Mäklarstudenters förväntningar och fastighetsmäklaryrkets verklighet - En kvalitativ studie om hur man bättre kan förbereda mäklarstudenter

Mäklarstudenters förväntningar och

fastighetsmäklaryrkets verklighet

-En kvalitativ studie om hur man bättre kan förbereda

mäklarstudenter

Expectations among real estate students

and the real estate broker´s reality

- A qualitative study on how to better prepare real estate

students

Malin Hellqvist & Madeleine Johansson

Fastighetsvetenskap Kandidatnivå 15 hp

VT2019

Sammanfattning

Fastighetsmäklaryrket anses vara ett statusyrke och förknippas ofta med lyx och lättförtjänta pengar. Redan tidigt under utbildningen får dock mäklarstudenterna höra att en stor del av dem inte kommer att arbeta som fastighetsmäklare inom ett par år, vilket också visar sig stämma när utbildningen är avslutad. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för varför mäklarstudenter väljer att byta karriär samt om, och i så fall hur man skulle kunna förebygga antalet som väljer att lämna branschen efter en kortare tid. Genom kvalitativa intervjuer behandlar studien vad åtta före detta mäklarstudenter har för uppfattning och åsikter kring problemet att så pass många mäklarstudenter i slutändan väljer ett annat yrke än vad de tänkt vid påbörjad utbildning. Resultaten från analysen visar att det finns ett gap mellan de förväntningar respondenterna hade och fastighetsmäklaryrkets verklighet särskilt beträffande lön, arbetstider och press. Dessutom indikerar resultaten att praktik skulle kunna användas för att korrigera mäklarstudenterna förväntningar.

Nyckelord: Avregistrering, fastighetsmäklare, förväntningar, praktik, provisionslön, studenter, stress, utbildning

Abstract

Real estate brokerage is considered high status professions and is often associated with luxury and easy-to-earn money. At an early point of the education, the broker students the broker students get to hear that many of them will not be working as a real estate agent within a few years, a statement that turns out to be accurate as the education is completed. The purpose of this study is to create an understanding as to why broker students decide on a different career and if, and in that case how this could be prevented. Using qualitative interviews, the study deals with eight former broker students’ opinions and perceptions regarding the problem that many broker students ultimately decide on a different profession than they initially thought. The results from the analysis reveal that there is a gap between the expectations of the respondents and the reality of a real estate broker regarding salary, working hours and the pressure. Moreover, the results indicate that practice could be used to correct the broker students´ expectations.

Keywords: Commission, deregistration, education, expectations, practice, real estate brokers, students, stress

Innehållsförteckning

Inledning ... 6

1.1. Bakgrund ... 6

1.2. Problemdiskussion ... 7

1.3. Syfte och frågeställningar ... 8

1.4. Avgränsningar ... 8

1.5. Disposition ... 9

2. Litteraturgenomgång ... 10

2.1. Upplysningar om fastighetsmäklaryrket... 10

2.1.1. Utbildningen som krävs ... 10

2.1.2. Lönesystem inom branschen ... 11

2.1.3. Långa arbetstider ... 12

2.2. Psykologisk påverkan ... 12

2.2.1. Val av yrke ... 12

2.2.2. Orsaker till uppsägning ... 13

2.2.3. Maslows behovstrappa ... 15

2.3. Förberedelse inför arbetslivet ... 16

3. Studiens genomförande ... 18

3.1. Val av metod och materialinsamling ... 18

3.1.1. Val av metod ... 18 3.1.2. Urval ... 18 3.1.3. Metodiskt angreppssätt ... 19 3.1.4. Insamling av data ... 19 3.1.5. Databearbetning ... 19 3.2. Eventuella problem ... 20

3.2.1. Validitet och reliabilitet ... 20

3.2.2. Etik ... 20 3.2.3. Bortfall ... 21 4. Resultat ... 22 4.1. Kontrollfrågor ... 22 4.2. Yrkesvalet ... 22 4.3. Karriärbytet ... 24 4.4. Förberedande åtgärder ... 26 5. Analys ... 30 5.1. Yrkesvalet ... 30

5.2. Karriärbytet ... 31

5.3. Förberedande åtgärder ... 33

6. Avslutande diskussion och slutsats ... 36

6.1. Varför väljer mäklarstudenter att utbilda sig till mäklare? ... 36

6.2. Hur kommer det sig att mäklarstudenter väljer att byta karriär? ... 37

6.3. Hur skulle man mer framgångsrikt kunna förbereda studenterna inför yrket?... 39

6.4. Slutsats ... 41

7. Förslag till fortsatt forskning ... 43

Referenser ... 44

Tryckta källor ... 44

Elektroniska källor ... 47

Bilagor ... 48

6

Inledning

1.1. Bakgrund

Tidigt under utbildningen får fastighetsmäklarstudenterna höra av såväl föreläsare som fastighetsmäklare att en stor del av de studenter som befinner sig i klassrummet inte kommer att arbeta som mäklare inom ett par år samt att det är en av de branscher som flest väljer att lämna. Yrket i sig förknippas många gånger med lättförtjänta pengar, lyx och glamour. Men hur kommer det sig då att så många i slutändan väljer att inte arbeta som mäklare? Kanske stämmer inte de förutfattade meningarna kring yrket överens med verkligheten? Enligt Wörmanns (2006) rapport Konkurrens, utveckling och förändring var det 35 av de 66 fastighetsmäklarstudenterna som tog examen från Malmö högskola år 2006 som faktiskt valde att arbetade som registrerade fastighetsmäklare efter avslutad utbildning. Detta motsvarar en andel på 53 procent. Således valde 47 procent av studenterna att inte påbörja en karriär som fastighetsmäklare efter avslutade studier.

I dagens läge är det relativt många som väljer att bli fastighetsmäklare. Vid årsskiftet 2018/2019 fanns det 7 193 registrerade fastighetsmäklare i Sverige. Högst antal registrerade fastighetsmäklare i Sverige noterades i oktober 2018. Antalet registreringar uppgick då till 7 303. Den marginella nedgången sedan dess kan förklaras med att det är vanligt att mäklare som väljer att avsluta sin karriär gör det i slutet av året (Fastighetsmäklarinspektionen, 2019).

Utöver en utbildning vid högskola eller universitet omfattande minst 120 högskolepoäng krävs även 10 veckors praktik för att få en fullständig registrering som fastighetsmäklare. Varje student ska själv ordna en praktikplats och planera in när denna ska genomföras men i enlighet med Fastighetsmäklarinspektionens krav ska praktiken innehålla alla de moment som normalt sett ingår i ett förmedlingsuppdrag (Fastighetsmäklarinspektionen, 2018). Syftet med praktiken är att studenten ska få en uppfattning om hur det är att arbeta som fastighetsmäklare i Sverige genom att handledas av och följa en registrerad fastighetsmäklare (Ibid.). I dagsläget innefattas inte den obligatoriska praktiken om 10 veckor i kurs- och utbildningsplanen hos någon av de lärosäten som erbjuder en fastighetsmäklarutbildning i Sverige. På Malmö universitet är utbildningen för att bli fastighetsmäklare ett kandidatprogram om 180

7

högskolepoäng där studenten efter avslutad utbildning erhåller en kandidatexamen inom huvudämnet Fastighetsvetenskap (Malmö universitet, 2019). Efter att ha klarat av de första 150 högskolepoängen i kursplanen är dock de akademiska kraven för att erhålla en fastighetsmäklarregistrering uppfyllda (Mäklarsamfundet, u.å.). Av den orsaken förekommer det att studenter väljer att avsluta sin utbildning innan de erhåller en kandidatexamen.

1.2. Problemdiskussion

Att arbeta som fastighetsmäklare ses av många som ett statusyrke. Av de studenter som ingick i Claudia Wörmanns rapport Den nya generationens fastighetsmäklare ansåg 57 procent av dem att yrket fastighetsmäklare är ett statusyrke. Utbildning, lön, möjlighet till karriär, krav på skicklighet, att yrket är fritt och självständigt, att det uppfattas som ett ansvarsfullt yrke samt att yrket kräver ärlighet och moral är faktorer som påverkar om yrket anses ha status (Wörmann, 2007). Det är förstås lätt att dra slutsatsen att fastighetsmäklare är ett glamouröst statusyrke när man bara ser ytan av yrket. På tv-program med mäklare i huvudrollen syns ofta fina kläder, dyra bilar och lyxiga resor vilket förstås kan inverka på samhällets stereotypa bild av fastighetsmäklaren och dennes arbete. I verkligheten består yrket dock sällan av champagne och lyxbilar. I takt med att man kommer i mer och djupare kontakt med branschen förändras den glamourösa bilden av mäklaryrket alltmer och en ny uppfattning av yrket bildas.

