Vi ställer om och tänker nytt : En kvalitativ intervjustudie om det digitala utveckcklingssamtalet - en effekt av Coronapandemin

Vi ställer om och tänker nytt

En kvalitativ intervjustudie om det digitala

utvecklingssamtalet, en effekt av Coronapandemin.

Sofie Eriksson

Examensarbete 15 högskolepoäng Handledare:

Inom VAL och lärarutbildningen Rebecka Florin Sädbom

Vårterminen 2021 Examinator:

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15hp

KOMMUNIKATION (HLK) Inom VAL

Jönköping University Lärarutbildningen

Vårterminen 2021

SAMMANFATTNING

Sofie Eriksson

VI STÄLLER OM OCH TÄNKER NYTT

- En kvalitativ intervjustudie om det digitala utvecklingssamtalet, en effekt av coronapandemin.

Antal sidor: 34

De digitala utvecklingssamtalen har på grund av coronapandemin fått ersätta de mer traditionella platsförlagda samtalen. Syftet med arbetet var att studera hur lärare uppfattar möjligheter och utmaningar kopplat till att använda sig av digitala utvecklingssamtal istället för platsförlagda utvecklingssamtal.

Frågeställningarna studien utgått ifrån är följande:

- Vilka möjligheter och utmaningar har lärarna upplevt av att genomföra utvecklingssamtal digitalt?

- Vilka skillnader upplever lärarna med att ha utvecklingssamtal digitalt i jämförelse med fysiska möten med elev och vårdnadshavare?

För att få svar på ovanstående frågor genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta grundskolelärare. Dessa åtta menar på att det finns många möjligheter med digitala utvecklingssamtal då allt fler vårdnadshavare kan närvara även om de befinner sig på annan ort. En tidsbesparing har märkts för både vårdnadshavare och lärare. Flera av pedagogerna i studien uppger att arbetsbelastningen tycks vara den samma eller något lägre vid de digitala samtalen. Den största arbetsbelastningen tycks vara den i samband vid registrering av omdömen. Några svårigheter med digitala samtal har uppkommit, bland annat teknikproblem och ett behov av platssamtal för elever med annat modersmål i behov av tolk eller språkstöd. Lärarna har också poängterat att platsförlagda samtal önskas när det är första utvecklingssamtalet då nya elever tas emot.

Sökord: Utvecklingssamtal, digitala samtal, kommunikation, goda samtal

Postadress Gatuadress Telefon Fax

Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036 – 101000 036162585 och Kommunikation (HLK)

Box 1026

Innehåll

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 2

2.1. Utvecklingssamtal ... 2

2.2. Utvecklingssamtalets funktioner ... 2

2.2.1. Rektors funktion i utvecklingssamtalsprocessen ... 2

2.2.2. Lärarens funktion i utvecklingssamtalsprocessen ... 3

2.2.3. Vårdnadshavare och elevs funktion i utvecklingssamtalen ... 3

2.3. Utvecklingssamtalets informationsutbyte ... 4

2.4. Digitala samtal ... 4

2.5. Övergång från platsförlagda- till digitala samtal ... 4

2.6. Tidigare forskning ... 5

2.6.1. Relationen mellan hem och skola ... 5

2.6.2. Samtalets funktion ... 6

2.7. Teoretiska perspektiv ... 7

3. Syfte och frågeställningar ... 9

4. Metod ...10 4.1. Metodval ... 10 4.2. Urval ... 10 4.3. Genomförande ... 11 4.4. Analys ... 11 4.5. Forskningsetiska aspekter ... 12 5. Resultat ...13

5.1. Möjligheter med digitala utvecklingssamtal ... 13

5.1.1. Ökad närvaro från vårdnadshavare ... 13

5.1.2. Tidseffektivt ... 14

5.2. Utmaningar med digitala utvecklingssamtal ... 15

5.2.1. Samtal med tolk ... 15

5.2.2. Tekniska problem ... 16

5.2.3. Nya elever för läraren ... 17

5.2.4. När alla mötesdeltagare inte vill synas i bild ... 18

5.3. Skillnader fysiska och digitala möten ... 18

5.3.1. Lärarens funktion i utvecklingssamtalet ... 18

5.3.2. Arbetsbörda ... 20

6. Diskussion ...22

6.2. Resultatdiskussion ... 23 6.3. Slutsats och förslag på vidare forskning ... 27

1

1. Inledning

Utvecklingssamtalet är en given länk till våra elevers vårdnadshavare. Ett samtal som för många lärare ses som positivt och givande medan det kan fylla andra med olustkänslor. Oavsett vilken känsla läraren får inför utvecklingssamtalsperioden är det prioriterade möten. En kommunikation med vårdnadshavare och elev är en viktig del av läraryrket, både i det dagliga arbetet men även vid utvecklingssamtalen (Deng, Aich. et. Al., 2020). Utvecklingssamtalen har till syfte att förmedla ett informationsutbyte mellan vårdnadshavare och skolpersonal. I läroplanen (Skolverket, 2019) poängteras att alla föräldrar ska med trygghet våga lämna sina barn till skolan. Utvecklingssamtalet är en av de möjligheter som finns för vårdnadshavare att knyta an till den personal som arbetar med sitt barn. Vidare markerar Skolverket tydligt att ett av de främsta uppdragen skolan har är att i samarbete med hemmet främja elevernas allsidiga utveckling. En god relation till vårdnadshavare och elev är inte förhandlingsbart, men vad händer när yttre faktorer påverkar oss i en så stor utsträckning som pandemin gjort under det senaste läsåret?

I samband med att coronapandemin drog in över världen med full kraft fick Sveriges lärarkår åter igen visa sin flexibilitet på många olika vis. De nya restriktionerna innebar bland annat att hålla avstånd till andra människor är i läraryrket oerhört komplext då lärare träffar många elever varje dag. Till varje elev finns någon vårdnadshavare kopplad och det relationsbyggande samarbetet mellan hem och skola måste fortgå, oavsett pandemi eller inte. Elev och vårdnadshavare har samma rätt till fortlöpande information som tidigare om elevens kunskapsutveckling, vilket innebär att utvecklingssamtal måste genomföras (Skolverket, 2021a). Sveriges lärarkår ställer därför om och tänker nytt. Utvecklingssamtalen som är ett givet tillfälle för lärare, vårdnadshavare och elev att träffas för att stämma av nuläge och framtidsförhoppningar måste ändra struktur, från platssamtal till digitala lösningar. Själv känner jag mig relativt hemma i den digitala världen och har därför känt mig trygg i att hålla digitala möten men flera av mina kollegor har inte alls känt sig lika bekväma. I nuläget finns det oerhört lite forskning om digitala utvecklingssamtal och hur kommunikationen mellan mötesdeltagarna fungerar, men min hypotes är trots allt att digitala möten är här för att stanna då jag tror att det finns många vinster med att kunna träffas snabbt i ett digitalt möte istället för att träffas fysiskt. Frågan är vilka möjligheter och utmaningar som lärare upplevt kring dessa digitala utvecklingssamtalsamtal, i jämförelse med de mer traditionella samtalen som hålls på plats? Det var något jag ville få kunskap om, därav denna studie.

2

2. Bakgrund

I följande kapitel kommer bakgrund och tidigare forskning presenteras. Kapitlet inleds av en definitionsbeskrivning av vad ett utvecklingssamtal är, utvecklingssamtalets olika deltagare och deras funktion. Därefter följer ett avsnitt om tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

2.1.

Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal är ett samtal mellan skola, vårdnadshavare och elev vilket ska hållas en gång varje termin inom grundskolan (Skolverket, 2021a). Enligt skollagen (SFS 2010:800, kap. 1 § 4) ska varje elev ha rätt till sin personliga utveckling och sitt lärande. Eleverna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar och ska utveckla en livslång lust att lära. Eleven och elevens vårdnadshavare ska löpande informeras om elevens utveckling. Informationen ska belysa både elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling samt hur dessa bäst ska stödjas och vilka insatser som krävs för att eleven ska nå så långt som möjligt (Skolverket, 2013). Skollagen framhåller att ett samarbete mellan hem och skola är nödvändigt.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (SFS 2010:800, kap. 1 § 4)

Utvecklingssamtalet ska verka framåtsyftande och främst fokusera på hur eleven kan nå så långt som möjligt och hur eleven bäst kan stöttas för att nå dit. Informationen vid utvecklingssamtalet ska även vara tillbakablickande då det är en utvärdering av elevens utveckling (Skolverket, 2013).

2.2.

