Hantering av dagsljuskrav i en
förtätad stad
Regulation of the daylight requirements in a
densified city
Examensarbete, 15 hp, Byggingenjörsprogrammet
VT 2020
Niloofar Hosseinpour
Anna Westerlund
ii
Bilden på förstasidan är hämtad från https://www.pikist.com/sv. Bilden är fri att använda för kommersiellt bruk och ingen tillskrivning krävs.
iii
Förord
Detta examensarbete har utförts som ett avslutande moment för utbildningen till byggingenjör vid Malmö Universitet.
Vi vill rikta ett stort tack till de aktörer på Boverket, Malmö kommun, Helsingborg kommun och Fojab arkitekter som har ställt upp på intervjuer och försett oss med svar och värdefull information. Vi vill även tacka vår handledare Mats Persson som har bidragit med råd och återkoppling under arbetets gång.
Malmö, September 2020
iv
Sammanfattning
Att ha god tillgång till dagsljus i byggnader är en viktig faktor för människors välmående och livskvalitet. Ämnet är aktuellt i byggbranschen på grund av den brist på dagsljus som uppkommit till följd av förtätning i städer. Bland de faktorer som påverkar tillgången till dagsljus i byggnader kan avstånd mellan byggnader och höjden på dem anses vara de mest avgörande. Dessa faktorer kan regleras och justeras under planering av översikts-och detaljplan. Denna studies syfte är att undersöka hur kravet på dagsljus hanteras vid framtagning av detaljplaner över förtätade område men även i vilken utsträckning detaljplaner påverkar möjligheten att kravet på dagsljus ska kunna uppfyllas. Kravet granskas även ur ett historiskt perspektiv för att få en förståelse för hur det hanteras idag och för att utreda huruvida den nya internationella standarden SS-EN 17037 Dagsljus i byggnader har påverkat byggprocessen. För att besvara studiens frågeställningar har författarna valt att använda sig av litteraturstudie, intervjuer med experter inom området samt granskning av befintliga detaljplaner över förtätade områden.
Studien har kommit fram till att som en effekt av förtätning i städer kan brist på dagsljus i byggnader uppkomma. Då man känner till de hälsofrämjande effekter som dagsljus har på människors hälsa är det viktigt att se till att tillgången på dagsljus i byggnader möjliggörs. Eftersom de avgörande faktorerna som påverkar dagsljusinfall i nya och befintliga byggnader kan regleras och justeras under planeringsskedet har många aktörer börjat ställa krav på att dagsljuskravet ska hanteras och tas i beaktning redan vid planeringsskedet. Detta är något som man i Malmö kommun aktivt arbetat med sedan 2018. Där krävs dagsljusberäkningar för samtliga detaljplaner och planarkitekter vidtar andra åtgärder såsom justering av byggnadshöjd och fasadkulör för att det skall vara möjligt att dagsljuskravet uppfylls i senare skeden i byggprocessen. Samtliga aktörer som deltagit i studien är överens om att detaljplaner som tas fram med dagsljuskravet i beaktning möjliggör för exploatörer att projektera bostäder vars rum uppfyller minimikravet på dagsljus.
Gällande den nya standardens, SS-EN 17037, påverkan på arbetet med dagsljuskravet i byggprocessen har studien kommit fram till att standarden inte har haft någon större effekt. De flesta aktörer hänvisar fortfarande till den äldre standarden SS 91 42 01 trots att den är upphävd. Detta kan bero på att Boverket fortfarande hänvisar till standarden SS 91 42 01 samt att den nya standardens minimikrav är skarpare och svårare att utgå ifrån.
Under studiens utförande kom det fram att Boverket arbetar med ett projekt som kallas Möjligheternas byggregler, där det pågår en stor revidering av BBR. Utgångspunkten vid framtagning av Möjligheternas byggregler är att det inte ska hänvisas till standarder eller allmänna råd i byggreglerna överhuvudtaget. Det är istället branschen själv som skall ta fram tekniska lösningar för att de tekniska kraven som ställs på byggnader ska uppnås. Vad revideringen av byggreglerna kommer innebära och leda till när det gäller dagsljuskravet är det än för tidigt att förutse.
v
Abstract
Access to daylight is an important factor for people's well-being and quality of life. The subject is relevant in the construction industry due to the lack of daylight that has arisen as a result of densification in cities.
The purpose of this study is to investigate how access to daylight is handled when preparing city plans for densified areas. To what extent city plans affect the possibility of meeting the daylight requirement in buildings is also investigated. Daylight in buildings and how the issue has been tackled from a historical perspective will be examined to gain an understanding of how the daylight requirement is handled today and how the new international standard SS-EN 17037 Daylight in buildings has affected the construction process.
As a result, the study has concluded that more focus is placed on daylight and its shortage in buildings and this lack of daylight is a result of densification in cities. There is also more focus on health effects that lack of daylight has on humans. Since the decisive factors that affect the incidence of daylight in new and existing buildings can be regulated and adjusted during the city planning, many have begun to demand that the required amount of daylight be handled and taken into account already at the city planning stage. All participants agree that city planning produced with the daylight requirement in mind makes it possible for the developer to design homes that meet the minimum requirement for daylight.
Regarding the impact of the new international standard (SS-EN 17037) on the work with the daylight requirement in the construction process, the study has concluded that the standard has had no effect on this.
vi
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte och frågeställningar ... 2
1.4 Avgränsning ... 3
2 Metod och genomförande ... 3
2.1 Litteraturstudie ... 3
2.2 Intervjuer ... 3
2.3 Granskning av befintliga detaljplaner ... 4
3 Teoretisk referensram ... 5
3.1 Dagsljus i relation till människors hälsa ... 5
3.2 Regelverk för dagsljus i byggnader... 6
3.2.1 Den äldre dagsljusstandarden SS 91 42 01 ... 7
3.2.2 Den nyare dagsljusstandarden SS-EN 17037 ... 8
3.3 Dagsljus under byggprocessen ... 9
4 Resultat ... 11
4.1 Intervjuer ... 11
4.1.1 Boverket... 11
4.1.2 Kommuner ... 13
4.1.3 Arkitektkontor ... 15
4.2 Granskade detaljplaner i Malmö ... 20
5 Diskussion ... 27 5.1 Resultatdiskussion ... 27 5.2 Metoddiskussion ... 29 6 Slutsatser ... 30 6.1 Vidare forskning... 31 Referenser ... 32 Bilaga 1 - Intervjufrågor... 34
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Människor som lever på jordens norra breddgrader spenderar cirka 2 timmar per dygn utomhus (Amundadottir, Rockcastle, Khanie & Andersen 2017). Denna siffra överensstämmer med vad Folkhälsomyndigheten (2017) säger, att som en följd av den moderna livsstilen tillbringar människor ca 80–90 procent av sin tid inomhus. Ett gott inomhusklimat är därför av största vikt, då människors hälsa påverkas av den miljö de vistas i. Inomhusklimat är ett komplext system, som kan delas in i fyra huvudsakliga faktorer; temperatur, luftkvalité, akustik och ljus, där alla faktorer måste samspela för att uppnå ett gott inomhusklimat (Fantozzi & Rocca 2020). Dagsljus var den främsta ljuskällan innan elektrisk belysning blev prisvärd och tillgänglig för allmänheten (Aries, Aarts & van Hoof 2015). Människor började tillbringa en stor del av sin tid inomhus i samband med att elektrisk belysning blev tillgänglig och prisvärd (Aries, Aarts & van Hoof 2015). Folkhälsomyndigheten skriver i sin rapport Ljus och hälsa - en kunskapssammanställning med fokus på dagsljusets betydelse för inomhusmiljö (2017), att trots den stora tillgången till elektrisk belysning idag, har behovet av tillgång till dagsljus inte minskat. Detta eftersom dagsljus ger bättre färgåtergivning på grund av dess olika våglängder, något som elektrisk ljus saknar (Folkhälsomyndigheten 2017). Vidare skriver de att denna färgåtergivning i dagsljus ger bland annat bättre möjlighet att maximera visuell prestation än vad elektrisk belysning ger (Folkhälsomyndigheten 2017). Enligt Folkhälsomyndigheten (2017) står ljus för 80 procent av alla våra sinnesintryck vilket betonar vikten av seende i vår vardag. Dagsljus är en naturlig och viktig del av människors liv och hälsa som har många andra hälsoeffekter utöver dess effekt på den visuella uppfattningen (Kralikova, Dzunova & Rusko 2019). Tillgången till dagsljus har förknippats med bättre koncentrationsförmåga, minskad trötthet, minskade depressiva symtom, bättre hy, bättre syn, förbättrade sömnförhållanden, positiv påverkan på beteendestörningar i Alzheimers sjukdom och flera andra hälsofördelar (Aries, Aarts & van Hoof 2015). Brist på dagsljus i kontorsmiljö har även påvisat orsaka huvudvärk hos flera kontorsarbetare (Aries, Aarts & van Hoof 2015).
