Kultur–språk–medier
Självständigt arbete i förstaämnet
svenska och lärande
15 Högskolepoäng, grundnivå
Skönlitteratur i svenskämnets undervisningspraktik
Literature in the Swedish Language Teaching PracticeAli Adiguzel Davor Bodic
Ämneslärarexamen med inriktning
mot arbete i årskurs 7–9 (270 hp)
samt gymnasieskolan (300 hp)
Handledare: Isak Hyltén-Cavallius
Examinator: Lisa Källström
Förord
Författarna till denna kunskapsöversikt har arbetat gemensamt i samtliga delar av skrivprocessen. Alla delar, dess utkast samt revideringar av dessa, har skrivits i samråd med varandra och
författarna har gemensamt formulerat dessa till den helhet som denna kunskapsöversikt utgör. I informationssökningsprocessen har författarna gemensamt genomfört sökningar, utvärderat materialet samt gjort det urval som slutningen lett till det resultat som presenteras i denna text. I genomläsningen av materialet, har dessa publikationer först delats upp mellan författarna för att sedan genomgås, diskuteras och analyseras gemensamt i strävan att uppnå denna
kunskapsöversikts syfte.
Detta har inte kunnat ske utan den värdefulla och konstruktiva respons och feedback som författarna fått under arbetets gång. För det vill vi främst tacka vår handledare, Isak Hyltén-Cavallius, och våra medstudenter, som samtliga bidragit till realiseringen av denna
Sammandrag
Denna kunskapsöversikt syftar till att redogöra för vad samtida forskning säger om läsning av skönlitteratur i svenskämnet i grundskolan och gymnasieskolan, samt hur svensklärare kan arbeta med skönlitteratur i sin undervisning. Metoden är en systematisk litteratursökning som gjorts i fyra olika databaser, där resultatet sedan granskats efter ämnesrelevans och grad av
vetenskaplighet. I kunskapsöversikten konstateras att graden av acceptans av den valda
skönlitteraturen bland elever kan variera beroende på flera olika faktorer, såsom möjligheten att relatera egna erfarenheter och kunskaper till det lästa, genus, undervisningens lokala kontext, tidigare affordanser men också lärarens syfte med läsningen och de aktiviteter som sker i samband med läsningen. I kunskapsöversikten presenteras också en rad dilemman förknippade med boksamtal, läsloggskrivande och att utforska elevers livsvärldar i samband med läsning av och arbetet med skönlitteratur i skolan.
Nyckelord: boksamtal, didaktik, gymnasiet, högstadiet, läsloggskrivande, läsning av skönlitteratur, svenskundervisning
Innehållsförteckning
Förord 2
Sammandrag 3
Innehållsförteckning 4
1. Bakgrund 5
2. Syfte och frågeställning 7
3. Metod 8
3.1 Sökprocessen 8
3.2 Urvalsprocessen 10
4. Resultat 12
5. Diskussion och Slutsatser 16
5.1 Elevers möjligheter att knyta an till skönlitteraturen 16
5.2 Lärarens syfte med läsningen 18
5.3 Skönlitteratur och genus 20
5.4 Skönlitteratur och andra medier 22
5.5 Slutsatser 23
6. Referenslista 24
Bilaga 1 26
1. Bakgrund
Inom skolans ramar talas det mycket om skönlitteratur och varför elever skall läsa skönlitterära verk i skolan. I kursplanen i svenska för högstadiet (Skolverket, 2019) under rubriken ”Ämnets uppbyggnad och karaktär” står meningen: ”Språk och litteratur är ämnets centrala innehåll.” (Lgr11). Liknande formuleringar kring skönlitteraturens roll finns även i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskämne (Gy11).
I kursplanen i svenska för högstadiet står det följande om läsning av skönlitteratur: ”Skönlitteraturen hjälper också eleverna att förstå världen och sig själva.” (Lgr11). Litteraturläsning är också viktig för att utveckla den egna språkbehandlingen och språkriktigheten.
Skönlitteratur kan läsas i fler ämnen än svenska och engelska som i exempelvis historia och religion men vårt fokus i denna uppgift är att förhålla oss till svenskämnet. Med hjälp av skönlitteratur kan elevernas kunskaper utvecklas på många olika sätt men det finns även utmaningar med att läsa skönlitteratur.
Skönlitteratur ger kunskap om barns, kvinnors och mäns livsvillkor under olika tider och i olika länder. Skönlitteraturen bär en del av vårt kulturella arv och förmedlar kunskaper och
värderingar. Litteraturen fungerar som ett kitt i en kulturgemenskap och skolan har ansvar för att lyfta fram den aspekten (Molloy, 2002). På samma sätt som kursplanen förändras över tid har även skönlitteraturen förändrats. Därför är det troligt att dagens lärare också har en annan uppfattning om vad som kan vara värdefullt med att läsa en bok i skolan än vad lärare för till exempel femtio år sedan hade.
Forskare är överens om att det är bra att läsa, men kan det även finnas utmaningar med boksamtal i klassrummet? Detta är vad vi har bestämt att undersöka i vårt arbete. Av egen
är populärt bland årskurserna 7-9 och gymnasiet. Vi har därför bestämt att undersöka vad som är fördelaktigt och mindre fördelaktigt med läsning av skönlitteratur i undervisningssammanhang.
2. Syfte och frågeställning
Denna kunskapsöversikt är en systematisk litteratursökning som genomförts i fyra olika databaser. Syftet är att lyfta fram vilka fördelar och nackdelar det finns med läsning av skönlitteratur i svenskämnet i grundskolan och gymnasieskolan enligt samtida forskning på området. Vårt fokus är att framföra och sätta tyngd på vilka möjligheter och utmaningar som kan uppkomma under läsning av skönlitteratur.
Utifrån ovan nämnda syfte har vi formulerat följande frågeställningar:
- Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar är enligt forskning kopplade till läsning av skönlitteratur i grundskolans senare del och gymnasieskolan?
3. Metod
3.1 Sökprocessen
De databaser som använts för litteratursökningen är Libsearch, ERC, ERIC och SwePub. Den främsta anledningen till valet av flera databaser har varit att försäkra oss om att, i så lång utsträckning som möjligt, minimera risken för att gå miste om viktig och relevant forskning. Ytterligare anledningar till urvalet av databaser är för att försäkra oss om att sökningarna innefattar forskning skriven på både svenska och engelska. Vi sökte genom de databaser som inriktas specifikt på pedagogisk forskning och utbildningsvetenskaplig forskning.
För att kunna genomföra en systematisk litteratursökning har flertalet, för frågeställningen relevanta, nyckelbegrepp identifierats. Dessa nyckelbegrepp är ’läsning’, ’skönlitteratur’, ’svenska’, ’grundskolan’ och ’gymnasieskolan’. Då dessa begrepp är väldigt specifika har även andra, för sökprocessen relevanta, begrepp listats, i form av synonymer samt översättningar på engelska. För en strukturerad överblick av söktermer i tabellform, se bilaga 1.