Utvecklingssamtalets funktioner

Under utvecklingssamtal samverkar flera olika parter. I följande avsnitt kommer följande parters funktioner presenteras: rektor, lärare, vårdnadshavare och elev.

2.2.1.

Rektors funktion i utvecklingssamtalsprocessen

Rektor bör skapa goda förutsättningar för att utveckla arbetet med utvecklingssamtal genom att avsätta tid för samtal och diskussioner mellan lärarna om hur utvecklingssamtal kan

3

genomföras. Utvärdering av samtalen bör ske framåtsyftande för att skapa goda möten. Vidare måste rektor även skapa förutsättningar för lärare att kunna ha ett utbyte av information mellan pedagoger för de elever som undervisas av flera olika lärare. Detta med syfte att underlätta för den lärare som håller i elevens utvecklingssamtal. Det ger även i ett vidare perspektiv en samlad bild över elevens kunskapsutveckling (Skolverket, 2013).

2.2.2.

Lärarens funktion i utvecklingssamtalsprocessen

För eleverna är läraren den mest betydelsefulla personen de möter i skolan. Det är läraren som oftast sköter kommunikation med vårdnadshavare och det är läraren som företräder skolan vid ett utvecklingssamtal. Vid samtalet är läraren ytterst ansvarig och är också den som kallar till utvecklingssamtalet (Skolverket, 2013). Pedagogen ska arbeta för ett gott samarbete mellan skolan och vårdnadshavare och ska löpande informera vårdnadshavare och elever om skolgången. Läraren måste kontinuerligt bedöma och ha kontroll över elevens kunskapsnivå (Rapp, 2010) och är skyldig att ta hänsyn till varje elevs behov. Pedagogen måste i samband med andra pedagoger samarbeta för att stötta eleven att utvecklas så långt som möjligt utefter den egna förmågan. Alla lärare som undervisar eleven på utvecklingssamtalet ska stärka elevens lust att vilja lära sig mera (Skolverket, 2018).

2.2.3.

Vårdnadshavare och elevs funktion i utvecklingssamtalen

Det är viktigt att elev och vårdnadshavare närvarar i utvecklingssamtalet för att de tillsammans med läraren ska kunna hitta bästa möjliga sätt att stödja och stimulera elevens arbete. Eleven kan bidra genom inför och vid utvecklingssamtalet själv beskriva och värdera sitt skolarbete på olika sätt. Detta gör att det egna ansvaret över utbildningen ökar och eleven påverkar därmed sitt inflytande över skolarbetet (Skolverket, 2013). Under samtalet är det av yttersta vikt att eleven ges möjlighet att själv beskriva sin skolsituation och de olika ämnena upplevs. Detta för att det kan finnas olika situationer i skolvardagen som kan vara svåra för eleven att hantera vilket gör att insatser kan krävas. Exempel på situationer kan vara frågor rörande relationer, undervisning i ett särskilt ämne eller om eleven trivs eller inte på skolan. Vid utvecklingssamtalet kan då lärare, elev och vårdnadshavare skapa en samlad bild över situationen vilket gör att läraren får en mer komplett bild för att skapa gynnsamma förutsättningar för fortsatt utveckling (Skolverket, 2013).

4

2.3.

Utvecklingssamtalets informationsutbyte

En förutsättning för att utvecklingssamtalet ska vara gynnsamt för alla parter är att ett informationsutbyte sker. Informationsutbytet ska grunda sig i elevens kunskapsutveckling och ska vara en bedömning i förhållande till kunskapskraven i läroplanen (Skolverket, 2019). Utvecklingssamtalet ska behandla relevant och konkret information även i ämnen som den lärare som håller i utvecklingssamtalet inte undervisar eleven i. Det är därav av högsta vikt att undervisande lärare inför utvecklingssamtalet delger den information om eleven som krävs. För vissa elever kan även ett informationsutbyte med elevhälsan vara nödvändig om det krävs en mer fullständig beskrivning av elevens skolsituation (Skolverket, 2013). Informationsutbytet som tas upp på utvecklingssamtalet ska lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter. Den ska föra fram vad eleven kan arbeta vidare med för att utvecklas ännu mer i förhållande till läroplanen (Skolverket, 2019). Informationen ska även omfatta det sociala samspelet, detta i syfte att vårdnadshavare ska få en allt mer samlad bild över elevens skolsituation än vad som är möjligt att nå i ordinarie undervisningssituation. Eleven måste få göra sin egen röst hörd under utvecklingssamtalet för att belysa hur denne själv ser på sin skolsituation och sitt skolarbete (Skolverket, 2013).

2.4.

Digitala samtal

Skolan är skyldig att erbjuda utvecklingssamtal till alla elever och vårdnadshavare varje termin och att det råder en pandemi är ingen ursäkt att inte hålla utvecklingssamtal. Däremot menar Skolverket (2021b) att samtalen gärna kan genomföras digitalt och har därför publicerat några konkreta punkter att tänka på. De menar att individuella lösningar kan behöva genomföras beroende på olika omständigheter som exempelvis om en lärare behöver vara hemma på grund av rekommendationer från folkhälsomyndigheten. En annan anledning kan vara om en elev har dålig uppkoppling hemma, då kan en lösning vara att eleven kommer till skolan medan vårdnadshavaren deltar via telefonsamtal. Skolverket (2021b) nämner också elever och vårdnadshavare i behov av tolk och menar att tolken kan bjudas in i mötet via skolans digitala lösning.

2.5.

Övergång från platsförlagda- till digitala samtal

För att övergången från platsförlagda- till digitala utvecklingssamtal skulle kunna genomföras på bästa sätt gav Skolverket (2021b) ut konkreta råd och riktlinjer för att hjälpa lärarkåren i

5

övergången. De tryckte extra på att den ordinarie utvecklingssamtalsstrukturen skulle bibehållas även om samtalsformen förändrades. Att träna innan och använda en digital lösning som både läraren och eleven är bekanta med sedan innan underlättar. Inför mötet bör även en god förberedelse genomföras, både genom påläsning av material samt att genomföra utvecklingssamtalen på en lugn plats där yttre störningar kan undvikas.

Skolverket (2021b) påpekar att säkerheten vid de digitala utvecklingssamtalen måste bibehållas. Ett videosamtal är att föredra framför ett telefonsamtal när man då kan säkerställa vilka som deltar på mötet. Dela dokument via sin skärm med elev och vårdnadshavare kan fungera om dokumentet inte innehåller personuppgifter. Läraren måste säkerställa att materialet inte kan hamna i fel händer vid det digitala utvecklingssamtalet. Skolan omfattas av sekretesslagen (SFS 2009:400) vilket kan bli motsägelsefullt i samband med utvecklingssamtal. Regeringen tillsatte 2002 en kommittégrupp som utredde gällande sekretessbestämmelser för skolan i samband med bland annat utvecklingssamtal och dokumentation kring enskild elev. I deras rapport framkommer det att i huvudsak hindras inte informationsutbytet på ett utvecklingssamtal av sekretessbestämmelserna då ett informationsutbyte ska ske. Däremot poängteras det att uppgifter inte får röjas om den enskilde eleven kan uppleva men (Kommittédirektiv, 2002:130).

2.6.

Tidigare forskning

I följande avsnitt presenteras tidigare forskning om samarbetet och vikten av relationer mellan hem och skola samt utvecklingssamtalets syfte och funktion.

2.6.1.

Relationen mellan hem och skola

Välstrukturerade, konstruktiva och empatiska utvecklingssamtal ger en positiv effekt i relationen mellan hem och skola. Goda relationer kan i hög grad påverka eleverna till att höja sina studieresultat, välmående och trivsel i skolan (Deng, Aich, et. Al., 2020). Dessvärre kan utvecklingssamtal även vara fyllda av stress och spänningar från flera av utvecklingssamtalets deltagare (Bilton, Jackson, et. Al., 2017). Det kan leda till frustration hos vårdnadshavare, elev och lärare. Det gäller därför som lärare att ha en plan för att nå ett bra samtal.

6

Goda relationer kan skapas vid utvecklingssamtal. Just dessa relationer är något som verkar positivt för elevens framtida studier. Goda relationer mellan elev, vårdnadshavare och lärare är en av de främsta framgångsfaktorerna för att nå ett bra utvecklingssamtal (Lusse, Notten, et Al., 2019). Genom att läraren når en god relation till elevens vårdnadshavare kan det på sikt leda till att eleven kan få stöttning i sitt skolarbete även hemma då vårdnadshavarna kan påminna om vikten av att gå i skolan vilket i sin tur kan leda till en högre måluppfyllelse (Lusse, Schooten, et Al., 2019). Ett samarbete mellan hem och skola där ett informationsutbyte sker kring elevens utveckling ger möjligheter att stötta elevens studier och måluppfyllnad på bästa möjliga sätt. Studier visar att ett samarbete mellan skolan och vårdnadshavare ger en effekt på elevers studieresultat oavsett elevens socioekonomiska bakgrund (Lusse, Schooten, et Al., 2019). Samarbetet ger vårdnadshavarna större möjlighet att vara delaktiga i sitt barns lärande och kan hjälpa barnet att lyckas.

