Rapport 19 - 2009
Utbudet av nyckelhålsmärkta
färdigförpackade produkter
i september 2009
Innehåll
Sammanfattning ... 2
Inledning ... 3
Syfte ... 3
Metodbeskrivning och resultat... 4
Genomförande... 4
Olika livsmedelsgrupper ... 6
Antal företag ... 8
Grupper med fler än 100 produkter... 8
Grupper med färre än fem produkter ... 8
Felmärkta produkter ... 9
Diskussion ... 14
Begränsningar i metoden ... 14
Andra metoder som skulle kunna användas... 14
Butikernas utbud av nyckelhålsmärkt ... 15
Tidigare inventering ... 16 Slutsatser ... 18 Referenser ... 19 Tryckta dokument... 19 Elektroniska dokument... 19 Personlig kommunikation... 19 Bilagor... 19
Sammanfattning
Sedan nyckelhålet började användas av Livsmedelsverket 1989 har endast en inventering år 1992 gjorts. Syftet med denna undersökning var att genom en inventering i september 2009 ta reda på antalet nyckelhålsmärkta
färdigför-packade produkter som fanns på den svenska marknaden. Den metod som använts för att bedöma utbudet av produkter i inventeringen baseras på information från Ica och Coop, databasen OPV Online och livsmedelsproducenters hemsidor. Resultatet av inventeringen visade följande:
Det fanns cirka 2 500 unika nyckelhålsmärkta färdigförpackade produkter från 122 livsmedelsföretag i september 2009 avsedda för butiker (inte storhushåll).
De livsmedelsgrupper som inkluderar flest färdigförpackade nyckelhåls-märkta varor är blandade köttprodukter med cirka 550 produkter, gruppen potatis, rotfrukter, baljväxter och andra grönsaker med cirka 420 produkter samt mjukt bröd med cirka 240 produkter.
Nyckelhålsmärkta produkter utgör cirka tio procent av den totala försäljningen enligt Icas och Axfoods årsredovisningar från 2008. Under inventeringen framkom följande slutsatser om undersökningsmetoden:
EAN-koden är en kvalitetssäkring för att undvika att räkna in en produkt flera gånger under en inventering.
För att kunna göra en inventering behöver flera källor utnyttjas. En manu-ell bearbetning, med kunskap om vilken av de 26 livsmedelsgrupperna en viss produkt tillhör, är nödvändig.
Inventeringen är ett svenskt delprojekt inom ett nordiskt projekt om marknadsevaluering av produktutbudet för färdigförpackade nyckelhålsmärkta produkter i Sverige, Danmark och Norge. Projektet finansieras av Nordiska Ministerrådet.
Inledning
Sedan 20 år tillbaka har livsmedelsproducenterna möjlighet att märka livsmedel med nyckelhålssymbolen. Symbolen är Livsmedelsverkets varumärke. Syftet med märkningen är att det för konsumenten ska vara enklare att välja hälsosamt. För att få märka ett livsmedel med nyckelhålet finns villkor för innehåll av fett, fett-kvalitet, sockerarter, natrium (salt) och kostfiber. Livsmedlet måste också höra till en av de livsmedelsgrupper som kan nyckelhålsmärkas.
Från början gällde nyckelhålsmärkningen 15 livsmedelsgrupper – mjölk och mjölkprodukter, ostar, köttprodukter, matfett, glass och spannmålsprodukter. I juni 2005 ändrades reglerna så att flera nya livsmedelsgrupper också kunde nyckelhålsmärkas, totalt 26 grupper, se bilaga 1. I juni 2009 gjordes ännu en ändring av reglerna och ytterligare ett par grupper lades till medan andra togs bort (bilaga 2). Villkoren skärptes för befintliga grupper såväl 2005 som 2009. Denna inventering baseras på reglerna från 2005 och de livsmedelsgrupper som kunde nyckelhålsmärkas enligt dessa regler delas in i sju kategorier:
Mjölkprodukter och vegetabiliska alternativ Matfett och matfettsblandningar
Kött och produkter av dessa samt vegetabiliska alternativ Fisk och produkter av dessa samt vegetabiliska alternativ Färdigrätter, pajer, soppor
Frukt, bär, potatis, rotfrukter, baljväxter och andra grönsaker Spannmålsprodukter
Ett krav för att få märka en produkt med nyckelhålssymbolen är att livsmedlet är färdigförpackat. Undantaget är de tre livsmedelsgrupperna fisk; frukt och bär;
frukt & grönt (potatis, rotfrukter, baljväxter och andra grönsaker), som efter juni
2005 får nyckelhålsmärkas även som oförpackade.
Nyckelhålsmärkningen är frivillig och avgiftsfri. Producenterna är inte skyldiga att anmäla användningen av symbolen och därför finns heller inget register över vilka nyckelhålsmärkta produkter som finns och är tillgängliga för konsumenten i butik.
Syfte
Syftet med denna undersökning var att genom en inventering i september 2009 ta reda på hur många nyckelhålsmärkta färdigförpackade produkter som fanns tillgängliga för butik på den svenska marknaden, enligt reglerna från 2005.
Metodbeskrivning och resultat
Avgränsning och genomförande
Färdigförpackade nyckelhålsmärkta produkter finns tillgängliga dels för kon-sumenter i butik, dels för foodservicemarknaden som säljer produkter till stor-hushåll. Företagen är i många fall desamma och även produkterna. DABAS är en branschneutral produktdatabas som innehåller information om de livsmedels-produkter som finns tillgängliga på den svenska foodservicemarknaden. Vid en sökning i DABAS databas återfanns cirka 600 nyckelhålsmärkta produkter, en del i mindre förpackningsstorlekar, andra i större. Produkterna i denna databas ingår inte i denna inventering.
Vid tiden för denna inventering hade reglerna för nyckelhålet nyligen ändrats (17 juni 2009, LIVSFS 2009:6). Övergångstiden från de gamla reglerna är 18 månader eftersom det tar tid för livsmedelstillverkarna att anpassa sig till de nya reglerna. Därför har man i denna inventering valt att följa 2005 års nyckelhåls-kriterier och indelningen i de 26 livsmedelsgrupper som ingick (LIVSFS 2005:9). Enstaka produkter som inte kunde märkas 2005, men där man redan börjat
använda nyckelhålet i och med de nya reglerna 2009, finns dock med (t.ex. quorn). I denna inventering finns bara färdigförpackade produkter med eftersom oförpackad fisk samt frukt & grönt inte finns med i alla de listor och databaser som använts.
Inventeringen inleddes med att sammanställa information från Ica och Coop om nyckelhålsmärkta produkter i deras sortiment. (Karlsson 2009, Rapp 2009). För varje vara fanns en unik sifferkod, EAN, som är till för identifiering av varje enskild produkt. I listan återfanns vissa produkter flera gånger och produkter med samma EAN-kod sorterades därför bort. Kvar blev en lista på 1696 olika produk-ter. Produkter som felaktigt blivit markerade som nyckelhålsmärkta sorterades bort, till exempel filmjölk med fyra procent fett. Kvar blev 1 611 olika produkter. Mediabanken OPV Online (OPV Online 2009) är en webbplats med information om olika produkter. Många livsmedelsföretag använder denna webbplats för att publicera bilder och information om sina produkter. För varje produkt visas den information som tillverkaren eller grossisten angett, och även det datum då infor-mationen senast uppdaterades finns med. Det finns också möjlighet att söka i registret, dels på produkter av en viss tillverkare, dels på de produkter som är märkta med till exempel nyckelhålet. En sökning i registret på OPV Online den 26 augusti 2009 gav ett resultat på 1020 olika nyckelhålsmärkta produkter. OPV-listan sammanställdes med OPV-listan från Icas och Coops sortiment och produkter med samma EAN-kod sorterades bort. Även de produkter som felaktigt blivit
markerade som nyckelhålsmärkta i OPV Online sorterades bort. Efter sorteringen fanns 2 185 produkter kvar på den sammanlagda listan.
Därefter gjordes en sökning på livsmedelsföretagens egna hemsidor för att leta efter de produkter som inte fanns med i vare sig Icas eller Coops ordinarie sortiment eller i OPV Online. De olika livsmedelsföretagen hittades via webb-sidan LivsmedelsSveriges länkkatalog över livsmedelsproducenter (Livsmedels Sverige 2009) eller med hjälp av sökning på olika livsmedelsgrupper (t.ex. ”mejeri”, ”bröd”) på sökmotorn Google. Sökningen skedde under september månad 2009. Ytterligare 302 produkter tillkom på detta sätt via 57 livsmedels-producenters hemsidor. Den sammanlagda listan innehåller alltså produkter från:
Icas och Coops sortiment 2009
OPV Onlines webbplats 26 augusti 2009
Olika livsmedelsföretags hemsidor september 2009
Totalt 2 487 unika färdigförpackade nyckelhålsmärkta produkter hittades. De olika livsmedlen kategoriserades efter nyckelhålets 26 livsmedelsgrupper, enligt LIVSFS 2005:9.
