Examensarbete 15 hp kandidatnivå -
Statsvetenskap
En gemensam verklighet?
En mediaanalys om medias gestaltningsmakt av
asylsökande flyktinggrupper i Sverige.
Författar: Elin Wallin
Mail: ew222hk@student.lnu.se Handledare: Helen Lindberg Examinator: Martin Nilsson Termin: HT15
Abstract
Author: Elin Wallin
Title: ”One common reality? A media analysis about media framing power of asylum seeker refugeegroups in Sweden”.
Level: Undergraduate
Location: Linnaeus University Language: Swedish
In today’s society media constitutes an arena with the opportunity for social
communication. The arena is made up of subjective opinions that often leads to free debates about the subjects written about. The recent refugee situation has been
highlighted in Swedish media during 2015 and has received widespread attention from various media outlets.
The purpose of this paper is to examine how different Swedish newspapers chooses to portray the arriving asylumseekers. The material used is a selection of editorial pages in five daily newspapers. The theories used to evaluate how the newspapers are portraying the asylum seekers is the framing theory and agenda-setting theory.
This research uses a qualitative case study approach that is complemented with a media analysis.
The results of the research indicate that editorial writers do not differentiate in their description between different ethnic or cultural groups that are seeking asylum. Rather, there is a strong focus in writing about how the refugees are contributing negatively in the development of the Swedish society. The results also showed an indication that the content differs depending on the political standing of the newspaper.
Keywords : agenda-setting theory, asylum seekers, case study, framing theory, the
Innehållsförteckning
Inledning _____________________________________________________________ 1 1. Bakgrund 2 1.1 Forskningsproblem 5 1.2 Syfte 6 1.3 Frågeställningar 6 1.4 Disposition 6 1.5 Avgränsning 6 1.6 Tidigare forskning 72. Material och metod __________________________________________________ 7
2.1 Material 8
2.2 Fallstudie som forskningsmetod 9
2.3 Mediaanalys 10
2.4 Rollen som forskare 11
3. Teoretisk utgångspunkt _________________________________________________ 12
3.1 Makt - vad är det? 12
3.2 Makt och medier 13
3.3 Har vi en gemensam verklighet? 14
3.4 Mediernas makt över grupper i samhället 16
4. Analys ____________________________________________________________ 17
4.1 Dagens Nyheter – Politiken måste förändras 17
4.1.1 Sammanfattning 19
4.2 Svenska Dagbladet – Nu räcker det 19
4.2.1 Sammanfattning 21
4.3 Göteborgs-Posten – Någonting måste göras nu! 21
4.3.1 Sammanfattning 23
4.4 Dala-Demokraten – Restriktivare mottagande 23
4.4.1 Sammanfattning 24
4.5 Sydsvenskan – Situationen måste förändras 24
Inledning
Medier har en stor roll i dagens samhälle som förbindelsen mellan människan och den politiska verkligheten. Idag lever vi i ett samhälle som ständigt och mer eller mindre oundvikligen är omgivet av medier. Utvecklingen av mediekanaler har resulterat i en ökad konkurrens om att nå ut till flest läsare, vilket i sin tur ökar mediernas möjlighet till att påverka och skapa åsikter hos människan. Medierna utgör en arena med möjlighet för samhällskommunikation där läsararen använder medierna som den främsta källan till information. Kommunikation i sig är aldrig helt neutral utan uppbyggd av åsikter, aspekter och olika synvinklar. Tidningarnas gestaltningar av verkligheten är vanligtvis grundade på journalistens egna tolkningar, så kallad beskrivningsmakt. Det innebär att tidningar inte kan beskrivas som helt neutrala informationskällor i kommunikationen mellan medier och människan. En
kommunikation som alltid kommer finnas och därmed alltid utgöra ett visst hot mot verkligheten (Strömbäck, 2009:9). Vad som publiceras och hur beror på vad
journalisten väljer eller väljer bort för att nå ut till så många läsare som möjligt
(Strömbäck, 2009:141). Medier vill fungera som en mötesplats i vår tids demokrati där samhällsdebatter kan föras fritt. Men med anledningen av att alla röster inte blir hörda eller sedda av media är inte debatten öppen för alla. Kvinnorna är underrepresenterade och även om det är kvinnliga journalister som producerar medieinnehållet består det i större utsträckning av män än kvinnor (Jarlbro, 2006:145). Det svenska samhället har i många avseenden blivit mer jämställt, men inom media har utvecklingen inte följt med utan fortsätter skildra och spegla verkligheten utifrån ett manligt perspektiv (Jarlbro, 2006:147).
makt i rollen som fria medier i ett demokratiskt samhälle (Weibull & Wadbring, 2014:105).
1. Bakgrund
En av historiens största innovationer är tryckpressen som under 1500-talet gjorde det möjligt att trycka stora upplagor av tidningar och böcker för att sprida information (Anckar et al, 2013:187). När vi idag talar om medier syftar vi främst till de traditionella medierna i form av tidningar, radio och tv (Weibull & Wadbring, 2014:23). Media innebär att information via olika kanaler förmedlas till så många läsare som möjligt (Nationalencyklopedin, 2015a). I dagens samhälle utgör dagspress, radio, tv och internet en stor och viktig spelpjäs i den kommunikation som sker mellan medier och människor (Weibull & Wadbring, 2014:19).
Den svenska median präglas till skillnad från många andra stater av en viss frihet från den politiska eliten (Weibull & Wadbring, 2014:29). I huvudsak har den svenska politiken rörande media syftat till att ge medierna förutsättningar att kunna verka för ett demokratiskt samhälle där staten enbart har rätt att vidta åtgärder om mediasystemet utnyttjas (Weibull & Wadbring, 2014:30). Vem som har makt över medierna har förändrats i takt med att den politiska påverkan över medieinnehållet har med åren minskat (Weibull & Wadbring, 2014:105). För att medierna skall få stå som oberoende förkommer det sedan mitten av 70-talet en begäran om att medierna skall förmedla information om samhället, fungera som en tredje statsmakt genom att granska makten i samhället och fungera som ett debattforum mellan människor (Weibull & Wadbring, 2014:30). Medias funktion som ledare för kommunikationen mellan människor har i takt med medieutvecklandet och användingen av internet ökat konkurrensen om uppmärksamhet hos läsare. De traditionella medierna har övergått till att inte enbart publicera i pappersform utan även digitalt (Strömbäck, 2014:8).
Människan kommer alltid vara beroende av medier och vad de förmedlar av
inte en direkt spegling av verkligheten eftersom journalister har makten att strukturerar verkligheten genom att göra (re)konstruktioner av verkligheten (Johansson et al, 2014:137). Istället för en avspegling kan det snarare beskrivas som vinklingar av verkligheten. Vinklingar som är beroende av journalistens politiska ståndpunkt och vad medierna väljer ut att använda som produktionsstrategier för att nå ut till så många läsare som möjligt (Johansson et al, 2014:138).
Medias gestaltning av olika objekt ur verkligheten ger en beskrivning av hur det ser ut runt omkring oss. I fokus för uppsatsen ligger begreppen flykting och asylsökande vilka kan beskrivas såsom kategorier som skapar ett vi mot dem i nyhetsrapporteringar. Vanligtvis är det journalisten som skapar skillnaderna mellan oss och dem i samhället åt läsarna. Läsaren blir den ”normala” gruppen som känner antingen empati eller
likgiltighet för texten som konsumerars (Brune, 2006:91). Medias gestaltning skapar därmed vår åsikt och förståelse för hur begrepp och objekt skall framstå som positiva eller negativa. Mediernas möjlighet att skapa människans åsikter och bidra till en öppen debatt är en makt som medierna besitter. Begreppet flyktingar är främst ett negativt laddat begrepp för människan, men om det är vår egen tolkning eller mediernas stereotypisering av flyktingar som får oss att se det som negativt kan ifrågasättas (Brune, 2006:95).
Under 2015 handlade det mesta medieinnehållet om att ge uppmärksamhet till den rådande flyktingsituationen i Europa. Flyktingsituationen i sig är ingen nyhet utan har pågått under en längre tid, men fick sitt genomslag i svensk media under de första sex månaderna 2015. Hur medierna väcker intresse hos människan för sin
nyhetsrapportering beskrivs med termen medielogik som innebär att medierna använder berättartekniker för att förenkla och göra verkligheten mer förstådd (Strömbäck,
2014:169). Detta beskrivs också som journalistikens gestaltningsmakt där
journalisternas egna vinklingar av verkligheten görs genom att välja bort och välja ut det som påverkar människan mest (Strömbäck, 2014:113).
Den primära källan till flyktingsituationen i Europa nås från den opolitiska och
humanitär organisation som på engelska namnges United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) vars svenska benämning är FN:s flyktingkommissarie
flyktingar i Europa som flyr på grund av ras, religion, politisk uppfattning, tillhörighet till en viss samhällsgrupp, nationalitet eller för dem som inte kan återvända till sitt hemland (UNHCR, 2015a).
