Sida 1 av 49
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Niklas Ekvall OP SA 18-21
Handledare Antal ord: 11 958
Mariam Bjarnesen Beteckning Kurskod
1OP415
RELATIV ÖVERLÄGSENHET I KRIGET MOT TERRORISMEN
- EN TEORIPRÖVANDE TVÅFALLSSTUDIE OM SPECIALFÖRBANDSTEORI ABSTRACT:
In 1993 William McRaven developed a theory about how special forces units could achieve relative superiority against a larger, well-defended force. To achieve relative superiority, the unit must consider the six principles that in one way or other effects the result and makes the difference between failure and success.
But a lot have happened since 1993. September 11, 2001 marks as a turning point in the war against terror when al-Qaeda hijacked airliners and flew them straight into World Trade Center and Pentagon. President George Bush declared war against terror immediately, a war that still is being fought today.
Since then, the use of special operations forces has increased dramatically but studies about them remains far behind.
The aim of this study is to analyze if McRavens theory remain relevant in modern conflicts
against terror organizations. This was achieved by applying McRavens theory on two cases, Operation Neptune Spear and The Raid on Yakla.
The result shows that the theory has explanatory power but when operating under highest secrecy, information remains restricted for scholars and researchers. Making it difficult to generalize a theory of units of this character.
Nyckelord:
Sida 2 av 49
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3
1.1 Problemformulering ... 3
1.2 Forskningsöversikt ... 5
1.3 Syfte och frågeställning ... 9
1.4 Avgränsningar ... 9
1.5 Disposition ... 10
2. TEORI ... 11
2.1 Motivering av vald teori ... 11
2.2 Relativ överlägsenhet... 11
2.2.1 McRavens sex principer för att uppnå relativ överlägsenhet ... 13
2.3 Sammanfattning av teori ... 16
2.4 Kritik mot teori ... 17
3. METOD ... 18 3.1 Forskningsdesign ... 18 3.2 Metoddiskussion ... 19 3.3 Materialdiskussion ... 19 3.4 Forskningsetiska överväganden ... 22 3.5 Operationalisering ... 22 4. ANALYS ... 26 4.1 Räden i Yakla ... 26
4.2 Sammanställning analys Räden i Yakla ... 32
4.3 Operation Neptune Spear ... 33
4.4 Sammanställning Operation Neptune Spear... 38
4.5 Resultat ... 38
4.5.1 Principerna verkar i synergi med varandra ... 40
5. AVSLUTNING ... 42
5.1 Sammanfattning och återkoppling till frågeställning ... 42
5.2 Slutsatser ... 43
5.2.1 Resultatdiskussion ... 43
5.2.2 Teori- och metoddiskussion ... 44
5.3 Relevans för yrkesutövning ... 44
5.4 Vidare forskning ... 45
LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 46
Litteratur ... 46
Artiklar... 47
Tidningsartiklar hämtade från webben ... 48
Webbsidor ... 49
FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1:RELATIVE SUPERIORITY GRAPH ... 16
FIGUR 2:THE SPECIAL FORCES OPERATIONS MODEL ... 17
TABELL 1:ANALYSVERKTYG ... 25
TABELL 2:SAMMANSTÄLLNING ANALYS RÄDEN I YAKLA ... 32
Sida 3 av 49
1. Inledning
1.1 Problemformulering
Efter terroristattackerna mot World Trade Center år 2001 förklarades det globala kriget mot terrorismen under ledning av USA. Trots att kriget förklarades relativt nyligen så är inte terrorism på något sätt ett nytt fenomen. Terrorismen är ett uråldrigt hot som har sina rötter i många kulturer och kontexter, ett hot som därför inte helt enkelt kan placeras i ett enda fack eller lättvilligt besegras.1 Som exempel kan en stat terrorisera sin egen befolkning i syfte att upprätta och bibehålla kontroll, motståndsgrupper kan rikta sin ansträngning mot en ledande elit eller styre. Egentligen kan terrorism förekomma hela vägen från staten ner till enskild individ. Även om terrorism som begrepp är svårdefinierat menar Cynthia C. Combs att begreppet innehåller minst fyra faktorer. För det första så är terrorism en våldshandling, för det andra så har den ett politiskt motiv eller mål, för det tredje begås den mot civila icke-kombattanter och slutligen så genomförs den inför och mot publik i syfte att sprida skräck för att uppnå sina mål. Genom att utgå från dessa kriterier så kan våldshandlingar från till exempel fotbollshuliganer och andra typer av vansinnesdåd uteslutas.2
