Vårdmiljöns betydelse för patientens återhämtning : Ur ett patientperspektiv

Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV)

VÅRDMILJÖNS BETYDELSE FÖR

PATIENTENS ÅTERHÄMTNING

Ur ett patientperspektiv

JEANETTE BOHJORT

MARIKK LINDSTRÖM

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp

Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Handledare: Heléne Appelgren Engström & Maria Fredriksson

Examinator: Jessica Höglander Seminariedatum: 2021-06-03 Betygsdatum: 2021-06-03

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Vårdmiljön har diskuterats utifrån hur sjuksköterskan upplever att vårdmiljön

bidrar till patientens återhämtning. Mindre är känt om hur patienten upplever att vårdmiljön möjliggör en god återhämtning då vårdmiljön till största del är till för denne att kunna

återhämta sig i. Vårdmiljön kan vara bristfällig vilket leder till att sjuksköterskans förmåga att vårda patienten försämras. Syfte: Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av vårdmiljön relaterat till återhämtning. Metod: Systematiskt litteraturstudie med

beskrivande syntes, elva vårdvetenskapliga artiklar analyserades varav samtliga har kvalitativ ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre teman; den fysiska miljön, relationella aspekter samt estetiken. Ur dessa tre teman framkom sex subteman: trygghet i patientrummet, hemlik atmosfär, sedd och bekräftad, övergivenhet, lugn i naturen och konstens helande. Resultatet visade att patienterna upplevde att ett flertal faktorer påverkade återhämtningen positivt, vilket bland annat var en hemlik miljö med växter, tillfredsställande ljussättning, skapande sysselsättning och en god vårdrelation med sjuksköterskan. Faktorer som påverkade återhämtningen negativt var bland annat bullrig miljö och en icke vårdande relation med sjuksköterskan. Slutsats: De tre dimensionerna av vårdmiljön samspelar med varandra och påverkar återhämtningsprocessen och vägen tillbaka mot hälsa hos patienten, och om dessa fungerar optimalt stärks återhämtningsprocessen.

Nyckelord: kvalitativ, miljö, patientupplevelse, systematisk litteraturstudie, vårdvetenskap,

ABSTRACT

Background: The hospital environment was discussed based on how the nurse’s experience

that the hospital environment contributes to the patient’s recovery. Less is known as to how the patient experience the hospital environment’s ability to enable a good recovery, in the light of that the hospital environment essentially exists to help their recovery. The hospital environment can be insufficient which leads to a decreased ability for the nurses to tend to the patients. Aim: The aim was to describe the patient’s experience of the hospital

environment related to the recovery process. Method: A systematic litterature review with descriptive synthesis, eleven nursing science articles was analysed which all had a qualitative approach. Results: The analysis resulted in three themes; the physical environment,

relational aspects and the aesthetics. Out of the themes six subthemes emerged; safety in the patient room, a homelike atmosphere, seen and confirmed, abandonment, calming nature and healing art. The result showed that the patient’s experienced several factors that affected the recovery process in a positive way, witch among other things was a homelike

environment with plants, satisfactory lighting, creative activity and a caring relationship with the nurse. Factors that affected the recovery process negative was a noisy environment and to not have a caring relationship with the nurse. Conclusion: The three dimensions of the hospital environment interact with each other and affects the recovery process as well as the patient’s path back to health, and when they all function the recovery process is enhanced.

Keywords: caring science, environment, patient experience, qualitative, recovery,

INNEHÅLL

2.3 Styrdokument och lagar gällande vårdmiljön... 5

2.4 Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv ... 5

2.4.1 Miljöns dimensioner ... 6

2.4.2 Lidandet dimensioner ... 6

2.5 Problemformulering ... 7

3 SYFTE ...7

4 METOD ...8

4.1 Datainsamling och urval ... 8

4.2 Analys och genomförande ...10

4.3 Etiska överväganden ...11

5 RESULTAT ... 12

5.1 Den fysiska miljön ...12

5.1.1 Trygghet i patientrummet ...13

5.1.2 Hemlik atmosfär ...13

5.2 Relationella aspekter ...14

5.2.2 Övergivenhet ...15 5.3 Estetiken ...16 5.3.1 Lugn i naturen ...16 5.3.2 Konstens helande ...17 6 DISKUSSION... 17 6.1 Resultatdiskussion ...18 6.2 Metoddiskussion ...21 6.3 Etikdiskussion ...22 7 SLUTSATS ... 23

7.1 Förslag på vidare forskning ...24

REFERENSLISTA ... 25

BILAGA A - SÖKMATRIS

BILAGA B - KVALITETSGRANSKNING BILAGA C - ARTIKELMATRIS

1

INLEDNING

Författarna som skrivit detta examensarbete har länge arbetat i olika verksamheter inom hälso- och sjukvården och känner sig därför väl förtrogna med vårdmiljön, men ingen av författarna har någon djupare kunskap om vårdmiljöns betydelse relaterat till patientens återhämtning. Det valda intresseområdet är miljö och dess påverkan på patientens återhämtning och intresseområdet kommer från Primärvård psykiatri och

habiliteringsverksamhet i Region Västmanland. När det talas om miljö ligger ofta fokus på den fysiska miljön och dess utformning och mer sällan nämns att även relationer tillhör vårdmiljön. Om fokus läggs på de båda delarna blir det även ett mellanmänskligt perspektiv vilket ger en djupare mening i ordet miljö. Under den pågående utbildningen till

sjuksköterska belyser alla kurser hur viktigt det är med reflektion under arbetslivet, bland annat för att kunna omvandla teori till praxis och även knyta an praxis till teori. Det är också väl beskrivet att det är sjuksköterskans ansvar att främja en vårdande miljö. De flesta inom olika vårdinrättningar är väl medvetna om hur vården ser ut och fungerar, i det estetiska och i relationerna som skapas mellan patient och sjuksköterska. Det tycks ändå finnas ett

kunskapsglapp i hur vårdmiljön påverkar återhämtning. Det har lagts fokus i examensarbetet på patienternas upplevelse av vårdmiljön som är till för att uppfylla deras behov och

förväntningar samt förhoppningsvis främja återhämtning. Vårdmiljön är dessutom sjuksköterskans arbetsplats som påverkar sjuksköterskans förmåga att vårda. Examensarbetet avser att beskriva vad vårdmiljön har för betydelse för patienternas återhämtning.

2

BAKGRUND

I bakgrunden kommer de centrala begrepp som används i examensarbetet att presenteras samt en överblick på tidigare forskning inom ämnet vårdmiljö relaterat till återhämtning ur sjuksköterskans perspektiv. För att beskriva vad sjuksköterskan har för ansvar gällande vårdmiljö presenteras styrdokument och lagar. Vidare beskrivs det vårdvetenskapliga

teoretiska perspektivet och sist i bakgrunden kommer problemformuleringen att lyftas fram.

2.1

Begreppsbeskrivning

Det finns ett stort värde i att förklara begrepp i en profession för att skapa samstämmighet och att de som arbetar och verkar inom professionen förstår varandra och använder samma

forskarvärlden har det sedan slutet på 1970-talet rått konsensus kring att all vårdvetenskaplig forskning och utveckling tillhör något eller några av grundbegreppen Människa, Hälsa, Vårdande och Värld/Miljö (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Detta examensarbete kommer att fokusera på begreppen återhämtning, hälsa och vårdmiljö. Tydliga begrepp bidrar

ytterligare till detta examensarbete då texten blir mer lättläst och enhetlig.

2.1.1 Återhämtning

Återhämtning är en unik och aktiv process där det primära målet är att återfå sin hälsa men även att kunna acceptera det faktum att livet efter sjukdom eller olycka kan innebära vissa begränsningar. Återhämtning är ingenting som kan forceras fram, utan det krävs en miljö som är återhämtningsvänlig (Nordaunet & Sælør, 2018). Vila och sömn är viktiga faktorer för att patienten ska kunna återhämta sig och uppnå hälsa och därigenom hämta kraft för sina kommande insatser i livet. Utöver att främja vila och sömn finns även möjlighet att

återhämta sig och samla kraft genom lustfylld stimulans, vilket innebär att genomföra

aktiviteter som skänker energi, kraft och stimulans (Asp & Ekstedt, 2014). Återhämtning kan, förutom kroppslig återhämtning efter sjukdom eller skada, även innebära en mental

återhämtning. För att återhämta sin mentala kapacitet kan vistelse ute i naturen göra gott eftersom dagsljus bidrar till en normal dygnsrytm och främjar sömn, naturen är även en plats för ro som anses vara stressfri (Edvardsson & Wijk, 2019). För att kunna hjälpa patienten till återhämtning och för att uppnå hälsa och välbefinnande igen krävs en vårdande miljö, och den skapas genom att som sjuksköterska se till att patienten känner sig trygg, delaktig och lugn. Det krävs även en arbetsglädje och trivsel hos sjuksköterskan för att uppnå en vårdande miljö (Ylikangas, 2017).