Enligt UNHCR:s rapporter var 137 000 människor på flykt över medelhavet under det första halvåret 2015 (Forsberg, 2015). De flesta på flykt flyr från konflikter och krig för att finna ett bättre liv. Den svåra vägen till Europa kantas av kriminalitet, övergrepp och våld som lett till skärpta gränskontroller och svårare flyktvägar. En tredjedel av de män, kvinnor och barn som är på flykt kommer ursprungligen från Syrien (Forslund,
2015). De som flyr från Syrien flyr ett krig som tog sitt fäste i demokratiprotesterna från Afrika och Mellanöstern som spred sig våren 2011 till Syrien (Mbenga, 2015). Men i Syrien stötte demonstranterna på motstånd av den syriska al Assad-regimen (Svenska Dagbladet, 2015). Det syriska släktet al-Assad gjorde motstånd i form av våld vilket var startskottet för den konflikt som ledde till ett inbördeskrig (Mbenga, 2015). Konflikten består av stridande oppositionella grupperingar, även kallade rebellgrupper, i konflikt mot regeringen. Konflikten är inne på sitt femte år och har utvecklats till att bland annat handla om religiösa, etniska, ideologiska, militära och jihadistiska grupperingar som trotsar regimen. Från början stred regeringen endast mot demonstrationsgrupperna som utvecklades till rebellgrupper som strider mot varandra och regeringen. En av grupperna som dragit nytta av konfliktsituationen är terrorgruppen vars benämning varierar men vars mest använda benämning är Islamiska Staten (IS). IS krigar både mot regeringen och rebellerna samt kontrollerar stora delar av Syrien såväl som gränsen till Irak. Terrorgruppen vill bilda ett kalifat, en islamisk stat, utifrån egna tolkningar av religionen islam som skulle innebära att slå samma Syrien med Irak (Svenska Dagbladet, 2015).
I juli 2015 gav UNHCR rapporten The sea route to Europe: Mediterranean passage in the age of refugees där de förklarade att 90 % av de asylsökande syrierna som klarade sig över Medelhavet till Grekland ville ta sig vidare till länder som Tyskland och Sverige, länder som anses ge bra stöd och arbetsmöjligheter (UNHCR, 2015b:11). Drömmen om ett bättre liv har blivit en dröm om Sverige för många desperata
nackdelen för flyktingarna att det endast är möjligt att söka ett tvåårigt
uppehållstillstånd, som delvis kan förlängas så länge kriget pågår. För flyktingarna användandet de har flytt för att finna ett nytt och bättre liv (Orrenius, 2014:31). Till skillnad från i Tyskland kan de som flytt till Sverige ansöka om ett permanent uppehållstillstånd (PUT)1 som vid beviljning gör det möjlighet att ansöka om familjeåterförening. Det innebär att resten av familjen kan komma efter lagligt och hoppet om PUT är anledningen till att många flyktingar delar drömmen om Sverige (Orrenius, 2014:30).
Migrationsverket är den svenska myndigheten som prövar olika typer av ansökningar för personer som vill vistas, leva eller söka skydd i Sverige, men verkar även för de som vill bli svenska medborgare (Migrationsverket, 2015a). Migrationsverkets rapporterade den 2015-11-01 att från januari till rapportens datum att Sverige tagit emot 112 264 flyktingar varav 80 086 av de var män över 18 år respektive 32 178 kvinnor. De övriga 45 403 flyktingarna var ensamkommande barn under 18 år (Migrationsverket, 2015b). Under januari till oktober 2015 gavs det även statistik på vilka nationaliteter som tar sig till Sverige för att söka uppehållstillstånd, toppade listan gjorde Syrien följt av
Afghanistan och Irak (Migrationsverket, 2015c).
1.1 Forskningsproblem
Utifrån kunskapen om flyktingsituationen i Europa, vad som ligger till grund för den, Migrationsverkets roll för de asylsökande och medias makt att ge en egen framställning av asylsökande kan frågorna ställas; hur stor makt har medierna över människans verklighet och vad ger medierna för gestaltning? Ger medierna den sanna verkligheten av asylsökande grupper som kommer till Sverige och var är kvinnorna och barnen? Om medierna skapar ett vi mot dem i sina rapporteringar av asylsökande grupper kan vi som läsare ifrågasätta om dessa grupper mestadels utgörs av män. Om termen manlighet går hand i hand med begreppet makt kan mediernas användande av män utnyttjas som strävsamhet i publiceringar för att locka fler läsare. Innebär en gestaltning av
flyktingsituationens asylsökande ur ett manligt perspektiv att den sanna verkligheten om kvinnors och barns flykt undanhålls? Vad ger medierna makten över samband mellan media, makt och deras gestaltning av vår verklighet?
1 Nya regler inför 2016 gällande PUT är aviserade av den svenska regeringen. För mer information se
http://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-foreslar-atgarder-for-att-1.2 Syfte
Mitt syfte är att se på vilka sätt medier har makten att gestalta de grupper som söker asyl i Sverige i samband med flyktingsituationen.
1.3 Frågeställningar
1. Hur gestaltar medierna flyktingsituationens asylsökande grupper i Sverige utifrån nationellt ursprung, kön och ålder?
2. På vilket sätt skiljer sig dagstidningarnas gestaltning av asylsökande åt beroende på geografisk och partipolitisk tillhörighet?
1.4 Disposition
Min uppsats är indelad i en kronologisk ordning som till följd av inledningen och bakgrunden introducerar avgränsningar och tidigare forskning. Avsnittet material och metod inleds med materialet som innefattar en beskrivning av uppsatsen kvalitativ fallstudie metod som kompletteras med en mediaanalys. Avslutningsvis för metod delen tar jag upp validitet och reliabilitet med min forskning. Vidare introduceras läsaren till teoriavsnittet med beskrivningar av de teorier som jag anser lämpa sig till studien bäst för att uppnå ett trovärdigt och tillförlitligt resultat. Uppsatsen följs upp av en analys som sedan leder in på min slutsats för uppsatsen. Slutligen i den avslutande
diskussionen ger jag förslag på möjlig fortsatt forskning inom ämnet, vad jag kunde ha gjort annorlunda och min vunna kunskap.
1.5 Avgränsning
Uppsatsens första avgränsning är till traditionell media i form av dagstidningar som även publiceras digitalt. Urvalet av tidningar avgränsat till fem svenska dagstidningar. Ytterligare en avgränsning i tid och rum är att jag begränsat min forskning från den 1:a september till den 30:e november 2015.
På grund av den begränsade tid för studien har jag valt att begränsa mig till Sverige och fem dagstidningar genom att granska ledarinnehåll. Om omständigheterna varit
alternativ till metod. Materialvalet skulle då fått breddas till att inkludera fler artiklar och fler tidningar likväl som avgränsningarna.
1.6 Tidigare forskning
Till mitt val av ämne finns det sedan tidigare ett flertal avhandlingar och
kandidatuppsatser som studerar medias makt och gestaltning. Ur den tidigare forskning som jag funnit är det ingen studie som fokuserar på exakt mitt valda ämne, utan berör olika delar av vad jag valt att lyfta fram i min forskning. Jag har sett till dessa tidigare forskningsstudier för att utveckla och få större förståelse för min egen forskning även om jag inte använt mig av allas resultat. Däremot har jag använt teorierna som använts i tidigare studier för min analys.
Utvald tidigare forskning är Jesper Strömbäcks avhandling Gäster hos verkligheten (2001) som en grundpelare i forskningen kring medias makt i samhället. Resultat av hur medier har makt att gestalta de som tar plats i medieinnehållet visar ett likvärdigt resultat som min studie. Joakim Finns magisteruppsats I massmediernas spegel - Makten över makten (2011) använder ett liknande analysarbete som min studie med citat och utvalda begrepp i löpande text varpå begreppet makt har samma betydelse i våra studier. Studien handlar om mediernas makt i gestaltningen av
Göteborgskravellerna 2001, en situation som utgjort stor del av medieinnehållet likt flyktingsituationen. Avhandlingen Politiska skandaler? Behandlas kvinnor och män olika i massmedia? av Tobias Bromander (2012) är forskning som berör ämnet medias gestaltning, men till skillnad från min egen forskning fokus på genus och skandaler. Elsa Mahieu och Cecilia Olsbänning kandidatuppsats Ensamkommande flyktingbarn i media – en diskursanalys (2013) resultat av hur ensamkommande barn framställs i media är samma som mitt och ger reliabilitet till min studie. Ylva Brunes kapitel i Statens offentliga utredningar (2006) om Mediernas vi och dom benämns Den dagliga dosen. Diskriminering i Nyheterna och Bladet och studerar hur tre svenska tidningar uttrycker och formar diskriminering och rasism. Vars innehåll har varit till hands för att kunna formulera och få större förståelse för mina forskningsresultat.
