Avskärmad
Studenters upplevelser av hur coronapandemin har påverkat deras välmående och studier
Siri Carmesund
Psykologi, kandidat 2021
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik
Sammanfattning
Coronapandemin är idag allmän vetskap. Den globala pandemin med dess restriktioner har gjort att alla institutioner, såsom universitet, har gått över till social distansering och distansarbete i så stor utsträckning som möjligt. Pandemin har skapat en unik möjlighet att undersöka hur människor påverkas när det sociala sammanhanget minskar och individers möjligheter i vardagen begränsas. Syftet med det här examensarbetet är att mer djupgående undersöka om och hur coronapandemin har påverkat studenter. Undersökningen gjordes genom intervjuer med nio studenter. Resultatet visade att studenternas välmående inte påverkats allvarligt, men att studenterna upplevt vissa besvär på grund av pandemin som påverkar välmåendet negativt. Pandemin har bidragit med en viss stress, haft påverkningar på den fysiska hälsan och missnöjdhet skapas av att sällan lämna hemmet. Den sociala
distanseringen har påverkat välmående negativt. Det framkom att situationen också har bidragit med några få positiva effekter såsom större flexibilitet i vardagen. Studierna har påverkats negativt av att studenterna inte kan studera tillsammans. Studierna har försvårats genom att kvaliteten på studier sjunkit, moment inom utbildningen har försvunnit,
problematik med teknik uppkommit, kontakten minskat och studiemiljön påverkats negativt.
Studierna har också påverkats av att disciplinen och motivationen påverkats negativt.
Inställningen till studier är förändrad, att ha mindre att göra, att inte träffa sina vänner och att inte göra sig iordning på morgonen innan studierna har negativ inverkan på motivationen.
Nyckelord: Studier, välmående, motivation, socialt sammanhang, coronapandemi
Abstract
The corona pandemic is today common knowledge. The global pandemic with its restrictions has put all institutions, such as universities, into a situation of social distancing and managing work digitally. The pandemic has created a unique opportunity to examine the effects of a decreased social environment and the limiting of opportunities in the everyday life for individuals. The purpose of this thesis is to closer investigate how the corona pandemic has affected students. The survey was conducted through interviews with nine students. The results showed that students' well-being was affected by decreased social interaction, certain stressors increased, physical health was somewhat affected and that mainly staying at home created dissatisfaction. Despite this, the students state that the pandemic has not led to any major negative psychological effects. It also appears that the pandemic has contributed with a few positive effects such as greater flexibility in everyday life. The studies have been
negatively affected by the students not studying together, for example, the focus and
discipline have been negatively affected by distance studies. Motivation has been negatively affected and the attitude towards studies has changed, where a major reason is that social isolation has increased.
Key words: studies, well-being, motivation, social cohesion, corona pandemic
Förord
Detta examensarbete är skrivet för att ta fram kunskap om hur studenter har upplevt och påverkats av coronapandemin och dess restriktioner. Rapporten är skriven av Siri Carmesund på Luleå Tekniska Universitet, Psykologiprogrammet, som C-uppsats. Den är skriven under mars till och med juni 2021 och omfattar 15 högskolepoäng. Jag vill ge ett stort tack till min handledare Sanna Lohilahti Bladfält för stöd, konstruktiv kritik och goda råd genom arbetet.
Jag vill även tacka Lisa Öhman Ekerhvén som bidragit med stöd och hjälp. Jag vill tacka mina opponenter för deras fina kommentarer och en intressant diskussion. Slutligen vill jag framförallt ge ett stort tack till alla ni som deltagit i studien genom att ställa upp på en intervju, utan er hade detta examensarbete inte varit möjligt.
1
Inledning
Coronapandemin
Coronapandemin är vid det här laget allmän vetskap. Sammanfattningsvis är covid19 ett virus som bröt ut i Wuhan i Kina i december 2019 och som skapat en global pandemi (World Health Organisation, 2021). Sjukdomen ger influensaliknande symtom men kan även ge andra symtom som kan variera från fall till fall. Sedan mars 2020 har större delen utav världens länder satts i lockdown (nedstängning) och/eller infört restriktioner för att hindra den smittsamma sjukdomsspridningen. Restriktionerna har främst rört möjligheter till social aktivitet. Olika typer av arbeten och utbildningar har begränsats till att utföras digitalt.
Restriktionerna i Sverige har successivt blivit stramare och stramare genom att dra ner mer och mer på antalet människor som får vistas i samma lokaler och umgås
(Folkhälsomyndigheten, 2021). Universiteten har följt dessa restriktioner, studenter och lärare har blivit ombedda att utföra så mycket undervisning som möjligt på distans (Luleå Tekniska Universitet, 2021). Att studera på universitetsnivå under coronapandemin har därför kommit med oförväntade utmaningar. Restriktionerna har radikalt förändrat tillvaron för studenter.
Förändringarna har varit både praktiska och upplevelsemässiga. Vardagen har gått från att komma hemifrån dagligen och röra sig i ett socialt sammanhang, till att sköta alla studier och större delen av all kontakt hemifrån, digitalt. Coronapandemin har skapat en unik möjlighet att undersöka hur människor påverkas när det sociala sammanhanget minskar och människors möjligheter begränsas. Hur studenters välmående och upplevelsen av hur deras studier har påverkats av pandemin ska därför undersökas i denna uppsats.