Söksträngen som användes i sökningen togs fram genom att inkludera samtliga söktermer som hade listats under varje nyckelord där varje nyckelords synonymer och deras motsvarigheter på engelska separerades med operatorn ”OR”, för att öppna upp så att samtliga av dessa ord skulle kunna förekomma i resultatet. Vidare användes operatorn ”AND” föra att definiera att samtliga nyckelord, eller någon av dess synonymer, var tvunget att förekomma. På så sätt sorterades de resultat där enbart något av nyckelbegreppen förekom bort. I samtliga sökningar har även trunkering med hjälp av asterisker använts. Detta för att utvidga vissa söktermer (exempelvis läs*, sve*, swe*, gymnasie* etc.), som kan böjas och skrivas i olika sammanhang, med syftet att täcka in så många variationer som möjligt och inte gå miste om viktig och för frågeställningen relevant forskning. Samtliga sökningar och deras avgränsningar finns listade i tabell 1 nedan.
Datum Databas Sökord Avgräns. (år, peer-review…) Antal träffa r Relevans utifrån titel, ämnesord och abstract Valda artikla r 141120 Libsearch
( reading OR läsning OR read OR läsa ) AND ( skönlitteratur OR romaner OR böcker OR litteratur OR fiktion OR literature OR fiction OR books OR novels ) AND ( sweden OR swedish OR sverige OR svenska ) AND ( high school OR secondary school OR upper secondary school OR grundskola OR gymnasieskola OR gymnasiet OR compulsory school ) --- Peer-review och vetenskapl igt material; År 2000 - 2020 171 7 4 141120 ERC
( läs* OR read OR reading ) AND ( skönlitteratur OR böcker OR roman OR romaner OR litteratur OR fiktion OR fiction OR novel OR novels OR book OR books OR literature ) AND ( swe* OR sve* ) AND ( school OR education OR classroom OR high school OR upper secondary school OR secondary school OR compulsory school OR primary school OR skola OR klassrum OR grundskola* OR högstadiet OR gymnasie* )
-- Peer-review; År 2000 - 2020 151 3 1
151120 SwePub ( läs* ) AND ( skönlitteratur OR böcker OR litteratur OR romaner OR fiktion OR roman OR bok ) AND ( skola* OR grundskolan OR gymnasie* ) Doktorsav handlingar ; År 2000 - 2020 75 2 2 151120
SwePub ( läs* OR read OR reading ) AND ( skönlitteratur OR böcker OR roman OR romaner OR litteratur OR fiktion OR fiction OR novel OR novels OR book OR books OR literature ) AND ( swe* OR sve* ) AND ( school OR education OR classroom OR high school OR upper secondary school OR secondary school OR compulsory school OR primary school OR skola OR klassrum OR grundskola* OR högstadiet OR gymnasie* )
Referee- Granskat; Tidskriftsa rtikel; År 2000 - 2020 107 6 2
171120 ERIC via EBSCO
( läs* OR read OR reading ) AND ( skönlitteratur OR böcker OR roman OR romaner OR litteratur OR fiktion OR fiction OR novel OR novels OR book OR books OR literature ) AND ( swe* OR sve* ) AND ( school OR education OR classroom OR high school OR upper secondary school OR secondary school OR compulsory school OR primary school OR skola OR klassrum OR grundskola* OR högstadiet OR gymnasie* )
--- Peer-review; År 2000 - 2020 96 1 0 Tabell 1
Sökprocessen inleddes med en sökning i Libsearch som avgränsas till Peer-review och
vetenskapligt material samt till publikationsdatum år 2000 – 2020. Anledningen till avgränsning till peer-review och vetenskapligt material är för att säkerställa att resultaten håller en hög vetenskaplig nivå och har granskats av andra, oberoende forskare. Begränsningen till
publiceringsdatum efter år 2000, är för att kunskapsöversikten i så stor utsträckning som möjligt ska baseras på samtida forskning. Vidare har sökningar gjorts i ERC, SwePub och ERIC.
Slutligen har även kedjesökningar gjorts i de publikationer som valts ut utifrån ämnesrelevans och hög vetenskaplighet. Detta för att även innefatta sådant material som inte dykt upp genom de databassökningar som gjorts. Anledningen till att kedjesökningar också genomförts är för att även på det sättet försöka förebygga risken att gå miste om viktig och för denna
kunskapsöversikts syfte och frågeställningar relevant forskning.
3.2 Urvalsprocessen
Urvalsprocessen att värdera och gallra den forskning som är relevant och bidrar till att uppnå syftet med denna kunskapsöversikt bestod av flera steg. Som ovan nämnt definierades aktuella databaser, söksträngar och avgränsningar för att få fram ett större urval av publikationer. Detta större urval, rubricerat som ”Antal träffar” i tabell 1, granskades sedan utifrån titel, ämnesord och abstract. Under denna granskning gjordes ett urval av de publikationer som ansågs vara relevanta utifrån ämnesrelevans och den beskrivning som framgick i abstract. Samtliga sökträffar gicks igenom och eventuella dubbletter, från tidigare sökningar, sorterades bort. De publikationer som valdes utifrån att titel, ämnesord och abstract ansågs kunna ha relevans för denna
kunskapsöversikts syfte och frågeställning sparades för vidare granskning. Detta urval, rubricerat som ”Relevans utifrån titel, ämnesord och abstract” i tabell 1, granskades och kodades utifrån publikationstyp, syfte, teoretiskt ramverk, metod och material samt resultat, i en systematisk genomgång av forskningsstudier. En anledning till detta är en strävan att skapa en överblick och synliggöra mönster och därmed göra det möjligt att utvärdera vilka studier som har relevans för denna kunskapsöversikt utifrån dess frågeställning och syfte. En annan viktig aspekt är för att skapa transparens om hur de studier som ingår i denna kunskapsöversikt har valts ut och värderats och framförallt vilka studier, som av olika anledningar, har sorterats bort. För en systematisk genomgång av de forskarstudier som ingick i detta urval, se bilaga 2.
Efter denna systematiska genomgång valdes slutligen tio, för den här kunskapsöversikten, relevanta studier. De urvalskriterier som låg till grund för detta slutliga urval var ämnesrelevans och relevans för frågeställningen. Detta innebär att det valda materialet både behövde uppfylla kravet att kunna bidra till att besvara våra frågeställningar och att forskningen behandlar läsning av skönlitteratur i ämnet svenska i grundskolans senare del och gymnasiet. Det innebär att materialet även ska ha relevans för svenskämnet och relevans för den åldersgrupp elever som denna kunskapsöversikt behandlar. Utöver dessa urvalskriterier ska materialet ha hög grad av vetenskaplighet, genom att vara vetenskapligt granskat och genom att ha publicerats i högt värderade akademiska tidskrifter I de fall källor har bedömts likvärdiga utifrån dessa kriterier har en vägning av texterna mot varandra gjorts utifrån kriteriet att uppnå tematisk, metodisk och teoretisk bredd i kunskapsöversikten som helhet.
4. Resultat
Nedan presenteras de tio vetenskapliga texter som ämnar att uppfylla denna kunskapsöversikts syfte och som är ett resultat av det tillvägagångssätt som presenterats i föregående kapitel.