Det är inte helt orimligt att påstå att det finns ett före och efter 11 september. Världen har
sedan millennieskiftet blivit än mer komplex och osäker plats med en ny hotbild som skapar utmaningar för samtliga stater. Specialförbanden har gått från andra världskrigets nödlösning
för att möjliggöra storskalig konventionell krigföring till förstahandsval i precisa tillslag. Specialförband idag beskrivs utav svenska Försvarsmakten som en särskild resurs som kan verka i högre fysiska, psykiska och politiska riskmiljöer än vad som kan accepteras av reguljära förband. Personalen är särskilt uttagen, utbildad och utrustad för att lösa uppgifter som reguljära förband av olika anledningar inte kan lösa. Således tillför specialförbanden alternativa och unika handlingsmöjligheter för att uppnå strategiska målsättningar.3 Den
beskrivningen delas av Bernd Horn som också beskriver hur specialförbandens förmågor har blivit ett lukrativt strategiskt verktyg för beslutsfattare på militär och politisk nivå och utgör
1Combs, Cindy C. Terrorism in the Twenty-First Century. 8. Uppl. New York: Routledge, 2018, s.3-4 2 Combs, s.14-17
3 Försvarsmakten. Särskilda Operationsgruppen – SOG.
Sida 4 av 49 specialförbanssystemets tillväxt preciseras i Daniel Byman & Ian A Merritts artikel där det skrivs att 2001 tjänstgjorde 30,000 personer inom systemet och från 2017 tjänstgör nu 70,000. Specialförbanden har dessutom ökat antalet länder som de opererar i, från 60 länder år 2009 till 147 länder år 2015. Det betyder att amerikanska specialförband har någon form av närvaro i ungefär 70% av världens nationer.5
Trots en ökad användning utav specialförband i dagens konflikter har forskningsområdet kring specialförband inte ökat i samma takt. Enligt Scott Morrison är forskningen kring specialförband ytterst liten i jämförelse med övriga försvarsgrenar. 6 Även Alastiar Finlan understryker bristen av forskning kring specialförbanden och dess militära makt trots ett
frekvent användande av systemet. Finlan menar att utan teoriutveckling kommer praxis om specialförbanden alltid vara begränsat och inte kunna nå en emanciperad potential.7
Ett av de mest kända verken i teoretiseringen av specialförband är William H. McRavens bok Spec Ops där McRaven utvecklar en teori om hur en mindre enhet kan uppnå överlägsenhet över en större motståndare. De åtta fallen som analyseras är från andra världskriget till och med 1976.8 I mina eftersökningar efter tidigare forskning är McRavens teori vanligt
förekommande. Teorin är särskilt krediterad i Robert Spulaks bok A Theory of Special Operations: The Origin, Qualities, and Use of SOF men han menar samtidigt att McRavens teori främst omhändertar rädföretag. Spulak har sin utgångspunkt i McRavens teori i syfte att utveckla den över specialförbandens samtliga uppgiftställningar.9
Att undersöka specialförbandens framgångar och motgångar i aktuella konflikter bidrar därför till att skapa en mer tillgänglig specialförbandspraxis. Utöver forskningen finns det även en
4 Horn, Bernd. The evelution of SOF and the rise of SOF Power. I Special Operations Forces in the 21st Century : Perspectives from the Social Sciences. Turnley Glicken, Jessica, Michael, Kobi & Ben-Ari, Eyal (red.) Abingdon: Routledge, 2018, s.25.
5 Byman, Daniel & Merrit, Ian.A. The New American Way of War: Special Operations Forces in the War on Ter-rorism, The Washington Quarterly, 41:2, 2018, s.83
6 Morrison, Scott. "Redefining the Indirect Approach, Defining Special Operations Forces (SOF) Power, and the
Global Networking of SOF." Journal of Strategic Security 7, no. 2, 2014, s,48
7 Finlan, Alastair. ”A dangerous pathway? Toward a theory of special forces”, Comparative Strategy, 38:4, 2019,
s.256
8 McRaven, William H. Spec Ops- Case studies in special operations warfare: Theory and practice. New York:
Presidio press, 1996.