Olika livsmedelsgrupper
Tabell 1 visar antalet nyckelhålsmärkta produkter i de olika livsmedelsgrupperna.
Tabell 1: Antal färdigförpackade produkter i de olika livsmedelsgrupperna (indelade efter LIVSFS 2005:9).
Grupp Livsmedel Exempel på produkter
Antal Antal företag
1 Skummjölk, minimjölk och lättmjölk och motsvarande fermenterade produkter
Lättmjölk, yoghurt
48 7
2 Smaksatta fermenterade mjölkprodukter utan sötningsmedel
Fruktyoghurt 57 9
3 Vegetabiliska produkter utan sötningsmedel, avsedda som alternativ till produkterna under punkt 1
Havredryck, sojadryck
14 5
4 Produkter bestående av en blandning av enbart mjölk och grädde, avsedda som ett alternativ till grädde
Blandningar av mjölk och grädde
1 1
5 Helt eller delvis vegetabiliska produkter, avsedda att användas som ett alternativ till produkterna under punkt 4
Alternativ till grädde baserade på havre eller soja
2 2
6 Fermenterade mjölkprodukter samt mot svarande helt eller delvis vegetabiliska produk ter som inte omfattas av punkterna 1–3. Produkterna får vara smaksatta och ska huvudsakligen vara avsedda för matlagning.
Magra alternativ till crème fraiche
4 4
7 Smältost samt motsvarande smaksatta produkter
Kräftost, skinkost 12 2
8 Färskost och motsvarande smaksatta produkter
Cottage cheese, färskost
7 1
9 Övrig ost och margarinost samt motsvarande smaksatta produkter
Hårdost 96 11
10 Matfett och matfettsblandningar som omfattas av rådets förordning (EG) nr 2991/94 om bredbara fetter samt motsvarande smaksatta produkter
Lättmargarin och matfett
15 5
11 Bredbara produkter som inte omfattas av punkterna 7-10, framställda av mjölk och/eller vegetabiliska oljor och fetter och/eller
fiskolja, huvudsakligen avsedda som pålägg
Lättmargarin med yoghurt
0 0
12 Kött (muskelvävnad) av nötkreatur, svin, får, fjäderfä eller vilt, som inte genomgått någon behandling; det får dock ha styckats, skivats, benats ur, skurits upp, putsats, malts, kylts, djupfrysts och tinats
Oxfilé, fläskkotlett, lammstek, kycklingfilé, renskav 183 13
13 Fisk som inte genomgått någon behandling; den får dock ha delats, skivats, benats ur, hackats, skurits upp, rengjorts, putsats, malts, kylts, djupfrysts och tinats
Forts tabell 1.
Grupp Livsmedel Exempel på produkter
Antal Antal företag
14 a Produkter som huvudsakligen framställts av kött (muskelvävnad), lever eller blod av nötkreatur, svin, får, fjäderfä eller vilt eller av fisk eller skaldjur. Produkterna får inte vara panerade men får innehålla sås eller spad
Korv, köttpålägg, blodpudding, fiskbullar
622 45
14 b Kött-, fisk- och skaldjursliknande produkter helt baserade på vegetabilisk råvara, dock ej på spannmål, vilka är avsedda som alternativ till produkterna under 14 a. Produkterna får inte vara panerade men får innehålla sås eller spad Sojakorv, tofu, vegetabiliska pastejer, hummus (får ej innehålla äggvita) 22 (Varav 2 produk-ter inne-håller äggvita (LIVSFS 2009:6) 5
15 Färdigberedda produkter (utom produkter under punkt 16) avsedda att utgöra en huvudmåltid och som per portion innehåller 1670-3140 kJ (400-750 kcal) och minst 80 g rotfrukter, baljväxter och andra grönsaker och/eller frukt och bär (exkl. potatis)
Färdigrätter t.ex. pasta bolognese med zucchini och oliver
84 12
16 Pajer (ej efterrättspajer), piroger och pizzor Ost- och skinkpaj 3 2 17 Soppor (färdiga produkter och produkter
tillredda enligt tillverkarens anvisningar) som per portion innehåller 835-1570 kJ
(200-375 kcal) Lax- och sparrissoppa 7 (ingen pulver-soppa fanns) 4
18 Frukt och bär som inte genomgått någon bearbetning; de får dock ha rensats, skivats, kylts, djupfrysts och tinats
Frysta osockrade hallon
137 8
19 Potatis, rotfrukter, baljväxter och andra grönsaker som inte genomgått någon bearbetning; de får dock ha smaksatts med kryddor, blancherats, torkats, kylts, djupfrysts och tinats
Torkade balj-växter, färska rotfrukter
423 13
20 Mjukt bröd samt brödmixer där endast vatten och jäst ska tillföras (för brödmixer avser villkoren den färdiga varan)
Mjukt matbröd 238 29
21 Hårt bröd och skorpor Knäckebröd, skorpor
112 22
22 Pasta Färsk eller torkad pasta
87 14
23 Frukostflingor och müsli Müsli/frukost flingor
92 18
24 Mjöl, flingor och gryn av spannmål Grahamsmjöl, rågflingor, kli, fullkornscouscous
120 16
25 Gröt och grötpulver (för pulver avser värdena den färdiga varan)
Fullkornsgröt (pulver)
1 1
26 Vällingpulver Fullkornsvälling 3 1 Summa produkter 2 487
Antal företag
Tabell 2 visar en förteckning över de företag som använder nyckelhålsmärk-ningen. Totalt är det 122 livsmedelsföretag som har nyckelhålsmärkta produkter i sitt sortiment. Butikskedjorna har också egna märkesvaror (EMV) som är nyckelhålsmärkta. Med 501 produkter är Ica den butikskedja som har flest nyckelhålsmärkta egna märkesvaror. Coop och Axfood har 212 respektive 227 nyckelhålsmärkta produkter i sina EMV-sortiment.
Grupper med fler än 100 produkter
Den största livsmedelsgruppen var nr 14 a, som innehåller kött- och fiskprodukter. Här hittades 622 unika produkter uppdelat på 554 köttprodukter och 68 olika fiskprodukter. Produkterna kommer från 45 olika tillverkare. Exempel på livs-medel som finns i denna grupp är korv, köttbullar, köttpålägg, leverpastej, blodpudding och fiskbullar.
Grupp nr 19 med potatis och rotfrukter, baljväxter och andra grönsaker innehöll 423 unika produkter från 13 olika producenter. I denna grupp finns både färska och frysta grönsaker och grönsaksblandningar. Eftersom bara färdigförpackade livsmedel finns med i inventeringen är det svårt att veta hur stor denna livs-medelsgrupp egentligen är, då denna livslivs-medelsgrupp hör till de livsmedel som också får nyckelhålsmärkas som oförpackade.
Den tredje största gruppen, nr 20, omfattar mjukt bröd och brödmixer. I denna grupp fanns 283 unika produkter från 29 tillverkare. Inventeringen gjordes i sep-tember 2009, tre månader efter att villkoren ändrats för bland annat bröd. Efter-som övergångstiden från de gamla reglerna är 18 månader är det osäkert hur många av produkterna som uppfyller de nya och skärpta villkoren, men troligt är att det inte är så många. Regeländringen den 17 juni 2009 innebär en skärpning av reglerna för bröd och brödmixer (LIVSFS 2009:6). Bland annat infördes ett nytt krav på innehåll av fullkorn (25 procent av produktens torrsubstans) och den tillåtna halten sockerarter sänktes från tio till fem procent.
Den livsmedelsgrupp som omfattar oblandade köttprodukter innehöll 183 olika produkter från 13 olika producenter (grupp nr 12). Frukt och bär (grupp nr 18), mjöl, flingor och gryn (grupp nr 24) samt hårt bröd och skorpor (grupp nr 21) var ytterligare livsmedelsgrupper som innehöll fler än 100 produkter.
