V T1 meddelande
Nr 763 - 1996
tartplats och tidpunkt
er Henriksson
ersonbilars parkeringstider uppdelat på
Väg- och transport-forskningsinstitutet
V T 1 meddelande
Nr 763 * 1996
Personbilars parkeringstider uppdelat på startplats och tidpunkt
Per Henriksson div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä
Utgivare: Publikation:
VTI meddelande 763
Utgivningsår: Projektnummer:
/Aforskningsinstitutet
581 95 Linköping Projektnamn:
Konsekvensbeskrivningar av miljö- och trafikpolitiska åtgärder
Författare: Uppdragsgivare:
Per Henriksson Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTT)
Titel: s
Personbilars parkeringstider uppdelat på startplats och tidpunkt
Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord:
Av stor betydelse vid beräkningar av bilars emissioner är förhållandena vid start. Utsläppens storlek beror bl.a. på motorns temperatur. Med hjälp av uppgifter om parkeringstidens längd kan motortempera-turen uppskattas.
Detta meddelande redovisar resultatet av en bearbetning av rådata från en resvaneundersökning. För-delningar av parkeringstider som funktion av startplats och tidpunkt på dygnet har tagits fram.
Parkeringstider vid den första resan under mätdygnet (nattparkering) och övriga parkeringstider har studerats separat. Skattningar på nattparkeringstider redovisas då exakta tider inte går att få fram ur till-gängliga material. En stor andel av övriga parkeringstider är korta. Resultaten jämförs med uppgifter från andra undersökningar.
Publisher: Publication:
VTI meddelande 763
Published: Project code:
Swedish National Road and 1996 12006
ÅTransport Research Institute
S-581 95 Linköping Sweden Project:
Description of the consequences of measures concerning the environment and traffic policy
Author: Sponsor:
Per Henriksson Swedish National Road and Transport Research Institute (VTT)
Title:
Parking periods for passenger cars by starting place and time
Abstract
_
Conditions when starting a car are of great importance in estimating emissions. The quantity of emitted
pollutants depends among other things on engine temperature. Data on the duration of parking may be of
use in estimating engine temperature at start.
This publication presents the result of an analysis of data from a travel habit survey. Distributions of
parking periods as a function of starting place and time have been obtained.
The time a car has been parked before the first start of the observed day (night parking) has been
studied separately from other parking periods. Since the exact lengths of night parking periods could not
be obtained from available data, approximations are presented. Most of the parking periods, except night
parking, are short. Comparisons are made with data from other investigations.
Förord
Detta meddelande har skrivits inom ramen för myndighetsuppgiften "Konse-kvensbeskrivningar av miljö- och trafikpolitiska åtgärder" som ålagts VTI.
Ulf Hammarström har kommit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Ett tack riktas till Mats Wiklund som var lektör vid publiceringsseminariumet. För den slutliga redigeringen och utskriften har Siv-Britt Franke svarat.
Linköping i mars 1996
Innehållsförteckning Sammanfattning Summary 1 Bakgrund Syfte Datamaterial SCB:s resvaneundersökning 1984/85 Ovriga undersökningar Metod Resultat Nattparkeringstider Ovriga parkeringstider Parkering över flera dygn
N NM -Q NM -Diskussion m di g i gn u & 00 03 C Referenslista v
Bilaga 1: Fördelning på starttidpunkter för första reselementet
Bilaga 2: Fördelning på parkeringstider som funktion av del på året, veckodag, startpunkt och tid på dygnet
111 13 15 16 16 16 18 20 20 22 29 30 31
Personbilars parkeringstider uppdelat på startplats och tidpunkt
av Per Henriksson
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTT) 581 95 Linköping
Sammanfattning
I modeller för beräkning av bilars utsläpp vid kallstarter krävs bl.a. information om motortemperatur vid start. Denna temperatur beror bl.a. på parkeringstiden. Korta upphåll då motorn inte hinner svalna ger upphov till inga eller ringa kall-startstillägg i form av bränsle och avgaser jämfört med om bilen har stått still i 5-10 timmar.
Uppgifter om parkeringstider har tidigare samlats in genom nummerskrivningar och intervjuer. I detta dokument redovisas resultatet av bearbetningar av Statis-tiska Centralbyråns (SCB:s) resvaneundersökning som genomfördes 1984/85. Förfluten tid mellan varje resa, här har utgåtts ifrån mätdygnets minsta enhet (reselementet), har bestämts och undersökts för olika startplatser och tider på dygnet och året. Det har antagits att intervjupersonen har använt en och samma personbil under mätdygnet och att ingen annan har kört denna.
Vid mätdygnets första resa har bilen stått stilla i nästan 17 timmar och den övervägande delen av de första resorna startar från bostaden. Skattningen har tagits fram genom att låta mätdygnets sista resa bli en fiktiv sista resa dygnet före mätdygnet. Tiden underskattar med all sannolikhet den verkliga parkeringstiden då ett fordon kan ha stått stilla i flera dygn.
Vid övriga tillfällen, dvs. då bilen startas för andra, tredje osv. gången under mätdygnet och nattparkering sålunda inte ingår, har bilen stått parkerad i genom-snitt i ca 130 minuter (medianvärde: 65 minuter). Fördelningen på parkeringstider är skev. Längst har bilen stått vid arbetet: i medeltal 271 minuter (medianvärde: 225 minuter). De flesta av mätdygnets andra, tredje osv. resa har utgått från någon annan plats än bostaden eller arbetet. Parkeringstiderna innan dessa resor uppgick i genomsnitt till omkring 80 minuter (medianvärde: 35 minuter).
Fördelningar på parkeringstider redovisas för samtliga kombinationer av del på året ("semesterperiod" eller övrig tid), veckodag (måndag-fredag, lördag eller sön-dag), startpunkt (bostad, arbete eller övrigt) och del på dygnet.
Parkeringstiderna som är beräknade ur SCB-materialet har jämförts med var-aktigheten för vissa ärenden som rapporterats från en resvaneundersökning i Stockholms län som gjordes några år efter SCB:s. Små skillnader i varaktighet mellan de två undersökningarna kunde konstateras för de ärenden som var direkt jämförbara: inköp, vissa serviceärenden och besök hos släkt och vänner.
En mindre undersökning genomförd i Göteborg i början av 1980-talet visade att nära en tredjedel (31 %) av personbilarna stod stilla under mätdagen om det var en vardag och om det var en lördag eller söndag nästan hälften (46 %).
II
Parking periods for passenger cars by starting place and time
by Per Henriksson
Swedish National Road and Transport Research Institute (VTT) S-581 95 Linköping Sweden
Summary
The model for calculating car emissions in cold starts requires information such as engine temperature when starting. This temperature is dependent on factors such as parking period. Brief stops during which the engine has insufficient time to cool give rise to little or no cold start supplements in the form of fuel or emissions compared with a standstill of 5-10 hours.
Information on parking times has previously been collected by noting registration numbers and conducting interviews. This document reports the results from processing the travel habit survey conducted by Statistics Sweden (SCB) in 1984/85. Here, elapsed time between each journey has been based on the smallest unit of the observed day (travel element) and has been determined and studied for different starting places and different times of the day and year. It has been assumed that the interviewee has used one and the same car and that no-one else has driven it.
Prior to the first trip of the observed day, the car has stood still for almost 17 hours. The majority of the first trips starts from home. The estimate has been obtained by allowing the last trip of the observed day to be a fictive last trip on the previous day. In all probability, this time is less than the actual parking period when a vehicle may have been unused for several days.
On other occasions, i.e. when the car is being started for the second or third time and so on during the observed day and night parking is therefore not included, the car has been parked for an average of 130 minutes (median value: 65 minutes). The distribution of parking times is skew. The maximum standstill at work is 271 minutes (median value: 225 minutes). Most of the second trips, third trips and so on during the observed day have started from a place other than home or work. The parking period prior to these trips was on average 80 minutes (median value: 35 minutes).