2.1.2 Hälsa

Definitionen av hälsa som begrepp är ett tillstånd av fysiskt, mentalt och socialt

välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet. Att uppleva hälsa ses även som en mänsklig rättighet (World Health Organization [WHO], 1948). Hälsa är ett komplext begrepp som har många betydelser och det anses som ett centralt begrepp inom

omvårdnaden. Hälsa som begrepp kan förklaras bland annat som ett tillstånd, en pågående process, välbefinnande och som lycka, samt att upplevelsen av hälsa inte enbart handlar om att vara fri från sjukdom. Det finns olika faktorer som spelar in för patientens upplevelser av hälsa så som exempelvis smärta, lidande, arbetslöshet och bristande socialt nätverk

(Willman, 2019). Det som sjuksköterskan behöver kartlägga är vilka faktorer som kan bidra till att patienten kan uppleva hälsa, samt hur deras situation kan göras begriplig, hanterbar och meningsfull (Langius-Eklöf & Sundberg, 2019). För att uppnå hälsa menar Antonovsky (1991) att det finns tre dimensioner vilka samtliga bidrar till hur patienten kan finna sig i sitt sjukdomstillstånd, dessa dimensioner är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begripligheten handlar om till vilken grad patienten förstår det som inträffar, hanterbarheten reflekterar hur patienten upplever att denne kan hantera olika händelser samt vilka resurser som finns tillgängliga och meningsfullhet som menas vara den viktigaste faktorn som speglar i vilken utsträckning patienten känner motivation och ett engagemang i sin hälsa

2.1.3 Vårdmiljö

Vårdmiljön kan delas in i den fysiska vårdmiljön och den psykosociala vårdmiljön. Den fysiska vårdmiljön beskrivs som rummet, där faktorer som storlek på rummet, temperaturen, färgen på rummet, ljus och möbler räknas in. Den psykosociala vårdmiljön beskrivs som intrycken vi får av olika miljöer, med andra ord vad för känslor som uppstår hos patienten i olika miljöer. Dessa intryck är individuella och baseras på patientens tidigare erfarenheter från sjukvården samt värderingar och tolkningar. Det går inte att enbart uppmärksamma den fysiska vårdmiljön, utan den fysiska och psykosociala vårdmiljön påverkar ständigt varandra (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). En patient som är inneliggande på sjukhus på grund av ohälsa och sjukdom blir påverkad av miljön som finns runt omkring, och upplevelsen kan skapa känslor av såväl trygghet som otrygghet. Genom att som sjuksköterska skapa små variationer i vårdmiljön utifrån patientens behov kan välbefinnandet stärkas samt att vårdmiljön genom detta bidrar till att det känns som en vårdande miljö. Vårdmiljön är dessutom sjuksköterskans arbetsmiljö som formar vårdandet på den specifika arbetsplatsen. Det är därför av vikt att sjuksköterskan upplever vårdmiljön som tillfredsställande att arbeta i eftersom det i sin tur påverkar patientens återhämtning och välbefinnande (Ylikangas, 2017). I vårdmiljön ryms även det mellanmänskliga perspektivet, här återfinns relationer och bemötande samt betydelsen för relationen mellan patienten och sjuksköterskan i ett vårdande perspektiv. Den mellanmänskliga egenskapen i livsvärlden har hög relevans i vårdmiljön eftersom det finns en stor sårbarhet hos människor som befinner sig i situationen att gå från människa till patient. Rädsla, ångest och oro inför hur patienten kanske behöver lägga om sin livsstil eller till och med att få beskedet att det inte finns mycket livstid kvar kan försätta patienten i ett själsligt hemlöst tillstånd. Detta ställer höga krav på att

sjuksköterskan behöver kunna möta patienten, förmedla lugn och närvaro samt ge

emotionellt stöd. Denna emotionella koppling kan även vara en prövning för sjuksköterskan då det ställer höga krav på emotionell delaktighet men även förmågan att ha ett professionellt förhållningssätt (Dahlberg & Ekeberg, 2015).

2.2

Tidigare forskning

För att ge en överblick av området miljö relaterat till återhämtning presenteras en sammanfattning av en historisk tillbakablick samt nutida forskning ur sjuksköterskans perspektiv.

2.2.1 Historisk tillbakablick

Florence Nightingale var verksam sjuksköterska i slutet av 1800-talet och karriären började när Nightingale anställdes som chefssjuksköterska vid fronten i Krimkriget. Vid ankomst till fältsjukhuset förfasades Nightingale över de sanitära förhållanden som bidrog till att fler patienter avled på de brittiska fältsjukhusen än när pesten drabbade London 200 år tidigare. Nightingales arbete lade grunden för det nutida sjuksköterskeyrket och i mångt och mycket är det tack vare Nightingales reformer som bidrog till den status som sjuksköterskan har

läroböcker och vetenskapliga artiklar (Gilbert, 2020). Nightingales Environmental Theory är den första vårdvetenskapliga teori som skrivits och utformats som grund för omvårdnad. Nightingale beskriver att miljö och dess faktorer är centralt i vårdandet och förordar

renlighet, frisk luft, blommor på sängbordet och gärna en tavla på väggen, god nutrition, och social förströelse för att främja patientens återhämtning till det bättre. Noteras bör att Nightingale inte fokuserar på sjukdomstillståndet eller den medicinska behandlingen i sig utan använder sig av olika miljöfaktorer för att förbättra återhämtning (Hegge, 2013). Vidare utvecklade Nightingale sin environmental theory med åren och blev mycket involverad i sjukhusdesign och planering, Nightingale ansåg att de befintliga sjukhusen i storstäder var extremt osanitära platser som i själva verket skapade sjukdomar istället för att bota samt att Nightingale lade stor emfas på att sjukdomar smittar från person till person vid kontakt, något som Nightingale vid den tiden blev hånad för (Gilbert, 2020).

2.2.2 Nutida forskning

Nightingales environmental theory får stöd av en nutida studie där två kirurgavdelningar studerade effekten av att avdelning 1 hade blommor och växtarrangemang och avdelning 2 var helt fri från blommor och växtarrangemang. Resultatet av studien visade att den avdelning som hade blommor och växtarrangemang bidrog till ett minskat bruk av smärtlindrande och ångestdämpande läkemedel hos patienterna. Vidare fann de att de patienter som vistades på avdelningen med blommor och växtarrangemang rent generellt hade bättre förutsättningar att återhämta sig, i jämförelse med avdelningen som var helt fri från blommor, arrangemang och växter (Khan m.fl., 2016). Ur ett mellanmänskligt

perspektiv lyfter flera studier att relationen mellan sjuksköterskan och patienterna samt närstående har en viktig roll i återhämtningsprocessen och verkar som en främjande faktor i återhämtning (Bennett, 2017; Salzmann-Erikson m.fl., 2016). På sjukhus och

vårdinrättningar är målsättningen att skapa en vårdmiljö där sjuksköterskor, patienter och närstående känner sig välkomna, sedda, delaktiga, trygga och som ska innefatta stimulerande och hälsofrämjande faktorer. Vårdmiljön har även betydelse för hur väl sjuksköterskan upplever att denne kan utföra sina arbetsuppgifter samt vårda på ett adekvat sätt relaterat till arbetsmiljön på dennes arbetsplats (Kowalski m.fl., 2019). På en akutvårdsavdelning

skapades en berikad vårdmiljö vilket innebar att skapa en stimulerade vårdmiljö med gemensamma utrymmen för samkväm och måltider. Patienterna involverades och uppmuntrades att delta i aktiviteter utomhus då sjuksköterskorna fann att patienternas psykiska mående förbättrades avsevärt av att vistas i naturen. Enligt sjuksköterskorna på avdelningen upplevde de även att patienternas positiva feedback om vårdmiljön motiverade de till sitt fortsatta arbete med den nya vårdmiljön. Sjuksköterskorna på avdelningen uppgav även att den berikade vårdmiljön startade patienternas återhämtningsprocess samt att det skiftades fokus från att endast ses som en akutvårdsavdelning till att se den som en

akutvårds- och återhämtningsavdelning (Rosbergen m.fl., 2017). En annan utmaning på vårdinrättningar är att hjälpa patienterna att sova då den obekanta miljön med flertal störande faktorer kan hindra patienternas möjlighet att erhålla god sömn. Störande faktorer på sjukhus kan vara pipande ljud från larm, patienter i samma sal som stör, obekväm säng och vårdpersonal som utför sina arbetsuppgifter. Utöver dessa störande faktorer har patienterna även en sjukdom som är grunden till inneliggande vård som kan bidra till att

sömnen drabbas hårt. Som sjuksköterska finns ett omvårdnadsansvar som sträcker sig bortom än att bara ge läkemedel. Sjuksköterskan kan främja god sömn genom att planera dagen, genom att göra olika vårdaktiviteter, ha stödjande samtal samt att ge patienterna information om vem som är ansvarig sjuksköterska i syfte att hjälpa patienterna att sova och på så sätt främja återhämtning (Salzmann-Erikson m.fl., 2016). Sjuksköterskor på en

avdelning med äldre patienter ansåg att vårdmiljöns utformning kan främja patienternas återhämtning vad gäller mobilitet med vissa bekvämligheter som exempelvis toalett på patientrummet och att den fysiska ansträngningen då kan ökas succesivt. Patienternas motivation upplevdes enligt sjuksköterskorna även vara bristande när patientrummet och hela avdelningen inte uppmuntrade till rörlighet (Lim Hoon m.fl., 2020). I en annan studie där två demensboenden fick renoverade allmänutrymmen och matsalar rapporterade

sjuksköterskorna att tre viktiga faktorer förbättrades. Den allmänna atmosfären, komforten i den hemlika miljön samt bättre ljus i lokalerna och sjuksköterskorna observerade att

patienternas humör förbättrades efter renoveringen (Chaudhury m.fl., 2017).