Utifrån vår egen erfarenhet har vi sett och upplevt att flera av våra före detta studiekamrater och branschkollegor valt att avsluta sin karriär som fastighetsmäklare en kort tid efter påbörjar karriär, alternativt inte påbörjat sin karriär som fastighetsmäklare över huvud taget. Sedan tidigare finns viss forskning angående varför så många väljer bort fastighetsmäklaryrket. Det finns främst två studier inom liknande område som denna. De är båda genomförda av före detta studenter vid Karlstad Business School respektive Högskolan i Gävle. Broqvist och Olsson (2018) har i sin studie identifierat orsaker till att svenska mäklare säger upp sig och kom fram till att stress, konflikter, lönesystem, utbrändhet samt konflikter mellan privatliv och arbete är exempel på bidragande faktorer. De kom även fram till att just provisionslönen verkar vara den huvudsakliga orsaker till uppsägningen bland deras respondenter. Simonsson och Tallbom (2008) ville i en annan studie få en förståelse för varför så stor andel av fastighetsmäklarstudenterna vid Högskolan i Gävle i slutändan väljer ett annat yrke. Efter genomförd studie kom de fram till att de främsta anledningarna till att de före detta studenterna som deltog i undersökningen valt att inte arbeta som mäklare var arbetstiderna

8

samt den stora arbetsbördan yrket innebar. Andra bidragande faktorer som tas upp i studien är lönestrukturen, felaktiga förväntningar, inställningar gentemot yrket, konkurrens och brist på arbete. De understryker också vikten av att studenterna bör vara medvetna om den rådande situationen i branschen. Vi har dock märkt att det finns ett kunskapsgap kring hur detta kan förebyggas. Därför vill vi undersöka detta vidare i syfte att visa såväl arbetsgivare som studenter hur man kan minska antalet mäklarstudenter som efter en kort tid, mer specifikt mindre än ett år, inte är kvar inom branschen. Hur kommer det sig att så pass många mäklarstudenter väljer att sluta efter endast ett år? Finns det någonting man kan göra för att förbereda studenterna bättre inför vad som väntas när de kommer ut i arbetslivet? Vilka förändringar behöver ske för att man ska kunna minska kvoten av mäklare som slutar eller inte börjar arbeta inom yrket över huvud taget?

Förutom det faktum att studenterna lägger ner tid på en utbildning de eventuellt inte får någon direkt användning av, lägger också utbildningsinstitutionerna samt mäklarföretagen ner mycket tid och resurser på mäklarstudenterna och deras utbildning. En hög omsättning av ny personal får negativa konsekvenser för företagen i form av utbildningskostnader och en stor skillnad mellan nyanställda och de som varit anställda en längre tid (Lee, Wu, Chen, Kao & Feng, 2014).

1.3. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att skapa en förståelse för varför mäklarstudenter väljer att byta karriär samt om, och i så fall hur, man bättre kan förbereda dom för fastighetsmäklaryrket.

Vi söker svar på följande frågor:

- Varför väljer mäklarstudenter att utbilda sig till mäklare? - Hur kommer det sig att mäklarstudenter väljer att byta karriär?

- Hur skulle man mer framgångsrikt kunna förbereda studenterna inför yrket?

1.4. Avgränsningar

Studien avgränsar sig till vad före detta studenter vid Malmö universitet har för uppfattning angående varför mäklarstudenter väljer att byta karriär samt om man bättre kan förbereda

9

dom för fastighetsmäklaryrket. Studien behandlar inte arbetsgivarnas, utbildningsinstitutionernas eller aktiva fastighetsmäklares syn på saken och inbegriper inte heller de mäklarstudenter som valt att inte fullfölja utbildningen.

1.5. Disposition

Inledningsvis presenteras grundläggande upplysningar och statistik angående fastighetsmäklaryrket. Teori och tidigare genomförda studier berörande val av yrke, vanliga orsaker till uppsägning samt praktikens funktion presenteras också. Därefter ges en redogörelse av metod, materialinsamling samt eventuella problem beträffande studien tas upp och diskuteras. Vidare uppvisas det material som insamlats från de utförda kvalitativa intervjuerna. Empirin såväl som intervjufrågorna är indelade i fyra avsnitt. Det första avsnittet består av kontrollfrågor. Avsnitt två behandlar varför deltagarna valde mäklaryrket. Det tredje avsnittet redogör för orsakerna till karriärbytet och avsnitt fyra behandlar förebyggande åtgärder. Därefter analyseras och jämförs teori och det insamlade empiriska materialet. Vidare följer en avslutande diskussion av studien samt slutsatser. Avslutningsvis ges förslag till framtida forskning med exempel på utveckling och tillägg till denna studie.

10

2. Litteraturgenomgång

I denna del kommer grundläggande upplysning och statistik angående fastighetsmäklaryrket inledningsvis att presenteras. Syftet är att ge läsarna en bild av vad fastighetsmäklaryrket i stora drag innebär i praktiken. Därefter ges en redogörelse över teorier och tidigare genomförda studier som berör val av yrke och vanliga orsaker till uppsägning för att få en förståelse för faktorerna bakom ett yrkesval och varför yrket sedan väljs bort. Till sist redogörs för hur praktiken fungerar som en förberedande åtgärd inför arbetslivet.

2.1. Upplysningar om fastighetsmäklaryrket

2.1.1.

Utbildningen som krävs

För att få en fullständig registrering som fastighetsmäklare idag krävs det både teoretisk utbildning från högskola eller universitet samt praktik hos en registrerad fastighetsmäklare. Ett av kraven är att utbildningen ska omfatta minst 120 högskolepoäng vilket motsvarar 80 veckors studier. De kurs- och utbildningsplaner som organiseras av utbildningsanordnaren ska uppfylla Fastighetsmäklarinspektionens utbildningskrav. Utbildningen måste av den anledningen ske på högskola, universitet eller hos annan enskild utbildningssamordnare med behörighet. Enligt Fastighetsmäklarinspektionens (2018) krav måste utbildningen innefatta läroämnena fastighetsförmedling, fastighetsrätt, civilrätt, skatterätt, ekonomi, byggnadsteknik, fastighetsvärdering samt fördjupning relaterad till något av dessa områden. Ytterligare krav för registreringen är den obligatoriska praktiken som ska omfatta tio veckor. Praktiken ska bestå av tio veckors handledning hos en registrerad fastighetsmäklare och ska omfatta alla de beståndsdelar en fastighetsaffär normalt sett består av (Ibid.). Programmet fastighetsförmedling vid Malmö universitet uppfyller fastighetsmäklarinspektionens utbildningskrav och det finns möjlighet att efter avslutad utbildning erhålla en kandidatexamen inom fastighetsvetenskap. Programmets huvudområde fastighetsvetenskap behandlar kunskapsområdena teknik, juridik, ekonomi och beteende- och samhällsvetenskap och undervisningen ges utifrån ett kundperspektiv (Malmö universitet, 2019).

11

2.1.2.

Lönesystem inom branschen

Enligt 21§ i fastighetsmäklarlagen ska mäklaren få ersättning från säljaren i form av provision om inget annat avtalats. Det vanligaste lönesystemet för mäklare är provision vilket definieras som en ersättning beräknad i procent på omsättningen vid en försäljning (Svenska Akademien, 2009). Det är en vanlig missuppfattning att den summan uppdragsgivaren betalar är vad fastighetsmäklaren sedan får i lön, vilket inte stämmer. Provisionen som betalas av uppdragsgivarna ska täcka flertalet kostnader som mäklaren alternativt mäklarbyrån har för att mäklaren ska kunna vara verksam. Då mäklarens lön för det mesta är grundad på omsättningen för det med sig konsekvensen att lönenivåerna inom branschen varierar mycket (Mäklarsamfundet, 2018). Detta lönesystem innebär alltså att ersättningen den enskilda mäklaren erhåller i de flesta fall är beroende av hur många objekt (hus/lägenheter) mäklaren säljer. I vissa fall är arvodet beroende av försäljningspriset.