The distribution of parking periods is reported for all combinations of part of the year ("holiday period" or other time), day of the week (Monday-Friday, Saturday or Sunday), starting point (home, work or other place) and part of the day.
The parking periods, which have been calculated from the SCB material, have been compared with the lengths of certain errands as reported in a travel habit survey in Stockholm county some years after the SCB survey. Small differences in lengths of errands that were directly comparable: shopping, certain service errands and visits to relatives and friends.
A smaller survey conducted in Gothenburg at the beginning of the 80s showed that almost one third (31 %) of cars stood still during the observed day if this was a weekday and almost half (46 %) if it was a Saturday or Sunday.
13
1 Bakgrund
Uppgifter om hur länge, var och när ett fordon har stått parkerat är användbara i skilda sammanhang.
Ett område är uppskattning av avgasemissionerna vid starter. Utsläppens stor-lek beror bl.a. på motorns temperatur. Efter det att en bil parkerats med en motor som har uppnått full driftstemperatur dröjer det 5-10 timmar innan motorns tem-peratur är densamma som den omgivande luftens. Är uppehållet kortare blir ut-släppen mindre vid en start än om den sker med en kall motor.
Motorns avsvalning kan beskrivas med följande funktion som diskuteras i [Westman, K., 1985]:
T = To + (T; - Tp)*e-kt (T)
där
T -= aktuell temperatur efter en given tid (*C) T9 = lufttemperaturen (*C)
T; = utgångstemperatur när bilen parkeras (*C) k -= en faktor som beror på motorns storlek (0,3-0,5) t -= tiden (h) som bilen är parkerad.
Ett exempel på hur motortemperaturen sjunker när utgångstemperaturen är drygt 80*C och lufttemperaturen är 25*C kan ses i figur 1 där uppmätta data från VTT-undersökningar, [Yakoub, J., 1995], jämförs med modelldata från funktion (I). Även katalysatortemperaturen har utritats i figuren.
T 7 1000
Sö sko n n r r > > SSW g t t h 9 9 8 k K R Wok W W kk a k k a k a k k a k a Motor en! (1), - - -+ k=0,5 ... L A & K a t a l y s a t o r n s t e m p e r a t u r , * C K y l a r v a t t n e t s t e m p e r a t u r , * C 0 1 2 3 4 5 6 7 Parkeringstid, h
Figur1 Avsvalning av motor och katalysator vid en omgivande
14
Den uppmätta motortemperaturen, här representerad av temperaturen på kylar-vattnet i en Volvo 940, och den modellerade temperaturen överensstämmer mycket väl. Mätpunkten i katalysatorn är belägen på ett avstånd av någon mm ifrån det keramiska elementet. Katalysatorn svalnar av betydligt snabbare än motorn: på drygt en timma har temperaturen minskat från 500*C till 50%C.
Var starterna med kall eller nästan kall motor sker har betydelse för miljön, sär-skilt på det lokala planet. I ett bostadsområde eller i en stadskärna utsätts många människor för avgaserna. Finns det möjlighet att koppla in motorvärmare under den tid bilen står parkerad ger det stora miljöförbättringar. Även vid vilken tid på året och dygnet, med andra ord vid vilka temperaturförhållanden, som bilen startas påverkar utsläppens storlek.
TIDPUNKT PA 08 09 16 17 18 DYGNET %; f IV 4 ja 4 » 8 2 54 s 97 _utan motor RESMJNSTER v 2 ggg få E värmare ie &"; £ ' _ % med motor kd 000 00 =y;=värmare t || | | i 1 T "tod dy : MOTORNS _ i / TEMPERATUR | 04 ,,0*%'
:! $
1
i 1 i
X
7
t
k
i
1] 1
"V
$
r
-»
: Lo : I 1/miT 1 484 [1 a, BRXNSLEFUR - ' I BRUKNING[B) 1 A lh. | " »>Figur 2 Ett exempel på resmönstret, motorns temperatur och bränsleför-brukning för en bil under ett dygn.
Figur 2, hämtad från [Westman, K., 1985], visar hur resmönstret kan se ut för en bil under ett dygn. Motorn startas kall vid två tillfällen, vid avresan från bosta-den på morgonen och från arbetet vid 16.30-tibosta-den.
Parkeringstider bör även vara av intresse inför en satsning på elbilar. När och var kan de laddas? Är det meningsfullt att låta parkeringsplatser även bli upp-laddningsstationer under den tid t.ex. inköp görs?
15
2 Syfte
Genom att bearbeta grunddata från SCB:s nationella resvaneundersökning som genomfördes 1984/85 kan fördelningar på parkeringstider tas fram. Hur dessa för-delningar beror på startplats, veckodag och tid på dygnet och året ska undersökas.
Jämförelser med data från andra undersökningar ska göras när det är möjligt. Med hjälp av längden på parkeringstiden kan motorns temperatur vid start skattas som i sin tur är indata i modeller för emissionsberäkningar. Tillsammans med uppgifter om resornas längd, användningen av motorvärmare och väderleks-data kan precisionen på skattningarna av utsläppen vid starter öka.
16
3 Datamaterial
3.1 SCB:s resvaneundersökning 1984/85
SCB genomförde en nationell resvaneundersökning (RVU) 1984/85, [SCB, 1987]. Bruttourvalet uppgick till 7 600 personer i åldrarna 15-84 år. Drygt 6 400 inter-vjuer genomfördes med början den 1 maj 1984 och ett år framåt. Intervjupersonen fick redogöra för förflyttningarna under ett mätdygn (från kl. 4.00 till kl. 3.59 dagen efter). SCB frågade även om resor minst 10 mil enkel resa som företagits de senaste två veckorna och resor minst 40 mil som företagits under det senaste halv-året. Intervjun skedde i regel vid hembesök dagen efter mätdygnet.
SCB använder tre begrepp för att beskriva en resa under mätdygnet: reselement, delresa och huvudresa. En huvudresa börjar och slutar i en så kallad basplats som i undersökningen 1984/85 var den permanenta bostaden, fritidsbostaden, tillfällig övernattningsplats eller svenska gränsen. Huvudresan består av en eller flera del-resor som avslutas när ett ärende uträttas. Delresan i sin tur byggs upp av res-element. Byts endast färdsätt utan att något ärende uträttas avslutas ett resres-element. Se exemplet nedan, där en huvudresa består av två delresor och tre reselement (RE).
> d >
&
Bostad
Affär
bostad
d
>
&
Till fots
Buss
Buss
[>
HUVUD RESA
=)
[>>
DELRESA 1 -> DELRESA 2 -|
[> RE 1 e|> RE 2 ej
RE 3
2
Ärendet med resan har kunnat specificeras i 13 kategorier, t.ex. resa mellan
bostad och arbete (eller omvänt), "hälsa på släkt och vänner" och "annan
fritids-sysselsättning" (t.ex. sport, bibliotek och semester). En av ärendetyperna benämns
"byte av färdsätt", något ärende uträttas alltså egentligen inte och
personbils-förarna har uppgett att knappt 2 % av reselementen har detta ärende. För
bilförar-resor kan därför ett reselement sägas i stort sett motsvaras av en delresa. Se
när-mare [SCB, 1987] med variablernas definitioner och ett urval med tabeller.
Tidigare bearbetningar av RVU 1984/85 inom kallstartsområdet har genomförts
av Skandia [1991]. Av resursskäl analyserades tabeller i [SCB, 1987] och inte
grundmaterialet. Skandia utgick från delresor och beroende på typ av ärende
gjor-des antaganden om resan startagjor-des med kall eller "sval" motor. Målet var att ta
fram en skattning på antalet kallstarter under ett år i Sverige.