2. Material och metod
2.1 Material
För att mitt material skall tyckas trovärdig använder jag Migrationsverket och FN:s flyktingkommissaries webbsidor till avsnitten som redogör för asylsökande och flyktingar. Webbsidorna är statliga organisationer vilket gör att jag anser de pålitliga och viktiga informationskällor till min forskning. Primärmaterialet i form av artiklar har jag sökt efter i Mediearkivet som finns tillgängligt för studenter på Linnéuniversitetet. Mediearkivet är en sökdatabas med möjlighet att söka med specifika sökord och
filtreringar på utvald tidning för att finna lämpade artiklar. Jag har utgått från sökorden; Asylsökande, Ledarsida, Huvudledare, Ledare, Grupper och Flyktingkrisen med filtrering på datumen 2015-09-01 till 2015-11-30. Ledartexterna är valda efter att innehållet är liknande för att kunna genomföra en analys. Ledarsidan är den plats i tidningen där ledarskribentens egna åsikter lyfts fram genom att ta ställning i vissa frågor, dock med hänsyn till tidningens politiska färg (Mediekompass, 2013).
Tidningarna jag valt att analysera är; Dagens Nyheter, DN, som är en oberoende liberal daglig morgontidning (Nationalencyklopedin, 2015e). Tidningen är landets enda riksspridda morgontidning som även finns tillgänglig via internet. Varje dag läses tidningen av nästan 10 % av den svenska befolkningen (Dagens Nyheter, 2015). Svenska Dagbladet, SvD, har en ledarsida som är obunden moderat
(Nationalencyklopedin, 2015c). SvD är likt DN en riksspridd daglig morgontidning som når ut till nästan en miljon läsare varje dag genom den traditionella tidningen så som via internet (Svenska Dagbladet, u.å. 2015). De övriga tidningarna klassificeras som
dagstidningar på en lokal nivå, vilket även märks tydligt på namnen. Sydsvenskan speglar en oberoende liberal ledarsida men står fri från bindning till ett specifikt politiskt parti eller samhällsorganisationer i sin opinionsbildning. Tidningen är Sydsveriges ledande morgontidning som når sina läsare via digitala kanaler och papperstidning (Sydsvenskan, 2013). Dala-Demokraten, DD, är en socialdemokratisk lokaldagstidning som trycks i Falun. Främsta läsarna är inom Dalarna men tidningen finns även tillgängligt via digitala kanaler (Nationalencyklopedin, 2015f). Slutliga tidningen är Göteborgs-Postens, GP, vars ledarredaktion är liberal (Göteborgs-Posten, 2015a). Vad som publiceras på ledarsidan anses ligga till grunden för
Valet av tidningarna är grundat på deras geografiska räckvidd och politiska färg som ligger till grund till den gestaltning som görs av verkligheten samt gör det lättare att urskilja till vilken grad innehållet är subjektivt. Ledarsidorna ger den bästa förståelse för tidningens politiska färg och kan spegla en mer subjektiv synvinkel, vilket jag anser har en avgörande roll för hur vi påverkas av vad vi läser. Det är också möjligt att göra jämförelser mellan tidningarna som i detta fall har olika karaktärsdrag i politisk tillhörighet och räckvidd.
2.2 Fallstudie som forskningsmetod
Fallstudiemetod har inte någon exakt definition utan förekommer i olika modeller med det gemensamma syftet att undersöka en specifik företeelse (Nationalencyklopedin, 2015g). Den partikularistiska modellen som används till uppsatsen fokuserar på en viss situation som belyser en svårighet i vardagen för människan, i detta fall situationen om hur asylsökande grupper gestaltas i dagstidningars ledarsidor (Merriam, 1994:25-26). Fallstudier är nära förankrat med jämförande studier, vilket framkommer tydligt när flera kontexter används för att finna den språkliga förbindelsen mellan medieinnehållet gestaltning och verkligheten (Esaiasson et al, 2012:109). Kontexten mellan textinnehåll och verkligheten kan nås genom frågor som; vilka eller vilken ideologi görs till uttryck i texterna? Vilka tekniker använder medierna för att skapa en påverkan med sin text? Vad kommer till uttryck i medieinnehållet? (Ekström & Larsson, 2010:19). För att finna svar utgår min forskning från hypotesen om att medierna främst gestaltar asylsökande i termer som män medan ensamkommande barn och kvinnor inte nämns (Yin, 2007:45). Mothypotesen skulle vara att män förekommer i samma utsträckning som
ensamkommande barn och kvinnor, då innebär det att fallets analysenheter som
studerats har helt andra faktorer som ligger bakom medias gestaltningar (Yin, 2007:61).
hos människan som inte behöver vara den sanna (Merriam, 1994:31). Forskningen av det utvalda fallet i en avgränsad tidsperiod gjord av dokumentinsamlingen av ledarsidor har gjort det möjligt att utforma en tolkning som ger en beskrivning av företeelsen (Merriam, 1994:41). Men teorier som används för en fallstudie är inte nödvändigtvis till för att pröva olika teorier utan kan användas för att göra min forskning förstådd genom användning av teorier (Merriam, 1994:71).
2.3 Mediaanalys
Språket, så kallat diskurs, är bland det viktigaste människa har för att skapa och forma åsikter (Bergström & Boréus, 2014:409). Hur diskurser beskriver världen konstituerar det som blir vår verklighet (Börjesson & Palmblad, 2007:10). Norman Fairclough (1992) ansåg att diskurser analyserades utifrån olika nivåer här den diskursiva praktiken används (Bergström & Boréus, 2014:375)2. Syfte är i analysen att ta hänsyn till textens produktion och konsumtion från hur journalisten kodar och konstruerar textinnehållet. Varpå vad journalisten väljer att använda sig av för ledarinnehåll är vad som tolkas som verkligheten. Eftersom det inte finns en gemensam tolkning av verkligheten kan
uppfattningen av ledarinnehållet variera beroende på vem som tolkar och vem som skrivit texten (Ekström, 2010:36). Det är viktigt att inte enbart se till förståelsen av diskurserna i ledarinnehållet utan även få förståelse för vad texten vill förmedla genom att ta hänsyn till; vems perspektiv av verkligheten beskrivs och varför ser medierna ut som de gör? För att förstå textens påverkan på samhället och människan ser man till bland annat de kulturella, politiska och ekonomiksa premisser under tiden då texten producerats. Ömsesidigheten mellan text och samhällskontext, hur medier och samhälle påverkar varandra genom att medier framför orsaker som påverkar samhället (Berglez, 2010:267).
Den teoretiska basen för en mediediskurs, även kallat idékritik i nyhetssammanhang, är ideologi som utmärks i textinnehållet av (1) ett ideologiskt idésystem, (2) materialiseras genom medier med samma politiska färg och (3) produktion och konsumtion av
materialet. Syftet är att påverka den som konsumerar texten med innehållet – ideologi är makt i strävan efter att nå ut och påverka så många som möjligt genom användningen av värdeladdade ord (Berglez, 2010:268). Värdeladdade ord har förmågan att ha en stor
2 Läs mer om Norman Faircloughs diskursiva nivåer i Bergström, G. & Boréus, K. (2014). Textens
påverkan på textens värde för att finna svar på varför texterna ser ut som de gör. Därför söks det i analysen efter dolda värderingar och opinioner som lyfter fram mediernas gestaltning av verkligheten (Berglez, 2010:274). Mediaanalysen ser här till hur språket skapar verkligheten vi lever i och framställer asylsökande grupper (Berglez, 2010:271). Analysen funktion av att vara kvalitativ underlättar möjligheterna att finna svar på frågeställningarna till studien då fokus läggs på texternas egenskaper och kompetens (Berger, 2014:26).
Diskursen receptionsanalys vill studera relationen mellan vad medierna publicerar och hur konsumenten tolkar textinnehållet (Eriksson & Östman, 2010:305). Diskursen strävar även efter att analysera hur medieinnehållet påverkar människan och samhället (Eriksson & Östman, 2010:309). Denna uppsats utgår från att tillämpa
receptionsanalysen för att se hur journalister uttrycker åsikter om samhället och politik genom vad som publiceras i ledarsidan. För att studera hur texter skall tolkas används de gemensamma tolkningsbegreppen för alla diskursanalyser; referentiell som innebär att texten betraktas som en avspegling av verkligheten och metalingvistiska som menar att uppmärksamheten i texten ges till journalistens vinklingar eller konstruktioner av verkligheten (Eriksson & Östman, 2010:312-313). Språket kan konstrueras till att beskriva samma företeelse på olika sätt och ge olika betydelser till en och samma sak. Hur en företeelse uttrycks i olika meningskonstruktioner som använder vissa ord för att skapa påståenden. Dessa diskurser är konstruktioner av den sociala världen som göra det möjligt för människan att skapa sin verklighet (Alvesson & Sköldberg, 2008:465).