I takt med en ökad befolkningstillväxt och därmed en brist på bostäder byggs det nya bostäder i ökande tempo (Boverket 2016). Denna byggnation har tidigare resulterat i att städerna vuxit utåt vilket har medfört långa bilfärder, behov av nya vägar och därmed användning av natur- och jordbruksmark för vägarbete (Boverket 2016). Förtätning presenterades som ett lösningsförslag till den ökande befolkningen i Sveriges städer (Boverket 2016). I samband med presentationen av förtätning uppkom det frågor och funderingar kring hur tätt man egentligen kan bygga och vad detta skulle kunna innebära bland annat för uppfyllnad av dagsljuskrav i bostäder och andra byggnader (Boverket 2016).
Folkhälsomyndigheten (2017) belyser de hälsofrämjande effekterna av dagsljus, där bebyggelsens utformning lyfts fram som den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering när utomhusvistelse är begränsad. Exponering av dagsljus inomhus påverkas av flera olika faktorer såsom rummens storlek, storlek på fönster, avstånd till omgivande byggnader samt deras höjder (Folkhälsomyndigheten 2017). De sistnämnda faktorerna uppfattas vara de mest avgörande för mängden dagsljusinsläpp, där närliggande byggnader anses vara den mest väsentliga faktorn som påverkar tillgång till dagsljus (Helmersson & Hansen 2018).
2
För att förtätade områden ska vara välplanerade lyfts förtätning fram redan i översiktsplaner, där man har för avsikt att förena olika delar av staden (Boverket 2016). Baserat på översiktsplaner för olika områden tar kommuner sedan fram detaljplaner som i sin tur ligger till grund för bygglov vid byggnation av olika typer av byggnader (Boverket 2014). I en detaljplan kan bland annat höjden på byggnader och bredden på gator fastställas (Boverket 2014). Även om Boverket presenterar riktlinjer för byggnaders utformning, har dagsljusförhållandena försvårats som en följd av urbanisering och förtätning i städer enligt Folkhälsomyndigheten (2017). Urbanisering och förtätning kan resultera i avskärmning av fasader och fönsterytor och därmed minskat ljusintag (Folkhälsomyndigheten 2017).
1.2 Problemformulering
Som en effekt av förtätning i städer riskerar man en god tillgång till dagsljus i byggnader (Boverket 2016). I en intervju med Boverket (2016) påpekar Paul Rogers, arkitekt och dagsljusspecialist på BAU i Stockholm (Jonson 2019), att flera av de byggnader som projekteras och byggs idag saknar tillräcklig tillgång till dagsljus. Rogers anser att lösningen på problemet i första hand ligger i enklare och flexiblare dagsljuskrav och nya rutiner för detaljplan och bygglov (Boverket 2016). Han menar att tydligare förutsättningar i planläggningsskedet gör att det blir enklare att ställa krav i bygglovsprocessen (Boverket 2016). Han påstår att detta kommer resultera i att byggaktörer, redan vid ett tidigt skede av byggprocessen, kan se vilka hustyper och planlösningar som behöver projekteras för att kravet på dagsljus ska kunna uppfyllas (Boverket 2016). Rogers belyser vikten av att nya rutiner för dagsljuskrav tas fram och att kravet tas i beaktning redan vid framtagning av detaljplaner (Boverket 2016).
1.3 Syfte och frågeställningar
Med grund i problemformuleringen syftar detta examensarbete att undersöka hur
dagsljuskravet hanteras vid framtagning av detaljplaner över förtätade områden samt att studera kravet på dagsljus i byggnader ur ett historiskt perspektiv för att få en förståelse för hur kravet hanteras idag och för hur den nya standarden SS-EN 17037 Dagsljus i byggnader har påverkat byggprocessen.
I detta examensarbete behandlas följande frågeställningar:
● Hur har dagsljus i byggnader hanterats ur ett historiskt perspektiv?
● Hur har införandet av den nya standarden för dagsljus, SS-EN 17037 Dagsljus i
byggnader, påverkat byggprocessen?
● Vid framtagning av detaljplaner/planläggning över förtätade områden i städer, hur hanterar kommuner kravet på dagsljus?
● I vilken utsträckning påverkar detaljplaner möjligheten att uppfylla kravet på dagsljus i nyproducerade byggnader?
3
1.4 Avgränsning
Studien avgränsas till förtätade områden där framförallt flerbostadshus studeras då det är i dessa områden som problem med tillgång på dagsljus främst förekommer. Hur dagsljusförhållanden i befintlig bebyggelse påverkas av nybyggnation tas ej upp eftersom detta inte regleras i lagstiftningen. Malmö och Helsingborg är de kommuner som berörs av studien och intervjuer har hållits med representativa personer från respektive kommun, övriga kommuner i landet har inte kontaktats. I både Malmö och Helsingborg förekommer förtätning och dessa städer har valts på grund av större kännedom om städerna samt på grund av den geografiska tillgängligheten. Endast Malmö kommuns befintliga detaljplaner har granskats eftersom det har varit lättare att utföra platsbesök vid behov.
2 Metod och genomförande
Metoder som har använts för att besvara examensarbetets frågeställningar är litteraturstudie, intervju samt granskning av befintliga detaljplaner. En litteraturstudie har utförts för att få tillgång till relevant och uppdaterad information kring det valda ämnet. För att få en bättre förståelse för hur olika aktörer hanterar dagsljuskravet har intervjuer hållits med personer som anses vara experter inom sitt yrkesområde och som jobbar med dagsljus. Granskningen av ett antal befintliga detaljplaner över förtätade områden i Malmö görs med avsikt att tydliggöra i vilken utsträckning dagsljuskrav har studerats och tagits hänsyn till i dessa områden.
2.1 Litteraturstudie
Syftet med litteraturstudien var att förtydliga problematiken och bygga upp kunskap om det aktuella ämnet. Det som studerats är hur regelverket kring dagsljus i byggnader ser ut, tidigare forskning och examensarbeten relaterade till ämnet, vid vilket skede i byggprocessen dagsljus behandlas samt vad forskning säger om relationen mellan människors hälsa och exponering för dagsljus. Vetenskapliga artiklar, examensarbeten utrednings- och forskningsrapporter samt övriga publikationer från myndigheter har använts som informationskällor.
2.2 Intervjuer
För att besvara studiens frågeställningar har intervjuer med olika aktörer, Malmö kommun, Helsingborg kommun, Boverket och Fojab arkitekter genomförts. Se tabell 2.1 för information om de intervjuade personerna. Då inte alla respondenter var tillgängliga för ett fysiskt möte valde författarna att utföra intervjuerna på distans antingen via videomöte eller ema il. Detta resulterade även i att intervjufrågorna skickades ut via email i förväg till samtliga respondenter förutom till Fojab arkitekter, som var den enda aktör som hade möjlighet att ha ett fysiskt möte. Denna intervju blev därmed mer ostrukturerad jämfört med de andra. Frågorna anpassades en aning efter vilken aktör som skulle intervjuas men där liknande aktör såsom de båda kommunerna fick svara på samma frågor. Frågorna återfinns i bilaga 1. Planarkitekterna på både Malmö kommun och Helsingborg kommun valde att svara på frågorna via email på grund av tidsbrist. Ett videomöte hölls med byggnadsinspektören på Malmö kommun och ett med representanterna från Boverket.
4
Tabell 2.1 En lista över intervjurespondenterna
Arbetsplats Namn Yrkesroll Datum Möte
Boverket Maria Thuresson Advokat 2020-05-18 Videosamtal
Boverket Gunilla Fagerström Arkitekt 2020-05-18 Videosamtal
Malmö kommun Daniel Eklund Planarkitekt 2020-05-12 Email
Malmö kommun Katarina Jeraeus Planarkitekt 2020-05-12 Email
Malmö kommun Jesper Croall Byggnadsinspektör 2020-05-27 Videosamtal Helsingborg kommun Mareile Walter Planarkitekt 2020-05-13 Email Fojab arkitekter Helena Bülow-Hübe Miljö- och energichef 2020-05-18 Möte
2.3 Granskning av befintliga detaljplaner
14 detaljplaner i Malmö stad har studerats med avseende på huruvida dagsljus i byggnader har tagits i beaktning vid planläggning. Detaljplanerna valdes från områden som anses vara förtätade och de valdes så att datumen för när de fick laga kraft fick en jämn spridning över de senaste tio åren, 2010–2020. Denna spridning för att kunna se om någon förändring skett över tid med avseende på hur dagsljus i byggnader har hanterats.
5
3 Teoretisk referensram
3.1 Dagsljus i relation till människors hälsa
Det har gjorts uppskattningar att ca 50% av alla våra kroppsliga celler är sensitiva för dygnsvariation (Folkhälsomyndigheten 2017). Studier visar att kroppen reagerar olika beroende på när under dagen exponering av dagsljus sker, längden av exponeringen och dess styrka samt att regelbundenhet av exponering också har betydelse (Folkhälsomyndigheten 2017).