I sammanhanget kan nämnas att SCB fått uppdraget att genomföra en ny RVU,
kallad Riks-RVU:n, som skall pågå i fem år från och med 1994.
3.2 Övriga undersökningar
Några data från två regionala resvaneundersökningar presenteras också. År 1983
gjordes en bilresvaneundersökning i Göteborg, [Melin, B., 1985]. Undersökningen
skiljer sig från andra RVU:ar i den meningen att respondenten under ett dygn
VTI meddelande 763
17
ombads föra fordonsbok i stället för resdagbok. Samtliga resor med varje bil som hushållet disponerade skulle alltså redovisas. Skattningar på andel bilar som inte används per dygn erhålls från denna undersökning.
Från en RVU genomförd i Stockholms län 1986/87, [Tomth, J.-E., 1991], hämtas uppgifter om olika ärendens varaktighet som jämförs med parkeringstider för liknande ärenden som beräknats ur RVU 1984/85.
Parkeringstider har tidigare undersökts genom nummerskrivningar och inter-vjuer. Metodiken och resultatexempel från en norsk nummerskrivning återfinns i [Sundal och Skjetne, 1980]. Mätningar av utnyttjandegrad och uppställningstider på avgiftsbelagda platser, sträckor för 10-minutersuppställning, sträckor med parkeringsförbud och på lastzoner görs med regelbundna intervall i Göteborgs centrala stad [Andersson och Soldinger, 1994]. Intervjuer som genomförs i city kompletterar mätningarna.
En parkeringsutredning, tillsatt av Byggnadsstyrelsen och Väg- och vatten-byggnadsstyrelsen, kartlade genom intervjuer parkeringsvanor och parkerings-behov inom citykärnor i sju svenska städer år 1956, [Borgelin, 1964].
18
4 Metod
VTT har tillgång till grunddata från SCB:s RVU 1984/85, vilket är en förutsättning för att kunna ta fram de uppgifter som efterfrågas. Rapporter om resvaneunder-sökningar är fokuserade på själva resandet och ger i regel ingen information om tiden mellan resorna. Ett par användbara uppgifter från några andra RVU:ar har dock påträffats som tidigare nämnts.
Det bedömdes som lämpligast att vid bearbetningen av RVU 1984/85 utgå från den minsta resenheten, reselementet, därför att vi ville ha "renodlade" sträckor vad gäller färdsättet. Färdsättet som är av intresse här är personbilsförare. Om det förekommer olika färdsätt under en huvud- eller delresa definieras nämligen färd-sättet som det som använts längst sträcka. Vidare har vi varit hänvisade till mät-dygnets resor eftersom inga start- eller sluttidpunkter begärdes för de långväga re-sorna. Den yrkesmässiga trafiken har uteslutits innan analysen.
För de 6 400 intervjuade personerna noterades 26 000 resele:=nt under mät-dygnet. Omkring en tredjedel (2 300 personer) hade kört bil och antalet reselement för färdsättet bilförare uppgick till 8 500. Alltså hade varje bilförare gjort i genom-snitt ca 3,7 bilresor när en resa likställs med ett reselement. Cirka 150 bilförare företog endast en resa med bil.
I resdagboken skulle färdsättet anges men inga detaljer om detta, t.ex. om den egna bilen eller en tjänstebil användes. För att kunna ta fram parkeringstider har följande antaganden måst göras:
e intervjupersonen har använt samma bil för alla förflyttningar med bil under mätdygnet och
e endast intervjupersonen har använt denna bil.
De vanligaste fallen när dessa antaganden inte gäller torde vara när en person kan utnyttja tjänstebil och i enbilshushåll där flera personer kan utnyttja den enda bilen.
Eftersom vi endast har resdata från ett dygn, infinner sig en komplikation när man vill undersöka hur lång parkeringstiden har varit vid den första starten under mätdygnet, i fortsättningen benämnd nattparkeringstiden. Ett sätt är att skatta nattparkeringstiden enligt följande princip:
Nattparkeringstid = sluttidpunkt för sista reselementet - starttidpunkt för första reselementet.
Den sista resan under mätdygnet får alltså bli en fiktiv sista resa dagen innan mätdygnet. Den parkeringstid vi får genom denna konstruktion underskattar med all sannolikhet systematiskt den verkliga tiden då en bil ju kan ha stått stilla mer än ett dygn. Å andra sidan kommer vi att få en del korta parkeringstider som antagligen inte är korrekta: en resa med sen ankomsttid på kvällen eller på natten följs troligen inte av en resa tidigt på morgonen. Ingen hänsyn tas till detta med den beskrivna metoden.
Övriga parkeringstider, mellan andra och tredje reselementet osv., har givetvis bestämts genom att beräkna tiden mellan ett reselements slut och det följande reselementets början. Nattparkeringstider och övriga parkeringstider redovisas separat.
"Typiska" start- och sluttidpunkter för den första respektive den sista resan har också undersökts.
19
Klassindelningen av variablerna har i viss mån anpassats till KALLSTART, [Hammarström, U. och Jönsson, H., 1994]. KALLSTART är ett program för beräkning av kallstartsemissioner som utvecklas vid VTI.
Året har grovt indelats i två perioder som skulle kunna skilja sig åt t.ex. vad gäller starternas fördelning över dygnet:
e veckorna 22-34 (juni-augusti), dvs. då sommarsemestrarna huvudsakligen infaller, och
_
e övriga veckor.
Veckans dagar har delats in i tre grupper:
e måndag-fredag,
e lördag och
e söndag.
Mätdygnet har dessutom delats in i intervall om två timmar.
I SCB:s RVU fanns nio typer av startpunkter, därav bildade de ej specificerade
platserna gruppen "övriga". För överskådlighetens skull har vi valt att arbeta med
följande tre grupper (inom parentes de SCB-startpunkter som ingår):
* bostad (permanent bostad + annan permanent bostad),
* arbetsplats (arbetsplats + arbetsplats 2) och
e övriga (tillfällig övernattningsplats + familjens fritidsbostad + skola +
svenska gränsen + övriga).
Utöver data från RVU:ar har enstaka uppgifter hämtats från rapporter som
redovisar resultat från nummerskrivningar och intervjuundersökningar.
20
5 Resultat
5.1 Nattparkeringstider
I tabell 1 visas bl.a. mediantiderna för start- och sluttidpunkterna för det första respektive det sista reselementet.
Tabell 1 Start- och sluttidpunkterför mätdygnets första respektive sista resa. Källa: Bearbetning av SCB:s RVU 1984/85.
Undre kvartilen Medianen
Övre kvartilen
Starttidpunkt
7.15
9.30
13.00
Sluttidpunkt
15.20
17.25
19.35
Enligt tabell 1 har 25% av mätdygnets första resa med bil startat senast
kl. 7.15. Klockan 19.35 har fortfarande 25 % av resorna inte nått slutmålet. Antags
att dessa tider är typiska för även andra dagar än mätdagen har, teoretiskt, 75 % av
bilarna stått i minst 11 timmar och 40 minuter när de startas för första gången
under ett dygn.
Tabell 2 innehåller resultatet när nattparkeringstiden konstrueras med fiktiva
sluttidpunkter på det sätt som beskrevs i metodavsnittet.
Tabell 2
Skattade nattparkeringstider. Källa: Bearbetning av SCB:s RVU
1984/85.
Startpunkt
Antal
Parkeringstider, min
reselement
|Medelvärde Median
Bostad
2 015
997
970
Arbetsplats
53
1 069
1 230
Övriga
214
1 071
1 120
Samtliga
2 282
1 006
990
En majoritet av mätdygnets första resa utgår från bostaden och i genomsnitt har
en personbil enligt den här skattningen stått i nästan 17 timmar innan första resan.
I figur 3 visas den relativa fördelningen av parkeringstiderna när klasser om en
timma bildats.
