Akademin för hälsa, vård och välfärd
PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT
VÅRDAS AV
SJUKSKÖTERSKESTUDENTER
En systematisk litteraturstudie
MARIA MOGERUD
NIKLAS OLSSON
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp
Program: Sjuksköterskeprogrammet
Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Kurskod: VAE209
Handledare:
Examinator: Mirkka Söderman Seminariedatum: 25-02-2021 Betygsdatum: 25-03-2021
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Ohälsa och sjukdom är något alla kan uppleva. Det kan då bli aktuellt att
uppsöka sjukvården. Rollen som patient kan visa på en sårbarhet genom att det är ett nytt sammanhang där patienten är utlämnad till vårdpersonalen. I personalgruppen kan sjuksköterskestudenter, personer som är under utbildning till sjuksköterskor ingå. Möten sker mellan patienter och sjuksköterskestudenter, som ska lära sig vårda med stöd av sin handledande sjuksköterska. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att bli vårdade av sjuksköterskestudenter. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats med en beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två teman och fem subteman som beskriver patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Det första temat är Det goda bemötandet som innefattar tre subteman, Att kommunikation är av betydelse, Att närvaro är av betydelse och Att samspel är av betydelse. Det andra temat är Det
professionella mötet som innefattar två subteman, Att trygghet är av betydelse och Att kunskap är av betydelse. Slutsats: Positivt för patienter skulle vara om möjlighet finns att utöka sjuksköterskestudenters närvaro och deltagande i den kliniska vården. Det skulle leda till mer erfarenhet hos sjuksköterskestudenter på ett tidigare stadium.
Nyckelord: Lärande, omsorg, patienter, sjuksköterskestudent, student,
ABSTRACT
Background: Illness and disease are something everyone can experience. It may then be
relevant to seek medical care. The role as a patient can show a vulnerability in that it is a new context where the patient is handed over to the care staff. The staff group can include nursing students, people who are undergoing training as nurses. The meeting takes place between patient and nursing student, who must learn to care with the support of their supervising nurse. Aim: To describe patients' experiences of being cared for by nursing students.
Method: Systematic literature study with qualitative approach with a descriptive synthesis. Results: The results revealed two themes and five sub-themes that describe patients'
experiences of being cared for by nursing students. The first theme is The good treatment, which includes three sub-themes, That communication is important, That presence is important and That interaction is important. The second theme is The professional meeting which includes two sub-themes, That security is important and That knowledge is important.
Conclusion: It would be positive for the patients if there is an opportunity to expand the
nursing students' presence and participation in the practical care. This would lead to more experience for the nursing students at an earlier stage.
INNEHÅLLSFÖRTECKING
1 INLEDNING ...1 2 BAKGRUND ...1 Centrala begrepp ... 1 Patienter ... 2 Sjuksköterskestudenter ... 2 Verksamhetsförlagd utbildning ... 2Sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter ... 2
Sjuksköterskors erfarenheter av att handleda sjuksköterskestudenter ... 3
Vårdvetenskapligt perspektiv ... 4
Vårdande ... 5
Hälsa ... 5
Lidande ... 5
3 SJUKSKÖTERSKANS ROLL OCH ANSVAR UTIFRÅN LAGAR OCH STYRDOKUMENT ...6
Problemformulering ... 7
4 SYFTE ...7
5 METOD ...7
Datainsamling och urval ... 8
Genomförande av analys ... 9
Etiska överväganden ...10
6 RESULTAT ... 11
Det goda bemötandet ...12
Att kommunikation är av betydelse ...12
Att närvaro är av betydelse ...13
Att samspel är av betydelse ...14
Att trygghet är av betydelse...16
Att kunskap är av betydelse ...17
7 DISKUSSION... 18
Metoddiskussion ...18
Resultatdiskussion ...21
Etikdiskussion ...23
8 SLUTSATS ... 24
9 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 25
BILAGA A, SÖKMATRIS FÖR DATAINSAMLING BILAGA B, KVALITETSGRANSKNING
1
1
INLEDNING
Varje år går sjuksköterskestudenter ut på verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Under den tiden får studenter uppleva hur arbetet som sjuksköterska kan fungera. Studenter ges möjligheter att omvandla den teoretiska kunskapen till praktisk kunskap, med hjälp av legitimerade sjuksköterskor som handledare. Sedan förväntas studenter vårda och ta ansvar för sina egna patienter med handledning av den legitimerade sjuksköterskan. Studenter ingår då som en del av patienters vårdprocess och gör aktiva val tillsammans med patienter och handledare när det kommer till omvårdnadsplanering utifrån patienters resurser och behov. Det skulle vara av intresse att veta vad patienter upplever kring detta. Patienter har rätt till kvalificerad vård som ska främja hälsan samt att minska risken för att vårdlidande ska uppstå. Det är möjligt att vård av sjuksköterskestudenter kan upplevas annorlunda för patienter jämfört med att vårdas av en legitimerad sjuksköterska. Vård som ges av
sjuksköterskestudenter ska ske i samråd med handledaren för att säkra patienters trygghet och vårdens kvalitet. Intresset för att ta reda på patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter är för att kunna skapa en förståelse för blivande sjuksköterskor genom reflektion för hur patienter kan uppleva vården patienter får. Intresseområdet valdes från en ämneslista med ett urval av ämnen tillhandahållet av Mälardalens högskola.
2
BAKGRUND
I detta avsnitt förtydligas centrala begrepp som är väsentliga för läsarens förståelse av arbetets innehåll. En sammanfattning av tidigare forskning i området presenteras för att läsaren ska ha möjlighet att bilda en uppfattning och förståelse kring området som ska studeras. Ett vårdvetenskapligt perspektiv utifrån Katie Erikssons teori om vårdandets idé appliceras på arbetet. Avsnittet tar även upp vad lagar, styrdokument samt riktlinjer säger och hänvisar angående ämnet. Sedan avslutas bakgrunden med problemformulering av ämnet.
2.1
Centrala begrepp
Centrala begrepp ska kunna ge läsaren av uppsatsen samma möjlighet som författarna att tolka begreppen. Begreppen som valdes att tolka är; patienter, sjuksköterskestudenter och
2 2.1.1 Patienter
I examensarbetet används begreppet patienter synonymt med personer som söker vård och vårdas på vårdavdelning alternativt vårdmottagning. Patienter betyder från början den lidande människan och ordet patienter kommer från latinet där det står för den som lider samt den som uthärdar sjukdomar. Begreppet visar även på en relation till någon eller något, exempelvis till vårdpersonal eller vårdinrättning (Wiklund-Gustin & Bergbom, 2017).
2.1.2 Sjuksköterskestudenter
Sjuksköterskestudenter syftar på personer som studerar till sjuksköterska vid universitetet eller högskolor på sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng. I detta arbete används begreppet sjuksköterskestudenter som syftar på individer som studerar på senare delen av programmet, det vill säga termin fyra till sex.
2.1.3 Verksamhetsförlagd utbildning
Med begreppet verksamhetsförlagd utbildning (VFU) menas den praktiska delen av utbildningen då sjuksköterskestudenter genomför praktiska studier. Cirka 30 procent av utbildningen utgörs av VFU. Verksamhetsområden som kan omfattas är äldreomsorg, somatisk, psykiatrisk och primärvård. Under VFU handleds studenter vanligen av
legitimerade sjuksköterskor. Dock förekommer att andra yrkesgrupper handleder beroende på vilken specifik kunskap som behöver inhämtas. Innan VFU förbereds studenter med teoretiska studier samt verksamhets integrerat lärande (VIL). Detta innebär bland annat att studenter innan VFU läser om olika teoretiska begrepp som ger betydelse för vårdandet, samt får studenter även öva på att till exempel sätta kateter, ta blodprov och applicera
ventrikelsond.
2.2
Sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter
Sjuksköterskestudenter upplever att handledares och övrig personals tid inte räcker till för att förbättra omvårdnaden för patienter, på grund av att det är begränsad tillgång påpersonal. Sjuksköterskestudenter uppfattar även att kommunikationen ibland inte fungerar och ställer till med problem då information inte delges eller överförs fullständigt. Till exempel vid skiftbyte (Jirwe, Gerrish & Emami, 2009; Turnbull & Weeley, 2013). Bristen på kommunikation när studenter inte talar samma språk som patienter är ett
problem som gör att viktig information kan gå förlorad för patienter. Sjuksköterskestudenter berättar själva om oro relaterat till språkförbistringar inför mötet med patienter och vill gärna undvika det för att minimera risken att orsaka missförstånd. Sjuksköterskestudenter använder sig av olika kommunikationsstrategier med patienter som inte talar samma språk som studenter. Tolkhjälp är det som upplevs underlätta kommunikationen när tolken finns på plats. Tillgång till telefontolk är en strategi som finns att tillgå, dock upplever studenter
3
den strategin som svårare eftersom tolken inte finns på plats fysiskt. vilket kan leda till brist i kommunikationen (Jirwe et al., 2009).