I boken Daylighting: Architecture and lighting design skrivs det om effekterna av brist på dagsljus under vinterhalvåret, samt brist på kvällsljus under sommarhalvåret (Tregenza & Wilson 2011). Enligt författarna är det naturliga dags-och kvällsljuset ett verktyg för kroppen att reglera sina dagliga aktiviteter såsom sömn, hunger, kroppstemperatur, hormonproduktion mm (Tregenza & Wilson 2011). De skriver också om vikten av att ljus- och klimatanpassa byggnaderna för att optimera tillgången till dagsljus för boenden (Tregenza & Wilson 2011). Melatonin är ett hormon som finns naturligt i kroppen och som produceras i tallkottkörteln (Starendahl 1997). Enligt Folkhälsomyndigheten (2017) aktiveras tallkottkörteln vid frånvaro av ljus och melatonin produceras, där det vidare fördelas till kroppens celler. Melatoninnivån i kroppen styrs av mängden ljus som intas och varierar under dygnet (Norén 2015). Detta hormon utsöndras när ljuskänsliga nervceller i ögats näthinna får kontakt med ljus (Hult 2011). Hormonet styr vår biologiska klocka (Hult 2011) och hjälper kroppen att bibehålla en normal dygnsrytm (Norén 2015). Det påverkar även immunförsvaret positivt och bildar ett skydd mot sjukdomsprocesser (Folkhälsomyndigheten 2017). Den naturliga 24-timmarsrytmen används av kroppen för att reglera den dagliga sekvensen av fysiologiska förändringar såsom sömn, hunger, kroppstemperatur, uppmärksamhetsnivå samt nästan all hormonproduktion (Tregenza & Wilson 2011).
I en studie som beskrivs i Ljus och hälsa (Folkhälsomyndigheten 2017) mättes serotonin i venblod från hjärnan hos 101 män under olika årstider och väderförhållanden. Serotonin, som är en så kallad neurotransmittor, förmedlar nervsignaler på kemisk väg från en nervcell till en annan och har en antidepressiv effekt (Bartonek Roxå 2019). Då denna molekyl är förknippad med justering av humör gav data som samlades in vid studien en antydning om att serotoninproduktionen kan kopplas till SAD (seasonal affective disorder), årstidsbunden depression (Folkhälsomyndigheten 2017). Diagnosen årstidsbunden depression fanns i sin tur beskriven i litteratur redan under antiken och kännetecknas av depressionsepisoder som är direktkopplade till brist på mängden ljus som människan utsätts för, och är förekommande under vinterhalvåret då tillgång till dagsljus är begränsad (Klefbom 2009).
Folkhälsomyndigheten (2017) har i sin rapport Ljus och hälsa sammanställt ett antal studier som undersökt tillgång till dagsljus hos inlagda patienter i vårdmiljö. Studierna konstaterar att tillgång till dagsljus minskade antalet vårddagar hos patienter med bipolär sjukdom och patienter med depressionsdiagnos (Folkhälsomyndigheten 2017). Enligt rapporten minskade antalet vårddagar med 3,5 dagar hos patienter med bipolär sjukdom som hade tillgång till dagsljus (Folkhälsomyndigheten 2017). Samma siffra motsvara 2,6 dagar hos patienter med depressionsdiagnos som vistades i rum med direkt tillgång till dagsljus, vilken var 15 procent kortare än patienter som vistades i skuggade rum (Folkhälsomyndigheten 2017).
6
3.2 Regelverk för dagsljus i byggnader
Ljus är en av de grundläggande kvaliteterna för bebyggelse, både för byggnader och utomhusmiljö, och regler om ljus finns i Boverkets byggregler (BBR) (Boverket 2018). Dessa regler grundas i Plan- och bygglagen (PBL) samt Plan- och byggförordningen (PBF).
I 8 kap. 4§ punkt 3 i PBL (SFS 2010:900) anges att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön. Kravet på ljus i byggnader faller under denna punkt. I PBF 3 kap. 9§ (SFS 2011:338) anges att ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarens eller grannarnas hygien och hälsa. Vidare anges i miljöbalkens hälsoskyddsregler att en bostad ska medge tillräckligt dagsljus. Detta anges som ett specifikt krav som ska ställas på en bostad för att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa (Folkhälsomyndigheten 2019).
Kraven på ljus enligt BBR anges i avsnitt 6:3 och omfattar solljus, dagsljus, belysning samt utblick och Boverket definierar olika ljus på följande sätt (BFS 2011:6).
Direkt dagsljus Ljus genom fönster direkt mot det fria.
Direkt solljus Solljus som lyser in i rum utan att ha reflekterats.
Indirekt dagsljus Ljus från det fria som kommer in i rum utan fönster mot det fria.
Kravet på dagsljus anges i avsnitt 6:322 och lyder:
6:322 Dagsljus
Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning. I gemensamma utrymmen enligt avsnitt 3:227 räcker det dock med tillgång till indirekt dagsljus. (BFS 2016:6).
För att bestämma tillgången på dagsljus anges två metoder i det allmänna rådet (BFS 2011:6) enligt:
Allmänt råd
För beräkning av fönsterglasarean kan en förenklad metod enligt SS 91 42 01 användas. Metoden gäller för rumsstorlekar, fönsterglas, fönstermått, fönsterplacering och avskärmningsvinklar enligt standarden. Då bör ett schablonvärde för rummets fönsterglasarea vara minst 10 % av golvarean. Det innebär en dagsljusfaktor på cirka 1 % om standardens förutsättningar är uppfyllda. För rum med andra förutsättningar än de som anges i standarden kan fönsterglasarean beräknas för dagsljusfaktorn 1,0 % enligt standardens bilaga. (BFS 2014:3).
BBR hänvisar till standarden SS 91 42 01 Byggnadsutformning – Dagsljus – Förenklad metod
för kontroll av erforderlig fönsterglasarea. Denna standard började att gälla 1988-01-01 och
trots att den är upphävd kan den fortfarande användas för att verifiera dagsljuskravet i BBR (Boverket 2019). Standarden appliceras dock sällan på grund av att förutsättningarna för standarden ofta inte uppfylls (Rogers, Tillberg, Dubois & Österbring 2018). Det allmänna rådet hänvisar då till bilagan i standarden som i sin tur hänvisar till boken Räkna med dagsljus, tryckt
7
1987, för beräkning av dagsljusfaktorn (Rogers et al. 2018). Ersättaren till SS 91 42 01 är SS-EN 17037:2018 Dagsljus i byggnader som fastställdes 2018-12-18. Enligt den nyare standarden ska dagsljuset mätas över en yta i ett rutraster på en viss höjd, detta ger betydligt större noggrannhet än den grafiska metod som endast mäter i en punkt i varje rum enligt standarden SS 91 42 01 (Boverket 2019).
3.2.1 Den äldre dagsljusstandarden SS 91 42 01
Den äldre standarden, SS 91 42 01, från 1988 anger en förenklad metod för kontroll av erforderlig fönsterglasarea som en beräkningsmodell för att säkerställa att dagsljuskravet uppfylls (Svenska institutet för standarder [SIS] 1988). Enligt denna standard anses fönsterglasarean ge förutsättningar för tillräckligt dagsljus om (SIS 1988):
𝐴𝑔𝑙𝑎𝑠 > 𝑓 ∙ 𝐴𝑔𝑜𝑙𝑣
Där 𝐴𝑔𝑙𝑎𝑠 motsvarar ett rums fönsterglasarea, 𝐴𝑔𝑜𝑙𝑣 motsvarar ett rums golvarea, inklusive angränsande balkongs eller loftgångs golvarea och faktorn 𝑓 bestäms beroende på avskärmningsvinkeln, som inte får överstiga 30 grader (SIS 1988). För att denna förenklade metod ska kunna användas ska vissa kriterier avseende rumsstorlek, fönsterglas, fönsterplacering och avskärmningsvinkel vara uppfyllda (BFS 2011:6). Även om alla kriterier är uppfyllda är metoden i sig begränsad, exempelvis så tas ingen hänsyn till avskärmningens variation i sidled vilket illustreras i figur 3.1 (Rogers et al. 2018).
Figur 3.1 Illustration av tre fall där avskärmningsvinkeln är densamma men dagsljusnivån varierar (Rogers, Tillberg, Dubois & Österbring 2018).