9Spulak, Robert.G Jr. A Theory of Special Operations: The Origin, Qualities, and Use of SOF. Hurlburt : The JSOU
Sida 5 av 49 moralisk och juridisk aspekt inom detta. Jon Moran argumenterar i sin artikel Time to move out of the shadows? Special operations forces and accountability in counterterrorism and counter-insurgency operations att desto mer specialförbandsoperationerna ökar desto viktigare är det att de kommer ut i ljuset för granskning och diskussion. Om det här är ”det nya normala” behövs transparens i syfte att inte främja lokala grupperingars nyvunna kunskaper och resurser till att användas åt krigsbrott.10
1.2 Forskningsöversikt
Forskningsöversikten nedan behandlar två övergripande teman. Inledningsvis presenteras artiklar som diskuterar specialförbandens roll och användande i den moderna riskmiljön. Med den moderna riskmiljön menas konflikter och krig efter 2001. Därefter omhändertar forskningsöversikten olika perspektiv gällande teoretisering av specialförband. Forskning ingående i översikten är vald för att visa att krigföring med alternativa metoder har ökat sedan kriget mot terrorismen inleddes, samt belysa de mer kända ståndpunkterna bland forskare inom ämnet.
Scott Morrison framhäver i sin artikel Redefining the Indirect Approach, Defining Special Operations Forces (SOF) Power, and the Global Networking of SOF amerikanska specialför-bands roll i den moderna konfliktmiljön. Den hotbild som skapas genom irreguljär krigföring, anskaffande av massförstörelsevapen och terrorism bidrar till konflikter som suddar ut landsgränser och därmed blir ett globalt problem. Trots att den här typen av hotbild inte på
något sätt är någonting nytt längre, menar Morrison att det finns väldigt lite forskning om hur specialförbanden ska tänkas lösa uppgift med övriga förband inom USA:s försvarsmakt. Även internt inom specialförbandssystemet finns det en viss problematik att klargöra egna teoretiska begrepp kopplat mot specialförbandens tillvägagångssätt. Dessa begrepp kallas för ”direct approach” och ”indirect approach”. Det direkta och indirekta tillvägagångssättet utgör de två huvudrubrikerna för specialförbandens uppgiftsställning där ”direct approach” är direkta våldshandlingar som till exempel rädföretag. Med ”indirect approach” menas till exempel stödjandet av andra enheter, både i insats och utbildning.
10 Moran, Jon. "Time to Move out of the Shadows: Special Operations Forces and Accountability in
Counter-Terrorism and Counter-Insurgency Operations" University of New South Wales Law Journal 39, no. 3, 2016. s. 1239-1260
Sida 6 av 49 ”indirect approach” måste omdefinieras. Han menar att det indirekta tillvägagångssättet stärks genom att se specialförbandssystemet som ett nätverk tillsammans med andra nationers specialförband. Genom ett sådant nätverk stärks det mellanstatliga samarbetet och bidrar till den militära makten på ett precist sätt. 11
Författarna Daniel Byman & Ian A Merritt ställer sig kritiska till hur specialförbanden nyttjas i kriget mot terrorismen i sin artikel The New American Way of War: Special Operations Forces in the War on Terrorism. I en konfliktmiljö där händelseutvecklingen är av mer osäker karaktär har det visat sig effektivt att nyttja förband med särskilt utvald personal och utrustning för att uppnå särskilda förmågor. Författarna menar att det uppstår en problematik när den här typen av förband verkar frekvent utan en tydlig strategisk inriktning i vad det är som ska uppnås. Risken som uppstår, menar de, är att de konflikter som försöker bekämpas förlängs eller i värsta fall eskaleras. Byman & Merritt föreslår att specialförbanden ska operera mer med de reguljära förbanden för att de enklare ska kunna fokusera på de uppgifter som kräver särskilda förmågor. För att vidare öka effektiviteten i kriget mot terrorismen så kan inte specialförbanden fortsätta operera mållöst i skuggorna, menar de.12
I artikeln The Global SOF Network: Posturing Special Operations Forces to Ensure Global Security in the 21st Century argumenterar författarna Keenan D. Yoho, Tess deBlanc-Know-les och Randy Borum att specialförbanden måste fokusera mera på ett indirekt tillvägagångs-sätt, något som även Scott Morrison argumenterar för. De menar att den gemensamma synergieffekten blir kraftfullare om ett värdland tar emot stöd från annan nations specialförband och tillsammans löser uppdragen. Ett projekt för att bygga ett sådant nätverk initierades av William McRaven i samband med sitt tillträde som chef för US Special Forces Command (USSOCOM). Ett steg som författarna menar är i rätt riktning för att öka det globala samarbetet i kriget mot terrorismen.13
11 Morrison, s.48-54 12 Byman & Merritt, s.79-93
13 Yoho, Keenan D.; deBlanc-Knowles, Tess; and Borum, Randy. "The Global SOF Network: Posturing Special