Sjuksköterskestudenter upplever att vården av äldre patienter är betydelsefull. Genom att kommunicera med äldre patienter får studenter veta mer om patienter som personer och deras bakgrund. Mycket handlar om att visa varandra respekt och värdighet.
Sjuksköterskestudenter upplever att äldre patienter uppskattar små saker som görs av sjuksköterskestudenter som till exempel att få hjälp med munhygien och klädbyte (McGarry, Aubeeluck, Simpson & Williams, 2009). Detta skiljer sig från hur sjuksköterskestudenter upplever att kontakten med yngre patienter eller patienter i liknande ålder som
sjuksköterskestudenter är i. Sjuksköterskestudenter upplever då att gränserna känns otydliga när det gäller att vara professionell eller privat i mötet med denna patientgrupp. Detta skapar obehag hos sjuksköterskestudenter som upplever situationen som invecklad. Enligt
sjuksköterskestudenter upplevs det inte lämpligt att skapa en kompisrelation till patienter. Samt upplever sjuksköterskestudenter att det är svårt att veta var gränser för olika relationer till patienter ska sättas utan att studenter bli för personligt involverade. Det upplevs då svårt för sjuksköterskestudenter som vill hävda sig i sin professionella yrkesroll att bli tagna på allvar av patienter. Sjuksköterskestudenter lärde sig dock att det är värdefullt med någon form av professionell vänskaplig relation för att utveckla förtroende och tillit från patienter (Shepherd, 2013).
Sjuksköterskestudenter vårdar patienter med olika diagnoser. I vården av cancersjuka patienter upplever sjuksköterskestudenter sorg och besvikelse inför patienters situation och lidande av en dödlig sjukdom. Sjuksköterskestudenter fick förståelse för och erfarenheter av sorg som patienter går igenom. Detta gör att sjuksköterskestudenter upplever sig bli
konfunderade över hur bemötandet bör vara och hur stöttningen av patienter genom sorgens olika stadier ska gå till. Sjuksköterskestudenter har även upplevt hur patienters familjer eller närstående har förnekat vad som komma skall. Sjuksköterskestudenter erfar att alla
människor agerar och hanterar stadierna av förnekelse, ilska, förhandling, depression och acceptans olika. Det är stadier av sorg som patienter och anhöriga behöver få gå igenom. Sjuksköterskestudenter förstår att det är viktigt att se och vara där för både patienter och deras anhöriga trots att det ibland är mycket svårt för studenter att hantera alla olika stadier som patienter och anhöriga tar sig igenom (Charalambous & Kaite, 2013).
2.3
Sjuksköterskors erfarenheter av att handleda
sjuksköterskestudenter
I sjuksköterskors yrkesutövande ingår det att vara handledare för sjuksköterskestudenter. Många sjuksköterskor upplever att utöver det vanliga arbetsuppgifterna med att vårda patienter, leder till att det blir en tidsmässig och arbetsmässig utmaning att handleda och lära upp sjuksköterskestudenter (Anderson, Moxham & Broadbent, 2020; Bowen, Kable & Keatinge, 2018; Öhrling & Hallberg, 2000). Sjuksköterskor som handleder
4
noga med att sjuksköterskestudenter då i stället står åt sidan för att observera, för att sedan reflektera vid dagens slut tillsammans med handledare (Öhrling & Hallberg, 2000).
Sjuksköterskorna förklarade att det tar extra tid med sjuksköterskestudenter, för att studenter behöver tid att slutföra en klinisk uppgift och för att få utöva grundläggande omvårdnad. Tiden behövs för att sjuksköterskestudenter ska få goda inlärningsmöjligheter. Sjuksköterskor lyfter även att tid går åt för att förklara och vägleda, något som gynnar
sjuksköterskestudentens lärande (Anderson et. al., 2020). Sjuksköterskor upplever att en del sjuksköterskestudenter har för lite kunskap när VFU:n påbörjas, vilket i sin tur leder till att det tar extra tid från patienter när sjuksköterskor ska lära ut till studenter. Sjuksköterskor anser att det är brister i vad en del sjuksköterskestudenter har lärt sig vid universitetet. Handledningen blir då mer tidskrävande därför att sjuksköterskestudenter inte har erhållit tillräckligt med teoretisk kunskap vilket leder till att arbetet med sjuksköterskestudenter tar mer tid från patienter enligt sjuksköterskor (Bowen et. al., 2018).
En del sjuksköterskor upplever dock motsatsen av tidigare beskrivna upplevelserna av sjuksköterskestudenters lärande i praktik. Sjuksköterskor beskriver upplevelser av både mer lärorika och mindre lärorika erfarenheter av sjuksköterskestudenter (Morrison &
Brennaman, 2016; Rylance, Barrett, Sixsmith & Ward 2017). Handledande sjuksköterskor upplever sig erhålla lärorika erfarenheter samt nya teoretiska kunskaper av att handleda sjuksköterskestudenter (Morrison & Brennaman, 2016). Det förekommer dock att
sjuksköterskor med mer arbetserfarenhet inte upplever erfarenheten lika tillfredställande som sjuksköterskor med mindre arbetserfarenhet. Sjuksköterskor upplevde det som
frustrerande när studenter saknade intresse för VFU-placeringen eller lärandet, när det kom fram att samma student kan ha uppvisat olika beteenden på en annan VFU-placering
(Morrison & Brennaman, 2016; Rylance et. al., 2017).
Sjuksköterskor upplever en betydande mängd tillfredsställelse från sin handledarroll och i synnerhet kunskapsutbytet som ligger till grund för handledar-student-relationen.
Handledare upplever även att handledarskapet ger en känsla av professionellt fullbordande när handledare får dela med sig av sina förvärvade kunskaper till sjuksköterskestudenter (Morrison & Brennaman, 2016; Rylance etl al., 2017).
2.4
Vårdvetenskapligt perspektiv
Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson valdes till detta examensarbete, baserat på hennes teori om vårdande, hälsa och lidande. Begreppen vårdande, hälsa och lidande utgör teoretiska utgångspunkter för att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av
sjuksköterskestudenter och valdes därför till detta examensarbete som utgångspunkt för ett vårdvetenskapligt perspektiv. Vårdandet sker mellan två parter, detta leder till att det krävs en hög grad av ömsesidighet mellan alla inblandande. Eriksson (2015) menar att en hög ömsesidighet kan leda till goda resultat som tillåter konstruktionen av en professionell vänskap mellan vårdaren och patienter. Lidandet innebär att kämpa och utstå, det kan även
5
vara meningsbärande, en försoning, vilket betyder att människan accepterar sitt lidande Eriksson (2015).
2.4.1 Vårdande
Begreppet vårdande betyder att bry sig om, ansvara för, akta eller vårda. Vårdandet är ett naturligt beteendemönster som människor har. Vårdandets idé är behövlig för att vårdandet ska bli mjukare, varmare och då leda till en kvalitativt bättre vård. Här lyfts vårdandets kärna som kan uttryckas på olika sätt och det kan vara att patienter ska få känna tillit,
tillfredställelse samt andligt och kroppsligt välbehag. Ges patienter dessa förutsättningar i en del av sin läkning så främjar det hälsan både lång- och kortsiktigt. Vidare beskrivs vårdandet som en akt mellan två människor. Att vårda någon innebär ett utbyte med någon annan vilket leder till delaktighet. Hur och vad som delas mellan vårdgivare och patienter beror på den aktuella situation som uppstår mellan människorna. Det kan utvecklas till en god vårdrelation eller leda till arbete som inte har någon innebörd (Eriksson, 2015).