Det förekommer dock andra lönesystem om än i betydligt mindre omfattning. Löneformen har också ett samband med tiden personen varit verksam som fastighetsmäklare. Som framgår av diagrammet nedan (se Figur 1) har 88 procent av mäklarna som varit verksamma mellan noll–tre år enbart provisionsbaserad lön. Följaktligen har 15 procent av mäklarna fast lön och sju procent har en annan löneersättning exempelvis i form av bonus och vinstdelning. I takt med att verksamhetstiden stiger, stiger också andelen fast lön och annan ersättning och andelen provisionsbaserad lön avtar (Ibid.).

12

2.1.3.

Långa arbetstider

Enligt 5§ Arbetstidslagen får ordinarie arbetstid i Sverige högst uppgå till 40 timmar i veckan. Är man heltidsanställd på en arbetsplats har man således vanligen en arbetsvecka på 40 timmar som mest. För fastighetsmäklare ser det många gånger annorlunda ut. Simonsson och Tallbom (2000) tar i sin studie upp att en fastighetsmäklares arbetsvecka vanligtvis ligger på omkring 60 timmar i veckan, samtidigt som studenterna som deltog i undersökningen svarade att de var villiga att arbeta i snitt 50 timmar per vecka. Kontrakt, visningar och möten hamnar ofta på obekväma arbetstider av den orsaken att det är då kunderna är lediga. Dessutom förväntas man som mäklare ofta vara tillgänglig på telefon utöver de timmarna. Just arbetstiderna med långa dagar och obekväma tider är något som svenska fastighetsmäklare nämner som en av de sämsta faktorerna när det gäller yrket (Mäklarsamfundet, 2018).

2.2. Psykologisk påverkan

2.2.1.

Val av yrke

Att ansöka till högskolan är ett viktigt val för sin karriär. När ett sådant val görs strävar man naturligtvis efter att hitta en viss typ av arbete, men även en viss typ av arbetsmiljö där man kan uppnå personlig utveckling och tillfredställelse (Ireh, 2000).

Holland (1997) har i sin personlighetsteori identifierat sex personligheter. Han menar att varje enskild människa har en eller flera dominerande personlighetstyper och matchar i sin teori personligheten med en människas yrkesmässiga intressen. I modellen delar Holland in personligheten i sex typer; vetenskaplig, konstnärlig, social, företagsam, systematisk och praktisk. De sex olika personlighetstyperna omfattar olika intressen, värden och sociala förmågor. Varje personlighet föredrar samt är duktig på skilda saker och antagandet i teorin är att människan är tillfreds med sin omgivning då det finns en kongruens, alltså överensstämmelse, mellan omgivningen och människans personlighet. De människor som lyckats finna ett yrke som passar till deras personlighetstyp har framstående möjligheter att uppleva arbetstillfredsställelse (Ibid.).

Åmark (1970) menar på att det finns flera olika bakomliggande orsaker till ett yrkesval. Det kan exempelvis vara baserat på vad människor i ens närhet anser att man bör arbeta med, att

13

man verkligen hittat det man vill arbeta med, eller rent av en slump. Väljer man ett yrke exempelvis med anledning av att någon annan begär det eller att man endast är ute efter att tjäna mycket pengar kan man komma att känna att yrket inte passar en då man saknar samhörighet med yrket. Fastighetsmäklare ses av många som ett ”statusyrke”. Wörmann (2007) skriver i sin rapport om den nya generationens fastighetsmäklare att 57 procent av de studenter som deltog i studien ansåg att fastighetsmäklare var ett statusyrke. Faktorer som avgör huruvida ett yrke är ett statusyrke är bland annat lön, utbildning, möjlighet till karriär, krav på skicklighet och att yrket är fritt och självständigt. Dessa faktorer kan verka attraktiva men risken finns att man inte kommer att känna någon samhörighet med yrket om man väljer det enbart utifrån en sådan faktor. Väljer man däremot ett yrke för att man verkligen känner att man vill arbeta med det finns en stor chans att man känner samhörighet gentemot yrket (Åmark, 1970).

2.2.2.

Orsaker till uppsägning

2.2.2.1. Felaktiga förväntningar

Branham (2005) har i sin studie undersökt och identifierat sju orsaker till att medarbetare väljer att säga upp sig i produktproducerande företag. Några av orsakerna är; en missanpassning mellan jobbet och personen, att man som anställd får för lite coachning och/eller feedback på sitt arbete, att det finns för få till fällen för tillväxt och framsteg, att man känner sig nedvärderad, att man känner stress från överarbete och obalans mellan arbete och liv samt mistande av förtroende för ledarna på arbetsplatsen. Troligtvis är den mest avgörande orsaken till uppsägning att arbetsplatsen eller jobbet i sig inte lever upp till de förväntningarna medarbetaren har. Branham (2005) har funnit att ouppfyllda förväntningar är den främsta orsaken till att 50 procent slutar de första sex månaderna på arbetet. Trots ouppfyllda förväntningar väljer vissa anställda att stanna kvar på jobbet och anpassa sig till verkligheten medan andra anställda blir så pass omotiverade av detta att de beslutar säga upp sig.

I Wörmanns (2006) rapport Konkurrens, utveckling och förändring tar hon upp det faktum att många fastighetsmäklarstudenter under sin studietid inte begripit vad yrket i själva verket innebär då de exempelvis inte insett hur mycket försäljning som ingår i yrket. Wörmann menar på att bland annat media bidrar till att framställa mäklaryrket som guld och gröna skogar. Trots att det finns de fastighetsmäklare som tjänar mycket pengar ges inte en

14

rättvisande bild av yrket då lönesystemet bidrar till stora löneklyftor. Det är essentiellt att yrket lockar rätt typ av människor med en rättvis uppfattning om yrket samt att studenterna efter avslutad utbildning möter en verklighet som de är väl förberedda för (Ibid.)

Branham (2005) tar upp att rekryterare inom företaget i rekryteringsprocessen i första hand bör fokusera på kandidater som redan finns inom organisationen som praktikanter. Fördelen med praktikanter som sedan tidigare figurerar inom organisationen är många gånger medvetna om för- och nackdelarna på arbetsplatsen och har därför en bättre utgångspunkt än nyanställda när det gäller att fatta ett beslut om att fortsätta en anställning inom företaget.

2.2.2.2. Arbetsrelaterad stress

Det finns forskning som tyder på att stress kan verka antingen förhöjande eller störande och på så vis medföra såväl positiva som negativa resultat, beroende på orsaken till stress (Cavanaugh, Boswell, Roehling & Boudreau, 2000). Inledningsvis förekommer det så kallad utmaningsrelaterad stress som har sitt ursprung i arbetskrav. Trots att stress av den typen kan upplevas stressigt medför den potentiella fördelar för individen och bidrar till utveckling. Vidare kan arbetskrav även medföra så kallad förhindrande stress. Sådan stress har benägenhet att istället påverka individen negativt genom att begränsa alternativt störa individens arbetsprestation (Boswell, Olson-Buchanan & LePine, 2004). Det kan vara hälsosamt med sådana arbetsvillkor som är utmanande och motiverande men dessa bör hållas avskilt från en för hög arbetsbelastning och orimliga krav vilket kan leda till hälsoproblem (Europeiska arbetsmiljöbyrån, u.å.). En fastighetsmäklare förväntas ofta vara tillgänglig på telefon även utanför normal arbetstid. Detta bidrar till en hög arbetsbelastning och brist på vila och återhämtning och just de långa arbetsdagarna och obekväma tiderna är en faktor som många svenska fastighetsmäklare tycker är negativt med yrket (Mäklarsamfundet, 2018).