Grupper med färre än fem produkter
I grupp nr 11 hittades inga nyckelhålsmärkta produkter. Denna grupp infördes 2005 för att öppna upp för eventuell produktutveckling. Livsmedel som var tänkta att kunna höra till denna grupp var ”bredbara produkter som inte omfattas av punkterna 7-10, framställda av mjölk och/eller vegetabiliska oljor och fetter
och/eller fiskolja, huvudsakligen avsedda som pålägg”. I vägledningen till nyckelhålsmärkningen föreslås att bland annat lättmargarin med yoghurt skulle kunna placeras i denna grupp (Vägledning 2007). Några sådana produkter har inte utkommit på den svenska marknaden. Grupp nr 11 har tagits bort i revideringen 2009.
I grupperna med gröt (grupp nr 25) och blandningar av mjölk och grädde (grupp nr 4) fanns bara en produkt i respektive grupp. I grupp nr 5 som avser helt eller delvis vegetabiliska alternativ till blandningar av mjölk och grädde fanns två produkter. I gruppen vällingpulver (grupp nr 26), som togs bort i och med regel-ändringen i juni 2009, fanns tre olika produkter, alla från samma tillverkare. I grupp nr 16, som omfattar pajer, piroger och pizzor, fanns totalt tre
pizza-produkter från två olika tillverkare. I grupp nr 6 som omfattar magra alternativ till crème fraiche och liknande produkter, hittades fyra olika produkter, alla från olika tillverkare. Regeländringen i juni 2009 innebär att produkterna i denna grupp hamnar i samma kategori som produkterna i grupp 4, blandningar av mjölk och grädde.
Felmärkta produkter
Under inventeringen sorterades 62 produkter bort från de listor som kom från Icas. Coops, eller OPV Onlines databaser för att de felaktigt fanns markerade som nyckelhålsmärkta eller för att de utgått ur tillverkarens sortiment.
I de fall en produkt markerats som nyckelhålsmärkt men inte uppfyllde villkoren genomfördes följande kontroll:
Kontroll av datum för senaste uppdatering i OPV Online
Kontroll på tillverkarens webbplats om produkten fanns med som nyckelhålsmärkt i deras egen produktinformation på Internet.
I vissa fall kontrollerades även webbplatsen för produkter som uppfyllde villkoren för nyckelhålet. Detta skedde i de fall då produktinformationen inte uppdaterats på OPV Online under de senaste två åren, för att ta reda på om produkterna fort-farande fanns kvar på marknaden. Fanns inte produkterna med i produktinforma-tionen på tillverkarens egen hemsida bedömdes detta som att de utgått ur tillverk-arens sortiment.
Av de 62 produkter som sorterades bort hade 21 livsmedel utgått från tillverk-arens sortiment men fanns ändå kvar i OPV Onlines databas. Ytterligare 14 produkter från OPV Online fanns kvar i sortimentet men var inte nyckelhåls-märkta enligt tillverkarens webbplats utan hade felaktigt markerats som detta i databasen. I Icas register hade 12 produkter felaktigt markerats som nyckelhåls-märkta. En produkt i Icas register hade utgått.
Bland de produkter som var nyckelhålsmärkta av tillverkaren upptäcktes 14 fall av felmärkning. Det rörde sig till stor del om olika typer av gryner och frön, till exempel bovete och linfrön. Då dessa livsmedel inte räknas till gruppen spannmål kan de inte nyckelhålsmärkas. Även råris nyckelhålsmärktes av vissa tillverkare trots att livsmedlet inte innehöll tillräckliga mängder fiber för att uppfylla nyckel-hålskriterierna. Oförpackat bröd var en annan livsmedelsgrupp som felaktigt nyckelhålsmärktes av tillverkaren.
Tabell 2. Förteckning över företag i de olika livsmedelsgrupperna (indelade efter LIVSFS 2005:9)
Grupp Livsmedel Antal företag
Företag Antal
färdig-förpackade produkter
1 Skummjölk, minimjölk och lättmjölk och motsvarande fermenterade produkter
7 Arla, Gefleortens mejeri, Ica, Milko, Norrmejerier, Skånemejerier, Valio
48
2 Smaksatta fermenterade mjölkprodukter utan sötningsmedel
9 Arla, Gefleortens mejeri, Hemköp, Ica, Milko, Norrmejerier,
Skånemejerier, Valio, Willys
57
3 Vegetabiliska produkter utan söt-ningsmedel, avsedda som alternativ till produkterna under punkt 1
5 Carlshamn, Coop, GoGreen, Ica, Oatly
14
4 Produkter bestående av en blandning av enbart mjölk och grädde, avsedda som ett alternativ till grädde
1 Arla 1
5 Helt eller delvis vegetabiliska produkter, avsedda att användas som ett alternativ till produkterna under punkt 4
2 Arla, Unilever 2
6 Fermenterade mjölkprodukter samt motsvarande helt eller delvis vege-tabiliska produkter som inte omfattas av punkterna 1-3. Produkterna får vara smaksatta och ska huvudsak-ligen vara avsedda för matlagning.
4 Falköpings mejeri, Gefleortens mejeri, Norrmejerier,
Skånemejerier
4
7 Smältost samt motsvarande smaksatta produkter
2 Kavli, Milko/Fjällbrynt 12
8 Färskost och motsvarande smaksatta produkter
1 Arla Foods 7
9 Övrig ost och margarinost samt motsvarande smaksatta produkter
11 Arla Foods, Boxholms, Coop, Falbygdens, Gäsene, Ica, Jarlsberg, Milko, Norrmejerier,
Skånemejerier, Zeta
96
10 Matfett och matfettsblandningar som omfattas av rådets förordning (EG) nr 2991/94 om bredbara fetter samt motsvarande smaksatta produkter
5 Arla Foods, Carlshamn, Coop, Ica, Unilever
15
11 Bredbara produkter som inte omfattas av punkterna 7-10, framställda av mjölk och/eller vegetabiliska oljor och fetter och/eller fiskolja, huvudsakligen avsedda som pålägg
0 - 0
12 Kött (muskelvävnad) av nötkreatur, svin, får, fjäderfä eller vilt, som inte genomgått någon behandling; det får dock ha styckats, skivats, benats ur, skurits upp, putsats, malts, kylts, djupfrysts och tinats
13 Coop, CPK/Axfood, Euroshopper/Ica, Guldfågel, Hemköp, Ica, Ingelsta kalkon, Ivars/Kronfågel, Kronfågel, Lantgården, Scan, Stigtomta Struts, Willys/Axfood
Tabell 2, forts.
Grupp Livsmedel Antal företag
Företag Antal
färdig-förpackade produkter
13 Fisk som inte genomgått någon behandling; den får dock ha delats, skivats, benats ur, hackats, skurits upp, rengjorts, putsats, malts, kylts,
djupfrysts och tinats
9 Coop, Domstein, Eldorado/Axfood, Findus, Fisherman seafood, Garant/Axfood, Hemköp/Axfood, Ica, Willys
97
14 a Produkter som huvudsakligen framställts av kött (muskelvävnad), lever eller blod av nötkreatur, svin, får, fjäderfä eller vilt eller av fisk eller skaldjur. Produkterna får inte vara panerade men får innehålla sås eller spad.
45 Abba, Atria, Arbogapastej/Atria, Charkdelikatesser/Atria,
Lithells/Atria, Onsala/Atria, Pastejköket/Atria, Bröderna Nilsson, Charkprodukter, Coop, Dafgård, Diné Food, Eldorado/ Axfood, Eliassons Kött & Chark, Ello, Euroshopper/Ica, Findus, Geas, Guldfågeln, Gøl, Hemköp/ Axfood, Hovagårdens, Ica, Ingelsta kalkon, Jojjen AB, Kavli,
Kronfågel, Danpo/Kronfågel, Ivars/Kronfågel, Kå-Be, Lönneberga, Nybergs Deli, Polarica, Pärssons Sverige AB, Ridderheims, Scan, Signal & Andersson, Stigtomta struts, Sörensens fågelchark, Tulip, Ugglarps, Viktväktarna, Vild Man AB, Willys/Axfood
622
14 b Kött-, fisk- och skaldjursliknande produkter helt baserade på vegetabilisk råvara, dock ej på spannmål, vilka är avsedda som alternativ till produkterna under 14 a. Produkterna får inte vara panerade men får innehålla sås eller spad
5 Green n’lean, Ica, Marlow Foods, Maxos, Veggo 22 (Varav 2 produkter m. äggvita enl. LIVSFS 2009:6) 15 Färdigberedda produkter (utom produkte
under punkt 16) avsedda att utgöra en huvudmåltid och som per portion innehåller 1 670-3 140 kJ (400-750 kcal) och minst 80 g rotfrukter, baljväxter och andra grönsaker och/eller frukt och bär (exkl. potatis)
12 Coop, Dafgård, Felix, Findus, GOOH, Hemköp/Axfood, Ica, Danpo/Lantmännen, Souperb, Linda McCartney/Veggo, Weight Watchers/Heinz, Willys/Axfood
84
16 Pajer (ej efterrättspajer), piroger, pizzor 2 Findus, Weight Watchers/Heinz 3 17 Soppor (färdiga produkter och
pro-dukter tillredda enligt tillverkarens anvisningar) som per portion inne-håller 835-1570 kJ (200-375 kcal)
4 Coop, Ica, Souperb, Weight Watchers/Heinz
7 (ingen pulversoppa
fanns) 18 Frukt och bär som inte genomgått
någon bearbetning; de får dock ha rensats, skivats, kylts, djupfrysts och tinats
8 Coop, EKO, Eldorado/Axfood, Euroshopper/Ica, Garant/Axfood, Hemköp/Axfood, Ica,
Willys/Axfood
Tabell 2, forts.
