LÄRANDE-SAMHÄLLE
Självständigt arbete i fördjupningsämnet Historia och
lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Eurocentrism i läromedel och undervisning
En översikt av forskningen kring förekomsten av eurocentrism
i läromedel och påverkan på undervisningen
Eurocentrism in school textbooks and teaching –
An overview
of the research on the presence of eurocentrism in school textbooks
and its impact on teaching
Björn Hansson
Juli Martinez Preza
Ämneslärarexamen med inriktning på arbete i årskurs 7-9, 270 poäng. Självständigt arbete i fördjupningsämnet 2021-01-17
Examinator: Cecilia Trenter Handledare: Peter Eriksson
Förord
Denna SAG är skriven av Juli Martinez Preza och Björn Hansson i kursen Självständigt arbete i fördjupningsämnet på ämneslärarutbildningen med inriktning historia på Malmö Universitet. Fördelningen i arbetet med denna SAG är att Juli Martinez Preza har haft huvudansvar för läromedel i historia och att Björn Hansson haft huvudansvar för undervisning i historia. Båda har dock tagit del av varandras texter, korrekturläst och diskuterat. Vi har även haft tät kontakt under arbetets gång.
Sammandrag
Denna kunskapsöversikt har som syfte att ge en översikt över forskningsläget kring förekomsten av eurocentrism i läromedel samt forskningsläget kring hur denna eurocentrism påverkar lärarens undervisning och hur eleverna uppfattar detta.
För att få en bra överblick har vi tittat på forskning kring läromedelsanalys av läroböcker i historia utifrån förekomst av eurocentrism. Vi har tittat på hur eurocentrismen påverkar hur historia i skolan presenteras. Vidare har vi tittat på hur undervisning i historia generellt ser ut och hur den är kopplad till läromedlen. Slutligen har vi tittat på vad forskning säger om hur eleverna uppfattar eurocentrismens påverkan på undervisningen de möter.
För att kunna samla material till denna översikt har vi använt oss av databaserna Libsearch och DiVA.portal samt Skolverkets material kring ämnet historia. Libsearch är Malmö Universitetsbiblioteks databas där alla källor är peer-reviewed, dvs. granskade av sakkunniga. DiVA.portal är en söktjänst som tillhandahåller godkända avhandlingar och forskningsartiklar som är granskade av bibliotek.
Utifrån vår analys av våra källor så finner vi att forskningen pekar tydligt på en förekomst av eurocentrism i läromedel i historia. Eurocentrismen syns tydligt då läromedlen är uppbyggda kring en europeisk kronologi där förekomsten av utomeuropeisk historia i huvudsak finns som tilläggshistoria. Forskningen visar på att lärare har relativ frihet i att lägga upp sin undervisning men att många lärare följer läromedlens struktur vilket påverkar hur undervisningen ser ut. Eleverna är medvetna om det eurocentriska perspektivet och vill att ämnets geografiska gränser ska utvidgas.
Nyckelord: eurocentrism, läromedel, historielärare, historieundervisning
Innehållsförteckning
1. Inledning………..………s.5 2. Syfte och frågeställning………..………….….…s.7 3. Metod.………..….s.8 4. Resultat……….….….…..s.10 4.1 Läromedlens uppbyggnad och struktur………..…s.10 4.1.1 Läromedlens förhållningssätt.……….………..…s.13 4.2 Undervisning……….….….s.15 4.2.1 En historisk kanon?...s.15 4.2.2 Lärarperspektiv………...s.17 4.2.3 Elevperspektiv……….………….…s.18 5. Slutsats och diskussion……….………..…...s.21 6. Referenser………..……....s.24
1. Inledning
Hur vi ser på världens historia och utifrån vilket historiskt perspektiv, påverkar såväl hur vi tolkar som uppfattar till exempel historiska skeenden. Därmed blir lärarens urval av historiskt stoff samt vilket perspektiv detta ses ur en viktig förutsättning för att uppfylla de krav och mål som kursplanen i historia ställer på läraren. I kursplanen för historia finns bland annat ett tydligt uppdrag för historieläraren att utveckla elevernas förmåga att: använda en historisk referensram, som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer (Skolverket, 2011). Här står det uttryckligen att historieläraren ska ge eleven möjlighet att få se olika tolkningar av historiska skeenden, gestalter etc. Här blir lärarens val av stoff en viktig förutsättning för att eleven ska få tillgodose sig detta.
I historieämnets natur ligger att historia kan ses ur flera olika perspektiv vilket påverkar hur t.ex. historiska skeenden presenteras. Perspektivet påverkar hur det historiska stoffet tolkas vilket kan leda till både positiva och negativa konsekvenser. Inom historieforskningen har det eurocentriska perspektivet flitigt diskuterats sedan 1960-talet. Eurocentrism kan förklaras på följande vis:
Eurocentrism is the discourse that places emphasis on European concerns, culture, and values at the expense of those of other cultures. It uses Europe as a cultural rather a cartographical expression, which incorporates the socalled “West,” in other words, Western Europe and North America. Eurocentrism assumes that Europe is civilized and has been throughout history and that European civilization has a unique historical advantage that leads to its permanent superiority over all other cultures. (Xypolia, 2016, s.1).