Cooper och Marshall (1976) kategoriserar faktorer på arbetsplatsen som visat sig ha ett samband med stress och hälsorisker som det organisatoriska och sociala i arbetet. I modellen ”A model of stress at work” kategoriserar de källorna till stress på arbetet, som i sin tur kan leda till sjukdom relaterad till arbetet. I modellen skildras de sex källorna till arbetsrelaterad stress som följande; faktorer i direkt relation till en viss typ av arbete, roll i organisationen, karriärsutveckling, relationer på arbetet, organisationsstruktur och -klimat samt stresskällor utanför organisationen. Faktorer i direkt relation till en viss typ av arbete kan exempelvis vara

15

dåliga fysiska arbetsförhållanden, överbelastning av arbete, tidspress och obekväma arbetstider. Stressfaktorer som orsakas av rollen i organisationen kan exempelvis vara att det finns otydligheter kring arbetsrollen, rollkonflikter samt ansvar för andra människor. Beträffande karriärsutvecklingen kan även den bidra till arbetsrelaterad stress då det exempelvis förekommer över- eller underbefordran eller otillräcklig jobbsäkerhet. Relationer på arbetet kan vara en bidragande stressfaktor till exempel vid en dålig relation till chefen, underordnade, eller kollegor. Brist på deltagande i beslutprocesser, begränsningar av beteendet och kontorspolitik är faktorer som kan leda till stress orsakat av organisationsstruktur och -klimat. Den sista potentiella stresskällan är stresskällor utanför organisationen som påverkar välmåendet på arbetsplatsen. Exempel på sådana källor är familjeproblem, kriser samt bristande livstillfredställelse (Ibid.)

Avey, Luthans och Jensen (2009) tar i sin studie om psykologiskt kapital som en resurs för att hantera personalomsättning och stress bland anställda, upp att det finns ett uppenbart samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen, prestationer bland personalen och oönskvärt organisatoriskt resultat. Arbetsrelaterad stress resulterar oftare än nödvändigt i att personal frivilligt säger upp sig.

2.2.3.

Maslows behovstrappa

Abraham Maslow grundade modellen som idag kallas för ”Maslows behovstrappa”. Maslows behovstrappa förklarar i vilken ordning människan prioriterar sina behov. Respektive steg i trappan representerar en viss typ av behov och för att kunna fortsätta uppåt i stegen måste tidigare behov vara uppfyllt (Deckers, 2016). Modellen består av fem steg varav det första representerar de fysiologiska basbehoven så som boende, sömn och mat. Dessa behov är mycket viktiga för att kunna leva. Närmast följande steg är trygghetsbehovet. Här menar Maslow att människan strävar efter att känna säkerhet och stabilitet. När det gäller arbetsrelaterad säkerhet kan det exempelvis röra sig om att inte behöva oroa sig över ekonomi och att ha en trygg arbetsmiljö. När människan känner trygghet och det andra steget i behovstrappan är uppfyllt kan man gå vidare till nästa steg, som rör relationer, kärlek och gemenskap med andra människor. Maslow menar att det är viktigt att det finns en trygghet även i relationerna. Då detta behov är uppfyllt går individen vidare till nästa behov; ett behov av uppskattning, status och makt. Till sist nås behovet av självförverkligande, ett behov som ständigt förändras. När man lyckats ta sig hit, vilket är svårt då alla tidigare behov måste vara

16

uppfyllda, handlar det om att utnyttja ens egna resurser ordentligt och på så vis känna att man har ett syfte (Ibid.).

2.3. Förberedelse inför arbetslivet

Gapet mellan den teoretiska utbildningen och det riktiga arbetslivet är ofta stort. De som kommer ut i arbetslivet förväntas vara högkvalificerade och kunna lösa problem på ett innovativt sätt och därför har det blivit mer nödvändigt att implementera teoretiska kunskaper i verkliga sammanhang (Littke & Thång, 2015). Griffin, Lorenz och Mitchell (2010) visar att 80 procent av studenterna som deltog i deras studie tyckte att deras praktik hade en positiv påverkan på deras val av karriärväg. 76 procent av de som var med i undersökningen kände sig väsentligt mer förberedda inför att komma ut i arbetslivet. Människan kan genom att praktiskt interagera med mer erfarna samt kunniga utveckla sina kunskaper och färdigheter och få en bättre förståelse för yrket. Normerna för hur lärande ska gå till har utvecklats genom institutionaliseringen av utbildning. De uppkomna normerna kan komma att skilja sig från de normer som föreligger inom arbetslivet vilket kan få påverkan både på företagen samt studenterna (Winman, 2014). För att ha användning av den teoretiska kunskapen man får genom utbildning och lärande måste det även vara möjligt att nyttja denna i arbetslivet, det vill säga tillämpa det teoretiska i praktiken (Winman, 2014). Det är då ett bra tillvägagångssätt att genomföra praktik för att knyta sin teoretiska kunskap till beprövad erfarenhet och samtidigt få erfara de normer som föreligger inom arbetslivet.

I en studie beträffande praktikplatser som ett ”testa innan du köper-arrangemang” pekar Coco (2000) på att syftet med praktik är att studenten ska få uppleva det verkliga arbetslivet och på så vis ge en planerad övergång från det teoretiska klassrummet till den praktiska arbetsplatsen. Det har också visat sig att praktiken kan medföra flertalet fördelar gällande det teoretiska lärandet när studenten kommer tillbaka till skolan efter avslutad praktik. Praktiken kan hjälpa studenten utveckla omedelbara färdigheter så som tidsplanering, ökat initiativtagande, förbättrade kommunikationskunskaper och disciplin. Praktik under utbildningstiden ger alltså positiva effekter såväl på den akademiska som på den praktiska fronten. Genom att studenten får komma ut och uppleva arbetslivet i verkligheten kan ”verklighetschocken” som kan uppstå när man går från det akademiska under utbildningen och vidare in i arbetslivet lindras. Praktiken bidrar också till att studenterna upplever mindre skiljaktigheter mellan vad de lärt

17

sig i skolbänken och vad dom faktiskt kommer att uppleva ute på arbetsplatsen (Knouse, Tanner & Harris, 1999).

Rothman och Sisman (2016) framhåller i sin studie att praktiken fungerar som ett verktyg för att förbereda studenterna på verkligheten och på så vis på förhand inse vad en framtida karriär inom branschen skulle innebära. Detta med en tämligen liten investering av tid och resurser. Den kännedom man får beträffande yrket från praktiken kan antingen bekräfta eller bestrida studentens förväntningar gällande hur det skulle vara att vara verksam inom ett visst yrke. De menar således på att praktiken är nyttig även för de som väljer att ta en annan väg i sin karriär, då det är bättre att få kännedom angående yrkets innebörd så tidigt som möjligt, vilket en praktik möjliggör.

18

3. Studiens genomförande

3.1. Val av metod och materialinsamling

3.1.1.

Val av metod

Inom forskningsmetodiken kan två typer av metod användas, kvantitativ och kvalitativ metod. De två metoderna lämpar sig bäst för olika typer av situationer men kan i vissa fall även kombineras. Kvalitativ metod lämpar sig bäst då man vill ha förståelse för ett problem samt om man vill undersöka individens beteende eller värderingar. Kvantitativ metod gör det istället möjligt att generalisera data och få resultat i form av siffror (Bryman, 2011).

När vi bestämt oss för vilken typ av studie vi ville genomföra samt vad syftet med studien skulle vara undersökte vi vilken typ av metod som bäst skulle hjälpa oss att uppnå syftet med studien. Då vi ville skapa en djupare förståelse för varför nyutbildade fastighetsmäklare väljer bort det tilltänka yrket samt om, och i så fall hur, man bättre kan förbereda dom för fastighetsmäklaryrket ansåg vi att en kvalitativ metod bäst skulle hjälpa oss att besvara våra frågor. Den kvalitativa analysen svarar på frågeställningar som handlar om vad någonting innebär och vad som kännetecknar denna händelse (Starrin & Svensson, 1994). Genom att tillämpa en kvalitativ metod kunde en mer omfattande och ingående kunskap erhållas.

3.1.2.

Urval

Vi har valt att avgränsa respondenterna till personer som valt att avregistrera sig, alternativt valt att inte påbörja sin karriär som mäklare alls. För att nå dessa respondenter har vi bett mäklare och mäklarstudenter vi känner om tips på tänkbara deltagare till studien. Utifrån tipsen kunde vi sedan sammanställa en lista med namn och kontaktuppgifter till de potentiella undersökningsdeltagarna. För oss var det önskvärt att respondenterna skulle utbildat sig vid Malmö universitet och att de avslutat sina studier under de senaste tre åren samt genomfört praktik hos en registrerad fastighetsmäklare.