Sida 7 av 49 Jon Moran presenterar ett moraliskt och juridiskt perspektiv på specialförbandens roll i kriget mot terrorismen. I sin artikel Time to move out of the shadows? Special operations forces and accountability in counterterrorism and counter-insurgency operations argumenterar han för att specialförbandsoperationer med rådande sekretess mörklägger militära insatser. Han menar att det definitivt måste finnas operationssekretess men att uppgifterna styr. Problematiken uppstår, enligt Moran, när specialförband understödjer lokala styrkor i kombination med luftmakt. Detta skapar en typ av krigföring som kan påminna om reguljär strid men som ändå beläggs med sekretess. Moran menar att det existerar en juridisk skillnad i att genomföra till exempel en gisslanfritagning mot att verka sida vid sida med lokal milis som kan bryta mot lagar och mänskliga rättigheter. Hans huvudsakliga argument blir således att det är av vikt att väcka debatt till vilken grad specialförbanden ska verka under sekretess och vad som ska lyftas till ytan för att bibehålla juridisk och moralisk legitimitet. 14
Forskningsöversikten övergår nu till att redovisa tidigare forskning kring teori om specialförband.
I sin bok A Theory of Special Operations: the Origin, Qualities, and Use of SOF vidareutvecklar författaren Robert G. Spulak en specialförbandsteori med utgångspunkt i William McRavens teori om relativ överlägsenhet. Vidareutvecklingen genomförs i syfte att skapa en teori som täcker in en större bredd av specialförbandens uppgifter.15 Spulak menar
att det finns minst tre anledningar till att det behövs teori om specialförbanden. För det första så växer hela specialförbandssystemet och har en ledande roll i kriget mot terrorismen. För det andra så har specialförband alltid diskuterats på grund av deras strategiska och politiska inverkan. För det tredje så behövs teori för att förbättra specialförbanden i sin helhet, till exempel genom att undersöka vad som hjälper eller hindrar det strategiska användandet av specialförband.16 Spulak beskriver specialförbanden utefter tre rubriker kopplat mot friktioner. Dessa är elitkrigare, flexibilitet och kreativitet. Med elitkrigare menar Spulak att personalen inom specialförbanden är särskilt uttagen och utbildad för att omhänderta friktionerna av stridens påfrestningar såsom stress och press. Med flexibilitet hanterar de friktionen som uppstår genom kulturella skillnader och osäkerheter som uppstår genom informationsbrist. Flexibiliteten skapas genom språkkompetens, kulturell förståelse och en rad
14 Moran, s. 1239-1260 15 Spulak, s. vii
Sida 8 av 49 skapar friktionen att de inte alltid vet vad som ska hända, kan specialförbanden med sina förmågor, träning och teknologi ändra stridens dynamik på ett sätt som är svårt för konventionella styrkor.17
Alastair Finlan argumenterar i sin artikel A dangerous pathway? Toward a theory of special forces varför det är av vikt att teoretisera specialförbanden. Han menar att forskning kring specialförbanden kan öka förståelsen kring traditionella militära modeller, koncept och hur länder uppfattar krig, användandet av specialförband och applicering av militär makt. Finlan menar att fortsätta utveckla teorier om specialförband hjälper inte bara att förstå det som redan har hänt, utan hjälper till att förutspå framtidens konflikter.18
Till skillnad från Spulak och Finlan ställer sig James D. Kiras ställer sig kritisk till teoriutveckling av specialförbanden i sin artikel A Theory of Special Operations: These Ideas Are Dangerous. Han menar att bara för att specialförbanden har ett strategiskt värde och användbarhet betyder inte det att det automatiskt finns ett behov av teori. En teori om specialförband blir enligt Kiras onödig eftersom existerande teorier om insurgentverksamhet, terrorism, krig och militära konflikter är potenta nog att förklara specialförbandens roll inom dem.19
Sammanfattningsvis visar forskningsöversikten ett ökat användande av specialförband i modern krigföring. Specialförbandens unika förmågor och goda resultat kopplat mot vad det kostar i jämförelse med andra medel, gör specialförbanden till ett lukrativt handlingsalternativ på strategisk och politisk nivå. Det finns fortsatt en viss oförståelse i hur specialförbanden ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Där mållösa uppgiftställningar på strategiska nivå endast leder till ett oförändrat läge i konflikten, eller i värsta fall en eskalering. För att mer effektivt bekämpa terrorism så bör specialförbanden världen över bygga ett nätverk och främja ett indirekt tillvägagångssätt. Med det indirekta tillvägagångssättet menas att nationen som ”äger” konflikten leder insatserna men understöds av andra nationers specialförband, både i insats och utbildning. Forskningen ligger
17 Spulak, s.39-40 18 Finlan, s.255-275
19 Kiras, James D. ”A Theory of Special Operations: These Ideas Are Dangerous”, Special Operations Journal, 1:2,
Sida 9 av 49 på efterhand i relation till det intensiva användandet av specialförband. Det finns därför grund för fortsatt teoriutveckling och forskning i syfte att förstå specialförbandens strategiska roll i konflikter. Den kritik som har riktats är framför allt att specialförband inte ska sättas in utan tydliga strategiska mål, att sekretess i värsta fall kan mörklägga krigsbrott och att teoretisering av specialförband är överflödigt.