Välmående
För att undersöka studenters välmående bör begreppet välmående först definieras och förklaras. Subjektivt välbefinnande kan beskrivas som människors kognitiva och affektiva (känslomässiga) uppskattningar av kvaliteten av deras liv (Sander & Scherer, 2009). Ett sätt att se på välmående är även hur människor uppskattar sina liv från stund till stund. Detta visas i positiva och negativa reaktioner till händelser, aktiviteter och omständigheter. Ett annat sätt är att se på hur människor värderar sina liv utifrån en viss standard. Något som påverkar välmående kan även vara humör, eller känslor. Sander & Scherer (2009) beskriver humör och känsla som två olika funktioner. Ett humör är ett affektivt (känslomässigt) stadium
2
som inte är riktat mot något speciellt medans en känsla är ett mentalt stadie, om eller riktat mot någonting. Humör beskrivs ofta som ett affektivt stadie som pågår under en lång tid, med låg intensitet och som något oprecist. Vissa stadier som klassas som humör kan vara
intensiva, såsom depression eller rastlöshet. I exempelvis ett depressivt humör infinner sig glädjekänslor sällan och känslor av sorg och irritation infinner sig lättare och oftare (Sander
& Scherer, 2009). Lycka är karaktäriserat av fler positiva humör än negativa samt känslan av att man arbetar för att uppnå ett eftersträvansvärt mål (Wizior, 2020). Något som har en direkt effekt på välmående är också fysisk aktivitet och rörelse (Faulkner et al., 2021).
I den här rapporten definieras välmående som en uppskattning av den egna tillvaron.
Välmående består alltså av flera komponenter, är kroniskt instabilt och kan mätas med både kvantitativa och kvalitativa metoder (Howitt, 2016). Hur studenter upplevt pandemin har undersökts genom djupintervjuer (Chapay, 2020). Resultatet visade att studenter upplevde tiden som en känslomässig bergochdalbana och upplevde tillväxt under press, med de menas att de växte på ett individuellt och personligt plan. Positiva effekter framkom även, som att studenterna fick insikter kring vad som verkligen är viktigt i livet (Chapay, 2020). Under slutet av 2020 och början av 2021 undersöktes studenters välmående och upplevelse av pandemin genom en enkätundersökning (Carmesund et al., 2021b). 360 studenter från Luleå Tekniska Universitet deltog i undersökningen. Resultatet visade att stress var det mest förekommande psykiska besväret bland studenterna. Studenterna upplevde att sex stycken psykologiska besvär hade ökat sedan studiestarten. Det framkom att kvinnor upplevde
psykiska besvär i större utsträckning än män, framförallt stress och oro. Studenterna upplevde även att deras fysiska hälsa var sämre sedan studiestart och att det var svårt att forma
vardagsrutiner. Studenterna upplevde även att studierna påverkats negativt under pandemin.
Socialt stöd
Under pandemin pågår social distansering medans socialt stöd är en otroligt viktig faktor för mental hälsa (Saltzman, 2020). Forskning om akademisk prestation har visat vikten av socialt stöd på universitet och hur viktigt det är att integrera sig socialt under studietiden (Wilcox et al., 2005). Vänskapsrelationer är viktiga för att stanna vid studierna, eftersom studenter har behov av att identifiera sig med andra, känna tillhörighet och hitta en trygg punkt på universitetet. Med studier kan stressiga situationer uppstå. Vänner ger känslomässigt stöd som är likvärdigt emotionellt stöd från familjemedlemmar och partners. Därför är goda vänskapsrelationer väsentliga för att stanna kvar vid studierna och fullfölja dem (Wilcox et
3
al., 2005). Ett gott socialt nätverk på universitetet är även en grund för studenters positiva självbild och hjälper till att minska problembeteenden (Pittman & Richmond, 2008). Socialt stöd har även visat sig vara en viktig faktor för att inte öka alkoholkonsumtionen för
universitetsstudenter i coronapandemin, som det gjorde bland studenter på ett universitet i Northeast Ohio i USA (Lechner et al., 2020). Enligt Quinn (2005) är kommunikationen mellan individer i ett arbetssammanhang en grundsten för att få energi. Enligt honom är människors upplevda energi och vitalitet påverkad av interaktion och formad efter
konversation. Enligt Belletier et al. (2019) har även social närvaro har en stark inverkan på mänskliga uppmärksamhetsmekansimer och på neural aktivitet. Hur studenter påverkas av ett minskat socialt sammanhang och stöd ämnas därför undersökas i denna uppsats.
Motivation
Motivation kan definieras som: Det som driver, eller ger energi, till en människa eller ett djurs handlingar - det som får den att agera (Banyard & Hayes, 1994, s. 516). Det kan också beskrivas som att vilja (Sander & Scherer, 2009). Forskning om motivation fokuserar på viljans natur, funktioner och dess relation till att veta, kunna och göra. Olika typer av viljor innebär olika typer av handlingar (exempelvis hunger vs gemenskap). Att inte få vad man vill skapar olika typer av känslor, såsom glad vs ledsen eller avslappnad vs spänd (Sander &
Scherer, 2009). Enligt den klassiska behovsteorin Maslow’s behovstrappa (Maslow, 1987) är det människans behov som styr människans beteende, och motivationen består av flera komponenter. Maslow’s behovstrappa består av fem steg: fysiologiska behov såsom mat och sömn, trygghetsbehov som tak över huvudet, behovet av social gemenskap och tillhörighet, behovet av uppskattning och behovet av självförverkligande. Man kan alltså tänka på behoven såsom att de ingår i en hierarkisk ordning. Herzbergs tvåfaktorteori är en teori om arbetsmotivation (Arnold och Randall, 2005). Enligt den finns två faktorer som är väsentliga för motivationen. Det ena är hygienfaktorer, fysiologiska faktorer som förutsättningar, arbetsförhållande, miljö och ergonomi etc. Den andra är motivationsfaktorer som drivs av exempelvis personlig utveckling och framgång (Arnold & Randall, 2016). Motivation är därför viktigt för att åstadkomma något och för att uppnå mål, såsom universitetsstudier.
I mars 2021 undersöktes studenters motivation (Carmesund et al., 2021a). 82 slumpmässigt utvalda studenter från Luleå Tekniska Universitet deltog. Studenterna svarade på påståenden angående hur aspekter rörande studier hade förändrats i samband med coronapandemin och
4
om deras motivation hade sjunkit. Resultatet visade att studenterna upplevde mer stress under pandemin samt att motivationen hade sjunkit.
