Domänen SVÅRIGHETER i svenska bloggtexter: Det svåra, hårda, tunga och komplicerade livet

Domänen

SVÅRIGHETER

i svenska

bloggtexter

Det svåra, hårda, tunga och komplicerade livet

Louise Andersson Eriksson

Institutionen för lingvistik Examensarbete 15 hp Allmän språkvetenskap

Kandidatprogrammet i lingvistik 180 hp Vårterminen 2020

Handledare: Maria Koptjevskaja-Tamm, Mats Wirén Examinator: Mats Wirén

Granskare: Bernhard Wälchli

Domänen

SVÅRIGHETER

i svenska

bloggtexter

Det svåra, hårda, tunga och komplicerade livet

Louise Andersson Eriksson

Sammanfattning

Ett ord kan ha flera betydelser, vilket innebär att betydelsen är beroende av kontexten där ordet används. I denna korpusbaserade studie undersöks adjektiven svår, komplicerad, hård och tung som, antingen i sin grundläggande eller metaforiska betydelse, relaterar till den semantiska domänen SVÅRIGHETER. I enlighet med Rakhilina och Reznikovas (2016) frame-metod ämnas adjektivens kontexter, och således även betydelser, beskrivas genom att identifiera vilka substantiv som respektive adjektiv vanligen kombineras med i svensk bloggtext. De kombinatoriska möjligheterna (och begränsningarna) ställs både i relation till varandra, samt i ett bredare perspektiv till tidigare forskning om motsvarande lexem på andra språk. Adjektiven svår och komplicerad tenderar att samförekomma med en relativt bred variation av substantiv, medan adjektiven hård och tung ofta används med arbetsrelaterade eller tidsrelaterade substantiv. Flest likheter hittades å ena sidan mellan svår och komplicerad, å andra sidan mellan hård och tung. Skillnaderna var annars mer påfallande, trots många gemensamma kollokat, eftersom adjektiven även kunde associeras till olika bibegrepp. Studiens upptäckter ger särskilt stöd för att det mellan skilda språk finns olika associationer mellan SVÅRIGHETER och de lexem som relaterar till domänen, och därmed ges ytterligare anledning för framtida studier att undersöka kontexterna där lexemen används.

Nyckelord

The domain

DIFFICULTIES

in

Swedish blog texts

Louise Andersson Eriksson

Abstract

A word may have multiple meanings, leaving the meaning to be largely depended on the context in which the word is used. This corpus based study investigates the Swedish adjectives svår ‘difficult’, komplicerad ‘complicated’, hård ‘hard’ and tung ‘heavy’ who are, either in their source or metaphorical sense, related to the semantic domain DIFFICULTIES. In accordance with Rakhilina and Reznikova’s (2016) frame-method, this study aims to describe the contexts, and thereby also meanings, by identifying which nouns each adjective frequently is combined with in Swedish blog texts. The combinatorial possibilities (and restrictions) are compared both in relation to each other as well as in a wider perspective to previous studies on corresponding lexemes in other languages. The adjectives svår and komplicerad tend to be used with a relatively wide variety of nouns, whereas the adjectives hård and tung often are used with work related or time related nouns. Most similarities were found between svår and komplicerad on the one hand, and between hård and tung on the other. The differences were otherwise more salient, although several shared collocates, since some adjectives also could be associated with different properties. The findings of this study support the fact that different languages have different associations between DIFFICULTIES and the lexemes that relates to the domain, and thereby gives even more reason for future research to study the contexts where the lexemes are used.

Keywords

Innehållsförteckning

2.3 Tidigare forskning kring SVÅRIGHETER ... 3

2.3.1 Domänen SVÅRIGHETER i svenska ... 3

2.3.2 Domänen SVÅRIGHETER i andra språk ... 6

3. Syfte och frågeställningar ... 8

3.1 Syfte ... 8 3.2 Frågeställningar ... 8 4. Metod ... 9 4.1 Urval ... 9 4.2 Data ...10 4.3 Procedur ...10 4.3.1 Datainsamlingen ...10 4.3.2 Kollokationerna ...11

4.3.3 Den manuella filtreringen ...12

4.4 Analys ...13

5. Resultat ... 14

5.1 De 40 mest frekventa kollokationerna ...14

5.1.1 Kollokaten för svår ...14

5.1.2 Kollokaten för komplicerad ...16

5.1.3 Kollokaten för hård ...17

5.1.4 Kollokaten för tung ...18

5.1.5 Sammanfattning ...19

5.2 Jämförelse inom svenska...21

5.3 Jämförelse mellan svenska och andra språk ...27

6. Diskussion ... 28 6.1 Resultatdiskussion ...28 6.2 Metoddiskussion ...29 7. Slutsatser ... 31 7.1 Frågeställning 1 ...31 7.2 Frågeställning 2 ...31 7.3 Frågeställning 3 ...31 7.4 Framtida studier ...31

1

1. Inledning

De flesta människor upplever emellanåt omständigheter som kräver stor ansträngning eller hindrar en från att handskas med något. Det finns flertalet adjektiv i svenska som syftar till sådana omständigheter, alltså SVÅRIGHETER. I den här studien riktas fokus mot adjektiven svår och komplicerad, vars grundbetydelser är svårighetsrelaterade, samt mot adjektiven hård och tung, vars metaforiska betydelser är svårighetsrelaterade.

Trots att samtliga fyra adjektiv kan referera till SVÅRIGHETER är de, liksom ord relaterade till många andra domäner, inte alltid ömsesidigt utbytbara. Jämför till exempel en svår läxa och en hård läxa. Den hårda läxan är troligtvis inte den som läraren delar ut till sina elever i grundskolan, utan snarare en mödosam lärdom man får av egen erfarenhet. Vilka fler ord kan modifieras av dessa svårighetsrelaterade adjektiv? I vilka sammanhang används de oftast och hur skiljer sig betydelserna från varandra? Den här studien tar sig an den typen av frågor då förhållandet mellan SVÅRIGHETER och de valda adjektiven inte har undersökts tidigare i svenska.

Tidigare studier som har behandlat svårighetsdomänen i olika språk har främst fokuserat på metaforer relaterade till den då kognitiva lingvister har intresserat sig för metaforernas utveckling från grundbetydelse till målbetydelse. Ofta framhävs de konceptuella likheterna mellan en metafor och dess domän, medan både skillnaderna mellan metaforen och domänen så väl som hur metaforen används hamnar vid sidan av. Yu och Huang (2019) visar dock att det finns anledning till att undersöka kontexterna där metaforerna används eftersom olika språk kan ha olika associationer mellan svårighetsdomänen och de relaterade lexemen.

Eftersom ett enskilt ord kan ha flera betydelser är kontexten till ordet högst relevant. Denna undersökning bygger således metodologiskt på att ett lexems betydelse kan fångas genom att kartlägga kontexterna som lexemet oftast förekommer i. Idéen att kartlägga ett lexems sammanhang har sitt ursprung i frame-semantiken (med Fillmore som frontfigur, se t.ex. Fillmore (1982)). I denna studie används ett tillvägagångssätt som vidareutvecklats av Rakhilina och Reznikova (2016) genom ett flertal idéer.

Studien undersöker kontexterna där de svårighetsrelaterade adjektiven oftast förekommer i svensk bloggtext och strävar efter att beskriva deras systematiska användningar i kombination med substantiv. Dessutom uppmärksammas både likheter och olikheter mellan lexemens kontexter inom svenska så väl som i det tvärspråkliga perspektivet i förhållande till engelska och kinesiska där motsvarande lexem finns beskrivna.

2

2. Bakgrund

I detta avsnitt klargörs först vad som menas med SVÅRIGHETER och vilka relevanta betydelser som anknyts till domänen. Därefter följer avsnittets huvudsakliga innehåll bestående av en introduktion till studiens teoretiska anknytning, samt en presentation av forskningsläget kring SVÅRIGHETER i svenska och slutligen andra språk.

2.1 Definition

Lakoff (2008, ss. 26-27) definierar SVÅRIGHETER (DIFFICULTIES) som något som hindrar ens prestation på ett eller annat sätt. Relaterat till domänen SVÅRIGHETER återfinns därmed de lexem som är av intresse för denna studie, nämligen adjektiven svår, komplicerad, tung och hård. De aktuella lexemen syftar därmed till olika typer av SVÅRIGHETER.