Molloy, Gunilla - Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skönlitteratur på
högstadiet. (2002)
Doktorsavhandling med syftet att undersöka mötet mellan eleven, läraren och litteraturen i klassrummet samt att ta reda på hur elever förstår och svarar på lärarens syfte med
litteraturundervisning. En kvalitativ fältstudie av fyra klasser på fyra olika skolor i årskurserna 7–9, där materialet samlats in genom klassrumsobservationer, intervjuer, frågeformulär och elevtexter under tre års tid. Resultaten visar på motsättningar mellan lärarens konstruktioner av svenskämnet, syftet med litteraturläsningen och elevens uppfattning av dessa samt en spänning mellan lärarens önskade utfall av läsningen och elevens egna upplevelser av texten och dess betydelse.
Asplund, Stig-Börje & Pérez Prieto, Héctor - ”‘Ellie is the coolest’: class, masculinity and
place in vehicle engineering students’ talk about literature in a Swedish rural town school.”
(2013)
Artikel publicerad i Children's’ Geographies. Syftet med denna kvalitativa studie är att visa på hur pojkar på en gymnasieklass på fordonsprogrammet använder sin läsning och diskussion av skönlitteratur för identitetsskapande samt hur dessa medverkar i och skapar klassrummets sociala rum. Etnografisk studie där materialet består av klassrumsobservationer, videoinspelningar och samtalsanalys (CA). Resultaten visar på att pojkarna använder läsningen och
litteraturdiskussionen i sina konstruktioner av klass, kön och regionalitet, samt att dessa är tätt knutna till den plats där de befinner sig och som i sin tur påverkar deras upplevelser av den lästa texten.
Eriksson, Katarina & Aronsson Karin – ”Building Life World Connections during School
Artikel publicerad i Scandinavian Journal of Educational Research med syftet att utforska beröringspunkterna mellan livsvärldar och textvärldar i läsarresponser under boksamtal i grundskolan. Studien är en diskursanalys av materialet, som består av videoinspelningar och transkriptioner av boksamtal. Resultaten visar på att referenser till verkligheten förekom under samtliga boksamtal och att dessa ofta fritt rörde sig mellan elevernas textvärldar och livsvärldar oberoende av samtalets didaktiska syfte. Vidare menar författarna att dessa förflyttningar skapar ett dilemma där elevernas privata sfär riskerar att inkräktas.
Bommarco, Birgitta - TEXTER I DIALOG: En studie i gymnasieelevers litteraturläsning (2006)
Denna avhandlings syfte är att få kunskap om vad som händer när gymnasieelever läser
skönlitterära texter i skolan. Utgångspunkten för undersökningen är att arbetet med skönlitterära texter är en social, identitets- och kulturskapande aktivitet, där läsning, skrivning och samtal kan ses som ett uttryck för reflektion, självreflektion, erfarenhetsbearbetning och
kunskapsutveckling. Författaren har gjort en fältstudie av en grupp gymnasieelever i
samhällsprogrammet under tre år. Studien riktas främst till vad som händer under elevernas läsprocess. Avhandlingen bidrar till att besvara frågan om vilka möjligheter som finns kopplade till läsning av skönlitteratur och ger förslag på hur lärare kan arbeta med skönlitteratur i
svenskämnets undervisning.
Wessbo, Simon – ”Fiktion genom två medier: En studie av gymnasieelevers arbete med
fiktion från film och skönlitteratur”. (2016)
Denna text är ett kapitel från antologin Framtida berättelser - Perspektiv på nordisk
modersmålsdidaktisk forskning och praktik av Heidi Höglund & Ria Heilä-Ylikallio (red). I denna undersökning har man lagt fokus på att se vilka skillnader som uppkommer för elever med att läsa en novell jämfört med att se den som film. Studien utfördes 2015 i två
undervisningsgrupper i en gymnasieskola. Grupperna bestod av elever från samhällsvetenskaps, naturvetenskaps och vård- och omsorgsprogrammet. Syftet med studien är att undersöka vad som händer när gymnasieelever skriver om fiktion från två medier. Resultaten visar att eleverna som
förklara resultatet av studien som gjorts. Bokkapitlet är relevant då det belyser vissa potentiella utmaningar kopplade med läsning av skönlitterära texter i undervisningssammanhang.
Olin-Scheller, Christina & Tengberg, Michael – ”'If It Ain't True, Then It's Just a Book!’
The reading and teaching of faction literature.” (2012)
Denna artikel är publicerad i Journal of Research in Reading. Artikeln baseras på en studie som gjorts i tre olika gymnasieskolor. Fyra lärare och fyra klasser från de olika gymnasieskolor har intervjuats regelbundet, både killar och tjejer har deltagit i studien. Denna artikel undersöker frågor relaterade till läsning och undervisning av faktionslitteratur i skolan. Artikeln diskuterar ungdomars möten med romaner "baserade på en sann historia" samt de utmaningar som detta innebär för litteraturundervisning. Resultatet visar att elever är kritiska till fiktionslitteratur. Nackdelen blir att den fiktiva karaktären misstas med verkliga människor. Artikeln bidrar till att besvara denna kunskapsöversikts syfte både ur ett lärar- och elevperspektiv.
Lundström, Stefan & Svensson, Anette – ”Ungdomars fiktionsvanor.” (2017)
Tidskriftsartikel publicerad i Forskning om undervisning och lärande. Syftet är att kartlägga svenska gymnasieungdomars användning av fiktion i olika medier, både i skolan och på fritiden. Det är en kvantitativ studie där materialet har samlats in genom enkätundersökningar med 477 respondenter. Resultaten visar på att deltagarna läser skönlitteratur men lägger mer tid på datorspel, tv-serier och film, samt att det inte finns skillnader mellan elevgrupper beroende på studieinriktning. Vidare föreslår författarna att det finns ett behov för lärare att identifiera vilka medievanor och förkunskaper eleverna har för att på rätt sätt kunna stötta dem i läsningen av skönlitteratur. Denna studie är relevant för denna kunskapsöversikt då den ger konkreta förslag hur lärare kan arbeta för att stötta elever i läsning av skönlitteratur och potentiella utmaningar som finns kopplade till läsning av skönlitteratur hos gymnasieelever.
Eriksson, Katarina – ”Booktalk Dilemmas: Teachers' Organisation of Pupils' Reading.” (2002)
Artikeln är publicerad i tidskriften Scandinavian Journal of Educational Research. Syftet med studien är att undersöka hur skolor arbetar för att främja elevers läslust genom bokcirklar och boksamtal. Studien har en kvalitativ ansats och materialet består av videoinspelningar av fyra
olika klassers boksamtal i mindre grupper i en grundskola på mellan- och högstadiet. Resultatet visar att det i flesta fall, trots att boksamtalen hade ett syfte att främja läslust, ofta resulterade i att istället fokusera på uppgifter som skulle besvaras, ordinlärning eller träning i högläsning. Vidare visar studien att utmaningar i att synkronisera elevers läsning, resulterade i konflikter och
förhandlingar mellan elev och lärare. Studien är relevant för denna kunskapsöversikt då den belyser utmaningar med skönlitteraturläsning.