Om kriterier inte är uppfyllda hänvisar det allmänna rådet till standardens bilaga ”Räkna med dagsljus” från 1987 som beskriver en handberäkning för bestämning av dagsljusfaktor och fönsterglasarea (BFS 2011:6). Både standarden och bilagan bestämmer dagsljusfaktorn i en representativ punkt i rummet och anger en dagsljusfaktor om 1% som referensvärde (Rogers et al. 2018). Beräkningsmetoden för att bestämma dagsljusfaktorn i en bestämd punkt är känslig för oregelbunden rumsgeometri samtidigt som problem med bestämning av beräkningspunktens position förekommer i rum som ej är rektangulära (Rogers et al. 2018). Enligt Rogers et al (2018) används inte denna handberäkningsmetod i praktiken på grund av låg noggrannhet, begränsat användningsområde och för att den är tidskrävande. Vidare menar de att metoderna är starkt begränsade vid stadsförtätning och inte kompatibla med modern projektering (Rogers et al. 2018).
8 3.2.2 Den nyare dagsljusstandarden SS-EN 17037
Den äldre standarden SS 91 42 01 har ersatts av europastandarden SS-EN 17037 Dagsljus i
byggnader som fastställdes i december 2018 (SIS 2018). Dock hänvisar BBR fortfarande till
den gamla standarden SS 91 42 01 i det allmänna rådet till dagsljuskravet och den är fortfarande godkänd för verifiering av dagsljuskravet (Boverket 2019).
SS-EN 17037 innehåller principer och metoder för att mäta och bedöma dagsljuset i lokaler utifrån fyra olika aspekter; dagsljus, direkt solljus, utblick och bländning (SIS 2018).
I standarden anges att ”… 50 % av ytan i de rum där människor uppehåller sig mer än tillfälligt bör ha en belysningsstyrka inomhus av minst 300 lux under 50 % av den tid då det finns dagsljus samt att även resterande yta bör ha en viss belysningsstyrka.” (SIS 2018, s. 4). Vidare anges att detta motsvarar ett målvärde för en dagsljusfaktor men att på grund av Sveriges geografiska läge behövs ett högre målvärde för dagsljusfaktor för att uppnå samma mängd av dagsljus som i länder i södra Europa (SIS 2018). Det är inte vetenskapligt bevisat hur mycket dagsljus som människan behöver och SS-EN 17037 anger därför bara värden på den subjektiva upplevelsen av bra dagsljus (SIS 2018).
SS-EN 17037 (SIS 2018) presenterar två metoder för att utvärdera dagsljusförhållanden inomhus. Den första är en beräkningsmetod för bestämning av dagsljusfaktor på ett referensplan i ett rum. Den andra är en beräkningsmetod för att bestämma belysningsstyrkan på ett referensplan i ett rum genom att använda klimatdata för en viss plats och ett tillräckligt tidsspann. Referensplanet för ett rum befinner sig 0,85 m över golvet och beräkningar ska utföras i ett rutnät över hela planet.
Enligt SS-EN 17037 (SIS 2018) ska verifiering av dagsljusförhållanden utföras via mätningar på plats i den färdiga byggnaden med en belysningsmätare eller med adekvat programvara. Används en programvara krävs en representativ modell av byggnaden samt avgörande parametrar såsom omgivning, närliggande hinder, ytreflektansvärden och glastransmission. SS-EN 17037 (SIS 2018) presenterar rekommendationsnivåer för belysningsstyrka och dagsljusfaktor. Rekommendationerna ges i tre olika nivåer; minimum, medium och hög, där värdena för miniminivån ska vara uppfyllda. Figur 3.2 presenterar rekommenderade värden på belysningsstyrkan för öppningar i vertikala och lutande ytor (SIS 2018).
Figur 3.2 Rekommenderade värden för tillgång på dagsljus för öppningar i vertikala och lutande ytor (SIS 2018)
Vilken dagsljusfaktor som varje belysningsstyrka motsvarar framgår i tabeller i SS-EN 17037, där dagsljusfaktorn varierar beroende på geografisk placering (SIS 2018). Exempelvis så motsvarar miniminivån 300 lux en dagsljusfaktor på 2,5 % i Stockholm och en dagsljusfaktor
9
på 1,9 % i Paris (SIS 2018). SS-EN 17037 presenterar dagsljusfaktorer för ytterligare fyra orter i Sverige, utöver Stockholm, som visas i figur 3.3.
Figur 3.3 Rekommenderade värden för tillgång på dagsljus för öppningar i vertikala och lutande ytor (SIS 2018)
3.3 Dagsljus under byggprocessen
Enligt plan-och bygglagen är byggnaders utformning, placering samt utförande, parametrar som regleras i detaljplaneskede (SFS 2010:900). Kommuner kan i en detaljplan bestämma vilken mark och hur stor andel av den marken som det kan byggas på (Boverket 2016). I detaljplanen bestäms därmed utnyttjandegraden som beskriver omfattningen på det som är byggt eller det som ska byggas inom det område för vilket detaljplanen gäller (Boverket 2016). Krav på dagsljus tillhör de tekniska egenskapskraven inom hygien, hälsa och miljö, samt tillgänglighet och säkerhet i PBL (SFS 2010:900). Detta innebär att dagsljuskravet ska bedömas och beräknas inför startbesked i byggprocessen (Boverket 2018). I detta skede, som sätts igång efter att bygglov beviljats, presenterar beställaren ett förslag till en kontrollplan som hen tagit fram med hjälp av en kontrollansvarig (Boverket 2019). I denna kontrollplan ska beställaren presentera åtgärderna genom vilka kravet på dagsljus ska uppfyllas. Det som bedöms är om åtgärderna som uppvisas kan antas uppfylla dagsljuskravet (Boverket 2018). Kontrollplanen ska i startskedet beviljas för att beställaren ska få startbesked och byggnationen får sättas igång (Boverket 2019). Boverket (2018) anser att det inte är möjligt att väga in frågan om dagsljus i föregående skeden.
I samband med förtätning i städer blir det svårare att uppfylla dagsljuskravet i såväl nybyggda som befintliga hus (Strand Nyhlin 2020). Marja Lundgren, arkitekt på White arkitekter, poängterar i en intervju med Byggindustrin att dagsljuskravet därför bör hanteras i tidigt skede, det vill säga redan när byggnaders utformning, placering och utförande regleras, då det är i detta skede som förutsättningarna för att uppfylla kravet skapas (Strand Nyhlin 2020). Annars finns risken att kravet på dagsljus glöms bort då man även strävar efter bullerfria miljöer och energisnåla hus, påstår Lundgren (Strand Nyhlin 2020). Vidare säger Lundgren att dagsljuskravet är ett abstrakt formulerat krav som få utom dagsljusexperter förstår, då det är ett kvalitativt krav som avser ”gott dagsljus” med ett kvantitativt mått om 1% dagsljusfaktor (DF) angivet i det allmänna rådet (Strand Nyhlin 2020). Kommittén för modernare byggregler, där Lundgren suttit med, har föreslagit att Boverket ska undersöka om dagsljuskravet bör regleras som ett utformningskrav, det vill säga sådant krav som prövas redan vid bygglovsskedet, istället
10
för vid startskedet (Strand Nyhlin 2020). Detta skulle leda till att man kan justera byggverkets egenskaper på så sätt att möjligheten att uppfylla kravet på dagsljus ges i tidigt planeringsskede (Strand Nyhlin 2020).
Även enligt Monika Hellekant Nilsson, arkitekt på White arkitekter, bör kravet på dagsljus beaktas i tidigt planeringsskede (Borglund 2020). Hon menar att man annars riskerar att en justering i sent skede i planeringen kan leda till sämre lösningar. (Borglund 2020). Det som efterfrågas idag är alltså att kravet på dagsljus bedöms och utvärderas i tidigare skeden än startskede.
11
4 Resultat
Resultatet utgörs av intervjuerna och granskningen av de 14 utvalda detaljplanerna i Malmö. Detta avsnitt består av en sammanställning av intervjuerna och en redogörelse för vad som framkommit av granskningen av detaljplanerna. Det som framkommit i intervjuerna jämförs sedan under diskussionsavsnittet med vad som framkommit i granskningen av detaljplanerna. Samtliga intervjufrågor återfinns i bilaga 1.
4.1 Intervjuer
4.1.1 Boverket
Intervjun med arkitekten Gunilla1 och juristen Maria2 på Boverket hölls för att få en inblick i
hur de på Boverket allmänt arbetar med att ta fram krav och i synnerhet hur de arbetar med dagsljuskravet. Detta för att framförallt kunna besvara frågorna om hur dagsljus i byggnader har hanterats ur ett historiskt perspektiv samt om den nya standarden SS-EN 17037 har påverkat byggprocessen. En sammanställning av intervjun följer nedan.