Enligt termerna i denna studie inkluderas endast svårighetsrelaterade adjektiv som framhäver just betydelsen ’svår’. På så sätt är domänen snävare än hur den avgränsas i FrameNet där den definieras som att det finns en lätthet eller svårhet med att utföra en aktivitet (https://framenet.icsi.berkeley.edu/fndrupal/frameIndex). Antonymer berörs således inte i denna undersökning, men den mer omfattande definitionen är ändå nämnvärd då flertalet tidigare studier behandlar både lätthets- och svårhetsaspekten i domänen.

2.2 Teoretisk bakgrund

Att beskriva samspelet mellan semantik och lexikon, i jakten på tvärspråkliga mönster, är ett av de främsta målen inom lexikal typologi, och är även relevant i denna studie. För att undersöka lexikala och semantiska forskningsfrågor finns en rad olika teorier om hur det lämpligast ska genomföras. Denna studie anknyter teoretiskt till Rakhilina och Reznikova (2016) som föreslår ett frame-baserat tillvägagångssätt för att komma åt lexikal betydelse. Det innebär att den lexikala betydelsen hos ett ord bestäms av de kontexter som ordet förekommer i. Nedan förklaras först grunden som teorin bygger på, och vidare vad som menas mer specifikt med att kontexten bestämmer betydelsen. Därefter ställs idéen om ett frame-baserat tillvägagångssätt i ett bredare sammanhang som belyser idéens ursprung.

2.2.1 Frame-metoden

Frame-metoden, som Rakhilina och Reznikova (2016) kallar den, är ett relativt nytt tillvägagångssätt som har utvecklats ur idéer från Moscow Semantic School och grammatisk typologi. I enlighet med Moskvaskolan strävar man efter att skapa en beskrivning av betydelsen hos enskilda lexem, främst genom kollokationer (d.v.s. lexikala enheter som tenderar att samförekomma ofta)1.Däremot drivs frame-metoden i större utsträckning av typologiska mål. Grammatisk typologi, som är en äldre inriktning inom språktypologi, och lexikal typologi delar centrala mål. Dels genom strävan efter att hitta universella drag i antingen grammatisk eller lexikal betydelse. Dels genom strävan efter att beskriva strategierna som används gemensamt hos flera språk för att uttrycka den grammatiska eller lexikala betydelsen. Dessa idéer, både från Moscow Semantic School och grammatisk typologi, utgör således grunden för frame-metoden.

Enligt Rakhilina och Reznikova (2016) är egenskaperna hos ett ord och dess omgivning beroende av varandra. En lexikal enhets betydelse begränsar ofta vilka andra argument som enheten kan samverka med. För predikat kan det bland annat röra sig om vilken typ av subjekt som kan samspela med

1 _{För vidare läsning om systematisk lexikografi, se verk av Apresjan (2000) som är en av frontfigurerna för}

3

predikatet. Till exempel samspelar engelskans swim bland annat med subjektets egen förmåga till att vara aktiv och kontrollera sina rörelser, vilket kan återfinnas hos en människa eller annan animat karaktär, men inte hos en båt (Koptjevskaja-Tamm, Divjak, & Rakhilina, 2010). Lexem som är av semantisk relevans för varandra kan därmed förväntas förekomma tillsammans. För adjektiv kan det i stället handla om vad som kan modifieras av adjektivet.

De möjliga argumenten (och begränsningarna) kan på så sätt fungera som en lämplig representation av situationen då de ramar in hur ett lexem används (Rakhilina & Reznikova, 2016). En beskrivning av domänen kan därför utgöras av att redogöra för de relevanta kollokationerna som täcks inom den. Rakhilina och Reznikova (2016) menar att frame-metoden passar för många domäner inom lexikal typologi, både klassiska domäner som till exempel berör färger eller kroppsdelar, och även mindre utforskade samt metaforiska domäner. Generellt sett är det vanligare att analysera och beskriva de grundläggande betydelserna inom en domän först, innan man tar sig an beskrivningen av metaforiska betydelser. Däremot finns det vissa domäner där metaforer är lika eller nästintill mer typiska än andra betydelser, och i dessa fall är det högst relevant att inkludera metaforiska användningar.

2.2.2 Frame-semantik

Att rama in ett ords struktur är ett tillvägagångssätt mer känt som frame-semantik, vilket i grunden har utvecklats av Fillmore (t.ex. 1982). Den grundläggande idéen är att ett lingvistiskt uttryck generellt inte kan förstås utan en omfattande förståelse för vad som relaterar till uttrycket. Inom frame-semantiken strävar man därmed efter att förstå folks användning och kunskap kring uttrycket genom att kategorisera uttryckets struktur. Se även FrameNet (https://framenet.icsi.berkeley.edu/fndrupal/) där en frame kan bestå av en beskrivning av en typ av event, relation eller entitet och ett antal deltagare.

Rakhilina och Reznikova (2016) påpekar att frame-metoden skiljer sig en aning från den traditionella synen på frames. Enligt Rakhilina och Reznikova (2016, ss. 105-106) är den syntaktiska informationen mer central inom frame-semantiken, medan frame-metoden framhäver den semantiska informationen. De menar att syntaktiska egenskaper inte alltid är särskilt användbara i tvärspråkliga lexikala studier där man vill jämföra betydelser eftersom de syntaktiska egenskaperna inte alltid varierar mellan olika språk. Därmed hittas de tvärspråkliga skillnaderna snarare i semantiken.

2.3 Tidigare forskning kring

SVÅRIGHETER

Lexikala studier verkar inte ha uppmärksammat domänen SVÅRIGHETER i särskilt stor utsträckning tidigare, framför allt inte i svenska. De studier som berör SVÅRIGHETER har oftare sin utgångspunkt i den kognitiva lingvistiken, eller närmare bestämt kognitiva semantiken, och behandlar huvudsakligen den metaforiska användningen och antonymiförhållanden mellan olika metaforer (t.ex. Grady, 1997; Justeson & Katz, 1991; Willners, 2001). Metaforer har väckt intresse inom kognitiv semantik då det finns en koppling mellan källan till en metafor och vår mänskliga erfarenhet av den (Grady, 2005). Närmare innebär det, utifrån ett kognitivt perspektiv, att metaforiska användningar så som tung i betydelsen ’svår’ grundas i den möda som associeras med att hantera de fysiska objekt som kan tilldelas epiteten tung i källbetydelsen. Grady och Ascoli (2017) erbjuder en närmare sammanfattning av den senaste tidens forskning kring metaforer inom kognitiv lingvistik.

Denna studie förhåller sig till SVÅRIGHETER från ett lexikal-semantiskt perspektiv, med fokus på två grundläggande betydelser (svår och komplicerad) samt två metaforiska betydelser (tung och hård). Vidare till introduktionen ovan följer därför en mer djupgående presentation av forskningsläget kring de valda lexemen och den tillhörande domänen i svenska. För att placera domänen i ett bredare perspektiv behandlas därefter forskningsläget för motsvarande lexem i andra språk.

2.3.1 Domänen SVÅRIGHETER i svenska

Som ett första steg är det lämpligt att betrakta hur de aktuella lexemen beskrivs i svenska lexika. Å ena sidan för att få en bild över den potentiella polysemin hos lexemen. Dock tampas lexikografer generellt

4

med ett begränsat platsutrymme vid utformningen av ordböcker, vilket ofta resulterar i en komprimerad stil och beskrivning där endast selektiva betydelser kan lyftas fram. Detta leder å andra sidan vidare till nästa anledning till att först vända sig till lexika, nämligen att främst etablerade betydelser och användningar anges i lexika, vilket kan ses som en indikation på huruvida betydelserna är lexikaliserade eller inte i svenska.

Lexikaliseringstermen kommer genomgående i denna uppsats att användas för att syfta till processen då ett lexikalt uttryck, eller närmare bestämt uttryckets betydelse, blir alltmer etablerad och successivt intar en plats i språkets lexikon. Eftersom lexikalisering snarare betraktas som en process beskrivs olika uttryck som mer eller mindre lexikaliserade beroende på hur etablerat eller vedertaget uttrycket är. I Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO, 2009) anges flera uppslag för adjektiven svår, hård respektive tung, medan endast ett uppslag anges för komplicerad. Detta visar att det finns en relativt utpräglad polysemi bland de tre förstnämnda adjektiven. Nedan i Tabell 1 presenteras uppslagen för respektive adjektiv så som de anges online i SO. De fetstilta markeringarna i tabellen är tillagda för att framhäva de relevanta betydelserna för denna studie. För samtliga adjektiv anges uppslag som framhäver en svårighetsrelaterad betydelse, vilket tyder på att betydelsen ’svår’ är någorlunda etablerad och lexikaliserad även för hård och tung i deras metaforiska betydelser.