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med undersökningen är att undersöka McRavens teori om relativ överlägsenhet och dess förklaringskraft i moderna fall efter år 2001. Genom en teoriprövande ansats är det uppsatsens avsikt att antingen stärka eller lämna förslag för vidare teoriutveckling. Resultat och slutsatser kring McRavens teori ligger till grund för diskussion för specialförbandens roll i modern krigföring. Detta genomförs genom att pröva teorin mot fallen Operation Neptune Spear och Räden i Yakla.
För att uppnå syftet har följande forskningsfråga tagits fram:
• Vilken förklaringskraft har William McRavens teori om relativ överlägsenhet i fallen Operation Neptune Spear och Räden i Yakla?
1.4 Avgränsningar
Analysen avgränsas till att endast undersöka taktiska framgångar/misslyckanden i två olika exempel på rädföretag utförda av amerikanska specialförband inom ramen för kriget mot terrorismen efter år 2001. Operation Neptune och Räden i Yakla genomfördes på 90 respektive 120 minuter vilket är tidsavgränsningar för huvuddelen av undersökningen. Dock så föreligger det månader av förberedelser inför respektive operation som undersökningen också omhändertar. Avgränsningen att endast undersöka det taktiska perspektivet genomförs i syfte att vara lojal till det teoretiska ramverket som ska prövas, då den endast omhändertar taktiska framgångar.
Sida 10 av 49
1.5 Disposition
Uppsatsen är upplagd enligt följande disposition:
I teorikapitlet presenteras, kritiseras och motiveras valet av McRavens teori som står i centrum för undersökningen.
Metodkapitlet omhändertar val och argumentation för uppsatsens forskningsdesign som är en teoriprövande tvåfallsstudie med förklarande ambition. Vidare diskuteras valet av metod och undersökningsmaterial diskuteras ur ett källkritiskt perspektiv. Kapitlet avslutas med att presentera hur teorin ska operationaliseras utifrån McRavens sex principer för att uppnå relativ överlägsenhet.
I analyskapitlet ställs de framtagna operationella indikatorerna mot materialet och resultatet sammanställs.
I avslutningskapitlet besvaras framtagen forskningsfråga och resultatet diskuteras. Slutsatser utifrån resultatet och diskussionen utgör därefter grund för förslag till vidare forskning och relevans för yrkesutövningen.
Sida 11 av 49
2. Teori
2.1 Motivering av vald teori
William McRavens teori om relativ överlägsenhet förekommer på fler ställen vid eftersökningar av tidigare forskning. Teorins syfte är inte enbart beskrivande utan presenterar en modell som ska fungera som ett verktyg för praktiken. Genom tydliga faktorer om vad som skapar framgång ges möjligheten att applicera dessa på empirin, vilket skapar bra förutsättningar för en undersökning med den här ambitionsnivån. Insatser som har genomförts i kriget mot terrorismen och som har blivit offentliga är ofta räder mot betydande terroristledare. Det innebär direkt inriktade insatser, vilket McRavens teori främst omhändertar.
2.2 Relativ överlägsenhet
Med relativ överlägsenhet menar McRaven en överlägsenhet som en mindre styrka kan uppnå mot en större eller välförsvarad styrka.20 McRaven delar in relativ överlägsenhet i tre huvudsakliga delar.