2.3

Styrdokument och lagar gällande vårdmiljön

Syftet med vårdmiljöns utformande inom hälso- och sjukvården är att bidra till patientens välbefinnande och hälsa, och det åligger i sjuksköterskans profession att på bästa sätt verka för en vårdande miljö. Det åligger även sjuksköterskan att se till att vårdmiljöns utformande stärker patientens egna resurser, integritet och återhämtningsprocess, vilket innebär att en del av vårdmiljön bör ha sin utgångspunkt i patientens individuella behov, resurser och strävanden. För att kunna främja en god vårdmiljö med fokus på att bidra till patientens hälsa samt vårdpersonalens arbetstrivsel, då vårdmiljön ska stödja vårdpersonalens

vårdarbete, krävs det vetenskaplig kunskap samt erfarenheter och kännedom om bland annat specifika sjukdomar (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Den legitimerade sjuksköterskan ska kritiskt kunna reflektera över hur vårdmiljön på arbetsplatsen ser ut för att kunna bidra med förbättringar i vårdmiljön. Att utveckla och anpassa vårdmiljön är viktigt för att kunna tillämpa evidens i vårdandet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Verksamheter inom hälso- och sjukvård ska tillgodose en god vård som bygger på respekt avseende patientens integritet och självbestämmande. Vården ska även bedrivas på ett sätt där kontakten mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen är god. Lokaler där verksamheter inom hälso- och sjukvård bedrivs ska vara utformande på ett sätt så att god vård kan tillhandahållas (Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 2017:30).

2.4

Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv

Erikssons beskrivning av miljöns och lidandets dimensioner valdes till examensarbetet eftersom återhämtningsprocessen berör både den miljön patienten befinner sig i samt att lidande är en naturlig del av återhämtningsprocessen när en patient har drabbats av ohälsa. Erikssons teoretiska perspektiv med dess indelning av miljöns olika dimensioner ger en fördjupad förståelse och beskrivning av vårdmiljöns komplexitet, och i relation till

återhämtning är det relevant att se helheten i vårdprocessen snarare än delarna för sig, vilket anses överensstämma med examensarbetets syfte. Valet att ta med lidandets dimensioner i examensarbetet motiveras med att lidandet och vägen tillbaka mot hälsa efter sjukdom påverkas av miljön där patienten befinner sig och som sjuksköterska är det av vikt att förstå sambandet mellan hur vårdmiljön påverkar patientens lidande, och där igenom patientens återhämtning.

2.4.1 Miljöns dimensioner

Eriksson delar in miljö i olika dimensioner där omvärlden är den yttre miljön/världen människan lever i som omfattar luften, naturen, rummets layout, färg på väggarna och helheten (Eriksson, 1987). Patienten påverkas av den miljö de befinner sig i och miljön påverkas i sin tur av de som befinner sig i den, vilket ställer krav på en vårdande miljö. De miljömässiga faktorerna kan både stärka patientens kapacitet att återfå hälsa eller hämma dess förmåga och på så vis skapa ohälsa. Vårdmiljön är en komplex plats för patienten att träda in i och sjuksköterskan har ett stort ansvar för att skapa en så tillfredställande miljö som möjligt (Eriksson, 2014). Kapaciteten och förmågan att vårda gynnas i en bra miljö samt att den gynnsamma miljön bidrar till att skapa en frihet för patienten att förverkliga sitt innersta syfte (Eriksson, 1997). I medvärlden återfinns relationer, det rum som skapas mellan människor. Relationen mellan patient och sjuksköterska återfinns i medvärldens dimension och förklaras som kärnan i hela vårdprocessen och som har sin grund i att se hela människan. För att patienten ska kunna återhämta sig från sin upplevelse av ohälsa krävs en vårdrelation mellan sjuksköterskan och patienten eftersom patienten i en vårdrelation kan känna tillit och därmed framträda med sina nuvarande behov, begär och problem. En vårdrelation kan aldrig tvingas fram, och viktiga aspekter för att kunna skapa en

tillfredställande vårdrelation är att det råder kontinuitet på vårdenheten och att relationen som skapas sker ömsesidigt patient och sjuksköterska emellan (Eriksson, 2014). Egenvärlden eller det inre rummet syftar till det innersta och är unikt för varje människa där känslor, tankar, minnen, farhågor, rädslor, förhoppningar och integritet finns (Eriksson, 1987).

2.4.2 Lidandet dimensioner

Eriksson anser att lidandet är centralt hos människan i alla delar av livet, och Eriksson menar även att lidandet är nödvändigt för att uppnå hälsa samt att oförmågan att lida är ett av de största lidandena eftersom när en människa inte bär på kapaciteten att lida riskerar denne att bli mött med nedlåtenhet eftersom denne inte beter sig som en lidande människa. Lidandet delas in i sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande, där sjukdomslidandet förklaras som det lidandet som orsakas av själva sjukdomen och den behandling som krävs för att

patienterna ska kunna påbörja sin återhämtningsprocess och därmed uppnå hälsa igen. Vårdlidandet anses vara ett onödigt lidande och förklaras som ett lidande som patienten upplever under själva vårdtillfället på grund av exempelvis frånvaro av vård och

sjuksköterskor som utövar makt. Det kan handla om att få sin värdighet kränkt, att inte erhålla den omvårdnad som situationen fodrar eller att inte få vara delaktig i beslut som tas gällande exempelvis omvårdnad. Livslidandet är det lidande som omfattar patientens hela existens, vilket kan handla om allt från att få besked om att ens tillstånd ej längre är botbart

till förlust av ens egna resurser för att kunna uppleva hälsa på grund av att patienten inte kan återgå till det liv denne hade innan sjukdom inträdde. Att uppleva ett livslidande kan

innebära att patienten hamnar i ett hemlöst tillstånd där denne på nytt behöver finna ett meningssammanhang för att kunna uppleva hälsa. Eftersom vårdlidandet är ett onödigt lidande bör strävan vara att utplåna detta. Däremot går det inte att utplåna patientens livslidande, men det ska under alla omständigheter lindras vilket kan uppnås genom att vårdmiljön inger en känsla av en välkomnande famn för patienten där denne tillåts vara patient och där denne känner sig vårdad och respekterad. Eriksson menar att vårdandet är sprunget ur kärlek samt medlidande och för att skapa den vårdmiljö som ska eftersträvas krävs det inte alla gånger komplicerade insatser, utan det kan handla om simpla

vårdaktiviteter så som exempelvis att se till att patienten känner sig hel och ren, visa ett medlidande, att finnas där för patienten eller genom att ge stöttning och tröst (Eriksson, 1994).

2.5

Problemformulering

Tidigare forskning beskriver hur sjuksköterskan upplever att vårdmiljön påverkar patientens återhämtning och den har även belyst hur sjuksköterskan upplever att arbetsmiljön påverkar dennes möjlighet att utföra vård. Vårdmiljön är viktig för att sjuksköterskan ska ha goda möjligheter att utföra sitt jobb på ett tillfredställande sätt men den är ännu viktigare för att patienten ska ges de bästa möjliga förutsättningarna för återhämning. Människan påverkas av sin omgivning och omgivningen i sin tur påverkas av människan, vilket tyder på att ett samspel mellan patient och sjuksköterska behöver äga rum för att uppnå god återhämtning. När en patient kommer till en vårdinrättning befinner de sig i någon form av lidande, vilket kan vara både kroppsligt och själsligt, och anledningen till att patienten söker vård är för att patienten själv inte klarar av att hantera sin ohälsa. Vårdmiljön är främmande och otrygg, både fysiskt, psykiskt och andligt. Det finns mindre studerat om hur patienten upplever vårdmiljön relaterat till sin egen återhämtning och vårdmiljön är till största del till för patienten, och patientens upplevelse av den är viktig. Detta examensarbete avser att

sammanställa vad som finns studerat om vårdmiljöns betydelse för patientens återhämtning ur ett patientperspektiv. Genom mer kunskap kan patientens upplevelse av vårdmiljön lyftas fram och göras mer central, vilket i sin tur kan underlätta för sjuksköterskan att anpassa vårdmiljön efter patientens problem, behov och begär. Det behövs mer kunskap om hur miljön påverkar patientens tillfriskande och hur patienten upplever vårdmiljön för att kunna stärka patientens återhämtning.