2.6.2.

Samtalets funktion

Utvecklingssamtalet kan påverka elevernas framtida studier och måluppfyllelse (Lusse, Notten, et Al., 2019). Ett samtal påbörjas redan när en inbjudan till samtalet skickas ut (Åsén Nordström, 2017). När samtalets olika parter får veta att ett samtal ska äga rum påbörjas en process. Ett utvecklingssamtal har de allra flesta egna erfarenheter av vilket speglar den inställning som finns inför mötet. Är erfarenheten positiv finns det förväntningar för ett givande samtal och samtalets deltagare kan se fram emot utvecklingssamtalstiden. Finns det däremot negativa erfarenheter finns risken att samtalet orsakar negativ anspänning (Åsén Nordström, 2017). Inför utvecklingssamtalen krävs det en definition av samtalets karaktär och syfte. Ett utvecklingssamtal kan ha olika funktioner, exempelvis ett kunskapsskapande samtal där kunskap ska skapas och utvecklas i ett framåtsyftande sammanhang eller ett relationsskapande samtal där syftet är att skapa relationer eller lära känna varandra mer samt lärandesamtal där samtalets fokus ligger på elevens individuella lärande (Åsén Nordström, 2017). I ett lärandesamtal är det subjektiva perspektivet i fokus. Deltagarna i utvecklingssamtalet ska bidra till samtalet med de subjektiva erfarenheter och kunskaper som deltagaren har för att skapa goda förutsättningar för elevens framtida skolgång. Eleven kan uppleva känslan av att bli hörd i samtalet vilket ökar samtalsutrymmet där deltagare i samtalet ställer följdfrågor och vill förstå det som sägs (Åsén Nordström, 2017). Bjørndal (2017) menar att samtalets främsta funktion är att främja andra människors utveckling och lärande. Som lärare i ett utvecklingssamtal behöver du vara uppmärksam och ha förmågan att ta in det som övriga i samtalet berättar, inte bara

7

ordagrant men också uppmärksamma det som inte sägs, det som upprepas och vilket känslomässigt tillstånd deltagaren uttrycker både verbalt och icke-verbalt (Bjørndal, 2017). Vidare poängterar Bjørndal (2017) att läraren behöver befinna sig på ”rätt våglängd” både inför och under samtalet för att kunna hantera det informationsutbyte som samtalet innebär och de komplexa frågor samtalet kan möta. Ett samtal kan utveckla relationer, leda till positiva förändringar och utveckla relationer. Samtalet är grunden till all form av kommunikation (Hilmarsson, 2012). Vid ett samtal utbyts erfarenheter och information förmedlas mellan samtalets deltagare. Samtalet är ett forum för att skapa förändring och utveckling. Hilmarsson (2012) betonar att vi vid ett samtal växer som människor när vi känner att den som lyssnar förstår det vi vill förmedla.

Ett sätt att nå ett gott samtal är att bjuda in eleven i samtalet (Rollnick, Kaplan, et Al., 2017). Rollnick, Kaplan och Rutchman (2017) menar att om man bygger ett samtal med respekt för tre av människans grundläggande behov, autonomi, samhörighet och kompetens kan eleverna påverkas positivt. Det betyder att möjligheterna att lära och förändras ökar om läraren inte endast är en auktoritet som är någon som för eleven är värd att lyssna på men mer agerar vägledare, följare och samtalspartner. Eleven ges då möjlighet att påverka sin undervisning genom lära nytt och kunna ge egna förslag på hur det ska gå till. Relationsbaserade utvecklingssamtal kan bidra till ökad studiemotivation och hjälper elever att samspela med andra även vid konflikter eller svårigheter i skolans vardag (Rollnick, Kaplan, et Al., 2017). Den stress som kan uppstå vid utvecklingssamtalen kan minskas om vårdnadshavare och lärare har en god kommunikation vilket i sin tur leder till en ökad acceptans över den andres tankar och åsikter (Rollnick, Kaplan, et Al., 2017).

2.7.

Teoretiska perspektiv

Studien utgår från den sociokulturella teorin som grund då studien avser undersöka lärares syn på digitala utvecklingssamtal. Teorin menar att ett lärande alltid sker i en kontext och ett sammanhang (Nilholm, 2018). Den sociokulturella teorin är lämplig när det subjektiva i ett lärandetillfälle ska studeras. I studien är det lärarnas subjektiva upplevelser och erfarenheter av digitala utvecklingssamtal som kommer undersökas. Historiskt uppkom teorin i sekelskiftet 1800–1900 talet av forskaren Lev Vygotskij som forskade vid universitetet i Moskva (Säljö, 2010). Den sociokulturella teorin är inte knuten till någon särskild skola eller en särskild pedagogik men är avsedd att kunna användas inom ramen för den vanliga skolan och dess

8

förutsättningar. Teorin uttrycker att de pedagogiska konsekvenser som uppstår beror på hur organisationen sett ut i samspelet mellan elever och lärare för att eleverna ska kunna appropriera, det vill säga kunna förstå och ge uttryck för lärande samt delta i olika sammanhang. Kortfattat kan man beskriva den sociokulturella teorin som en utgångspunkt för hur mening skapas i relation till det sammanhang och med den kommunikation som används (Nilholm, 2018). Säljö (2010) resonerar att skolan är en normativ verksamhet som bygger på idéer och värderingar om vad som är värdefull kunskap. Det förutsätts antaganden om vad kunskap är och hur människor når kunskap. Säljö (2010, s. 194) poängterar att varje lärare har egna antaganden som antingen direkt eller indirekt påverkar undervisningen baserat på lärarens uppfattning om hur människor lär sig. Tidigare egna erfarenheter ligger till grund för dessa antaganden. Säljö (2010) menar fortsättningsvis att en vetenskaplig teori aldrig enbart kan ligga till grund till hur undervisningen gestaltas. I slutändan blir det mötet mellan elev och lärare som avgör hur teoretiska perspektiv förverkligas och vilka konsekvenser det leder till.

Den sociokulturella teorin fyller sin funktion i denna studie då ett utvecklingssamtal kan ses som ett lärandetillfälle. Vi pedagoger ska nå kunskap över hur elevernas kunskapsutveckling på bästa sätt ska stimuleras. Likväl ska vårdnadshavare och elever få kunskap om hur elevens nuvarande kunskaps- och sociala utveckling fortgår i förhållande till läroplanens kunskapskrav och mål (Skolverket, 2019).

9

3.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på omställningen från fysiska utvecklingssamtal till digitala utvecklingssamtal och att få kunskap om de utmaningar och möjligheter lärarna upplevt.

Studien kommer utgå från följande frågeställningar:

- Vilka möjligheter och utmaningar har lärarna upplevt av att genomföra utvecklingssamtal digitalt?

- Vilka skillnader upplever lärarna med att ha utvecklingssamtal digitalt i jämförelse med fysiska möten med elev och vårdnadshavare?

10

4. Metod

I detta kapitel kommer studiens metodval belysas även studiens urval, genomförande och etiska aspekter kommer presenteras.

4.1.

Metodval

I studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det kvalitativa förhållningssättet inriktar sig mot hur en individ tolkar, upplever och strukturerar sin omgivande verksamhet baserat på sina egna tidigare erfarenheter och kunskaper (Backman, 2016). Eftersom syftet i studien var att få kunskap om hur lärare upplevde de digitala utvecklingssamtalens möjligheter och utmaningar samt skillnader gentemot ett platsförlagt utvecklingssamtal fann jag den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer bäst lämpad. Med semistrukturerade intervjuer menas att intervjuer där frågorna är öppet konstruerade i ett syfte att respondenterna ska ges möjlighet att fritt utveckla tankar och resonemang baserat på deras egna erfarenheter (Bryman, 2011). De semistrukturerade intervjuerna genomfördes utifrån en frågeguide (Bilaga 1) vars frågor var framtagna för att respondenterna skulle tolka och analysera sina upplevelser av de digitala utvecklingssamtalen.

4.2.