Varga, Anita – ”Metakognitiva perspektiv på läsförståelse: En studie av skolans textsamtal
kring skönlitteratur.” (2015)
Artikeln är publicerad i tidskriften Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik. Studiens
forskningsfrågor skall besvaras genom en analys av sekvenser hämtade ur fyra olika textsamtal där syftet med studien är att identifiera, belysa och analysera kritiska aspekter i textsamtalen som erbjuder eleverna stöd i att utveckla metakognition. Denna artikel baseras på elever från årskurs 6 och 7. Resultaten visar på tydligt samband mellan förmågan att tillämpa metakognitiva strategier och läsförmåga. Vidare identifierar studien strategier för undervisning som visat sig kunna stödja utveckling av metakognition i samband med läsning av skönlitteratur. Denna artikel bidrar till att svara på frågan hur lärare kan arbeta med skönlitteratur i sin undervisning.
Asplund, Stig-Börje – ”Being a Skilled Reader: Reception Patterns in Vehicle Engineering
Students' Literature Discussion” (2012)
Artikeln är publicerad i tidskriften Education Inquiry. Syftet med denna studie är att utforska hur manliga elever på fordonsprogrammet i en gymnasieskola deltar i en litteraturdiskussion om en skönlitterär bok. Studien har en kvalitativ ansats och använder sig av samtalsanalys (CA). Materialet består primärt av videoinspelningar och transkriptioner. Resultaten visar på att eleverna har en indirekt öppenhet gentemot litteraturen genom att de har läst boken och
positionerar sig gentemot varandra som goda läsare genom återgivning av detaljer från det lästa i samtal med varandra. Vidare visar resultatet på att denna samhörighet också bidrar till den gemensamma konstruktionen av en stereotyp maskulin identitet vilket stundtals leder till en textnära tolkning av litteraturen och därmed blir ett hinder i utvecklingen av litterär kompetens
5. Diskussion och Slutsatser
5.1 Elevers möjligheter att knyta an till skönlitteraturen
Forskning understryker hur viktigt det är att elever kan knyta an till det lästa. (Bommarco, 2006; Molloy, 2002; Olin-Scheller & Tengberg 2012; Eriksson & Aronsson 2004). Molloy (2002) ger i sin avhandling flera exempel på elever som läst skönlitteratur, som rekommenderats av deras lärare, och där de på olika sätt gett uttryck för att de inte förstod boken. Texternas innehåll var på olika sätt främmande för dem och deras egna erfarenheter gick inte att knyta an till texterna. Det som är gemensamt för dessa elever är att de avvisar boken som föreslagits av läraren.
Förklaringarna till avvisandet kan skilja sig dock där vissa elever pekar på brister i texten, och där andra pekar på brister hos sig själva (Molloy, 2002). Läraren som i de olika fallen valt boken kan ibland peka på brister som grundar sig i eleven, texten, eller båda delarna. Vidare menar Molloy (2002) att det som däremot förekom mer sällan var att läraren i de fall då texten avvisades av eleven, pekade på brister i de egna didaktiska valen.
Andra utmaningar med elevers möjlighet att knyta an till skönlitteraturen i undervisningen kan grunda sig i lärares frågor till eleverna i samband med läsningen. Dessa kan se olika ut som t.ex. att ”förstå vad texten handlar om?” eller ”vad författaren menar?” eller frågor rörande “textens struktur” eller ”litterära begrepp” och som ofta introduceras innan läsaren hunnit skapa sig en egen föreställning om texten (Molloy, 2002). Detta kan göra att eleverna istället engagerar i en läsart där de läser för att söka svar på lärarens frågor om texten. Konsekvensen kan då, enligt Molloy (2002), bli att eleverna inte interagerar med texten och dess tomrum eller går miste om de ledtrådar som skulle kunna leda dem in i textens föreställningsvärld.
Olin-Scheller et al. (2012) lyfter även fram den utmaning som uppstår vid läsning av
skönlitteratur där fiktiva karaktärer misstas lätt för att motsvara karaktärer av kött och blod. Ett vanligt dilemma vid litteraturläsning i allmänhet verkar, enligt Olin-Scheller et al. (2012), vara särskilt besvärligt i texter med förstapersons berättare men också när författarporträtt
litterära förståelse utmanas och kan resultera i en förvirring mellan fiktion och verklighet (Olin-Scheller et al., 2012). Den ökade användningen av faktionslitteratur i undervisningen och böcker som grundar sig på verkliga händelser leder till att dokumentära läsformer stärks, och i
förlängningen att även traditionell fiktion lätt riskerar att accepteras som historisk sanning (Olin-Scheller et al., 2012). För det andra, menar Olin-(Olin-Scheller et al. (2012), verkar tonåringarnas önskan att få tillförlitlig kunskap om mänskliga öden ha stor inverkan på deras litteraturval, där sanning och verklighet uppskattats för att det bidrar till att eleverna kan knyta an till det lästa utifrån sina egna erfarenheter eller livsfrågor. Konsekvensen blir dock att litteratur som inte uppfattas som realistisk, avfärdas som konstig eller opålitlig och leder till ett motstånd hos eleven där syftet med läsningen ifrågasätts (Olin-Scheller et al., 2012).
Eriksson et al. (2004) visar att både lärare och elever i deras studie under boksamtalen
återkommande refererade till verkligheten och vad som var verkligt, eller skulle kunna hända på riktigt, i diskussionerna om texterna. Samtalen förflyttade sig ständigt fram och tillbaka mellan elevernas levda verklighet med deras egna erfarenheter och den diskuterade textens värld (Eriksson et al., 2004). Lärarna arbetade ständigt med att minska klyftan mellan elevernas livsvärldar och textvärldarna, där syftet dels är att eleverna bättre ska kunna förstå texterna genom att referera sina levda erfarenheter till texterna, men också att eleverna bättre ska förstå sin levda verklighet, genom att referera texterna till sina egna erfarenheter (Eriksson et al., 2004). Den typen av boksamtal sätter, enligt Eriksson et al. (2004), lärarna i ett dilemma där
förflyttningen mellan textvärldar och livsvärldar kan leda till att elevens privata sfär riskerar att inskränkas, men också där ett motstånd mot att dela med sig av sin livsvärld kan misstas för att eleven motsätter sig läsningen av den valda skönlitteraturen.
Genom att arbeta med läsloggskrivande i samband med skönlitteraturläsningen visar Bommarco (2006) att eleverna ges möjlighet att ge uttryck för många personliga frågor, associationer och erfarenheter och att läsloggarna ofta innehåller flera kopplingar till deras egna sociala världar. Bommarco (2006) menar att elevernas reflektioner i läsloggen också kan ses som ett uttryck för den erfarenhetsbearbetning, som hon menar är en av de viktigaste anledningarna till att elever
med det egna livet, vilket tyder på att det hos eleverna finns ett starkt behov av att göra erfarenhetsanknytningar med det lästa (Bommarco, 2006). Bommarco (2006) menar att läsloggsskrivandet här karaktäriseras av ett funktionellt produktivt skrivande, snarare än ett formellt reproduktivt sådant, eftersom eleverna skapar nya texter där de använder sig av sina kulturella, sociala och psykologiska erfarenheter och kunskaper i relation till den lästa skönlitteraturen.