3

SYFTE

4

METOD

I det här avsnittet kommer examensarbetets metod presenteras samt hur datainsamlingen med tillhörande urval, genomförande och analys gått till. I slutet av metodavsnittet beskrivs de etiska övervägande som tagits hänsyn till. Analysmetoden för arbetet är en systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans (2002) fyra steg för kvalitativa studier som innebär att resultatet från de valda artiklarna först läses, bryts ner i nyckelfynd,

analyseras för att få fram teman och subteman och till sist skapas en ny helhet som fördjupar förståelsen för fenomenet. Valet av metod grundar sig i examensarbetes syfte där

utgångspunkten var att beskriva patienternas upplevelser samt att examensarbetet enbart bygger på kvalitativ forskning inom vårdvetenskap och ska bidra till en djupare förståelse för fenomenet. En sammanställd kunskap av kvalitativ forskning inom vårdvetenskapens olika ämnen bidrar till förbättrade framtida praktiska förfaringssätt i vårdandet (Segesten, 2017a).

4.1

Datainsamling och urval

Analysmetodens första steg innebär datainsamling utefter fastställda inklusionskriterier för examensarbetets syfte (Evans, 2002). I första steget för examensarbetes metod söktes relevanta och vårdvetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL Plus och PubMed via Mälardalens högskola. CINAHL Plus valdes främst därför att det är en ämnesdatabas

inriktad på vårdvetenskap (Östlundh, 2017). För att få ett bredare fält valdes även databasen PubMed. I det inledande arbetet påbörjades en sökning efter vårdvetenskapliga artiklar för att se om det fanns forskning nog för att kunna besvara syftet och problemet i arbetet med metoden som valts. Vid sökningen efter vårdvetenskapliga artiklar på CINAHL Plus användes sökord med olika kombinationer som passar in för arbetes syfte samt

sökfunktionen ”Peer reviewed” för att avgränsa sökningarna. ”Peer reviewed” innebär att artiklarna är granskade av ämnesexperter och publicerade i vetenskapliga tidskrifter (Östlundh, 2017). De sökord som användes i CINAHL Plus var environment impact on recovery, patients, qualitative, environment, recovery, inpatient, recovery process, patient experience, hospital, caring environment, patients’ experiences, environment impact, “hospital environment” och “qualitative interview study”. Vid sökningen efter

vårdvetenskapliga artiklar på PubMed användes sökorden recovery process och patients perspective. För att kontrollera att artikeln från PubMed var ”Peer reviewed” söktes artikeln även i CINAHL Plus med sökfunktionen ”Peer reviewed”. För att begränsa urvalet av

sökträffarna användes boolesk sökteknik som är en sökteknik där ord och synonymer sätts samman i olika kombinationer med hjälp av AND, OR och NOT (Östlundh, 2017). I

sökningarna till examensarbetet användes AND i sökningarna, vilket innebär att sökorden kopplas ihop.

Vid sökningarna efter artiklar användes inklusions och exklusionskriterier.

Inklusionskriterier innebär de kriterier som de vårdvetenskapliga artiklarna ska uppfylla för att tas med i examensarbetet. Inklusionskriterier till examensarbetet var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2011-2021 och detta för att säkerställa att aktuell forskning används i examensarbetet, artiklarna skulle vara ”Peer reviewed”, skrivna på engelska,

innehålla relevanta resultat om vårdmiljö relaterat till återhämtning, de skulle vara vårdvetenskapliga, vara kvalitativa samt utgå från patientperspektivet. Övriga

inklusionskriterier var att patienterna skulle vara över 18 år samt att både män och kvinnor inkluderades. Exklusionskriterier för examensarbetet var artiklar där patienter vårdats på en högspecialiserad vårdinrättning så som exempelvis rättspsykiatrisk vård samt

intensivvårdsavdelning, detta för att möta kravet på att examensarbetet ska riktas mot allmänsjuksköterskans verksamma yrkesområde. De artiklar som inte uppnådde

inklusionskriterierna uteslöts. Totalt genererade sökningarna i CINAHL Plus och PubMed 132 träffar varav alla artiklarnas titlar lästes för att få en uppfattning om vad de handlade om, som ledde till att 41 abstrakt lästes för att vidare se om de höll sig inom ramarna vad gäller metod och från vilket perspektiv datamaterialet baserades på, exempelvis om materialet var inhämtat från sjuksköterskor eller patienter. Vidare lästes samtliga artiklar som var skrivna ur patientperspektivet och var kvalitativa, vilket var 19 artiklar totalt. Efter att ha läst dessa 19 artiklar föll 8 artiklar bort redan innan kvalitetsgranskningen då dessa ej uppnådde inklusionskriterierna.

Då detta examensarbete är inom grundutbildning för sjuksköterska ska helst inte

vårdvetenskapliga artiklar inom ett visst specialistområde tas med, dock ansågs att artikel ett i Bilaga C bidrog till examensarbetet trots att denna föll under kategorin specialistvård eftersom denne var avgränsad till vårdmiljö relaterat till återhämtning utan att sjukdomen eller tillståndet inom specialistområdet var i fokus. Artikel fem i Bilaga C innehöll resultat från både patientperspektivet och sjuksköterskeperspektivet men valdes att inkluderas trots sjuksköterskeperspektivet. Beslutet till att inkludera den artikeln togs då resultatet ur de olika perspektiven var lätta att urskilja samt att resultatet ur patientperspektivet var relevant för arbetet. Vidare ses en översikt över de använda databaserna, vilka sökord som används i olika kombinationer samt avgränsningar, antal träffar, antal lästa abstrakt och lästa artiklar för de olika sökorden i Bilaga A - Sökmatris. De artiklar som tycktes passa in i detta

examensarbete utifrån syftet kvalitetsgranskades sedan för att säkerställa att de uppnådde de kriterier som krävs i ett examensarbete.

För att bedöma kvaliteten på de valda artiklarna sattes en matris upp med tio modifierade frågor från Fribergs (2017a) 14 exempel på granskningsfrågor. De tio modifierade frågorna i kvalitetsgranskningen ansågs vara tillräckliga av författarna till examensarbetet för att kunna bedöma om artikeln var av god vetenskaplig kvalitet. Med grund i detta valde författarna till examensarbetet att exkludera fyra av Fribergs (2017a) 14 exempel på granskningsfrågor då dessa bedömdes att inte kunna tillföra ytterligare i bedömningen om god vetenskaplig kvalitet. Varje fråga som fick Ja som svar genererade ett poäng och Nej genererade noll poäng och tillförlitligheten skattades utifrån hur hög siffra som artikeln fick totalt.

Poängkravet för att artiklar skulle få vara med i examensarbetet sattes till åtta av tio möjliga poäng, vilka samtliga elva valda artiklar från datainsamlingen nådde upp till. Totalt fick fyra artiklar åtta poäng, fyra artiklar fick nio poäng och tre artiklar fick tio poäng.

Kvalitetsgranskningens matris finns att se i Bilaga B - Kvalitetsgranskning. Artiklarna som gick vidare efter kvalitetsgranskningen och som används till resultatet återfinns i Bilaga C - Artikelmatris.

4.2

Analys och genomförande

Nästa steg i analysmetoden består av att identifiera nyckelfynd, detta görs genom att läsa artiklarna upprepade gånger för att kunna få en uppfattning av studiens detaljer och helhet. Därefter samlas nyckelfynd ihop från varje artikels resultat genom exempelvis stycken, citat eller meningar (Evans, 2002). Efter genomförd sökning av vårdvetenskapliga artiklar till examensarbetet påbörjades identifieringen av nyckelfynd. Processen för att identifiera nyckelfynd genomfördes genom att artiklarna skrevs ut i pappersformat för att få en god överblick, och när artiklarna lästes ströks nyckelfynd över med överstrykningspenna. När artiklarna lästs upprepande gånger av båda författarna så identifierades 142 nyckelfynd totalt, och dessa nyckelfynd kontrollerades att de kunde svara på examensarbetets syfte. Evans (2002) nästa steg förklaras med att ur nyckelfynden hitta gemensamma nämnare och skillnader. Nyckelfyndens kontraster ska diskuteras för att identifiera teman och subteman (Evans, 2002). I examensarbetets process med att identifiera teman och subteman lästes nyckelfynden upprepade gånger för att hitta likheter och skillnader som kommit fram under analysen, vilket mynnade i tre teman och sex subteman. Exempel på de nyckelfynd, tema och subteman som framkom under analysen presenteras i en tabell (Tabell 1. Exempel på

nyckelfynd, subteman och teman) för att tydliggöra processen. Slutligen förklarar Evans (2002) att de teman och subteman som identifieras fördjupar förståelsen för fenomenet samt att det i resultatet återfinns källhänvisningar och citat från originalartiklarna vilket bekräftar teman och nyckelfynd och därigenom stärks trovärdigheten (Evans, 2002). Det fenomen som undersöktes i examensarbetet var vårdmiljöns betydelse för patientens återhämtning.