21 D,14 -= + + + m m m m m m n m m m m m m mm m n mmm ee ennen ee ene ek ee e e e e e e e + Bj]Z 4 = + + m + n 8 m k m m m k k m k m k k e k m a k k k k k k k k k a a k k a k k a k K k k a k k k a e k j i e
om?---006 ++ - + + + + + + + + + + + + + + + + + +- + +- +- - - - -
---Öd s + + + + = = = k kom k k k k kom k k k k k k k r a
4- - + - + + + + + + + + + + + - - +- >- sej
0.00
-Br rå b å : 3 b © 9 P d b 8 © P 8 9 © p 3 8 $
© 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 R 8 8 8 9 d 9 2 d 9 8 8
* P P - P 8 P 2
Minuter
Figur 3
Skattad fördelning på nattparkeringstider. Källa: Bearbetning av
SCB:s RVU 1984/85.
De få nattparkeringstider på endast ett par timmar som kan ses i figur 3 skulle
förmodligen vara ännu ovanligare eller knappast förekomma överhuvudtaget om
man hade tillgång till verkliga data från mer än ett dygn. Hela 99 % av bilarna har
stått i 6 timmar eller mer och 83 % i minst 12 timmar enligt denna metod. Ur
figur 3 kan man sluta sig till att drygt 12 % av bilförarna förflyttades med bil
under totalt högst en timme under mätdygnet. Detta kan exemplifieras med att en
bilförare startade den första resan kl. 12.15 och avslutade den kl. 12.45 och sedan
inte gör någon mer bilresa under mätdygnet. Nattparkeringstiden blir i detta fall
23 V timmar eller 1 410 minuter.
Att en bilmotor torde vara kall (om inte motorvärmare använts) vid mätdygnets
första start belägger de båda redovisade metoderna ovan. Resultatet är mest
an-vändbart i elbilssammanhang när uppgifter önskas om hur långa laddningstider
som är möjliga när bilen står över natten.
Ur emissionssynpunkt kan tidpunkten för resstarten vara av intresse. Figur 4
visar fördelning på dygnets timmar för olika delar av året när startpunkten är
bostaden.
An de l 22 e e 0,30 - i a [J Jun-aug v e 0,20 fe a e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e e k e e e e e e e -0,15 0,10 0,05 0,00 00.00- 02.00- 04.00- 06.00- 08.00- 10.00- 12.00- 14.00- 16.00- 18.00- 20.00- 22.00-01.59 03.59 05.59 07.59 09.59 11.59 13.59 15.59 17.59 19.59 21.59 23.59 Tidpunkt för resstarten
Figur 4 Fördelning på starttidpunkter för dygnets första reselement. Start-punkt: bostad. Källa: SCB:s RVU 1984/85.
Under "semesterperioden" startar relativt sett fler resor under senare delen av dagen jämfört med övriga delen av året.
I bilaga 1 återfinns absoluta fördelningar på starttidpunkt för samtliga kombi-nationer av del på året, typ av veckodag, tid på dygnet och startpunkt. Data saknas helt för några kombinationer, för andra är underlaget litet varför materialet bör aggregeras för att vara användbart.
5.2 Övriga parkeringstider
När intervjupersonen har gjort två eller flera bilresor under mätdygnet kan vi bestämma hur långt uppehållet var mellan varje resa. Hur parkeringstiderna varie-rar med startpunkt kan ses i tabell 3.
Tabell 3 Parkeringstider efter startpunkt. Exklusive parkering över natten. Källa: SCB:s RVU 1984/85.
Startpunkt Antal Parkeringstider, min reselement Medel- Median
värde
Bostad 1 140 127 81
Arbetsplats 1 416 271 225
Övrigt 3 649 81 35
Samtliga 6 205 133 65
En majoritet av mätdygnets andra, tredje osv. resa utgår från en annan plats än bostaden och arbetet. Tabellen indikerar att parkeringstiderna inte är
An
de
l
23
lade. I figur 5 visas den totala fördelningen på parkeringstider (ingen hänsyn tagen till tid på året och dygnet) för reselementen som startar från bostaden och i figur 6 hur parkeringstiderna beror på vilken tid på dygnet resorna startar.
o 0,15 0,10 -0,00 -4 0-29 Figur 5 30 -5 9 O O O Os O O 0 O O O O O O- O O O O =O ---s 3 s f b b 1 i i i i 5 F 3 i i 3 3 3 3 3 i g © 9 m=d gomm -om P P dcO m m mP Tdd= T Pun - 9 dD 080 d30 P-O & Minuter
Fördelning på parkeringstider. Startpunkt: bostad. Exklusive parkering över natten. Källa: Bearbetning av SCB:s RVU 1984/85.
Resorna från bostaden, exklusive intervjupersonens första resa under mät-dygnet, föregås av korta uppehåll. I figur 6 nedan ses att hälften av dessa resor startar mellan kl. 16.00 och kl. 19.59.
0,30 -0,25 0,20 An de l 0,15 0,10 0,05 0,00 Figur 6 | ] 8 120-179 a _ m mmm m e e | E 360-[] 300-359 | D 240-299 M 180-239 [J 60-119 00.00- -04.00- 06.00- 08.00- 10.00- 12.00- 14.00- -_16.00- 18.00- 20.00- 22.00-01.59 03.59 05.59 07.59 09.59 11.59 13.59 15.59 17.59 19.59 21.59 23.59 Tidpunkt för resstarten
Parkeringstidens längd som funktion av starttidpunkt. Startpunkt: bostad. Exklusive parkering över natten. Källa: Bearbetning av SCB:s RVU 1984/85.
24
Man kanske återvänder till bostaden efter arbetets slut och inom två timmar tar bilen för att t.ex. hälsa på bekanta eller ägna sig åt någon fritidssysselsättning.
För de resor (andra, tredje osv. i ordningen under mätdygnet) som utgår från arbetsplatsen ser inte oväntat fördelningen annorlunda ut jämfört med de bostadsknutna resorna, se figur 7.
e
M Till bostaden Tjänsteresa
[] Inköp eller annan fritidssyss.
är e e E Övriga ärenden An de l Lä i
O> O» Om O> O> O> O> O> O» O» [©X Or O> O> O» O> O» O> O> Or U T n 0 m -O O W D MOD - T On O m -O O W ID 0 =- © 7 - 4 q d å 0 © o v T v D © © 9 © Q O Om RV 8 8 8 P I P 8 8 8 P 8 B E P FI P 8 3 8 o mom t CV CV CV (S») & C) [S2) T T T LO LO LO -O -O -O -O
Minuter
Figur 7 Fördelning på parkeringstider och ärendetyp. Startpunkt: arbets-platsen. Exklusive parkering över natten. Källa: Bearbetning av SCB:s RVU 1984/85.
Genom att ta hänsyn till ärendet finner man att de flesta resorna från arbets-platsen som föregåtts av korta parkeringstider är resor i tjänsten. Det näst vanli-gaste ärendet för resor som startar efter högst 90 minuters parkering är, något vånande, att åka till bostaden. Parkeringstiderna på 3-4 timmar skulle kunna för-klaras med att bilen används för att uträtta ärenden på lunchen eller personer som har deltidsarbete. Figur 8 visar parkeringstiden som funktion av tid på dygnet för resorna som utgår från arbetsplatsen.
An de l 25 0,35 e Parkeringstid i min e 4 + f t n Fe m m m e m m m e ene nm km km m km n n m n m k m k 8 + -v e t L . . ... .. . L.., [T 300-359 e [ 240-299 e v e e -MB 180-239 e E 120-179 Ess Eee 0,15 >- - - DÖD-]]Q joma - --= S . . . .. 22 ___ 0,00 - s 00.00- 02.00- 04.00- 06.00- 08.00- 10.00- 12.00- 14.00- 16.00- 18.00- 20.00- 22.00-01.59 03.59 05.59 07.59 09.59 11.59 13.59 15.59 17.59 19.59 21.59 23.59
Resans starttid på dygnet
Figur 8 Parkeringstidens längd som funktion av starttidpunkt. Startpunkt:
arbetsplatsen. Exklusive parkering över natten. Källa: Bearbetning av SCB:s RVU 1984/85.