5.2 Lärarens syfte med läsningen
Molloy (2002) menar att det enligt Rosenblatt kan vara ett problem i klassrumssammanhang när lärare för ofta lägger fokus på efferent läsning av skönlitteratur. Med efferent läsning menas läsning av sådan art där läsaren plockar ut något ur texten för att föra in det i andra sammanhang, exempelvis för att besvara en av läraren i förväg formulerad fråga (Molloy, 2002). Vad eleverna då ser och inte ser i texten förstärks av att läraren efterfrågar något speciellt med texten. Molloy (2002) skriver vidare om vikten av den, enligt Malmgren subjektiva förankringen, för
transaktionen mellan läsaren och texten, och att denna först bör uppstå hos subjektet själv, istället för att definieras i förväg av läraren. Denna av läraren gjorda definition riskerar leda till att texten istället avvisas helt av eleven. Lärarens syfte med läsningen, men även det som sker i samband med läsningen, har en stor påverkan på hur eleverna närmar sig läsningen av skönlitteraturen (Molloy, 2002). Även i de fall då läraren uttryckligen menar att syftet med läsningen av och samtalen om texterna ska vara föremål för tolkning och reflektion, visar
organisationen av undervisningen ofta på motsatta effekter, där fokus ofta handlar på att besvara frågor, diskutera vad författaren menade med texten eller återberätta vad en text handlar om (Molloy, 2002). Detta blir enligt Molloy (2002) då en fråga om att svara rätt eller fel, för lärarna ett sätt att kontrollera att eleverna har genomfört uppgiften och samla in mätbara underlag som sedan kan ligga till grund för bedömning. Konsekvensen för svaga läsare blir ofta då att läsning av skönlitteratur upplevs som något osammanhängande, ytligt och oengagerande (Molloy, 2002). Istället efterfrågar Molloy (2002) närvaron av en läsande lärande som är synlig i klassrummet och en naturlig del av litteraturdiskussionen, ”Om läsningen och samtalet om texten är det primära, finns ingen anledning att inte också läraren läser en för henne ny och okänd bok.”
(Molloy, 2002, s. 329), och öppnar även upp för läsning av böcker som bygger på elevernas intressen och önskemål.
Eriksson (2002) visar i sin studie att även i de fall där bokcirklar ordnats i skolan som en del av en satsning att aktivt främja elevers läslust och vilja att läsa för läsningen skull, resulterade de lärarledda boksamtalen många gånger till att också handla om ordinlärning, frågor rörande texterna som eleverna upplevde som förhörsfrågor på texten med rätta och fel svar, samt även andra lärandemål som läsförståelse, läsförmåga och högläsningsträning. Vidare menar Eriksson (2002) att problem med att synkronisera de olika elevernas läsning också här blir ett dilemma, då förutsättningen för konstruktiva litteratursamtal i grupp är att samtliga deltagare har läst samma textmassa. Detta leder till förhandlingar, elever och lärare emellan, om hur mycket som är rimligt att hinna läsa till ett visst tillfälle, och läsningen blir således ett krav som går ut över elevernas fritid, snarare än någonting som upplevs som lustfyllt (Eriksson, 2002).
Eriksson et al. (2004) diskuterar litteraturdiskussionens dialogiska natur, där boksamtalen rörde sig mellan elevernas levda verklighet och erfarenheter å ena sidan och textvärlden å andra sidan. Trots lärares olika didaktiska intentioner kunde inte enbart dessa styra åt vilken riktning samtalet skulle gå, utan förflyttade sig fritt mellan att utforska textvärlden eller livsvärlden (Eriksson et al., 2004). Detta kan leda till att vissa delar av elevers privata sfär inskränks och antingen leda till att det hos eleven skapas ett motstånd mot att delta i samtalet och utforska texten ytterligare, eller att gränsen till det privata överskrids och att samtalets natur börjar behandla sådant som kan vara olämpligt att ta del av som lärare (Eriksson et al., 2004). Dessutom menar Eriksson et al. (2004) att litteraturdiskussioner där lärarens didaktiska syfte tydligt är att uppfostra och bilda eleverna genom moraliserande inslag, riskerar leda till motstånd hos eleverna och att texten avvisas.
Varga (2015) diskuterar hur lärare kan använda sig av tre olika lingvistiska
undervisningsstrategier för att stödja eleverna i att utveckla metakognition. De tre olika
relaterade till text och tolkning (Varga, 2015). Studien visar hur undervisning via textsamtal kring skönlitteratur med hjälp av dessa strategier kan erbjuda eleverna stöd i att utveckla metakognitiva perspektiv på läsförståelseprocessen samt sätta ord på tolkningen av texten och den känslomässiga upplevelsen av det lästa (Varga, 2015). Frågorna som lärarna använder sig av i samtalen om skönlitteraturen syftar här till att eleverna ska utveckla och reflektera över sina egna frågeställningar kring texten och synliggöra premisserna för dessa (Varga,2015).
5.3 Skönlitteratur och genus
Molloy (2002) menar att en skönlitterär bok i sig inte behöver vara genusimpregnerad men att den däremot blir det i det ögonblick då den används i undervisningen, där olika elever kommer förhålla sig till den olika beroende på dess omslag, huvudkaraktärens kön samt den miljö som handlingen utspelar sig i. Därmed spelar även kön roll i huruvida en skönlitterär bok avvisas av eleven eller ej och att läsare av olika kön kan läsa in olika meningar i en och samma text (Molloy, 2002). I samband med läsningen av romanen ”I morgon när kriget kom” diskuterar Molloy (2002) hur tre pojkar använder litteratursamtalet och lärarens frågor om litteraturen för att befästa en maskulin identitet, genom att skämta och på så sätt distansera sig mot läsningen. Vidare menar Molloy (2002) att pojkarnas avfärdande av boken som dålig och konstig samt att hjälten i boken är skum, är en del av den maskulina identitet som pojkarna konstruerar där de har svårt att relatera till en hjälte som ”...kan vara svag och skämmas över sina handlingar - eller att hjälten är en flicka.” (Molloy, 2002, s. 129).
Asplund et al. (2013) redogör för en litteraturdiskussion om samma roman där istället en klass fordonselever diskuterar den lästa boken och fastnar vid att dels återberätta och återskapa de actiontyngda scenerna i berättelsen, i ett skapande av en gemensam maskulin identitet, dels fokuserar på de fordon som karaktärerna i boken hanterar och på vilket sätt de har hanterats, för att positionera sig som både professionellt kunniga men även som duktiga förare. I
litteraturdiskussionen så skapas flera identiteter där pojkarna försöker positionera sig gentemot varandra men också gentemot den lästa texten (Asplund et al., 2013). Dock menar Asplund et al. (2013) att den lokala kontexten också spelar en stor roll. I studien kommer dessa elever från en
lantlig småort, och i samtalet kring texten och dess karaktärer så kommer den gemensamma konstruktionen av samhörighet och vad det innebär att komma från en sådan plats fram i deras litteraturdiskussion (Asplund et al., 2013). Eleverna har lättare att förankra sina egna upplevelser och erfarenheter i de karaktärer som kommer från en liknande bakgrund än de karaktärer som kommer från en storstad. På så sätt visar elevernas positioneringar på en spänning som uppstår mellan landsbygden och storstaden, som till viss del även framskrivs i den lästa skönlitteraturen (Asplund et al., 2013).