Tabell 1. Exempel på nyckelfynd, subteman och teman.

Nyckelfynd Tema Subteman

” … environmental factors … negatively affected patients’ well-being … factor was the noise and activity in the room … affected patients’ ability to rest and sleep …” (Jangland, Teodorsson, Molander & Muntlin Athlin, 2017, s. 2315)

Den fysiska miljön

Trygghet i patientrummet ” … hospital environment … stressful and noisy

… especially during night shift … inability to sleep … key obstacle to recovery …” (Schubert Samuelsson, Egenvall, Klarin, Lökk,

Gunnarsson, Iwarzon, 2018, s. 1583)

” … patients … described the dining room … living room positively … pleasant area … share meals and conversation …” (Johannessen,

Werner & Steihaug, 2012, s. 590) _{Hemlik atmosfär}

” … plants contributed … home-like atmosphere at the center … this “homely” atmosphere made them feel … more relaxed.” (Raanaas, Patil, & Alve, 2016, s. 51)

4.3

Etiska överväganden

Ett vetenskapligt arbete på högskole- och universitetsnivå måste skrivas på så vis att det inte finns några tveksamheter kring varifrån informationen kommer för att inte förfalskning, fabricering och plagiat riskeras att misstänkas samt att allmänheten inte ska tappa

förtroendet för forskningen. Förfalskning innebär att informationen i texten är ändrad eller att något utlämnats så att texten får en annan innebörd. Att fabricera betyder att resultat är påhittade men framställs som sanning. Misstanke om plagiat är när källan inte refereras på ett korrekt vis (Codex, 2019). Dessa aspekter har det tagits hänsyn till under arbetes gång samt att den egna förförståelsen inte har påverkat arbetet. För att säkerställa att den egna förförståelsen inte ska påverka har artiklarna lästs flera gånger av båda författarna med ursprungsspråket i artiklarna, som i dessa fall var engelska, samt att de är kvalitetsgranskade enligt en mall (Bilaga B). Vidare är arbetet refererat enligt APA-manualen, som är ett

referenssystem som används av bland annat vårdvetenskapen där manualen bygger på en konsekvent och bestämd användning av parenteser, punkter och kommatecken ska finnas för att skapa en enhetlig överblick och för att läsaren utan svårighet ska kunna hitta

referenserna. Referenser är även ett sätt att ära den som äras bör, de åsikter och verk som andra skrivit samt beforskat ska refereras korrekt (Erikson, 2015).

5

RESULTAT

Examensarbetets resultat beskriver patienternas upplevelse av vårdmiljön relaterat till återhämtning. Här nedan presenteras resultaten som via analysen framkommit. I tabell 2, teman och subteman, nedan redovisas de teman och subteman som mynnade ut från de identifierade nyckelfynden.

Tabell 2. Teman och subteman.

Tema Subteman

Den fysiska miljön Trygghet i patientrummet

Hemlik atmosfär

Relationella aspekter Sedd och bekräftad

Övergivenhet

Estetiken Lugn i naturen

Konstens helande

5.1

Den fysiska miljön

Den fysiska miljön skapade flera känslor hos patienterna som bidrog till både positiva och negativa upplevelser vilket påverkade deras återhämtning. Upplevelserna kunde både främja och hämma återhämtningsprocessen. Två subteman framträdde: trygghet i patientrummet som handlar om hur viktigt det var att ha ett funktionsdugligt och hemtrevligt rum samt att det fanns flera hinder för återhämtningsprocessen om patientrummet inte är

tillfredställande. Hemlik atmosfär som handlar om avdelningsmiljöns förmåga att verka tillfredställande samt skapa hemtrevnad och trygghet. När avdelningsmiljön var optimalt utformad så stärktes återhämtningsprocessen och motsatsen gällde vid en icke optimal avdelningsmiljö.

5.1.1 Trygghet i patientrummet

Patientrummets färgsättning visade sig ha stor betydelse för patienternas välbefinnande under vårdtiden, då ett rum som är färgsatt med vitt och grått inger en känsla av att det är kallt och kliniskt. Denna känsla hos patienterna upplevdes som deprimerande och det fanns en önskan om en mer hemlik miljö med en bättre färgsättning för att stärka välbefinnandet som en del i återhämtningen (Hesselink m.fl., 2020; Timmermann m.fl., 2013). ”I think you’ll go slightly mad when you have to stare at a white wall for 6, 7, 8 days or longer” (Hesselink m.fl., 2020, s. 132). Samtidigt beskrev några patienter att dekorationer eller färgsättningen i patientrummet inte hade så stor betydelse för välbefinnandet och

återhämtningen under vårdtiden, de upplevde att patientrummets utformning var så pass oviktig att de inte spontant tog upp det i samtalet utan endast talade om den när det

tillfrågades (Moss & O’Neill, 2013). Arkitekturen i patientrummet upplevdes av patienterna som en påverkbar faktor för positiva tankar och känslor samt för att flytta fokus från

sjukdomen till att sikta framåt, rummet bör inte vara för trångt och det var önskvärt att det skulle finnas bland annat ett tillfredsställande dagsljus, behaglig temperatur och en rimlig ljudnivå (Timmermann m.fl., 2013; Hesselink m.fl., 2020). Patienterna ansåg även att möbleringen i patientrummet bör tillåta att kunna sitta vid ett fönster för att äta och bara ta det lugnt (Timmermann m.fl., 2013). Vidare berättade patienterna att en god sömn och vila var viktiga delar i återhämtningsprocessen, och att vårdmiljön påverkade sömnen och vilan negativt. De negativa faktorerna som patienterna upplevde påverkade sömnen och vilan var den bullriga vårdmiljön så som besökstider, larm från medicintekniska apparaturer,

nattsjuksköterskor som utförde sina arbetsuppgifter och patienter i samma rum som störde med olika ljud (Hesselink m.fl., 2020; Jangland m.fl., 2017; Moss & O’Neill, 2013;

Samuelsson m.fl., 2018; Strickland m.fl., 2017). ” Alarms go off, people are in hurry walking constantly in the corridor, someone is vomiting, the nurse wants to take your blood pressure and so on” (Jangland m.fl., 2017, s. 2315).

Patienter med enkelrum upplevde att återhämtningsprocessen stärktes eftersom de inte blev störda av andra patienter i rummet samt att de kände att de kunde utföra vissa aktiviteter utan att behöva ta hänsyn till eller störa andra medpatienter, så som att kunna gå på toaletten och duscha ifred eller att behöva vänta på sin tur (Hesselink m.fl., 2020; Persson m.fl., 2014). Vidare beskrev patienterna att det hade en positiv inverkan på återhämtningen och välbefinnandet när de i enkelrum kunde sova och vila ostört samt att de kunde fokusera på sig själva. Patienterna upplevde ett välbefinnande och en mer hemlik miljö av att ha ett enkelrum eftersom de kände att de kunde dekorera patientrummet mer personligt genom att exempelvis ställa upp sina badrumsprodukter utan att de riskerade att störa andra patienter (Persson m.fl., 2014). Delade patientrum med för trånga badrum hämmade patienternas återhämtning eftersom det blev svårt att självständigt klara sig själv på toaletten med rollator eller gåbord utan att det krävdes hjälp av sjuksköterskan (Johannessen m.fl., 2012).

5.1.2 Hemlik atmosfär

Patienterna uppskattade när avdelningens miljö upplevdes bekväm och hemlik istället för kal och klinisk, vilket bidrog till att återhämtningen stärktes (Agrest m.fl., 2018; Timmerman

avdelningen beskrev att de kunde prata om sina känslor med sjuksköterskorna och att de hade en förmåga att tänka positivt (Timmerman m.fl., 2013). Som en del i

återhämtningsprocessen och välbefinnandet uttryckte patienterna ett behov av gemensamma ytor i avdelningens vårdmiljö som uppmuntrade till aktiviteter, som nämndes kunde vara sociala interaktioner med såväl andra patienter som anhöriga och vårdpersonal,

gemensamma måltider och sällskapsspel (Agrest m.fl., 2018; Hesselink m.fl., 2020; Johannessen m.fl., 2012; Moss & O’Neill, 2013; Samuelsson m.fl., 2018). Matens kvalitet ansågs även av patienterna vara en viktig del i att finna styrka till återhämtningen (Hesselink m.fl., 2020; Samuelsson m.fl., 2018).