Det vanligaste är att arbetsplatsen lämnas mellan kl. 16.00 och kl. 17.59 och
vid drygt hälften av dessa starter har bilen stått i minst sex timmar.
Parkerings-tiderna på högst en timme är jämnt spridda under dagen. Slutligen visas
mot-svarande figurer för resor som startar på andra platser än bostaden och arbetet.
An del 26 0,45 - - - + + + e e + e e m e ene ee e aka e e e e e 0,40 -- - - + e e e e e e e e e e e e e a e v ! v f l! f vu! f u! | u! | TM 1 1 i F 0,00 - 0-29 72 0-30 -5 9 60 -8 9 90 -1 19 12 0-14 9 15 0-17 9 18 0-20 9 21 0-23 9 24 0-26 9 27 0-29 9 30 0-32 9 33 0-35 9 36 0-38 9 39 0-41 9 42 0-44 9 45 0-47 9 48 0-50 9 51 0-53 9 54 0-56 9 57 0-59 9 60 0-62 9 63 0-65 9 66 0-68 9 | 69 0-71 9 Minuter
Figur 9 Fördelning på parkeringstider. Övriga startpunkter. Exklusive parke-ring över natten. Källa: Bearbetning av SCB:s RVU 1984/85.
För startpunkter andra än bostaden och arbetsplatsen har uppehållet i omkring hälften av fallen varit högst en halvtimma när nattparkeringstiderna är uteslutna. Figur 10 visar för olika tider på dygnet hur parkeringstiden varierar.
Att en stor del av parkeringstiderna är korta bekräftas av andra undersökningar. I [Andersson och Soldinger, 1994] visades att uppställningstiden på 95 platser med mätare/biljettautomat i Göteborgs city (vardagar kl. 8.00-11.00 +
13.00-16.00) i 67 % av fallen var högst 30 minuter och i 87 % högst en timme.
För en normalvardag (tisdag-torsdag) mellan kl. 8.00 och 18.30 konstaterades, enligt [Borgelin, 1964], att 67 % av parkeringarna understeg 30 minuter och 78 % understeg en timme. För lördagar (tider: 11.00-16.00 och 18.00-21.00) anges motsvarande siffror till 64 % respektive 75 %.
Figur 10 visar för olika tider på dygnet parkeringstidens variation enligt SCB-materialet.
27
myr - + 8 8 + 8 8 8 m om e m e e k k e m e e k jer e er k om e e de äe k ok am e e m e kk ak e om er k ae e e m e e e m k en m Parkeringstid i min k r © 360-o e [J 240-299 0.20 +- - - - B 180-239 120-179 915 -- - - - 13 60-119 M 0-59 0,10 + + + + + + + + + + + n + m m m om om + + + + _ -o 0,00 _|HR [-00.00- 02.00- 04.00- 06.00- 08.00- 10.00- 12.00- 14.00- 16.00- 18.00- 20.00- 22.00-01.59 03.59 05.59 07.59 09.59 11.59 13.59 15.59 17.59 19.59 21.59 23.59
Resans starttid på dygnet
Figur 10 Parkeringstidens längd som funktion av starttidpunkt. Övriga start-punkter. Exklusive parkering över natten. Källa: Bearbetning av SCB:s RVU 1984/85.
Resorna från övriga startplatser är nästan normalfördelade över dygnet med mittpunkten mellan kl. 16.00 och 18.00.
I bilaga 2 redovisas fördelningen på parkeringstider för varje kombination av tvåtimmarsintervall, startpunkt, veckodag och tid på året.
Mer än hälften av reselementen i tabell 3 har utgått ifrån någon annan start-punkt än bostaden eller arbetet. Övervägande delen av dessa hamnar även i SCB-gruppen övriga startpunkter. Endast ett 100-tal reselement utgick alltså från en tillfällig övernattningsplats, fritidsbostaden, skolan eller svenska gränsen. För att kunna få en uppfattning om varifrån den stora delen reselement med ej angiven startpunkt utgår ifrån kan hänsyn till ärende tas. Tabell 4 ger parkeringstiden som funktion av ärende, med andra ord ärendets varaktighet. Själva restiden ingår alltså inte i siffrorna.
28
Tabell 4 Parkeringstiden eller ärendens varaktighet för resor med start-punkt som SCB kodat som övriga. Källa: Bearbetning av SCB:s
RVU 1984/85.
Ärende Antal |Medel-
|Median-resele- värde värde ment (min) (min) Resa mellan bostad och arbete (eller omvänt) 15 298 275
Tjänsteresa/resa i arbetet 250 65 25
Inköp 955 38 25
Service (t ex frisör, bank) 162 37 15
Hälso- och sjukvård 94 67 60
Barntillsyn 101 15 10
Hälsa på släkt och vänner 600 134 100
Annan fritidssysselsättning (ex sport, semester) 669 117 85
Skjutsa annan person 383 15 5
Övrigt 210 65 20
Enbart byte av färdsätt 110 228 152
Samtliga 3 549 77 35
Resorna mellan bostad och arbete eller tvärtom borde inte ha funnits med i tabell 4 om de kodats på ett korrekt sätt. En del av ärendenas varaktighet ovan kan jämföras med dem i tabell 5. De är hämtade från RVU:n i Stockholm 1986/87,
[Tomth, J.-E., 1991].
Tabell 5 Olika resärendens varaktighet under olika veckodagar. Källa: [Tomth, J.-E., 1991].
Ärende Varaktighet i min
(medianvärde) vardag lördag söndag
Inköp 15 20 15
Service, totalt 21 25
-e P-ersonlig s-ervic-e (t.-ex. bank, post och frisör) 15 -- -e Social s-ervic-e (t.-ex. sjukvård, myndigh-etsb-esök) 50 -
--Rekreation, totalt 98 150 110
e besök i annans bostad eller fritidsbostad 120 181 110
e övriga inomhusaktiviteter 110 130 110
e utomhusaktiviteter 206 150 135
e matställen 40 105 65
Hälften av inköpen tar enligt RVU 1984/85 högst 25 minuter, i Stockholm något kortare tid: 15-20 minuter. Frisör- och bankbesöken varade lika länge i de båda undersökningarna om medianvärdena jämförs: 15 minuter. Andra service-ärenden som kan jämföras varar ungefär lika länge, "Hälso- och sjukvård" och "Social service"; 60 respektive 50 minuter. "Hälsa på släkt och vänner" och "Besök i annans bostad eller fritidsbostad" har också ungefär samma varaktighet; 100 respektive 110-120 minuter (dock 181 minuter under lördagen).
29
5.3 Parkering över flera dygn
I Göteborgsundersökningen, [Melin, B., 1985], där respondenten fick föra for-donsbok under ett dygn kan skattningar på andelen stillastående bilar hämtas. Följande tabell visar per veckodag hur stor andel av bilarna (i flerbilshushåll ingår den utvalda bilen) som inte kördes under mätdygnet.
Tabell 6 Andel stillastående bilar som funktion av veckodag. Källa: [Melin, B., 1985].
Veckodag |Andel stilla-stående, % Måndag 29 Tisdag 29 Onsdag 34 Torsdag 32 Fredag 32 Lördag 45 Söndag 46 Totalt 35
Genomsnittligt sett användes inte en dryg tredjedel av bilarna under mätdygnet, något fler under lördag/söndag (46 %) än under vardagarna (31 %). Antas att andelen stillastående bilar är oberoende av förhållandet dagen innan, kan andelen bilar som inte används under två dygn skattas till omkring 12 % (0,352), under tre dygn till 4 % (0,353) osv.