Grupp Livsmedel Antal företag
Företag Antal förpackade
Produkter
19 Potatis, rotfrukter, baljväxter och andra grönsaker som inte genomgått någon bearbetning; de får dock ha smaksatts med kryddor, blancherats, torkats, kylts, djupfrysts och tinats
13 Axfood, Coop, Dujardin, Eko, Eldorado/Axfood, Felix, Findus, Garant/Axfood, GoGreen, Hemköp/Axfood, Ica, Risenta, Willys/Axfood
423
20 Mjukt bröd samt brödmixer där endast vatten och jäst ska tillföras (för brödmixer avser villkoren den färdiga varan)
29 Axa, Eldorado/Axfood, Fazer, Finax, Finska Hembageriet, Fria, Garant/Axfood, Garbo Food, Hemköp/Axfood, Ica, Korvbröds-bagaren, Kullens, Kungsörnens, Leksands, Lövånger, Paulun, Polarbröd, Pågen, Saltå Kvarn, Santa Maria, Schulstad, Semper, Skogaholm, Södervidingebagaren, Vagott, Wepu, Willys/Axfood, Åkes, Östras
238
21 Hårt bröd och skorpor 22 Coop, Fazer, Finax, Friggs, Hemköp/Axfood, Härjedalsbröd, Ica, Kavli, Kullens, Leksandsbröd, Mjälloms, Polarbröd,
Pyramidbageriet, Pågen,
Roslagsbröd, Saltå kvarn, Semper, Vaasan, Wasabröd, Vikabröd, Willys/Axfood, Åkes
112
22 Pasta 14 Axa, Barilla, Coop, Dinkelboden, Garant/Axfood, Hemköp/Axfood, Ica, Kungsörnen,
Pastella/Procordia, Saltå kvarn, Santa Maria, Semper, Willys, Zeta
87
23 Frukostflingor och müsli 18 Aktiv/Nutritech Int AB, Axa, B&P, Coop, Dinkelboden, Finax,
Frebaco, Hemköp/Axfood, Ica, Kellogg´s, Nestlé, Paulun, Quaker, Saltå kvarn, Start, Weetabix, Viktväktarna, Willys/Axfood
92
24 Mjöl, flingor och gryn av spannmål 16 Axa, Berte Qvarn, Coop, Dinkelboden, Druvan,
Euroshopper/Ica, Finax, Frebaco, GoGreen, Hemköp, Ica,
Kungsörnen, Mixwell, Risenta, Saltå kvarn, Willys/Axfood
120
25 Gröt och grötpulver (för pulver avser värdena den färdiga varan)
1 Dr Kousa 1
26 Vällingpulver 1 Nestlé 3
Diskussion
Begränsningar i metoden
Denna inventering ger en bild av det ungefärliga antalet färdigförpackade
nyckelhålsmärkta produkter i september 2009. Det är svårt att uttala sig om exakta siffror, beroende på dels de ständiga förändringarna i livsmedelsutbudet, dels begränsningar i metoden.
Livsmedelsutbudet ändras ständigt: nya produkter tillkommer, andra tas bort från den svenska marknaden och i ytterligare andra förändras recepturen. Vissa av de produkter som finns med i Icas och Coops sortimentslista för det första halvåret 2009 kan ha tagits bort från marknaden eller bytts ut mot andra produkter som inte är nyckelhålsmärkta. Det är olika hur ofta informationen om produkterna uppdateras i OPV Onlines databas. Det är inte heller alltid som livsmedelsföre-tagens egna hemsidor är uppdaterade med de senaste produkterna.
Den metod som använts vid denna inventering baseras på information som finns tillgänglig i Icas och Coops egna register, OPV Online och producenternas hemsidor. Produkter från mindre livsmedelsföretag, som inte finns med i OPV Onlines databas eller butikernas sortiment och som heller inte syns på sök-motorerna, har inte kunnat tas med i inventeringen.
Då flera olika källor (Ica, Coop, OPV Online, producenternas hemsidor) har använts finns risken att ett och samma livsmedel räknas med flera gånger i inven-teringen. För att se till att inga dubbletter finns med i inventeringen har produkter-nas EAN-koder använts för att identifiera de enskilda produkterna. I de fall då två eller flera produkter med samma EAN-kod upptäcktes togs alla utom en bort. EAN-koden är därmed en kvalitetssäkring för att inte räkna in en produkt fler gånger i en inventering. Om någon av källorna har angett felaktig EAN-kod på något livsmedel eller missat någon del av EAN-koden innebär det att detta livs-medel kan ha räknats två gånger i inventeringen.
Andra metoder som skulle kunna användas
I denna inventering har en kombination av uppgifter från handeln och industrin använts. Industrin har inte kontaktats direkt utan inventeringen baseras på de uppgifter som finns tillgängliga på olika webbplatser. En annan metod är att ta direktkontakt med livsmedelsföretagen och begära in uppgifter om deras nyckel-hålsmärkta sortiment. Fördelen med en sådan metod är att även de produkter som inte marknadsförs via Internet finns med. Nackdelen är att det finns ett mycket stort antal livsmedelsföretag av varierande storlek och det inte är säkert att det går att få tag på alla eller att de har möjlighet att svara på en sådan undersökning.
Denna inventering handlar om utbudet av nyckelhålsmärkta produkter men säger inget om konsumtionssiffror. För att ta reda på konsumtionen av olika livsmedel finns Jordbruksverkets statistik. Där finns information om konsumtionen av olika livsmedelsgrupper per person och år. Det finns dock ingen specifik information om nyckelhålsmärkta produkter (Jordbruksverket 20091002).
Butikernas utbud av nyckelhålsmärkt
Årsredovisningarna från de större butikskedjorna (Ica, Coop och Axfood) inom livsmedelssektorn tar alla upp försäljning eller sortiment av nyckelhålsmärkta produkter. Tabell 3 visar hur stor andel av det totala sortimentet nyckelhålsmärkta produkter utgör i fyra av de större livsmedelskedjorna.
Tabell 3. Antal nyckelhålsmärkta produkter i fyra livsmedelskedjors sortiment samt andelen nyckelhålsmärkta produkter av försäljningen
(Icas årsredovisning, Coops verksamhetsberättelse, Axfoods årsredovisning). Butik Antal
nyckelhåls-märkta produkter 2008 Andel nyckelhålsmärkta produkter av total försäljning 2008 (%) Total omsättning 2008 (MSEK) Ica 1 610 11 ca 91 000 Coop 3 900* 24 * ca 35 800 Hemköp (Axfood) 1 551 10 ca 9 500 Willys (Axfood) 899 9 ca 16 800
*Inklusive oförpackad frukt, potatis, rotfrukter, baljväxter och andra grönsaker, andel av livsmedelsförsäljning
De nyckelhålsmärkta varorna utgör i tre av de fyra butikskedjorna en tiondel av försäljningen. Undantaget är Coop där nyckelhålsmärkta produkter utgör 24 procent av försäljningen vilket beror på att de också räknat med oförpackad frukt & grönt i sin statistik. I Coops årsredovisning nämner man att en stor andel av de 3 900 nyckelhålsmärkta produkterna i deras sortiment är frukt& grönt. En annan orsak till den höga siffran i Coops verksamhetsberättelse är att man jämför försälj-ningssiffrorna för nyckelhålsmärkta varor med den totala försäljningen av livs-medel. Övriga butiker anger i stället hur stor andel av den totala omsättningen (inklusive hygienprodukter och liknande) som utgörs av försäljningen av nyckel-hålsmärkta produkter. Willys, som har ett betydligt lägre antal nyckelhåls-märkta produkter än de övriga butikskedjorna, har valt att profilera sig som en lågpris-butik. De övriga butikerna i tabellen satsar istället på ett större och bredare sorti-ment. Det är därför troligt att de övriga butikerna generellt faktiskt har fler olika produkter, både nyckelhålsmärkta och icke nyckelhålsmärkta, än Willys.