En avdelning med riklig mängd inomhusplantor upplevdes av patienterna som en hemlik miljö och de kände sig mer avslappnade och hade mer positiva känslor när de vistades vårdmiljön (Raanaas m.fl., 2016). ” Plants make me happy; they give me positive vibrations” (Raanaas m.fl., 2016, s. 50). Att inte ha något behagligt att titta under vårdtiden ansågs av patienterna som negativt för den mentala hälsan eftersom den välbehövliga distraktionen från sjukdomstillståndet, smärta och oro uteblev (Hesselink m.fl., 2020; Raanaas m.fl., 2016). Det kunde vara såväl inomhusväxter i dåligt skick, rum utan dekorationer som exempelvis ett väntrum (Raanaas m.fl., 2016) samt teknik som inte fungerade på ett tillfredsställande sätt (Hesselink m.fl., 2020). Vid dessa tillfällen då all form av distraktion uteblev påverkades helhetsintrycket av vårdmiljön och frustration uppstod hos patienterna (Hesselink m.fl., 2020; Raanaas m.fl., 2016).

5.2

Relationella aspekter

I den relation som skapas mellan patient och sjuksköterska fanns flera upplevelser hos patienterna som påverkade återhämtningen. I det relationella temat skiftades fokus från de delar i den fysiska miljön som påverkar återhämtningen till det relationella rummet. Två subteman identifierades: Sedd och bekräftad som innebar att den vårdande relationen gav kraft och resurser och därav stärkte patienternas återhämtningsprocess. Vidare beskrev patienterna att när de var välinformerade av sjuksköterskan så kände de sig delaktiga i sin vård vilket upplevdes förbättra återhämtningen. Övergivenhet som handlade om hur patienterna påverkades av att inte ha en vårdande relation med sjuksköterskan och hur de upplevde känslor av övergivenhet och kontrollförlust. Patienterna beskrev att deras integritet inte bevarades och att de inte kunde ha förtroliga samtal med sjuksköterskan vilket

resulterade i att de upplevde att återhämtningen hämmades. Dessutom orsakade olika budskap en oro och ångest vilket förstärkte känslan av övergivenhet.

5.2.1 Sedd och bekräftad

Att ha en vårdande relation med sjuksköterskan hade en positiv effekt på patienternas välbefinnande och motivation till återhämtningen. Det var högt värderat för att patienterna skulle känna ett välbefinnande att sjuksköterskan var vänlig, positiv, visade respekt och intresse för de (Agrest m.fl., 2018; Hesselink m.fl., 2020; Jangland m.fl., 2017). Patienterna ansåg även att sjuksköterskans förmåga att kunna småprata påverkade motivationen i

återhämtningsprocessen (Jangland m.fl., 2017) och de kände att en viktig del i sin återhämtning var att få känna sig bekräftade, viktiga samt att bli behandlade som den människan individen är (Agrest m.fl., 2018). Patienter som kände sig välinformerade om deras hälsotillstånd och som kände sig delaktiga i vårdprocessen kände att de hade ett inflytande i sin återhämtning (Hesselink m.fl., 2020; Jangland m.fl., 2017). Sjuksköterskor som hade ett vårdande förhållningssätt och stöttade patienternas motivation bidrog till att minska stress, ångest och smärta hos patienterna (Hesselink m.fl., 2020). Det upplevdes av patienterna att vårdmiljön påverkade deras relation till sjuksköterskan samt att de kände sig tveksamma till att vilja störa sjuksköterskan eftersom de upplevde att sjuksköterskorna på avdelningen var stressade (Hesselink m.fl., 2020; Jangland m.fl., 2017; Samuelsson m.fl., 2018). Känslan som patienterna fick i vårdmiljön var att fokus endast låg på livräddande åtgärder och ett bristande fokus på att skapa vårdande relationer (Jangland m.fl., 2017).

” When they [nurses] are calm and talk clearly, it makes me feel safe. When they show me that they care about me. It is the caring that is important. It is so important to feel that you are seen. It is very obvious that all is about life and death here [in the ward], but for me it’s truly important that the care is about well-being. That they care about me” (Jangland m.fl., 2017, s. 2316).

Ett försvårande moment i att skapa relationer var att det hos patienterna fanns en frustration i att det endast fanns en sorts alarmknapp vid sängen och det var önskvärt att det fanns ytterligare en knapp för situationer som ej var brådskande, exempelvis om patienterna ville ha en smörgås, endast ville samtala med sjuksköterskan eller hade någon fråga. Patienterna beskrev att de tvekade inför att använda knappen för andra spörsmål än akuta för att de inte ville vara till besvär (Hesselink m.fl., 2020).

5.2.2 Övergivenhet

Patienter som upplevde att informationen och kommunikationen de fått av sjuksköterskan inte var tillräcklig eller obegriplig drabbades av ångest, oro och en känsla av kontrollförlust vilket blev ett hinder för återhämtningen (Agrest m.fl., 2018; Samuelsson m.fl., 2018; Strickland m.fl., 2017). Ett annat hinder för att skapa en vårdande relation med

sjuksköterskan var när patienter låg i delade salar. Patienterna upplevde en övergivenhet på de grunder att sjuksköterskan inte bedömdes kunna identifiera deras aktuella behov av stöd i återhämtningsprocessen, sjuksköterskan bedömdes inte heller vara förmögen att

uppmärksamma när behovet av stöd förändrades. Det påverkade även patienterna integritet negativt, då patienterna beskriver att de inte kände sig bekväma vare sig med att tala om sitt mående eller att få höra en annan patients aktuella sjukdomsbild. Välbefinnandet och återhämtningen påverkades negativt om medpatienten i rummet fick svåra besked om sitt hälsotillstånd (Hesselink m.fl., 2020; Jangland m.fl., 2017). ”It is inhumane to have to share so much with another person, to hear about how my roommate cannot be cured, but is dying… I am too weak to protest…” (Jangland m.fl., 2017, s. 2315). Vidare förstärktes känslan av övergivenhet då patienterna upplevde att sjuksköterskans uppmärksamhet hela tiden delades mellan olika patienter (Hesselink m.fl., 2020). Ytterligare ett exempel på när

hjälpen och stödet uteblev (Jangland m.fl., 2017; Samuelsson m.fl., 2018), exempelvis att ändra position och patienterna inte var kapabla att varken utföra detta självständigt eller påkalla sjuksköterskans uppmärksamhet (Jangland m.fl., 2017).

När patienterna började komma en bit på vägen i återhämtningsprocessen och behovet av stöd och omvårdnad minskade slutade sjuksköterskan komma in lika ofta i patientrummet vilket försvårade relationen. ” They (professionals) are supposed to come around when they start their shift, but otherwise… they don’t come unless you ask them to” (Persson m.fl., 2014, s. 342). Detta ledde till att patienterna kände sig övergivna eftersom den enda kontakten och sällskapet de hade var med sjuksköterskan då majoriteten av medpatienterna på avdelningen höll sig inne på sina rum (Persson m.fl., 2014).

5.3

Estetiken

Naturens närvaro i patienternas miljö, såväl som utsikt från fönstret som växter väckte deras inre rum, känslor och tankar vilket bidrog till återhämtning. Att ha tillgång till konst och skapande bidrog till att återknyta till sin innersta kärna och främja återhämtning. Två subteman framträdde: lugn i naturen som påverkar sinnesstämningen, skänker en inre frid samt ger en känsla av sammanhang när den finns närvarande i vårdmiljön. Konstens helande som handlar om konstens förmåga att nå sitt innersta rum samt tankar, känslor och minnen.

5.3.1 Lugn i naturen

Utsikten från fönstret i vårdmiljön hade betydelse för patienternas välbefinnande och återhämtning. Utsikt mot natur, vatten och annan utomhusmiljö gav avslappnande och positiva känslor samtidigt som negativa tankar reducerades och distraktion från

sjukhusvistelsen möjliggjordes samt att fokuset på den livshotande sjukdomen förflyttades. Patienterna upplevde att en viktig del i vårdmiljön som främjar återhämtningsprocessen och välbefinnandet under vårdtiden är att ha något fint att vila ögonen på från sjukhussängen som speglar naturliga element, som kunde vara en fin målning på väggen eller dekorationer (Hesselink m.fl., 2020; Raanaas m.fl., 2016; Timmermann m.fl., 2013). Rummets utsikt väckte även liv i goda minnen från livet samtidigt som den ingav känslor av en form av förlust, och utsikten kunde få patienterna att känna sig som hemma (Timmermann m.fl., 2013).

” I think it is healing to be in such a place. Water makes me feel calm and happy – and in my younger days I spent lot of time at the marina. It brings back (red. sitting by the window) good memories from the past… and I remember all the good things from back then… on a warm and sunny day” (Timmermann m.fl., 2013, s. 120).