• ”Relative superiority is achieved at the pivotal moment in an engagemant”21
Relativ överlägsenhet uppnås i det som identifieras som mest centrala delen i operationen. Den delen, eller momentet, är varierande från fall till fall. Till exempel under andra
världskriget fyllde britterna ett fartyg med över fyra ton sprängmedel, klädde in den med bepansrat stål och körde den rakt in i en tysk torrdocka. När fartyget hade nått utkanten av den tungt försvarade hamnen, cirka tre kilometer från torrdockan, kunde tyskarna inte stoppa fartyget. Redan där, tre kilometer från, är relativ överlägsenhet uppnådd. Tidpunkten för när relativ överlägsenhet uppnås är oftast tidpunkten för när det är som mest riskfyllt. Desto närmare den anfallande styrkan är målet, desto tuffare blir försvaret. Men när den anfallande styrkan väl har tagit sig förbi det sista hindret är sannolikheten att nå relativ överlägsenhet större än riskerna för att inte göra det.22
20 McRaven, s.2 21 McRaven, s.4 22 McRaven, s.4-5
Sida 12 av 49 • ”Once relative superiority is achieved, it must be sustained in order to guarantee
victory”23
Förmågan att bibehålla relativ överlägsenhet kräver mod, intellekt, djärvhet och uthållighet. egenskaper som härstammar från Clausewitz moraliska faktorer.24 Fritagningen av Mussolini är ett exempel på intellekt. Efter att ha glidflugit in mot hotellet där Mussolini hölls fången tog det fyra minuter för den anfallande styrkan att storma hotellet och uppnå relativ överlägsenhet. För att få Mussolini från platsen krävdes det att relativ överlägsenhet bibehålls tills Mussolini befinner sig på en säker plats. Genom djärva beslut förde styrkan Mussolini över bergen tills de förstärktes av konventionella styrkor och uppdraget var slutfört.25
• ”If relative superiority is lost, it is difficult to regain”26
I en specialförbandsoperation är det viktigt att relativ överlägsenhet uppnås tidigt. Desto längre tid det tar, desto större är risken att motståndarens vilja, slumpen och osäkerhet påverkar utfallet om operationen ska lyckas eller ej. För att återkoppla till det första exemplet när britterna rammade ett fartyg in i den tyska torrdockan. Fartyget bar på åttio kommandosoldater som hade till uppgift att förstöra objekt på land. Det initiala motståndet de möte av sjömän och soldater begränsade deras framfart i trettio minuter och under den tiden lyckades tyskarna få fram förstärkningar, något som förvånade de brittiska soldaterna. Den relativa överlägsenheten förlorades och de lätt utrustade brittiska soldaterna stod chanslösa mot den konventionella arméns eldkraft. Striden pågick i två timmar innan de tvingades ge upp.27 23 McRaven, s.5 24 McRaven, s.5 25 McRaven, s.5 26 McRaven, s.6 27 McRaven, s.6
Sida 13 av 49
2.2.1 McRavens sex principer för att uppnå relativ överlägsenhet
Utifrån analys av åtta fall har McRaven identifierat sex principer som har varit avgörande för fallets utgång. De sex principerna är enkelhet, sekretess, repetition, överraskning, hastighet och syfte. Om någon av dessa principer har frångåtts eller på annat sätts missats, så har det lett till misslyckande i någon form. Principerna interagerar med varandra och det är synergin dem emellan som möjliggör att relativ överlägsenhet kan uppnås.28
Enkelhet (Simplicity)
Av de sex principerna anser McRaven att enkelhet är den viktigaste men även bland de mest svåra att uppnå. För att nå framgång delas principen upp i tre element, begränsa
mängden målsättningar, goda underrättelser och besitta en hög grad av innovationsförmåga.29 Operationens målsättningar dikteras av politiska eller strategiska beslutsfattare men
genomförande chef har generellt relativt fria tyglar att bestämma de taktiska, så länge de taktar med högre chefs målsättning. Därför är det av stor vikt att mängden taktiska målsättningar begränsas till endast de mest vitala för att enkelhet ska kunna uppnås.30
Det andra elementet för att uppnå enkelhet är goda underrättelser. Väl bearbetade underrättelser reducerar mängden osäkra faktorer och antalet variabler som måste omhändertas i planeringsskedet.31 Det tredje elementet för att enkelhet ska kunna uppnås är innovation. Innovationsförmågan krävs för att inte röja överraskningen eller på annat sätt äventyra uppdraget. Det kan handla om att utveckla och tillämpa ny teknik men också att tilldelade resurser och metoder används på ett okonventionellt sätt.32