Vidare menar Asplund et al. (2013) att, till skillnad från de resultat Molloy (2002) redovisar i sin undersökning om hur pojkar positionerade sig mot samma roman och huvudkaraktären Ellie där den avvisades och där slutsatsen var att denna avvisades pga. av att huvudkaraktären var kvinnlig och pojkarna inte kunde identifiera sig med henne, så kunde pojkarna i den här studien
identifiera sig med Ellie och även uttrycka att de uppskattade att läsa texten från hennes
perspektiv. I litteratursamtalet säger pojkarna öppet till varandra att de gillar Ellie och att de ofta följde historien ur hennes perspektiv, något som är en konsekvens av den sociala kontext vari läsningen sker (Asplund et al., 2013). Ellie kommer från landsbygden i Australien och ägnar sig åt fysiskt ansträngt arbete och är van vid att reparera motorer etc., något som Asplund et al. (2013) menar är en miljö som eleverna i deras studie kunde känna igen sig i och knyta an till i konstruktionen av en gemensam kulturell identitet, till skillnad från eleverna i Molloys (2002) studie.
Genom sin analys, menar Asplund (2012), att den gemenskapen som konstrueras i boksamtalet där eleverna återger detaljer och händelser ur texten, visar på en konstruktion av en identitet som goda elever. Samtidigt skapas en maskulin gemensam identitet som hindrar en fördjupande läsning och andra tolkningar av texten, vilket resulterar i en textnära och ytlig läsning och tolkning av skönlitteraturen (Asplund, 2012). Asplund (2012) menar dock att det finns
indikationer på att pojkarnas utveckling av litterär kompetens har potential att utvecklas, och att eleverna anser att det är viktigt med litteraturundervisning i skolan. Lundströms et al. (2017) kartläggning av ungdomars fiktionsvanor i skolan och på fritiden, visar också på att majoriteten
graden av användning av skönlitteratur mellan olika studieinriktningar, utan att det snarare kan förekomma stora skillnader inom en och samma undervisningsgrupp. Dock visar kartläggningen att det finns en del skillnader i användningen av skönlitteratur mellan flickor och pojkar, där flickorna läser skönlitteratur i större utsträckning både i skolan och på fritiden (Lundström et al., 2017).
5.4 Skönlitteratur och andra medier
Wessbo (2016) redogör i sin studie för skillnaderna i elevers tolkningar av ”Pälsen”, där hälften av eleverna fick läsa novellen och andra halvan fick se en filmatisering. I sina tolkningar av verket, visade studien, att de elever som sett filmen hade längre och mer utförliga svar samt att deras tolkningar stämde mer överens med varandra, trots faktumet att de enbart hade tillgång till filmen under tiden de fick se den till skillnad för de elever som läste novellen och hade möjlighet att återgå till texten (Wessbo, 2016). Eleverna som läste den skönlitterära texten hade svårare att förstå vändningar i novellen och deras svar varierade mycket mer och var kortare (Wessbo, 2016). En förklaring till detta kan, enligt Wessbo (2016), vara att språkbruket i texten försvårar tolkningen och att detta blir mer begripligt för eleverna när de får se filmen där bild, ljud och musik bidrar till större förståelse. En annan indikation, utifrån svarslängden, är att eleverna tycktes visa ett större intresse för att se filmatiseringen än att läsa novellen (Wessbo, 2016).
Lundström et al. (2017), menar att de fiktionsvanor eleverna har med sig in i
undervisningssituationen är också avgörande för med vilken kompetens de kan tillgodogöra sig innehållet. I sin kartläggning av ungdomars fiktionsvanor visar resultaten att eleverna på sin fritid i mycket större utsträckning använder sig av andra medieringstyper än skönlitteratur, och att många av dessa väldigt sällan ges legitimitet i skolans undervisningspraktik (Lundström et al., 2017). Lundström et al. (2017) menar att ”undervisningen behöver hantera relationer mellan medieringstyper som en förutsättning för lärande” (s.46). De erfarenheter som eleverna har med sig från fritidsanvändingen av olika medier kan påverka vilka möjligheter eller utmaningar som uppstår för dem att tillgodogöra sig undervisningen beroende på vilken medieringeringstyp som används i undervisningssituationen (Lundström et al., 2017). Anledningen till detta, menar
Lundström et al. (2017), är att mediereingstypen styr hur erfarenheter skapas och organiseras. I samband med läsning av skönlitteratur är det därför viktigt för läraren att ha kunskaper om vilka affordanser den enskilde fiktionsanvändaren är van vid för att på rätt sätt kunna stötta denne att utveckla sin litterära kompetens (Lundström et al., 2017).
5.5 Slutsatser
Utifrån den forskning som presenterats i denna kunskapsöversikt är användningen av
skönlitteratur i svenskundervisningen och dess konsekvenser för lärare och elever förknippat med en rad olika utmaningar och möjligheter. De undervisningsmetoder och didaktiska avväganden som presenterats i denna text visar alla på olika typer av möjligheter för elevers läsning av skönlitterära texter. Vidare är också tydligt att samma texter och samma
arbetsmetoder kan ha olika resultat beroende på en rad andra faktorer, grundade på elevers erfarenheter, genus, lokala kontext, affordanser etc. För svenskläraren innebär det att det krävs en medvetenhet om de olika metodernas möjligheter och begränsningar, men även en god kännedom om vilka ens elever är och hur deras livsvärldar ser ut. Detta för att på bästa sätt kunna anpassa undervisningen och stötta eleverna i deras möte med texten.
Ett nästa steg hade kunnat vara att titta på hur den ständigt ökade användningen av multimodala texter i elevers vardag skulle kunna integreras i undervisningen för att främja elevers
6. Referenslista
Asplund, S.-B. (2012). Being a Skilled Reader: Reception Patterns in Vehicle Engineering Students' Literature Discussion. Education inquiry, 3(2), 243-257.
Asplund, S.-B., & Prieto, H. P. (2013). Ellie is the coolest’: class, masculinity and place in vehicle engineering students’ talk about literature in a Swedish rural town school. Children's Geographies, 11(1), 59-73.
Bommarco, B. (2006). Texter i dialog: En studie i gymnasieelevers litteraturläsning. Malmö högskola.
Eriksson, K. (2002). Booktalk Dilemmas: Teachers' Organisation of Pupils' Reading. Scandinavian journal of educational research, 46(4), 391-408.
Eriksson, K., & Aronsson, K. (2004). Building Life World Connections during School Booktalk. Scandinavian journal of educational research, 48(5), 511-528.
Lundström, S., & Svensson, A. (2017). Ungdomars fiktionsvanor. Forskning om undervisning och lärande, 5(2), 30-51.
Molloy, G. (2002). Läraren, litteraturen, eleven: En studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Stockholm HLS.