Tabell 1: De listade uppslagen i Svensk ordbok (2009) för respektive lexem.

Uppslag Svår2 Komplicerad3 Hård4 Tung5

1. som kräver betydande ansträngning för att förstås, lösas, utföras e.d. sammansatt på ett invecklat sätt

som inte ger efter för tryck och böjning om föremål; ofta med tanke på det sinnesintryck man får vid beröring

som väger mycket absolut el. i förhållande till ngn norm 2. som innebär en hög grad av ngt (negativt)

skarp och oangenäm för sinnena särsk. för syn el. hörsel

som utförs eller används med stor kraft

3. (med prep. på) som har stark dragning till ngt (vanligen njutning e.d.) påfrestande för krafter och motståndsförmåga spec. om företeelser utanför människans kontroll

som kräver eller tycks utföras med stor ansträngning

4. som utförs eller

verkar med stor kraft och därför upplevs som ansträngande el. smärtsam; ibl. med stark bibetydelse av hänsynslöshet

(i vissa uttryck) som har stor betydelse genom sin position, sitt ämne e.d.; om person el. (abstrakt) företeelse 2 _{https://svenska.se/so/?id=52281&pz=7} 3 _{https://svenska.se/so/?id=26402&pz=7} 4 _{https://svenska.se/so/?id=21000&pz=7} 5 _{https://svenska.se/so/?id=56176&pz=7}

5

Svenskans adjektiv svår i betydelsen ’svår’ är så starkt lexikaliserad att den ursprungliga betydelsen som relaterar till tyngd i princip helt har bleknat till fördel för den svårighetsrelaterade betydelsen. SAOB (1999) uppger att den ursprungliga betydelsen för svår syftar till något som väger mycket6. Således har även den svårighetsrelaterade betydelsen för svår tidigare varit metaforiskt motiverad. Idag är det förmodligen inte många modersmålstalare av svenska som känner till eller ens har reflekterat över att svår ursprungligen betyder ’tung’. För talare av tyska kan den tyngdanknytningen dock kännas igen i tyskans schwer som fortfarande kan ha betydelsen ’tung’. Det finns däremot inte något uppslag för lexemet svår i SO (2009) som ger stöd till den tyngdrelaterade betydelsen i synkron svenska. På grund av den nästintill okända tyngdbetydelsen kan man hävda att det är en död metafor i svenska idag, men den diakrona härledningen gör den nutida grundläggande betydelsen ’svår’ intressant att jämföra synkront med det svårighetsrelaterade adjektivet tung vars grundläggande betydelse är just ’tung’. Svanlund (2001) menar generellt att när en metafor genomgår en förblekningsprocess från dess källbetydelse till målbetydelse tenderar olikheterna mellan betydelsernas användningsområden att öka, samtidigt som likheterna minskar. Eftersom den metaforiska betydelsen används i kontexter som relaterar till måldomänen är det tämligen naturligt att förändringen sker på bekostnad av källdomänens kontexter. Svanlund påpekar att det i grunden finns två sätt som betydelseförändringen kan ske genom. Å ena sidan kan källdomänen och måldomänen gradvis betraktas som alltmer likvärdiga, som till exempel kopplingen mellan vattenvågor och radiovågor där det fysiska vågfenomenet är en högst central sammanlänkning trots att de relaterar till två olika företeelser (d.v.s. vatten och radio). Å andra sidan kan källdomänen och måldomänen bli alltmer olika varandra vilket innebär att betydelserna uppfattas som mer självständiga, till exempel grävandet av gravar i den grundläggande fysiska betydelsen och den metaforiska betydelsen. Oavsett genom vilket av dessa två, och i grunden motsatta, sätt som betydelseutvecklingen sker så medför processen en viss skillnad mellan källbetydelsens och målbetydelsens användningsområden. Ofta framhävs likheternas relevans mellan domänerna, men Kittay (1987) menar att skillnaderna däremellan är minst lika viktiga som likheterna för att en metafor ska utvecklas och upprätthållas. Man kan därför generellt förvänta sig att tung respektive hård i deras metaforiska betydelser både kan förekomma med substantiv som innefattar en tyngdupplevelse eller fasthetsupplevelse hos ett föremål, så väl som andra mer abstrakta företeelser.

I sin avhandling undersöker Svanlund (2001) bildligheten hos olika lexem ur vikt- och tyngddomänen, där bland annat adjektiven tung, svår och lätt behandlas, genom att studera hur lexemen används. Han påträffar att tung systematiskt förekommer i fysiskt konkreta sammanhang med signifikanta kollokat som exempelvis möbler, väska och lyft, och även verb som väga, burit och hängde. Många kollokat hade således en koppling till lexemets grundbetydelse då de betecknade konkreta föremål som kunde tillskrivas en fysisk tyngd. Men Svanlund menar samtidigt att tyngdadjektivs betydelser inte är helt triviala, utan snarare något värt att undersöka närmare. Dels eftersom de uppvisar en omfattande polysemi, dels eftersom gränsdragningen mellan de olika betydelserna inte alltid är särskilt skarp. Både den grundläggande betydelsen som syftar till vikt och den metaforiska betydelsen ’svår’ kan kopplas till tyngdupplevelser, dock av olika slag. Den förstnämnda syftar till en förnimmelse av något högst konkret av intensiv vikt, medan den sistnämnda snarare kan betraktas syfta till en följdegenskap som innebär en påfrestning. Svanlund nämner exempelvis att den metaforiska användningen (eller ibland liknelsen) av kollokatet stenar demonstrerar tyngdupplevelsens centrala roll även fast metaforen refererar till en upplevelse av möda och besvär.

Svanlund (2001) fann ytterst få kollokat som var gemensamma för svår och tung. De delade kollokaten bestod endast av ett fåtal verb: andas, känna(s), bli och vara. Kollokaten till svår karaktäriserades i stället av ett flertal generella hjälpverb, grad- och intensitetsbestämningar så som ganska, lite och mycket, samt grammatiska funktionsord, medan innehållsorden ofta syftade till olika hälsotillstånd som exempelvis astma, handikapp, sjukdom och skada. Ett fåtal andra substantiv påträffades också som till exempel konsekvenser, problem, ungdomar och uppgift.

6

2.3.2 Domänen SVÅRIGHETER i andra språk

Grady (2005) förklarar att det inte krävs någon kulturell kunskap eller dylikt för att uppfatta associationen mellan vikt och svårighet, varken lätt-polen eller svår-polen, eftersom det är en mänsklig och kroppslig upplevelse. Alla upplever en större möda av att handskas med något som är tungt, än något som är lätt. Därför menar Grady att den typen av sensoriskt föranledd metafor tenderar att återkomma hos många språk. Han betonar att det är väldigt osannolikt att hitta ett metaforiskt mönster i alla naturliga språk, men konceptet ”Difficult is Heavy” uppträder extremt ofta och är, enligt Grady, en stark kandidat till att vara en universell metafor. Utöver engelska (och ovan anfört – svenska) konstateras mönstret även hittas i flertalet genealogiskt och typologiskt diversifierade språk som till exempel swahili zito ’heavy; difficult; severe’, japanska omoi ’heavy; grave; severe; difficult’ och ryska tjazhelyj ’heavy; difficult; grievous’ (Grady, 1997). Medan de kognitiva studierna inte säger särskilt mycket om hur de svårighetsrelaterade lexemen används, är studierna med lexikalt förhållningssätt till associationerna mellan lexemen anmärkningsvärt få.

I en relativt ny lexikal- och korpusbaserad studie undersöker Yu och Huang (2019) hur metaforer som har sin källa i vikt och fasthet relaterar till SVÅRIGHETER i engelska och kinesiska. Genom att analysera vilka substantiv som oftast modifieras av motsvarande lexem för tung och hård, samt deras antonymer, visar de att det finns olika associationer, i viss mån mellan metaforerna, men i synnerhet mellan språken. Vidare innebär det att även om det finns liknande metaforer i olika språk som grundar sig i samma koncept, behöver de metaforiska betydelserna inte associeras med samma företeelser.