Sekretess (Security)
Specialförbanden är tänkta att användas mot en styrka som förväntar sig ett anfall. Det innebär att den stundande anfallet i sig inte är av sekretessvärde på samma sätt som tiden när och metoderna för hur. En tät operationssekretess leder till att motståndaren inte vidtar försvarsförberedelser eller skapar hinder för exakt där specialförbanden tänker slå till. Det kan drastiskt försvåra den anfallande styrkans möjligheter att uppnå relativ överlägsenhet.33
28 McRaven, s.8-9 29 McRaven, s.11 30 McRaven, s.12 31 McRaven, s.12 32 McRaven, s.13 33 McRaven, s.14-15
Sida 14 av 49
Repetition (Repetition)
McRaven delar upp repetition i två kategorier. Den som genomförs på individ och gruppnivå, samt fullskalig övning av hela momentet. En välövad soldat svarar instinktivt på uppkomna hot förutsatt att det har övats tidigare. En hög grad av taktisk kompetens ökar dessutom mängden handlingsmöjligheter. Genom att genomföra fullskaliga scenariobaserade övningar skapas möjligheten att testa planen, identifiera och åtgärda eventuella brister i den.34
Överraskning (Surprise)
Överraskning inom ett specialförbandskoncept skiljer sig mot beskrivningar av begreppet inom andra försvarsgrenar. McRaven lyfter upp ett exempel från den amerikanska armén där överraskning ses som ett sätt att anfalla när motståndaren inte är beredd.35 Ur specialförbandens perspektiv möter de alltid en motståndare som är beredd men överraskning uppnås genom vilseledning, timing och att utnyttja motståndarens sårbarheter.36 Vilseledning kan bland annat uppnås genom att rikta motståndarens uppmärksamhet från huvudstyrkan, eller att deras respons blir så pass försenad att adekvata motåtgärder alltid förblir steget efter. Tiden för anfall förläggs ofta till nattid med en tilltro att motståndaren är tröttare då och att anfallande styrka utnyttjar mörkret. Det som ska beaktas är att mörkret tenderar till att göra soldater mer alerta och misstänksamma. Timingen utgår därför från att motståndaren är beredd, men när är de minst beredda? Sammanfattningsvis så har alla försvar sårbarheter, för att uppnå överraskning är det upp till den anfallande styrkan att lista ut dessa sårbarheter och använda dem till sin fördel.37
Hastighet (Speed)
Även konceptet hastighet skiljer sig åt mellan specialförbanden och konventionella förband. I den konventionella krigföringen är hastigheten, eller tempot, relativt beroende på motståndarens respons. Inom specialförbandsoperationer utgår däremot motståndaren från en försvarad position med förmåga att kontra ett stundande anfall. Det betyder att de friktioner som uppstår på grund av tid, endast drabbar specialförbandet som anfaller och inte styrkan som försvarar. Det blir därför av stor vikt att agera så fort som möjligt oaktat motståndarens
34 McRaven, s.15-16 35 McRaven, s.16 36 McRaven, s.17 37 McRaven, s.18
Sida 15 av 49 respons.38 De flesta specialförbandsoperationerna innebär en direktkontakt med motståndaren
och där sekunder och minuter avgör skillnaden mellan framgång och misslyckande. I de åtta exempel McRaven analyserar är det endast ett fall där det tog trettio minuter att uppnå relativ överlägsenhet. I de övriga tog det max fem minuter och uppdraget har varit slutfört inom trettio.39
Syfte (Purpose)
McRaven beskriver syfte som förståelsen och genomförandet av uppdragets mest vitala målsättningar oavsett uppkomna hinder eller möjligheter.40 Syftet bygger på två huvudsakliga faktorer. För det första så måste samtliga ingående i operationen ha en klar förståelse för uppgiften som ska lösas. För det andra utöver förståelsen av uppgiften är att samtliga tror på den och viger all sin kraft och vilja till att lyckas.41
38 McRaven, s.19 39 McRaven, s.20 40 McRaven, s.21 41 McRaven, s.22-23
Sida 16 av 49
2.3 Sammanfattning av teori
Relativ överlägsenhet eftersträvas att uppnås tidigt i uppdraget. Desto längre tid det tar att uppnå desto större är risken för faktorerna motståndarens vilja, slump och osäkerhet att påverka utgången av uppdraget (grått fält i modellen nedan). När relativ överlägsenhet är uppnådd, minskar mängden påverkansfaktorer och för att lyckas med uppdraget måste den bibehållas. Om relativ överlägsenhet förloras är den mycket svår att återfå, då specialförbandens eldkraft är mycket underdimensionerad i jämförelse med konventionella styrkor.