Olin-Scheller, C., & Tengberg, M. (2012). If It Ain't True, Then It's Just a Book!’ The reading and teaching of faction literature. Journal of research in reading, 35(2), 153-168. Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Skolverket.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och- kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-
och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCo de%3DGRGRSVE01%26tos%3Dgr&sv.u
Varga, A. (2015). Metakognitiva perspektiv på läsförståelse: En studie av skolans textsamtal kring skönlitteratur. Nordisk tidskrift för allmän didaktik, 1(1), 43-60.
Wessbo, S. (2016). Fiktion inom två medier: En studie av gymnasieelevers arbete med fiktion från film och skönlitteratur. I Framtida berättelser - Perspektiv på nordisk
Bilaga 1
1. Frågeställning:Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar är kopplade till läsning av skönlitteratur i grundskolans senare del och gymnasieskolan?
2. Nyckelord:
Läsning skönlitteratur svenska grundskola gymnasieskola
3. Synonymer och engelska termer till nyckelorden:
reading romaner sverige högstadiet gymnasiet
läsa böcker swedish compulsory school upper secondary
school
read litteratur sweden primary school secondary school
fiktion elementary school high school
literature
fiction
novels
Bilaga 2
Författare
, år Titel Publikationstyp Syfte Teoretiskt ramverk Metod och material Resultat
Bommarco, Birgitta 2006 TEXTER I DIALOG. En studie i gymnasieele vers litteraturläsn ing Doktorsav handling Få kunskap om vad som händer när gymnasieele ver läser skönlitterära texter i skolan. Dialogiskt klassrum Lässarroller Läsningen av tre romaner - individuell och gemensam förståelse. Lässloggsskriv ande Boksamtal/Gr uppsamtal Avslutande reflektion Diskussion 1. Läsloggsskrivandet har inneburit att eleverna har kunnat göra reflektioner kring texten, läsningen och kontexten. Det har gett dem en möjlighet att föra en egen intern dialog med texten.
2.
Lutas,
Liviu. 2011 Paradoxalt berättande" i litteraturund ervisning på gymnasiet Debattarti kel, Peer reviewed. - - - - Dylman, Alexandra S.; Blomqvist, Emilia; Champoux-Larsson, Marie-France. 2020 Reading habits and emotional vocabulary in adolescents. Artikel, Peer reviewed. Undersöka kopplingen mellan läsvanor och emotionellt ordförråd hos svenska ungdomar. Conceptual Act Theory, emotionell kompetens, känslostyrnin g. Didaktiska implikationer för lärare. Kvantitativ studie. Data från 465 elever på grundskolans senare del och gymnasiet samlades in digitalt. Frågeformulär (Neshat-Doost et al. (1999)) där elever fick fylla i tio frågor.
1) Mest producerades ord som klassades som neutrala, sedan som positiva och minst negativt laddade ord.
2) Flickor producerade fler ord än pojkar, främst i kategorierna positivt och negativt laddade ord.
3) De elever som rapporterade högre läsvanor producerade fler ord än de elever som inte läste så mycket.
Tengberg, Michael. 2012 Book!' The reading and teaching of faction literature. läsning och undervisning av faktionslitter atur i skolan. Litteratur som porträtt av verkligheten. “Faktiv och dokumentär läsning” svenskundervi sning på gymnasiet. Klassrumsobse rvationer Elevtexter Ljudinspelning ar framförallt i förstapersons-berättande 2)Faktionslitteratur förstärker en dokumentär läsning. Läsaren likställer händelserna i litteraturen med verkliga skeenden.
3) Litteratur som inte uppfattas som realistisk, avfärdas som konstig eller opålitlig.
Molloy, Gunilla. 2002 Läraren, litteraturen, eleven : en studie om läsning av skönlitteratu r på högstadiet Doktorsav handling 1) Studera och undersöka mötet mellan eleven, läraren och litteraturen i klassrummet . 2) Ta reda på hur eleven förstår och svarar på lärarens syfte med litteraturund ervisning - och vad detta syftet är Svenskämnets tre konstruktione r (Malmgren). Synlig och dold kunskap. Didaktiska grundfrågor. Reception Läsare-text Repetoarer, matchning icke-matchning. Genus Kvalitativ ansats. Tre års fältstudier i fyra klasser fördelade på fyra olika grundskolor åk 7-9. Klassrumsobse rvationer Intervjuer med lärare och elever Frågeformulär Elevtexter
1) Det finns motsättningar mellan lärares syfte i konstruktionen av svenskämnet, syftet med litteraturläsningen inom svenskämnet och utfallet. 2) Elever förstår inte alltid lärarens syfte med varför och hur de ska läsa skönlitteratur. 3) Det skapas en spänning mellan att lärarens önskade utfall av litteraturläsningen och information om texten och hur eleven upplever texten och dess innebörd för denne.
(Efferent - estetisk läsning) 4) Konflikter som kan uppstå i klassrummet (genusperspektiv) återspeglar också det samhälle eleverna lever i. Ämnet borde utgå från de konflikter och samhällsfrågor som eleverna ger uttryck för. Detta gäller också val av litteratur som bör spegla dessa frågor och funderingar. Sigvardsson , Anna. 2017 Teaching Poetry Reading in Secondary Education: Findings From a Systematic Literature Review. Artikel, Peer reviewed Att granska vad pedagogisk forskning mellan 1990 - 2015 kommit fram till om poesiläsning i grundskolan s senare del. Reading response theory, (Rosenblatt) Poesiläsning som identitetsskap ande. Systematisk litteraturöversi kt
1) Många studier föreslår pedagogiska modeller baserade på Rosenblatts arbeten. 2) En progression i elevers förmåga till lyriktolkning kräver explicit undervisning genom grundskolans senare del.
3) Större tonvikt vid “high-stakes” examinationer blir ett hot mot poesiläsning i utbildningen.
Asplund, Stig-Börje; Prieto, Héctor Pérez. 2013 ‘Ellie is the coolest’: class, masculinity and place in vehicle engineering students’ talk about literature in a Swedish rural town school. Artikel, Peer reviewed Visa på hur pojkar på fordonsprogr ammet i en gymnasiesko la i sverige använder sin läsning och litteraturdisk ussion för identitetsska pande och hur dessa medverkar i och skapar klassrummet s sociala rum. Embodiments (Longhurst). Maskulinitet. Litteratursamt al. Receptionsteo rier. “Micro-etnografisk klassrumsobes rvation” Videoinspelni ngar. Samtalsanalys (CA)
1) Pojkarna använder litteratur, läsandet och
litteraturdiskussionen i sin konstruktion av klass, kön och regionalitet.
2) I denna konstruktion bildas även en känsla av samhörighet, där förutsättningen är att ha läst romanen som diskuteras. 3) Genom att läsa och diskutera romanen konstruerar pojkarna sig själva som bra elever som tar ansvar för sitt lärande.
Norlund, Anita. 2020 Fiction Reading in a Practice Where L1 and L2 Learners Are Taught Together Artikel, Peer Reviewed Utreda effekterna av att “mainstream a” (blanda ihop) SVA- och SVE-elever i läsning av och arbete med fiktiv skönlitteratu r. Mainstreamin g av språkundervin sing Litteraturunde rvisning för andraspråksin lärning ‘theory of practice architectures’ (Kemmis mfl) Kvalitativ ansats. Tre gymnasieklass er med olika inriktningar. Intervjuer. Klassrumsobse rvationer.