Känsla av sammanhang
En teori som förenar begreppen välbefinnande, motivation och socialt stöd är Känsla av Sammanhang (förkortning KASAM) (Antonovsky, 2005). Enligt teorin bör människans hälsa inte definieras som frisk eller inte, utan snarare var människan befinner sig på KASAM- skalan. Känslan av sammanhangs beskrivs bestå av tre delkomponenter; hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet. Hanterbarhet handlar om hur väl personen har förmåga att hantera stressiga situationer. Verktyg som förstärker hanterbarhet kan antingen vara strategier och resurser, såsom tidigare livserfarenheter eller kunskap. Yttre faktorer fungerar som ett stöd och kan vara vänner, nätverk och sociala sammanhang. Människor påverkas olika av påfrestningar och det beror på hur väl motgångarna hanteras. Antonovsky (2005) menar att det finns så kallade ’motståndsresurser’ som hjälper till att uppnå känsla av sammanhang.
Motståndsresurser är sådant som hjälper dig att motstå stress och andra besvär. Det kan vara psykosociala och biologiska faktorer, t.ex. positiva och hälsosamma beteenden, kunskap, intelligens, erfarenheter, socialt stöd, kulturellt kapital, nätverk etc. Det kan också vara mer materiella ting såsom pengar och andra tillgångar. Att en människa upplever meningsfullhet är viktigt eftersom det ökar känslan av motivation och ger energi. Begriplighet är viktigt för personens förståelse och insikt för det den gör. En högre känsla av sammanhang innebär en högre förmåga att klara av utmaningar, vilket enligt teorin ger förutsättningar för bättre välmående och psykisk hälsa (Antonovsky, 2005). Välmående, socialt stöd, motivation och känsla av sammanhang kan anses vara komponenter som ger förutsättningar för att må bra och kunna prestera akademiskt. Därför är det av intresse att utvärdera hur studenter upplevt att dessa faktorer påverkat dem under coronapandemin.
I mars 2021 gjordes en längre djupintervju med en studerande kvinna i 20 årsåldern från Luleå Tekniska Universitet (Carmesund, 2021c). Studien fungerade som en pilotstudie för denna uppsats där intervjufrågor prövades ut och en grund lades för att vidare utforska ämnet.
Syftet med studien var att ta reda på hur studenten upplevde sitt välmående och att studera under en pandemi. Resultatet visade att hon upplevt att det var problematiskt att studera i hemmamiljö, att utbildningen blev svårare när kontakten med klasskamrater minskar och att olika problematiska moment tillkom när utbildningen utfördes online. Studenten berättade att
5
sömn, hälsa och motivation påverkats negativt, att stressen ökat, alkoholvanor förändrats och att den sociala isoleringen varit svår.
Syfte & Frågeställningar
Syftet med studien är att djupgående undersöka om och hur coronapandemin har påverkat studenter. Frågeställningarna lyder:
Hur har studenters välmående påverkats av coronapandemin?
Hur upplever studenter att studierna har påverkats av coronapandemin?
Hur har studenters motivation påverkats av coronapandemin?
6
Metod
Deltagare
Urvalet av deltagare bestod av nio studenter på universitetsnivå som varit studerande under pandemin. Varav fem kvinnor och fyra män. Studenterna kom från olika universitet i landet.
Studenterna kontaktades via sociala medier och informerades då om syftet med studien och uppskattad tidsåtgång. Kriterium för att delta var att man var programstudent och att man hade studerat under pandemin 2020 – 2021. Urvalet var baserat på att få en jämn
könsfördelning och studenter från olika universitet, program och åldrar.
Tabell 1
Intervjuns deltagare, kön, ålder, hur många år de har studerat och boendesituation.
Kön Ålder År studerade Boende
Angelica K 24 1 Sambo
Selma K 21 1 Kollektiv
Artur M 27 5 Delat boende
Annie K 24 5 Ensam
Linn K 22 2 Korridor
Gustav M 29 3 Ensam/
Sambo
Alice K 24 3 Ensam
Samuel M 26 4 Sambo
Oliver M 22 1 Ensam
7
Procedur
Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer. Frågorna i intervjuerna var baserade på tidigare empiri (Carmesund et al., 2021a, 2021b, 2021c). Intervjuerna tog upp mot 40 minuter. Alla intervjuer utom en utfördes digitalt. Dels för att undvika onödig kontakt under pandemin och dels för att detta ansågs mest tidseffektivt. Dessa intervjuer spelades in på en dator via programmet Zoom och sparades som en ljudfil. Intervjun som var ett fysiskt möte spelades in på en mobiltelefon som en ljudfil. Rapportförfattaren ansvarade för att
intervjuerna spelades in.
Dataanalys
Data som spelades in, transkriberades i ortografisk stil. Intervjuerna har sedan behandlats med tematisk analys (Braun & Clarke, 2006). Teman bröts ut genom identifiering av kommentarer som ringade in relevanta koncept. Detta gjordes i flera skeden för att urskilja och specificera teman och underteman, för att materialet skulle kategoriserats på ett begripligt sätt med frågeställningarna som utgångspunkt.
Forskningsprinciper
Studenter har getts pseudonymer för att bibehålla anonymitet, deltagarnas studerande
program har även tagits bort. Innan intervjuns start blev studenterna muntligt informerade om de fyra etiska principerna, om forskningens syfte, samtycke till forskningen, frivillighet i att svara på frågor samt anonymitet (kan ses i Bilaga 1, intervjuguide). De gav då sitt samtycke muntligt. Det innebär att kriterierna för informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet har uppfyllts (Vetenskapsrådet, 2002).
8
Resultat
Huvudtemana är välmående, motivation och studier. Huvudtemana har underteman som förklarar på vilket sätt studenterna påverkats utav pandemin. Med välmående menas hur studenterna upplever sin tillvaro och sitt mående i vardagen. Med studier menas hur
studenterna har upplevt att studierna påverkas. Med motivation menas motivation till studier.
Se figur 1.
Figur 1
Tematisk karta över studenters upplevelse av studier och deras välmående.