Tidigare inventering
En tidigare inventering gjordes av Livsmedelsverket 1992, när nyckelhålet funnits i tre år (Lindvall et al. 1992). Man använde sig då av Jordbruksverkets statistik över direktkonsumtionen i kombination med uppgifter från livsmedelsindustri och handel. Precis som vid denna inventering menade man då att en total överblick inte gått att få eftersom de uppgifter som gick att få om utbud och försäljnings-statistik för nyckelhålsmärkta produkter var begränsade. Därför presenterade man ingen sammanställning av det totala antalet produkter. Istället fokuserade invente-ringen 1992 på utbud och utveckling inom de olika livsmedelsgrupperna. De vill-kor som gällde 1992 var i stort sett samma som 1989, då nyckelhålet lanserades. I dessa regler fokuserade man på fett och kostfiber och 15 livsmedelsgrupper kunde nyckelhålsmärkas (Laser Reuterswärd 2008).
De största livsmedelsgrupperna i inventeringen 1992 var: Oblandade köttprodukter Blandade köttprodukter Bröd Frukostflingor Mjöl och gryn Smältost
Mesvaror (mesost, messmör)
Precis som i inventeringen 2009 utgjorde blandade köttprodukter en stor livs-medelsgrupp. Förklaringen ansågs vara att det fanns många producenter och varumärken för dessa varor. Denna förklaring stämmer också på inventeringen 2009 då blandade köttprodukter visade sig vara den livsmedelsgrupp där det fanns flest producenter.
I gruppen med mjukt matbröd kunde sex procent av utbudet märkas med nyckel-hålssymbolen år 1992. I inventeringen 2009 finns 238 nyckelhålsmärkta mjuka matbröd vilket troligtvis utgör en betydligt större andel av det totala utbudet av mjukt bröd.
Utbudet av nyckelhålsmärkta frukostflingor uppgick 1992 till 20 olika sorter vilket var mer än en fördubbling sedan nyckelhålets införande 1989. I invente-ringen 2009 ingår 92 produkter i livsmedelsgruppen ”Flingor och müsli”. Utbudet av fiberrika och fettsnåla frukostcerealier med låg sockerhalt har ökat betydligt och många av produkterna i denna grupp är nyckelhålsmärkta. Detta kan tyda på att nyckelhålet skulle kunna vara en bidragande orsak till den riktning som utvecklingen tagit.
I inventeringen 1992 konstaterade man också att flera nya mejeriprodukter hade tillkommit sedan 1989, bland annat minimjölk och mild lättyoghurt. Idag erbjuder
alla de större mejerierna ett flertal olika nyckelhålsmärkta produkter. Även de olika butikskedjornas egna varumärken (EMV) erbjuder nyckelhålsmärkta mejeriprodukter.
I inventeringen 1992 framkom att svenskarnas årskonsumtion av lättmargarin ökade mellan 1988 och 1992, från 3,4 kg per person och år (1988) till 4,4 kg per person och år (1992). Denna information fick man från Jordbruksverkets statistik. Statistiken innehåller ingen specifik information om nyckelhålsmärkta lättmarga-riner. Senare statistik (ej officiell statistik) visar att konsumtionen av lättmargarin år 2006 var 3,9 kg per person (Jordbruksverket 091002). För konsumtionen de senare åren finns ännu ingen statistik presenterad. I inventeringen 2009 finns 15 olika nyckelhålsmärkta lättmargariner och matfettsblandningar. Reglerna för nyckelhålsmärkning av lättmargarin skärptes år 2005 genom att det tillkom ett villkor för fettkvalitet (mättade fettsyror och transfettsyror).
Slutsatser
Det finns två inventeringar för nyckelhålsmärkta produkter, gjorda av Livs-medelsverket med 17 års mellanrum: år 1992 och 2009. År 2005 skärptes vill-koren för nyckelhålet för flera grupper och flera nya livsmedelsgrupper tillkom (från 15 till 26 grupper). Antalet nyckelhålsmärkta produkter har ökat betydligt i de flesta livsmedelsgrupper.
Det är tydligt att efterfrågan på hälsosamma produkter har ökat under de 20 år som nyckelhålet funnits och att livsmedelsproducenterna har anpassat produkt-utvecklingen efter hälsotrenden. Ett exempel är produktgruppen nyckelhålsmärkta frukostflingor som ökat nästan fem gånger sedan nyckelhålets infördes. Samtidigt har också en generell ökning av nya sorters livsmedel skett de senare åren och det finns betydligt fler varor att välja på, vilket gäller både nyckelhålsmärkta och icke nyckelhålsmärkta livsmedel.
I denna undersökning har också följande framkommit angåenden metoden: EAN-koden är en kvalitetssäkring för att undvika att räkna in en produkt
flera gånger under en inventering.
För att kunna göra en inventering behöver flera källor utnyttjas. I detta fall har listor från ICA och Coop, data från OPV Online samt producenternas egna hemsidor använts. En manuell bearbetning, med kunskap om i vilken av de 26 livsmedelsgrupperna en viss produkt tillhör är nödvändig.
Resultat baserad på reglerna från 2005 (LIVSFS 2005:9).
Inventeringen i september 2009 visade att det fanns cirka 2 500 (2487) unika nyckelhålsmärkta färdigförpackade produkter från 122
livsmedelsföretag.
De livsmedelsgrupper som inkluderar flest nyckelhålsmärkta varor är blandade köttprodukter med cirka 550 produkter (grupp nr 14 a), gruppen potatis, rotfrukter, baljväxter och andra grönsaker med cirka 420 färdig-förpackade produkter (grupp nr 19) samt mjukt bröd med cirka 240 produkter (grupp nr 20). De livsmedelsgrupper som hade minst antal nyckelhålsmärkta varor var blandningar av mjölk och grädde (grupp nr 4) och gröt (grupp nr 25).
Nyckelhålsmärkta produkter utgör cirka tio procent av den totala försälj-ningen enligt årsredovisningar 2008 från Ica och Axfood. Enligt Coops årsredovisning utgör nyckelhålsmärkta produkter, inklusive oförpackad frukt & grönt 24 procent av livsmedelsförsäljningen. För ICA var försälj-ningen av nyckelhålsmärkta produkter år 2008 cirka 9 900 miljoner svenska kronor.
Livsmedelsverkets föreskrifter
om användning av viss symbol
1;
LIVSFS 2005:9
(H 128)
Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför
alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller ändringar i
LIVSFS 2006:3 samt LIVSFS 2006:19.
1 § Märkning av livsmedel med en symbol som
− framhåller en låg halt av fett, socker eller salt eller
− framhåller en hög halt av kostfiber
får endast ske med en symbol som utformas enligt följande mönster och som
framställs i grönt eller svart tryck.
Symbolen skall åtföljas av märket ®.
Första stycket gäller inte andra symboler på livsmedel som lagligen märkts
eller släppts ut på marknaden i någon annan medlemsstat inom EU eller i
Norge, Island, Liechtenstein eller Turkiet.
2 § Märkning enligt 1 § får endast ske av
− färdigförpackade livsmedel som anges i bilagan till dessa föreskrifter
och av
− oförpackade livsmedel som avses i punkterna 13, 18 och 19 i bilagan
till dessa föreskrifter.
Märkning enligt första stycket får endast ske om livsmedlen uppfyller de
villkor som anges i bilagan.
1 Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett
2
Livsmedel
som
är avsedda för barn upp till 36 månaders ålder får inte
märkas med symbolen.
___________________
Dessa föreskrifter (LIVSFS 2005:9) träder i kraft den 1 juni 2005, då
Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd (SLVFS 1989:2) om
användning av viss symbol ska upphöra att gälla.
Bestämmelserna i den äldre författningen (SLVFS 1989:2) får tillämpas
till och med den 30 november 2006.