Solljus som lyste in i patientrummet kunde bringa patienterna energi för att hämta kraft till återhämtningen, men det kunde även störa patienternas vila som då hämmade

återhämtningsprocessen (Hesselink m.fl., 2020). Patienterna beskrev att närheten till naturens element ingav en känsla av att vara delaktig i något större än den egna kroppen, att

vara en del av själva livets kretslopp vilket gav ett själsligt sammanhang och välmående. De patienter som hade begränsad utsikt från upplevde inte positiva sensoriska intryck vilket ledde till missnöje (Hesselink m.fl., 2020; Raanaas m.fl., 2016). ”I look straight into a wall. I’m not becoming optimistic in the morning by that” (Raanaas m.fl, 2016, s. 49). Likväl som utsikten var viktigt för patienternas återhämtning och välbefinnande så var en del patienter tillfreds med att bara kunna följa det omväxlande vädret (Raanaas m.fl., 2016).

5.3.2 Konstens helande

Konst och utövande av konst i olika former, både som passiv åskådare och som aktiv deltagare skapade en möjlighet att nå sitt eget innersta rum (Ford m.fl., 2017), och konsten samt skapandet upplevdes av patienterna ha en positiv inverkan på välbefinnande och

återhämtning oavsett nivå på deltagandet, från att delta aktivt till att enbart vara närvarande. Tillfrågade patienter uppgav att tillgång till konst och skapande inte är något som de

förväntade sig att få erbjudande om att delta i (Agrest m.fl., 2018; Ford m.fl., 2017; Moss & O’Neill, 2013). Patienterna berättade att det är mer förekommande att de tappar sitt

engagemang för konst, skapande och musik på grund av ohälsan, endera på grund av att de inte är hemma utan vistas på sjukhus eller att sjukdomen ger en utmattning som försvårar orken att skapa (Agrest m.fl., 2018; Moss & O’Neill, 2013). ” I thought it was a fantastic thing for the hospital to put on these courses for people. You just become engrossed in it and sharing ideas I thought and meeting people which is very nice” (Moss & O’Neill, 2013, s. 125). Patienterna kände sig mer delaktiga och utåtriktade och de uppgav att konstaktiviteter väckte berättelser och minnen (Agrest m.fl., 2018; Ford m.fl., 2017). En patient som inte talade och därför var svår att skapa kontakt med sjöng gärna när tillfälle gavs. Konsten gav upphov till att patienterna öppnade sig och berättade om sitt liv, sina erfarenheter och händelser som präglat dem. Det väcktes även minnen hos patienterna från förr och känslor av både glädje och skratt såväl som sorg och nostalgi, det kunde handla om både lyckliga stunder samt svåra år exempelvis vid krig. ”I love the old songs – I feel like crying, it’s so beautiful” (Ford m.fl., 2017, s. 5). Konsten gav en plats att mötas, och patienterna upplevde en känsla av tillhörighet och att vara en del av något större (Agrest m.fl., 2018; Ford m.fl., 2017). Det påverkade även nivån av ångest och oro (Agrest m.fl., 2018), speciellt de patienter som hade kognitiva svårigheter blev påtagligt förbättrade av att delta i olika konstaktiviteter (Ford m.fl., 2017).

6

DISKUSSION

Här presenteras resultat-, metod- och etikdiskussion. Metoddiskussion där valet av metod diskuteras samt där styrkor och svagheter av vald metod lyfts fram. Resultatdiskussionen avser att diskutera examensarbetets resultat mot det valda vårdvetenskapliga teoretiska perspektivet. Sist i diskussion presenteras de etiska ställningstaganden som gjorts i examensarbetet.

6.1

Resultatdiskussion

Examensarbete syfte var att beskriva patienternas upplevelse av vårdmiljön relaterat till återhämtning. Utifrån det material som analyserades kunde flera slutsatser dras, att

vårdmiljön bestod av flera dimensioner och att samtliga påverkade patientens återhämtning på olika sätt, vilket överensstämmer med Erikssons (1987) syn på den mångdimensionerade miljön där alla delar i miljön samspelar. Tre huvudteman identifierades: den fysiska miljön, relationella aspekter och estetiken. I den fysiska miljön framkom det att det fysiska som omger en sjuk människa har relevans för hur väl denne återhämtar sig. Det rörde sig om färgen på väggarna, arkitekturen och estetiken i rummen, känslan av en hemlik miljö och ljussättningen. Tidigare forskning påvisar att vårdmiljön och dess utformning kan främja patienternas återhämtning med ett funktionsdugligt och återhämtningsvänligt patientrum (Chaudhury m.fl., 2017; Lim Hoon m.fl., 2020; Nordaunet & Sælør, 2018), som kunde innebära att patienten självständigt kunde gå på toaletten vilket bidrog till att mobiliteten stärktes (Lim Hoon m.fl., 2020). Detta kan kopplas till examensarbetets resultat som visade att rummen behövde tillfredsställa de basala behov en sjuk människa har, exempelvis att patienten kan gå på toaletten trots att denne är rollatorburen. Ytterligare faktorer i den fysiska miljön handlade om förmågan och möjligheten att kunna vila och sova för att uppnå återhämtning, vilket får bäring i Asp och Ekstedt (2014) som menar att vila och sömn är viktiga faktorer både för att kunna återhämta sig samt uppnå hälsa. I resultatet framkom att det värderades högt att ha enkelrum då det medförde att patienterna kunde välja att vara ifred när behov av det uppstod. Flertalet patienter berättade om flera sömnstörande faktorer, så som bullrig miljö, apparatur som piper, personal som samtalar sinsemellan om privata angelägenheter samt medpatienter som ger ifrån sig ljud. Betydelsen av god sömn i relation till att kunna återhämta sig och uppnå hälsa talade Florence Nightingale om i sin

omvårdnadsdokumentation.

”… om man lyckas få andrum från endera irritation eller smärta genom sömn har man vunnit mera än blott andrum. Sannolikt är att smärtorna återkommer förminskade liksom att deras intensitet minskas, men å andra sidan blir både smärtan och irritationen förfärligt stegrade av brist på sömn. Detta är skälet till att sömn är så övermåttan viktig” (Nightingale, 1989, s. 67).

Detta kan kopplas till Eriksson (2014) som menar att människan påverkas samt påverkar den miljö som denne befinner sig i. I kontexten vårdmiljö menas att vårdmiljön påverkar

patienten och patienten påverkar även vårdmiljön. Om patienten är omgiven av positiva förhållanden i vårdmiljön menar Eriksson (2014) att denne tenderar att återfå sin tidigare kapacitet, dock gäller även det motsatta att om patienten befinner sig i en negativ vårdmiljö tenderar denne att få sin kapacitet hämmad. Målet med återhämtning är att återfå hälsa, och ibland att acceptera att livssituationen inte kommer att bli som före sjukdomen. En

förändrad tillvaro själsligen kan bli än mer påfrestande om den fysiska miljön är bristfällig. Resultaten att den fysiska miljön har stor påverkan på patienternas återhämtning och återgång till hälsa får bekräftelse i Antonovskys (1991) modell för hälsa där det påpekas att det är viktigt för patienten att uppleva begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet i sin tillvaro.

Resultatet visade att olika faktorer i de relationella aspekterna påverkade patienternas återhämtning. En av de stärkande faktorerna var när patienterna upplevde att de hade en vårdande relation med sjuksköterskan. De kände ett välbefinnande i att sjuksköterskan var positiv, vänlig, visade respekt samt intresserade sig för deras mående och situation. Den vårdande relationens betydelse för patienternas återhämtning bekräftas av tidigare forskning ur sjuksköterskans perspektiv (Bennett, 2017; Salzmann-Erikson, 2016). En så enkel sak som att sjuksköterskan småpratade med patienten och talade lugnt och tydligt påverkade

motivationen för denne att återhämta sig samt gav en känsla av att vara trygg och säker. En annan upplevelse var graden av information som tillhandahölls, de patienter som i hög grad blev informerade om sitt ohälsotillstånd kände sig delaktiga i vårdprocessen och kände ett ökat inflytande över sin egen återhämtning. Detta styrks av Eriksson (2014) som betonar att kärnan i vårdprocessen är den relation som skapas mellan patienten och sjuksköterskan. Eriksson (2014) menar även att det är i den grundläggande relationen som patienten erhåller kraft för att vara delaktig då patienten kan känna tillit, kärlek och omtanke till

sjuksköterskan och därigenom vågar blotta sina behov, begär och problem. Dahlberg och Ekeberg (2015) förklarar att sjuksköterskan måste ha en förmåga att kunna förmedla ett lugn och närvaro i sitt bemötande med patienten. Sjuksköterskan ska även finnas där för att ge ett emotionellt stöd för patienten.