Anledningen till våra krav på deltagarna var att vi på grund av begränsning av tid valt att avgränsa oss till mäklarstudenter från Malmö universitet respektive att kunna säkerställa att

19

vi erhöll färsk information från respondenterna. Önskemålen vi hade på respondenterna förmedlade vi till de kontakter som tipsade oss om potentiella deltagare. Totalt fick vi tips på 16 tidigare mäklare alternativt mäklarstudenter varav 12 uppfyllde våra nämnda kriterier och önskemål. Av dessa 12 var det fyra som inte deltog i intervjuerna varav två tackade nej till att delta och två fick vi ej kontakt med. Det lämnade oss med åtta respondenter villiga att delta i undersökningen. Av de åtta respondenter som deltog i studien var tre män och fem kvinnor i åldersspannet 22 – 35. Kön och åldersspann på deltagarna var slumpmässigt.

3.1.3.

Metodiskt angreppssätt

Enligt Olsson och Sörensen (2011) beror angreppssättet på hur planering och uppstart av forskningen. I studien tillämpas ett deduktivt angreppssätt vid teoriinsamlingen, då vår forskning bygger på befintlig teori som till viss del grundar sig på tidigare forskningsresultat inom liknande ämnen. Teori som redan existerar har alltså fått vägleda vilken information som ska samlas in och hur denna sedan bör tolkas (Davidson & Patel, 1998).

3.1.4.

Insamling av data

Vår primärdata till studien samlades in genom telefonintervjuer med deltagarna. Anledningen till att vi valde att utföra intervjun på telefon istället för vid ett fysiskt möte var att vi ville låta dem svara på frågorna med en minskad risk för att vi skulle påverka deras svar genom exempelvis kroppsspråk, gester och ansiktsuttryck (Davidson & Pate, 1998). Innan vi genomförde intervjuerna hade vi kontaktat samtliga respondenter och fått bekräftat vilka som var villiga att delta i undersökningen. Vi la upp ett noggrant schema för när intervjuerna skulle äga rum. Varje intervju tog mellan 10–20 minuter och spelades in efter godkännande från deltagarna. Vi strävade efter att genomföra standardiserade intervjuer. Standardiserade intervjuer innebär att vi försökt genomföra så likartade intervjuer som möjligt. Enligt Olsson och Sörensen (2011) kan man genom standardiserade intervjuer med liknande frågeföljd och formulering minimera risken för att frågorna uppfattas felaktigt.

3.1.5.

Databearbetning

När vi genomfört alla intervjuer transkriberades dessa ordagrant i ett dokument. Då intervjuerna först spelades in och sedan transkriberades är risken liten att någon information fått förlorad eller missuppfattats. Vi delade upp transkriberingen av intervjuerna mellan oss

20

och kontrollerade sedan varandras transkriberingar. På så vis fick vi en bra överblick av vad som sagts i intervjuerna och kunde samtidigt sammanställa data.

3.2. Eventuella problem

3.2.1.

Validitet och reliabilitet

Det är av stor vikt att visa giltigheten i en studie och tillförlitligheten i studien behandlas av begreppen validitet och reliabilitet. Validiteten kan brista om det exempelvis om någon fråga fattas eller är irrelevant (Bryman, 2011). Undersökningen ska också vara fri från sådant som inte ska undersökas så innan intervjuerna genomfördes granskades frågorna noggrant för att undvika problem med validiteten. Reliabiliteten visar på om resultatet skulle bli detsamma oavsett vem det är som utför undersökningen samt när den utförs (Bell, 2010).

Validiteten i vår undersökning kan ifrågasättas då vissa frågor som ställts inte är direkt kopplade till syftet. Vi anser dock att även de frågor som inte är direkt kopplade till syftet hjälpt oss få en grundligare och mer ingående förståelse av orsaker till att mäklarstudenter väljer att utbilda sig till mäklare för att sedan byta karriär samt hur man bättre kan förbereda studenterna inför yrket. Alla frågor har noggrant utformats inför intervjuerna och de spelar alla en roll i att uppnå syftet och besvara frågeställningarna och därför anser vi att validiteten är god.

Vi konstruerade våra intervjufrågor med avsikten att tillfälle för intervjun samt vem respondenten var inte skulle ha någon direkt påverkan på resultatet. Detta har vi gjort efter bästa förmåga för att minska risken för misstolkningar av frågorna. Vi fick likartade svar från respondenterna, men detta är inte någon garanti för hög reliabilitet då de som deltar i intervjun exempelvis alltid kommer att ha förutfattade meningarna.

3.2.2.

Etik

Den etiska aspekten var viktig för oss då det i det här fallet rör sig om en kvalitativ undersökning vilket innebär att respondenten ger mycket av sig själv och svarar utförligt på frågorna. Vid första kontakt med de potentiella deltagarna informerades de om syftet med undersökningen, att eventuellt deltagande är frivilligt, att intervjuresultatet behandlas

21

konfidentiellt samt hur resultatet skulle komma att användas. Samtliga deltagare gav sin tillåtelse efter att vi gett informerat om de rådande omständigheterna. För oss var det viktigt att respondenterna skulle känna sig trygga med sitt deltagande i undersökningen och vi har därför valt att skydda deras integritet genom en konfidentiell studie, vilket innebär att endast vi forskare är medvetna om respondentens identitet och försäkrar att denna kommer att skyddas (Bell, 2010).

3.2.3.

Bortfall

Av 12 kontaktade potentiella deltagare svarade två att de inte ville delta i undersökningen. De respondenterna hade olika anledningar till att de inte ville delta. En av dem kände att det inte fanns tid för det då personen var utomlands och en av dem uttryckte att den helt enkelt inte hade något intresse av att delta. Två av de potentiella deltagarna fick vi aldrig tag på då de kontaktuppgifter vi blivit tilldelade inte stämde.

22

4. Resultat

4.1. Kontrollfrågor

För att kunna säkerställa att personerna som tackat ja till att delta i studien uppfyllde önskemålen på deltagande respondenter inleddes intervjuerna med ett par kontrollfrågor. Frågor som ställdes var då om de studerat vid Malmö universitet, om de vid påbörjade studier hade haft som mål att arbeta som mäklare efter avslutad utbildning, om de sedan arbetat som fastighetsmäklare i mindre än ett år, när de avslutade sina studier, samt om de genomfört praktik hos en registrerad fastighetsmäklare.

Alla åtta respondenter som deltagit i studien svarade att deras mål vid påbörjad utbildning hade varit att sedan påbörja en karriär som fastighetsmäklare och att de studerat vid Malmö universitet. En av deltagarna hade arbetat som fastighetsmäklare i mindre än ett halvår och två av dem hade aldrig börjat arbeta som mäklare. Resterande fem deltagare uppgav att de hade arbetat som mäklare mellan ett halvår till ett år. Samtliga respondenter hade genomfört sin praktik hos en registrerad fastighetsmäklare. En av dem i början av utbildningen, resterande sju under andra halvan av utbildningen eller efter avslutad utbildning.

4.2. Yrkesvalet

Sju av åtta respondenter hade tidigare arbetat inom ett serviceyrke, vilket samtliga trivts bra med. Sex av respondenterna nämnde att de tidigare arbetat inom försäljning i olika former och gillat det. En av respondenterna hade innan påbörjad utbildning arbetat som mäklarassistent på en mäklarbyrå och därifrån bildat sig uppfattningen att det verkade som ett roligt yrke med mycket möjligheter och ville vidareutvecklas inom samma område som det nuvarande arbetet. Samtliga intervjupersoner nämner att fastighetsmäklare kändes som ett naturligt nästa steg för att vidareutvecklas och avancera i sin karriär med tanke på dennes bakgrund, då fastighetsmäklaryrket även det involverar såväl försäljning som service. Alla intervjupersoner hade alltså arbetat med något som i mer eller mindre utsträckning liknade fastighetsmäklaryrket. Tre av respondenterna tar också upp det faktum att de valt att utbilda sig till mäklare då de tyckt att det verkat vara ett roligt yrke över lag. Tre av deltagarna belyser

23

också att de hade någon i sin närhet som arbetar som mäklare och att detta påverkat deras yrkesval bland annat på grund av viss press.

Sju av de medverkande kände att lönestrukturen inom branschen, alltså att lönen i de allra flesta fall är 100 procent provisionsbaserad, hade påverkat deras yrkesval. Av de sju uttryckte sex av dem att löneformen hade haft en positiv påverkan i valet av yrke, då de förknippat detta med möjligheten att tjäna mycket pengar. Den sjunde hade däremot varit lite skeptisk gentemot löneformen redan innan påbörjad utbildning då personen sedan tidigare var van vid att ha en fast och säker inkomst. En respondent skiljer sig från de övriga sju då denne inte alls hade reflekterat över löneformen innan påbörjad utbildning. Lönestrukturen hade alltså varken haft någon negativ eller positiv påverkan på dennes yrkesval.