Välmående
Huvudtemat välmående besvarar på vilket sätt studenternas välmående blivit påverkat utav coronapandemin. Huvudtemat innefattar fem stycken underteman: socialt sammanhang, sämre psykisk hälsa, (bara) vara hemma, hälsa och positiva aspekter.
9
Socialt sammanhang
Alla studenter menar att det sociala utbytet är positivt för välmåendet, både under studietiden men även privat. Exempelvis ökar det sociala sammanhanget känslan av tillfredställelse även om det är online. Jag kan sitta inne några dagar utan problem, men anledningen till att jag klarar det också är att jag har vänner att sitta och prata med som jag spelar med, vi pratar ju varje dag i alla fall, berättar Oliver. Linn förklarar beskrivande hur det kan kännas att ha ett socialt stöd och hur det hjälper och ökar hennes välmående:
Om man mår dåligt så hjälper det att vara med folk, du låter ju inte dig själv att sjunka längre och längre ner, som du hade gjort om du bara låg på ditt rum.
Jag skulle säga att det sociala är en väldigt stor del av mitt välmående, men jag tror mångas, speciellt nu när det har tagits ifrån en så mycket som det har gjort. (Linn)
Sämre psykisk hälsa
En student berättar om att en stress som uppkommit under pandemin är den ekonomiska, eftersom det är svårare att hitta sidojobb. En faktor som påverkar hälsan är livsstilen under pandemin. En student förklarar på vilket sätt hennes välmående har påverkats negativt under pandemin. Jag är absolut mer trött och mer oroad över lag, sämre humör, mindre
spontanglad, lite låg energi, som på strömsparläge. Väntar på bättre tider, den känslan, fast man haft det för länge och till slut känner man att man inte har något tålamod kvar, säger Angelica.
(Bara) Vara hemma
Det finns flera exempel då studenterna förklarar hur det känns att inte komma ifrån hemmet lika mycket och att mestadels sköta studierna i hemmet. Studenterna tar upp att gränsen mellan skolan och hemmet är diffus. En student säger att det hade varit skönt med tydligare kontraster. Angelica beskriver det som en “lugn stress”: Stressen är annorlunda, jag kan inte riktigt slappna av, skolan är hemma och hemma är skolan, det har gjort mig jättestressad.
Hälsa
Två studenter nämnde att rörelsen minskar på grund av att träningar av sporter lades ned.
Två kvinnor berättade att deras välmående i perioder har varit påverkade av besvär relaterade till livmodern, såsom mens eller preventivmedel. De flesta av studenterna förklarar att
10
alkoholkonsumtionen ej förändrats märkbart, de berättar att de dricker oftare under veckan på grund av annorlunda veckorutin, men inte större volymer. I mitt eget fall beror det nog bara på att man inte har kunnat gå ut, man har inget att se fram emot, det har nog inte berott så mycket på den här stressen, det blir fler tillfällen snarare än större volymer, berättar Samuel.
Positiva aspekter
Några nämner att de har upplevt det som positivt att tid frigörs, att man har mer tid och kan vara mer flexibel i planeringen av vardagen. Artur delar med sig om att han blev extremt stressad under en period i början av pandemin, våren 2020, då han var på utbytesstudier utomlands. Då lärde han sig hur viktigt det var att ha tydliga ramar när det kommer till studier och fritid. Artur berättar även att han har lärt sig saker som acceptans och tålamod under pandemin.
Studier
Ett av huvudtemana är studier. Temat besvarar hur studenterna upplever att studierna blivit påverkat utav coronapandemin. Temat innefattar tre underteman: fördelar med att studera med andra, sämre fokus/disciplin och övriga svårigheter. Varav fördelar med att studera med andra har tre underteman: lättare, ger motivation och ger disciplin. Övriga svårigheter har fem underteman: sämre studiemiljö, svårt med kontakt, sämre kvalitet, teknikstrul och att moment försvinner.
Fördelar med att studera med andra
Alla studenter berättar att det finns flera fördelar med hur det var innan pandemin då man studerade mer med andra. Tre positiva aspekter av att studera med andra beskrivs nedan.
Lättare. Studenterna förklarar hur det på olika sätt kräver mindre ansträngning att studera tillsammans. Detta beror på att det finns ett direkt informationsutbyte om materialet och strukturen, att man vid funderingar kan prata om ämnet. Detta hjälper till att fylla i
kunskapsluckor och även fördjupa kunskaperna. Man märker att man inte är ensam om att tycka att vissa saker är svåra, det är inte som att man sitter ensam och tycker det är svårt och saker flyter på som att det inte vore någonting liksom, berättar Oliver.
11
Ger motivation. Flera studenter berättar att det ger mer motivation att vara med andra. En student beskriver det som att det är en motivation att gå till skolan för att prata med
kompisarna och att de förväntar sig att man dyker upp. En student berättar att det hjälper att vara med andra om man har en dålig dag. På frågan om hur ett socialt sammanhang hjälper studierna berättar Angelica att det finns flera fördelar. Det ger motivation och fokus och disciplin och sammanhang, en gruppsamhörighet, att man gör nåt med andra.
Ger disciplin. Studenterna menar att det är positivt att studera tillsammans för disciplinen.
En student säger t.ex. att det kan bidra med en liten press att göra något, att det blir som ett krav. En annan berättar att hon bara behöver sitta med någon annan för att kunna fokusera.
Det är bara någonting med att om man ser andra fokusera så gör jag det med, ser jag att andra är i den koncentrationen så har jag lättare att uppnå den koncentrationen själv, berättar Selma.
Sämre fokus/disciplin
De studenter som under året har suttit hemma och studerat förklarar problematiken med att hålla fokus på studierna i hemmet. De berättar att fokus och disciplinen påverkas i hemmiljön på grund av att det finns flera aktiviteter som styr uppmärksamheten bort från studierna.
Något som lockar kan vara t.ex. vara lugnare sysslor som att kolla på mobilen eller vila.