Urval

I studien har grundskollärare med varierad yrkeserfarenhet valts ut. Urvalet har varit ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2011) då lärarna har arbetat inom samma kommun. Lärarna har haft sina klasser olika lång tid, vissa är inne på sitt tredje år med klassen och andra är inne på sitt första läsår tillsammans med sin klass. Lärarna har arbetat som lärare under olika lång tid, från fem år till trettio års arbetserfarenhet av läraryrket. Respondenterna består av tre män och fem kvinnor. Åldern bland respondenterna är mellan 30–63 års ålder. I studien kommer respondenterna benämnas som Lärare 1, Lärare 2 och så vidare.

Lärarna arbetar alla som ämneslärare i grundskolans årskurs 6–9. De har olika ämnesbehörigheter och träffar därför sina klasser olika mycket. Lärarna arbetar både med teoretiska och praktiska ämnen. Syftet med urvalet var att få en bredd för att skapa en så komplett bild som möjligt. De lärare som haft sin klass i snart tre år har träffat sina elevers vårdnadshavare vid flertalet tillfällen tidigare vid föregående utvecklingssamtal medan de som

11

har en ny klass endast har träffat ett fåtal vårdnadshavare på plats i skolan då flera utvecklingssamtal i höstas skedde genom telefonsamtal.

4.3.

Genomförande

Lämpliga respondenter kontaktades och tillfrågades om de ville medverka i en intervju. I samband med tillfrågan gav de också sitt medgivande till att delta i studien. Där gavs även information om vad intervjun skulle utgå ifrån och dessutom presenterades syfte och frågeställningar. Därefter bestämdes tid och plats för intervjuerna. Dessa hölls strax efter en utvecklingssamtalsperiod för att respondenterna skulle ha aktuella upplevelser från sina utvecklingssamtal. Innan intervjuerna genomfördes en testintervju med en kollega. Syftet med provintervjun var att säkerställa att intervjufrågorna tolkas så korrekt som möjligt av respondenterna i en så stor utsträckning som möjligt (Bryman, 2011).

Intervjuerna hölls därefter på avskild plats för att undvika störningar eller att få intervjun avbruten på annat sätt. Intervjuerna genomfördes i fysiska träffar. Alla intervjuer i studien spelades in och alla medverkande fick innan inspelning ge sitt medgivande för att bli inspelad. Efter intervjuerna transkriberades dessa. En analys gjordes efter transkribering där intervjuerna färgkodades där likheter och skillnader mellan intervjuerna lyftes fram till ett resultat. Alla insamlade data gjordes på avidentifierade dokument och anonymiserade inspelningar. Alla dokument och inspelningar kommer att förstöras efter avslutad kurs.

4.4.

Analys

En kontextuell analys har genomförts i studien. Med det menas att en avgränsning i det som undersöks måste ske och analysen kan aldrig uppnå totalitet (Svensson, 2016). Skolan är en komplex verksamhet där flera delar påverkar varandra, bland annat fysiska förutsättningar som geografisk placering, lokaler och liknande. I studien har de avgränsats. Utvecklingssamtal är en del i ett större sammanhang inom skolan vilket uppmärksammas då relationen mellan utvecklingssamtalet och det vidare sammanhanget kan påverkas av varandra (Svensson, 2016). En analys har skett genom en färgkordinering av de transkriberade intervjuerna. För att nå ett detaljerat och nyanserat resultat gjordes transkriberingen så nära intervjun som möjligt. Intervjuerna skrevs ut och lästes noga igenom flera gånger. En avlyssning av intervjuerna skedde upprepade gånger för att uppfatta nyanseringar i språk och tonläge. Efter intervjuerna

12

observerades några ord som frekvent användes av informanterna. Dessa ord färgkordinerades utefter sitt sammanhang kopplat till studiens frågeställningar: möjligheter, utmaningar och skillnader. Samtliga kategorier sammanställdes till ett resultat som utgick från analysen av studien.

4.5.

Forskningsetiska aspekter

Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska all form av forskning ske enligt god forskningsed vilket innebär att studien behöver uppfylla de fyra etiska grundprinciperna gällande forskningsetik. De fyra principerna bygger på fyra värdeord; tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar (Vetenskapsrådet, 2017). Värdeordet tillförlitlighet innebär att forskningens kvalitet ska säkerställas och bygger på en genomarbetad tanke kring forskningsdesign, metod, analys och resurser. Ärlighet innebär att arbeta objektivt i studiens alla aspekter. Respekt ska finnas för många aktörer, från deltagare i studien till samhället i stort. Studien ska även vara ansvarstagande från första idé till publicering.

I studien har kravet på individskydd särskilt tagits i åtanke (Vetenskapsrådet, 2017). Det innebar att alla respondenter som deltog i studien gjorde det på frivillig basis och kunde när som helst under studiens lopp välja att avbryta sin medverkan. Alla insamlade data avidentifieras och kodas för att i så stor utsträckning som möjligt anonymisera respondenterna i studien. Alla dokument och inspelningar kommer förstöras efter avslutad kurs.

13

5. Resultat

I följande kapitel ges en resultatredovisning med utgångspunkt i frågeställningarna möjligheter och utmaningar med digitala utvecklingssamtal samt skillnader mellan ett platsförlagt- och ett digitalt samtal.

5.1.

Möjligheter med digitala utvecklingssamtal

I kommande avsnitt kommer de möjligheter respondenterna ser med digitala utvecklingssamtal presenteras.

5.1.1.

Ökad närvaro från vårdnadshavare

Samtliga lärare beskriver möjligheten att en ökad frekvens av vårdnadshavare kan vara delaktiga under samtalens gång. En anledning till detta tros ha varit det faktum att vårdnadshavarna nu lättare har kunnat delta när de inte rent fysiskt behöver ta sig till skolan för att närvara på mötet. Den ort där studien genomfördes har på sina skolor vårdnadshavare som arbetar långt bort i perioder, både inom landet och utomlands vilket har gjort det svårt för båda vårdnadshavarna att delta tidigare.

Jag hade en vårdnadshavare som anslöt från Stockholm medan eleven var på plats här, hade inte vi haft digitala möten så hade inte hen kunnat vara med alls. (Lärare 5)

Lärare 5 berättar att just denna vårdnadshavare såg det som en stor vinst i att kunna delta digitalt från sitt jobb. Vårdnadshavaren hade aldrig kunnat delta i sitt barns utvecklingssamtal tidigare då hen ofta arbetar på annan ort vilket har gjort det omöjligt att kunna ta sig till utvecklingssamtalen på skolan under en vardagskväll. Samma diskussion hade även lärare 4 med flera av sina vårdnadshavare.

Jag har haft utvecklingssamtal med en elev varje termin i tre års tid, detta var första gången båda vårdnadshavarna var på plats, tidigare har det bara varit den ena. (Lärare 4)

I just detta fall är det en familj där vårdnadshavarna arbetar i skift på sina arbeten. Slumpen hade gjort att de tidigare utvecklingssamtalen för just denna elev hade kommit på en vecka där elevens ena vårdnadshavare arbetade kvällstid och där det var svårt att få ledigt för att delta på barnets utvecklingssamtal. Nu när vårdnadshavaren istället kunde lägga upp sitt arbete utefter

14

den avtalade tiden utan att behöva tänka på inställelsetid eller att tvingas ta ledigt från jobbet kunde båda vårdnadshavarna delta på mötet.

I samband med att samtalen digitaliserades infördes även att samtalen fick genomföras under dagtid för lärarna. Detta togs tveksamt emot av lärarnas där de tycktes frågande om vårdnadshavarna verkligen skulle ha möjlighet att delta under ordinarie arbetsdag. Men Lärare 7 fick snart bekräftat motsatsen från några av sina vårdnadshavare hen haft samtal med:

Det är så många vårdnadshavare som har sagt att först kändes det lite konstigt att ha det mitt på dan… men sen kom de på att det var ju rätt smidigt, de behövde inte sluta tidigare från jobbet utan kunde bara ansluta en stund och sen fortsätta jobba.