Kortfattat så innebär det att eurocentrism är ett perspektiv där det europeiska/västerländska ses som normen och i överläge mot andra kulturer. Detta perspektiv kan antas medvetet men även omedvetet (Xylopia, 2016, s. 1) och detta gäller naturligtvis även för läraren i historia. Vidare kan även det eurocentriska perspektivet ses i till exempel läromedel som läraren kan använda i sin undervisning och detta påverkar hur denna undervisning läggs upp. En negativ konsekvens av ett tydligt eurocentriskt perspektiv blir att
det historiska stoffet presenteras och tolkas på ett sätt som motverkar kursplanens mål att ge eleverna tillgång till olika tolkningar på till exempel historiska skeenden. Detta visar på att eurocentrism är ett problem som lärare i historia möter och att en kunskapsöversikt kring denna problematik är nyttigt.
2. Syfte och frågeställning
Syftet med denna kunskapsöversikt i fördjupningsämnet är att utforska forskningen om eurocentrism i läromedel i historia och hur detta påverkar lärarens undervisning och urval av historiskt stoff samt hur eleverna uppfattar eurocentrismen.
Fokus kommer att ligga på läromedel och didaktik. Läromedel innefattar vilken omfattning av eurocentrism finns det i läromedels utformning. Didaktisk betyder i detta sammanhang hur historielärarna förhåller sig till läromedel i sin undervisning och hur elever påverkas av detta förhållningssätt. Vi kommer att behandla detta utifrån följande frågeställning:
- Vad säger forskningen om förekomsten av eurocentrism i läromedel?
- Vad säger forskningen om eurocentrismens påverkan på elever och lärare i historieundervisningen?
3. Metod
Metoden som har använts i denna kunskapsöversikt är informationssökning i databaser. Vi har använt oss av sökord och sökschema för att organisera vårt arbete. Sökord som har använts har tydlig relevans till våra frågeställningar. Sökorden som vi använde var eurocentrism, historieundervisning, historielärare, läromedel och granskning av läromedel samt deras engelska översättning för att utöka material för arbetet. De engelska översättningarna använde vi när vi sökte i Libsearch medan svenska sökorden användes för DiVA.portal och skolverkets kommentarmaterial. Ett sökschema skapades för att underlätta sökprocessen och sökprocessen utgår ifrån våra frågeställningar. Sökorden hjälpte till med att sålla bort irrelevanta artiklar för arbetet. För att begränsa oss ytterligare så sökte vi efter sökorden i artiklarna för att avgöra om artikeln var relevant till arbetet men också genom att läsa abstrakt samt sammanfattning.
Källor som har behandlats i detta självständiga arbete inkluderar både högstadienivå och gymnasienivå, detta för att minska arbetsbördan samt att det gav oss en mer heltäckande bild över forskningen. Men också för att vi båda utbildar oss för att bli högstadielärare. Därmed blir högstadie och gymnasienivå relevant för oss att undersöka men kan också understryka att det fanns mer forskning om gymnasiet än högstadiet därav avgränsar vi också till gymnasiet. Internationell och svensk forskning har bearbetats i detta självständiga arbete då vi fann att det var relevant till frågeställningarna samt gav oss en bredare bild av forskningsläget. Databaserna som har använts är Libsearch som är Malmö Universitetsbiblioteks databas, DiVA.portal och Skolverkets hemsida.
Libsearchs källor som har använts i arbetet är peer-reviewed. Peer-review innebär enligt Lunds universitets bibliotek (2013) att källorna är granskade av sakkunniga. Det vill säga att artikeln är bedömd utifrån kriterier av forskare och när forskare ger artikeln sitt godkännande är artikeln godkänd för att publiceras i olika databaser. Vi begränsade oss med peer-review för att säkerställa att källorna är väl granskade och att vi med all säkerhet kan använda oss av källorna i arbetet. Främst är det internationell forskning som har använt från databasen Libsearch.
DiVA.portal är en söktjänst som laddar upp godkända avhandlingar och forskningsartiklar som har producerat av olika lärosäten och forskningsinstitutioner som finns i Sverige samt har kontrakt med DiVA.portal. DiVA.portal användes som sökmotor för att hitta relevanta forskningsartiklar relaterat till våra frågeställningar. Dock är granskningen av dessa artiklar mindre träffsäkra än peer-review men de har blivit granskade av biblioteket därav anser vi att DiVA.portal är användbar för denna kunskapsöversikt. Vi har dock begränsat oss med att undersöka licentiatavhandlingar, forsknings böcker och rapporter som källor för att få med en helhet i våra källor samt ha källor som har utgångspunkt inom forskning i historieämnet.
Vi har även sökt i Skolverkets kommentarmaterial för ämnet historia för att koppla eurocentrismens relevans till styrdokument men också andra typer av material som är utgivet av Skolverket som till exempel artiklar och undervisningsmaterial. Skolverkets material är granskade för att lärarens ska ta del av den i sin undervisning och det medför att vi anser att materialen är väl användbara för detta självständiga arbete.