Nöjen och intressen som att titta på serier, film eller annat på internet kan också styra uppmärksamheten bort från studier. Flera av studenterna berättar att sysslor i hemmet som städning, disk, tvätt och dylikt ofta rubbar koncentrationen. Alice förklarar att hon föredrar att studera på skolan eftersom hon brukade associera universitet med att studera länge och
komma in i fokus.
Övriga svårigheter
Undertemat svårigheter refererar till fem underteman där studenterna uttrycker olika faktorer som har gjort det svårare att studera under pandemin.
Sämre studiemiljö. Att studiemiljön är viktig menar alla studenter, att sitta i skolan där inga andra aktiviteter stör är en klar fördel. Enligt studenterna ska studieplatsen vara lagom ostörd med möjlighet för socialt utbyte när och om man vill. Hur ostört/socialt studenterna föredrar är väldigt individuellt. Platsen ska vara lagom öppen/avskärmad och det är viktigt för alla
12
studenter att “ha sina grejer”, sitt material, vid sig. En student berättar att ergonomin i hemmet inte har varit bra och att kroppen har påverkats negativt. Jag har inte haft några bra stolar och bord så jag känner ju nu när jag sitter att mina axlar och nacke är helt jävla fucked, jag blir ju yr efter halva dagen, berättar Gustav.
Svårt med kontakt. De flesta studenter berättar att det har varit svårt med kontakt till andra studenter och lärare under coronapandemin. Studenterna delger att kontakten med deras klasskamrater har sjunkit rejält eftersom de inte har en naturlig anledning att träffas och att det ger dåligt samvete att socialisera med andra privat. Under intervjuerna har det efterfrågats ifall studenterna haft krav på sig att använda kamera under zoom-undervisning, ingen av studenterna har haft krav på det förutom vid enstaka tillfällen. Flera studenter berättar att grupparbeten blir svårare eftersom man anordnar träffar och sköter all kommunikation online.
När det kommer till kommunikation på digitala föreläsningar säger en student att det ibland varit för många för att kunna ställa frågor, upp till 450 deltagande. Angelica förklarar att det inte känns lika naturligt att diskutera under online-föreläsningar och att det kan vara en orsak till att det ofta inte är någon som yttrar sig. Jag tror bara att det känns onaturligt för folk, det är också svårt att förklara, vi har ju också föreläsningar ofta utan någon diskussion, mer att du får fråga om du undrar någonting, Angelica.
Sämre kvalitet. Studenterna upplever att föreläsningar inte är lika bra. Detta menas bero på att föreläsningarna verkar har gjorts om för att passa digitalupplägget. En del studenter beskriver att det är dålig struktur i studieupplägget. Annie berättar att det känns som att utbildningen saknar djup och att innehållet känns ”lösare” nu, att innehållet består av mindre fakta och mer förståelse. Arbetet är mer fritt nu berättar hon.
Teknikstrul. Två studenter nämner att tekniken och läroplattformen canvas kan komma med problem och leda till att utbildningen blir rörig. En student nämner att inspelade digitala föreläsningar kan ha spelat in störande ljud, såsom när en students mikrofon varit påslagen.
Detta har sedan var besvärligt för själva inlärningen. Jag tycker ju att upplägget på vissa lektioner har varit under all kritik, typ den tekniska delen, säger Gustav.
Moment försvinner. Fyra studenter berättar att viktiga mer praktiska moment i utbildningen skjuts upp, försvinner eller byts ut. Det beskrivs även som tråkigare och mindre motiverande att göra de momenten online. Vi gick till labbet och gjorde experiment, det fanns en gång i
13
veckan man kunde gå dit och göra extrapass, sen vet jag inte hur länge vi hade det, några veckor, sen blev det inställt, berättar Oliver.
Motivation
Ett av huvudtemana besvarar på vilket sätt studenternas motivation blivit påverkat utav coronapandemin. Temat består av fyra underteman: inställning, inte behöva göra sig iordning, mindre att göra och mindre kontakt med vänner.
Inställning
Två studenter nämner även att deras motivation just nu ’bara är att bli klar’ på frågan om vad som motiverar dem. En förstaårsstudent berättar att det är den dåliga ordningen på och strukturen i utbildningen som bidrar till minskad motivation. En student menar att anledning till att motivationen dras ner är att känslan av att gå en utbildning är borta. Rent generellt har motivationen blivit mycket sämre, jag har haft svårt att inse att jag fortfarande pluggar i vissa perioder, säger Gustav.
Inte behöva göra sig iordning
Några studenter nämner att faktorn att inte ha en anledning till att göra sig iordning på morgonen drar ner på motivationen och känslan av att man gör något viktigt om dagarna.
Trött har jag känt mig mycket, det tror jag har att göra med att man lämnar hemmet mycket mindre, man kan gå i tre dagar utan att behöva snygga till sig och det blir bara en cirkel, berättar Samuel.
Mindre att göra
Två av studenterna berättar att en anledning till motivationen dras ner är att det känns som att det är mindre att göra, takten är för långsam, kraven för låga, t.ex. att det kan ta en vecka att plugga in en tenta. Tre studenter berättar att de börjat plugga färre timmar under pandemin.
Det drar därmed ner motivationen att inte behöva anstränga sig lika mycket. Nu när vi varken är i skolan eller har så mycket att göra så finns ju motivationen typ inte där, den bara left the chat, säger Linn. Annie har berättat tidigare i intervjun att hon drivs av att sträva efter högre mål, hennes motivation har påverkats mycket utav känslan av att det inte är lika mycket att göra. Motivationen påverkas även av att moment i utbildningen försvinner. Samuel som inte längre kan utföra sina lektioner i musik tycker att det drar ner motivationen.
14
Mindre kontakt med vänner
Artur ger en kortfattad beskrivning för hur han uppfattat tiden generellt just nu: folk är inte lika engagerade och man känner sig lite avskärmad. En faktor som flera studenter nämner är motiverande är att träffa sina vänner och klasskamrater när man kommer till plugget. Om jag vet att jag ska någonstans och jag har vänner som är där och förväntar sig att jag ska dit då känner jag att jag har något att gå upp för, Säger Oliver.