(Lärare 7)

Lärare 6 berättar även om en positiv effekt som uppmärksammats vid de digitala utvecklingssamtalen, både gällande logistik och även vårdnadshavarnas inställning:

Logistiken är ju mycket enklare, folk kan sitta, och det kan göra också att de är lite mera avslappnade också, att de är i sin hemmiljö, sin hemma trygga miljö, de finns ju många som har gått här på skolan som förälder och bara de kommer in genom dörren så är de negativt inställda, det är ju ett faktum i många fall. (Lärare 6)

Den faktorn att elever och vårdnadshavare fick sitta i sin hemmamiljö som ger trygghet var Lärare 6 inte ensam om att se, även Lärare 8 berättar om samma upplevelse:

Det var så kul att se hur vissa familjer hade sina utvecklingssamtal, i skolan är kan det vara så uppstyrt medans det nu kändes mer avslappnat även om samtalen kunde handla om allvarliga grejer också. (Lärare 8)

Lärare 6 och Lärare 8 som haft flertalet utvecklingssamtal tidigare lämnade dessa digitala samtal med en bra känsla. De spontana återkopplingar lärarna fått från vårdnadshavare gällande samtalen har varit positiva.

5.1.2.

Tidseffektivt

Flera av lärarna upplevde att mötena blev mer effektiviserade när de genomfördes digitalt istället för på plats. Lärare tre, fyra och fem berättar alla att vid ett vanligt samtal kan det bli lite småprat både innan och efter samtalet, men det småpratet om annat blev inte på samma sätt nu när samtalen genomfördes digitalt.

15

Nu kändes det som att vi hann med allt vi skulle diskutera mycket snabbare än vid ett vanligt samtal, trots att vi i vissa fall diskuterade fler frågor mer djupt än vad vi vanligtvis gör på ett utvecklingssamtal. (Lärare 7)

Lärarna tror att det kan bero på att både de och vårdnadshavarna är fokuserade på att tekniken ska fungera och även av den anledningen att flera av vårdnadshavarna har varit ovana vid digitala samtal. Det kan ha lett till att de inte har känt sig helt bekväma framför kameran till en början och att det då kan ha blivit stelt att småprata om annat än det huvudsakliga syftet till mötet.

Ytterligare en aspekt som gör arbetet tidseffektivt nämner flertalet av lärarna är det faktum att färre vårdnadshavare har velat byta tid för att den erbjudna tiden inte har passat dem. Vanligtvis kan det vara ett antal vårdnadshavare i varje klass som behöver byta utvecklingssamtalstid men vid de digitala utvecklingssamtalen har en minskning av detta behov märkts.

… transporter och sånt där behövs inte för folk som bor långt ute i skogen. (Lärare 6)

Just detta om transporter har Lärare 7 också upplevt som en positiv effekt då flera av vårdnadshavarna som Lärare 7 haft samtal med har nämnt att de uppskattat att kunna delta från sin arbetsplats då de annars haft lång resväg för att ta sig till ett platsförlagt samtal.

5.2.

Utmaningar med digitala utvecklingssamtal

I detta avsnitt kommer de utmaningar lärarna ser med digitala samtal presenteras. De mest tydligt framträdande utmaningarna lärarna lyft vid intervjuerna är kommunikationen med elever i behov av tolk samt vissa tekniska problem. Lärarna återger även att vid samtal med nya elever önskas platsförlagda samtal.

5.2.1.

Samtal med tolk

Några lärare hade av olika anledningar elever på plats. Den vanligaste anledningen till samtal på plats uppgavs vara när en tolk behövde närvara i samtalen. Lärare 6 hade en tolk som absolut ville vara på plats i skolan för att kunna kommunicera inte bara med ord utan även med kroppsspråk.

16

Jag tror att jag hade kunnat hålla samtalet i digital form, men tolken ville absolut komma hit till skolan och ville träffa eleven och vårdnadshavare på plats. Tolken kände sig inte bekväm i att koppla upp sig digitalt och var rädd för att delar av kommunikationen inte skulle fungera och att det skulle vara svårt att förmedla rätt om inte kroppsspråk och tonlägen kan tolkas direkt. (Lärare 6)

Lärare 6 berättar att hen känner sina elever väl och även om eleverna har bott i Sverige under ett antal år och talar relativt god svenska så används tolk. Detta då vårdnadshavarna inte är lika väl förtrogna med språket.

Även Lärare 7 berättar att möten genomförts med tolk med på distans. I just detta samtal närvarade elev och vårdnadshavare på plats i skolan men tolken var med via en digital lösning. Lärare 7 beskriver samtalet som svårt då kommunikationen hade kunnat fungera bättre.

Alltså. Jag och min kollega valde att kalla hit elev och vårdnadshavare då deras uppkoppling hemma strular. Det var väl tur det, för den digitala lösningen med tolken gjorde samtalet ryckigt och hackigt. Vi sa något, tolken upprepade och ville att vi skulle säga det en gång till innan hen berättade det vidare till eleven. Så rörigt! Att få fram en enkel fråga tog lång tid. (Lärare 7)

Lärare 7 hade önskat att tolken närvarat i skolan då hen tror att kommunikationen hade flutit på bättre då. Hen berättar också att hen är tacksam över att samtalet skedde på plats för då kunde hen visa med kroppsspråk vad hen ville förmedla.

5.2.2.

Tekniska problem

Lärare tre berättar om en händelse när hen plötsligt blev överraskad av tekniska problem.

Plötsligt när jag sitter uppkopplad till mitt samtal hör jag hur det skriker till i salen bredvid, då har min dator kopplat upp sig via Bluetooth till högtalarna i salen bredvid. Det var ju inte riktigt meningen! (Lärare 3)

Lärare ett som var den som satt i rummet där det plötsligt började prata i högtalarna skrattar mest åt händelsen, även om hen precis i stunden blev oerhört stressad och fick ingripa snabbt:

Jag fick slänga mig ur bild på mitt egna samtal för att dra ur sladden till högtalarna, gud, tänk om det hade varit något allvarssamtal vi plötsligt fick höra! (Lärare1)

Lärare 6 påtalar att inte alla bor där en stabil uppkoppling kan uppbringas och att det kan vara problematiskt.

17

… för folk som bor långt ute i skogen kan en negativ aspekt vara att de saknar en stabil uppkoppling. (Lärare 6)

Uppkopplingen har även nämnts av Lärare 7 som ett problem. Lärare 7 fick kontakt via den digitala plattformen som bestämts innan mötet men under samtalet bryts uppkopplingen och samtalet fick fortgå via ett telefonsamtal. Lärare 7 menade att detta inte var helt optimalt men att det gick då flera viktiga aspekter i mötet redan hade diskuterats.

Även Lärare 4 tyckte att stressen ökande när det var dags att koppla upp sig digitalt. Hen berättar om ångesten hen känt innan utvecklingssamtalen:

Nu var jag ju stressad bara över det att tekniken skulle fungera och att det skulle finnas en mottagare på andra sidan. (Lärare 4)

Lärare 4 berättade vidare att det alltid varit rätt mottagare på andra sidan skärmen men att varje gång hen startat upp till ett nytt möte hade stressen gjort sig påmind.

5.2.3.

Nya elever för läraren

Samtliga lärare berättar att när de tar emot nya elever önskar de att hålla samtal på plats. Lärarna uppger olika anledningar men den främsta anledningen som alla lyfter fram är att skapa en personlig kontakt med både vårdnadshavare och elever. Lärare 2 berättar bland annat att om hen ska ta emot en ny klass till hösten önskar hen att genomföra sina utvecklingssamtal utomhus om coronapandemin fortfarande förhindrar att vårdnadshavarna kan närvara på skolan i ett vanligt platsförlagt utvecklingssamtal.

Det känns ju jättekonstigt att ta emot en helt ny klass och inte få träffa alla vårdnadshavarna. Det är så viktigt att de får förtroende för mig som klassföreståndare och att jag ska veta vem jag pratar med om något händer. Känns ju skumt att ta det första mötet på datorn. (Lärare 2)

Lärare 2 utvecklar därefter sina argument om vikten av att skapa en relation med vårdnadshavarna och poängterar vikten av att ha dem med sig för elevens skull. Lärare 8 reflekterar även över nya elever och att vilja träffa vårdnadshavare och elev tidigt på ett ”lära-känna” samtal som hen berättar brukar hållas i september när eleverna är nya på skolan.

Hoppas att pandemin har lugnat sig till dess… Nu har ju de här samtalen gått bra, men då känner vi ju också både elever och vårdnadshavare sedan länge. Eleverna har varit väl förtrogna med programmen, vilket har varit tur, men tänk om alla hade varit helt nya på det och samtidigt nya med varandra… (Lärare 8)

18

Lärare 8 påtalar skillnaden mellan elever som läraren har känt ett tag i jämförelse med helt nya elever som aldrig har fått träna på digitala lektioner och samtal så som de lite äldre eleverna har fått i och med deras fjärrundervisning till och ifrån under vårterminen.

5.2.4.