4. Resultat
I denna del av kunskapsöversikten kommer de uppsökta källorna användas för att göra en kunskapsöversikt till våra frågeställningar. Resultatdelen kommer att delas upp i två delar där första delen kommer att behandla läromedlens utformning och förhållningssätt som författarna har i sina läroböcker. Denna delen kommer att belysa vår första frågeställning. Medan andra delen kommer att behandla hur läromedel påverkar historieundervisningen och kommer belysa den andra frågeställningen som vi har i arbetet.
4.1 Läromedlens uppbyggnad och struktur
Alla källor som har undersökts visar att läromedel som används för historieundervisningen utgår från en eurocentrisk kronologi. En avhandling som belyser detta är Annie Olssons licentiatavhandling Läroboken i historieundervisningen - En fallstudie med fokus på elever,
lärare och läroboksförfattare behandlar om lärares användning av läromedel i
historieundervisningen. Semistrukturerade intervjufrågor och textanalys är metoden som användes i licentiatavhandlingen. För att ta reda på det har Olsson (2014) använt sig av läroböckernas författare, lärare och elever i sin undersökning. Licentiatavhandlingen går också utifrån teorin kognitivt schema som handlar om hur varje individ utformar sina egna schema utifrån ny information och erfarenheter som ges till dem (Olssons, 2014, s.17). Boken som granskas i licentiatavhandlingen är Historia 1b och i avhandlingen kommer det fram i en undersökning att “Vid en undersökning av vilka geografiska områden som fått mest utrymme i lärobokens tidslinjer så visade det sig att det är Europa som dominerar.” (Olsson, 2014, s.44). Det vill påpeka att Europas historia får en större plats i tidslinjen. Vidare nämns det att “Läroböcker skall följa de av staten fastlagda riktlinjer som gäller för skolan och ta upp det innehåll som slagits fast i ämnes- och kursplaner. “ (Olsson, 2014, s.2). Det innebär att utformningen av läromedel följer kursplanen i historia och utifrån kursplanen väljs det vilken historia som kommer att finnas med i läroböckerna. Sedan står det i avhandlingen:
Som framgår av tabellen så nämns Europa eller europeiska länder i 86 rubriker på tidslinjerna, varav 27 handlar om Sverige. I 68 rubriker nämns länder utanför Europa, och av dessa handlar 30 om enbart
utomeuropeiska sammanhang. Det är alltså Europa och Europas relationer med andra områden som får mest utrymme i rubrikerna på tidslinjen. (Olssons, 2014, s.45).
Det framkommer tydligt att Historia 1b är uppdelad i rubriker som inkluderar mest europeisk historia. Forskarens textanalys redovisar att mindre än hälften av rubrikerna behandlar utomeuropeisk perspektiv. Men när utomeuropeisk historia nämns kommer det med anknytning till Europa samt vilken relation länderna har till Europa. Framförhållningen som utgör i Historia 1b är inte unikt för läromedlet utan under arbetets gång har flera källor påpekat att läromedel skrivs utifrån en europeisk kronologi.
Som till exempel Michael P. Marinos (2011) forskningsartikel High School World History Textbooks: An Analysis of Content Focus and Chronological Approaches som handlar om hur läroböcker behandlar världshistoria i USAs undervisning är förankrad i europeisk perspektiv. Metoden som använts i forskningsartikeln är textanalys men ingen teori framkommer. Han har analyserat flera olika läromedlen som ingår i kursen World history. Författaren nämner vidare i artikeln:
Based on the information presented above, it is clear that "world history" is defined as a subject where between 55 and 60 percent of the coverage is dedicated to the study of Europe, with the rest of the world occupying the remainder. (Marino 2011, s.435-436).
Marino och Olsson kommer fram i sina separata studier att Europas historia får större utrymme i läroböckerna medan utomeuropeisk historia lämnas i bakgrunden. Även andra källor påpekar att utomeuropeisk historia läggs i skymundan och att utomeuropeisk historia ges mer utrymme efter världskrigen. Sture Långströms (1997) avhandling Författarröst och lärobokstradition - En historiedidaktisk studie är en studie som handlar om hur läromedelsförfattarna har skrivit sina böcker och hur en viss tidsperiod beskrivs i läroböckerna. Författaren nämner att “Det är först under avsnittet om mellankrigstiden som författarna gett världen utanför Europa egna avsnitt av någon betydelse.” (Långström, 1997, s.125). Metoden som används i studien är intervjuer med författarna och lärare samt textanalys av utvalda böcker. Ingen teori nämns i avhandlingen men den utgår från det eurocentriska perspektivet som riktlinje i texten (Långström, 1997, s.32). En annan artikel
som kommer fram till samma sak som Olsson, Marino och Långström har gjort är Mari Kristine Jores (2019) studie Eurocentrism in Teaching about World War One – a Norwegian
Case. Studien handlar om hur eurocentrism framställs i läroböckerna och
historieundervisningen i Norge. I studien används det kvalitativ metod för att undersöka läromedel, observationer av historieundervisning i klassrummet och hur eleverna tyckte om historieundervisningen samt utgår studien efter eurocentrism som teori. Hon nämner att:
Rüsen continues to point out how non-Western history normally becomes a part of the curriculum in the context of Western colonialism and imperialism, creating an impression of Europe as the center of history, with history in other parts of the world beginning when it comes into contact with Europe. (Jore, 2019, s.125).