15
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka om och hur coronapandemin har påverkat studenter i form av välmående, upplevelse av studier och motivation. Intervjuerna har gett svar på frågan genom att ge en djupare och bredare inblick i studenternas välmående och upplevelser.
Välmående
Generellt sett har studenterna ett relativt bra välmående. Studenterna har påverkats genom vissa besvär som leder till missnöjdhet. Bara ett fåtal studenter menar att deras psykiska hälsa har påverkats mycket negativt sedan studierna gick över till restriktionerna. Känslan av sammanhangs (Antonovsky, 2005) beskrivs bestå av tre delkomponenter; hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet. Att detta är viktiga komponenter för deltagarna märks på flera sätt. Antonovsky (2005) menar att människan använder resurser för att hantera motgångar. “Artur” förklarar exempelvis att han skaffade sig ’verktyg’ under de första månaderna av pandemin då utmaningen var som störst. Att han då insåg att det är väldigt viktigt med t.ex. tydliga arbetsramar för honom, något som kan liknas vid en inre
faktor/resurs för hantering. Med vilka inre resurser studenterna hanterat pandemin på är i övrigt okänt och kan bero på individuella skillnader mellan studenterna. Antonovsky (2005) menar också att externa faktorer är av vikt för att klara av situationer. Resultatet visar att sociala faktorer hjälper studenterna att hantera sin vardag. Exempelvis berättar studenterna att ett socialt sammanhang ökar välmående och motivation för studierna. Studenters
meningsfullhet tycks ha sjunkit i samband med att motivationen har sjunkit. Faktorer den minskade motivationen sägs bero på är den nya livsstilen, mindre att göra och mindre kontakt med vänner. Begripligheten studenterna upplever kan ha påverkats av att det finns
problematik i struktur, kvaliteten på studieinnehållet och teknikproblem. Man kan därför påstå att det finns bristfälliga luckor i studenternas tillvaro enligt KASAM (Antonovsky, 2005), mer om detta tas upp under ”Studier och Motivation” nedan.
När det kommer till könsskillnader i välmående mellan män och kvinnor, så finns det lite data som direkt visar en orsak till skillnad i välmående mellan kön. Kvinnor berättar att de
påverkats negativt av problem som drabbar kvinnor (rörande livmodern, såsom mens eller preventivmedel). Detta kan vara en av orsakerna till att kvinnor upplevde psykiska besvär i större utsträckning än män enligt en tidigare studie (Carmesund et al, 2021b). Det finns även
16
bara lite data som visar att den minskade fysiska aktiviteten har dragit ner på välmåendet, som har en direkt påverkan på psykisk hälsa (Faulkner et al., 2021). I två utav intervjuerna berättade studenter att deras fysiska rörelse minskat. Bara en student hade upplevt detta som något negativt för välmåendet. Resultatet angående alkoholkonsumtion stämde överens med tidigare resultat (Carmesund et al., 2021b, Carmesund, 2021c) som sa att studenterna inte dricker mer under och p.g.a. pandemin. Detta resultat är i motsats med studierna i USA (Lechner er al., 2020) som visade att studenter ökat sin alkoholkonsumtion under pandemin och att socialt stöd dämpar alkoholkonsumtionen. Deltagarna säger att de dricker mindre, framför allt på grund av de minskade sociala tillställningarna.
Studier och Motivation
Studierna har påverkats negativt av att studenterna inte studerar tillsammans lika mycket (det är lättare, ger motivation och ger disciplin att studera med andra). Fokus/disciplin är sämre och vissa svårigheter (sämre studiemiljö, svårt med kontakt, sämre kvalitet, teknikstrul och att moment försvinner) har påverkat studierna negativt. Resultatet kring studier är nära
sammankopplat till socialt sammanhang och motivation. Motivationen har påverkats negativt, som i den tidigare enkätundersökningen om motivation (Carmesund et al., 2021a).
Motivationen har påverkats genom att den generella inställningen är förändrad, att inte behöva göra sig iordning, att ha mindre att göra och att ha mindre kontakt med vänner.
Maslow’s behovstrappa (Maslow, 1975) ser på behov med ett hierarkiskt synsätt. Enligt teorin skulle anledningen till att motivationen har sjunkit idag kunna vara att fokus på (akademiskt) självförverkligande hindras av ett annat mindre lägre satt behov inte är
tillgodosett. I detta fall skulle möjligtvis behovet av social uppskattning inte vara tillgodosett och då kan behovet av självförverkligande inte ges samma uppmärksamhet. Enligt Herzbergs tvåfaktormodell (Arnold & Randall, 2005) skulle bristen av motivation kunna bero på att motivation inte kan uppmärksammas ordentligt innan människan är tillfreds med
hygienfaktorerna (de fysiologiska faktorerna). Det skulle, i det här fallet, kunna liknas med att en dålig studiemiljö är en faktor som hindrar fokus på studier. Det sociala sammanhanget, såsom att träffa klasskamrater, studenter och lärare, är något studenterna anser ger
motivation, mening och djup till studierna. Antonovsky (2005) menar att meningsfullhet ger motivation. Att meningsfullheten sjunker genom sämre inställning till studierna, när
intressanta moment minskar och att inte göra sig ordning på morgonen, kan vara orsaker till att motivationen minskar. Sammanfattningsvis har motivationen till studier har sjunkit. Detta
17
skulle alltså kunna bero på att studierna inte prioriteras på samma sätt under pandemin för att fokus hindras av andra faktorer och att meningsfullheten har sjunkit.
Socialt sammanhang
Tidigare forskning har visat att sociala faktorer ger positiva effekter på många sätt, som att sociala interaktioner ger energi som är direkt kopplad till arbetsprestation (Quinn, 2005).