Följande livsmedel som märkts före den 30 november 2006 får dock
släppas ut på marknaden enligt de äldre bestämmelserna till och med den
30 juni 2007:
− gruppen frukostflingor,
− välling ur gruppen ”välling och gröt (ej barnmat)”, och
− djupfryst färdiglagad mat ur gruppen ”färdiglagad mat (ej desserter; ej
barnmat), bestående av produkt som innehåller köttvara, fiskvara eller
vegetabilier med potatis, ris, pasta eller annan spannmålsprodukt samt i
förekommande fall sås, grönsaker eller rotfrukter”.
Följande livsmedel som märkts före den 30 juni 2008 får dock släppas ut
på marknaden enligt de äldre bestämmelserna till dess lagren tar slut:
− hårdost ur gruppen ”övrig ost och margarinost”. (LIVSFS 2006:19)
De allmänna råden som avser annonsering eller annan marknadsföring
samt utmärkande av färdiglagad mat som serveras i storhushåll får dock
tillämpas även fortsättningsvis.
___________________
Dessa föreskrifter (LIVSFS 2006:19) träder i kraft den dag de utkommer
från trycket (2006-10-02).
3
Bilaga
Livsmedel som får märkas med symbol
Livsmedel Villkor
1. Skummjölk, minimjölk och
lättmjölk och motsvarande
fermenterade
produkter
- fetthalt högst 0,5 g/100 g
2. Smaksatta fermenterade
produkter utan sötningsmedel
- fetthalt högst 0,5 g/100 g
- mono- och disackarider totalt
högst 9 g/100 g
3. Vegetabiliska produkter utan
sötningsmedel,
avsedda
som
alternativ till produkterna under
punkt
1
- fetthalt högst 1,5 g/100 g
- mättade fettsyror och
syror högst 0,3 g/100 g
- renframställda mono- och
disackarider inte tillförda
4. Produkter bestående av en blandning
av enbart mjölk och grädde, avsedda
som ett alternativ till grädde
- fetthalt högst 5 g/100 g
5. Helt eller delvis vegetabiliska
produkter, avsedda att användas som
ett alternativ till produkterna under
punkt
4
- fetthalt högst 5 g/100 g
- renframställda mono- och
disackarider inte tillförda
- natrium inte tillfört
6. Fermenterade mjölkprodukter samt
motsvarande helt eller delvis
vegetabiliska produkter som inte
omfattas av punkterna 1 – 3.
Produkterna får vara smaksatta och
skall
huvudsakligen
vara avsedda
för
matlagning.
- fetthalt högst 5 g/100 g
- renframställda mono- och
disackarider inte tillförda
- natrium inte tillfört
7. Smältost samt motsvarande
satta
produkter
- fetthalt högst 10 g/100 g
- renframställda mono- och
disackarider inte tillförda
- natriumhalt högst 1200 mg/100 g
8. Färskost och motsvarande smaksatta
produkter
- fetthalt högst 5 g/100 g
- renframställda mono- och
disackarider inte tillförda
- natriumhalt högst 350 mg/100 g
9. Övrig ost och margarinost samt
motsvarande smaksatta produkter
- fetthalt högst 17 g/100 g
4
Livsmedel Villkor
10. Matfett och matfettsblandningar
som omfattas av rådets förordning
(EG) nr 2991/94 om bredbara
fetter
2samt motsvarande smaksatta
produkter
- fetthalt högst 41 g/100 g
- mättade fettsyror och
syror högst 33 % av den totala
fetthalten
- natriumhalt högst 600 mg/100 g
11. Bredbara produkter som inte
omfattas av punkterna 7-10,
fram-ställda av mjölk och/eller vegeta-
biliska oljor och fetter och/eller
fiskolja,
huvudsakligen
avsedda
som
pålägg
- fetthalt högst 17 g/100 g
- mättade fettsyror och
syror högst 33 % av den totala
fetthalten
- renframställda mono- och
disackarider inte tillförda
- natriumhalt högst 600 mg/100
12. Kött (muskelvävnad) av nötkreatur,
svin, får, fjäderfä eller vilt, som
inte
genomgått
någon behandling;
det får dock ha styckats, skivats,
benats ur, skurits upp, putsats,
malts, kylts, djupfrysts och tinats
- fetthalt högst 10 g/100 g
13. Fisk som inte genomgått någon
behandling; den får dock ha delats,
skivats, benats ur, hackats, skurits
upp, rengjorts, putsats, malts, kylts,
djupfrysts och tinats
14. a) Produkter som huvudsakligen
framställts av kött (muskelvävnad),
lever eller blod av nötkreatur, svin,
får,
fjäderfä
eller
vilt eller av fisk
eller skaldjur, och
b) kött-, fisk- och
liknande
produkter
helt baserade på
vegetabilisk
råvara, dock ej på
spannmål, vilka är avsedda som
alternativ till produkterna under a).
Produkterna under a) och b) får
inte
vara
panerade men får
inne-hålla sås eller spad.
5
Livsmedel Villkor
15. Färdigberedda produkter (utom
produkter under punkt 16) avsedda
att utgöra en huvudmåltid och som
per portion innehåller
- 1670-3140 kJ (400-750 kcal) och
- minst 80 g rotfrukter, baljväxter
och andra grönsaker och/eller
frukt och bär (exkl. potatis)
- högst 30 % av energivärdet får
komma från fett
- tillförda renframställda mono-
och disackarider högst 3 g/100g
- natriumhalt högst 400 mg/100 g
16. Pajer (ej efterrättspajer), piroger
och
pizzor
- högst 30 % av energivärdet får
komma från fett
- tillförda renframställda mono-
och disackarider högst 3 g/100g
- natriumhalt högst 600 mg/100 g
17. Soppor (färdiga produkter och
produkter tillredda enligt
verkarens
anvisningar) som per
portion innehåller 835-1570 kJ
(200-375
kcal)
- högst 30 % av energivärdet får
komma från fett
- tillförda renframställda mono-
och disackarider högst 3 g/100g
- natriumhalt högst 400 mg/100 g
18. Frukt och bär som inte genomgått
någon bearbetning; de får dock ha
rensats, skivats, kylts, djupfrysts
och
tinats
- renframställda mono- och
disackarider inte tillförda
19. Potatis, rotfrukter, baljväxter och
andra grönsaker som inte
genomgått någon bearbetning; de
får dock ha smaksatts med kryddor,
blancherats,
torkats,
kylts,
djupfrysts och tinats
- tillförda renframställda mono-
och disackarider högst 1 g/100g
- natriumhalt högst 200 mg/100 g
20. Mjukt bröd samt brödmixer där
endast vatten och jäst skall tillföras
(för brödmixer avser villkoren den
färdiga
varan)
- fetthalt högst 7 g/100 g
- mono- och disackarider totalt
högst 10 g/100 g
- natriumhalt högst 600 mg/100 g
- kostfiber minst 4,5 g/1000 kJ
(1,9 g/100 kcal)
21. Hårt bröd och skorpor
- fetthalt högst 8 g/100 g
- natriumhalt högst 600 mg/100 g
- kostfiber minst 4,5 g/1000 kJ
(1,9 g/100 kcal)
6
Livsmedel Villkor
22. Pasta
- kostfiber minst 4 g/1000 kJ
(1,7 g/100 kcal)
23. Frukostflingor och müsli
- fetthalt högst 7 g/100 g
- mono- och disackarider totalt
högst 13 g/100 g
- natriumhalt högst 500 mg/100 g
- kostfiber minst 4,5 g/1000 kJ
(1,9 g/100 kcal)
24. Mjöl, flingor och gryn av spannmål - kostfiber minst 4,5 g/1000 kJ
(1,9 g/100 kcal)
25. Gröt och grötpulver (för pulver
avser värdena den färdiga varan)
- fetthalt högst 5 g/100 g
- natriumhalt högst 200 mg/100 g
- kostfiber minst 4,5 g/1000 kJ
(1,9 g/100 kcal)
26. Vällingpulver
- fetthalt högst 10 g/100 g pulver
- natriumhalt högst 500 mg/100 g
pulver
- kostfiber minst 3 g/1000 kJ
(1,25 g/100 kcal)
Livsmedelsverkets
författningssamling
ISSN 1651-3533Föreskrifter om ändring i
Livsmedels-verkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9)
om användning av viss symbol;
LIVSFS 2009:6
(H 128)
Utkom från trycket den 17 juni 2009
Omtryck
beslutade den 2 juni 2009.
Med stöd av 7 och 40 §§ livsmedelsförordningen (2006:813) föreskriver
1Livsmedelsverket att 1 och 2 §§ samt övergångsbestämmelserna och bilagan
till verkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol ska
ha följande lydelse.