Författaren belyser att det som Rüsen har nämnt i sin studie gäller än idag i historieskrivningen om utomeuropeisk historia. Jore är enig med föregående författare om att utomeuropeisk historia skrivs i skymundan. Under lång tid har utomeuropeisk historia lämnats i bakgrunden i läroböckerna och detta är ett fenomen som finns överallt i världen samt har funnits i flera tidsperioder.
Detta påpekar Henrik Åström Elmersjö (2017) i sin bok med titeln En av staten
godkänd historia Förhandsgranskning av svenska läromedel och omförhandlingen av
historieämnet 1938–1991. Boken utgår från en kunskapsöversikt men ingen teori finns med i forskningsboken. Kunskapsöversikten tittar på olika läroböcker från tidsperioden där alla läroböcker granskades under en statlig organisation (Åström Elmersjö, 2017, s.16). Åström Elmersjö nämner att utomeuropeisk historia skrivs utifrån vilken relation utomeuropeiska länder har med Europa och utifrån en europeisk kronologi i tidsangivelser (Åström Elmersjö, 2017, s.192). Under tidsperioden som författaren har undersökt kommer han fram till att utomeuropeisk historia har tagit mer plats i läroböckerna men fortfarande skrivs historien utifrån en europeisk kronologi (Åström Elmersjö, 2017, s.16).
4.1.1 Läromedlens förhållningssätt
Den här delen kommer att belysa vilket förhållningssätt författarna har när de skriver sina böcker. Läroboken Historia 1bs innehåll förhåller sig till maktförhållanden mellan länder och nationer. Olsson skriver “Det som allra oftast nämns på tidslinjerna är maktförhållanden i form av imperiers/kulturers/samhällens uppgång och fall samt militära konflikter och erövringar. “ (Olsson, 2014, s.45). Fortsättningsvis skriver författaren:
Även relationen mellan Europa och andra kulturer handlar i första hand om maktkamp och konflikter och de personer som anses vara viktigast är sådana som haft makt och styrt över ett land eller område, och är nästan uteslutande män. (Olsson, 2014, 55).
I läroboken är det väsentligt att nämna konflikter och maktstruktur när man beskriver historia i böckerna samt relationen mellan Europa och utomeuropeiska länder. Jore (2019) berör samma sak i sin artikel och beskriver det enligt följande “In this sense also, the thematization of imperialism and colonialism in the curriculum can be seen as Eurocentric, since this is the only time that regions outside the West are addressed.” (Jore, 2019, s.123). Det innebär som Olsson (2014) också har kommit fram till att historia utanför Europa behandlas i relation till Europas länder och vilket maktförhållande som finns mellan länderna. Därmed antar Europa rollen som norm i historieskrivandet. Fortsättningsvis nämner Jore att historia som berör utomeuropeiskt beskrivs i generella drag och författarna väljer att inte djupdyka ner i delar som är viktiga för händelsen (Jore, 2019, s.124). Hon belyser detta genom att ge ett exempel som handlar om hur soldater från kolonier beskrivs i läroboken och det framställs så här “The textbook representation does not emphasize the conspicuous racism that the soldiers from the different colonies also met during WW1, where African soldiers most likely were amongst the hardest targeted (Fanon, 1997).” (Jore, 2019, s.124).
Marino (2011) nämner som föregående författare har nämnt att maktförhållande mellan länderna och kronologin från ett eurocentrisk perspektiv dominerar amerikanska läromedlen förhållningssätt (Marino, 2011, s.437). Läromedlen som han har gått igenom är revolutioner, krig och epoker som präglar vilken förhållningssätt som läromedlen har (Marino, 2011, s.436). Detta leder till att utomeuropeisk historia beskrivs utifrån europeiska
epoker och händelser, som i sin tur leder till att historien kommer ge en felaktig kronologi och sätter händelsen från ett europeiskt perspektiv (Marino, 2011, s.437). Dessutom kommer han fram till vilket förhållningssätt man utgår ifrån när man skriver att läromedlen i sin tur påverkar vilken historia som kommer att skrivas ner i läromedlen, samt hur det påverkar hur vi läsare tar till sig innehållet i läroböckerna. Författaren kommer fram till att läroböckernas förhållningssätt är avgörande på vilket sätt man lär sig historia (Marino, 2011, s.436). Sammanfattningsvis har alla författare kommit fram till att utomeuropeisk historia blir marginaliserad och underrepresenterad. Det vill säga att historier som inte tillhör Europa beskrivs i skymundan eller nämns kortfattad. Detta visar att utomeuropeisk historia marginaliseras och blir underrepresenterad, något som alla artiklar i arbete tyder på. Detta beror främst på hur författarna förhåller sig till historia och vilken/vilka perspektiv de vill ha, det i sin tur påverkar hur den slutliga produktionen av läromedlet kommer att vara.
4.2 Undervisning
Som tidigare nämnts så är många läromedel i historieämnet utformade utifrån en europeisk kronologi och i detta avsnitt ska vi diskutera vad forskning säger om hur detta påverkar historieundervisningen. Vi kommer titta på vad forskning säger om detta ur olika perspektiv. Till att börja med undervisning i ämnet i sig. Vidare kommer även forskning kring lärarens perspektiv på eurocentrism behandlas liksom forskning kring hur elever upplever eurocentrismens inverkan på undervisningen.