I princip har kravet på dagsljus sett likadant ut sedan 1970-talet och Maria2 beskriver hur kravet
har sett ut över tid. Redan med Svensk byggnorm 1975 infördes dagsljuskrav som var kopplat till dagsljusfaktor. Då ställdes krav på bostadsrum, vardagsrum, sovrum, kök, lekrum i förskolor och fritidshem. Kravet var då att man skulle ha tillfredsställande dagsljus och man kopplade detta till dagsljusfaktor. När Nybyggnadsreglerna kom på slutet av 80-talet, början av 90-talet så skedde ingen stor förändring. År 1994 kom första BBR, BBR1. Då fick de tidigare dagsljusreglerna en mer generell tillämpning på så sätt att man började ställa krav på alla rum där personer vistas mer än tillfälligt, så som de ser ut idag. Här tog man bort kopplingen till dagsljusfaktor och hänvisade bara till den förenklade metoden i standarden SS 91 32 01. I början av 2000-talet skedde lite mindre förändringar, men inget nämnvärt. Under 2014, 20 år efter den första BBR, införde man återigen 1% dagsljusfaktor. Då sa Boverket i sin konsekvensutredning att tanken inte var någon ändring i sak egentligen utan bara ett förtydligande av nivån. Den förenklade metoden gäller bara under vissa förutsättningar som anges i standarden, vad gäller rumsutformningar och avskärmningsvinkel osv. Man ville förtydliga vad som händer om de förutsättningarna inte uppfylls. Att man 2014 gjorde så att kravet blev lite skarpare kan vara en bidragande orsak till att frågan har fått mer uppmärksamhet. Det var inte tanken att det skulle vara skarpare men i och med att man införde det här värdet, på 1% DF, så blev det lite tydligare vad det var för nivå som gällde.
Vidare förklarar Maria2 att ändra ett krav är en väldigt lång process. Det beror helt på vad
ändringen handlar om, hur stor eller liten revidering som ska göras eller vad kravet handlar om. Lite kort förklarat så sker det en internbeställning av ett uppdrag som ges till en projektgrupp som kan bestå av fyra till fem personer. I processen stämmer man av externt också. Man håller olika samordningsmöten med olika aktörer, beroende på vad kravet gäller. Efter det interna arbetet och när man har landat i hur regleringen ska se ut skickar man ofta till en så kallad EU-anmälan, om det rör sig om tekniska krav. Det handlar om att man ska se till att reglerna inte är handelshindrande och då får andra medlemsstater ta del av hur Sverige kommer att reglera den här frågan. Om det går bra med anmälan och det inte kommer in några synpunkter och
1 Gunilla Fagerström, arkitekt på Boverket 2 Maria Thuresson, advokat på Boverket
12
kommissionen inte har något att tycka till om så fastställer man reglerna. Då sätter man ett fastställande datum och ofta har man också en övergångsperiod så att folk får lite tid på sig att anpassa sig efter de nya reglerna. Den ändrade regeln börjar gälla skarpt om en bygglovsansökan kommer in efter ett visst datum och det brukar ta ungefär ett år. Det tar alltså väldigt lång tid att göra en ändring och vi brukar säga att det tar minst ett år förklarar Maria2.
Maria2 fortsätter att berätta att just nu pågår en stor revidering av BBR, i ett projekt som kallas
för Möjligheternas byggregler. En successiv genomgång av alla avsnitten görs nu där avsnitten gås igenom ett i taget. Denna revidering kommer att förändra byggreglerna i grunden och i detta stora projekt är det väldigt många personer inblandade.
Vidare säger hon att utgångspunkten vid framtagning av Möjligheternas byggregler är att det inte ska hänvisas till standarder i byggreglerna överhuvudtaget. Detta innebär en annorlunda rollfördelning än tidigare på så sätt att det blir Boverket som myndighet som ska ta fram samhällskravet, det så kallade funktionskravet. Det blir sedan upp till branschen att ta fram lösningarna på kraven. Både hänvisningar till standarder och de allmänna råden kommer att försvinna i den reviderade BBR. Någon revidering av dagsljusbestämmelserna har inte skett ännu. Gunilla1 tillägger att revideringen av dagsljusbestämmelserna antagligen kommer ske
under hösten 2020. Något som ibland kommer upp som fundering i dagsljusgruppen, där Gunilla1 är verksam, är ifall man skulle ha olika regler för bostäder, skolor, kontor och
arbetsplatser. Hur kravet kommer se ut är inte klart men det som är klart är att det inte längre kommer hänvisas till standarder i de reviderade reglerna.
Vid diskussion kring de båda standarderna, den äldre SS 91 42 01 och den nyare SS-EN 17037 framgår att de båda är godkända för verifiering av dagsljus trots att den äldre är upphävd. Maria2
förklarar att det inte finns någon tidsbestämmelse för när upphävda standarder slutar att vara godkända för verifiering av dagsljuskravet. Anledningen till att det allmänna rådet har fortsatt att hänvisa till SS 91 42 01 trots att den är upphävd förklarar Maria2 med att under en period
har det varit svårt att göra ändringar för att vi på Boverket vill göra allting i ett paket i samband med den här stora revideringen, Möjligheternas byggregler. Samtidigt menar hon att då det är ett allmänt råd, så finns det inte något som helst hinder att använda en annan metod så länge man kan visa att det finns möjlighet till gott dagsljus i vistelserummen. Maria poängterar att Boverket inte längre kommer att hänvisa till standarder i de nya byggreglerna. Men än så länge så finns de här allmänna råden. Så visar man att man har använt den metoden, då har man uppfyllt kravet. Hon fortsätter med att säga att den nyare standarden SS-EN 17037 också är ett sätt att visa att kravet uppfylls, men att miniminivåerna som beskrivs i denna standard är väldigt skarpa. Boverket har skrivit på sin webbplats att nivåerna inte är grundade i byggreglerna. Det beskrivs också i själva standarden att det är en skarpare rekommendation.
Beräkningsmetoder och ifall det finns behov av ett nytt sätt att verifiera dagsljus diskuterades och Gunilla1 menar att om vi ska ha en regel framöver, så måste vi på något vis sätta dit en
siffra. Det räcker inte med att det i kravet står god ljusmiljö. Vi behöver på något sätt kunna verifiera dagsljus. Där tänker hon att man kan visa det på olika sätt med hjälp av simuleringar, beräkningar osv. Men om vi inte har en siffra i våra beräkningar så kan vi gå hem, säger hon. Gunilla1 poängterar också att dagsljuskravet inte hanteras vid bygglovsprövning och hon tycker
att det är viktigt att dagsljuset kollas på i ett tidigare skede. Maria2 tillägger att hon upplever att
1 Gunilla Fagerström, arkitekt på Boverket 2 Maria Thuresson, advokat på Boverket
13
dagsljuset kommer lite i andra hand gentemot andra krav och förtydligar att vid den framtida regleringen så kommer ingen hänvisning till någon metod att finnas.
Vid diskussion kring dagsljuskravet i förhållande till förtätning lyfter både Maria2 och Gunilla1
fram hur viktigt det är med dagsljus för människors hälsa och att det inte ska vara någon skillnad vad gäller kravet beroende på hur och var man bor. Vi pratar mycket om likvärdighet i vårt samhälle och då ska det inte vara acceptabelt att behöva bo i en ohälsosam bostad om man bor i en väldigt tät stad tydliggör Maria2. Boverket får in mycket frågor och de som önskar om
ändring i reglerna är ofta de som vill bygga högt och tätt i stora städer. Någon anpassning av kravet för att passa en mer förtätad stad är inte tänkbart menar hon. Man får inte glömma bort att dagsljuskravet är till för att främja en god hälsa. Gunilla1 påpekar att i andra länder är
dagsljuskravet i bland annat skolor högre än vad det är i Sverige och att där bör vi höja kraven. Deras generella erfarenhet är dock att om man bygger med en beställare som följer de vanliga reglerna som finns så uppkommer det oftast inte några problem vad gäller dagsljuskravet. Det är när en beställare vill göra undantag eller bygga extra tätt som problemen uppstår.
4.1.2 Kommuner
Intervjuer hölls med planarkitekter i Malmö kommun och Helsingborg kommun samt med en byggnadsinspektör i Malmö kommun för att få en klarare bild på hur dessa kommuner arbetar med dagsljuskravet under planskedet, i förtätade områden. Nedan följer en sammanställning av intervjuerna.
Planarkitekter
I Malmö kommun har frågor skickats till Daniel Eklund3 och Katarina Jeraeus4 som svarade på
dem via mejl. Daniel3 är utbildad planeringsarkitekt och jobbar sedan tre år tillbaka som
teamsamordnare på planavdelningen på Malmö stad. Katarina4 är utbildad arkitekt och har
arbetat som planarkitekt i ca tio år, tidigare i en mindre kommun men snart fyra år i Malmö. Från Helsingborg kommun har Mareile Walter5 svarat på frågor via mejl. Mareile5 är utbildad
inom stads- och regionalplanering samt har gjort en forskarutbildning i fysisk planering. Hon har varit verksam som planarkitekt för detalj- och översiktsplanering sedan 2015 och i Helsingborg kommun sedan 2017.