Föreskrifterna kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag
dessa föreskrifter träder i kraft.
1 §
Märkning av livsmedel med en symbol som avser halten av fett,
socker-arter, salt eller kostfiber får endast ske med en symbol som utformas enligt
följande mönster och som framställs i grönt eller svart tryck.
Symbolen ska åtföljas av märket ®.
Första stycket gäller inte andra symboler på livsmedel som lagligen märkts
eller släppts ut på marknaden i någon annan medlemsstat inom EU eller i
Norge, Island, Liechtenstein eller Turkiet.
2
2 §
Märkning enligt 1 § får endast ske av
−
färdigförpackade livsmedel som anges i bilagan till dessa föreskrifter
och av
−
oförpackade livsmedel som avses i punkterna 12, 18 och 19 i bilagan
till dessa föreskrifter.
Märkning enligt första stycket får endast ske om livsmedlen uppfyller de
villkor som anges i bilagan.
Livsmedel som är avsedda för barn upp till 36 månaders ålder får inte
märkas med symbolen.
_______________
Dessa föreskrifter (LIVSFS 2005:9) träder i kraft den 1 juni 2005, då
Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd (SLVFS 1989:2) om
användning av viss symbol ska upphöra att gälla.
_______________
Hårdost ur gruppen ”övrig ost och margarinost” som märkts före den 30
juni 2008 får släppas ut på marknaden enligt de äldre bestämmelserna till
dess lagren tar slut.
Dessa föreskrifter (LIVSFS 2006:19) träder i kraft den 2 oktober 2006.
_______________
Dessa föreskrifter (LIVSFS 2009:6) träder i kraft
– den 1 oktober 2009 i fråga om övergångsbestämmelserna, och
– den 17 juni 2009 i övriga delar. Livsmedel som släppts ut på marknaden
eller märkts enligt äldre regler före den 17 december 2010 får dock fortsätta
att släppas ut på marknaden till dess lagren tar slut.
INGER ANDERSSON
Camilla Lööw Lundin
3
Bilaga
(till LIVSFS 2005:9)
Livsmedel som får märkas med symbol
A. Villkor för alla livsmedelsgrupper m.m.
1. Sötningsmedel (livsmedelstillsatser) och godkända nya livsmedel eller nya
livsmedelsingredienser med sötande egenskaper får inte ingå.
2. Olja och/eller annat fett som används i produkterna får innehålla totalt
högst 2 g industriellt framställda transfettsyror per 100 g olja och/eller fett.
3. I dessa föreskrifter avses med
- fullkorn: hela kärnan av spannmål (frövita, grodd och kli); kärnan får
vara mald, krossad eller liknande men beståndsdelarna ska ingå i sina
ursprungliga proportioner för respektive spannmålsslag, och
- spannmål: vete, spelt, råg, havre, korn, majs, ris, hirs och durra och
andra Sorghum-arter.
B. Villkor för vissa livsmedelsgrupper
Livsmedel
Villkor
1. Mjölk och motsvarande
fermenterade produkter.
- fett högst 0,7 g/100 g
2. Smaksatta fermenterade
produkter.
- fett högst 0,7 g/100 g
- sockerarter totalt högst 9 g/100 g
3. Vegetabiliska produkter avsedda för
samma användning som produkterna
i grupp 1.
- fett högst 1,5 g/100 g
- mättade fettsyror högst 33 % av den
totala fetthalten
- sockerarter totalt högst 5 g/100 g
- natrium högst 0,04 g/100 g
4. Produkter bestående av en blandning
av mjölk och grädde, avsedda för
samma användning som grädde,
och motsvarande fermenterade
produkter.
Produkterna får vara smaksatta.
- fett högst 5 g/100 g
- sockerarter totalt högst 5 g/100 g
- natrium högst 0,1 g/100 g
5. Helt eller delvis vegetabiliska
produkter, avsedda för samma
användning som produkterna i
grupp 4.
- fett högst 5 g/100 g
- mättade fettsyror högst 33 % av
den totala fetthalten
- sockerarter totalt högst 5 g/100 g
4
Livsmedel
Villkor
6. Färskost och motsvarande smaksatta
produkter.
- fett högst 5 g/100 g
- natrium högst 0,35 g/100 g
7. Margarinost (helt eller delvis
vegetabiliska produkter avsedda för
samma användning som produkterna
i grupp 8) och motsvarande smak
satta produkter.
- fett högst 17 g/100g
- mättade fettsyror högst 20 % av
den totala fetthalten
- natrium högst 0,5 g/100 g
8. Övrig ost och motsvarande
smaksatta produkter.
- fett högst 17 g/100 g
- natrium högst 0,5 g/100 g
9. Matfett och matfettsblandningar
som omfattas av rådets förordning
(EG) nr 2991/94 om bredbara
fetter
2samt motsvarande smaksatta
produkter.
- fett högst 41 g/100 g
- mättade fettsyror högst 33 % av
den totala fetthalten
- natrium högst 0,5 g/100 g
10. Oljor och flytande margariner
och matfettsblandningar.
- mättade fettsyror högst 20 % av
den totala fetthalten
- natrium högst 0,5 g/100 g
11. Kött (muskelvävnad) och lever av
nötkreatur, svin, häst, får, get,
fjäderfä eller vilt, som inte genom
gått någon behandling; det får dock
ha styckats, skivats, benats ur,
skurits upp, putsats, malts, kylts,
djupfrysts och tinats.
- fett högst 10 g/100 g
12. Fisk, skaldjur, musslor och andra
blötdjur som inte genomgått någon
behandling; de får dock ha delats,
skivats, benats ur, hackats, skurits
upp, rengjorts, putsats, malts, kylts,
djupfrysts och tinats.
5
Livsmedel
Villkor
13 a) Produkter framställda av minst
50 % kött (muskelvävnad), lever
och/eller blod av nötkreatur, svin,
häst, får, get, fjäderfä eller vilt
13 b) Produkter framställda av minst
50 % fisk, skaldjur, musslor
och/eller andra blötdjur
13 c) Produkter avsedda som huvud-
saklig proteinkomponent i en
måltid eller som pålägg,
fram-ställda av minst 95 % vegetabilisk
råvara
Produkterna under 13 a), 13 b) och
13 c) får inte vara panerade men får
innehålla sås eller spad.
Procentandelarna 50 % under 13 a),
50 % under 13 b) respektive 95 %
under 13 c) avser den del av
produkten som är avsedd att
konsumeras.
- fett högst 10 g/100 g
- sockerarter totalt högst 5 g/100 g
- fett från annat än fisk högst
10 g/100 g
- sockerarter totalt högst 5 g/100 g
- fett högst 10 g/100 g
- sockerarter totalt högst 5 g/100 g
Villkoren avser den del av produkten
som är avsedd att konsumeras.
14. Färdigberedda produkter (utom
produkter under punkt 15, 16 och
17) avsedda att utgöra en
huvud-måltid och som innehåller
- 400-750 kcal (1670-3140 kJ) per
portion och
- minst 25 g rotfrukter, baljväxter
(utom jordnötter) och andra
grönsaker (exkl. potatis)
och/eller frukt och bär per 100 g
produkt.
- högst 30 % av energivärdet får
komma från fett.
Om fisk med en fetthalt över 10 %
ingår får högst 40 % av
värdet i produkten komma från fett;
det fett som inte kommer från fisk
får då utgöra högst 10 g per portion
- renframställda sockerarter högst
3 g/100g
6
Livsmedel
Villkor
15. Piroger, pizzor och andra pajer
än efterrättspajer, baserade på
spannmål, som innehåller
- minst 250 kcal (1050 kJ) per
portion och
- minst 25 g rotfrukter, baljväxter
(utom jordnötter) och andra
grönsaker (exkl. potatis)
och/eller frukt och bär per 100 g
produkt.
Spannmålsdelen ska innehålla
minst 15 % fullkorn, räknat på
torrsubstans.
- högst 30 % av energivärdet får
komma från fett
- renframställda sockerarter högst
3 g/100g
- natrium högst 0,5 g/100 g
16. Smörgåsar, baguetter, wraps och
liknande produkter, baserade på
spannmål, som innehåller
- minst 250 kcal (1050 kJ) per
portion och
- minst 25 g rotfrukter, baljväxter
(utom jordnötter) och andra
grönsaker (exkl. potatis)
och/eller frukt och bär per 100 g
produkt.