4.2.1 En historisk kanon?
Skolverket skriver i kunskapsöversikten Att förstå sin omvärld och sig själv att: “Historieämnet har alltid haft en stark ställning inom skolan men ämnet har genomgått vissa förändringar under årens lopp. I dag omfattar ämnet flera perspektiv, som exempelvis källkritik och analytiskt tänkande i stället för enbart en kronologi över Sveriges och Europas historia. “ (Skolverket, 2013, s.68). Forskning kring ämnet visar dock att undervisning i historia på högstadiet i huvudsak sker utifrån den europeiska kronologin. Skolverket konstaterar utifrån historiedidaktikern Jessica Jarhalls intervjustudie av högstadielärare att den europeiska kronologin ligger till grund för högstadielärarnas undervisning i historia. Högstadielärarna följer en tydlig kronologi med början i antiken, vidare i medeltiden, revolutionerna och fram till världskrigen och slutligen något om efterkrigstiden om tid finns över (Skolverket, 2013, s.72).
Vidare lyfter Skolverket fram huruvida det finns en historisk kanon som lärarna följer. Kortfattat kan en kanon beskrivas som en normerande berättelse som räknas som allmänbildande och som ska föras vidare från generation till generation. Skolverket konstaterar att den didaktiska vad-frågan blivit aktuell i det mångkulturella samhället. Många didaktiker ifrågasätter rimligheten i den nationella berättelsen och diskuterar vems historia man ska berätta i skolan. Forskningen kring detta lyfter fram huruvida det finns en historisk kanon som skolan förmedlar och flera didaktiker landar i att det tycks vara så (Skolverket,
2013, s.72-73). Skolverket lyfter fram Kenneth Nordgrens avhandling kring detta och skriver att Nordgrens forskning visar att undervisningen följer ett tydligt mönster i skolan och att det råder en konsensus lärare emellan vad som ska undervisas i historia. Nordgren kopplar detta till att läroboksförfattarna är väl medvetna om detta faktum och för att sälja så håller de sig till kanon (Skolverket, 2013, s.73).
Vanja Lozic (2010) skriver i sin avhandling I Historiekanons skugga - Historieämne
och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle att den rådande
västerländska kanon i historieämnet starkt ifrågasatts i USA av till exempel minoritetsgrupper, rasifierade grupper och andra underrepresenterade grupper. Lozic lyfter fram exempel på kritik så som att minoritetsgruppers position i samhället skildras i relation till vita européer. Författaren ger även exempel såsom att afroamerikaner endast lyfts fram i samband med slaveriet och att urinvånarna enbart får plats i relation till exempel “utrotningen” (Lozic, 2010, s.30). Författaren skriver vidare att den rådande kanon med eurocentriskt perspektiv även ifrågasätts i Sverige av exempelvis Kenneth Nordgren och Masoud Kamali. Främsta kritiken riktas mot att eurocentrismen ger en snäv bild av historien samt att delar av historien marginaliseras. Författaren skriver vidare om att läromedelsförfattare såsom Hans Almgren, Alla tiders historia, är väl medvetna om eurocentrismen. Problemet enligt Almgren, ligger i att det råder en diskrepans mellan forskarnas kritik och skolans behov samt efterfrågan på marknaden (Lozic, 2010, s.256).
Ett exempel på undervisning där en historisk kanon uttryckligen ska följas ger Jens Auge Poulsen (Poulsen, 2009, s. 139-161) i läromedelsöversikten Opening the Mind or Drawing Boundaries? - History Texts in Nordic Schools. Poulsen skriver om det danska skolväsendet och hur det förhåller sig till ämnet historia. I Danmark bestämdes 2006 av dåvarande danska utbildningsministern, med stöd i den danska riksdagen, att den danska historieundervisningen ska följa en historisk kanon. Politiker med ett eurocentriskt perspektiv kan exempelvis driva politik som ger tolkningsföreträde för vissa historiker. Detta är ett bra exempel på att skolan i högsta grad är en politisk fråga, där politiska initiativ styr vad som ska förmedlas och inte förmedlas samt hur kursplanen utformas (Poulsen, 2009, s. 141).
4.2.2 Lärarperspektiv
I Skolverkets (2013) kunskapsöversikt behandlas även forskning kring lärare didaktiskt kan arbeta med historieämnet, men det tycks finnas lite forskning kring detta i Sverige men desto mer anglosaxisk forskning (Skolverket, 2013, s.76). Skolverket skriver vidare i sin kunskapsöversikt att den svenska forskningen visar på att historieundervisningen i huvudsak förmedlar det västerländska samhällets utveckling. Andra kulturer behandlas endast som utblickar och då för att studera förtryck mot minoriteter och ibland läggs andra kulturer till som tilläggshistoria till den stora berättelsen. Den historiska kanon som förmedlas är sällan förankrad i alla elevers identitet och detta är ett didaktiskt problem som många svenska forskare arbetar med. (Skolverket, 2013, s.84-85).