Vid framtagning av detaljplaner hanterar kommunerna dagsljuskravet olika. Daniel3 berättar att
i Malmö kommun begärs det dagsljusstudier i samtliga detaljplaner om det inte direkt är uppenbart onödigt. Datorsimuleringar görs av exploatören på kommunens begäran, vanligtvis under planprocessen berättar han. Daniel3 säger också att datorsimuleringar inför kontroll av
dagsljuskravet sker ofta en bit in i utformningsarbetet. Enligt Katarina4 är det generellt sett sagt
att planarkitekterna inte ska reglera den exakta tekniska lösningen i detaljplanen, då detta är något som hanteras under bygglovsskedet. De justeringar som planarkitekter gör under planeringsskede för optimering av dagsljusinfall kan till exempel vara justering av struktur eller höjd på byggnader berättar hon. Det förekommer också att planarkitekterna ställer krav på ljus kulör på fasaden för att optimera dagsljuset i nya och för befintliga kringliggande byggnader säger Katarina4.
1 Gunilla Fagerström, arkitekt på Boverket 2 Maria Thuresson, advokat på Boverket
3 Daniel Eklund, planarkitekt på Malmö kommun 4 Katarina Jeraeus, planarkitekt på Malmö kommun 5 Mareile Walter, planarkitekt på Helsingborg kommun
14
I Helsingborg kommun tittar man på eventuell skuggning och påverkan på dagsljusförhållandena i kringliggande kvarter samt avståndet mellan byggnader, säger Mareile5.
Höjden på byggnader är också något som kan komma att justeras för att påverka dagsljusinfall i nybyggnation och befintliga byggnader, fortsätter hon. Enligt Mareile5 studerar planarkitekter
utemiljön samt fasader med hjälp av skuggstudier och kräver att exploatören utför och presenterar en dagsljusstudie ifall dagsljuskravet bedöms bli problematiskt och svårt att uppfylla. Gemensamt för båda kommunerna är att de nämner behovet av dialog och samrådsmöten med kringboende i de områden där det finns befintliga byggnader. I Malmö kommun säger Katarina4 att de ibland samråder med de olika beställarna och parter som
planerar byggnation i ett och samma område.
Planarkitekterna är överens om att det har skett förändringar i hur dagsljusförhållandena behandlas i nuläget jämfört med innan förtätning blev aktuellt i kommuner. Enligt samtliga börjar kommunerna ta hänsyn till dagsljuskravet redan vid planeringsskedet, något som lämnades till bygglovsskedet för några år sedan. Detta beror enligt Katarina4 på att man i Malmö
kommun har sett ett större behov av att arbeta med dagsljusfrågan i takt med att det jobbas allt mer med en tätare stad. Daniel3 nämner att det nu finns större fokus på god tillgång till dagsljus
eftersom högre exploateringstal resulterar ofta i mindre innergårdar och ljusgårdar vilket ökar behovet av dagsljuset. Enligt Daniel3 är kunskapsläget om dagsljuskravet i bostäder relativt bra
och det pågår interna diskussioner kring hantering av dagsljuskravet och dagsljusförhållanden som de på kommunen senare utgår ifrån. Dessutom togs en tillämpningsskrift fram år 2018 i Malmö kommun där det ställs krav på redovisning av dagsljusstudier i samtliga detaljplaner. Mareile5 anser att den största förändringen i hur dagsljuskravet har hanterats i detaljplanearbetet
under åren är en förenkling i de verktyg och sätt som används för dagsljus- och skuggstudier. Enligt henne brukade kommunen beställa skuggstudier från konsulter vilket gjorde processen tidskrävande medan idag kan de som jobbar med detaljplanering själva titta på solljusförhållandena med hjälp av bland annat Sketchup och liknande program. Detta har gjort det enklare för Helsingborg kommun att hantera dagljuskravet i tidiga skeden menar Walter. Hon berättar också att det som ett resultat av förtätning har blivit vanligare att både beställaren och bygglovshandläggare tar större hänsyn till dagsljusfrågan. Dock påpekar hon att kunskapsläget kunde ha varit bättre i hur dagsljuskravet hanteras generellt sett på kommunen. Enligt henne saknas det experter i dagsljusfrågan inom detaljplanearbete.
När det gäller den nyare europastandarden SS-EN 17037 Dagsljus i byggnader och huruvida den har påverkat arbetet med dagsljuskravet i planeringsskede tycker alla planarkitekter att den inte har påverkat arbetet med framtagning av detaljplaner, utan är något som kan påverka hantering av dagsljuskravet under bygglovsskedet.
Byggnadsinspektör
Från bygglovsavdelningen i Malmö kommun intervjuades Jesper Croall6, utbildad
högskoleingenjör inom byggnadsvård som sammanlagt har jobbat som byggnadsinspektör i nio år.
3 Daniel Eklund, planarkitekt på Malmö kommun 4 Katarina Jeraeus, planarkitekt på Malmö kommun 5 Mareile Walter, planarkitekt på Helsingborg kommun 6 Jesper Croall, byggnadsinspektör på Malmö kommun
15
Enligt Jesper6 följer Malmö kommun Boverkets byggregler och de föreskrifter som presenteras
där för bedömning och kontroll av dagsljuskravet. Boverkets byggregler hänvisar fortfarande till den gamla standarden SS 91 42 01 och Jesper6 menar att man i Malmö kommun följer den
gamla standarden, men att detta är något varje kommun sätter riktlinjer för själv.
Som byggnadsinspektör kontrollerar Jesper6 att dagsljuskravet uppfylls redan i de redovisade
bygghandlingarna och sedan under bygglovsprocessen gör han som byggnadsinspektör en bedömning ifall de redovisade dagsljusberäkningarna ska godkännas eller inte. Enligt honom är det vanligt att kommunen får in dagsljusutredningar som behöver ses över. Arbetsprocessen blir då på så sätt att en dagsljusberäkning ska göras om utredningen inte godkänns av byggnadsinspektören. Denna process fortsätter tills dagsljusberäkningen, enligt byggnadsinspektörens bedömning, är godkänd förklarar Jesper6. Enligt honom är det en
förutsättning att man i Malmö kommun ska titta på dagsljuskravet i tidigare byggskeden d.v.s. redan under planeringsskedet och vid framtagning av detaljplaner. Om man gör detaljplaner som innebär och tillåter att man bygger för tätt med vissa volymer och höjder så blir det kanske omöjligt att ha bostäderna som uppfyller dagsljuskravet i lägre våningsplan, påstår Jesper6. Det
är därför man enligt honom ska arbeta på att ta fram detaljplaner som tar hänsyn till dagsljuset och som sätter grunden för att det ska kunna byggas med bra förutsättningar för att kravet på dagsljus ska kunna uppfyllas.
Även Jesper6 nämner den tillämpningsskrift som togs fram i Malmö kommun år 2018 gällande
krav på dagsljusstudier i planeringsskede och påpekar att det har lett till att de stora projekten har varit tvungna att visa dagsljusberäkningar på att kravet uppfylls och att det på så sätt har blivit större fokus på kravet på dagsljus. Enligt Jesper6 har nu andra kommuner såsom Göteborg
och Stockholm också börjat lägga mer fokus på dagsljuskravet, vilket enligt honom är en påföljd av att man i Malmö kommun började sätter mer fokus på ämnet år 2018.
4.1.3 Arkitektkontor
För att få en inblick i hur man på ett arkitektkontor arbetar med dagsljus i byggnader och för att kunna besvara frågeställningarna intervjuades Helena Bülow-Hübe7 som är miljö- och
energichef på Fojab Arkitekter, där hon har arbetat i nio år. Helena är utbildad civilingenjör inom väg och vatten. Hon jobbade i 15 år som forskare och seniorforskare på LTH. Där handlade hennes avhandling om fönster med energibalans som fokus och hon fick där upp intresset för dagsljus och sysslade lite med upplevelsen av dagsljus samt dagsljusberäkningar. Nedan följer en sammanställning av intervjun med Helena7.
Helena7 berättar att man jobbar med dagsljus på ett annat sätt idag jämfört med när hon började
arbeta med det. Det är mycket mer självklart nu, särskilt på Fojab kontoret säger hon. De har en liten specialistgrupp som håller på med dagsljus och energi och det blir mer naturligt att arkitekterna kommer till de som jobbar i denna grupp och ber om hjälp. Egentligen söker de efter metoder där de själva lite mer interaktivt skulle kunna se ljuset ändras när de gör ändringar i sin modell menar Helena7. Men det har inte deras modelleringsverktyg kunnat göra hittills. På
Fojab ritar de husen i Revit men får sedan exportera till en annan programvara när en dagsljusanalys ska göras. Detta medför att om ändringar görs i Revit-modellen behöver en ny export göras av den uppdaterade modellen. Det hade underlättat att ha den här ljusberäkningsmotorn i Revit säger Helena7.