2.4 Rollen som forskare
viktigt att tänka på om jag studerar det jag skall studera, ett kritiskt förhållningsätt måste tillämpas (Merriam, 1994:177). För diskurser framstår validiteten så länge inte analysverktygen och frågeställningarna ger information som gör att resultatet blir förutsägbart (Bergström & Boréus, 2014:406). För att studien skall framstå som trovärdig och tillförlitlig måste det finnas en balans mellan tolkningarna av texten och textens empiriska egenskaper (Berglez, 2010:286). För att undvika att resultatet blir en kopia av analysarbetet är det viktigt att ge konkreta utdrag från analysen i resultatet (Berglez, 2010:286). Det kan göras lättare i denna uppsats om jag som forskare är saklig och noggrann med vad som tas upp i de teoretiska utgångspunkterna.
Reliabiliteten handlar främst om att samma resultat kan uppkomma i liknande
forskningar, men problemet vid en fallstudie är att hur verkligheten uppfattas och tolkas förändras (Merriam, 1994:180). En mediaanalys reliabilitet ökar om forskaren noggrant ger en förklaring till resultatet. Alla tolkningar behöver inte vara goda utan väl
motiverade (Bergström & Boréus, 2014:406). Strävan är inte att få ett exakt resultat som tidigare forskning utan att göra det möjligt för vidare forskning att uppnå ett liknande resultat där resultatet från uppsatsen skall ha någon mening (Merriam, 1994:183).
3. Teoretisk utgångspunkt
I detta kapitel presenteras de teoretiska val som ligger till grund för uppsatsen.
3.1 Makt - vad är det?
Makt inom statsvetenskapen handlar om ett opåkallat medgivande för legitimitet när vi talar om politisk kommunikation och demokrati (Strömbäck, 2014:48). Medan makt inom samhällsvetenskapen beskrivs som en förmåga till maktutövning eller en
maktresurs i form av handling (Nationalencyklopedin, 2015d). Trots olika definitioner kan vi säga att makt är en effekt som orsakas av en handling eller av att utöva makt över någon (Börjesson & Rehn, 2009:33). Effekter av media kan vidare beskrivas i olika dimensioner av vad maktutövande är i form av dominans, inflytande och påverkan (Strömbäck, 2014:45). En av de största påverkningarna som makt har är möjligheten till att kontrollera språkets användning genom definition av begrepp. Denna maktteknik kallas för diskurs och används för att studera hur språket formar och disciplinerar diskussioner (Börjesson & Rehn, 2009:17). Diskurser kan beskrivas som en
det fastslås att makt finns överallt, men kan inte mätas utan endast när den uttrycks till handling (Alvesson & Sköldberg, 2008:370-371). Gemensamt för alla definitioner av makt är en möjlighet till att påverka avsiktligt eller oavsiktligt, vilket gör att makt även kan beskrivas i termer av rätt till att bestämma och bestraffa (Strömbäck, 2014:46). Makt att påverka, likt hur media påverkar människan, beskrivs som den starkaste och handlar främst om relationer. Det är samspelet mellan individer, institutioner och organisationer där det handlar om maktorientering, alltså vem är den styrande över de styrda eller vilka är överordnade respektive underordnade (Strömbäck, 2014:47).
3.2 Makt och medier
Medierna har makt till att välja ut viktiga händelser som beskärs och presenteras så intressant som möjligt för att bilda åsikter och diskussioner hos läsarna (McCombs, 2006:23). Tillvägagångsättet för att välja ut frågor eller händelser beskrivs som urvalsmakt och redigeringsmakt, varpå innehållet behöver inte vara källans perspektiv eller tolkning utan journalistens egna (Johansson et al, 2014:128). Orsakssambandet mellan frågorna som får uppmärksamhet i media och de frågor som medborgarna anser vara viktiga ligger till grund för teorin om mediernas makt och rubriceras
dagordningsteorin (Strömbäck, 2014:101). Teorin anses lämpa sig till studien för att nå förståelse för hur medier har möjlighet beskriva en nyhet så att den väcker frågor hos läsaren. Dagordningsteorin lämpar sig även till studien för att få förståelse för hur medierna kan påverkas av den politiska dagordningen och i sin tur hur den påverkar mediernas dagordning.
Den primära informationskällan till verkligheten är mediernas framställning av nyheter om såväl politik och samhälle. Medierna blir människans hjälpmedel till att organisera och konstruera verkligheten (Strömbäck, 2009:102). Vi kan som bäst beskriva världen som medierad eftersom vi inte upplever den själva utan via mediernas gestaltningar och därmed är beroende av medier som informationskällor (Strömbäck, 2009:81-82). Beroendeförhållandet som är avgörande för vad som når ut till människan är det mellan journalisterna och källorna. Journalisterna behöver få information från källorna som i sin tur är beroende av att deras information sprids (Johansson et al, 2014:127).
människor i allmänhet anser vara viktiga (McCombs, 2006:44). Den allmänna
dagordningens beroende och påverkan av media anses bero på människans begränsning och resurser till verkligheten (McCombs, 2006:63). Mediernas dagordning syftar till att skapa frågor som får uppmärksamhet, sett som en dagordningsfunktion som gör att de kan organisera människans erfarenheter av verkligheten och påverka frågor som människan anser viktiga (Strömbäck, 2009:103).
Hur medierna får makt över dagordningen beskrivs genom olika faktorer, men för uppsatsen anses inte alla faktorer lämpade utan några är utvalda (Strömbäck,
2014:104)3. Den första faktorn är hur teknikutvecklingen lett till flertalet medietyper som var för sig besitter olika mycket makt. Nyheter som är textbaserade är oftast mer detaljerade, men kräver också mer bearbetning av innehållet än vad TV och radio gör. Nyhetsflödets innehåll kan variera från hektiska till lugna perioder och mediernas makt går i perioder. Denna faktor beskrivs som den politiska intensiteten och innefattar att den politiska dagordningen har makt över mediernas och allmänhetens/medborgarnas dagordning när politik är ett högaktuellt ämne (Strömbäck, 2014:105). Till vilken grad medierna kan påverka människan är ytterligare en avgörande faktor för makt. Om frågorna medierna publicerar är påträngande och nära får medierna mindre makt än när det är frågor som är icke-påträngande och utanför människans kunskapsområde
(Strömbäck, 2014:106). Nyheter på lokal nivå slår oftast snabbare och påverkar människan mer än nyheter som berör på global nivå (McCombs, 2006:76).
Ingen tidigare forskning bevisar att mediernas dagordning helt och hållet avspeglar sig i medborgarnas dagordning. Det handlar om vilka frågor som uppmärksammas mest och vilka frågor som medborgarna anser vara viktigast (Strömbäck, 2009:111). Människan har inte förmågan att utforska verkligheten likt medierna, vilket innebär att när
medierna uppmärksammar vissa frågor eller händelser mer än andra är det vad medierna skriver om som människan observerar (Strömbäck, 2009:105).
3.3 Har vi en gemensam verklighet?
Gestaltningsteorin eller framing theroy är en av de viktigaste teorierna inom forskning gällande mediernas makt (Strömbäck, 2009:118). Teorin anses relevant för studien
3 Läs mer om dagordningseffektens sex faktorer i Strömbäck, J. (2014). I Makt, Medier och Samhälle – en
eftersom syftet är att undersöka mediernas makt att gestalta asylsökande
flyktinggrupper. Gestaltningsteorin går hand i hand med dagordningsteorin i avseendet till vad medierna skriver om och möjligheten till att se om en nyhet kan ha olika perspektiv beroende på ledarsidornas politiska tillhörighet och tidningens geografiska räckvidd. Gestaltningsteorin tolkar medias framställning av verkligheten utifrån hur mediernas gestaltning påverkar människan, hur medier reproducerar och sprider
information genom att skapa en egen gestaltning eller utifrån mediernas innehåll till vad det representerar (Strömbäck, 2014:113). Att utforma eller gestalta någonting handlar främst om ett sätt att begripliggöra och organisera erfarenheter som främst är ens egna. Det handlar även om hur dessa erfarenheter skapar mening och förståelse för inte bara en själv utan även för andra. Det innebär att oavsett om vi läser, lyssnar eller ser på någonting så gör vi en tolkning som vi vidare gestaltar för andra. Vad vi gestaltar i medier är en uppfattning av verkligheten som framhäver en beskrivning av ämnet och bör ses som en etisk analys, problemställning eller orsakstolkning (McCombs,
2006:118).