Hur lärare möter detta problem är något som Thomas Nygren (2009) vid Umeå universitet behandlar i sin licentiatavhandling Erfarna lärares historiedidaktiska insikter och undervisningsstrategier. Nygren har intervjuat sju historielärare på gymnasial nivå om hur de undervisar och tänker kring historia. Enligt samtliga intervjuade lärare så har de utvecklat sin undervisning över tid och förhåller sig friare till läromedlen samt utvecklat strategier för urval och metod (Nygren, 2009, s. 79). De mest erfarna lärarna upplever att de undervisar mer internationellt och lyfter in mer utomeuropeisk historia i sin undervisning. Enligt lärarna beror detta på att mer världshistoria har tillkommit i litteraturen. Dock tycks detta ha varit ett aktivt val av de mer erfarna lärarna då den minst erfarna, Gunilla, oftare valde bort utomeuropeisk historia då hon gjorde sina urval (Nygren, 2009, s. 82). Författaren skriver vidare att samtliga lärare han intervjuat har utvecklat olika strategier och gjort väl medvetna didaktiska val i sin undervisning. Nygren kopplar detta till att varje lärare ser olika värden i historieundervisningen och att ämnet kan uppfattas på olika sätt. Nygren konstaterar att variationen på lärares strategier tyder på att lärarna är relativt fria i att sätta upp mål, innehåll och metod för sin undervisning (Nygren, 2009, s. 103).
En doktorsavhandling som visar på just denna relativa frihet som lärare tycks ha har gjorts av Mikael Berg (2014). I doktorsavhandlingen Historielärares ämnesförståelse -
Centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia utgår Berg från en omfattande studie på ett urval av sju gymnasielärare och behandlar hur de ser på ämnet historia ur ämnets syfte, sättet de förmedlar historia på och deras didaktiska val som lärare. Även lärarnas tolkning av kursplanen i Historia 1b lyfts av Berg och hans analys av studien vilar på en omfattande enkät och ger en bred bild av hur undervisningen i historia kan se ut. Enkäten är utformad enligt modellen teacher thinking och innebär helt enkelt att man vill komma åt hur läraren tänker kring sin undervisning (Berg, 2014, s.53). Samtliga lärare i studien visar på en varierad undervisning och variation utifrån hur de ser på ämnet historia. En sak som samtliga lärare uppfattar i kursplanen är bland annat ett tydligt fokus på en västerländsk kronologi, som de uppfattar som en skolpolitisk förändring jämfört med föregående kursplan (Berg, 2014, s.223). I kapitel 8 i Bergs avhandling behandlas hur lärarna i studien arbetat med kursen Historia 1b vid senast genomförda tillfälle (Berg, 2014, s.225-275). Det framkommer åter exempel på historielärares relativa frihet i undervisningen där varje lärare arbetat olika med samma historiska stoff. Det som är intressant utifrån vår frågeställning är att det liksom i Nygrens (2014) licentiatuppsats framkommer att några lärare aktivt väljer ett mer internationell perspektiv i sin undervisning samt att några lärare i huvudsak utgår från det europeiska perspektivet.
4.2.3 Elevperspektiv
Elevernas perspektiv på hur eurocentrismen påverkar undervisning i historia är viktig att belysa eftersom undervisningen är till för dem. Skolverket lyfter fram Vanja Lozics (2010) forskning kring detta och att Lozic menar att det inte är en lösning att läraren låter elever med utomeuropeisk bakgrund få läsa om sin egen historiska bakgrund i till exempel ett fördjupningsarbete. Författaren har genom elevintervjuer fått fram att eleverna ser faran med att läraren låter elever med utomeuropeisk bakgrund läsa om sin historia som tilläggshistoria till den gängse Europacentrerade undervisningen. Eleverna i Lozic intervjustudie ser generellt inga konstigheter i att läraren utgår från ett Europaperspektiv då Sverige är ett västerländskt land, men att läraren också måste lyfta in andra perspektiv (Skolverket, 2013, s.85). Lozic lyfter även fram ett sätt att möta det eurocentriska perspektivet och de problem som kan
uppstå. Han lyfter in forskning kring detta och nämner att flera teoretiker menar att ett sätt att begränsa den snäva bilden som eurocentrismen ger är genom erkännandets politik, det vill säga kommunitarism. Kommunitarism kan i undervisningssammanhang kortfattat förklaras som att t.ex. underrepresenterade grupper ges ett erkännande och värde i samhället. Lozic pekar på att denna typ av historieförmedling görs i andra länder i till exempel “ethnic classes” och grundar sig att lyfta horisonten från Europa och på så vis möta det mångkulturella samhället. Lozic ställer sig frågan hur eleverna ställer sig till detta och om det är möjligt att implementera detta i det svenska skolväsendet över lag men framför allt i historieämnet (Lozic, 2010, s. 271).