Jag tänkte att med provisionslön skulle man ju få betalt när man presterade, och att man genom att arbeta hårt kunde tjäna mycket pengar (kvinna 23 år som arbetat som mäklare i fyra månader).

Samtliga av deltagarna i studien uppgav flertalet positiva förväntningar de haft på fastighetsmäklaryrket innan påbörjade studier. Fem av deltagarna svarade att de förväntade sig att det skulle vara ett roligt yrke. Fyra av dem nämnde att de förväntade sig ett socialt yrke där man får träffa många olika människor i vardagen. Även att de haft förhoppningar om att kunna tjäna mycket pengar som resultat av mycket arbete belyste fem av respondenterna. Att det skulle vara ett fritt arbete med goda möjlighet att styra över sina egna arbetstider var en förväntning som flera av intervjupersonerna delade. Tre av de intervjuade hade även negativa förväntningar av något slag. Två av dem tog upp det faktum att de förväntat sig att det skulle bli kämpigt och slitsamt, och en annan nämnde att denne förväntade sig att yrket skulle kantas av stressiga situationer. En person nämner även att denne förväntat sig att yrket skulle bestå av mindre sälj och till yrkesrollen till större del skulle bestå av att agera rådgivare.

När frågan angående varför den intervjuade trodde att denne hade just de förväntningarna den hade på yrket svarade samtliga att de troligtvis blivit påverkade av sin omgivning. Fyra av respondenterna svarade att de hade fått en uppfattning av yrket från TV och sociala medier där det ofta visas upp dyra bilar och dylikt. Tre av deltagarna sa att deras förväntningar troligtvis hade att göra med uppfattningen man får när man träffar en mäklare, vilket en av

24

personerna förklarar med att man ofta bara träffar på mäklaren i en fin kavaj på en lugn visning och inte får en uppfattning om det arbetet som tillkommer utöver det. Att deras uppfattning av yrket grundar sig på människor i deras närhet som arbetar som fastighetsmäklare talade två av de intervjuade om.

4.3. Karriärbytet

Samtliga åtta respondenter uppgav att lönestrukturen hade en viss påverkan på valet att gå över till ett annat yrke. Fyra av dem sa att lönestrukturen var en av de största faktorerna till varför de valt att byta yrke, då de känt en så pass stor osäkerhet kring inkomsten att de inte känt att det varit hållbart i längden. Tre av deltagare uttryckte att lönestrukturen och osäkerheten kring inkomst vägde in på beslutet att byta karriär men att detta inte varit den främsta anledningen. Två av dem tog även upp det faktum att de kände att de långa arbetsdagarna inte lönade sig och att arbetsinsatserna man gjorde inte alltid visade sig i lönekuvertet. Fyra respondenter nämnde också att man generellt sätt var tvungen att arbeta alldeles för långa dagar och obekväma tider.

Samtliga deltagare uttryckte en viss känsla av stress med anledning av bland annat arbetstiderna, lönen och en konstant press att prestera från antingen en själv eller arbetsgivare/kollegor. Detta var något som alla de respondenter som själva påbörjat en karriär inom yrket uttryckte att de själv upplevt. Två av dem talade om att en stor del av den negativa stressen kom från konkurrensen som förekommer inom yrket. En annan av de intervjuade sa att mycket stress kom från kundernas förväntningar och krav på mäklaren. Alla de som testat på att arbeta som mäklare uttryckte en stress över att inte veta vilken inkomst man kommer ha månaden därpå, om man ens har någon.

Det är väldigt stressande att inte veta om man ens kommer ha råd att betala hyran eftersom man bara har provisionslön. Sen förväntas man hela tiden vara tillgänglig, så inte ens när man är ledig kan man slappna av helt (man 25 år som arbetat som mäklare i ett år).

De deltagarna som aldrig själv började arbeta som fastighetsmäklare belyste det faktum att många av de mäklarna som de kommit i kontakt med, antingen under studietiden eller under

25

sin praktik, hade uttalat sig om de långa arbetsdagarna och den hårda konkurrensen vilket i sin tur skapat en stress och negativ känsla kring yrket. En respondent nämnde också att denne förlorade motivation när ens insatser inte gav det resultat som man hoppats på. En annan respondent tog också upp det faktum att denne helt enkelt inte tyckte att yrket var så roligt som förväntat.

Vidare ställdes också frågan hur väl de tyckte att verkligheten levde upp till deras förväntningar på yrket. Ingen av deltagarna kände att verkligheten stämde helt och hållet överens med dennes förväntningar. Fyra av deltagarna tyckte att arbetet innehöll mycket mer försäljning än förväntat. Två andra deltagare tyckte att yrket innebar mer arbete där man inte var i direkt kontakt med kunderna än vad de hade räknat med – alltså administrativt kontorsarbete. Tre av de intervjuade kände att det krävdes mer arbete för att få en bra provision än vad de hade trott från början. En av deltagarna nämnde att det inte var så pass fria arbetstider som denne hade trott. Att visst, det var möjligt att styra över dem till en viss del, men att om man skulle lyckas var man ändå tvungen att anpassa sig till stor del efter kundernas önskemål och jobba lång dagar.

Jag trodde väl kanske att man skulle kunna vara ledig mer än vad det visade sig sen. Man var ju tvungen att anpassa sig efter kunderna till ganska stor del, för utan dom så fick man ju inga affärer och ingen lön (kvinna 25 år som arbetat som mäklare i sex månader).

Gällande varför de intervjuade tror att mäklare väljer att säga upp sig var det sex som trodde att det främst berodde på att det var jobbigare med provisionslönen och den medförda stressen än vad man trott. Två av dem la även till att lönen i förhållande till arbetsinsatsen troligtvis hade en stor påverkan på uppsägning. Fem av deltagarna i studien trodde att stressen och den konstanta pressen på att vara tillgänglig och att aldrig riktigt vara helt ledig väger tungt på antalet uppsägningar inom fastighetsmäklarbranschen och att man som mäklare inte får så mycket fritid som man kanske förväntat sig med de flexibla arbetstiderna i åtanke.

Vidare ställdes frågan vad respondenterna trodde var anledningen till att mäklarstudenter väljer att gå vidare inom ett annat yrke. Fem av de tillfrågade trodde att det berodde på att det

26

inte var ett så glamoröst yrke som studenterna kanske förväntat sig innan påbörjad utbildning. En av deltagarna nämnde att man får lite av en chock när man faktiskt kommer i kontakt med folk från branschen och att detta troligtvis påverkar studenternas inställning gentemot yrket. Flera av deltagarna tar upp det faktum att såväl lärare som verksamma fastighetsmäklare som de kom i kontakt med under utbildningens gång var ganska hårda när de pratade om yrket och vad det innebar.

Redan första veckan i skolan när vi fick träffa verksamma mäklare i skolan så berättade dom för oss hur få av deras studiekamrater som jobbar som mäklare idag, och hur få av oss som satt i klassrummet som kommer att jobba om fastighetsmäklare om ett par år (kvinna 22 år som inte arbetat som mäklare).

4.4. Förberedande åtgärder

Samtliga deltagare i studien tyckte att lärare och representanter från branschen till viss del ansträngt sig för att ge en bra bild av vad yrket innebar under utbildningstiden. En av respondenterna uttryckte att flera lärare under utbildningstiden hade berättat om de tuffa första åren och hur pass stor del av studenterna som skulle sluta upp inom andra yrken och branscher. Majoriteten av de intervjuade hade inte någon tydlig bild av vad yrket innebar innan påbörjad utbildning, utan hade till störst del bildat sin uppfattning av yrket genom vad man hört från andra samt vad man sett på TV och läst i media. För dem hade det blivit lite av en chock när de fått höra hur lärare och gästföreläsare uttryckte sig om yrket, men att det ändå var positivt att de redan tidigt in i utbildningen var ärliga med ungefär vad arbetet skulle komma att innebära och att det inte bara var att stå på en visning och vara trevlig. De respondenter som sedan tidigare känt en mäklare tyckte även de att lärare och gästföreläsare från branschen försökt ge en rättvis bild av yrket, genom att undvika att försköna yrket. En av de intervjuade uttryckte dock att vissa branschfolk de påträffat under utbildningstiden har försökt försköna yrket och lyfta fram dess positiva delar.