1) Utmaningar att möta de olika kursplanerna och vilka krav de ställer på skönlitterär tolkning och läsning. Vilket hade en begränsande effekt på litteraturundervisningen. 2) Mainstreaming behöver ge eleverna höga intellektuella utmaningar samtidigt som det ges ett starkt och tydligt stöd. 3) Kräver att lärare är medvetna om kontextuell didaktik, där äve sociologiska aspekter tas i beaktning. Asplund, Stig-Börje. 2012 Being a Skilled Reader: Reception Patterns in Vehicle Engineering Students' Literature Discussion Artikel, Peer reviewed Utforska hur fyra manliga elever på fordonsprogr ammet i en gymnasiesko la i sverige deltar i en litteraturdisk ussion Direct reported speech (DRS) Receptiva mönster i skolkontext. Receptionsteo rier. Anti-swot culture. Genus och maskulinitet. Kvalitativ ansats. Etnografisk studie. Videoinspelni ngar. Samtalsanalys (CA)
1) Genom DSR visar eleverna i litteratursamtalet en indirekt öppenhet gentemot litteraturen och att de vill positionera sig som goda läsare gentemot varandra, då de har läst boken och lagt märke till detaljer. 2) Pojkarnas konstruktion av samhörighet och en text-nära läsning leder dock till begränsningar av
litteratursamtalet och försvårar utvecklingen av deras litterära kompetens.
3) Indikationer på att pojkarna har potential att utveckla litterär kompetens och tycker att det är viktigt med
Eriksson, Katarina. 2002 Booktalk Dilemmas: Teachers' Organisatio n of Pupils' Reading. Artikel, Peer reviewed Undersöka hur skolor försöker främja elevers läsning genom boksamtal. Boksamtal (Chambers) Läsecirkeln (Chambers) Ideologiska dilemman. Diskursiv analys av autentiska boksamtal i mindre grupper med elever på grundskolan. Videoinspelni ngar.
1) Trots att dessa ”bokcirklar” hade syfte att främja läslust, omvandlades dessa ofta till beräknande uppgifter, ordinlärning eller högläsningsträning. 2) Svårigheter med att synkronisera elevers läsning ledde till omfattande förhandlingar lärare och elev emellan. Eriksson, Katarina; Aronsson, Karin. 2004 Building Life World Connections during School Booktalk. Artikel, Peer reviewed Att utforska beröringspun kterna mellan livsvärldar och textvärldar i elevers läsarrespons er under boksamtal i grundskolan. Boksamtal (Chambers) Livsvärld och textvärld. Text-till-verklighet och Verklighet-till-text Diskursiv analys. Videoinspelni ngar. Transkriptione r. Boksamtal.
1) I samtliga samtal refererade både elever och lärare till ‘verkligheten’ i samband med diskussioner om texterna. 2) Samtalen rörde sig fritt mellan textvärldarna och livsvärldarna, oberoende av samtalets didaktiska syfte. 3) När texten är didaktiskt ämnad att ‘upplysa’ eleven kan detta skapa ett motstånd hos eleven.
4) Förflyttningen mellan textvärld och livsvärld skapar ett dilemma för läraren, då elevernas privata sfär riskerar att inkräktas. Fjällström, Eva; Kokkola, Lydia. 2015 Resisting Focalisation, Gaining Empathy: Swedish Teenagers Read Irish Fiction. Artikel, Peer reviewed Undersöka hur tonåringar svarar på en text som är kraftigt fokaliserad från endast en karaktär. Kognitiv litterär teori. Identifikation och empatisering med fiktiva karaktärer. Liten empirisk studie av två klassers responser på en läs- och skrivövning. Elevtexter. Uppföljningsi ntervjuer med sex elever.
1) Indikerar att svensktalande tonårsläsare sällan har svårigheter att motstå fokalisering.
2) Dessa elever uppvisar svårigheter med ironi.
Asplund, Stig-Börje; Pérez Prieto, Héctor. 2018 Young working-class men do not read: or do they? Challenging the dominant discourse of reading. Artikel, Peer reviewed Att närma sig tre unga arbetarklass mäns läshistorier, utifrån ett vidgat textbegrepp för att fånga hur läsning och texter används i Klass, kön och plats. Attityder till läsning. Vidgade textbegreppet. Historieberätt ande som Kvalitativ ansats. Djupgående intervjuer. Livshistoriskt perspektiv. 1) Stort behov av stöd för pojkar och unga män i skolan för att utveckla läsförmåga. 2) Överrepresentationen av fiktiva texter i skolan, bidrar till stigmatiseringen av större grupper som inte uppskattar den typen av läsning. 3) Ett livshistoriskt perspektiv och en bredare definition av
deras identitetsska pande.
meningsskapa
nde. läsning och texter bidrar till en förståelse av arbetarklass-män som interagerar med böcker på andra sätt, och som använder läsning i konstruerandet av mjukare maskuliniteter. Wessbo, Simon. 2016 Fiktion genom två medier En studie av gymnasieele vers arbete med fiktion från film och skönlitteratu r Ingår i: Framtida berättelser. Perspektiv på nordisk modersmåls didaktisk forskning och praktik, 2016 Kapitel i bok. Peer reviewed . Att undersöka vad som händer när gymnasieele ver skriver om fiktion från två medier, Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen” gestaltad som tryckt text och som film. Öva på litteraturvetens kapliga begrepp. Se film Läsa novell Skriva svar på frågor utifrån filmen och novellen. 1, En första genomläsning av elevernas svar visar att eleverna som sett filmen generellt skriver längre svar än de som läst novellen.
2. Vid en beräkning av antal ord per elev i de tre skrivuppgifterna som efterfrågar aspekter kring tematik, handling och karaktärer skriver filmgruppen i genomsnitt 211 ord per elev, medan novellgruppen skriver 171 ord per elev.
Varga, Anita. 2015 Metakogniti va perspektiv på läsförståelse processen : en studie av skolans textsamtal kring skönlitteratu r Artikel , peer reviewed syftet är att stödja lärarna i att utveckla läsundervisn ingen i åk 6-9. Boksamtal Loggboksante ckningar
Lärarna varierar tre olika lingvistiska
undervisningsstrategier: frågeställandet, utpekandet och benämnandet Lundström, Stefan & Svensson, Anette. 2017 Ungdomars fiktionsvano r Artikel, Peer Reviewed Kartlägga svenska ungdomars användning av fiktion i olika medier i skolan och på fritiden. Medieekologi En kvantitativ studie. Enkätundersök ning (477 personer)
Resultaten visar på att deltagarna läser skönlitteratur men lägger mer tid på datorspelande, tv-serier och filmer.
Resultaten visar att det inte finns skillnader mellan elever beroende på studieinriktning. Däremot finns det skillnader
En didaktisk implikation är att kunskaper om elevers
fiktionsanvändning är värdefull för att bedöma vad som behöver utvecklas i undervisningssituation.