2.4.2 Hälsa
Människan kan inte uppskatta sin hälsa innan hon mött sjukdom. Det handlar om att människan ska vara uppmärksam om kontrasterna mellan hälsa och sjukdom samt att se potential med sina inre egna möjligheter. Hälsa ses som en helhet och när människan lider kan helheten bli “skadad”. Hon blir sårbar och upplever inte den hälsa som hon gjorde innan. Hälsa betyder, etymologiskt sett, helighet och helhet. Vidare beskrivs att hälsa blir till en helhet tillsammans med lidande. Ses lidandet som en naturlig del av människan så är även det en del av hälsa. Lidandet kan upplevas på olika sätt från människa till människa. När människan lider kan hon samtidigt uppleva hälsa. Här menas att det handlar om den enskilda människans liv för att hitta balansen mellan hälsa och lidande. Hälsa kan ses från olika nivåer utifrån hälsomodellen. Dels görandenivå, där hälsa bedöms utifrån yttre omständigheter som finns runt människan. Dels varandenivån, som vill söka balans och harmoni i människan. Vardandenivån är där människan inte längre är obekant med lidandet. Ibland tvingas människan till att utåt sett “ha” hälsa eller att “vara” hälsa. Detta tar mycket på människans inre kraft och styrka vilket kan leda till ett lidande utan hälsa. För att ha hälsa krävs förutsättningen att människans inre kraft och styrka vill ha och uppnå hälsa, ett
tillstånd där människan kan finna en mening i lidandet som leder till hälsa. Det finns även tillfällen då människan behöver få vara i lidandet och det är viktigt att det tillåts, för att senare med hjälp av sin inre styrka och vilja hitta tillbaka till hälsa (Eriksson, 1994).
2.4.3 Lidande
Patient betyder den lidande och är någon som uthärdar någonting. Patienter kopplas inte alltid samman med sjukdom utan kan vara en människa som lider eller uthärdar något. Lidande kan liksom hälsa, upplevas på olika sätt. Att ha ett lidande kan betyda att människan inte förstår sig själv eller vad människans inre begär är, vilket leder till att det blir svårt att tro på sig själv och ens egna förmågor. Att vara i lidande betyder att människan söker efter
6
något mer harmoniskt. Människan kan upplevas harmonisk, glad och vid god hälsa fastän hon egentligen kan vara fylld av oro inom sig. Den sinnesstämning som människan befinner sig i på denna nivå är oftast inte tillräcklig även om det utåt sett speglas som något gott. I ett försök till att lindra det lidandet kan människan försöka tillfredsställa sig på kort sikt genom att fylla andra behov och då känna en stund av nöjdhet. Dock kommer oron smygande tillbaka. Att varda i lidandet betyder att människan har en strid, ena stunden kan
människans strid pendla mellan hopp och förtvivlan och i värsta fall till och med handla om liv och död. Vinner människan denna strid för livet så är det enklare att se helheten av lidandet och då finna meningen med det lidande som upplevts (Eriksson, 1994).
3
SJUKSKÖTERSKANS ROLL OCH ANSVAR UTIFRÅN
LAGAR OCH STYRDOKUMENT
Svensk sjuksköterskeförening (2017) har formulerat hur en legitimerad sjuksköterska ska utöva yrkesrollen och detta innebär att sjuksköterskan ska förhålla sig till förpliktelser och förväntningar som ställs. I syfte att omvårdnaden ska riktas till patienter i fråga så att dennes grundläggande behov uppfylls. Grundläggande behov kan beskrivas som psykiska, fysiska, andliga och kulturella. Sjuksköterskan ska även verka för att skapa en relation med patienter i syfte att skapa trygghet och tillit gentemot patienter. Vidare skriver Svensk
sjuksköterskeförening (2017) att patientens lidande måste bekräftas. Hälso- och
sjukvårdslagen (HSL, 2017:30) skriver att vården ska vara likvärdig för alla människor och ges med respekt samt förebygga ohälsa. Vården som ges ska vara av god kvalitet, patienters behov ska tillgodoses, inge trygghet, låta patienter vara med och bestämma samt vara individanpassad. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) är relationen mellan personal och patienter en viktig del, samt att se till att patienter känner sig trygga och säkra.
Information om patienter inom hälso- och sjukvården regleras av Patientdatalagen (SFS, 2008:355) med syfte att se till att information som samlas in hanteras och förvaras på ett patientsäkert sätt, väl oåtkomligt för obehöriga. Sjuksköterskor ska föra patientjournal för varje enskild individ för att säkerställa att patienter får en god och säker vård. Det ska bara vara väsentliga uppgifter om patienter och varje sjuksköterska ansvarar för det som skrivs i journalen. I Patientlagen (SFS, 2014:821) framkommer att patientens integritet, delaktighet samt självbestämmande ska stärkas. Vården ska vara lättillgänglig, patienter ha rätt till relevant information om sitt tillstånd och få veta vilka olika undersökningsmetoder som finns att tillgå. Detta för att få en möjlighet till att vara med och bestämma vilket
behandlingsalternativ som kan vara aktuella. Patienter ska så lång som möjligt få vara delaktiga och i samråd få vara med och utforma sin vård.
7
3.1
Problemformulering
Tidigare forskning tyder på att tiden inom vården inte räcker till för att kommunikationen ska vara betryggande mellan sjuksköterskor och patienter. Vidare kan det uppstå problem för sjuksköterskor och studenter när tiden inte räcker till för att kommunicera med patienter på ett respektfullt och delaktigt sätt. Tidigare forskning tyder på att information riskerar att bli utebliven på grund av bristen på tid, vilket leder till kommunikationssvårigheter mellan sjuksköterskor och patienter. Det i sin tur leder till en risk att skada patienters integritet och rätt till självbestämmande och delaktighet. Det valda teoretiska perspektivet i detta
examensarbete bygger på vårdande, hälsa och lidande. Sjuksköterskor ska förebygga ohälsa och patienter behöver vara i fokus. En god relation mellan sjuksköterskor, patienter och sjuksköterskestudenter ska byggas och patienter ska känna trygghet och tillit.
Sjuksköterskestudenter upplever dock att tiden inte räcker till för patientvården på grund av att det är sämre med resurser. Studenter uppfattar även att kommunikationen ställer till det när den inte fungerar, som vid skiftbyte, om viss information inte delges. Det är relevant att lyfta fram patienters perspektiv för att hälso- och sjukvård ska få en möjlighet att
uppmärksamma patienters erfarenheter utifrån ett upplevelseperspektiv. Detta underlättar i arbetet med att säkerställa en god vård.
4
SYFTE
Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att bli vårdade av sjuksköterskestudenter.
5
METOD
Detta arbete grundade sig i en kvalitativ ansats som är lämplig till det valda syftet som var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Då syftet var att beskriva upplevelser har datainsamlingen fokuserats på erfarenheter, upplevelser och beskrivningar, därav var en kvalitativ metod för arbetet det mest lämpliga (Henricson & Billhult, 2017). Den kvalitativa metoden ska även ge insikt för personens egna upplevelser, genom en beskrivande syntes som sammanfattar den tidigare forskningen utan att ge efter för utrymme av den egna tolkningen. Författarna har sökt stöd inom kvalitativa
vetenskapliga artiklar för att förstå den problematik som valts (Friberg, 2017). Analysmetoden var enligt Evans (2002) beskrivning och har grundat sig utifrån en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och beskrivande syntes för att undvika omtolkning. Metoden utgick från fyra steg: urvalsinsamling, nyckelfyndsidentifiering, sortering av nyckelfynd efter likheter och olikheter för att skapa teman och subteman. Till
8
sist formulerades en beskrivande text, som beskrev fenomenet för att kunna svara på syftet (Evans, 2002).
5.1
Datainsamling och urval
Insamlade data har tagits fram genom primärsökningar i databaser. Databaser som användes var CINAHL plus, MEDLINE, PubMed och SwePub genom Mälardalens Högskolebibliotek. Dessa databaser riktar in sig på bland annat området vårdvetenskap och ger ett brett utbud av vetenskapliga artiklar kring ämnet från hela världen. Med hjälp av inklusionskriterier och exklusionskriterier relevanta till valt syfte har en avgränsning av studier utförts. Då nytt vetenskapligt material med nytt resultat ständigt publiceras (Friberg, 2017), utfördes begränsningar i sökningens tidsperiod av publikationsår. Publikationsåret som användes initialt vid sökningen var 2015–2019. Då sökningen inte gav förväntad bas för en
utgångspunkt för arbetet utfördes en ny sökning, på 2009–2019 och sedan 2000–2009 för att finna mer bakgrundsfakta och filtrera bort redan granskade artiklar. Inklusionskriterier som användes förutom publikationsåret är: Peer reviewed och abstract available. Med peer reviewed menas att artikeln har förhandsgranskats av oberoende forskare och sedan
publicerats i en vetenskaplig tidskrift (Friberg, 2017; Henricson & Billhult, 2017). Ytterligare inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara kvalitativa samt av ett patientperspektiv. Exklusionskriterier användes under artikelsökningen för att filtrera bort artiklar av kvantitativ metod, artiklar skrivna utifrån sjuksköterskors perspektiv och upplevelser.