På olika evenemang under studietiden kunde det ibland vara den stereotypa bilden av mäklare man fick se. Det bjöds på ostron och champagne och pratades om fina priser och resor i tävlingar man som student kunde delta i.

27

Det var ju roligt såklart, men det förskönade nog uppfattningen om arbetet lite grann när man fick se den roliga sidan av det (kvinna 30 år som inte arbetat som mäklare).

Övervägande delen av respondenterna upplevde dock att flertalet lärare och föreläsare under utbildningstiden ansträngt sig för att ge en så pass rättvis bild av arbetet som möjligt, vilket uppskattades av dem alla. Tre av studenterna nämnde dock att de saknat vissa delar i utbildningen, exempelvis att den borde innefattat mer specifika kurser inom försäljning, vilket faktiskt är en stor del av yrket. Bilden av vad arbetet som fastighetsmäklare innebar hade för samtliga respondenter förändrats redan tidigt i utbildningen. Fem av de intervjuade kände dock inte att utbildningen gett en helt rättvis bild av yrket, även om de justerat sin uppfattning av yrket under utbildningstiden.

Vidare ställdes frågan om de intervjuade upplevde att de fick en rättvis uppfattning av yrket genom praktiken. Samtliga deltagare i studien hade utfört praktik hos en registrerad fastighetsmäklare, antingen under den senare halvan av utbildningen eller efter avslutad utbildning. Flera av deltagarna tyckte att praktiken fungerade som ett bra verktyg för att skapa sig en rättvis uppfattning av yrket och tillämpa sina teoretiska kunskaper.

Man vet ju faktiskt inte riktigt vad yrket innebär förens man testar på det själv, men jag tycker ändå att praktiken var ett bra tillfälle att skapa sig en så rättvis uppfattning som möjligt. Det man lärde sig i skolan räcker bara till en viss gräns, när man sen gör sin praktik blir man mer förberedd för yrket. Det är ju stor skillnad mellan det man lär sig i skolan och det som arbetet innebär i verkligheten (man 23 år som arbetat som mäklare i 6 månader).

Tre av de intervjuade uttryckte att praktiken var minst lika viktig som den teoretiska utbildningen. En av de deltagande belyste det faktum att det teoretiska man lär sig i skolan skiljer sig mycket från den praktiska tillämpningen av kunskapen som sker ute i arbetslivet. Respondenten tyckte därför att praktiken var ett bra tillfälle att uppleva vad yrket egentligen innebar. En respondent nämner att denne fick en bra uppfattning av vad yrket innebar under sin praktik, men ändå tror att mäklarna där man gör praktiken till viss del vill visa upp en bra

28

sida av yrket. Samtliga respondenter tyckte att deras bild av mäklaryrket förändrats ytterligare när de kommit ut på arbetsplatserna för att genomföra sin praktik, då de fick chansen att uppleva hur en mäklares vardag ser ut.

Jag tycker man fick en rätt bra uppfattning om yrket genom praktiken. Man fick vara med på alla moment som en affär innehåller och följa hur en affär går till. Jag tyckte att jag lärde mig mycket under praktiktiden både om arbetets innebörd och teoretiskt. Man fick en chans att koppla ihop det man hört under utbildningen med verkligheten och bilda sig en uppfattning (man 25 år som arbetat som mäklare i ett år).

En annan fråga var om praktiktiden påverkade respondentens val att inte gå vidare med en karriär som fastighetsmäklare. En av de intervjuade uttryckte att praktiken hade fått honom att fundera över om detta var ett yrke som han ville arbeta inom. Då han gjorde praktiken efter avslutad utbildning kände han dock att han ändå ville testa på att arbeta som fastighetsmäklare innan han bestämde sig. Ytterligare tre respondenter uttalade sig om att praktiken fungerat som en bra tankeställare men att de ändå valt att testa på att arbeta som mäklare när de ändå avslutat sin utbildning.

Jag hade redan pluggat till mäklare i tre år, så även om jag blev lite tveksam på yrket under min praktik så ville jag testa på det själv också (man 35 år som arbetat som mäklare i sju månader).

Två av respondenterna kände under sin praktik att det inte alls var rätt yrke för dem, även om det verkade roligt, och valde sedan att plugga vidare inom ekonomi, respektive arbeta med ett annat yrke inom fastighetsbranschen. En respondent som haft sin praktik tidigt under utbildningen hade blivit motiverad och taggad av praktiken och efter avslutad utbildning börjat arbeta som mäklare för att efter en tids arbete uppleva att det ändå inte var ett yrke som fungerade. Två av de andra respondenterna tyckte att de lärt sig mycket om arbetet under sin praktikperiod som de hade strax efter halva utbildningstiden. De upplevde efter praktiken att de hade fått en mer rättvis bild av yrket, och kunde ta åt sig av det teoretiska i utbildningen på ett annat sätt. Genom möjligheten att bilda sig en egen uppfattning av yrket och inte bara

29

höra från andra hur det är tyckte majoriteten att praktiken hade en viss inverkan på deras yrkesval i ett senare skede.

Min bild av fastighetsmäklare har helt ändrats jämfört med innan jag började plugga och nu när jag haft både praktik och hunnit arbeta som mäklare. Det är något annat än vad man får lära sig i skolan (kvinna 28 år som arbetat som mäklare i åtta månader).

Sex av de intervjuade personerna uttryckte att de tror att praktiken är det bästa sättet att förbereda studenter inför vad fastighetsmäklaryrket faktiskt innebär. En av personerna som deltog i studien trodde också att någon slags intervju innan utbildningen skulle kunna hjälpa till med att sålla ut vilka som passar bra för yrket. Två av respondenterna nämnde att praktiken fungerar bra för att korrigera studenternas förväntningar på yrket, men var osäkra på om detta skulle leda till att färre frivilligt skulle säga upp sig då de båda tyckte att praktiken var rolig, men sedan ändå valde att sluta som mäklare efter en kortare tid. Flera respondenter tar också upp att man i utbildningen skulle kunna ha med mer kurser rörande försäljning då det är en stor del av arbetet.

30

5. Analys

5.1. Yrkesvalet

Majoriteten av deltagarna i den empiriska undersökningen har tidigare arbetat inom ett yrke inom antingen service eller försäljning, eller bägge delar, och sedan känt att fastighetsmäklaryrket känts som ett lämpligt steg vidare i karriären med chans att vidareutvecklas. En av deltagarna hade tidigare arbetat på just en mäklarbyrå, och då som mäklarassistent och ville sedan utvecklas och ta ett steg vidare i karriären. Samtliga deltagare kände följaktligen att mäklaryrket var en chans att vidareutvecklas. Enligt Ireh (2000) strävar man vanligtvis efter att hitta en viss typ av arbete samt arbetsmiljö där man kan uppnå personlig utveckling och därtill även tillfredsställelse vilket stämmer överens med hur respondenterna i denna studie uttryckte sig. Tre av respondenterna nämnde att deras yrkesval har påverkats av att ha någon närstående som arbetar som mäklare och som påverkat dem i sitt val av yrke vilket går att koppla till att Åmark (1970) som menar att vad människor i ens närhet anser att man bör arbeta med kan vara en bakomliggande orsak beträffande val av yrke.

Lönen påverkade majoriteten av deltagarna i deras val av yrke då övervägande delen av respondenterna såg den provisionsbaserade lönen fastighetsmäklare i de flesta fall, enligt Mäklarsamfundet (2018), har som en möjlighet att tjäna mycket pengar. Detta går att koppla till Wörmanns (2007) rapport där 57 procent av deltagarna i undersökningen ansåg att fastighetsmäklare var ett statusyrke bland annat på grund av lönen. Åman (1970) menar att lusten att tjäna mycket pengar kan vara en bakomliggande orsak till ett yrkesval vilket går att sätta i förbindelse till lönens påverkan på yrkesvalet hos deltagarna i denna studie.