30
6 Diskussion
De parkeringstider som beräknats ur SCB:s RVU 1984/85 är ett viktigt underlag för beräkningar av emissioner vid start. Reservationer är dock på sin plats för natt-parkeringstiderna och de antaganden som gjorts beträffande användningen av bilen. Att många av de resor som utgår från arbetsplatsen företas med en annan bil än den egna kan vara vanligt förekommande. En bil kan ju också användas av flera personer i ett hushåll under samma dag. En brist i SCB-undersökningen är alltså att man inte ber respondenten precisera vilken bil som han/hon använt under mät-dygnet.
Längden på resan innan bilen parkerades har störst betydelse vid skattning av motortemperaturen när parkeringstiden är kort. Vid bearbetningen av RVU:n har här reselementen behandlats som separata enheter, dvs. inga reskedjor har stude-rats.
Ur emissionssynpunkt är de korta parkeringstiderna av störst intresse och SCB-materialet ger viktig information. Problem uppstår då man vill skatta de längre parkeringstiderna, eftersom resvaneundersökningar i regel kartlägger resandet under endast ett dygn.
En undersökning av bilanvändandet som sträcker sig över flera dygn skulle ge värdefull kunskap. I samband med en sådan kartläggning vore det även lämpligt att tillfråga om förekomst/användning av motorvärmare och hur bilen parkeras vid bostaden och arbetet.
31
7 Referenslista
Andersson, B.-M. och Soldinger, L.-E. Parkeringsundersökningar i centrala staden 1992-93. Undersökningsdata, Göteborgs stad, Trafikkontoret, Rap-port 2:1994, Göteborg.
Borgelin, G. Parkeringsvanor inom citykärnor, Statens råd för byggnadsforsk-ning, Rapport 103, Stockholm, 1964.
Hammarström U. och Jönsson, H. Beräkning av kallstarttillägg för bensin-drivna personbilar, PM, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping, 1994.
Melin, B. Bilresvaneundersökningen i Göteborg 1983, Stadsbyggnadskontoret, Göteborg, 1985.
Skandia. Kalla starter och emissioner från katalysatorbilar, Skandias Miljö-kommission, Rapport nr 3, Stockholm, 1991.
Statistiska Centralbyrån. Resvaneundersökningen 1984/85, Stockholm, 1987.
Sundal R. och Skjetne E. Parkeringsundersögkelse i Trondheim sentrum 1979, Resultater fra nummerskrivingsundersökelse, Norges Tekniske Högskole, Institutt for samferdselsteknikk, Forskningsgruppen, Oppdragsnotat nr 281, Trondheim 1980.
Tomth, J.-E. Så reser vi i Stockholms län: Resvanor, tidsanvändning och be-söksmönster, Stockholms läns Landsting, Region- och trafikkontoret, Stock-holm, 1991.
Westman, K. Nyttan av att använda elektrisk motorvärmare i bil, VTT rapport 285, Statens väg- och trafikinstitut, Linköping, 1985.
Yakoub, J. Personlig kommunikation, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping, 1995.
För de ln in g på st ar tt id pu nk te rf ör det fö rs ta re se le me nt et An ta l re se le me nt D s . 00 .0 0-01 .5 902 .0 0-03 .5 9 |_ 04 .0 0-05 .5 9|_ 06 .0 0-07 .5 9 08 .0 0-09 .5 9 10 .0 0-11 .5 9 12 .0 0-13 .5 914 .0 0-15 .5 9 16 .0 0-17 .5 9 18 .0 0-19 .5 9 20 .0 0-21 57 22 00 -2 32 7 To ra n a 12 4 80 61 46 13 11 49 = 7 4 35 15 9 _8 2 60 11 r 0 0 2 0 25 202 32 0 [Sep t-ma j [m ån -f re [B os ta d Ar be te Öv ri gt lör Bo st ad Ar bete _ Öv ri gt sö n Bo st ad Ar be te = Öv ri gt Ju n-au g [m ån -f re [B os ta d Ar be te Öv ri gt lör Bo st ad Ar be te Öv ri gt sö n Bo st ad __.. . | _ _ __ __ |A rb et e| _ _ _ Öv ri gt To ta lt S $-O * CV ij s = tee [91556 90 k - 1 sm i - 0 - [0 [0 |- 0 0 CW PS ] O» 0O|-im|[0|[0[vTj[0|[0 pm => i sö luv )QONO CX | f | m |- [0/0 poe s=> pm» 1 1 0/0 |D 1 i 1 i i 1 1 1 anatomin og n [o [olje O,o-n'wåog
_mo cogmo vx ovxoéo & 3 uN cooä oooooög Nå [0 [0 [0 |oiofrR -[0|[|-[0|[o|jol-[0|[o|jo[o|o|e|o0[o|o|oe|o|a 70 3 CV goo © gere CW & PR O & [För de ln in g p å st ar tt id pu nk te r fö r de t fö rs ta re se le me nt et o r m h + -An de l n e e e a 00 .0 0-01.5 9 02 .0 0-03 .5 9 04 .0 0-05 .59 06 .0 0-07 .5 9 08 .0 0-09 .59 10 .0 0-11 .5 9 12 .0 0-13 .59 14 .0 0-15 .5 9 16 .0 0-17 .59 18 .0 0-19 .5 97 20 .0 0-21 57 22 00 -2 3 5 7 T o r a -7 7 1 7 7 7 7 Se pt -m aj [m ån-f re |B os ta d 0, 00 0. 00 0, 06 0, 43 0, 18 0, 11 0, 07 0, 05 0, 05 0.04 0, 01 j e Ar be te 0. 00 0, 03 0, 03 0, 17 0, 17 0, 20 0 . 11 0, 14 0,11 0, 03 0, 00 v ; ) = 0 Övri gt 0. 01 0, 00 0, 02 0, 29 0, 18 0. 18 ] 0,10 0, 05 0. 11 0. 04 0, 01 0. 00 ] 1, 00 ] n _ _ _ ___ lö r Bo st ad 0, 00 0, 00 0. 01 0. 08 0, 27 0. 29 ] __ _ 0, 13 0, 10 0, 05 0, 05 0. 01 0. 01 ] 1, 00 | Ar be te 0, 00 0. 00 0, 50 0, 50 0. 00 0 . 0 0 ] 0, 00 0, 00 0, 00 0. 00 0. 00 ) ) _ Öv rigt 0. 00 0, 04 0. 04 0, 12 0, 24 0, 28 ] 0. 16 0. 08 0. 00 0, 00 0, 00 0, 04 | 1,00 ] __ __ __ | _ _ _ sö n Bo st ad 0,00 0. 00 0. 00 0. 04 0, 10 0, 30 0, 25 0, 16 0, 09 0. 01 0, 02 ) t " e Ar bete 0, 00 0, 00 0. 00 0. 00 0. 06 0. 38 0, 16 0, 22 0. 16 0, 03 0. 00 0. 00 ] 1.00 ] 7 7 7 | "
_
j
Övr
igt
0.0
0
0.0
0
0,0
0
0.0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0,0
0
0.0
0
0.0
0!