Spannmålsdelen ska innehålla
minst 25 % fullkorn, räknat på
torrsubstans.
- högst 30 % av energivärdet får
komma från fett
- renframställda sockerarter högst
3 g/100g
- natrium högst 0,4 g/100 g
17. Soppor (färdiga produkter och
produkter tillredda enligt
till-verkarens anvisningar) som
inne-håller
- minst 150 kcal (625 kJ) per
portion och
- minst 25 g rotfrukter, baljväxter
(utom jordnötter) och andra
grönsaker (exkl. potatis)
och/eller frukt och bär per 100 g
färdig produkt.
- högst 30 % av energivärdet får
komma från fett
- renframställda sockerarter högst
3 g/100g
- natrium högst 0,4 g/100 g
18. Frukt och bär som inte genomgått
någon bearbetning; de får dock ha
7
Livsmedel
Villkor
19. Potatis, rotfrukter, baljväxter (utom
jordnötter) och andra grönsaker
som inte genomgått någon bearbet-
ning; de får dock ha blancherats,
torkats, skivats, kylts, djupfrysts,
tinats eller konserverats i vatten.
Produkterna får ha smaksatts med
kryddor.
- renframställda sockerarter högst
1 g/100g
- natrium högst 0,2 g/100 g
20. Mjukt bröd samt brödmixer där
endast vatten och jäst ska tillföras
och som innehåller minst 25 %
fullkorn räknat på produktens
torrsubstans.
För brödmixer avser villkoren den
färdiga varan.
- fett högst 7 g/100 g
- sockerarter totalt högst 5 g/100 g
- natrium högst 0,5 g/100 g
- kostfiber minst 5 g/100 g
21. Hårt bröd och skorpor som
inne-håller minst 50 % fullkorn räknat
på produktens torrsubstans.
- fett högst 7 g/100 g
- sockerarter totalt högst 5 g/100 g
- natrium högst 0,5 g/100 g
-
kostfiber minst 6 g/100 g
22. Pasta (ofylld) som innehåller minst
50 % fullkorn räknat på produktens
torrsubstans.
- natrium högst 0,04 g/100 g räknat
på produktens torrsubstans
- kostfiber minst 6 g/100 g räknat på
produktens torrsubstans
23. Frukostflingor och müsli som
innehåller minst 50 % fullkorn
räknat på produktens torrsubstans.
- fett högst 7 g/100 g
- renframställda sockerarter högst
10 g/100 g
- sockerarter totalt högst 13 g/100 g
- natrium högst 0,5 g/100 g
-
kostfiber minst 6 g/100 g
24. Mjöl, flingor, gryn och kross av
spannmål som innehåller 100 %
fullkorn räknat på produktens
torrsubstans, samt kli av spannmål
-
kostfiber minst 6 g/100 g
25. Gröt och grötpulver som innehåller
minst 50 % fullkorn räknat på
produktens torrsubstans.
För pulver avser värdena den
färdiga varan.
- fett högst 5 g/100 g
- sockerarter totalt högst 5 g/100 g
- natrium högst 0,2 g/100 g
Rapporter som utgivits 2008
1. Mikroprofil Nötkreatur. Kartläggning av mikroorganismer på slaktkroppar av M Lindblad. 2. Mögel och mykotoxiner i ris - fokus på basmati och råris av E Fredlund och A M Thim. 3. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Livsmedel, januari 2008 av C Normark
och K Mykkänen.
4. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2006, EC and National Report by A Andersson, G Jansson and A Jansson.
5. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2007, EC and National Report by A Andersson, G Jansson and A Jansson.
6. Rapportering av livsmedelskontrollen 2007 av Doris Rosling.
7. Proficiency Testing - Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N 41 by L Merino.
8. Proficiency Testing − Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T−16 by C Åstrand and L Jorhem.
9. På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverket kostråd av C Lagerberg Fogelberg.
10. På väg mot miljöanpassade kostråd - delrapport fisk - av F Ziegler. 11. Rapportering av dricksvattenkontrollen 2007 av D Rosling.
12. Riksprojekt 2007 - Kvicksilver i saluhållen fisk.
13. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Dricksvatten 2008:1, mars av T Šlapokas, C Gunnarsson och A Jentzen.
14. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Livsmedel, april 2008 av C Normark, M Olsson och I Tillander.
15. Är dagens mat näringsfattig? En kritisk granskning av näringsförändringar i vegetabilier över tiden av I Mattisson, C Andersson, W Becker, H S Strandler, A Strömberg och S Wretling.
16. Salt i lunchrätter i Jönköpings län - Resultat från analysprojekt i 8 kommuner hösten 2007 av W Becker.
17. Fett och fettsyror i den svenska kosten i - Analyser av Matkorgar inköpta 2005 av W Becker, M Haglund och S Wretling.
18. Älgkött - analys av näringsämnen av M Arnemo, I Mattisson, A Staffas och H S Strandler. 19. Proficiency Testing - Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N 41
by L Merino and M Åström.
20. Bly och kadmium i vegetabilier odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn 2006 21. Revidering av Matmallen av E Amcoff och H Enghardt Barbieri.
22. Proficiency Testing - Food Chemistry, Vitamins in Food, Round V-6 by H S Strandler and A Staffas.
23. Proficiency Testing - Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T-17 by C Åstrand and Lars Jorhem.
24. Rapport från GMO-projektet 2008. Undersökning av GMO-livsmedel - förekomst, spårbarhet och märkning av Z Kurowska.
25. Energi och vikt vid graviditet och amning - Vetenskapligt underlag inför revideringen av Livsmedelsverkts kostråd för gravida och ammande.
26. Näringsämnen vid graviditet och amning - Vetenskapligt underlag inför revideringen av Livsmedelsverkts kostråd för gravida och ammande.
27. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Dricksvatten 2008:2, september av T Šlapokas och A Jentzen.
28. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Livsmedel, oktober 2008 av C Normark och M Olsson.
Rapporter som utgivits 2009
1. Nedkylning av slaktkroppar (nöt) på gårdsnära slakterier - Kartläggning och utvärdering av ny metodik av R Lindqvist och J-E Eriksson.
2. Kompetensprovning av laboratorier. Mikrobiologi - Livsmedel, januari 2009 av C Normark och M Olsson.
3. Proficiency Testing - Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N 43 by L Merino.
4. Riskprofil - Mögel och mykotoxiner i livsmedel av E Fredlund, L Abramsson Zetterberg, A-M Thim och M Olsen.
5. Proficiency Testing - Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T-18 by C Åstrand and L Jorhem.
6. Kontrollprogrammet för tvåskaliga blötdjur - Årsrapport 2008 - av M Persson och B Karlson. 7. Rapportering av livsmedelskontrollen 2008 av D Rosling.
8. Rapportering av dricksvattenkontrollen 2008 av D Rosling.
9. Kompetensprovning av laboratorier. Mikrobiologi - Livsmedel, april 2009 av C Normark, M Olsson and I Tillander.
10. Kompetensprovning av laboratorier. Mikrobiologi -Dricksvatten, 2009:1, mars av T Slapokas, A Jenzten och M Olsson.
11. Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel. Resultat 2008 av I Nordlander, B Aspenström-Fagerlund, A Glynn, A Johansson, K Granelli, E Fredberg, I Nilsson, Livsmedelsverket och K Girma, Jordbruksverket.
12. Fett och fettsyror i den svenska kosten i - Analyser av Matkorgar inköpta 2005 av W Becker, A Eriksson, M Haglund och S Wretling.
13. Färdiga såser, glutenfria produkter och Aloe Vera - analys av näringsämnen av I Mattisson, C Gard, A Staffas och C Åstrand.
14. Kemisk riskprofil för dricksvatten av K Svensson, U Beckman-Sundh, P O Darnerud, C Forslund, H Johnsson, T Lindberg och S Sand.
15. Proficiency Testing - Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N 44 by L Merino.
16. Matförgiftningar i Sverige - analys av rapporterade matförgiftningar 2003-2007 av M Lindblad, A Westöö, R Lindqvist, Livsmedelsverket, M Hjertqvist och Y Andersson, Smittskyddsinstitutet. 17. Proficiency Testing - Food Chemistry, Vitamins in Food, Round V-7 by H S Strandler
and A Staffas.
18. Riksprojekt 2008. Transfettsyror i kakor/kex och chips - märkning och hlster av L Wallin, S Wretling och I Mattisson.
19. Utbudet av nyckelhålsmärkta färdigförpackade produkter i september 2009 av E Lövestam och A Laser Reuterswärd.