När alla mötesdeltagare inte vill synas i bild

Lärare fyra och sju berättar om händelser som de upplevde svår att hantera när det gällde att kommunicera med vårdnadshavarna. I dessa fall var det inte den tekniska utrustningen som inte fungerande, men däremot när vårdnadshavarna inte ville vara med på bild i videomötet.

Jag hade ett samtal som blev lite svårt att hantera. I ett möte var det en vårdnadshavare som satt i sin bil och anslöt till mötet med vad jag tror var sin telefon. Helt okej, såklart, om det inte vore för att hen inte ville visa sitt ansikte. Jag fick se den kompletta inredningen i hens bil, och på sin höjd hens keps, men hen ville inte visa sitt ansikte i kameran. Det kändes svårt att kommunicera med ett biltak. (Lärare 7)

Att få vårdnadshavarna att delta med både bild och ljud upplever även Lärare 4 som ett problem och berättar om en händelse under ett av sina samtal:

Jag hade ett möte där eleven och två vårdnadshavare anslöt till mötet med olika enheter. Vårdnadshavare 1 visade endast sin panna under hela mötet trots att jag bad hen att vinkla sin skärm och vårdnadshavare två startade inte ens kameran trots att jag bad dem säga hej så att jag visste att det var rätt personer jag pratade med. Vårdnadshavaren sa inte ett ord på den halvtimme som vi hade mötet. (Lärare 4)

Vidare fortsatte Lärare 4 att berätta att det kändes olustigt att hålla mötet då hen inte såg de som deltog och berättade att hen därför valde sina ord med omsorg.

5.3.

Skillnader fysiska och digitala möten

Följande avsnitt kommer fokusera på de skillnader som lärarna i studien har upplevt mellan platsförlagda och digitala utvecklingssamtal. Lärarens funktion samt arbetsbelastning kommer redovisas.

5.3.1.

Lärarens funktion i utvecklingssamtalet

Flera av lärarna har upplevt en skillnad i sin roll under ett digitalt utvecklingssamtal. Lärare 1 och Lärare 2 menar att rollfördelningen i ett digitalt utvecklingssamtal skiljer sig till viss del i jämförelse med ett platsförlagt samtal.

19

Jag tycker att när det är digitalt så tar jag mer plats. För eh.. man har en tidsgräns att förhålla sig till och när det är väldigt fasta ramar som vi haft den här gången så har det märkts att man leder diskussionerna så att tiden räcker till… det har krävts och man har även fått eh.. styra vårdnadshavarna om det har varit övriga frågor att ta upp, man har kanske hänvisat till ett annat tillfälle. Fysiskt på plats kanske inte har varit så stor skillnad mer än att man kanske har kunnat signalera på ett annat sätt för att tiden börjar ta slut och att det är andra som väntar, det blir mer synligt på nått vis då. (Lärare 1)

Lärare 2 betonar att struktur och tydlighet var något som hen försökte förmedla och att hen upplevde det som en trygghet när strukturen blev tydlig.

Nu har ju vi kört att vi leder det, oavsett men jag känner väl kanske att det blev starkare på nått sätt när vi körde digitalt att… eller också är det jag som person, jag vet inte men, vi ska göra det och det och det, jag kände att jag ville vara ännu tydligare digitalt. (Lärare 2)

Lärare 4 tycker att samspelet mellan de olika aktörerna i utvecklingssamtalet ändras i det digitala samtalet i jämförelse med ett platsförlagt möte. Hen har en egen teori om varför hen känner det:

Jag tycker att samspelet blev mindre i det digitala och det tänker jag är att jag är lite ovan och att föräldrarna är lite ovana, hade vi inte haft det på nått annat sätt då hade jag kanske haft en lite mer tillbakadragen roll, nu blev det lite mer sådära att jag kände att här gäller det att hålla igång, säga saker och så […] blev jag mer en moderator än vad jag tycker barnet är när det är fysiskt möte.” (Lärare 4)

Lärare 4 berättar att trots några veckors fjärrundervisning på grund av den rådande pandemin där den digitala plattformen Teams användes i undervisningen blev det en annan situation vid utvecklingssamtalen. Nu vid utvecklingssamtalen skulle vårdnadshavare bjudas in med e-postadresser som inte var inom kommunens organisation vilket stressade Lärare 4. Hen var osäker på att inbjudan hade gått rätt till så möteslänken fungerade. Detta i kombination med ovana vårdnadshavare ledde till en del förklaringar om hur programmet fungerade inför samtalsperioden.

Lärare 5 påtalar vikten av att komma förberedd till samtalet och hade upplevt att mötena kunde ändras beroende på hur väl förberedda vårdnadshavare och elev var inför mötet.

Vid vissa samtal kunde vi ha så bra diskussioner om vad eleven tycker fungerar bra i skolan och vad vi kan förbättra tillsammans, vi hade gott om tid att prata om sånt som vi kanske inte hinner med i vanliga fall. Men vid vissa samtal så kom samtalet inte riktigt igång. Trots att vi hade förberett eleven i skolan och skickat ut information innan om var omdömen kunde läsas så hade flera vårdnadshavare inte förberett sig. Då hann vi aldrig fram till det här framåtsyftande samtalet på samma sätt. (Lärare 5)

20

Lärare 5 anser att kommunikationen inför samtalen är något som ska arbetas vidare med inför nästa samtalsperiod. Mycket tid ägnades åt att upprepa det som stod i omdömena vilket vårdnadshavare hade kunnat läsa innan mötet. Vid de samtalen där vårdnadshavarna kom förberedda kunde samtalet verka framåtsyftande på ett annat sätt vilket Lärare 5 fann positivt.

5.3.2.

Arbetsbörda

Respondenterna har olika uppfattning av hur arbetsbördan har ändrat i och med de digitala utvecklingssamtalen i jämförelse med platsförlagda utvecklingssamtal. Några lärare menar att det inte märks någon större skillnad sett till arbetsbelastning, men att viss lektionstid har behövts ta i anspråk för att säkerställa att eleverna vet hur den digitala utrustningen fungerar.

Inte att det har påverkat arbetsbelastningen egentligen… Det har det inte gjort. Däremot har förarbetet varit annorlunda vilket har tagit en del lektionstid i anspråk. (Lärare 1)

Respondent två berättar att det uppstod en viss skillnad med att digitalisera utvecklingssamtalen då alla elevers måluppfyllelse skulle rapporteras in digitalt inför utvecklingssamtalen i syfte att vårdnadshavare skulle kunna ta del av informationen innan samtalen.

Jaa… det blev ju skillnad... Skillnaden den här gången var väl att det var väldigt uppstyrt från rektor och vi hade speciell tid vi skulle göra de olika momenten på. Sen var det ju skillnad för mig som ämneslärare, jag fick ju alla klasser på en gång att skriva omdömen om. Min arbetsbelastning blev större, vid det tillfället. (Lärare 2)

Lärare 2 belyser att det trots den ökade arbetsbelastningen fanns en vinst i att rapportera in resultaten digitalt då hen i sina förberedelser då kände sig väl påläst och hade bra överblick inför sina utvecklingssamtal. Eftersom samtliga skolans klasser skulle genomföra sina utvecklingssamtal under två dagar blev tiden komprimerad inför samtalen i förberedelser då skolan vanligtvis haft samtal under olika veckor för de olika årskurserna. Detta ledde till att Lärare 2 upplevde att sin funktion som ämneslärare fick mycket att göra då alla omdömen skulle rapporteras in samtidigt. Däremot blev arbetsbördan lättare i lärarens funktion som mentor då samtalen kunde effektiviseras.

Tills skillnad från Lärare 6 och 8 som upplevde att det var en allt mer avslappnad stämning under digitala utvecklingssamtal tyckte Lärare 5 att det blev ett större avstånd mellan sig och övriga deltagande på mötet:

21

Jag känner att eleven fick mer plats under det digitala. Eh.. jag vet inte varför men det känns som att det blir mer avstånd och det känns som att även om de sitter med sina föräldrar så kände jag att vissa elever som jag hade tänkt att det här kanske inte kommer att gå så bra eh pratade mer än vad jag trodde. … det kanske var så att de kände sig trygga med det här, de är mer vana vid datorer och sitter och spelar med varandra. (Lärare 5)

Lärare 5 upplevde det i huvudsak positivt efteråt just för att flera elever hade pratat mer än vad hen trodde. Däremot var hens egen känsla att hen kände sig längre bort vilken hen själv tror beror på att hen inte känt sig helt trygg med tekniken.

22

6. Diskussion

I följande kapitel sker först en metoddiskussion, därefter en resultatdiskussion innan kapitlet avslutas med en sammanfattning och förslag på vidare forskning.