0,
00
!-T
77
77
7
Ju
n-au
g
|må
n-f
re
|Bo
sta
d
0,0
0
0,0
0
0,0
6
0,3
3
0,1
7
0,1
5
0.0
8
0,0
9
0.0
7
0,0
3
0,0
1
,
e
2
Ar
be
te
0,0
0
0.0
0
0.0
7
0,3
6
0,2
1
0,1
4
j_ __ 0. 00 ] __ 0. 07 0, 14 0. 00 0, 00 i e t e Öv rigt 0, 00 0, 00 0, 02 0, 17 0, 17 0, 30 0. 06 ] ____ __ 0, 09 0,13 0. 06 0, 00 0, 00 ] __ 1, 00 lö r Bo st ad 0.00 0. 00 0, 00 0, 12 0, 22 ] _ 0, 22 0 . 2 0 -0, 17 0, 03 0, 03 0. 02 0. 00 ! 1 0 0 7 7 4 7 7 Ar be te 0. 00 0, 50 0, 00 0. 50 0, 00 0, 00 ] __ 0, 00 0, 00 0, 00 0, 00 0, 00 o e t T F t 2 2 2 2 01 __ _ _ _ |O vr ig t| _ 0. 00 0. 00 0.00 0. 00 02 01 0] __ __ 04 0] _ _ _ 010] ___ 0, 10 0, 10 0, 20 0,00 0. 00 ]_ 7 -7 " T T ___ __ _ |5 ön Bo st ad | _ 0. 00 0, 00 0. 00 0, 16 0, 07 ] _ _ _ 0. 20 ] _ _ _ 01 1 7 -0 20 ]0 "0 18 ! ; ; ; e ! 0 t a e s s ss bi -- s -_ 0. 00 0. 00 0. 00 0, 00 0. 00 ] __ _ __ 0, 25 0, 17 0,33 0, 17 0. 08 0,00 0. 00 1, 00 s a a + + - -Öv rigt 0, 00 0. 00 0, 00 0. 00 0. 00 0, 00 0, 00 0. 00 0. 00 0. 00 0, 00 T o r e To ta lt 0. 00 0, 00 0. 04 0. 31 0. 17 0, 17 0, 10 0. 08 0. 07 0,04 0. 01 e t s har sna ra Bilaga 1 Sid 1 (1)Bilaga 2 Sid 1 (9)
Fördelning på parkeringstider som funktion av del på året, veck startpunkt och tid dygnet
Reselementens på parkeringstider och starttidpunkter, exkl Sept-maj, m-f, bostad Tid på P-tid, 0.00| 2.00! 4.00! 6.00! 8.00 10.00 min -3.59! -5.59/ -7.59! -9.59! -11].59 Totalt 1 1 1 30-60 2 1 60-90 90-120 120-150 150-180 180-210 210-240 240-270 270-300 | -21 S SÅ [0 [0 -O 1 114 93 193 -0|4&4 0 |-1-1 09 -[ N O [GO [N /A [GO K RK Oi 09 81 Lo Om
och starttidpunkter, exkl m-f, arbete Tid på 0.00 2.00! 4.00 M 10.00 -1.59/ -3.59! -5.59 -1 1.59 Totalt 1 -a OO 30-60 nå 120 120-150 150-180 180-210 210-240 240-270 270-300 300-330 330-360 360-390 390-420 NM R -1 09 [N 10 510-540 540-570 570-600 600-630 630-660 660-690 690-720 720-N [N na [-O [0 GO N 0| [| -[ 0| [0 |Q 0 [0 & 0 [-/ -[ 1N [ 0 |[-|[0 h |-N 00 -N [00 0-/ RK 0 Qi -1 0 VTI meddelande 763
Bilaga 2 Sid 2 (9)
Reselementens fördelning på parkeringstider och starttidpunkter, exkl nattparkeringi
Sept-maj, m-f, övrigt ] Tid på dygnet P-tid, 0.00! 2.00] 4.00! 6.00] 8.00] 10.00] 12.00] 14.00] 16.00] 18.00! 20.00] 22.00 min 1.59! -3.59) -5.59| -7.59) -9.59! -13.59 -17.59) -21.591 -23.59/] Totalt 0-30 3 2 2 78 79 124 121 153| 202 122 51 18] 955 30-60 0 1 1 1 22 39 62 64 65 51 15 | 326 60-90 1 7 21 39 26 20 48 24 ell 192 90-120 0 6 14 221 17 25 28 16 7] 135 120-150 0 2 16 13 14 14 12 27 3l 103 150-180 0 1 2 6 4 9 6 24 sj 60 180-210 0 0 6 9 6 10 5 16 191] 71 210-240 0 1 0 5 7 11 3 6 71 40 240-270 1 2 6 2 7 2 2 el 30 270-300 1 5 5 1 2 sl 19 300-330 3 2 2 0 0 all 11 330-360 1 1 6 0 0 21 10 360-390 2 1 0 1 ill 5 390-420 2 2 2 0 oj 6 420-450 2 2 0 0 ol 4 450-480 2 3 1 0 1 7 480-510 2 5 2 1 10 510-540 1 1 2 1 0 5 540-570 3 8 1 2 14 570-600 5 1 1 7 600-630 2 3 0 5 630-660 3 0 3 660-690 0 1 1 690-720 1 1 720- i 1 1 21. Totalt: 5 3 4 79] 118 224 288 315) 411 289 190 96] 2022]
Reselementens fördelning på parkeringstider och starttidpunkter, exkl nattparkering Sept-maj, lör, bostad Tid på dygnet P-tid, 0.00] 2.00] 4.00] 6.00] 8.00] 10.00] 12.00] 14.00! 16.00] 18.00] 20.00] 22.00 min 1.59! -3.59) -5.59! -7.59! -13.59! -17.59) -21.59/ -23.59]/ Totalt 0-30 0 1 2 Z 3 4 1 2 0 18 30-60 0 0 3 2 2 3 0 0 0 10 60-90 1 1 2 1 2 1 1 1 0 10 90-120 1 4 3 1 2 1 0 12 120-150 4 4 1 1 0 0 10 150-180 2 2 3 1 1 0 9 180-210 2 1 0 1 0 0 4 210-240 0 2 1 2 1 0 6 240-270 1 1 0 1 0 1 4 270-300 0 3 2 1 of 6 300-330 . 1 2 0 0 4 330-360 0 1 0 0 1 360-390 0 0 0 0 390-420 0 0 1 1 420-450 0 0 0 450-480 0 0 0 480-510 0 0 0 510-540 0 0 0 540-570 1 0 1 570-600 1 1 600-630 0 630-660 0 660-690 0 690-720 0 720- 0 Totalt: 0 0 0 1 2 8 22 20 19 15 8 2 97 L VTI meddelande 763
Bilaga 2 Sid 3 (9)
Reselementens på parkeringstider och starttidpunkter, exkl Sept-maj, lör, arbete Tid på dygnet P-tid, 0.00| 2200! 4.00! 6.00] 8.00 10.00 12.00 min -1.59! -5.59! -7.59! -9.59! -11.59! -13.59 Totalt 0-30 2 30-60 1 60-90 90-120 120-150 150-180 180-210 210-240 240-270 270-300 300-330 330-360 360-390 390-420 -| [0 o| o| o| o| o| -I v| o| -| --1 0| -1 0| -[ v| I[ n| [- 1-10 |0 |- 1-|[ nN 0| -| 0| o| o| o| /v |o 0| o| o| 0o |-|0 |-|0 |0 |--| [0 |0 |-|0 o| o| o| o| o| o| o| -| -[ v 10 510-540 540-570 570-600
Reselementens och starttidpunkter, exkl
Sept-maj, lör, övrigt ) Tid på P-tid, 0.00|/ 2.00] 4.00! 6.00! 8.00 10.00 12.00] 14.00 1.59! -5.59! -7.59! -9.59| -11.59! -13.59/ -15.59 2 26 1 4 20 17 10 1 13 10 2 OD Q1 120 120-150 150-180 180-210 210-240 240-270 270-300 |G| KR [NM |0 [N [N & Oi -+ - |-[0 0 0 -[ N -0 O -" [0 |-1 [0| [ KR JN [NM [0 00 0 -[ 0[ 0| [-[0 |[ 0[ N[ 0| [-1[ 0 [0 [N [0 |[ -[ 0 [0 0 0 +--" [-10 |[ 0| [0 |[ 0| [| -[ N| KÄ |[ -[ N [N -[ NM