Enligt Yu och Huang (2019) är engelskans heavy och hard starkare lexikaliserade i den svårighetsrelaterade betydelsen än de kinesiska motsvarigheterna zhòng ’tung’ och yìng ’hård’. De engelska adjektiven tenderade oftare att kombineras med substantiv av både mer frekventa och varierande slag, åtminstone när det gäller adjektivet hard. De listar de 10 mest frekventa kollokationerna där hard syftade till ‘svår’ i studiens korpusmaterial: hard time(s), hard way, hard part(s), hard thing(s), hard question(s), hard choice(s), hard decision(s), hard life, hard lesson(s) samt hard job(s). Vid en noggrannare undersökning av kontexterna konstaterade Yu och Huang att hard betydde ’svår’ i nästan 100 % av fallen bland de undersökta beläggen för kollokationerna.

Kontexterna där heavy betydde ’svår’ var däremot mer sparsamma. Yu och Huang (2019, s. 113) påpekar att huruvida adjektivet heavy betyder ’svår’ är högst beroende av kontexten eftersom adjektivet är ”highly polysemous with various distinct but related senses”. Denna problematik kan även kännas igen från Svanlunds (2001) redogörelse för svenska. Yu och Huang tar upp några svårighetsrelaterade idiomatiska uttryck så som heavy lifting, heavy going, make heavy weather (brittiska) och make heavy work som förekom i deras material, dock med relativt låga eller inga frekvenser. Den största andelen av beläggen för heavy kännetecknas snarare av något som tillskrivs en intensiv vikt, densitet, grad eller verkan, som till exempel heavy fines, heavy traffic eller heavy music. Yu och Huang konstaterar bland ett slumpvis utvalda förekomster att heavy endast betydde ’svår’ i 1,5 % av fallen.

Yu och Huang (2019) förklarar att det kinesiska adjektivet yìng ’hård’ aldrig hittades i betydelsen ’svår’ som enskild enhet, utan endast som förled i två nominala sammansättningar i korpusmaterialet. Den ena sammansättningen, yìng gŭtou (bokstavligen ’hårt-ben’ – eller motsvarande svenskans metaforiska ’hård nöt att knäcka’), hade den metaforiska betydelsen ’svår uppgift’ bland nästan 50 % av de belagda förekomsterna. Den andra sammansättningen yìngzhàng (bokstavligen ’hård-strid’ – jämför svenskans ’tuff strid’) hittades i den metaforiska betydelsen ’svår uppgift’ bland desto större andel, nämligen upp till 91,5 % av förekomsterna. Sammansättningarna hade relativt låga frekvenser generellt i korpusen, men bland båda sammansättningarna relaterade en ganska hög andel till SVÅRIGHETER. Adjektiven var således väldigt ovanliga i betydelsen ’svår’, men med en relativt stark metaforisk ställning i fasta uttryck. En tredje sammansättning yìng ménkănz ’hard-threshold’ fanns också belagd i en av ordböckerna som Yu och Huang använde, däremot förekom den aldrig i korpusmaterialet.

Likaså hittades kinesiskans zhòng ’tung’ i den svårighetsrelaterade betydelsen endast i ett fåtal frusna kollokationer bestående av sammansättningar:

1. zhònghuó (heavy-work) ’heavy work’

7

3. zhònghè (heavy-burden) ’heavy burden; grave responsibility’

4. zhòngdàn (heavy-load) ’heavy burden; difficult task; great responsibility’

(Yu & Huang, 2019, s. 116) Adjektivet zhòng ’tung’ hade i stället starkare tendenser att syfta till något som var viktigt eller betydelsefullt (se Yu, Yu och Lee (2017) för en närmare genomgång av den betydelsen i kinesiska och engelska).

Yu och Huang (2019) beskriver dock att kinesiskans svårighetsrelaterade motpol qīng ’lätt’ (i antonym till zhòng ’tung’) tenderade att vara starkare lexikaliserad än engelskans motsvarande adjektiv light ’lätt’. Denna kontrast, tillsammans med sammansättningarna, visar att den metaforiska svårighetsrelaterade betydelsen inte är frånvarande i kinesiska. Däremot förhåller sig engelska och kinesiska till domänen på olika sätt, vilket också ger stöd till att undersöka domänen i fler språk.

8

3. Syfte och frågeställningar

3.1 Syfte

Syftet med studien är att beskriva och jämföra de aktuella svårighetsrelaterade adjektivens betydelser genom att identifiera hur adjektiven oftast används i vardaglig text på svenska.

Eftersom samtliga adjektivs vanligaste användningar inte finns beskrivna i vardaglig svensk text sedan tidigare, behöver de mest frekventa kontexterna först kartläggas vilket görs genom frågeställning 1. Baserat på resultaten från frågeställning 1, ämnar frågeställning 2 ge en tydligare bild över lexemens förhållande i svenska. Genom att undersöka skillnader så väl som likheter mellan adjektivens användningsområden, belyses även adjektivens olika eller liknande betydelser.

Sekundärt syftar studien till att ställa de presenterade resultaten för svenska i tvärspråklig relation till det som tidigare forskning har visat om motsvarande lexem för andra språk. På så sätt ämnas resultaten från frågeställning 1 och 2 placeras i ett bredare perspektiv där även skillnader och likheter mellan motsvarande svårighetsrelaterade adjektiv i andra språk presenteras.

3.2 Frågeställningar

Studien delas upp i följande tre frågeställningar:

1. Vilka 40 substantiv samförekommer oftast med de svårighetsrelaterade adjektiven svår, komplicerad, hård och tung?

2. Vilka skillnader och likheter finns det mellan de undersökta svårighetsrelaterade adjektiven i svenska?

3. Hur förhåller sig resultaten från ovanstående frågeställningar till det som visas i tidigare forskning om motsvarande svårighetslexem i andra språk?

9

4. Metod

I följande avsnitt presenteras studiens metod som både är av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Studien är huvudsakligen korpusbaserad. Det mest grundläggande är att beskriva hur adjektiv som relaterar till SVÅRIGHETER oftast används i naturligt språk, med fokus på svenska. Den kvantitativa delen reflekteras i urvalet som består av de 40 mest frekventa kontexterna, medan analysen och jämförelsen mellan kontexterna utfördes kvalitativt. Nedan presenteras urval och data närmare, följt av en redogörelse för studiens utförande och slutligen analys.

4.1 Urval

Urvalet bestod av de mest typiska kontexterna i svenska bloggtexter där de svårighetsrelaterade adjektiven förekom. En kontext i den här studien består närmare bestämt av en kollokation, där adjektivet utgör nodordet och ett substantiv utgör den samförekommande lexikala enheten. De 40 vanligaste kollokationerna för varje adjektiv undersöktes, dels för att få en så bred bild över adjektivens användning som möjligt, dels för att avgränsa kontexterna. De typiska kontexterna representeras på så sätt av de 40 mest frekventa kollokationerna för respektive lexem.

Från domänen SVÅRIGHETER valdes två lexem med grundläggande relaterad betydelse, svår och komplicerad, samt två lexem med metaforiskt relaterad betydelse, hård och tung. Eftersom ett av målen med studien är att jämföra de svårighetsrelaterade lexemen mellan olika språk, var det nödvändigt att de valda lexemen och deras användningar redan fanns beskrivna för andra språk i tidigare studier. Yu och Huang (2019) beskriver inte bara vilka substantiv som vissa givna svårighetsrelaterade lexem oftast används med i både engelska och kinesiska, utan även hur lexemen förhåller sig till domänen i de olika språken. Följandes den högst relevanta studien av Yu och Huang, valdes därför de motsvarande metaforerna tung och hård.

Generellt sett i lexikala studier, brukar man fokusera på en specifik domän och först beskriva lexem vars huvudsakliga betydelse relaterar till domänen eftersom de ofta är mer primära. Därmed valdes även lexemen svår och komplicerad som har grundläggande kopplingar till domänen SVÅRIGHETER. Dels för att traditionsenligt bidra med en beskrivning av några grundläggande svårighetsrelaterade betydelser. Dels för att undersöka hur de grundläggande lexemen förhåller sig till domänen i jämförelse med de metaforiska uttrycken.