Elevernas perspektiv och attityder till den Europacentrerade undervisningen ligger som grund i Lozics avhandling då hans intervjuer av 36 elever vid en högstadieskola i Malmö ger en inblick i hur eurocentrismen i historieämnet påverkar undervisningen utifrån deras perspektiv. Lozic intervjuer visar på enighet mellan eleverna om hur undervisningen ser ut då samtliga elever oavsett etnisk bakgrund ger kritik mot en tydlig eurocentrisk undervisning. Kritik framkommer även mot en kommunitaristisk modell i historieundervisningen och över hälften av de intervjuade eleverna, 20 av 36, anser att ämnets gränsland borde utvidgas (Lozic, 2010, s. 275). I sin analys av svaren som de intervjuade eleverna konstaterar Lozic att de 20 elever som ger tydligast kritik mot en alltför eurocentrisk historieförmedling ger uttryck för att andra världsdelars historia lämnas utanför och att andra perspektiv marginaliseras. Vidare i analysen konstaterar författaren åter att eleverna vill utvidga det historiska gränslandet för att komma bort ifrån det eurocentriska perspektivet (Lozic, 2010, s.278).
Skolan ska vara till för alla elever oavsett till exempel etnicitet och religion och värdegrunden vilar på demokratiska principer (Skolverket, 2011). Eurocentrismens påverkan på undervisningen i historia tycks vara problematisk med hänseende till detta. Masoud Kamali (2006) ger uttryck för stark kritik i rapporten Utbildningens dilemma - Demokratiska ideal och andrafierande praxis som är utfärdad för den dåvarande regeringens räkning i syfte att identifiera strukturell och institutionell diskriminering knutet till etnicitet och religion. I kapitel 2 i rapporten, Skolböcker och kognitiv andrafiering belyser Kamali bland annat exempel på eurocentrism i läromedel för historieämnet, och lägger fram stark kritik mot det tydliga eurocentriska perspektivet. Han går så långt att han beskyller läromedelsförfattare för
att stereotypisera utomeuropeiska människor och kulturer vilket skapar en skev bild i undervisningen (Sawyer, Kamali, 2006, kap. 2).
Kamali får dock mothugg av Nils Andersson (2009) i Opening the Mind or Drawing Boundaries? - History Texts in Nordic Schools där bland annat läromedel som används i nordiska skolor granskas i relation till de rådande styrdokumenten i de nordiska länderna. Andersson behandlar bland annat eurocentrismens påverkan på undervisningen utifrån teorier kring interkulturell undervisning och andrafiering i läromedel i historia. Andersson instämmer i att det eurocentriska perspektivet är styrande i de läromedlen som Kamali granskat men att Kamalis analys är överdriven. Andersson skriver att även om det eurocentriska perspektivet kan få elever med annan identitet än europeisk att känna sig utanför i undervisningen så finner han inte att läromedlen förmedlar en stereotypisk bild av utomeuropéer (Andersson, 2009, s. 44)
5. Slutsats och diskussion
Denna SAG har haft till syfte att besvara hur forskningsläget ser ut kring förekomsten av eurocentrism i läromedel i historia. Vi har även tittat på hur forskningsläget ser ut kring hur denna eurocentrism påverkar undervisningen i sig, lärarens sätt att undervisa samt hur eleverna uppfattar eurocentrismen i historieundervisningen de möter.
Vår undersökning har sina styrkor och brister. Styrkorna är att vi har hittat källor
som har behandlat våra frågeställningar och därmed har vi på ett utförligt sätt kunnat besvarat de frågeställningarna som vi har angett. Vi hade kunnat haft fler källor kring samtliga delar i vårt arbete för att ytterligare utveckla våra svar till frågeställningarna. Till exempel ha fler källor som behandlar granskning av läromedel och utformning av läromedel samt ha fler källor som behandlar elevperspektiv. Dock har fler källor sållats bort på grund av att de hade snarlik information och för att minska upprepande i texten men också för att alla författare har kommit fram till samma sak i sina slutsater som har gjort att vissa källor har sållats bort. Men också för att begränsa arbetets omfattning så behövde vi begränsa oss av vårt urval av källor.
Utifrån vår första frågeställning om forskning kring förekomsten av eurocentrism i läromedel har vi kommit fram till att forskningen visar på att läromedlen skrivs utifrån ett eurocentrisk perspektiv och en europeisk kronologi. Utformningen av läromedlen har främst skrivits som ett maktförhållande mellan Europa och utomeuropeiska länder och vilken relation Europa har med länderna. Forskningen visar på att läromedlen är styrande i hur undervisningen läggs upp och vilket urval som görs. Det i sin tur påverkar vilken historia som eleverna möter i skolan.
Det framträder i forskningen att utomeuropeisk historia skrivs i generella drag och inte går på djupet. Utomeuropeisk historia nämns i relation med Europa och lyfts in i undervisningen främst som tilläggs historia. Detta genererar att utomeuropeisk historia blir marginaliserad och underrepresenterad i läroböckerna. Brist på utomeuropeisk historia i läromedlen innebär att lärarna själva måste söka efter annat material utöver läromedlen för att
få in flera perspektiv i undervisningen. Läraren måste själv vara aktiv i detta och frångå det gängse eurocentriska perspektivet, men forskningen visar på att detta är något inte alla lärare gör.