För framtagandet av relevanta söktermer till syftet, användes Svensk MeSH (Medical Subject Heading) för att översätta svenska till engelska vårdvetenskapliga begrepp. MeSH-termer söktes för bland annat ordet vårdrelation dock förekom inte något resultat. Vidare användes då CINAHL Subject Headings för ordet Patient-student Relation. I stället föreslogs Student-Patient relation som alternativ. För att bredda resultatet i sökningen användes operatorn “AND” samt “OR”, så kallad boolesk söklogik. Trunkering användes också för ytterligare bredd genom att böja sökordets form (Friberg, 2017). Vidare användes övriga sökord:
“Student-Patient Relationship”, “patient experiences”, “patient attitude”, “Patient perception”, “Patient perspective”, “Nursing student” “Student care” “Nurse Student”, “Teaching hospitals”. För varje artikelsökning lästes samtliga artiklars rubriker för att finna
relevanta artiklar till ämnet. Om rubriken visade sig relevant lästes abstract. I
artikelsökningen framkom totalt 748 artiklar. Författarna läste 69 abstract som tycktes besvara syftet. Vid intresse och innehåll av relevans i abstract, gick artikeln vidare för granskning och den lästes igenom med fokus på resultatet för att finna svar på
examensarbetets syfte. Bland artiklar som redovisade fler perspektiv än patienters, har endast delar som representerar patienters perspektiv blivit belyst i arbetet. I artiklar som innehåller både kvalitativt och kvantitativt resultat har endast kvalitativa delarna av resultatet valts fram och analyserats i examensarbetet. Vidare utfördes en kompletterande manuell sökning för att öka urvalet med hjälp av flera genomgångar av referenslistor från artiklar som redan inkluderats i examensarbetet. Följaktligen kunde ytterligare två
vårdvetenskapliga artiklar inkluderas till resultatet. I den manuella sökningen lästes totalt 16 abstrakt och 5 hela artiklar.
9
En kvalitetsgranskning utfördes för totalt 18 vårdvetenskapliga artiklar, sju artiklar valdes bort på grund av låg kvalité eller på grund av att den inte svarade på syftet. Totalt elva artiklar klarade kvalitetsgranskningen och inkluderades i examensarbetet. Frågorna är modifierade utifrån Friberg (2017) som utformat en granskningsmall bestående av 14 “ja” och “nej” frågor. Varje fråga möjliggör ett poäng vid svarsalternativ “ja” likväl noll poäng vid svarsalternativ “nej”. En artikels granskningskvalitét bestäms som låg, medelhög eller hög genom en fjorton poängskala. Ett till sex är låg kvalitet på artikeln, sju till tretton poäng är medelhög och fjorton poäng är av hög kvalité (Friberg, 2017). Fråga tre, tolv och tretton ansågs inte relevanta för detta examensarbete och artiklarna som valdes behövde passa den valda analysmetoden som är av kvalitativ vetenskaplig metod. Samtliga artiklars
kvalitetspoäng redovisas i bilaga B. Artiklar som innehöll ett resultat som svarade på examensarbetets syfte samt erhöll minst 10 poäng på kvalitetsgranskningen inkluderades i examensarbetets och presenterades i en artikelmatris (se bilaga C).
5.2
Genomförande av analys
Analysmetoden enligt Evans skedde i specifik struktur och ordning i fyra steg som redogörs av Evans (2002). Det första steget var insamling av data som kunde svara på syftet. Under steg två lästes artiklarna flera gånger för att finna och sedan välja ut nyckelfynd från
artiklarnas resultatdel. I synnerhet lästes studiernas resultat upprepade gånger för att bilda en djupare förståelse om innehållet i studien. I resultaten kunde således nyckelfynd
identifieras. Dessa nyckelfynd var delar av meningar som svarade på examensarbetets syfte. Det totala antalet nyckelfynd som genererades av samtliga elva artiklar var 104 stycken. Nyckelfynden plockades ut ur tillhörande resultat och ställdes upp, numrerade i en tabell i ett word-dokument. Vid steg tre identifierades likheter och skillnader i nyckelfynden som tagits fram från artiklarna. Således gavs en ökad förståelse för det studerade fenomenet. Utifrån likheter och skillnader som observerades i detta examensarbetes nyckelfynd, kunde således två teman skapas. Utifrån nyckelfyndens innehåll skapades sedan 5 stycken subteman som är underkategorier till teman. Tre av dessa subteman tillhörde det första temat och två
subteman till det andra temat. I tabell 1 presenteras exempel på nyckelfynd med tillhörande teman och subteman. I det sista och fjärde steget skrevs en beskrivande syntes av fenomenet som uppstod av insamlade fynd i tillhörande subtema som då svarade på syftet.
10
Tabell 1. Exempel på utförandet av analys
Nyckelfynd Tema Subtema
Patients wanted the student to participate, ask questions
and take part in the discussion (Öster et. al.,
2015)
Patients express how students add an extra dimension to healthcare when they stay with them and go above and beyond what is expected (Eskilsson
et. al., 2015).
The students’ care is shown to be more flexible and has a
more open approach, in comparison to that of ordinary staff, and they do something extraordinary an
d give of their time (Strömwall et. al., 2018).
Det goda bemötandet
Att kommunikation är av betydelse
Att närvaro är av betydelse
Att samspel är av betydelse
5.3
Etiska överväganden
I examensarbetet har forskningsetiska riktlinjer följts utifrån CODEX, regler och riktlinjer för forskning som har publicerats av Uppsala universitet (2021). Detta för att undvika risken för plagiat. Artiklar och den litteratur som användes i examensarbetet har refererats enligt APA (American Psychological Associations) referenshantering enligt Göteborg Universitets lathund (Wahlandt, Bjarsch, Prell, Kjellin & Pettersson, 2019). Enligt Sandman och
Kjellström (2013) är etiska överväganden av metod viktiga då data som tas in inte ska skada eller kränka någon, vilket författarna i detta examensarbete har tagit i beaktande. Författarna har även följt Polit och Beck (2012) där forskningsetiska överväganden gjorts för att
11
om urval och resultatpresentation. Polit och Beck (2012) lyfter även att studier som inte var forskningsetiskt godkända skulle exkluderas, vilket författarna till examensarbetet gjorde genom kvalitetssäkring av framsökta artiklar i enlighet med Vetenskapsrådet (2017). Till resultatet inkluderades endast artiklar om etiska överväganden specifikt redovisades, eller att publicerade tidskrifter uppvisade kravet att publikationer blivit godkända av etiska
kommittéer. Således skapades ingen orättvisa gentemot författare av ursprungstexten i form av plagiat eller felreferering. Det ledde till att resultatet kunde återges så sanningsenligt och aktsamt som möjligt. Enligt Sandman och Kjellström (2013) redovisas referenser för att tydliggöra vart innehållet har hämtats och för att visa vilka som utfört studierna som inkluderats i examensarbetet. CODEX (Uppsala universitet, 2021) skriver att författaren av en text har ansvar för att forskningen är av god kvalitet samt att forskaren har en yrkesetik att följa. Enligt Evans (2002) riskerar den kvalitativa forskningen att bli färgad av
författarnas egen förförståelse. Därav har författarnas egen förförståelse under arbetets gång eftersträvats att läggas åt sidan.
6
RESULTAT
Resultatet redovisas utifrån elva artiklar som analyserats med hjälp av Evans (2002) analys av kvalitativa studier som utgångspunkt för metoden. Resultatet beskriver patienters upplevelser av att bli vårdade av sjuksköterskestudenter utifrån två teman: Det goda bemötandet och det professionella mötet. Dessa presenteras i tabell 2 med tillhörande subteman.
Tabell 2. Översikt av teman och subteman
Tema: Subtema:
Det goda bemötandet Att kommunikation är av betydelse Att närvaro är av betydelse
Att samspel är av betydelse
Det professionella mötet Att trygghet är av betydelse Att kunskap är av betydelse
12
6.1
Det goda bemötandet
Temat det goda bemötandet beskrivs under subtemat Att kommunikation är av betydelse, patienters upplevelser av kommunikationen vid vårdandet av sjuksköterskestudenter. Under subtemat Att närvaro är av betydelse, beskrivs patienters upplevelser av hur studenters närvaro påverkade vården av studenter. Avslutande beskrivs det goda bemötandet under subtemat Att samspel är av betydelse, mellan patienter och studenter för det goda
bemötandet, det upplevs ett utbyte i mötet med studenter och beskrivs i temat.