Dessutom finns ytterligare anledning att undersöka förhållandet mellan svenskans svår och tung. Främst då vissa kognitiva studier har noterat den potentiellt universella och konceptuella anknytningen mellan lexemen i andra språk (t.ex. Grady, 2005). Den eventuella analogin är därför värd att undersöka närmare även i svenska.

Det tvärspråkliga urvalet baserades uteslutande på tillgänglighet. Eftersom studierna inom området för domänen var relativt begränsade kunde inte ett typologiskt representativt urval göras. I stället inkluderades de språk där domänen fanns beskriven i någorlunda utsträckning, vilket inkluderar både närbesläktade och icke-närbesläktade språk. Rakhilina och Reznikova (2016) betonar att även språk som är nära besläktade kan vara av intresse i en lexikal-typologisk studie då lexikala betydelser tenderar att utvecklas snabbare än exempelvis grammatiska fenomen. Betydelseförändringar kan ske över endast ett fåtal generationer, vilket gör närbesläktade språk aktuella för studier som denna. Däremot bör det understrykas att ett mer representativt urval hade varit att föredra i syfte att ställa resultaten för svenska i ett tvärspråkligt perspektiv.

10

4.2 Data

Studiens data för svenska bestod av hela meningar som innehöll minst en förekomst av de valda lexemen. Meningarna hämtades från korpusen Bloggmix ur Språkbankens Korp7_{. Bloggmix består av}

material från svenska bloggtexter med över 615 miljoner tokens i sin helhet, vilket genererade denna studie en omfattning på 6,5 miljoner tokens fördelat över 252 076 svårighetsrelaterade meningar. Korpusen valdes inte bara med hänsyn till dess storlek, utan även för att den text som finns tillgänglig via bloggar fångar det vardagliga talspråksnära språkbruket relativt väl till skillnad från exempelvis skönlitteratur, tidningstexter eller myndighetstexter. Även om bloggtexter är mer personliga och informella bör det hållas i åtanke att resultatet i förstahand speglar den typ av data som studien bygger på, nämligen bloggtexter, och kan inte hävdas gälla generellt för svenska.

Koptjevskaja-Tamm, Rakhilina och Vanhove (2016) förklarar att korpusar kan ge en relativt bra uppfattning om vilka kontexter ett givet ord tenderar att samspela med förutsatt att det är en stor och väldesignad korpus. Olika korpusar varierar inte bara i storlek utan även i hur mycket av ett sammanhang som framgår. En relativt generös kontext var en förutsättning för att kunna undersöka betydelsen och kollokationernas relevans. I Bloggmix ges kontexten på meningsnivå tillsammans med metadata, vilket generellt bedömdes vara tillräckligt i denna studie.

Eftersom det ligger utanför denna studies omfattning att beskriva adjektivens användningar i andra språk, hämtades de tvärspråkliga data om motsvarande lexem från tidigare forskning – vilket finns beskrivet i avsnitt 2.3.2.

4.3 Procedur

Utförandet involverade fyra huvudsakliga moment, nämligen att samla in data från korpusen, identifiera kollokationerna, filtreringen och slutligen analysen som beskrivs närmare i avsnitt 4.4.

4.3.1 Datainsamlingen

Inledningsvis gjordes en utökad sökning i Korp, med Bloggmix som vald korpus. Lexemen angavs i direkt följd till varandra och med reguljära uttryck för att inkludera lexemens bestämda och obestämda, samt numerus- och genuskongruerande former. Tabell 2 visar de reguljära uttrycken som användes som söksträngar, samt vilka ordformer som genererades av dem.

Tabell 2: De använda söksträngarna i Korp och genererade ordformer.

Söksträng Ordform

svår(t|a)? Svår, svårt, svåra hår(da?|t) Hård, hårt, hårda tung(t|a)? Tung, tungt, tunga

komplicera(de?|t) Komplicerad, komplicerat, komplicerade

Vidare specificerades även ordklasserna adjektiv och particip i sökningen (den sistnämnda eftersom samtliga ordformer av komplicerad var annoterade som participer i korpusen). Det medförde både att de relevanta ordformerna täcktes samt att homografer från icke angivna ordklasser kunde uteslutas ur sökningen, som till exempel substantivet tunga eller adverb. Figur 1 nedan illustrerar hur korpussökningen såg ut i sin helhet. Därefter kvarstod endast att ladda ned alla alstrade meningar i textdokument.

11

Figur 1: Illustration över hela sökningen i Korp.

När datainsamlingen var klar förbehandlades all data eftersom de innehöll flera dubbelexemplar av diverse meningar. Dubbelexemplaren påträffades dels på grund av att det redan förekom vissa uppenbara dubbletter i korpusen, dels på grund av att de meningar som innehöll flera instanser av sökorden medförde lika många exemplar som träffar av sökorden i meningen. Till exempel i meningen ”Det var inte så svårt, inte allt för komplicerade frågor för att vara en metodövning” förekom två träffar på sökorden, vilket genererade två exemplar trots att de var samma mening. Alla meningar i textfilen sorterades därför tillsammans med metadata om skribentens ålder, inläggets titel, bloggtitel, publicerat datum och stad, varpå helt identiska förekomster filtrerades bort. Denna filtrering var det som mynnade ut i datamängden om ungefär 252 000 meningar. Därefter togs metadata bort inför nästa steg i undersökningen, nämligen att hitta kollokationerna.

4.3.2 Kollokationerna

De kontexter som fokuserades på i denna studie var kollokationsmönster mellan de aktuella adjektiven och ett substantiv. Ett analysprogram för korpusdata, AntConc (Anthony, 2019), användes för att identifiera kollokationerna och deras frekvenser.

Ett vedertaget kollokationsspann (d.v.s. det avstånd som tas hänsyn till omkring nodordet) med statistisk signifikans brukar löpa mellan fem positioner till vänster och fem positioner till höger om nodordet (Sinclair, Jones, & Daley, 2004). Men det spannet bygger inte sällan på engelska som utgångsspråk vilket har andra skrivkonventioner och lingvistiska drag som påverkar avståndet. Därför tillämpades ett aningen mer sparsamt spann mellan fyra positioner till vänster och fyra positioner till höger om nodordet. Kollokationerna behövde således inte stå precis bredvid varandra, utan kunde även hittas inom ett rimligt avstånd från varandra. AntConc (Anthony, 2019) kan däremot inte ta hänsyn till om orden inom kollokationsspannet löper över meningsgränser då programmet inte gör någon skillnad på skiljetecken. Eftersom meningarna i studiens data inte var relevanta för varandra lades fyra nonsensord

12

som inte existerade i datamängden till i slutet av varje mening i textfilerna. Se Figur 2 samt Figur 3, före respektive efter, för en tydligare bild över lösningen. På så sätt utgjorde kollokationerna som identifierades alltid en del av samma mening, och nonsensorden kunde slutligen ignoreras i den sista manuella bearbetningen som beskrivs närmare i kommande stycken.

Figur 2: Exempel på hur textfilerna såg ut innan nonsensorden hade lagts till. Varje mening började på en ny rad för att underlätta datahanteringen.

Figur 3: Samma exempel fast med nonsensorden (”isemf”) tillagda, vilket var den version som användes i analysprogrammet.

För att beakta kollokationernas statistiska signifikans användes det klassiska måttet Mutual Information (MI) som tar hänsyn till hur ofta orden samförekommer i förhållande till hur ofta de förekommer frånskilt. Church et al. (1991, s. 120) beskriver det som att ”Mutual information, I(x;y), compares the probability of observing word x and word y together (the joint probability) with the probabilities of observing x and y independently (chance).” De presenterar följande formel för att beräkna sannolikheten:

𝐼(𝑥; 𝑦) = log2

𝑃(𝑥, 𝑦) 𝑃(𝑥) 𝑃(𝑦)

(Church et al., 1991, s. 120) Om MI-värdet 𝐼(𝑥; 𝑦) är större än noll ökar sannolikheten att det finns ett samband mellan x och y, eftersom den gemensamma sannolikheten 𝑃(𝑥, 𝑦) att orden förekommer tillsammans är större än slumpen 𝑃(𝑥) 𝑃(𝑦). Empiriska undersökningar visar att MI-värden motsvarande tre eller större tenderar att vara intressanta ur ett lingvistiskt perspektiv (Stubbs, 1995). Kollokationer med ett MI-värde mindre än tre inkluderades därför inte i denna undersökning.