Utifrån vår andra frågeställning som behandlar hur eurocentriska läromedel påverkar undervisning, lärare och elever så har vi kommit fram till följande. Forskningen visar på en möjlig förekomst av en historisk kanon, dvs. en normerande historisk berättelse där Europa/Väst står i centrum. Många forskare kritiserar detta då undervisningen inte blir relevant för många elever i vårt mångkulturella samhälle. Denna historiska kanon är något som läromedelsförfattare är väl medvetna om men att marknadens behov styr liksom vad lärarna efterfrågar. Kursplanen ger utrymme för flera sätt att undervisa i historia, men att detta åter är något som läraren aktivt måste tänka kring.
Som vi skrivit i inledningen så kan man utgå från det eurocentriska perspektivet medvetet eller omedvetet och detta har forskningen visat på att det i allra högsta grad gäller för läraren i historia. Vår forskning visar på att historielärarna i Sverige tycks ha en relativ frihet att lägga upp sin undervisning och detta gäller även för hur de arbetar med läromedel. Forskningen visar även på att lärare allt mer lyfter in utomeuropeisk historia i undervisningen då utbudet på mer litteratur kring detta finns att tillgå. Dock visar forskningen på att detta är något läraren aktivt måste tänka kring då de lägger upp sin undervisning. Detta är även något vi som blivande lärare måste tänka på när vi planerar vår undervisning och vi måste förhålla oss kritiska i vårt urval av både läromedel och sättet vi undervisar historia på.
Skolans värdegrund vilar på demokratisk grund och ska vara till för alla elever oavsett till exempel etnicitet och religion. Forskning pekar på att det eurocentriska perspektivet i undervisningen krockar med denna värdegrund då utomeuropeiska elever kan känna sig utanför i historieundervisningen. Forskningen visar på att elever är väl medvetna om det eurocentriska perspektivet i undervisningen. Elever ser generellt inga konstigheter med detta då Sverige är ett västerländskt land men önskar att historieämnets geografiska gränser utvidgas så att fler kulturer och perspektiv lyfts in i ämnet.
Denna SAG kan vidareutvecklas i ett examensarbete där vi själva granskar läromedel utifrån förekomsten av eurocentrism. Ett annat alternativ är att vi utformar ett frågeformulär
undervisningen. Som vår översikt visar så är ämnet relevant och något som både lärare och lärarstudenter bör ha i åtanke.
6. Referenser
Tryckt material
Andersson, N. (2009). Intercultural Education and the Representation of the Other in History Textbooks. I Opening the Mind or Drawing Boundaries:History Texts in Nordich Schools. V&R Unipress.
Skolverket. (2013). Att förstå sin omvärld och sig själv: samhällskunskap, historia, religion och geografi. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering (2006).
Utbildningens dilemma: demokratiska ideal och andrafierande praxis : rapport. Stockholm:
Fritze.
Elektroniskt material
Berg, M. (2014). Historielärares ämnesförståelse : Centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia (PhD dissertation). Karlstad.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:745862/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-11-12].
Jore, M. (2019). Eurocentrism in Teaching about World War One – a Norwegian Case.
Nordica, (2). 114-135.
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1342408/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-11-26].
Lozic, V. (2010). I historiekanons skugga: historieämne och identifikationsformering i
2000-talets mångkulturella samhälle. Diss. Lund : Lunds universitet, 2010. Malmö.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404423/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 20-11-17].
Lunds Universitet. (2013). Vetenskaplig kvalitet.
http://www3.ub.lu.se/infokompetens/vetkomm/vetkommb.html#1v [Hämtad 2020-11-17].
Långström, S. (1997). Författarröst och lärobokstradition - En historiedidaktisk studie. [Akademiska avhandling, Umeå Universitet].
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:570315/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-11-25].
Marino, M. (2011). High School World History Textbooks: An Analysis of Content Focus and Chronological Approaches. The History Teacher, 44(3), 421-446.
https://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=ec6708a0-d411-4c11-93 af-c479ef39de98%40sessionmgr4007 [Hämtad 2020-11-23].
Nygren, T. (2009). Erfarna lärares historiedidaktiska insikter och
undervisningsstrategier.[Licentiatavhandling, Umeå Universitet],
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:142607/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-11-20].
Olsson, A. (2014). Läroboken i historieundervisningen En fallstudie med fokus på elever,
lärare och läroboksförfattare. [Licentiatavhandling, Umeå Universitet].
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:718123/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-11-24].
Skolverket. (u.å). Kursplan - Historia (Grundskolan). Skolverket.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundsk olan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=15303 14731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRHIS01%26tos %3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f [Hämtad 2020-11-12].
Xypolia, I. (2016). Eurocentrism and Orientalism. I Ray, S., Schwarz, H., Villacañas Berlanga, J.L., Moreiras, A. & Shemak, A.A. (red.). The encyclopedia of postcolonial studies.
Chichester (s.1). West Sussex, UK: Wiley Blackwell.
http://www.literatureencyclopedia.com/subscriber/tocnode.html?
id=g9781444334982_chunk_g97814443349829_ss1-9 [Hämtad 2020-11-12].
Åström Elmersjö, Henrik. En av staten godkänd historia [Elektronisk resurs]
förhandsgranskning av svenska läromedel och omförhandlingen av historieämnet 1938–1991.
Nordic Academic Press. Lund. 2017.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-134498 [Hämtad 2020-11-30].