6 Jesper Croall, byggnadsinspektör på Malmö kommun
16
Fojab använder som regel simuleringar för alla sina projekt berättar Helena7. Simuleringarna
görs så att man tar in en 3D-modell av huset och grannbyggnaderna. Ibland finns det befintlig bebyggelse och då får man modellera upp den. Ibland finns det detaljplaner för närliggande områden och då får man utgå ifrån dessa när man ska modellera upp hur grannbyggnader kan tänkas byggas. Ibland händer det, men det är inte så vanligt, att detaljplaner saknas för närliggande områden och då får man i dialog med kommunen modellera upp en tänkt volym för det området. Vidare ska alla möjliga slags avskärmningar vara med så som balkonger, balkongräcken och liknande samt att fönster ska sitta i dess karm med rätt glas, där reflektansvärden får antas. Det krävs ganska mycket datorkraft för att få en noggrannhet. Detta på grund av att man måste följa ljuset under ganska många studsar, annars dör ljuset för snabbt. Varje stråles energi/ reflektion minskar med varje studs och det blir många strålar som datorn måste följa. Det är en ganska realistisk och säker metod, men den är tidskrävande.
Helena7 berättar om en metod, som Paul Rogers uppmärksammade oss i Sverige på, som heter
Vertical Sky Componant (VSC). Den handlar om att man tittar på hur mycket dagsljus som når fasaden, där man använder samma mulna himmel som används för dagsljusfaktorberäkning. Denna metod ger ett siffervärde på hur mörkt eller ljust det blir på fasaden. Maxljusvädet för VSC är knappt 50 %. Vid siffror över 30 % är det så pass mycket instrålning att det inte är några problem att klara kravet. Det börjar bli svårt när det hamnar under 29 %. VSC redovisas som kulörta bilder där Fojab har delat in det i två nivåer, grönt och blått. Där grönt tyder på att kravet går att uppfyllas i rum med fem meters djup och ljusblått då rumsdjupet max får vara fyra meter. Detta är inklusive eventuell balkong. Mörkblått visar på att det i princip är omöjligt att klara dagsljuskravet, åtminstone i normala bostäder med normala rumshöjder, även om det är en helglasad vägg. Där det blir mörkblått gäller det att försöka hitta en lösning, exempelvis så kan man se på hur planlösningen skulle kunna utformas. Helena7 beskriver detta som en ganska
snabb och enkel metod som de på Fojab använder sig av för att kvantifiera och identifiera dagsljus.
Fojab tittar även på något som kallas antalet soltimmar på mark som är ett komplement till dagsljus. Med hjälp av detta kan man notera ifall en innergård blir utan sol på grund av för höga hus mot söder exempelvis. Helena7 fortsätter att berätta om när en kollega blev ombedd att göra
en solstudie och istället för att ta vanliga snapshots av hur slagskuggan faller klockan tre, fem och sex så gjorde hon en analys som i färg visar hur många soltimmar innergården får från soluppgång till solnedgång vid vårdagjämning. Det visade sig vara noll soltimmar. Vid vårdagjämning står solen vid ungefär 34 grader vid horisonten samt att dag och natt är lika långa. Då vet man att halva året är mörkare än så för då står solen lägre. Alltså halva året är det ingen sol alls på innergården. När solen står som högst är det kanske en tredjedel av markytan som får fem, sex soltimmar och en tredjedel får fortfarande inga. Helena7 påpekar att man då
hade kunnat öppna upp huset mot söder för att få in sol då det var en kringbyggd gård på 30x30 meter med sjuvåningshus runtomkring. Hon poängterar även att man inte såg dessa proportioner förr i tiden.
Vid diskussion kring ifall andra arkitektkontor använder liknande metoder som Fojab gör vid dagsljusberäkning svarar Helena7 att många av de större kontoren arbetar ganska snarlikt som
Fojab gör. Hon nämner White och Tengbom som företag där hon vet att de arbetar på liknande sätt men att Tengbom kanske inte har så många experter i förhållande till hur stort kontor de är.
17
Även BAU nämns, där de nog är fem, sex dagsljusspecialister. BAU har en väldigt stor verksamhet och de jobbar väldigt mycket mot externa kunder till skillnad mot Fojab som huvudsakligen jobbar inhouse, men även ibland externt. Hon tror att det finns ett antal koncerner som är i Fojabs storleksordning som även de arbetar på liknande sätt men kan inte nämna fler företag vid namn.
Helena7 menar att det ändå är någon slags specialistkompetens som man måste besitta för att
göra de här analyserna. På Fojab görs en del av analyserna på egen hand av deras arkitekter. I stadsbyggnadsgruppen jobbar en person som skissar detaljplaner och volymer och han gör sina egna VSC-analyser hela tiden. Att ha den specialistkompetensen som Fojab har, gör att de blir bättre och kan samtidigt lära sig dessa metoder av varandra. Hon fortsätter med att poängtera att för att ha råd med att ha en sådan specialistkompetens så krävs det att man har en viss storlek och en viss mängd uppdrag och hon kan därför inte säga hur det går till på alla de småkontor som finns. Helena7 lyfter även funderingar kring vad man skulle kunna kräva av sådana
småkontor ifall man skriver nya regler. Hur mycket specialist skulle man behöva vara för att kunna visa att man klarar dagsljuskravet?
Det finns alltså redskap för att titta på dagsljus redan i detaljplaneskedet och detta jobbar Fojab mer och mer med. Helena7 själv medverkar allt mer i de tidigare skedena och hon jobbar för att
man ska ta in dagsljusanalyser tidigt, i hopp om att detta skulle påverka exploateringsgraden i detaljplaner. När det är givet i en detaljplan hur mycket som ska exploateras så är tanken att man ska kunna exploatera alla de kvadratmeterna. Beställare vill gärna exploatera det som är angivet i detaljplanen och ofta är kostnaden på marken relaterad till den möjliga exploateringen som är angiven. Bygger beställarna då inte fullt så betalar de ett överpris på marken kan man säga.
Här menar Helena7 att kommunerna har tre ben. De har stadsarkitektkontoret som kommer in
och ska granska bygglovet, innan dess har de sin detalj/stadsbyggnadsavdelning som tar fram detaljplaner och ännu tidigare har de ett fastighetskontor som planerar en intäkt för försäljning av mark där de vill tjäna så mycket som möjligt. De tycker att det är dyrt att anlägga vägar, infrastruktur och så vidare, därför vill de ha så mycket pengar tillbaka som möjligt för marken. Då blir det knutet till BTA (bruttoarea). Hon berättar kort om ett projekt hon varit med i där kommunen gjort omtag gällande detaljplanen och kommit tillbaka med ett annat planförslag men att det ändå är lika mycket BTA. Hon menar att det bara blir att man flyttar runt problemet, att man sänker på ett ställe men lägger på den volymen på ett annat ställe. Detta på grund av att exploateringen är för hög.
Helena7 lyfter funderingen kring hur mycket en lägre exploatering med mer småhusbebyggelse
med små tomter skulle skilja sig gentemot om man bygger flerbostadshus och går upp i höjd. Skulle man uppfylla dagsljuskravet till samma nivå? Det kanske skulle vara lite bättre att bygga småhus egentligen och inte så stora hus. För om man bygger på höjden så skuggar man ju mer och mer sina grannar och då måste man egentligen sära på husen. Själva huskroppen kan man ju sällan göra större för då får man så djupa rum och bostadshus kan inte bli hur djupa som helst. Vi vet inte vad vi ska fylla innanmätet med då och kärnan blir för mörk.
18
Helena7 förklarar att i vissa projekt som Fojab har jobbat med, där detaljplanerna har varit tio
år gamla, har det visat sig att det inte har gått att uppfylla dagsljuskravet i de täta detaljplanerna. Helena7 nämner tillämpningsskriften som 2018 infördes i Malmö stad som innebär att man ska
ta in dagsljusberäkningar för nya projekt, framförallt bostadsprojekt. Det var i ett av de projekten som hon räknade på dagsljus där det visade sig att man inte uppfyllde kraven, i ganska stor omfattning och i ett ganska sent skede. Övriga krav så som energikrav var redan avklarade, bygglov söktes och ett läge där det är svårt att göra om något uppstår. Hon menar att det ofta inte är ens eget fel i det läget att dagsljuskravet inte går att uppfylla utan det egentliga problemet är grannbyggnader som ligger intill. För just detta projekt utreddes olika små åtgärder som exempelvis hur mycket det gick att ändra fönsterytan i det läget, om det gick att välja ett ljusare golv för att öka reflektansen inomhus och vad som händer om man målar undersidan av balkonger vita. Dessa åtgärder gör i sig ingen större skillnad men kan bidra lite. Det slutade med att de två nedre våningarna fick fönster som var en decimeter högre och kommunen beviljade till slut bygglovet.