4.3.3 Den manuella filtreringen

AntConc (Anthony, 2019) användes både för att identifiera kollokationerna och för att hitta kollokationernas sammanhang (d.v.s. tillhörande meningar) i programmets konkordansverktyg. Den manuella filtreringen av kollokationerna genomfördes i Microsoft Excel, dit data för respektive svårighetslexem importerades.

Kollokationer som innehöll ett substantiv samt hade ett MI-värde motsvarande tre eller större bearbetades och kontrollerades. Endast meningar där det relevanta adjektivet syftade till betydelsen

13

’svår’ inkluderades i undersökningen. Det kriteriet täcker dock inte bara in kollokationer där adjektivet direkt tillskriver substantivet på ett eller annat sätt, utan även kollokationer som inte är syntaktiskt relaterade. Av tidsresursskäl tillämpades ett mer generöst kriterium för vilka substantiv som inkluderades. Dock hade det varit önskvärt att främst fånga upp substantiv som adjektivet direkt modifierar. Det kommer finnas anledning till att återkomma till denna metodologiska synpunkt i avsnitt

5.2 då ett konkret exempel behandlas. Dessutom diskuteras punkten även vidare i förhållande till frame-metoden i avsnitt 6.2.

Oavsett syntaktisk relation filtrerades meningar irrelevanta för den svårighetsrelaterade betydelsen bort. I de fall då sammanhanget inte var tillräckligt generöst och lexemets betydelse därmed inte kunde avgöras, förkastades meningen. Det har inte gjorts någon skarp distinktion mellan kollokationer från fasta fraser, idiomatiska uttryck eller enskilda ord.

Data filtrerades tills de 40 vanligaste kollokationerna per svårighetsrelaterade lexem var fastställda. Därefter gjordes en närmare analys som beskrivs i avsnittet nedan. Resultaten för de olika lexemen jämfördes både mellan varandra i svenska så väl som för motsvarande lexem i andra språk.

4.4 Analys

Analysen baserades på de 40 mest frekventa kollokationerna i betydelsen ’svår’ som togs fram genom den första frågeställningen i anknytning till frame-metoden (Rakhilina & Reznikova, 2016). De sammanställda kollokationerna gav en bild över respektive lexems systematiska användning, och en närmare granskning bidrog till att förstå deras betydelser.

Generellt sett bygger analysen på att ju färre semantiskt varierande kollokationer som hittades, desto striktare semantiska restriktioner indikerades hos den aktuella betydelsen. Jämförelserna mellan de olika lexemen byggde på en liknande analys, både för frågeställning 2 som syftar på jämförelsen inom svenska så väl som för frågeställning 3 som syftar på den tvärspråkliga jämförelsen. Det mest uppenbara kännetecknet för semantiska likheter mellan lexemen var att kollokationerna tenderade att likna varandra. För jämförelsen mellan de svenska lexemen gick analysen även djupare och granskade vad som kunde sägas genom beläggens större sammanhang i meningen.

14

5. Resultat

I detta avsnitt redovisas resultaten som ligger till grund för studiens frågeställningar. Frågeställningarna besvaras i samma ordning som de initialt presenterades:

1. Vilka 40 substantiv samförekommer oftast med de svårighetsrelaterade adjektiven svår, komplicerad, hård och tung?

2. Vilka skillnader och likheter finns det mellan de undersökta svårighetsrelaterade adjektiven i svenska?

3. Hur förhåller sig resultaten från ovanstående frågeställningar till det som visas i tidigare forskning om motsvarande svårighetslexem i andra språk?

5.1 De 40 mest frekventa kollokationerna

Denna del ämnar besvara studiens första frågeställning som berör vilka substantiv de fyra svårighetsrelaterade adjektiven oftast förekommer tillsammans med i svenska bloggtexter. Således presenteras de 40 vanligaste kollokaten, utgörandes av substantiv, inledningsvis för svår och komplicerad och därefter för hård och tung. För att göra kollokationerna mer överskådliga sammanfattas slutligen resultaten enligt ett antal övergripande semantiska grupperingar.

Adjektivet svår förekom flest gånger bland de undersökta adjektiven i bloggtexterna. En sökning genom det fullständiga materialet visar att svår fanns belagt totalt 180 819 gånger, medan komplicerad förekom 6 727 gånger; hård förekom 36 596 gånger; och tung förekom 35 947 gånger. Det ska dock noteras att det totala antalet förekomster inkluderar en hel del polysemi. På grund av materialets omfattande storlek och ramarna för denna undersökning har polysemin endast bearbetats då det har varit relevant för den svårighetsrelaterade betydelsen. De undersökta beläggen visar att det inte alltid var helt entydigt att klassificera adjektivets betydelse, vilket kommer att utvecklas i avsnitt 5.2 i samband med att kontexterna och betydelserna jämförs.

5.1.1 Kollokaten för svår

Adjektivet svår var mer än dubbelt så vanligt enskilt som de övriga tre adjektiven tillsammans bland bloggtexterna. Förklaringen till detta ligger till stor del i fördelningen mellan böjningsformerna som representerar adjektivet svår, där formen svårt utgjorde en majoritet och upptog 83 % av beläggen.

Tabell 3visar det totala antalet förekomster och fördelningen mellan ordformerna svår, svårt och svåra.

Den främsta orsaken till att svårt var så frekvent beror på att ett flertal belägg visade sig ha en adverbiell funktion. Eftersom bloggkorpusen är automatiskt ordklasstaggad finns en risk att vissa ord är feltaggade, vilket en närmare undersökning åtskilliga gånger bekräftar vara fallet för svårt. Jag kommer att återkomma till detta i metoddiskussionen i avsnitt 6.2, och för nuvarande återgå till det som detta avsnitt egentligen handlar om, nämligen kollokaten för adjektivet svår.

Tabell 3: Fördelningen mellan samtliga böjningsformer som representerar adjektivet svår.

Ordform Antal Andel

Svår 16 784 9 %

Svårt 149 527 83 %

Svåra 14 508 8 %

15

Tabell 4 nedan visar de 40 substantiv som det svårighetsrelaterade adjektivet svår oftast förekom tillsammans med i det undersökta materialet.

Tabell 4: De 40 mest frekventa signifikanta kollokaten (utgörandes av substantiv) för svår.

Substantiv Antal Andel

Fråga 1516 0,8 % Saker 1336 0,7 % Ord 1006 0,6 % Folk 983 0,5 % Människor 873 0,5 % Val 838 0,5 % Tid 740 0,4 % Barn 735 0,4 % Beslut 629 0,4 % Bild 573 0,3 % Bilder 568 0,3 % Frågor 515 0,3 % Svar 507 0,3 % Jobb 498 0,3 % Livet 477 0,3 % Situation 404 0,2 % Problem 386 0,2 % Början 384 0,2 % Tider 383 0,2 % Kläder 321 0,2 % Plats 298 0,2 % Känslor 294 0,2 % Person 281 0,2 % Personer 281 0,2 % Färg 280 0,2 % Frågan 274 0,2 % Barnen 236 0,1 % Tanke 234 0,1 % Namn 229 0,1 % Situationer 223 0,1 % Natt 220 0,1 % Fingret 220 0,1 % Sjukdom 219 0,1 % Valet 218 0,1 % Uppgift 211 0,1 % Mål 199 0,1 % Känslan 195 0,1 % Ögonen 193 0,1 % Häst 191 0,1 % Stunder 178 0,1 %

16

5.1.2 Kollokaten för komplicerad

Adjektivet komplicerad förekom totalt 6 727 gånger i bloggtexterna. Bland den totala mängden utgjorde böjningsformen komplicerad 1 819 belägg; komplicerat 3 215 belägg; och komplicerade 1 693 belägg.

I Tabell 5 presenteras de 40 vanligaste substantiven som komplicerad förekom tillsammans med.

Tabell 5: De 40 mest frekventa signifikanta kollokaten (utgörandes av substantiv) för komplicerad.