För att förstå gestaltningsteorin beskrivs två olika observationer som är viktiga
grundpelare i förståelsen för verkligheten. Första observationen förklarar att nyheterna är en bild av en aspekt av verkligheten, aspekter som inte är desamma som den sanna verkligheten. Därmed beskriver inte medierna den verkliga verkligheten utan ger en rekonstruktion eller konstruktion som gestaltar deras verklighet (Strömbäck, 2009:120). Gestaltningar som görs är oftast noga utvalda och utformade för att framhäva vissa specifika värderingar, åsikter, problem eller orsaksförklaringar (Strömbäck, 2009:121). Den andra observationen är det som anses ha betydelse för människans bild av
verkligheten, en bild som vanligtvis inte är den sanna utan nyheternas bild av
verkligheten (Strömbäck, 2009:121). Oftast är gestaltningarna noggrant utformade som strategiska instrument för att locka läsare eller för att finna stöd till förslag eller
problemlösningar (Strömbäck, 2009:124).
Även om det finns flertalet definitioner för vad en gestaltningsteori är finns det en gemensam beskrivning; gestaltningar är det mest specifika tillvägagångsättet att
människan (Strömbäck, 2014:115).
3.4 Mediernas makt över grupper i samhället
Trots att Sverige framstår som ett mer jämlikt land än många andra utgör män en maktdominerande grupp i samhället. Kvinnorna syns inte i samma utsträckning som män i media, politik och debatter (Forslid, 2006:7). Manlighet definieras som ett normalt sätt att tänka, se och göra saker på, vilken ligger till grund för produktion av en text (Börjesson & Rehn, 2009:36). Studier har visat att mannen löper större chans till att synas i media som en vit man, intresserad av idrott och politik samt är av svenskt
ursprung (Jarlbro, 2006:27). Kvinnan anses hamna i skymundan från mannen men inte i samma utsträckning som invandrar- eller flyktingkvinnan (Jarlbro, 2006:27).
Medier har förmågan att kategorisera och klassificera människor efter färg, nationalitet och kön, vilket gör det enklarare att utläsa ett vi och dem (Franzén, 2001:16). Medierna föredrar att klassificera det manliga över det kvinnliga i text. Men medierna göra även gruppklassificeringar av de med en annan nationalitet med termerna invandrare eller flykting (Franzén, 2001:17). Flyktingar blir i svensk media främst omnämnda och uppmärksammade vid händelser som beskrivs i konflikt- eller krigstermer.
Nyhetsjournalistiken framställs vanligtvis som etnocentrisk, att samhällets eliter står i centrum för uppmärksamheten kring situationen. Vanligtvis beskrivs också situationen utefter att eliten använder sin egen kultur som måttstock för att bedöma och tolka andra kulturer (Brune, 2000:7). Möjligheten medierna har att skriva om verkligheten i
kategorier och beskrivningar av samhällssituationen utifrån egna avspeglingar är
betydelsefulla utgångspunkter för hur materialet skall analyseras och förstås. Därför har avsnittet en betydande roll för hur jag som läsare och forskare når ett resultat.
Flyktingkvinnan är en utsatt kategorisering, inte bara av media, utan av den sociala verkligheten. Kategoriseringen förstärks genom hur människor, kvinnan i detta fall, klassificeras som en produkt av bland annat sociala föreställningar, lagstiftningar, socialarbetare, invandrargrupper och verksamheter för kvinnor. Kvinnan blir socialt konstruerad som en specifik person, vilket är idén till hur flyktingkvinnan är
Ytterligare en grupp i samhället är barn, i detta fall flyktingbarn som används i media för att skapa empati hos läsarna genom att framställa deras situation (Mahieu &
Olsbänning, 2013:19). Medias spegling av barnens situation görs inte genom att hänga ut eller föra barnens deras talan, utan beskrivs utifrån andra aktörers uttalanden (Mahieu & Olsbänning, 2013:28).
4. Analys
Följande avsnitt innehåller en analys för respektive dagstidning följt av ett avsnitt med en sammanfattning för varje analys.
4.1 Dagens Nyheter – Politiken måste förändras
Genomgående för ledarartiklarna i Dagens Nyheter är hur flyktingsituationen är ett problem som förslagsvis kan lösas med att minska antalet beviljade asylsökningar. Tidningens oberoende liberala ställningen lyfts fram i refererat till Moderaternas nya inställning till flyktingmottagandet. Vidare kritiseras stora delar av Europa till att inte vara lika generösa gällande mottagandet som Sverige.
Sverige framställs som ett medmänskligt land i mottagande av asylsökande genom referat till Migrationsverkets rapport om de 24 300 asylsökningarna i september
respektive nästan 40 000 ansökningar i oktober. Vad som inte framkommer är vilka som utgör gruppen asylsökande, heller inte varifrån de kommer. Läsaren får fritt göra en egen tolkning om vilka som utgör gruppen asylsökande deras nationalitet. Däremot uppmärksammas gruppen ensamkommande barn i samband med att beskriva hur myndigheter och kommuner ”går på knäna” (Helmersson, 2015) för att kunna hantera mottagarsituationen som är på väg att eskalera om Sverige fortsätter att ta emot asylsökande.
Ledarskribenten Erik Helmerson väcker för läsaren en fråga om framtidens
flyktingmottagande med orden ”Jag har oerhört svårt att förstå varför det skulle vara förkastligt att ändra sig när verkligheten gör det” (Helmersson, 2015) i samband med att han skriver om Socialdemokraternas förändrade syn på flyktingmottagandet. Att
kan använda textinnehållet för att bilda en åsikt. Texternas innehåll pekar på att verkligheten förändras och likväl gör den politiska åsikten. Verkligheten beskrivs som en problematisk situation, men där det råder spretande åsikter om hur situationen skall förbättras bland politiker. Sverige måste agera nu och den medierade politik som tas del av i Dagens Nyheter ur en oberoende liberal ideologisk färgning säger läsaren att det finns olika sätt att göra det på - antingen får vi stänga gränser eller tillåta tillfälliga uppehållstillstånd. Det görs även referat till ledarskribenten för Dala-Demokraten och hur tidningens förändrade åsikter uppmärksammats från att vara obegränsade till begränsade i mottagandet.
I DN den 10 oktober 2015 skriver Peter Wolodarski en ledare som jämför dagens situation för flyktingarna med de som 1956 flydde under Ungern revolten. Men dagens flykt som i svensk media beskrivs som en kris anses vara värre än 1956 när 200 000 människor var på flykt.
Flyktingkrisen hösten 2015 är värre än vad Europa upplevde 1956. I år väntas uppemot 1,5 miljoner människor söka asyl inom EU, och hjälpbehovet växer. (Wolodarski, 2015). Att jämföra dagens situation med någonting som har skett i historien skapar för läsaren en större förståelse. Textinnehållet blir lättare att förstå eftersom många har tagit del av historien i grundskolan. Det ökar möjligheten för läsaren att förstå vad journalisten vill skapa för mening med sin text. Flyktingarna pekas genomgående ut som en utsatt grupp i såväl samhället som i EU.
Men när EU står inför detta slags utmaning drabbas unionen av kollektiv paraplys, och enskilda länder avsäger sig humanitärt ansvar i ett ovärdigt spel om att slippa flyktingar. Hjälpmottagandet 1956 framstår som så mycket mer modern, solidariskt och human. (Wolodarski, 2015).
Flyktingkrisen är mest av allt en kris för EU. 28 rika demokratier har ingått ett nära politiskt samarbete och öppnat gränserna mellan sig. Men de har hittills inte velat acceptera att en politisk union ropar efter en gemensam flyktingpolitik. (Wolodarski, 2015).
Ledarskribenten kritiserar EU och pekar på att lösningar för mottagandet av
asylsökande flyktingar går att förbättra. De är människor precis som alla andra, förutom att de flyr för ett bättre liv. Att jämföra situationen med EU för 60 år sedan gör det mer greppbart för läsaren att förstå hur situationen ser ut nu. Dessutom att EU inte kan sköta situationen bättre, både för alla länder i EU och för alla de som är på flykt är en
beskrivas som en skam för Europas demokratier.
Vi får förståelse för att det är dags för en förändring som väcker många viktiga frågor om framtiden, främst kortsiktiga. Moderaterna är på väg att ta sig ur dvalan av tystnad med Socialdemokraterna som motståndare i att vinna folkets röster. Men vad
flyktingarna drömmer om är att få ett beviljat asyl i Sverige, frågan är hur länge den drömmen vill kvarstå ”Moderaterna vill primärt minska invandringen. Inte förbättra integrationen” (Björkman, 2015b).
4.1.1 Sammanfattning
Flyktingmottagande av asylsökande som kommer till Sverige måste begränsas för att inte sätta Sverige i en sits vi inte kan ta oss ur. Dagens Nyheter är noggranna i ledarsidor med att förankra sina texter till siffror om hur många asylsökande som kommer till Sverige, men inte vilka de är. De trycker på punkterna om att någonting måste hända för verkligheten har förändrats och nu måste politiken göra det också.