De flesta av deltagarna i studien hade förväntningarna att mäklaryrket skulle vara roligt. Flera av dem nämnde även att de förväntat sig ett socialt arbete med goda möjligheter att tjäna pengar om man arbetade tillräckligt hårt då lönen, precis som Mäklarsamfundet (2018) skriver, i de flesta fallen är grundad på mäklarens omsättning. Ett flertal av respondenterna tog också upp att de förväntat sig att kunna styra sina arbetstider fritt. Ett par av deltagarna i studien sade att deras förväntningar på yrket grundade sig på uppfattningen de fått av mäklare de träffat på exempelvis på en visning. För två av deltagarna hade deras förväntningar också

31

påverkats av mäklare i deras närhet. Fyra av deltagarna i studien sade att media som ofta visar upp en stereotypisk fastighetsmäklare som kör dyra bilar och liknande påverkat deras förväntningar på yrket. Detta går att relatera till och bekräfta Wörmanns (2006) rapport där hon skriver att bland annat media bidrar till att framställa mäklaryrket som guld och gröna skogar där man exempelvis tjänar mycket pengar.

5.2. Karriärbytet

Samtliga deltagare i denna studie uppgav att den rådande lönestrukturen inte bara hade påverkat deras yrkesval, utan även till en viss del påverkat deras val att avstå från fastighetsmäklaryrket. Hälften av dem nämnde det faktum att provisionslönen och osäkerheten som kommer med den fått dem att känna att det inte var hållbart. Detta går att relatera till Maslows behovspyramid där behovet av trygghet och säkerhet enligt Deckers (2016) måste vara uppfyllt för att individen ska kunna gå vidare till nästa steg i behovstrappan. Osäkerhet kring ekonomin förhindrar att detta behov blir uppfyllt och individen får då söka vidare efter att uppnå trygghet på annat håll.

Hälften av respondenterna angav att man var tvungen att arbeta alldeles för långa dagar och obekväma tider som en anledning till att de valde bort yrket. En vanlig arbetsvecka för en heltidsanställd individ i Sverige uppgår som mest till 40 timmar enligt 5§ Arbetstidslagen. Enligt Simonsson och Tallbom (2000) var mäklarstudenterna som deltog i deras undersökning i snitt villiga att arbeta 50 timmarsveckor. I verkligheten består en fastighetsmäklares arbetsvecka normalt sett av 60 timmar med bland annat visningar, kontrakt och möten på obekväma arbetstider. Utöver det förväntas en mäklare ofta vara åtkomlig på telefon utöver de timmarna. De felaktiga förväntningarna och förhoppningarna kring arbetstiderna bekräftas av hälften av respondenterna i denna studie som kände att det var för långa arbetsdagar med obekväma tider. Enligt Mäklarsamfundet (2018) bidrar de långa arbetsdagarna och kravet på att vara tillgänglig utöver det till en hög arbetsbelastning som leder till brist på vila och återhämtning – en av de främsta negativa faktorerna med yrket enligt svenska fastighetsmäklare. Detta går också att koppla till det faktum att samtliga deltagare i denna studie uttryckte att de upplevt att yrket kantas av stress kopplat till lönestrukturen, arbetstiderna och pressen att prestera, antingen av egen erfarenhet eller av vad de upplevt från de mäklarna de kommit i kontakt med under utbildningsperioden. Så kallad förhindrande stress som kommer till följd av höga arbetskrav kan komma att påverka individen negativt

32

genom att begränsa och störa individens arbetsprestation enligt Boswell et al. (2004). Förutom lönestrukturen, arbetstiderna och pressen att prestera nämnde respondenterna kundernas förväntningar och krav samt konkurrensen inom yrket som ytterligare faktorer till negativ stress. Det går att sätta i förbindelse till Cooper och Marshalls (1976) ”A model of stress at work” där de tar upp faktorer i direkt relation till arbetet som en av sex omständigheter som bidrar till negativ stress hos anställda. Exempel på sådana faktorer är bland annat överbelastning av arbete, tidspress och obekväma arbetstider – vilka samtliga är faktorer som respondenterna tar upp i denna studie. Avey et el. (2009) tar i sin studie upp att det finns ett samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen, prestationer bland personalen och oönskade organisatoriska resultat och att arbetsrelaterad stress ofta resulterar i att personal väljer att säga upp sig frivilligt. Det sambandet bekräftas i denna studie då samtliga deltagare upplevd viss negativ stress kring yrket, och samtliga deltagare har valt att lämna yrket.

Ingen av respondenterna ansåg att yrkets verklighet stämde överens helt och hållet med dennes förväntningar. Några deltagare tyckte att arbetet innehöll mindre kundkontakt än väntat, vissa av deltagarna menade att det krävdes mer hårt arbete än vad de trott för att erhålla en bra provisionslön. Även att arbetstiderna inte var så fria som förväntat tas upp och hälften av deltagarna kände att arbetet innehöll mycket mer försäljning än vad de väntat sig. De felaktiga förväntningarna på yrket går att koppla till Wörmanns (2006) rapport där hon tar upp att många fastighetsmäklarstudenter inte förstått vad yrket faktiskt innebär i praktiken och belyser också att det är vanligt att de inte inser hur stor del av arbetet som består av försäljning. Majoriteten av respondenterna i denna studie hade dock arbetat inom försäljning tidigare, trivts bra med detta och känt att de ville vidareutvecklas i sin karriär. När frågan varför de intervjuade tror att mäklare väljer att säga upp sig ställdes trodde majoriteten att den främsta anledningen var provisionslönen och stressen som den medför. Flera av deltagarna trodde även att stressen som kom med den konstanta pressen på att ständigt vara tillgänglig och aldrig helt ledig var en anledning till att mäklare väljer att säga upp sig. De belyste också det faktum att såväl lönen som arbetsbelastningen skiljde sig från vad man förväntat sig. Detta går att koppla till Branhams (2005) studie kring orsaker till uppsägning. Han tar i studien upp att den mest troliga orsaken till uppsägning är att arbetsplatsen eller arbetet i sig inte levt upp till medarbetarens förväntningar samt att ouppfyllda förväntningar är den främsta orsaken till att man slutar de första sex månaderna på arbetet.

33

Under intervjuerna nämndes också det faktum att man får en viss verklighetschock när man kommer i kontakt med branschen efter påbörjad utbildning. Övervägande delen av deltagarna i studien trodde att en av anledningarna till att mäklarstudenter väljer bort yrket är att det inte var ett så glamouröst yrke som de förväntat sig innan påbörjad utbildning. Flera av respondenterna nämnde att både lärare och fastighetsmäklare de kommit i kontakt med under utbildningen varit relativt hårda när de berättat om yrket. Exempelvis sa en av respondenterna att de tidigt in i utbildningen fått höra att väldigt få av dem som påbörjat utbildningen i slutändan kommer att arbeta som fastighetsmäklare. Även detta går att koppla till Wörmanns (2006) rapport där hon tar upp att många fastighetsmäklarstudenter inte begripit vad yrket riktigt innebär, då bland annat media bidrar till att framställa en inte helt rättvisande bild av mäklaryrket som består av guld och gröna skogar.

5.3. Förberedande åtgärder

Majoriteten av respondenterna hade inte direkt någon klar bild av innebörden av

mäklaryrket innan påbörjad utbildning utan hade bildat sin uppfattning av yrket från TV och media i enlighet med vad Wörmann (2006) skriver i sin rapport där hon belyser att bland annat media bidrar till att framställa en bild av fastighetsmäklaryrket som inte är helt rättvis. Deltagarna i studien uttryckte också att det blivit något av en chock när de i ett tidigt skede av utbildningen fått höra från lärare och gästföreläsare om vad yrket faktiskt innebär i praktiken, men samtliga yttrade att det var något positivt att de redan tidigt under

utbildningen fått höra vad arbetet innebär på ett ärligt sätt. Några av studenterna nämnde att de önskat att vissa delar av yrket var mer involverade i utbildningen, som exempelvis mer kurser inom försäljning, vilket det inte finns några krav på i dagsläget enligt

Fastighetsmäklarinspektionen (2018). Utbildningen på Malmö universitet (2019) innehåller ingen renodlad kurs inom försäljningsteknik med tillhandahåller exempelvis kurser inom beteendevetenskap utifrån ett kundperspektiv. De flesta av respondenterna kände inte att utbildningen gett en helt korrekt och rättvis bild av yrket. Det går att dra kopplingar till Littke och Thång (2015) som tar upp att det ofta finns ett stort gap mellan den teoretiska utbildningen och det verkliga arbetslivet. Detta går även att relatera till vad Winman (2014) skriver om att normerna inom utbildning och lärande mycket väl kan skilja sig de normer som existerar inom arbetslivet. Det finns alltså vanligtvis olikheter mellan det studenterna får lära sig under utbildningen, och vad som faktiskt förekommer ute i arbetslivet.