Bilaga 2 Sid 4 (9)
Reselementens fördelning på parkeringstider och starttidpunkter, exkl Sept-maj, sön, bostad Tid på dygnet P-tid, 0.00| 2.00! 4.00| 6.00] 8.00 10.00 12.00] 14.00 20.00 min -1.59/ -3.59| -5.59! -7.59| -9.59! -11.59! -13.59! -15.59 -21.59! -23,. Totalt 0-30 0 0 30-60 1 0 4 60-90 1 0 90-120 1 1 120-150 150-180 180-210 210-240 240-270 270-300 300-330 - = -[ND O [NV 0 01 & O> -1 2 2 1 5 2 0 1 1 0 0 0 0 0 0 1
Reselementens på parkeringstider och starttidpunkter, exkl Sept-maj, sön, arbete Tid på dygnet P-tid, 0.00! 2.00! 4.00] 6.00] 8.00 10.00 12.00 1.59! -5.59! -7.59! -9.59! -11.59] -13.59 0 60-90 1 90-120 120-150 150-180 180-210 210-240 240-270 270-300 300-330 330-360 360-390 390-420 -1 0| -[ 0| [0 |[ |-[0 |[ 0| [0 |[ -| [-|[ 0 [0 0 0 0 480-510 510-540 540-570 570-600 600-630 630-660 660-690 690-720 720-Totalt: [0 [0 |-| [-1 [09 |[-|[ 9 [09 | -VTI meddelande 763
Bilaga 2 Sid 5 (9)
Reselementens fördelning på parkeringstider och starttidpunkter, exkl Sept-malj, sön, I Tid på dygnet i P-tid, 0.00! 2.00: 4.00| 6.00] 8.00 10.00 12.00! 14.00! 16.00 min -1.59! -3.59) -5.59! -7.59! -9.59! -11.59! -13.59! -15.59! -17.59 -23. 2 i 15; 33 28 37 30-60 11 10 6 12 60-90 5 5 90-120 1 11 120-150 3 150-180 180-210 210-240 240-270 270-300 300-330 330-360 360-390 O -" 1N [0 [0 [0 O| [-[N | & [Q [NM 00 - 49 5 2 4 7 3 1 2 0 3 1 0 0 0 1
och starttidpunkter, exkl m-f, bostad Tid på 0.00] 2.00] 4.00! 6.00] 8.00 10.00 -5.59! -7.59! -9.59! -11.59 0 07 Oi Qi 0 -1 0 0 0 1 1 0 1 -[0 & [NM R R 07 -1 0| 0| 0o |o |e |v |o |v |-|a |o ]| E| o -|[ 0| -| o| u| o| a| a| uv /u -/ -] a - |-p 0| [-1[ -1 [0 9[ 0 [0 [-[N 10 [N |[-[ 09
Bilaga 2 Sid 6 (9)
Reselementens $ och starttidpunkter, exkl m-f, arbete Tid på dygnet P-tid, 0.00! 2.00! 4.00! 6.00! 8.00 10.00 12.00 -1.59/ -3.59/ -5.59! -7.59! -11.59! -13.59 % Totalt 5 30-60 1 1 -O 00 120 120-150 150-180 180-210 210-240 240-270 270-300 [N -330-360 -" [0 |[ 0| [| -| G0 /| & & -) B&B & [ N [-0 [0] R © 0 00 -1 [N 9 -[ NM |[ 0 [N & 0 0 =-0| -[ 0| [-|[ 0| [-[0 9 [0 [N |[ -[ N [NM - |-(0 0 0 [ > [0 CD OD Reselementens och starttidpunkter, exkl
m-f, övrigt Tid på dygnet P-tid, 0.00! 2.00! 4.00! 6.00] 8.00 10.00 12.00! 14.00 -1.59! -3.59/ -7.59! -9.59 -13.59! -15.59 1 1 8 3 38 30-60 14 27 17 120 9| > 120-150 1] 150-180 3 180-210 2 210-240 240-270 270-300 NW 0 [0 [N /A 00 nt-et w o w 0 0 0 8 330-360 -1 [ 0 | [ 0 | [ -[ 0 | [ 0 | [ d | & 390-420 10 510-540 540-570 570-600 600-630 630-660 660-690 690-720 7 20 -[ N [0 | [ 0 [O +-| -K VTT meddelande 763
Bilaga 2 Sid 7 (9)
Reselementens fördelning på parkeringstider och starttidpunkter, exkl Juni-aug, lör, bostad i Tid på dygnet _ P-tid, 0.00! 2.00! 4.00! 6.00] 8.00 10.00 12.00! 14.00] 16.00 min -1.59! -3.59! -5.59! -7.59! -9.59! -11.59!: -13.59! -15.59! -17.59 1 2 1 1 1 30-60 i 1 2 1 1 60-90 2 0 90-120 0 120-150 0 150-180 1 180-210 0 210-240 1 240-270 1 270-300 1 300-330 390-420 10 10-540
fördelning på och starttidpunkter, exkl lör, arbete Tid på dygnet 0.00! 2.00] 4.00] 6.00] 8.00 10.00 12.00] 14.00] 16.00 -1.59/ -3.59| -5.59| -9.59| -11.59! -13.59/ -15.59] -17.59 1 -1 [0 |[ 0| [-|[ -1 [0 |[ -1 [0 |[ 0 [0 18.00 -19.59 -| [0 |[ 0[ -1 [0 |[ 0| [0 |[ 0| [-|[ 0 20.00 -21.59 Totalt
Bilaga 2 Sid 8 (9)
Reselementens fördelning på parkeringstider och starttidpunkter, exkl lör, övrigt Tid på dygnet P-tid, 2.00| 4.00] 6.00] 8.00 10.00 12.00 min -3.59! -7.59! -9.59! -11.59! -13.59 1 1 9 6 2 6 i 20 Q ©) -23. Totalt 21 60-90 120 120-150 150-180 180-210 210-240 1 -[0 0 -[ND =-[N SI -[ 0O [N K JR 270-300 sand 4 12 17 15 18
Reselementens s och starttidpunkter, exkl sön, bostad Tid på P-tid, 0.00! 2.00 % 6.00 8.00 10.00 12.00 14.00! 16.00 -1.59! -3.59 -7Z.59! -9.59! -11.59! -13.59! -15.59! -17.59 30-60 120 120-150 150-180 180-210 210-240 240-270 270-300 300-330 330-360 360-390 -1 0[ 0| [0 |[ 0| [-[0 [0 0 |-|[ 9 0 |- +--[ 10 |[ 0| [0 |[ (W |[ 0 0 [0 |-10 [& O [N |[0 +-VTT meddelande 763
Bilaga 2 Sid 9 (9)
Reselementens på parkeringstider och starttidpunkter, exkl sön, arbete Tid på dygnet P-tid, 0.00! 2.00! 4.00] 6.00! 8.00 10.00 12.00 14.00] 16.00 18.00| 20.00 min -1.59/ -3.59! -5.59| -7.59! -9.59! -11.59! -15.59! -17.59! -19.59! -21.59 2 1 30-60 60-90 90-120 120-150 150-180 180-210 210-240 240-270 270-300
på parkeringstider och starttidpunkter, exkl
Tid på 0.00! 2.00! 4.00! 6.00! 8.00 10.00 12.00 -1.59! -3.59! -9.59! -11.59! -13.59 1 1 4 4 0 2 1 1 2/8 23/8 -1 [0 |[ 0| [0 [-[0 |[ -[ 0| [0 |[ 0| [0 |+ -| 0 N| [0 |[ 0[ -[ 0| [0 |[ -| [-[N |[ G0 [0 [0 -0 & & Totalt