4.2 Svenska Dagbladet – Nu räcker det
Varningssignalerna är många och kapaciteten att ta emot fler asylsökande anses ta slut redan i december månad. Vad ska vi göra då? Att fortsätta pressa systemet, staten och anställda till att nästan gå in i väggen är ingen lösning på problemet. Meningen ”Gränsen är snart nådd” (Arpi, 2015a) är en oroväckande mening som får läsaren att undra när vi får nog? Problemet är de asylsökande och ensamkommande barnen som är på flykt. Det är ett de som skapar större samhällsproblem än vi någonsin hade kunnat tänka oss. Regeringen kritiseras i samma mening med att de borde lyssna på
kommunpolitikerna runt om i Sverige och förstå att det inte är hållbart i längden. Det tydliggörs med ”Att skylla på naivitet räcker inte längre som politiskt ledarskap” (Arpi, 2015a) som i sin tur ger en referens till Stefan Löfvens (S) uttalande om situationen i samband med terrorattacken i Paris november 2015. Ytterligare beskriver Arpi att politiker som väljer att använda ordet naivitet är okunniga, fega och inkompetenta. Regeringen kritiseras hårt när den oberoende moderata speglingen uppenbarar sig och väcker en ny tanke hos sina läsare – vart är Sverige på väg?
Situationen som råder i Sverige beskriver Svenska Dagbladets Tove Lifvendahl den 21 oktober 2015 med rubriken ”Politiken och verkligheten”. Vad tidningens läsare må tro är att innehållet är verkligheten och det är såhär det ser ut idag - tillfälliga
gränskontroller, en ökning av ensamkommande flyktingbarn där många är utan ID-handling och de som blir nekade uppehållstillstånd måste lämna landet snarast. Nationaliteten på de asylsökande flyktingarna anges endast en gång - syrier. Hur de kommer till Sverige för att söka asyl, som vid beviljat uppehållstillstånd tillges rätten att ta hit sina familjer på betydligare säkrare och billigare vis än dyra och livsfarliga
flyktvägar. Förklaras gör dock att Migrationsverket kräver försörjningsplikt för de som tar hit sin familj och att de skall kunna försörja dem utan att vara i behov av bidrag.
De som kommer till Sverige nu hade kunnat få ett bättre mottagande och en bättre start. För detta beklagliga faktum finns det fler som borde känna ansvar. (Lifvendahl, 2015). Så lyder de två sista meningarna som ger dolda värderingar som underförstått skyller situationen på regeringen. Politiken är under all kritik och lösningen på
Nästa år beräknas fler asylsökande komma till Europa. Och i Europa är Sverige det allra populäraste målet, eftersom vår politik har avvikit från andra med sin generositet. (Arpi, 2015b).
Framtiden för Sverige känns minst sagt ostabil, men vems fel är det? Rubriken döljer inte svaret på frågan för läsaren ”M tar ansvar, men vad gör S?” (Arpi, 2015b). Kritiken är hårt riktad mot den socialdemokratiska regeringen och hur de anses ha låtit
situationen gå över styr. Både Decemberöverenskommelsen (DÖ) och den svenska politiken faller samtidigt. Det tog för lång tid för Löfven att inse fakta – vi har inte varit naiva, det är han som varit det. Det är så Svenska Dagbladet uttrycker situationen i ledartexten. Moderaterna lyfts fram i beskrivning av att de lagt fram förslag på en möjlig förändring. Förslag som ledarskribenten Arpi anser att Socialdemokraterna bör anamma. Ett samarbete hade inte skadat, speciellt inte i en tid där drastiska och hårda tag måste tas för att nå en mer hanterbar situation. Det går inte att skylla enbart på EU längre, utan det är dags att ta tag i problemet själva genom att ta ett hårdare tag om situationen;
Moderaterna föreslår också att de som fått avslag på sin ansökan omedelbart ska lämna landet. Ett ja ska betyda ja, och ett nej ska betyda nej. (Arpi, 2015b).
4.2.1 Sammanfattning
Den politiska färgningen kan inte vara mer tydlig, obunden moderat, i samband med att Moderaternas ställning och uttalande är ständigt återkommande. De asylsökande flyktingar beskrivs som en belastning för det svenska systemet och det behöver göras något mer än att diskutera problemet.
4.3 Göteborgs-Posten – Någonting måste göras nu!
hänvisa till Migrationsverkets rapporter om att närmare 190 000 flyktingar beräknas ha tagits emot under 2015.
Enligt myndighetens beräkningar kommer kostnaderna för mottagandet att ligga på omkring 270 miljarder kronor fram till år 2019. (Teodorescu, 2015).
Här besitter journalisten en resurs att undersöka både framtiden och verkligheten på ett sätt som läsaren inte har samma möjlighet till. Läsaren får tro på vad hon skriver men frågan väcks; vem ska betala detta? Ledarskribenten framkallar en opinion hos läsaren om vad de skall tycka och tänka om hur situationen kan finansieras.
Situationen är horribel, över vår kapacitet och omoralisk. Flyktingsituationen är ett problem för samhället och med många frågor om framtiden.
Susanna Birgerssons rubrik den 23 oktober 2015 ”Det här har vi inte gjort förut” är inledningen till en ledare om hur det här vi går igenom nu är på en helt annan nivå än flyktingmottagandet någonsin varit i Sverige. Likt tidigare ledares texter hänvisas läsaren till Migrationsverkets prognoser – såhär är det och det är inte bra. Men här beskrivs även prognoserna som osäkra och ej fullt pålitliga. Vad ska nu läsaren tro på? Enbart att det är såhär det kan se ut men hur situationen faktiskt ligger till är inte
uppenbart. Situationen för Sveriges mottagande av ensamkommande barn beskrivs som problematisk och svår ”[…] när tiotusentals barn snabbt ska slussas in i systemet, förvärras situationen för alla” (Birgersson, 2015). Det krävs resurser, tid och platser för barnen att bo på - men Sverige har inte detsamma resurser längre. Finansministern Magdalena Andersson (S) anses ha tagit sitt förnuft till fånga när hon uttryckt att dagens situation inte är hållbar och måste struktureras upp. Ansvaret vilar först och främst på regeringen, men om de kunde lägga fram förslag som gjorde Alliansen välvilliga att samarbeta mot en bättre och säkrare framtid anser ledarskribenten att situationen förhoppningsvis skulle kunna förbättras.
Peter Hjörne (2015) inleder sin ledare med att beskriva att ”hjärtat har fått hjälp av hjärnan” vi skall tycka synd om flyktingarna som orsakar samhällsproblem men samtidigt hjälpa och välkomna dem. ”Kostnaderna för flyktingmottagningen ökar dramatiskt” (Hjörne, 2015) är ytterligare en finansiell syn på hanteringen av
lån för att finansiera situationen är ett förslag som läggs fram. Grupper som utgör flyktingarna eller vilken nationalitet de har förekommer inte, bortsätt från gruppen ensamkommande barn. Slutligen görs läsarens osäker och undrande över framtiden med orden ”Sverige kommer inte att bli sig likt igen” (Birgersson, 2015).
4.3.1 Sammanfattning
Göteborgs-Posten speglar en liberal anda, men att staden är socialistiskt styrd märks delvis i innehållet när ett samarbete med socialdemokraterna föreslås för att rädda situationen. De anser dessutom att ett lån för att finansiera kostnaderna som en lösning på omhändertagande av asylsökande flyktingar. Europa kritiseras för sitt handlande och de ensamkommande flyktingbarnen är den grupp som anses vara mest akut att ta hand om.
4.4 Dala-Demokraten – Restriktivare mottagande
Det svenska samhället håller på att kollapsa i takt med att antalet flyktingar och
ensamkommande barn ökar. Det finns ingen plats för dem längre i ett läge där det råder brist på boende, platser i skolan och socialarbetare. ”Tanken är att det ska sända en signal som gör Sverige lite mindre attraktivt för dem som söker asyl” (Greider, 2015a) det är ledarskribentens beskrivning av det tillfälliga uppehållstillståndet i Sverige med mål om att minska antalet asylsökningar. Det handlar om otrygghet för de som söker asyl men ett nödvändigt minskat asyltryck i Sverige. Likt tidigare analyserade ledare är asylsökande flyktingar ett problem för att det är för många. Den socialistiska ideologin som tidningen har speglas i orden;
[…] viktigast just nu: att fördelningen av asylsökande mellan kommuner bli mer jämlik. Även rika kommuner kommer framöver att tvingas att ta sitt ansvar. De har de struntat i tidigare och det har stuckit många i ögonen, särskilt i de fattiga s-kommuner som tagit ett enormt ansvar. (Greider, 2015a).