Substantiv Antal Andel

Saker 126 1,9 % Livet 93 1,4 % Förhållande 89 1,3 % Relation 74 1,1 % Liv 72 1,1 % Frågor 63 0,9 % Fråga 61 0,9 % Historia 51 0,8 % Frågan 47 0,7 % Situationen 43 0,6 % Människor 39 0,6 % Ord 38 0,6 % Sätt 36 0,5 % Kärlek 35 0,5 % Situation 32 0,5 % Fall 31 0,5 % Operation 30 0,5 % System 29 0,4 % Process 29 0,4 % Del 28 0,4 % Ting 27 0,4 % Tiden 25 0,4 % Problem 25 0,4 % Person 25 0,4 % Kvinnor 25 0,4 % Värld 24 0,4 % Tid 24 0,4 % Relationer 24 0,4 % Människa 24 0,4 % Sak 23 0,3 % Mat 23 0,3 % Språk 20 0,3 % Mönster 20 0,3 % Barn 20 0,3 % Världen 19 0,3 % Graviditet 19 0,3 % Förlossning 19 0,3 % Övningar 17 0,3 % Verkligheten 17 0,3 % Lösningar 17 0,3 %

17

5.1.3 Kollokaten för hård

Det fanns totalt 36 596 belägg för adjektivet hård bland bloggtexterna. Fördelningen över ordformerna var relativt jämn med 12 825 belägg för hård, 12 090 belägg för hårt och 11 681 belägg för hårda.

Tabell 6 visar de 40 substantiv som det svårighetsrelaterade adjektivet hård oftast förekom med.

Tabell 6: De 40 mest frekventa signifikanta kollokaten (utgörandes av substantiv) för hård.

Substantiv Antal Andel

Arbete 1444 4,0 % Pass 1096 3,0 % Träning 884 2,4 % Jobb 558 1,5 % Vägen 444 1,2 % Träningspass 440 1,2 % Dag 369 1,0 % Slit 311 0,9 % Livet 300 0,8 % Gymmet 262 0,7 % Konkurrens 255 0,7 % Liv 230 0,6 % Vecka 210 0,6 % Kamp 194 0,5 % Konkurrensen 138 0,4 % År 129 0,4 % Dagar 114 0,3 % Jobbet 112 0,3 % Motstånd 107 0,3 % Träningen 99 0,3 % Natt 96 0,3 % Livets 94 0,3 % Skola 93 0,3 % Kroppen 93 0,3 % Arbetet 87 0,2 % Dagen 87 0,2 % Veckan 86 0,2 % Arbetsdag 84 0,2 % Helg 80 0,2 % Benpass 77 0,2 % Match 76 0,2 % Tider 75 0,2 % Press 75 0,2 % Timmar 73 0,2 % Veckor 69 0,2 % Kväll 66 0,2 % Skolan 66 0,2 % Gympass 65 0,2 % Resultat 60 0,2 % Vinter 60 0,2 %

18

5.1.4 Kollokaten för tung

Adjektivet tung fanns belagt totalt 35 947 gånger bland bloggtexterna. Böjningsformen tung stod för 12 376 av dessa, medan böjningsformerna tungt och tunga stod för 10 977 respektive 12 594 belägg.

I Tabell 7 visas de 40 substantiv som det svårighetsrelaterade lexemet tung oftast förekom med.

Tabell 7: De 40 mest frekventa signifikanta kollokaten (utgörandes av substantiv) för tung.

Substantiv Antal Andel

Dag 649 1,8 % Vikter 466 1,3 % Saker 319 0,9 % Pass 298 0,8 % Lyft 247 0,7 % Steg 220 0,6 % Vecka 201 0,6 % Dagar 192 0,5 % Arbete 179 0,5 % Jobb 165 0,5 % Träning 164 0,5 % Styrketräning 162 0,5 % Väska 162 0,5 % Set 161 0,5 % Sten 153 0,4 % Jobbet 147 0,4 % Böcker 145 0,4 % Förlust 137 0,4 % Veckan 126 0,4 % Dagen 125 0,4 % Livet 121 0,3 % Hem 119 0,3 % Period 115 0,3 % Kassar 115 0,3 % År 115 0,3 % Avbräck 108 0,3 % Lass 107 0,3 % Väskor 103 0,3 % Del 101 0,3 % Grejer 101 0,3 % Övningar 97 0,3 % Gymmet 93 0,3 % Börda 89 0,3 % Reps 84 0,2 % Benpass 83 0,2 % Bok 81 0,2 % Beslut 80 0,2 % Vagnen 80 0,2 % Morgon 75 0,2 % Tiden 73 0,2 %

19

5.1.5 Sammanfattning

För att kollokationstabellerna ovan ska bli aningen mer överskådliga sammanfattas kollokaten i ett antal grupper baserat på deras semantiska karaktär. Vissa grupper består av olika substantiv som har semantiska likheter medan andra grupper endast består av lemmatiseringar eller enskilda substantiv då de inte kunde kategoriseras med några andra kollokat. Grupperingarna är generöst kategoriserade och bör främst betraktas som ett stöd till de redan presenterade resultaten. Se nedan Tabell 8 för grupperingar av svår-kollokaten; Tabell 9 för grupperingar av komplicerad-kollokaten; Tabell 10 för grupperingar av hård-kollokaten; samt Tabell 11 för grupperingar av tung-kollokaten. Tabellerna är sorterade enligt antalet grupperade kollokat, där den vanligaste typen av substantiv anges högst upp och enligt bokstavsordning. Grupperingarna har således inget att göra med kollokatens frekvenser.

Tabell 8: Grov semantisk gruppering av kollokaten för svår.

Barn, barnen, folk, människor, person, personer Beslut, val, valet

Fråga, frågan, frågor, svar Situation, situationer, stunder Bild, bilder Början, mål Fingret, ögonen Känslan, känslor Ord, namn Tid, tider Färg Häst Jobb Kläder Livet Natt Plats Problem Saker Sjukdom Tanke Uppgift

20

Tabell 9: Grov semantisk gruppering av kollokaten för komplicerad.

Tabell 10: Grov semantisk gruppering av kollokaten för hård.

Barn, kvinnor, människa, människor, person Förhållande, relation, relationer, kärlek Fråga, frågan, frågor

Saker, sak, ting

Värld, världen, verkligheten Förlossning, graviditet Liv, livet Mönster, system Ord, språk Problem, lösningar Situation, situationer Tid, tiden Del Fall Historia Mat Operation Process Sätt Övningar

Dag, dagar, dagen, helg, kväll, natt, vecka, veckan, veckor, år, timmar, vinter Arbete, arbetet, arbetsdag, jobb, jobbet, resultat, slit

Benpass, gymmet, gympass, pass, träning, träningen, träningspass Kamp, konkurrens, konkurrensen, match, motstånd, press

Liv, livet, livets Skola, skolan Kroppen Tider Vägen

21

Tabell 11: Grov semantisk gruppering av kollokaten för tung.

5.2 Jämförelse inom svenska

Följande avsnitt vänder sig till frågeställning 2 och ämnar beskriva några skillnader och likheter mellan kontexterna som de svårighetsrelaterade adjektiven förekommer i. Mer specifikt innebär det att listorna över de 40 mest frekventa kollokationerna som nyligen presenterats ovan kommer att förklaras och jämföras. Likheterna var påfallande färre än olikheterna. På grund av den stora mängden och variationen bland kollokaten blir det därför inte möjligt att ge en heltäckande bild över användningen. Redogörelsen kommer således att fokusera på de mest väsentliga och anmärkningsvärda resultaten samtidigt som några exempelmeningar presenteras. Inledningsvis vill jag även nämna att det som tas upp i detta avsnitt främst bör ses som tendenser då endast de allra vanligaste kontexterna i kombination med substantiv har undersökts.

Kollokationslistan för svår karaktäriseras av en relativt bred variation, med en del ordtyper som återkommer i olika böjningsformer. Kollokaten består av både fysiskt konkreta så väl som abstrakta företeelser. Ett flertal kollokat för svår relaterar till människogestalter som till exempel barn, folk, människor och person, vilket är ett kännetecken som endast delas med kollokaten för adjektivet komplicerad. Ofta refererar dessa belägg till att det krävs en ansträngning för att förstå eller beblanda sig med någon eller några. Ett exempel på detta ges i (1) nedan. Kollokaten kan dock även utgöra upplevaren i satsen, i synnerhet för barn och barnen likt exempel (2).

(1) Jag har väldigt svårt att förstå de människor som fokuserar och analyserar om Blondinbella talar sanning när hon skriver om ett sånt här fruktansvärt ämne?