6.1.1 Att kommunikation är av betydelse
I det goda bemötandet var kommunikation av betydelse för patienters upplevelser då
vårdandet sköttes av sjuksköterskestudenter. Patienter ville att sjuksköterskestudenter skulle ta plats och delta för att ställa samt även svara på frågor för att på så sätt vara en del av diskussionen. Patienter upplevde det meningsfullt och värdigt att föra dialog med
sjuksköterskestudenter för då tilläts diskussioner kring sådant som patienter behärskade och upplevde hanterbart. Detta, samt att studenter använde ett enkelt språkbruk som patienter kunde behärska när kommunikationen skedde mellan studenter och patienter (Andersson, 2019; Andersson, Ekebergh & Hörberg, 2019; Strömwall, Ozolins & Hörberg, 2018; Öster, Bäckström, Lantz & Ramklint, 2015).
När patienters egen mentala hälsa inte var god, upplevdes det som avlastande när sjuksköterskestudenter själva tog initiativet och sökte upp patienter till möten för att samtala. Sjuksköterskestudenter upplevdes inte ha bråttom i mötet och tilläts ta mer tid för patienter än övrig vårdpersonal. Vilket var en lättnad som även ledde till att
sjuksköterskestudenter upplevdes mer tillgängliga, tack vare förmågan att visa uppmärksamhet och koncentration. Vidare upplevdes det enklare att be
sjuksköterskestudenter om hjälp, för att sjuksköterskestudenter visade en vilja för att vara hjälpsamma (Andersson et. al., 2019; Strömwall et. al., 2018).
När patienter diskuterade med sjuksköterskestudenter upplevdes det enklare och bättre än med ordinarie vårdpersonal. Då studenter inte ansågs ha några stereotypiska åsikter eller fördomar. Vidare beskrev patienter att möjligheten till att visa sårbarhet underlättades genom öppna och ärliga möten som erbjöds av sjuksköterskestudenter (Andersson et. al., 2019). “One patient described the students as ‘are unwritten sheets, and they are not stuck in stereotypes and have no prejudice and therefore it is better to talk with them instead of the ordinary staff’.” (Andersson et. al., 2019, s.145).
Genom att ställa privata frågor relaterat till liv och aktiviteter, upplevdes det som att
sjuksköterskestudenter bar på ett genuint intresse för att lära känna patienter som studenter ansvarade för. Vidare upplevdes studenter som mer öppna för att se den unika människan och inte endast sjukdomen. Behoven blev således bättre förstådda när patienter fick ställa frågor om sin egen hälsa. Samt även ta lärdom om och få en bättre förståelse av sin egen hälsa och sjukdom tack vare svaren patienter fick av studenter. Dessa möten mellan
13
att vara tillfreds med tillvaron (Andersson et. al., 2019; Moores, Lidster, Boyd, Archer, Kates, & Stobbe, 2015).
Patienter upplevde även ogynnsamma upplevelser kring studenters kommunikation, som beskrevs bero på bristen av kommunikation eller personlighetsdrag som inte var lämpliga för vårdande. Exempelvis upplevde patienter att sjuksköterskestudenter saknade känslan av värme och empati. Patienter upplevde då inte mötet som genuint och vissa
sjuksköterskestudenter upplevdes endast se patienter som objekt (Eskilsson, Carlsson, Ekebergh & Hörberg, 2015).
“I would have liked a little more from her… there was something missing – more feeling, more caring… to get closer to the person you’re looking after, you know? To take the initiative to ask how are you, how you feel, are you having a hard time or how are you getting on… you didn’t really
get that empathy from her… that was missing.” (Eskilsson et. al., 2015, s.356).
Vidare beskrevs orsaken till patienters mindre goda upplevelser relateras till
sjuksköterskestudenters mindre passande inställning till patienter i sättet som studenter kommunicerade under möten. Det nämndes även hur viktigt det var att studenter
introducerade sig själva och hur det annars kunde leda till en sämre upplevelse. Patienter upplevde även att sjuksköterskestudenter tenderar att använda sig av ett fackligt språkbruk som var komplicerat att förstå när studenter kommunicerade (Balasa, Chartrand, Moreau, Tousignant & Eady, 2021; Mukumbang & Adejumo, 2014; Strömwall, 2018; Öster et. al., 2015).
6.1.2 Att närvaro är av betydelse
Närvaro var av betydelse för det goda bemötandet. Patienter upplevde att
sjuksköterskestudenter gav en extra dimension till sjukvården. Studenter hade möjligheten att stanna kvar och spendera tid med patienter vilket bidrog till upplevelsen att
sjuksköterskestudenter har en möjlighet att göra det lilla extra utöver vad som förväntades av patienter och att studenter tar vara på denna möjlighet genom att göra just det. Relaterat till toalettbesök beskrev patienter – ”Yes, for example they would stand and wait until I was done, so that I didn’t have to ring for them again; I could just let them know I was done.” (Eskilsson et. al., 2015, s.356). Patienter förklarade att upplevelsen av att
sjuksköterskestudenter bryr sig om och vill det bästa för patienter var värdefull. Vidare upplevde även den yngre patientgruppen att studenter tog sig extra tid att finnas till hands. Detta visades genom studenters närvaro och aktivt se till patienters behov genom
kontinuerlig uppsyn och stanna kvar för att prata (Eskilsson et. al., 2015; Shepherd, 2014; Strömwall et. al., 2018).
14
“they just seem to come back when the normal nurses aren't around and when they are doing my blood pressure or something they will just sit around and just talk for a while. It just makes a change from sitting there
in bed for hours on end doing nothing”. (Shepherd, 2014, s.1036)
Yngre patienters upplevelser relaterad till närvaro kunde dock variera beroende på
studenters ålder. Yngre sjuksköterskestudenter var att föredra eftersom patienter ofta kunde relatera till studenter i liknande ålder eftersom det fortfarande kunde finnas gemensamma intressen. Patienter upplevde glädje och lättnad när sjuksköterskestudenter var fysiskt närvarande, då hade patienter någon att prata med för att fylla tomrummet och tristessen som sjukhusmiljön skapade (Andersson et. al., 2019; Shepherd, 2014).
Sjuksköterskestudenters vård upplevdes vara mer flexibel och öppen i tillvägagångssättet jämförelsevis med ordinarie sjuksköterskor. Exempelvis upplevdes tiden till olika aktiviteter och omvårdnaden till patienter vara mer än vad ordinarie sjuksköterskor kunde erbjuda (Andersson et. al., 2019; Strömwall et. al., 2018).
Sjuksköterskestudenter som tog sig tiden att vara med och lyssna och försöka förstå patienters situation genom att ta sig tiden att diskutera och konversera, ingav goda
upplevelser för patienter. Vidare förklaras att vården som gavs av studenter var till viss del tillfredställande. Den ökade mängden av tid som studenter kunde lägga för att fokusera på patienter gav en bra upplevelse (Strömwall et. al., 2018; Topcu & Cakmak, 2014).
Patienter beskrev en emotionell saknad och tomhet när studenter var frånvarande och inte fanns tillgängliga på plats. Patienter förklarade att en bidragande faktor till den positiva miljön som gynnade utvecklingen av student-patientrelationen, upplevdes föreligga i
sjuksköterskestudenter med en högre närvaro och tillgänglighet relaterat till tid och rum. När sjuksköterskestudenter var på avdelningen och fanns tillgängliga för patienters behov,
upplevdes en stärkt dignitet, således kunde patienter finna välmående och hälsa. Studenter ville visa förståelse för patienter och deras situationer genom att se patienter i nuet, på det sättet upplevdes sjuksköterskestudenter genuint intresserade (Andersson et. al., 2019; Suikkala et. al., 2009).
6.1.3 Att samspel är av betydelse
Att känna samspel är av betydelse för patientens upplevelse av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Patienter förklarade hur upplevelsen av samspelet med
sjuksköterskestudenter tillät möjligheten att kunna söka svar tillsammans på gemensamma frågor. Detta inspirerade och stimulerade patienters vilja till egenvård. Vidare förklarades även hur det uppstår ett utbyte i mötet mellan parterna. När patienter och studenter gav av sig själva till varandra fick båda parter på samma gång något tillbaka (Andersson et al., 2019).