Kritiken är hård mot de kommuner som inte sträckt ut en hjälpande hand och den socialistiska ideologin om att det skall vara lika för alla kommer tydligt fram. Det är en ekonomisk fråga där alla skall vara med och bidra lika mycket till att finansiera
flyktingmottaganden. Ytterligare är ledartexten personlig och politisk färgad, vilket också syns tydligt i de förslag som läggs fram på vad som borde göras inom en snar framtid. Politiken bör bli mer restriktiv, höginkomsttagare borde skatta mer och höja utgiftstaket och låta statsfinanserna gå med underskott i några år. Än en gång är det påfrestandet av flyktingmottagandets asylsökande på svensk ekonomi som beskrivs vara problematiken;
Bensindunkarna plockas på sina håll fram i takt med att spritflaskorna töms och flyktingar tvingas av fruktan för sina liv att patrullera kring sina boenden. (Greider, 2015c).
Vem skall betala för bränderna som görs i protest mot flyktingmottagandet?
Flyktingarna är en hårt utsatt grupp i samhället som själva inte har valt att behöva leva under dessa omständigheter. Alla länder i Europa som satt ner foten och sagt nej till flyktingmottagande eller förändrat sin flyktingpolitik till för att framstå som ett oattraktivt land att söka asyl i beskrivs som en skam för humaniteten;
Sveriges flyktingmottagande är i särklass det mest generösa i ett övrigt – bortsätt från Tyskland – osolidariskt Europa. (Greider, 2015b).
4.4.1 Sammanfattning
Flyktingsituationen påverkar politiken och ekonomi, men Sverige är fortfarande solidariskt gällande mottagande. Flyktingarna som kommer i hopp om att få beviljat asyl blir inte rättvist behandlade och beskrivs som att de bör bli ett vi tillsammans med oss. Den ideologiska tillhörigheten framträder som tydligast när de rika kommunerna och höginkomsttagare anses vara både lösningen och problemet till situationen.
4.5 Sydsvenskan – Situationen måste förändras
Kritiken mot Europas mottagande av flyktingar beskrivs som ett problem;
Det är alltjämt inom EU som kärnfrågorna måste lösas kring hanteringen av flyktingströmmen från krigets Mellanöstern. (Sydsvenskan, 2015a).
på svensk nivå utan även på EU-nivå kritiseras hårt. Hur Balkanländerna tillåts leva på sin historia som utsatta stater som inte låter sina gränser öppnas för att hjälpa de som flyr för sina liv på grund av historien.
Sydsvenskans gestaltning av flyktingkrisens asylsökande grupper tar en vändning från andra ledarskribenters texter. De förklarar fördelarna med flyktingströmmarna i
samband med att arbetsmarknaden har brist på yrken så som lärare, läkare och inom IT, arbetskraft behövs och lär finnas bland asylsökande. Här tolkas också majoriteten av flyktingar som vuxna. Men den positiva bilden som ges av asylsökande flyktingar förändras;
Det tar nio månader eller mer för att få en asylansökan prövad, det tar i genomsnitt sju år innan en nyanländ flykting är etablerad på arbetsmarknaden. En lång tid i passivitet är skadlig på många sätt, också eftersom kompetensen är en färskvara. (Sydsvenskan, 2015b).
Asylsökande flyktingar är ett problem, oavsett hur synd det är om de som flyr från krig. För vem vill fly från sitt hemland? Det är inte vår verklighet som beskrivs, det är den framtida verkligheten som beskrivs. Den liberala bilden av verkligheten skapar utan tvekan en fråga till medborgarnas dagordning;
Hade sedan regeringen lånat lite ur oppositionens budgetförslag och insett vikten av att sänka skatter på arbete istället för tvärtom, samt utvidgat rutavdraget istället för att minska det, hade möjligheterna ökat att klara den utmaningen som flyktingströmmar innebär. (Sydsvenskan, 2015b).
Journalistens beskrivningsmakt att ge en egen vinkling av verkligheten är
återkommande genom de subjektiva åsikter som ges om verkligheten. Den politik som bedrivits kan inte fortgå utan;
Det är verkligheten som har förändrats de senaste månaderna i rasande takt dessutom. Då måste politiken också förändras, hur beklagligt det än är. (Sydsvenskan, 2015c).
Här beskrivs Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra som gått från att företräda Fredrik Reinfeldts ord om att ta emot med öppna hjärtan till att stänga gränser på grund av dagens situation. Att det görs jämförelser till det högerextrema SD är inte att
Men det är inte inställningen till invandringen som har närmat sig SD:s. Det är verkligheten som har förändrats och de senaste månaderna i rasande takt dessutom. (Sydsvenskan, 2015c).
Att statsminister Stefan Löfven (S) uttryckt sig om att vi behöver en paus anses inte heller beror på SD. Utan det är verkligheten som har kommit ikapp politikerna. Läsarna blir fria till att bilda en opinion kring hur hanteringen av flyktingar skall fortsätta.
4.5.1 Sammanfattning
Sydsvenskan är den enda av utvalda ledartexter som ser någonting positivt med flyktingarna men har trots det mer negativt att lyfta fram än positivt. De skapar en opinion och väcker frågor genom att referera till olika politiker och partier. De är överens med övriga ledarskribenter att situationen måste förändras och förbättras.
5. Slutsatser
Ledarna gestaltar tydligt asylsökande flyktinggrupper utefter egna efterkonstruktioner av vad de ser och hör av den politiska eliten. Innehållet i ledarsidorna har visat ett likvärdigt innehåll gällande vad det skrivs om, men ställningstaganden och beskrivning av situationen skiljer sig åt mellan ledarsidorna. Innehållet delar den gemensamma punkten att kritisera det svenska flyktingmottagandet och ifrågasätta den svenska politiken.
Medierna är experter på att utforma och beskära politiska- och krissituationer till sin egen fördel. Dels för att mediernas syfte är att nå ut till flest antal läsare men också för att strategin är att sälja så många nummer som möjligt. Hur och varför medierna har möjligheten att skapa nyheter beror på deras tillgång till resurser som läsarna inte har. Det ger medierna möjligheten att utforma verkligheten utefter hur de uppfattar
situationen och inte hur det behöver vara rent objektivt. De har även möjlighet att skapa beskrivningar, en deskriptiv ram, utifrån hur de själva tolkar och ser på verkligheten. Precis som en fallstudie utgår från uppfattas verkligheten utifrån vad vi läser i ledarsidor vilka är formade av subjektiva gestaltningar. Ett tydligt exempel på en resurs
5.1 Dagordningsteorin
Media i sig utgör en arena för samhällskommunikation, varpå jag kan dra slutsatsen att ledarsidorna bildar tyckararenor som fungerar som en politisk vägledning för läsarna utifrån vad ledarskribenterna tycker. Hur ledarskribenterna avspeglar sina värderingar och åsikter av verklighet i gestaltningar väcker frågor som i sin tur varierar mellan tidningarna. Värderingar och samhällssynen framkommer tydligt i Dala-Demokraten där de rika kommunerna och höginkomsttagarnas pekas ut till att inte bidra tillräckligt […] att fördelningen av asylsökande mellan kommuner bli mer jämlik. Även rika kommuner kommer framöver att tvingas att ta sitt ansvar (Greider, 2015a). Varefter dessa värderingar främst grundas på att tidningen är socialdemokratisk och för att tidningens huvudsakliga räckvidd är i Dalarna, där majoriteten av kommunerna är socialistiskt styrda. I motsatt gör Sydsvenskan mellan raderna klart för läsaren sin kritik mot regeringen och gör jämförelser till SD när de vill göra avstamp i politiken; Men det är inte inställningen till invandringen som har närmat sig SD:s. Det är verkligheten som har förändrats (Sydsvenskan, 2015c).
Göteborgs-Posten beskriver asylsökande som en utsatt grupp som orsakar ekonomiska problem. I Göteborgs-Posten framkommer även förslag på ett samarbete mellan partierna och Socialdemokraterna för att förbättra situationen, vilket kan bero på att Göteborg är en socialistisk styrd stad. Tidningens geografiska räckvidd är främst Göteborgsområdet vilket gör att tidningen klassas till en lokaldagstidning. Det är även en klassificering som kan göras till Dala-Demokraten och Sydsvenskan vars räckvidd är begränsad till Dalarna respektive Sydsverige. Där av förespråkar jag att vinklingarna i lokaldagstidningarna utgår både från hur ledarskribenterna anser att gruppen
asylsökande flyktingar påverkar deras stad och tidningens politiska tillhörighet.