(2) Jag försökte förklara att det är konst men sånt där är svårt för barn. Benpass, gymmet, pass, reps, set, styrketräning, träning, vikter, övningar Dag, dagar, dagen, morgon, vecka, veckan, år

Arbete, jobb, jobbet Avbräck, förlust, period Börda, lass, sten Kassar, väska, väskor Bok, böcker Saker, grejer Beslut Del Hem Livet Lyft Steg Tiden Vagnen

22

Adjektivet svår syftar ofta till något som kräver mycket skicklighet eller ansträngning för att klara av, som till exempel jobb, beslut och tider. Betydelsen är dock inte alltid helt entydigt svårighetsrelaterad, utan vissa kontexter kan associeras med flera egenskaper. I vissa fall verkar svår nästintill samtidigt markera en intensitet på andra skalor, nämligen en hög grad allvarsamhet eller en hög grad av något allmänt. Dessa upptäckter stämmer väl överens med beskrivningen av lexemets olika betydelser i SO (2009). Det blir dock en aning missvisande att referera till betydelsen i ett enskilt uppslag i ordboken eftersom flera betydelser ibland framträder samtidigt. Detta kan illustreras genom kollokationen svår sjukdom i exempel (3) och (4) samt svåra tider i exempel (5) nedan.

(3) Har man en svår sjukdom som gör att livet inte längre består av annat än plågor och svårigheter, varför ska man då behöva fortsätta plågas?

(4) Hon har hjälpt mig så mycket, utan henne så skulle jag aldrig kunnat klara mig igenom min

svåra sjukdom som jag hade i vintras, utan henne hade jag inte orkat.. Lyssna på låten och

kolla på bilderna.

(5) Det är i ekonomiskt svåra tider som hållbarheten i politiken prövas på allvar.

Exempel (3) och (4) illustrerar (uttryckligen) att sjukdomen medför en börda som anses vara svårhanterlig och mödosam. På så sätt menar jag att svår i kollokationen svår sjukdom till viss del skiljer sig från hur kollokationen klassificeras i SO (2009), där adjektivet anges betyda en hög grad av något. Beläggen i denna studie visar att adjektivet inte bara syftar till en allmän intensitet, utan även syftar till en möda eller besvär.

Däremot exkluderades ungefär 20 % av beläggen där substantivet sjukdom förekom under filtreringen. Det berodde antingen på att betydelsen inte gick att avgöra eller att adjektivet då inte refererade till betydelsen ’svår’, utan snarare enbart refererade till en hög grad allvarsamhet eller allmän intensitet. Dessa belägg kunde emellanåt innehålla flera bestämmelser likt exempelmening (6) nedan där svårt snarare syftar till en hög intensitet eftersom böjningsformen indikerar en närmare adverbiell funktion. Det kan förvisso inte uteslutas att skribenten menade att syfta till sjukdom, i vilket fall meningen ändå hade exkluderats eftersom det förefaller osäkerheter i tolkningen. Referensen till intensitetsgrad, i stället för svårighet, fanns på mer framträdande sätt belagt bland andra kollokat. Som i exempel (7) där svårt bestämmer undernärt då det uppenbarligen inte handlar om att rädda livet på ”ett svårt barn”. Jag vill förtydliga att varken exempel (6) eller (7) inkluderades i datamängden på kollokationslistan för svår.

(6) Om man på något sätt haft en svårt psykisk sjukdom måste det vara svårt att överleva i den värld vi lever i nu.

(7) 250 kronor kan rädda livet på ett mycket svårt undernärt barn.

Många kollokat på svår-listan ter sig mer uppenbara än andra, som till exempel flertalet varianter av fråga jämfört med varianter för bild, eller ord jämfört med kläder. Det är därför värt att påminna om att kollokaten speglar den typ av texter som undersöks, och kan inte hävdas gälla för svenska i allmänhet. Till exempel verkade ett flertal bloggskribenter visa bilder i samband med textinläggen då skribenterna återkommande uttryckte svårigheter med att avbilda någon eller något genom bilder. Generellt sett hade det svårighetsrelaterade lexemet då en adverbiell funktion, vilket även ofta var fallet med kläder där flera belägg uttrycker en svårighet i att hitta eller välja kläder. Även kollokatet häst kan ses som en reflektion av texttypen eftersom en del bloggar tycks vara inriktade mot ridning.

Som en av de mest grundläggande svårighetsrelaterade betydelserna är det inte helt oväntat att svår samförekommer med flera olika typer av substantiv. Det mest intressanta blir därför att betrakta några av de kollokat som endast representeras på listan för svår. Totalt identifieras 18 särpräglade ordtyper bland svår-kollokaten: bild (inklusive bilder), början, fingret, folk, färg, häst, kläder, känslan (inklusive känslor), mål, namn, plats, sjukdom, stunder, svar, tanke, uppgift, val (inklusive valet) samt ögonen. Några av dessa kollokat har redan diskuterats. Ytterligare nämnvärt är de kroppsdelar som finns representerade på listan. Bland kollokaten för svår hittas fingret ofta i det idiomatiska uttrycket svårt att

23

sätta fingret på, vilket refererar till något som är besvärligt att återge. Svår förekommer också med adverbiell funktion tillsammans med ögonen i konstruktioner så som svårt att hålla ögonen öppna och svårt att slita ögonen (från).

Svår-listan delar flest gemensamma kollokat med komplicerad. På båda listorna finns 12 av 40 substantiv representerade: tid, situation, saker, problem, person, ord, människor, livet, frågor, frågan, fråga och barn. Sett till antalet ordtyper konstateras dock att det handlar om 9 av 31 substantiv som svår har gemensamt med komplicerad, och 9 av 32 vice versa. Det är anmärkningsvärt att tre böjningsformer av fråga representeras, även med relativt höga frekvenser, i båda tabellerna för svår och komplicerad medan substantivet inte finns representerat överhuvudtaget vare sig på hård- eller tung-listan. Detta indikerar på de stora olikheterna som annars hittades mellan de grundläggande svårighetsrelaterade adjektivens kollokat och de metaforiskt svårighetsrelaterade adjektivens kollokat. Nedan i Tabell 12

presenteras hur många och vilka kollokat som är gemensamma mellan de olika adjektiven. Jämförelserna visar tydligt att det finns flest likheter dels mellan svår och komplicerad, dels mellan hård och tung. I övrigt är likheterna förhållandevis få, speciellt mellan komplicerad och hård som endast delar två gemensamma kollokat av samma ordtyp.

Tabell 12: Sammanställd jämförelse över de gemensamma kollokaten mellan adjektiven.

Jämförda adjektiv Antal Andel Gemensamma kollokat

Svår – Komplicerad 12 30 % tid, situation, saker, problem, person, ord, människor, livet, frågor, frågan, fråga, barn Hård – Tung 14 35 % arbete, benpass, dag, dagar, dagen, gymmet, jobb,

jobbet, livet, pass, träning, vecka, veckan, år Svår – Tung 4 10 % beslut, jobb, livet, saker

Svår – Hård 4 10 % jobb, livet, natt, tider

Komplicerad – Tung 5 12,5 % del, livet, saker, tiden, övningar Komplicerad – Hård 2 5 % liv, livet

Komplicerad är ett tämligen entydigt adjektiv som, i enlighet med uppslaget i SO (2009), syftar till något som är invecklat eller svårt att förstå. Precis som för adjektivet svår, finns det en stor variation bland substantiven som komplicerad oftast samförekommer med. Kollokat så som frågor, sätt, del, barn, operation, språk och mat demonstrerar att det snarare är en mångfald som kännetecknar listan. Däremot finns det ett antal kollokat som särskiljer sig från kollokaten bland de tre andra listorna, vilket därför är värt att titta närmare på.

Det som står ut mest på komplicerad-listan är att ett flertal kollokat består av olika typer av samlevnadsbelägenheter. Till exempel representeras unika kollokat som förhållande, kärlek, relation, relationer, graviditet och förlossning. Det närmsta som kan relatera till den kategorin från en annan lista är känslor och känslan som representeras på svår-listan. En närmare granskning visar dock att det kan handla om en mängd olika känslor och inte enbart romantiska eller tillgivenhetsrelaterade sådana, vilket illustreras i (8) och (9). Exempel (10) visar att det till och med kan handla om en taktil känsla.

(8) Redan från starten andas den här boken en otrolig positivism – trots att den behandlar svåra saker som känslor.

(9) Det är så svårt att beskriva känslan men det kryper i hela kroppen och ögonen går i kors. (10) Extra bra är att glosset inte känns kletigt på läpparna, jag har väldigt svårt för den känslan.