6.1.

Metoddiskussion

I studien genomfördes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien var att få kunskap om de möjligheter och utmaningar som lärare ser med digitala samtal samt de skillnader som finns i jämförelse med ett platsförlagt samtal. Samtliga respondenter i studien har erfarenhet av både platsförlagda- och av digitala utvecklingssamtal samt även utvecklingssamtal som genomförts i telefon. De semistrukturerade intervjuerna i studien hade till syfte att få kunskap om de erfarenheter lärarna i studien upplevt i övergången till digitala utvecklingssamtal. Inför studien skapades en intervjuguide. Syftet med intervjuguiden var att formulera frågor som inte skulle leda respondenterna i sina reflektioner utan däremot innehålla öppna frågor. För att testa frågorna genomfördes en provintervju med en av mina kollegor. Den provintervju som gjordes inför studien resulterade i att några av de frågor som fanns i intervjuguiden fick formuleras om. Provintervjun hade till uppgift att säkerställa att frågorna skulle vara öppna vilket skulle möjliggöra att respondenterna kunde reflektera fritt om de erfarenheter de fått. Efter omformuleringen fungerade frågorna väl och jag upplevde att respondenterna kunde utveckla sina resonemang på ett ändamålsenligt sätt. Intervjuerna i studien genomfördes fysiskt. Detta upplevdes positivt då följdfrågor lätt kunde ställas och nyanseringar i språket enklare kunde uppfattas. Om intervjuerna istället hade genomförts digitalt kan utfallet och resultatet i studien möjligtvis skifta något, men jag tror att de mest tydligt framträdande dragen fortsatt hade framträtt. Genom att intervjuerna spelades in resulterar det i en högre tillförlitlighet för studiens resultat vilket ledet till en högre stringens och relevans (Svensson, 2016).

Urvalet i studien gjordes genom ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2011) vilket i studien innebar att jag har viss personlig kännedom om respondenterna inför studien. Vid intervjuerna fokuserades det nogsamt att bortse från tidigare erfarenheter som kan ha funnits mellan mig och respondenterna. Ett urval där respondenter och författare inte känner varandra skulle kunna öka studiens tillförlitlighet. Det samma gäller om studien hade haft ett större geografiskt upptagningsområde. Då upptagningsområdet inte har omfattat lärare från hela Sverige gör det

23

att studiens resultat inte kan generaliseras och användas i någon större omfattning. För att möjliggöra detta hade fler intervjuer behövts hållas för att få ett mer tillförlitligt resultat. En annan faktor som påverkar resultatet kan vara att mötesdeltagarna har varierande kunskap om digitala möten och lektioner till följd av den rådande coronapandemin. I kommuner med låg smittspridning har inte fjärrundervisning bedrivits i någon stor omfattning medan det i kommuner med högre smittspridning troligen har figurerat allt mer. Detta tror jag kan ha påverkat respondenterna som deltagit i studien då de inför utvecklingssamtalen haft kunskap om plattformen där de digitala mötena skulle ske. Eleverna kan då ha erfarenhet av de vanligaste tekniska problem som kan uppstå och har då redan erfarenhet av att lösa eventuella problem som kan ha uppstått under samtalen. Det kan ha lett till att respondenterna inte upptäckt dessa problem då de inte själva behövt ingripa för att hjälpa till.

Den kontextuella analysen (Svensson, 2016) fungerade i studien väl som analyseringsmetod. I den kontextuella analysen urskildes relationer och sammanhang för att se en enhet. Sammanhanget har även en betydande funktion inom den sociokulturella teorin som studien baseras på (Säljö, 2010). Tidigt märktes flera fraser och begrepp som återkom i respondenternas svar. Genom att färgkordinera de transkriberade intervjuerna framträdde tydliga likheter i de svar som respondenterna gett i intervjuerna. Dessa likheter sammanställdes till ett resultat utefter de frågor studien utgått från. Just färgkordinering var något som tog en del tid i anspråk men som senare gjorde analyseringen i mitt tycke enklare då paralleller lätt kunde överblickas mellan de olika transkriberingarna. Om en kontextuell analys inte hade genomförts utan ersatts av en innehållsanalys menar Svensson (2016) att resultatet hade kunnat bli missvisande. Detta då analysen kunnat bli bristfällig eftersom hela sammanhanget inte vägts in i analysen.

6.2.

Resultatdiskussion

Lärarna i studien var alla enade i en fråga, alla tyckte om den digitala formen av utvecklingssamtal och de upplevde många möjligheter med mötesformen. För respondenterna och eleverna i den här studien har de digitala utvecklingssamtalen genomförts via plattformen Teams. Respondenterna berättade inför intervjun att valet föll på den plattformen då det är där eleverna och de har haft fjärrundervisning vid behov under våren. Plattformen är välbekant för både elever och lärare vilket jag tolkar under intervjuerna har gjort att lärarna har känt en trygghet. De har vetat vilka eventuella problem som kan uppstå och också hur de ska lösa dem. Tryggheten är en viktig aspekt för att skapa ett bra samtal (Kaplan, Rollnick, et Al., 2017). Respondenterna upplevde att det var en stor skillnad på samtalen där vårdnadshavare och elev

24

kom förberedda och hade sett den information som delgetts dem inför mötet. En förförståelse hade skapats vilket gjorde att samtalsdeltagarna kände sig lugnare på utvecklingssamtalets innehåll (Lusse, Schooten, et. Al., 2019). Där vårdnadshavare hade förberett sig kunde konstruktiva möten hållas med ett tydligt framåtsyftande innehåll, medan det i de fall där vårdnadshavare inte sett informationen mer blev ett modererande samtal där informationen främst lämnades ut från den lärare som höll i samtalet. Detta är något som även Åsén Nordström (2017) betonar är viktigt vid samtalen. Den funktion som samtalsledaren i utvecklingssamtalet har kan skilja sig väsentligt åt beroende på samtalets struktur. Är alla mötesdeltagare väl förberedda kan samtalet verka framåtsyftande. Den inställning som vårdnadshavarna i vanliga fall kan gett uttryck för vid platsförlagda utvecklingssamtal märktes inte i lika hög grad vid de digitala samtalen. Det kan bero på att de kunde befinna sig i en trygg miljö som de själva valt vilket kan minska den stress som kan finnas inför samtalen (Bilton, Jackson, et. Al., 2017). I ett platsförlagt samtal upplever jag att det till viss del lättare kan bli småprat, ibland för att lätta upp stämningen om man som lärare upplever att elev eller vårdnadshavare av någon anledning är spända. Det är något som respondenterna i studien till viss del påtalade och är något som även Rollnick, Kaplan och Rutschman (2017) bygger sin forskning på. De menar att partnerskap i relationer kan ta tid att utveckla och att man kan tvingas vara ihärdig. Jag funderar i ett vidare perspektiv på hur relationen mellan hemmet och skolan påverkas av att inte träffas fysiskt på samma sätt.

I den sociokulturella teorin är ett sammanhang en viktig faktor (Säljö, 2010). Jag betraktar ett utvecklingssamtal som ett givet tillfälle för lärande, både för pedagog, vårdnadshavare och elev. Som lärare behöver man se alla elever för att på bästa sätt kunna få dem att nå så långt som möjligt – ett av de viktigaste uppdragen vi som lärare har. Genom ett bra utvecklingssamtal där ett relationsskapande arbete finns tror jag att fler verktyg kan hittas för att nå eleverna, pedagogen får en större kunskap om sina elever. Därför finner jag studien viktig då kommunikationen i samtalet måste tas i beaktning vid ett digitalt samtal. Att en ökad frekvens av vårdnadshavarna kan delta i utvecklingssamtalen tror jag kan leda till en allt mer komplett bild över eleven vilket i sin tur kan leda till bättre förutsättningar för elevens fortsatta lärande. En annan möjlighet med digitala utvecklingssamtal är möjligheten att kunna delta oavsett var man befinner sig. I nuläget finns det ett antal platser som kan ha problem med uppkoppling men i takt med att telenätet byggs ut blir dessa platser färre och färre. Det leder i sin tur till att resor till och ifrån möten kan förhindras vilket ger en vinst både för miljö, tid och ekonomi. Alla

25

respondenterna i studien hade upplevt att vårdnadshavarna ställde sig positiva till att inte behöva komma till skolan för att genomföra mötet. För vårdnadshavare som bor långt från skolan innebar det minskade bränslekostnader och inte minst en tidsbesparing på över en timme. För de vårdnadshavare som arbetar på annan ort eller arbetar inom verksamheter där det är svårt att få ledigt en del av dagen innebar det att de nu kunde delta i mötet då de endast behövde vara frånvarande från sitt arbete under själva mötestiden. Genom att samtalstiderna skickats ut i god tid kunde de nu planera sin dag och närvara på mötet vilket möjliggjorde at mötet ens kunde äga rum.