Gemensamt är att innehållet vill spegla den politiska situationen, EU:s handlande och vilka problem flyktingarna anses innebära för samhället. Gestaltningarna framstår utifrån de olika perspektiven av en och samma situation som fiktiva avspeglingar av verkligheten. De struktureras till att skapa mening genom att politiska yttranden framträder i innehållet; politisk naivitet räcker inte. Det framkommer tydligt hur den politiska dagordningen gjort en påverkan på medias dagordning utifrån hur
asylsökande flyktingar framkommer tydligt i Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Dagens Nyheter och Sydsvenskan, varpå dessa tidningar gemensamt har oberoende liberal och moderat politisk ställning. Sett till situationen som Sverige befunnit sig i under den period som ledarna producerats och publicerats blir det förståeligt hur och varför verkligheten gestaltas med värdeladdade ord. I beskrivningarna av regeringen och det svenska mottagandet som naivitet, solidariskt och generöst förstärks synen på situationen i tidningarna. Opinionsbildningen framkommer tydligt i Svenska Dagbladet mot regeringen när naivitet beskrivs som ett begrepp enbart fega, ointelligenta och okunniga politiker använder sig av. Däremot är ledarskribenterna överens om att beskriva Sverige som ett solidariskt land i jämförelse med övriga Europa.
Fallets material har gjort det möjligt att se skillnader mellan tidningarnas gestaltningar av verkligheten. Det framträder tydligt hur medierna påverkar och skapar en debatt utifrån hur verkligheten beskrivs. Strävan efter att skapa en kontext mellan
textinnehållet och verkligheten med en ideologisk mening framträder tydligt i
ledarskribenternas texter utifrån hur de formar åsikter efter ideologin och refererar till vissa partier mer positivt. Vad ledarskribenten väljer att lyfta fram till att konsumeras skall helst leda till en opinion bland läsarna, därmed tas det hänsyn till den diskursiva praktiken. Ledarinnehållet får ett visst värde för medierna när det leder till ett resultat av opinionsbildning. Gruppen flyktingar blir endast synliga i samband med den politiska elitens dagordning som i sin tur påverkar ledarskribenternas åsikter. Vad som tydligt framgår är att de asylsökande flyktingarnas ursprung och kultur är ointressant. Innehållet handlar snarare om att beskriva politikernas uttalanden och konstatera
tidningens ideologiska ställning utifrån vad politiker uttalar. Det framkommer tydligt att ledarskribenterna vill väcka frågor som förs över till både den politiska och
allmänhetens/medborgarnas dagordning. Skillnaden som görs är hur den politiska färgen framträder mindre i Dagens Nyheter men desto mer i Svenska Dagbladet, Dala-Demokraten, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Det kan liknas med en cirkel - det som den politiska dagordningen tar upp förs över till mediernas dagordning som sedan ger influenser till allmänhetens/medborgarnas dagordning.
5.2 Vi-mot-dem-perspektivet
på hur de påverkar samhället. Det enda som medierna anser är intressant är hur gruppen är i relation med det svenska samhället. Asylsökande flyktingar kategoriseras till en utsatt grupp som skapar både politiska- och samhällsproblem. Dessa problem uttrycks som motstridigheter mellan partier, nya förslag av partier och hur flyktingmottagandet är en ekonomisk fråga. Varpå innehållet inte handlar om de asylsökande flyktingarna, utan om hur samhället framställs av politiker och hur det kan skapa debatter. Det visar på medias effekt till att kategorisera grupper för läsaren till ett vi och dem perspektiv. Kategoriseringen blir negativ och ger en destruktiv inställning till hur vi bör förhålla oss till dem. Texterna lyfter fram hur ”vi” talar om ”dem” som föremål i gestaltningar av verkligheten med användning av teorier. Stereotypiseringen som media gör åt oss får två sidor - bilden av de andra och oss. I Dala-Demokraten förekommer däremot ett socialistisk oss-tillsammans-tänk istället för ett vi mot dem som i de liberala, oberoende liberala och oberoende moderata ledartexterna. Sydsvenskan ger däremot ett positivt förslag av hur samhället kan dra nytta av de asylsökande flyktingarna i arbetssektorn, även om de senare skriver att det är en lång och svår process att ta sig in i arbetslivet, hela 9 år, ser de potentiella möjligheter.
5.3 Beskrivning av grupper
Mediernas teknik för att fånga intresse utifrån de texter jag studerat är att fokusera på språket för att övertyga med lättförstådda enkla och tydliga uttryck. Ledarskribenterna Wolodarski (DN) och Teodorescu (GP) lyfter båda fram situationen så att den kommer närmre en berörande, beröringspunkter, förståelse hos läsaren genom att jämföra nutid med dåtid. I Dagens Nyheter jämförs situationen 2015 med Unger revoltens flyktingar 1956 ”Flyktingkrisen hösten 2015 är värre än vad Europa upplevde 1956. I år väntas uppemot 1,5 miljoner människor söka asyl inom EU, och hjälpbehovet växer” (Wolodarski, 2015). Men även i Göteborgs-Posten jämför Teodorescu
flyktingmottagandet med 1989 genom att referera till ett regeringsprotokoll. En större förståelse väcks för texten genom att ledarskribenterna använder denna typ av
berättarteknik för att förenkla och göra verkligheten bättre förstådd, även kallat medielogik.
Dessutom stärks mitt antagande om att det är män som är asylsökande flyktingar utifrån egna erfarenheter om att kvinnan betraktas svagare än mannen. Det är mannen som skall försörja kvinnan medan hon är hemma och tar hand om barn och hushåll. Medierna når även här vissa beröringspunkter som kulturer där jag antar att det är så deras kultur är utifrån hur jag uppfattar av verklighet. Utifrån de kategoriseringar som medierna oundvikligen skapar åt oss som läsare tar vi helt enkelt förgivet att de grupper som beskrivs som asylsökande är män.
Ytterligare kan flyktingarna tolkas som män i samband med Migrationsverkets krav på att enbart bevilja asyl till de som vill ta hit sina familjer om de kan försörja dem själva. Antagandet förstärks när begreppet krav på försörjningsplikt förekommer i samband med beviljat uppehållstillstånd i Sverige. Det stärker antagandet av att det är männen som arbetar och försörjer sina familjer i deras kultur. Därför tolkas det som att det är männen som klarat göra den svåra flykten och har kompetens att arbeta ihop tillräckligt med pengar för att kunna betala en säkrare flykt för sina familjer. Varifrån de
asylsökande flyktingarna kommer framgår inte mer än en enda gång, då nämns Syrien i Svenska Dagbladet. Om flyktingarnas bakgrund och anledning till att fly från sina hemland nämns inte, det är inte intressant att berätta om. Det gör att läsaren kan tolka nationaliteten på de asylsökande flyktingarna som syrier med hänsyn till det vi dagligen via olika kanaler tar del av om krigssituationen i Syrien och terrorgruppen IS.
IS-gruppen förmodas enbart bestå av män utifrån de bilder och nyhetsrapporteringar som förekommer i olika mediekanaler. Män ses därmed som ett hot till skillnad från kvinnor och barn. Med hänsyn till att vi vet att IS strider i Syrien stärks antagandet av att de flesta flyr från Syrien.
Ledarskribenternas kunskap om respektive politiska ideologi framkommer i hur de utformar textinnehållet så att det skapar en mening för läsaren genom hur de beskriver situationen utifrån politiken. Enstaka ledarskribenter beskriver själva flykten som ligger till grund till hur grupperna tolkas att utgöras av män nämns i flertalet ledartexter gruppen ensamkommande flyktingbarnbarn. Det som är förekommande för
inte försöker beskriva situationen åt dem ”[…] när tiotusentals barn snabbt ska slussas in i systemet, förvärras situationen för alla” (Birgersson, 2015). De hänger inte ut barnen utan gör kortfattade uttalanden som jag tolkar komma från organisationer eller myndigheter.
5.4 Diskurser
Effekten av media skapas genom diskurser som byggs upp av språkliga konstruktioner av verkligheten, en maktresurs medier har. Språket i sig används i all sin enkelhet i alla texter, som gör det lättare för läsaren att förstå och ta in vad det är som står. Det blir nästan en kapplöpning mellan tidningar för att nå flest läsare med sina åsikter.
Medieinnehållets formulerade konstruktioner av verkligheten görs som en avspegling av hur ledarna tolkar den politiska verkligheten. Det gäller för alla ledartexternas
konstruerade beskrivningar av verkligheten. Den politiska verkligheten är för mig medierad eftersom det är medierna som återberättar vad politiker sagt och hur de
uppfattar politiken. Där av tolkas varje ledare enskilt referntiellt som en sann avspegling av verkligheten och metalingvistiskt genom att textinnehållet tolkas utefter journalistens vinklingar och åsikter om verkligheten. Beroende på vilken tidning som studeras
framgår det att verkligheten har många gestaltningsperspektiv. Det innebär att det inte finns enbart en sann gestaltning av verkligheten.