Resultatet visar att många av studenterna uppskattar en social omgivning i samband med studier för att kunna prestera. Tidigare forskning har upptäckt att människan har
uppmärksamhetsmekanismer som aktiveras i social närvaro (Belletier et al., 2019). Detta kan resultatet visa på med ett citat av Selma: Det är bara någonting med att om man ser andra fokusera så gör jag det med, ser jag att andra är i den koncentrationen så har jag lättare att uppnå den koncentrationen själv. Den sociala närvaron är en faktor som positivt påverkar deltagarnas uppmärksamhet på studier. Fokus hjälper studenterna att sitta kvar vid studierna och anstränga sig för att prestera akademiskt. Socialt stöd är även viktigt för att trivas med studierna och ökar också välmående. Resultatet i intervjuerna skulle kunna styrka tidigare forskning som menar att socialt stöd är av vikt för att hitta en trygg punkt och stanna kvar vid universitet (Wilcox et al., (2005). Också för att i sin tur, möjligen, undvika problembeteenden och förbättra självbilden hos studenter (Pittman & Richmond (2008). Enligt deltagarna är socialt sammanhang en viktig faktor för alla moment. Eller som Antonovsky (2005) menar, en extern faktor som gör det möjligt för människan att hantera hennes omvärld. Det sociala sammanhanget hjälper studierna genom att det ger ett bättre informationsutbyte, disciplin och fokus. Det ger även möjlighet till att diskutera skolämnet och därmed skapa en djupare inlärning och för att motiveras till studier. Det sociala sammanhanget hjälper till att hålla uppe humöret på hemmaplan och alltså en central faktor och ”motor” för studenterna för att alla aspekter av livet ska fungera. Socialt sammanhang har därför god påverkan på både välmående, motivation och studier. Hur dessa hänger ihop demonstreras nedan i figur 2.
18 Figur 2
Socialt sammanhang är positivt för välmående. Att studera tillsammans och ger verktyg för att studera bättre. Socialt sammanhang är även en stark faktor för motivation.
.
Metoddiskussion
Urvalet av deltagare har varit representativt för det som undersöks. Antalet intervjuade var tillräckligt för att besvara forskningsfrågan, möjligtvis hade antalet deltagare kunnat vara större för att berika data ytterligare. Ändå var svaren tillräckligt varierande och kunde också visa på samband mellan deltagarna.
Semistrukturerade intervjuer fungerade bra för att besvara syftet och frågeställningarna. Det gav förutsättningar för en fri diskussion mellan rapportförfattaren och studiedeltagarna, för att i sin tur få så breda svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att få så mycket och djup information som möjligt utav deltagarna. För att göra det krävdes det att uppehålla studentens intresse och inte ställa för personliga frågor för fort. Intervjuguiden var därför uppbyggd med en början av mer sakliga, lätta, frågor om studier för att komma igång med ett samtal, som sedan övergick i personligare frågor om upplevelser, välmående och känslor.
Att hålla alla intervjuer digitalt (förutom en), gav intervjuerna samma förutsättningar, olika externa faktorer ska därför inte ha påverkat intervjun. Det som har kunnat påverka
deltagarens svar är forskarens närvaro. Tonläget med vilken frågorna ställdes kan ha påverkat deltagarens svar, det är möjligt att det var avgörande för hur studenten uppfattade och svarade på frågan. Något som även kan ha påverkat deltagarens svar var dennes humör i stunden.
Samt tiden sedan pandemin bröt ut (som är mer än ett år sedan), ämnet kan möjligen
19
uppfattas som ointressant att diskutera, minnet kring hur året har varit för deltagarna kan även ha försvagats. Personlighetsskillnader kan också ha haft en betydande roll för materialet som kom in. Vissa av deltagarna var mer generösa i sina svar, både i beskrivningar av
studieupplevelse men även kring mer personliga frågor. Exempelvis beskrev vissa sig själva som mer känslomässigt påverkade och gav mer beskrivande svar, medans andra höll sig mer sakliga när de berättade om sin tillvaro.
Slutsatser
Coronapandemin har påverkat studenternas välmående negativt genom det minskade sociala sammanhanget, att (bara) vara hemma och genom att en viss stress skapat sämre psykisk hälsa. Vissa positiva aspekter har även framkommit, såsom mer tid och flexibilitet i vardagen.
Studierna har påverkats negativt av att studenterna inte kan studera tillsammans. Studierna har påverkats av att disciplin/fokus och motivation sjunkit. Studierna har även försvårats genom att kvalitet, teknik, kontakt, moment, studiemiljö påverkas negativt. Motivationen har generellt sett sjunkit. Inställningen till studier är förändrad, att ha mindre att göra, att inte träffa sina vänner samt att inte göra sig iordning på morgonen är faktorer som påverkar motivationen negativt. En slutsats som har dragits är att det sociala sammanhanget har en stor inverkan på både välmående, studier och motivation.
Fortsatt forskning
En fundering som kom upp under intervjuerna var hur stor betydelse personlighetstyp har haft för studenternas upplevelser. Studiedeltagarna har givetvis olika personligheter, exempelvis olika historik kring psykisk hälsa (nämns i intervjuerna men togs inte med i resultat) och har mest troligt olika vanor och preferenser när det kommer till att dela med sig om känslor och tankar. Därför hade det varit intressant att utforska hur olika
personlighetstyper har hanterat situationen olika. Hur olika personer hanterar social distansering, vilka mekanismer som hjälper dem hantera olika motgångar och även vilka olika stresshanteringsmekanismer som finns bland studenter. Det hade varit intressant att djupare undersöka kring hur socialt sammanhang påverkar individens och gruppens
uppmärksamhet, motivation och upplevda energi. Det hade även varit av intresse att djupare undersöka i hur stor utsträckning kvinnor upplever att de besväras av kvinnodominerade problem och hur det påverkar deras liv.
Referenslista
Antonovsky, A. (2005). Hälsans Mysterium, (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Arnold, J., & Randall, R. (2016). Work psychology, Understanding Human behaviour in the workplace (Sixth Edition). Harlow, England: Pearson.
Banyard, P., & Hayes, N. (1994). Psychology, Theory and Application (first edition), Chapman & Hall.