Just videosamtal var något som flera av respondenterna tyckte var positivt ur flera aspekter i jämförelse med de telefonsamtal som ägt rum i höstas. De upplevde att det var mycket av kommunikationen som försvårades i samtalen när de ägde rum via telefonsamtal och lärarna benämner att kroppsspråket är en viktig del i kommunikationen. Kroppsspråket och de olika nyanseringar som uppstår i ett samtal är en viktig faktor i hur vi förstår varandra vid ett samtal (Hillmarsson, 2014). Alla dessa små nyanser i språket kan vara skillnaden i hur det som sägs uppfattas, en liten kort paus kan ge mer tyngd åt ett påstående (Rollnick, Kaplan, et. Al., 2017). Vid det digitala samtalet skulle sådana mikropauser kunna uppfattas som en bristfällig uppkoppling och kan lätt misstolkas. Detta var även väldigt tydligt i samband med samtal med tolk eller språkstöd. Där fanns fördelar med att hålla samtalen på plats. Det blir svårt med kommunikationen när den ska tolkas av en mellanhand, tolken, medan informationsutbytet ska äga rum. För att nå en tydlighet kan kroppsspråk och nyanseringar i tonläget behöva upplevas på plats för att kunna överföra korrekt information mellan språken. En av de tolkar som närvarat vid utvecklingssamtalen hade själv gett uttryck för detta faktum när tolken önskade att pedagogerna skulle kalla elever och vårdnadshavare till skolan för ett platsförlagt samtal. Jag tänker att det även kan handla om att tolken betraktade tekniken som svår att hantera, men då ingen intervju genomförts med tolken kan den frågan inte besvaras.

En svårighet uppstod dock för ett fåtal av lärarna när några vårdnadshavare inte startade sin kamera trots uppmaning från pedagogen som höll i samtalet. Generellt kan det vara svårt att förlita sig på att endast de personerna som förväntas delta i samtalet, vårdnadshavare och elev, är de enda som lyssnar på samtalet när det hålls digitalt. Detta är något som kan påverka skolans sekretess enligt sekretesslagen (SFS 2009:400). En fråga jag ställer mig är hur man kan veta vilka som deltar i mötet om inte kameran är på? Vid ett platsförlagt utvecklingssamtal vet läraren exakt vilka som är med i rummet, medan man vid ett digitalt möte aldrig helt kan

26

säkerställa det. Även om man som lärare i mötet ber deltagarna att filma runt i rummet de befinner sig i så kan det alltid tillkomma personer efteråt som inte synts till vid filmningen. Pedagogerna i studien hade aldrig något dokument som de delade på sin skärm med vårdnadshavare och elev, något som Skolverket (2021b) framhöll i sina rekommendationer inför digitaliserade utvecklingssamtal. Däremot kunde i vissa fall annat diskuterades som utomstående inte bör få veta något om med tanke på rådande sekretess. Detta är något som jag finner komplicerat. Även om ett utvecklingssamtal ska verka framåtsyftande så har vi lärare i vårt uppdrag även ett fostransuppdrag där vi ska fostra eleverna att bland annat kunna samspela tillsammans med andra människor för att utvecklas socialt som människa (Skolverket, 2019). Om det då vid upprepade tillfällen hänt saker som påverkar elevens sociala utveckling kan det vara något som lyfts vid ett utvecklingssamtal. Likaså om eleven riskerar att inte nå kunskapskraven. Detta kan vara känslig information och i orätta händer kan det orsaka men för eleven vilket innebär att det omfattas av skolans sekretess. Kan man då vid ett digitalt möte till 100% säkerställa att det inte kommer inträffa? Det är en fråga jag inte har svar på, och jag funderar på vilken lag som väger tyngst i fallen ovan, sekretesslagen eller vår plikt att informera vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling.

Om man ser tillbaka på Skolverkets råd (2021b) kring utvecklingssamtal på distans och jämför dem med respondenternas svar vid intervjuerna kan tydliga paralleller dras på flera punkter, men att det i andra fall skiljer sig en del åt. Flera av respondenterna berättade att strukturen hade ändrats från ett platsförlagt samtal till det digitalt utvecklingssamtal. Både respondent ett, två, fyra och sju beskrev att de ville ha en tydligare struktur nu när mötesformen ändrades. Dessutom påtalar samtliga att de olika parternas roller har förändrats i de olika samtalen. Där eleven vanligtvis har tagit mer plats på ett platssamtal har nu i det digitala samtalet istället gjort att läraren tagit större plats och modererat mötet. Jag tolkar detta som att det i vissa fall kan vara en strategi från respondenternas sida att känna att de har kontroll över situationen då den tekniska biten inte vanligtvis kan ställa till bekymmer under ett platsförlagt samtal. Gällande de personer som vanligtvis brukar vara med har det inte funnits några skillnader förutom att fler vårdnadshavare har kunnat delta, detta såg samtliga respondenter som något positivt. Det innebär att informationsutbytet som skolan har som uppdrag att informera vårdnadshavarna om har blivit uppfyllt då informationen har nått fler (Skolverket, 2019).

27

6.3.

Slutsats och förslag på vidare forskning

I studien har flera yttre faktorer påverkat respondenterna. Coronapandemin och ändrade restriktioner och rekommendationer har bland annat gjort att arbetsförhållandena har förändrats. Digitala utvecklingssamtal är endast en av de förändringar lärarkåren har tvingats hantera under läsåret som varit. Lärarna i studien har dock upprepat att de digitala utvecklingssamtalen bjöd på fler möjligheter än utmaningar, även om det till en början kändes stort och svårt att göra övergången. Flera pedagoger oroade sig för tekniska problem, något som de redde ut utan några större svårigheter. Alla lärare i studien poängterar att de vill kunna erbjuda digitala lösningar på utvecklingssamtal i framtiden, även när pandemin har lugnat sig och vi har nått mer av ett normalläge. De tror att flera vårdnadshavare har uppskattat den digitala mötesformen då flera möjligheter har visat sig. Både positiva möjligheter rent kommunikationsmässigt då en ökd frekvens av vårdnadshavare har kunnat närvara även om de har befunnit sig på annan ort och även tidsaspekten då restiden har minskat. Det leder i sin tur till fördelar för miljön då transporterna till och från mötena minskar. Däremot vill lärarna fortfarande träffa nya elever och vårdnadshavare när de tar emot nya klasser då lärarna vill skapa goda relationer med hemmen. För att kunna nå en god relation med nya kontakter behöver man som lärare utveckla sina lyssnarfärdigheter och sin empatiska förmåga. Bjørndal (2019, s. 69) poängterar vikten av att vara på ”rätt våglängd” inför ett samtal och att en respekt ska finnas för samtalspartnern. Att gå in med inställning att något ska förändras direkt ger uttryck på brist av empati, något som avsevärt försvårar relationsbyggandet.

I ett första utkast ville jag genomföra en studie där både lärare, elever och vårdnadshavare fick tycka till angående övergången till digitala utvecklingssamtal i jämförelse med platsförlagda samtal. Dessvärre blev det området väldigt stort och hade varit svårt att hinna med i den omfattningen som just detta arbete skulle rymmas. Jag hade velat veta vad eleverna och vårdnadshavarna kände och upplevde under de samtal som genomfördes, Den kommunikation som sker med kroppsspråk och nyanseringar är intressant att undersöka om den fortfarande når fram genom datorn i ett digitalt möte. Respondenterna i studien hade olika erfarenheter av detta, men i ett vidare perspektiv hade kommunikationen varit intressant att studera närmare. Även om kommunikationen och informationsutbytet fortlöpte ungefär som vanligt enligt respondenterna så funderar jag på om samma förtroende byggs upp från hemmen. För att få svar på detta krävs ytterligare intervjuer med både pedagoger och vårdnadshavare samt elever. Hillmarsson (2012) har en intressant infallsvinkel som skulle kunna gå att sammanlänka med

28

studien, om hur olika samtalsverktyg skulle kunna användas på ett lämpligt sätt även i den digitala mötesformen. Genom att undersöka hur de olika samtalsverktygen kan användas i videomöten skulle många av de möten som läraryrket innebär kunna genomföras digitalt. Jag tror att de digitala samtalen är här för att stanna, generellt och inte bara inom utvecklingssamtal.