Helena7 visar en planritning för ett annat projekt där hon varit delaktig. På planritningen
framgår beräknad dagsljusfaktor för varje rum. Vissa rum har en dagsljusfaktor under 1 % och har således inte klarat kravet. Helena7 menar att detta är ett exempel på ett resultat som fått
diskuteras med stadsbyggnadskontoret. Första vändan beviljade kommunen inte bygglov och Fojab blev ombedda att analysera ett ljusare ytskikt i rummen. Ett ljusare golv fick upp ljusvärdet med 0,2 % och detta var tillräckligt för att få beviljat bygglov trots att 1 % gränsen inte var nådd i vissa rum. Ett försök att öka ljusvärdet utan att behöva öka fönsterytan gjordes eftersom det skulle bli svårt att klara energikravet om fönsterna blev ännu större.
Frågan om det borde finnas ett maxvärde på dagsljusfaktor lyftes då en av matplatserna i ovan nämnda planritning har en DF på 4,5 %. Helena7 svarar att det enligt henne inte kan bli för ljust
men att man måste kunna hantera sommar-fallet, så att man löser det med persienner eller liknande. Hon poängterar att man kan se att väldigt många rum ligger betydligt högre än 1 % och det är för att 1 % är ett minimikrav. Helena nämner även den internationella standardens miniminivå om 2,5 % och menar att många av rummen ligger där omkring trots att planritningen visar första våningen över markplan. Vidare menar hon att de på Fojab har läst den internationella standarden och noterat riktvärdena men att de inte använder sig av den då de kämpar mycket med att bara klara 1 % kravet.
Hon berättar även att det händer att de blandar metoderna som är angivna i det allmänna rådet, den förenklade metoden där man kollar på golvyta mot fönsterarea och dagsljusfaktor. Detta för att den förenklade metoden underskattar vissa saker. Från början är den framtagen för exempelvis lamellställda hus och ett enkelsidigt belyst rum med ett fönster i fasad. Då funkar den förenklade metoden ganska bra. I kombination med balkong eller en byggnad framför huset, då funkar den inte. Ändå används den, vilket leder till att man underskattar dagsljuset gravt inne i rummen. Successivt så har vi gått ifrån den metoden och simulerar hellre där den verkligen fördelningen av dagsljus framgår. Nuförtiden är det en mer naturlig del i arkitektur att man tittar på dagsljuset ganska tidigt och låter det forma husets gestaltning och placering och storlek på fönster.
19
Förr i tiden när man skrev kraven så fanns inte datorverktyg. Då fanns det två vägar att gå, antingen så byggde man en skalmodell och hade en artificiell himmel och mätte i en modell eller så handberäknade man dagsljusfaktorn. Då tog man oftast inte hänsyn till alla avskärmningar, utan man använde sig av planlösningar. Man antog en öppningsvinkel i plan till en punkt och gjorde likadant i sektion. Det sättet var lite grövre men kravet har hela tiden varit 1 % DF för alla berörda rum som beräknats på halva rummets djup, en meter från mörkaste sidovägg, vilket ger 2 definierade punkter där man väljer den mörkaste av dem.
Det som fortfarande står i det allmänna rådet är just den här punktmetoden som känns väldigt föråldrad när man har moderna simuleringsverktyg och möjlighet att sätta in flera punkter i rummet menar Helena7. I och med simuleringsverktygen har man gått från att räkna punktvärde
till att beräkna medianvärde. I de flesta rum blir det väldigt lite skillnad mellan medianvärdet och punktvärdet då man i punktmetoden räknar på halva rummets djup och medianvärdet även hamnar där. Däremot är medelvärdet ganska mycket högre än medianvärdet. Denna skillnad beror på att ljuset avtar väldigt snabbt från ljuskällan till en bit in i rummet.
Helena7 fortsätter att prata om att på 40–50-talet så styrdes stadsplaneringen av
byggnadsstadgan och inte av dagsljuskrav inomhus. Då tittade man på relationen mellan gatubredd och hushöjd. Fortfarande idag så arbetar man i Belgien på det här sättet förklarar Helena7 som var där på studiebesök för 1,5 år sedan. Där hade de krav på 45 graders
avskärmningsvinkel mätt ifrån där huset möter gatan, vilket innebär att en gata ska vara lika bred som husen är höga
Generellt så nämner Helena7 att det naturliga i en husgrupp är att det blir sämre dagsljus i
lägenheter i en hörna. Problemen med tillräcklig DF uppstår även vid trånga innergårdar, smala gränder och om grannhus är väldigt höga. Mängden utblick fångar man heller inte med ett siffervärde på DF. Helena7 påpekar även att det inte finns någonting i vår lagstiftning som
skyddar boende i befintlig bebyggelse mot förtätning. Hur befintlig bebyggelses dagsljus påverkas av att bli kringbyggd regleras inte.
20
4.2 Granskade detaljplaner i Malmö
14 detaljplaner (Malmö stad 2020) i några av Malmös förtätade områden valdes ut och studerades för att se hur dagsljus i byggnader har hanterats under planläggningsarbetet. På Malmö stads hemsida finns det tillgång till antagna detaljplaner och det är där följande information är hämtad. De valda detaljplanernas områden visas med blå markering på kartan nedan, se figur 4.1. Numreringen följer datumen för när detaljplanerna fick laga kraft, där nr 1 är den äldsta och fick laga kraft i november 2010.
21
I tabell 4.1 nedan listas alla detaljplaner i nummerordning. I tabellen framgår detaljplanenummer, geografiskt området, datum för då de fick laga kraft samt ifall de behandlar dagsljus och iså fall på vilket sätt. Fälten markerade med X innebär att detaljplanen i fråga innehåller en skuggstudie eller solstudie.
Tabell 4.1 Lista över detaljplanerna, område, datum för laga kraft och vare sig de behandlar dagsljus eller ej.
Kart-nr.
DP nr.
Benämning i DP Område Laga kraft Skuggstudie/ solstudie Övrigt i relation till ljus 1 4983 Väst om Hallenborgs gata i hamnen Västra hamnen 2010-11-04
2 5051 Öst-västliga gatan Hyllie 2010-12-28 Solljus i utemiljö
3 5121 Kvarteret Gråsejen mm.
Limhamn 2013-02-28 X
4 5130 Gjuteriet 21 m.fl. Limhamn 2013-04-26 Ljus i fasad och
utomhusmiljö
5 5102 Kvarteret Spårvägen Norra Sorgenfri 2013-11-26 X Ljus i förhållande
till balkong 6 5303 Nordvästra delen av kv Cementen Limhamn 2015-12-07 Skuggning av grönyta 7 5463 Kvarteret Sjöporten i Hamnen
Västra hamnen 2016-12-22 Skuggning av
grönyta 8 5450 Masthusen, kvarter
13-16
Västra hamnen 2017-01-10 Ljusstrategi
belysning
9 5476 Kvarteret
Sjö-sättningen i Hamnen
Västra hamnen 2017-07-20 Dagsljusanalys av
Fojab 10 5399 Brännaren i innerstaden Nobelvägen 2017-12-01 Kommentar från fastighetsägare 11 5468 söder om södra vattenparken Hyllie 2017-12-15 X Förutsättningar för solenergi
12 5553 Stapelbädden 7 Västra hamnen 2018-01-11 Dagsljusberäkning
13 5527 Kvarteret Haga i innerstan
Innerstan 2018-07- 09 X
14 5539 Hålsjön 2 m.fl. Hyllie 2018-12-11 X VSC
Av dessa 14 detaljplaner innehåller fem av dem skugg- eller solstudier. En redovisning av vad samtliga detaljplaner innehåller med avseende på dagsljus i byggnader följer nedan.
(1) DP 4983 innehåller ingen form av solstudie eller dagsljusberäkning, inte heller nämns ljus i övrigt.
(2) DP 5051 innehåller ingen form av solstudie eller dagsljusberäkning. Solljus nämns endast i relation till utomhusmiljö.
22
(3) DP 5121 innehåller en solstudie där skuggverkan på omgivningen lyfts fram som det intressanta. Figur 4.2 nedan är hämtad ifrån detaljplanen. Ingen analys av vad bilderna visar finns med i detaljplanen.
Figur 4.2 Solstudie från DP 5121
(4) DP 5130 innehåller ingen form av solstudie eller dagsljusberäkning. Ljus nämns i relation till utomhusmiljö. Fasader beskrivs i ord ha goda och lite sämre ljusförhållanden. Kvarterets södra hörn beskrivs som djupt och inte optimalt för bostäder på grund av att det blir svårt att planera ljusa och bra lägenheter där.
(5) DP 5102 innehåller en solstudie som framförallt ska visa hur innergårdar skuggas, se figur 4.3. Solförhållandena för innergårdar samt offentliga platser så som torg och parker beskrivs med utgångspunkt i solstudien. Sol tas upp i relation till balkonger och dess storlek och djup. Där tas även upp att om balkonger placeras för tätt så skuggar dessa varandra och fasaden vilket ger sämre ljusförhållanden.