Belletier, C., Normand, A., & Huguet, P. (2019). Social-Facilitation-and-Impairment Effects:
From Motivation to Cognition and the Social Brain. Current Directions in Psychological Science, 28(3), 260–265. https://doi.org/10.1177/0963721419829699
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Cahapay, M. B. (2020). Stranded college students amid corona virus disease 2019 pandemic:
An existential phenomenology. Journal of Loss and Trauma.
https://doi.org/10.1080/15325024.2020.1770955
Carmesund, S., Grönlund, V., Henneberg, A. (2021a). Behovet av studiemotivation. (Uppsats, Luleå tekniska universitet, Institutionen för psykologi, sociologi och rättsvetenskap.) Manus otryckt material.
Carmesund, S., Henneberg, A., Bergsman, J. (2021b). Omgiven av distans, En överblick av förstaårsstudenters psykosociala hälsa under en pandemi. (Uppsats, Luleå tekniska
universitet, Institutionen för psykologi, sociologi och rättsvetenskap.) Manus otryckt material.
Carmesund, S. (2021c). ”Man har inte samma syfte när man inte har en anledning att lämna hemmet”. (Uppsats, Luleå tekniska universitet, Institutionen för psykologi, sociologi och rättsvetenskap.) Manus otryckt material.
Faulkner, J., O’Brien, W. J., McGrane, B., Wadsworth, D., Batten, J., Askew, C. D., ... &
Lambrick, D. (2021). Physical activity, mental health and well-being of adults during initial COVID-19 containment strategies: A multi-country cross-sectional analysis. Journal of science and medicine in sport, 24(4), 320-326.
Folkhälsomyndigheten. Nationella allmänna råd och rekommendationer under helger och högtider (April, 2021). https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-
beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att- minska-spridningen-av-covid-19/
Howitt, D. (2016). Introduction to qualitative research methods in psychology. (Third edition) Harlow, United Kingdom: Pearson Education.
Lechner, W. V., Laurene, K. R., Patel, S., Anderson, M., Grega, C., & Kenne, D. R. (2020).
Changes in alcohol use as a function of psychological distress and social support following COVID-19 related University closings. Addictive Behaviors, 110.
https://doi.org/10.1016/j.addbeh.2020.106527
Luleå Tekniska Universitet, Information för studenter (April, 2021).
https://www.ltu.se/ltu/Nar-nagot-hant/Coronavirus-Covid-19/Information-for-studenter- 1.196756
Maslow, A.H. (1987). Motivation and personality. (3. ed.) New York: Harper & Row.
Pittman, L. D., & Richmond, A. (2008). University Belonging, Friendship Quality, and Psychological Adjustment During the Transition to College. Journal of Experimental Education, 76(4), 343–362.
https://doi.org/10.3200/JEXE.76.4.343-3
Quinn, R. W. (2005). Flow in knowledge work: High performance experience in the design of national security technology. Administrative science quarterly, 50(4), 610-641.
https://doi.org/10.2189/asqu.50.4.610
Saltzman, L. Y., Hansel, T. C., & Bordnick, P. S. (2020). Loneliness, isolation, and social support factors in post-COVID-19 mental health. Psychological Trauma: Theory, Research, Practice, and Policy, 12(S1), S55-S57.
http://dx.doi.org/10.1037/tra0000703
Sander, D., & Scherer, K.R. (red.) (2009). The Oxford companion to emotion and the affective sciences. Oxford: Oxford University Press.
Vetenskapsrådet, S. (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wilcox, P., Winn, S., & Fyvie-Gauld, M. (2005). `It was nothing to do with the university, it was just the people’: the role of social support in the first-year experience of higher
education. Studies in higher education -oxford-, 6, 707.
https://doi.org/10.1080/03075070500340036
Wizior, K. (2020). "Exploring the Influence of Social Interactions on Subjective Vitality: A Daily Diary Study". ETD Collection for Pace University. AAI28001114.
https://digitalcommons.pace.edu/dissertations/AAI28001114
World Health Organization. Coronavirus (April 2021). https://www.who.int/health- topics/coronavirus#tab=tab_1
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Information om forskning och etiska principer
Först ska jag börja med att informera dig om att syftet med den här intervjun är att undersöka studenter personliga upplevelser av hur pandemin har påverkat deras välmående; saker som motivation, socialt sammanhang och stress men även lite om hur studierna har att påverkas.
Denna intervjun kommer ta runt 5-30 minuter.
Och den kommer endast användas i forskningssyfte.
Genom att medverka så samtycker du till forskningen.
Intervjun är helt frivillig och får alltså svara eller inte svara på de frågor du vill.
Du får vara helt anonym, om jag får så uppger jag gärna kön, program och ålder.
Inledande frågor:
Ålder?
Kön?
Program?
Vilket år läser du?
Frågor om studier
- Hur har era studier varit baserade?
- Hur skulle du säga att du upplevt att det varit studera under pandemin?
Hur kändes det när du börja? Hur har det förändrats? Kräver det annat av dig nuförtiden?
- Hur upplever du att inlärningen känns via zoom? Hur tycker du kommunikationen fungerar?
- Upplever du att du har ett socialt sammanhang? Hjälper en social omgivning dig att studera? Hur ser ditt sociala sammanhang ut nu? Har dina studier påverkats av det minskade sociala utbytet?
- Har din motivation påverkats? (Både för studier och för annat) Kan du beskriva hur?
- Har din studiestruktur påverkats av omständigheterna som kommit utav pandemin?
Hur ser din studiestruktur ut?
- Hur upplever/vad krävs i din du din studiemiljö? Trivs du och fungerar den för att studera i?
Frågor om välmående
- Skulle du säga att du varit mer stressad sedan pandemins start?
- Vad är det som har orsakat stressen? / Hur har det påverkat dig?
- / Har du upplevt några andra psykiska symptom eller besvär sedan pandemin började?
Oro/Trötthet/Depression?
- Om du vill berätta lite mer, vad har det berott på?
- Får jag fråga om ditt sätt att dricka alkohol på har påverkats sedan pandemin utbröt?
- Alt, har du något att tillägga?