Resultatet visade även att relationella aspekter kunde påverka patienternas återhämtning negativt i samma utsträckning som den kunde stärka. Försvårande faktorer som patienter beskrev var att de drabbades av ångest, oro och en känsla av kontrollförlust när de inte fick rätt information samt kommunikation av sjuksköterskan. Detta kan kopplas till Erikssons (1994) förklaring till vårdlidandet, vilket kan uppstå hos patienten när denne inte erhåller den omvårdnad som deras tillstånd kräver eller att beslut kring omvårdnaden tas utan att de varit delaktiga. Vidare beskriver resultatet att den vårdande relationen påverkades negativt av att dela patientsal. Den delade patientsalen medförde att patienterna inte kunde samtala fritt med sjuksköterskan och ej heller förmedla sitt mående, och när en medpatient fick negativa besked av sjuksköterskan skapade det besvärande tankar samt reflektioner kring sin egen sjukdom och eventuella dödlighet. En patient uttryckte att det kändes inhumant att behöva dela intim information i patientsalen, och reflekterade över att om det var denne som fick ett besked om nära förestående död skulle denne velat tagit emot beskedet i ensamhet utan övriga patienter närvarande. Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver att legitimerad sjuksköterska ska via patientens individuella behov anpassa omvårdnaden, och det bland annat genom att ge patienten information om dennes hälsotillstånd. Vidare förklarar Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) att kontakten mellan hälso- och

sjukvården och patienten ska vara god, det är även enligt WHO (1948) en mänsklig rättighet att uppleva hälsa.

Tidigare forskning förklarar vikten av vårdmiljöns målsättning är att skapa en miljö där sjuksköterskor, patienter och närstående känner sig sedda och trygga (Kowalski m.fl., 2019). Resultatet visade dock att det fanns en känsla av övergivenhet hos patienterna då de inte fick stå i centrum utan behövde dela uppmärksamheten med andra patienter och det var svårt att få sjuksköterskan att uppmärksamma deras individuella behov. Vidare visade resultatet att när patienterna nått en bit på vägen mot hälsa slutade sjuksköterskan att komma in lika ofta

medmänskliga interaktionen som patienterna upplevde. Relaterat till Erikssons (2014) teori om miljöns dimensioner behöver vårdmiljön främja kontinuitet för att kunna skapa vårdande relationer som är en ömsesidighet mellan sjuksköterska och patient. När kontinuiteten är bristande blir följden ett vårdlidande som Eriksson (1994) menar uppstår vid exempelvis frånvaro av vård. Eriksson menar vidare att bekräftelse av en medmänniskas lidande handlar om att visa den andre att jag ser dig, samt att bekräftandet kan ske på olika vis och behöver inte vara av stor dignitet, det kan räcka med blick, en beröring eller ett vänligt ord. I kärleken bor kraften och det är den kraften som lindrar lidandet. ”Där kärlek och lidande möts uppstår ett sant medlidande och en verklig vård” (Eriksson, 1994, s. 8).

Slutligen i det sista temat som examensarbetet resultat kom fram till var den estetikens betydelse för återhämtning. Tidigare forskning ur sjuksköterskans perspektiv visade att när patienterna uppmuntrades till att vistas utomhus och ta del av naturen stärkte såväl

patienternas psykiska välmående som återhämtningsprocessen (Rosbergen m.fl., 2017). Edvardsson och Wijk (2019) förklarar att vistelse ute i naturen bidrar till återhämtningen eftersom dagsljuset bidrar till en normal dygnsrytm och att naturen är en plats för frid. Detta kopplas till resultatet som visade att naturen har en starkt helande inneboende kraft som bidrar till patienternas återhämtning. Samtliga patienter som hade tillgång till en vacker utsikt uppgav att det stärkte den inre kraften till att finna styrka i återhämtningsprocessen samt vägen tillbaka till hälsa. Närheten till natur eller naturliga element gav ett inre lugn hos patienterna samt en känsla av att vara delaktig i något större, och fokus på ohälsa och

sjukdom förflyttades. Närheten till natur eller naturliga element styrks av den tidigare

forskningen som belyser vikten av att inte fokusera på sjukdomstillståndet eller ohälsan, utan att använda miljömässiga element så som växter och blommor för att främja återhämtningen (Hegge, 2013; Khan m.fl., 2016). De patienter som hade en utsikt med liv och rörelse beskrev det som rofyllt att sitta vid fönstret och titta ut över exempelvis en bergskedja eller en hamn. Utsikten kunde väcka gamla minnen till liv samt ge en lustfylld distraktion. Patienternas beskrivning av att sitta vid fönstret och titta ut får bäring i Asp och Ekstedt (2014) som beskriver begreppet lustfylld stimulans, som exemplifieras som en energibringande aktivitet som stimulerar och ger nya krafter till återhämtningsprocessen för att uppnå hälsa.

Vidare visade resultatet att även konst och olika former av skapande stärkte patientens återhämtning då det väckte känslor, minnen och nostalgi, vilket bekräftas av Eriksson som menar att den inre miljöns dimension innefattar bland annat känslor, minnen och tankar (Eriksson, 1987). I en vårdande miljö gynnas patientens möjlighet att förverkliga sitt innersta syfte (Eriksson, 1997). Resultatet visade att konsten och utövandet av olika skapande

aktiviteter under sjukhusvistelse skapade en möjlighet att nå sitt innersta rum och negativa känslor så som ångest och oro minskades hos patienter som deltog i konstaktiviteter vilket påverkade återhämtningsprocessen positivt. Även om en del patienter initialt hade vissa reservationer kunde de ändå delta i den grad som de själva önskade samt att graden av deltagande inte påverkade återhämtningen negativt oavsett om deltagandet endast innebar att sitta med som sällskap. Eriksson (1994) talar om konst och kärlek och menar att

”konstens källor är kärleken, livet och lidandet. Konsten springer fram ur människoanden och blandas med kroppens och själens nyanser till ett verk som avspeglar människans innersta väsen och hennes aktuella gestaltning av sin tillvaro” (Eriksson, 1994, s. 9). Vidare menar Eriksson att sjukdom och ohälsa berör hela människans liv, och det som tidigare varit

självklart har plötsligt förlorats hos människan. För att främja en vårdande miljö behövs små enkla medel för hitta ett nytt meningssammanhang, vilket kan kopplas till examensarbetets resultat angående konstens helande och lugn i naturen som gav patienterna möjlighet att hitta sitt innersta rum, och att naturen och konsten skapade en helhet. Langius-Eklöf och Sundberg (2019) beskriver också vikten av att sjuksköterskan kartlägger vilka faktorer som kan främja patientens återgång till hälsa samt stödja patienten till att uppleva sin situation som begriplig, hanterbar och meningsfull.

6.2

Metoddiskussion

Examensarbetets syfte var att beskriva patienternas upplevelse av vårdmiljöns betydelse för återhämtningen och därför lämpade sig kvalitativ metod. Friberg (2017b) menar att kvalitativ metod ska bidra till en fördjupad förståelse kring fenomenet där redan publicerad forskning sammanställs med fokus på att bidra till ny kunskap som ska omsättas i praxis genom vägledning. Enligt Polit och Beck (2016) lämpar sig kvalitativ metod när det ska skapas en förståelse för helheten i ett fenomen. Vidare menar Polit och Beck (2016) att skrivet material varierar i både kvalitet och innehåll samt att den viktigaste informationskällan när det görs en litteraturstudie är att söka fynd från tidigare utförda studier.

Mårtensson och Fridlund (2017) förklarar att när kvalitativ metod används så beskrivs att termerna trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet bör användas för att påvisa att examensarbetet håller god vetenskaplig kvalitet. Detta examensarbete bedöms av författarna vara trovärdigt på de grunder att endast primärkällor inkluderats, vilket Polit och Beck (2016) framhåller som viktigt för att öka trovärdigheten. Sekundärkällor bedöms enligt Polit och Beck (2016) inte ha tillräckligt mycket detaljer och är sällan helt objektiva, och ska därav undvikas att användas. Henricson (2017) beskriver att trovärdigheten stärks när författarna genomför kvalitetsgranskningen individuellt och sedan jämförs mot varandra. I examensarbetet läste båda författarna artiklarna individuellt och jämförde sedan poängen för att säkerställa att båda författarna bedömde artiklarnas vetenskapliga kvalitet likvärdigt. Samtliga artiklar fick samma resultat i jämförelsen av kvalitetsgranskningen och samtliga uppfyllde kvalitetskraven för att få inkluderas, vilket var minst åtta poäng.

Kvalitetsgranskningen för examensarbetes valda artiklar gjordes med utgångspunkt i

Fribergs (2017a) förslag på frågor till kvalitetsgranskning för att säkerställa att artiklarna höll en god vetenskaplig nivå. Vidare har trovärdigheten stärkts genom att medstudenter under examensarbetets gång har läst och opponerat med kritiskt förhållningssätt på

examensarbetet, vilket Mårtensson och Fridlund (2017) belyser vara en viktig del under examensarbetets gång för att påvisa att analysen har bäring i den data som använts samt stärka trovärdigheten.

Mårtensson och Fridlund (2017) förklarar vidare att examensarbetets pålitlighet kan styrkas genom att författarna beskriver sin förförståelse. Då båda författarna till detta examensarbete har mångårig erfarenhet från hälso- och sjukvården är det i realitet svårt att bortse från att det hos båda författarna finns en förförståelse kring fenomenet examensarbetet syftar att beskriva. Polit och Beck (2016) menar att det inte går att utesluta att förförståelse kan