15
“The more open I have been, the more courageous they become, in asking. Or to get me to tell them more. It helps me in my situation. They are a little more forward, which means that I have to think about my existence
and myself.” (Andersson et. al., 2019, s. 5)
Patienter som tilläts att vara delaktiga i sin vård tillsammans med sjuksköterskestudenter var mer nöjda än patienter som inte tilläts delaktigheten på samma sätt. Utbytet av kunskaper och erfarenheter mellan studenter och patienter upplevdes stimulerande, det upplevdes vara en fröjd att få vara med och utbilda framtidens sjuksköterskor. Således upplevdes ett samspel som gav båda parter en större roll och mening i sin vård (Moores et. al., 2015; Öster et al., 2015). Sjuksköterskestudenter som tillät att patienter inkluderades och deltog i
professionella likväl sociala interaktioner av den egna vården, upplevdes lägga mer värde till patienters åsikter och vara mer aktivt eftersökande av åsikterna. Patienter upplevde således känslan av att vara respekterad. Vården som utgjordes av sjuksköterskestudenter upplevdes inte vara endast en rutin som skulle göras dagligen. Således upplevdes vården av
sjuksköterskestudenter som bra när studenter var genuint intresserade av att vårda i ett samspel med patienter “They’re very positive, they don’t contradict what i say, but help me, the ordinary staff are not that helpful.” (Strömwall, et. al., 2018, s.101). Patienter hade även ogynnsamma upplevelser av samspelet. Patienter beskrev att sjuksköterskestudenter kunde ha en dålig inställning vilket försvårade deras samarbete (Mukumbang & Adejumo, 2013; Stockhausen, 2008; Strömwall et. al., 2018).
Vissa patienter ville inte att sjuksköterskestudenter skulle delta i vårdmomentet, utan endast titta och lyssna om studenter skulle närvara. Patienter upplevde att problemet förelåg i sjuksköterskestudenters ålder och/eller kön som eventuellt var motsatt till patienters egen och hur detta gav upphov till obehagliga upplevelser (Öster et. al., 2015).
Relaterat till sociala interaktioner i samspelet, upplevdes det enklare att knyta an och skapa en relation med yngre sjuksköterskestudenter än äldre. Det var enklare att interagera med studenter på grund av gemensamma intressen. Dessa relationer ansågs vara mer av en vänskaplig relation enligt patienter (Shepherd, 2014).
“Umm… with the younger students I would talk to them about what I am doing at school and what I like doing at the weekends, sort of like your
friend because they are like the same age, sort of like that… more as a friend because they are the same age as you…” (Shepherd, 2014, s.1037).
för patienter som vårdades under längre tider gav vänskapliga relationer till studenter en säker och trygg atmosfär samt upplevelser av det normala livet tillbaka. Patienter antydde att yngre sjuksköterskestudenter bar på en bredare uppfattning av yngre patienters livsvärld. Det var därför enklare att få kontakt med studenter runt patienters egen ålder. Yngre studenter upplevdes vara fria från fördomar till skillnad från äldre studenter (Shepherd, 2014)
16
6.2
Det professionella mötet
Temat det professionella mötet beskrivs under subtemat Att trygghet är av betydelse,
patienters upplevelser av trygghet vid vård av sjuksköterskestudenter. Vidare beskrivs temat under subtemat Att kunskap är av betydelse, patienters upplevelser av hur studenters
kunskaper påverkade vården av studenter.
6.2.1 Att trygghet är av betydelse
I det professionella mötet var trygghet av betydelse för patientens upplevelse av sjuksköterskestudenter. En oro och rädsla upplevdes över hur pålitliga
sjuksköterskestudenter var med att förhålla sig till den sekretess som föreligger runt personlig information (Moores et. al., 2015; Öster et. al., 2015).
“Patients did not want to be recognized, as sometimes a person is well known in society. Most of all, if a patient is a student, they run the risk of meeting with fellow students. ’Being a patient and a student in this town
you are in the same company as the student you meet.” (Öster et. al., 2015, s.6).
Vidare beskrevs hur patienter ville få mer information om studenter som person för att känna sig tryggare med att inkludera studenter i vårdandet. Detta gällde även då patienter av
kvinnligt kön upplevde oro kring studenters kön. Om sjuksköterskestudenter var av manligt kön kunde patienter uppleva vårdmomenten som obekväma, likväl om studenter var väldigt unga. Information var av stor vikt för att patienter skulle kunna uppleva sig trygga med vårdsituationen samt för att kunna ta emot vården. (Strömwall et. al., 2018; Öster et. al., 2015).
Patienter som vårdades av par av sjuksköterskestudenter upplevde en större trygghet än när det endast var en student. Bidragande anledning till upplevelsen var att studenter hjälptes åt och stöttade varandra genom arbetet samt lärandet och på sådant sätt kompletterade
varandra. Detta ledde till att vården upplevdes mer säker och vara av högre kvalitet. Av vissa patienter upplevdes det vara mer fördelaktigt att vårdas av par av sjuksköterskestudenter i stället för endast en student. Då studenter påminde varandra om viktiga saker vilket bidrog till patienters upplevelse av trygghet. Vården som utgörs av sjuksköterskestudenter
upplevdes därför vara säker och av god kvalitet (Strömwall et. al., 2018).
Patienter upplevde att det var lättare att anförtro sjuksköterskestudenter som visade på en självsäkerhet samt självinsikt och inte försökte utföra sådant som studenter hade lite kunskap av eller inte kände sig redo att utföra. Sjuksköterskestudenter som visade en osäkerhet kring vårdmomenten gjorde patienter nervösa, oroliga och irriterade för att något skulle bli fel (Balasa et. al., 2014; Strömwall et. al., 2018).
“I think it was his first day or something because he was really unconfident. So, he just did vitals and the check and everything, but the
like teacher nurse was like really like, teaching a lot like, he was not independent with like doing anything. ” (Balasa et. al., 2014, s.220)
17
När sjuksköterskestudenter visade på kompetens och gav en god och kvalitativ vård uppstod upplevelser av säkerhet. Vidare förklarades hur sjuksköterskestudenter var mer försiktiga jämförelsevis mot sjuksköterskor i utförandet av olika uppgifter vilket upplevdes av patienter som betryggande (Balasa et. al., 2014; Strömwall et. al., 2018). “when it comes to medicines, I think they’re more careful, the students, they’re so meticulous” (Strömwall et. al., 2018, s.101).
Det upplevdes betryggande när sjuksköterskestudenter ställde utförliga frågor och utförde undersökningar på ett mer försiktigt och säkert sätt. Vidare upplevde patienter sig mycket eller delvis trygga med studenters deltagande i vården. Då med sjuksköterskestudenter som självständigt utförde undersökningar, frågeställningar och rådgivning. Patienter förklarade att upplevelsen av trygghet när sjuksköterskestudenter var väl förberedda och utan några förutfattade tankar samt en sund människosyn upplevdes som god (Öster et. al., 2015). Patienter upplevde att det fungerade att arbeta fram en vårdande relation till
sjuksköterskestudenter, dock tog det en längre tid att göra det jämförelsevis om patienter mottagit vård av sjuksköterskor i stället för sjuksköterskestudenter. Några patienter
förklarade att ibland upplevde patienter sig helt trygga i en vårdande relation med specifikt sjuksköterskestudenter (Moores et al., 2015; Mukumbang & Adejumo, 2013).
6.2.2 Att kunskap är av betydelse
Patienter upplevde blandade känslor och tankar relaterat till sjuksköterskestudenters kunskaper som förväntades vara lägre än sjuksköterskors. Bland annat upplevdes initialt osäkerhet till vården eftersom studenter fortfarande var under utbildning. Dessa upplevelser försvann efter en tid då studenter visade sig kunniga till vårdandet. “It took a little time before I felt safe, because I thought that they aren’t fully qualified. That feeling has gone now. They’ve shown that their manner and their knowledge, they’ve really done so.” (Strömwall et. al., 2018, s 101). Vissa patienter upplevde att det var viktigt att sjuksköterskestudenter fick möjligheten att träna sina kunskaper. Därför upplevde en del patienter det som nödvändigt att överlämna sig själva till studenter för att hjälpa studenter att lära sig vårda (Strömwall et. al., 2018).
Patienter var villiga att erbjuda sig själva för att hjälpa till att lära ut och utveckla
sjuksköterskestudenters kunskaper samt också motivera studenter till att samla kunskap. Patienter kände sig tillräckligt säkra och litade på att sjuksköterskestudenter skulle utveckla färdigheter för att kunna leva upp till en förväntad standard när studenter blev färdiga. Sjuksköterskestudenter som visade på mindre kunskaper, som dock samtidigt visade på en tydlig vilja att samla kunskap. upplevdes av patienter som fördelaktigare att prata med än ordinarie vårdgivare på avdelningen (Stockhausen, 2008).
Sjuksköterskestudenter upplevdes sakna kunskapen att bedöma och förstå patienters behov samt vad som är bäst för patienter där och då. Därför kunde det upplevas som ett
stressmoment, även om patienter upplevde ett ansvar att stötta sjuksköterskestudenter i sitt lärande (Andersson et. al., 2019).
18
“When there have been three conversations in one day, I can get very tired when the fourth comes. I can feel like, though you have the freedom to say no, at the same time you might not be able to do so the third time, even if
you had wanted to say no to them.” (Andersson et. al., 2019, s.4).
Sjuksköterskestudenters brist på erfarenhet och kunskaper skapade upplevelser av oro. Vidare upplevdes studenter inkompetenta, detta motiverades genom att
sjuksköterskestudenter inte upplevdes inneha tillräckligt med kunskap för att utföra vårdande uppgifter. Sjuksköterskestudenters osäkerhet och ångest inför vårdandet fick patienter att känna sig oroliga. Vidare beskriver patienter upplevelsen av hur stärkta patienter blev av att få möjligheten till att förklara sina tankar, funderingar och upplevelser om sin egen hälsa för att ge lärdom och utbilda sjuksköterskestudenter (Balasa et. al., 2021; Eskilsson et. al., 2015; Moores et. al., 2015; Mukumbang et. al., 2013).
Den upplevda osäkerheten som uppstod av sjuksköterskestudenters brist på kunskap och erfarenhet kunde dock kompletteras av handledarens närvaro och således undvika problem. Patienter upplevde dock att patienter eventuellt sågs som träningsobjekt av
sjuksköterskestudenter “I don’t know how to know if they can be trusted.” (Moores et. al., 2015, s.735). Sjuksköterskestudenter upplevdes inte leva upp till kunskapsstandarden och ansågs ge en mer osäker vård. Osäkerhet upplevdes av patienter när studenter inte hade den nödvändiga kunskapen vilket ingav känslan av oro och otrygghet. Patienter ville gärna dubbelkontrollera det som utfördes av sjuksköterskestudenter för att säkerställa att allt var korrekt utfört (Balasa et. al., 2021; Moores et. al. 2015; Eskilsson et. al., 2015).
7
DISKUSSION
Detta avsnitt diskuterar metod, resultat och etiska överväganden. Diskussion av metoden samt analys som genomförts diskuterades utifrån begreppen trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Vidare diskuteras styrkor och svagheter med examenarbetet. Resultatet diskuteras utifrån teoretiskt perspektiv samt bakgrund. Avslutningsvis diskuterades etiska överväganden.
7.1
Metoddiskussion
Det beslutades att den bästa metoden för detta examensarbete var att utföra en systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) med en beskrivande syntes då det valda syftet för examensarbetet var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas av
sjuksköterskestudenter. Friberg (2017) beskrev denna metod som en möjlighet att bilda en djupare förståelse för ett fenomen som har med upplevelser och erfarenheter att göra.
19
Valet blev att göra en systematisk litteraturöversikt då författarna ansåg att tiden inte skulle räcka till för att göra en empirisk studie av god kvalitet. Författarna ansåg heller inte att det skulle vara etiskt försvarbart att tynga patienter samt vårdpersonal med den datainsamling som skulle krävas för att få ut det som önskats av den empiriska studiemetoden. Styrkor med en systematisk litteraturstudie är helhetsbilden som lyfts fram kring kunskapsläget inom det valda området. En brist med en systematisk litteraturstudie är att följdfrågor inte kan ställas vilket kunde utföras på empiriskt vis och därigenom även tillåtit intervjuundersökningar som metod för datainsamling. Således kunde författarna ha mottagit direkta svar från eventuella deltagare vid en empirisk granskningen om examensarbetet var empirisk och inkluderade intervjuundersökningar. Eventuella deltagare i empiriska studier ses som primärkällor och kan ge möjligheten för ett djupare förstående av fenomenet som undersöks. Dock uteslöts metoden då det inte ansågs möjligt att utföra en empirisk studie på grund av den
tidskrävande processen. Dels, för saknad av resurser, dels, för att det förelåg ett behov av högre kompetens än vad författarna besatt för att kunna tolka en obearbetad text. Dels, utformandet av en tolkande syntes som kräver en högre grad av metodvetenskap. Polit och Beck (2012) styrker även att empirisk forskning är en tidskrävande process på grund av förberedelser och utförandet. Till examensarbetets fördel framkom det en större mängd av datamaterial som då kunde granskas och därigenom kunde flera patienters upplevelser belysas (Friberg, 2017). Eftersom examensarbetets syfte var att beskriva patienters upplevelser valdes en induktiv ansats, genom den valda ansatsen har författarna kunnat minimera risken för självtolkning som beskrivs av Polit och Beck (2012), vidare menar Polit och Beck (2012) att trovärdigheten för examensarbetet höjs genom användandet av en större mängd upplevelser.
En bibliotekarie användes till författarnas hjälp att hitta korrekta sökord genom MESH-termer. Författarna kunde då effektivt översätta från svenska till engelska MESH-termer för att finna artiklar. Författarna valde att använda MESH-termer som “Patient experience” för att filtrera bort sådant som är för syftet, icke-relevanta artiklar. Evans (2002) menar på att detta är en viktig process för att inte riskera att examensarbetet utarbetas på ett deduktivt sätt. Genom att inte filtrera bort sådan data som inte går i linje med vad som undersöktes. Författarna valde inkluderande av citat i resultatets beskrivande text, för att höja
trovärdigheten i examensarbetet. Användandet av citat gör att läsaren kan avgöra om resultatet är trovärdigt (Polit & Beck, 2012). Processen för utformandet av detta
examensarbete beskrivs på bästa sätt som dynamisk i det sättet författarna ständigt varit tvungna att gå tillbaka i arbetet och kontrollera vad som gjorts och hur det har utförts för att kontrollera examensarbetets trovärdighet, överförbarhet och giltighet vilket är
kvalitetskriterier enligt Polit och Beck (2012). Artiklar har granskats flera gånger av båda författarna för att säkerställa kompatibiliteten gentemot problemformuleringen och syftet. Författare har varit tvungna vid tillfällen att byta ut artiklar som på efterhand ansågs inte stämma överens med syftet. Nya artiklar som valdes ut, har gått igenom samma
granskningsprocess som tidigare artiklar för att göra rättvisa mot examensarbetet. Vidare förklaras hur examensarbetets överförbarhet blir högre genom att inkludera och granska forskning från olika länder (Polit och Beck, 2012). Därför utgick författarnas artikelsökning från varierande länder för att behålla en hög applicerbarhet. Artiklarna som användes i detta examensarbete hade inga avgränsningar geografiskt. Artiklarna var genomförda i Sverige,
20
Finland, Turkiet, Australien, Sydafrika och Kanada. Således belyses patienters upplevelser från olika delar av världen och kulturskillnader kan tas i beaktning vilket ökar
examensarbetets överförbarhet. Till examensarbetets nackdel var ämnet mindre
uppmärksammat utanför Skandinavien och endast fem artiklar från övriga världen valdes. Examensarbetets giltighet kan motiveras genom författarnas utförda kvalitetsgranskning för att säkerställa att samtliga artiklar var vetenskapligt grundade (Polit & Beck 2012). Vid kvalitetsgranskningen användes ett frågeformulär med innehållande 14 frågor som
formulerades av Friberg (2017), tre av dessa frågor blev uteslutna ur kvalitetsgranskningen då dessa frågor inte ansågs relevanta relaterat till examensarbetets metod och inte heller syftet. Samtliga artiklar granskades således med hjälp av 11 frågor för att garantera god kvalité. Till Examensarbetets fördel ledde kvalitetsgranskningen till en djupare förståelse för samtliga artiklars innehåll och mening hos författarna. Under arbetet granskades totalt 14 artiklar varpå tre av dessa artiklar inte uppfyllde alla kvalitetskrav och då föll bort för att inte sänka examensarbetets giltighet. Till examensarbetets fördel har trovärdigheten hållits intakt genom att författarna har förhållit sig aktivt medvetna om den egna förförståelsen för att undvika utrymme för självtolkning i examensarbetet. Vilket Evans (2002) beskriver, att författarna behöver vara medvetna av den egna förförståelsen inom ämnet som undersöks. Författarna upplevde detta som försvårande för examensarbetet på grund av att ämnet har legat till grund för hela utbildningen. Detta har dock gjort det möjligt för författarnas medvetenhet att identifiera förförståelserna för att då tygla och medvetandegöra förförståelsen under analysprocessen. Under artiklarnas analys har ett större antal
gemensamma upplevelser observerats och då tagits ut som nyckelfynd som sedan används till att skapa teman med tillhörande subteman som redovisas i resultatet. Examensarbetet har genomförts med båda författarna närvarande, vilket skapade utrymme för givande diskussioner kring arbetets process. Detta var till fördel för examensarbetet då problem och svagheter kunde identifieras och lösas på ett snabbt och enkelt vis.
Författarnas modersmål är svenska, dock besitter författarna på kunskaper inom det
engelska språket. Då majoriteten av artiklarna har lästs på det publicerade språket vilket var engelska, ses det som en svaghet på grund av risken för tolknings- och översättningsfel. Eftersom det engelska språket redan var välbekant, bedömde författarna att det var möjligt att skapa en förståelse för den källnära texten utan att skada examensarbetets trovärdighet. Vid osäkerhet och fundering användes engelska lexikon samt digitala översättningsprogram för att skapa förståelse och begripa olika begrepps betydelse vilket Polit och Beck (2012) menar på är en styrka. Överförbarhet handlar om hur applicerbart resultatet är för andra sammanhang, grupper eller situationer enligt Polit och Beck, (2012) Syftet med
examensarbetet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av
sjuksköterskestudenter, oberoende av vårdmiljö och situation. Detta kan ses som en styrka för överförbarheten då resultatet kan leda till en förståelse för patienters upplevelser oavsett vart patienter vårdas. Examensarbetet begränsas av att samtliga artiklar utgår från
sjukhusmiljön. Sjuksköterskestudenter som genomför sin VFU på sjukhusen kan dock ha nytta av examensarbetet. Vidare kan examensarbetet även fungera som ett stöd för
sjuksköterskor som handleder sjuksköterskestudenter i planeringen av handledarskap för att få en djupare förståelse av patientens upplevelser.
21
7.2
Resultatdiskussion
I detta examensarbete har patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter analyserats för att svara på examensarbetets syfte. I resultatet framkom två teman och fem subteman som beskriver patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Det första temat är Det goda bemötandet som innefattar tre subteman, Att kommunikation är av betydelse, Att närvaro är av betydelse och Att samspel är av betydelse. Det andra temat är Det professionella mötet som innefattar två subteman, Att säkerhet är av betydelse och Att
kunskap är av betydelse.
I resultatet framkom det att kommunikationen mellan patienter och studenter låg till grund för patienters upplevelser av vården som utgjordes av sjuksköterskestudenter. Det fanns patienter som upplevde att studenter hade goda likväl mindre goda
kommunikationsförmågor. Vidare förekom vikten av att sjuksköterskestudenter behövde använda ett språkbruk som patienter förstod för att undvika missförståelse av patienter kring vårdplanen eller moment som skulle utföras där och då. Den tidigare forskningen av Jirwe et al., (2009) tydde inte på likasinnade upplevelser mellan sjuksköterskestudenter och
patienter. Studenter upplevde dock kommunikationen som svår och att den brast när patienter och studenter talade olika språk. Hjälpmedel som tolk upplevdes som god när den var tillgänglig fysiskt, då telefontolk upplevdes som ett svårt kommunikationssätt på grund av bland annat ljud- och hörproblem av sjuksköterskestudenter. Vidare beskriver Svensk sjuksköterskeförening (2017) att sjuksköterskor ska kunna genomföra säker
kommunikations- och informationsöverföring genom hela vårdprocessen. Sjuksköterskor ska även för patienter, underlätta tillgängligheten för information om patienters egen vård. Vidare förklaras hur sjuksköterskor ska i partnerskap med patienter och deras närstående ge förutsättningar för att patienter ska kunna fatta beslut om vårdens innehåll, mål, medel och uppföljning. Relaterat till resultatet är det därför av vikt att sjuksköterskestudenter aktivt tänker på och tränar sina kommunikativa egenskaper och hur studenter talar med patienter för att då även lära sig kommunicera med patienter på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt som också beskrivs som något sjuksköterskor ska kunna av Svensk sjuksköterskeförening (2017).
Vidare om kommunikation tyder resultatet på att patienter upplevde att
sjuksköterskestudenter bar på en äkta vilja och intresse av att lära känna patienter som studenter vårdade. Denna upplevelse väcktes av studenters frågeställningar som var av privat karaktär relaterat till patienters livshistoria. Resultatet visar även att patienter finner sina behov bättre förstådda genom denna typ av kommunikation med studenter då mötet blev mer tillåtande och det gavs utrymme för patienters frågor. Relaterat till tidigare forskning förklarar Shepherd (2013) att sjuksköterskestudenter upplevde att professionell vänskaplig roll är en värdefull del till utvecklingen av patienters förtroende och tillit. Därför är det av vikt att lära känna patienter genom dessa typer av frågor som är av privat karaktär. Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv skriver Eriksson (2015) också om vikten av patienters tillit och hur vårdandet ska främja patienters förtroende. Användandet av dessa typer av frågor skulle därför kunna leda till en god vårdrelation. Eriksson (2015) skriver likaså att en god
vårdrelation kan uppstå dock kan relationen lika gärna kan leda till ett arbete som inte har någon innebörd. Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver också att utifrån patientens
22
berättelse ska sjuksköterskor identifiera vad hälsa betyder för patienten som enskild individ för att i teamet skapa förutsättningar som främjar hälsa. Kommunikationen är därför av stor vikt för att skapa en god vårdrelation som främjar hälsan och som patienter kan känna tillit för.
Resultatet visade att sjuksköterskestudenters närvaro var saknad av patienter när studenter inte var tillgängliga eller på plats på avdelningen. Det kunde uppstå en emotionell saknad och tomhet. Detta var viktigt för att utveckla student-patientrelationen samt för att stärka
patienters dignitet som i sin tur ledde till välmående och en god hälsa. Vidare tyder resultatet på att sjuksköterskestudenters närvaro var högre än sjuksköterskors. Patienter upplevde att sjuksköterskestudenter hade mer tid för patienter och gärna tittade till patienter lite extra, fast studenter inte behövde eller förväntades göra det, i försök för att göra vården så god som möjligt. Studenter upplevdes även skapa tid, då den var knapp för att finnas till för patienter och tillgodose deras behov. Tidigare forskning av Turnbull och Weeley (2013), visade att sjuksköterskestudenter upplevde tiden med patienter som otillräcklig, tiden för att vara närvarande för patienter var alltför liten. Det fanns inte tid att utföra uppgifter på grund av personalbristen som riktade handledares fokus åt annat håll, vilket påverkade studenters vårdande och tid med patienter. Även sjuksköterskor klagar på tiden inte räckte till och berättar enligt Bowen et. al., (2018), om att handledningen av sjuksköterskestudenter är tidskrävande och tar tid från vårdandet av patienter. Sjuksköterskor förklarade dock att det föreligger brister i sjuksköterskestudenters kunskaper, tiden går därför från att vara
närvarande för patienter till att lära och undervisa sjuksköterskestudenter.
Resultatet tydde på att samspelet mellan patienter och sjuksköterskestudenter var en avgörande faktor för patienters tillfredställelse och glädje för vården, som togs emot av patienter och gavs av sjuksköterskestudenter. En ökad vilja till egenvård upptäcktes genom patienters uttryck av att bli mer inspirerade av det stimulerande och ömsesidiga
interaktionen med studenter då patienter tilläts vara delaktiga i sin egen vård. Vidare visar resultatet att patienter upplevde att sjuksköterskestudenter kunde se den unika människan på ett bättre sätt än sjuksköterskor. Utifrån ett teoretiskt perspektiv relaterar resultatet till Eriksson (1994) som skriver att hälsan kommer inifrån. Patienter behöver använda sin inre styrka och vilja för att hitta tillbaka till hälsa. Resultatet tyder på att sjuksköterskestudenter kunde bistå patienter med stöd till att finna den inre styrkan och viljan. Svensk
sjuksköterskeförening (2017) beskriver att sjuksköterskor ska kunna ge förutsättningar för patienter att kunna prioritera och fatta beslut om vårdens innehåll, mål, medel och
uppföljning i partnerskap med patienter. Relaterat till resultatet upplever patienter sig nöjda med sjuksköterskestudenters kunskaper kring att arbeta tillsammans med patienter.
Det framkom i resultatet att patienter föredrog att vårdas av ett par av
sjuksköterskestudenter då det upplevdes mer tryggt och säkert när studenter hjälpte och påminde varandra om olika saker framför patienter. Denna vård ansågs därför av patienter, vara säker och av god kvalitet vilket ingav trygghet. Vidare framkom det att
sjuksköterskestudenter som visade på självsäkerhet och kompetens gav patienter intryck av trygghet. Till skillnad från sjuksköterskestudenter som visade på en kroppslig nervositet som då väckte känslor hos patienter av ängslan och otrygghet. Detta kunde dock åtgärdas med hjälp av en närvarande sjuksköterska som handledde studenter genom momentet. Att känna