Figur 1: Relative Superiority Graph
För att uppnå relativ överlägsenhet måste principerna enkelhet, sekretess, repetition, överraskning, hastighet och syfte implementeras. Enkelhet uppnås genom att begränsa mängden målsättningar, ha goda underrättelser och hög innovationsförmåga. Sekretess skyddar operationens avsikter och timing. Repetition och scenariobaserade övningar stärker soldaternas förmåga att hantera uppkomna situationer och avslöjar sårbarheter med planen. Överraskning uppnås genom vilseledning och att nyttja motståndarens sårbarheter. Hastighet är inte relativt till motståndarens motåtgärder utan går enligt egen förutbestämt plan. Syftet skapar förståelse hos samtliga deltagare som i sin tur skapar möjlighet till initiativtagning och skapar tilltro till uppdraget.
Sida 17 av 49
Figur 2: The Special Forces Operations Model
2.4 Kritik mot teori
David Rodman kritiserar McRavens metod i sin recension. Han menar att McRaven borde ha inkluderat misslyckade fall i syfte att undersöka ifall hans principer för relativ överlägsenhet återfinns även där. I sådana fall behöver modellen och teorin justeras.42 Som tidigare har
omnämnts i forskningsöversikten, argumenterar Robert Spulak att teori om specialförband behöver vidareutvecklas för att täcka in samtliga uppgiftsställningar. Han menar att McRavens teori endast omhändertar rädföretag.
Kritiken bedöms inte utgöra problematik för fortsatt undersökning utan snarare så motiverar den undersökningsbehovet. Samtidigt som Rodman riktar viss kritik mot metoden så går det fortsatt i linje med undersökningen i och med en teoriprövande ansats. Kritiken gällande teorins bredd har inte heller betydelse då insatserna i undersökningsmaterialet är rädföretag.
42 Rodman, David. ”Book Review: Spec Ops, Case Studies in Special Operations Warfare: Theory and Practice”,
Sida 18 av 49
3. Metod
3.1 Forskningsdesign
Syftet med undersökningen är att pröva teorins förklaringskraft i moderna fall. Det betyder att forskningsdesignen måste utformas för att ställa teorin i centrum mot noga utvalda fall.43 En
statisk design med stort antal fall är inte alltid det bästa alternativet när fenomenet som ska undersökas förekommer i begränsat antal. Det innebär också en stor arbetsinsats för att få meningsfulla mätenheter samt med förutbestämda förklaringsfaktorer begränsas möjligheten att efter en noggrann analys utveckla nya teorier.44 Med tanke på uppsatsens omfattning blir det således lämpligt att pröva teorin i en jämförande tvåfallsstudie enligt mest-lika design med en förklarande ambition. Operation Neptune Spear och Räden i Yakla anses som lika då de både genomfördes av samma förband, båda är av rädföretagskaraktär och mot samma motståndare inom ramen för kriget mot terrorismen. Problematiken med mest-lika design är att hitta helt matchande val av fall och att det valet avgörs helt av teorin som står i centrum.45 Alternativet är att välja ett mest-olika design för att stärka tilltron till den egna teorin samtidigt som alternativa förklaringar utesluts. Valet av fall utgår då från att värdena på variablerna man vill avfärda som tänkbara förklaringar.46 Räden i Yakla har projicerats i efterhand som misslyckat i media men som lyckat av den amerikanska staten. Men, då de båda fallen utgår från samma grundförutsättningar beskrivna ovan anses de kvalificera sig till mest-lika design. Undersökning har inte heller ett syfte i att utesluta alternativa förklaringsfaktorer vilket också motiverar valet av mest-lika design.
För att ge undersökningen så bra förutsättningar som möjligt för att pröva teorin är det de två fallen som valts ut. Fortsättningsvis kommer Räden i Yakla att klassas som en misslyckad operation med hänsyn för hur operationen projicerats i media, detta för att underlätta i kommande analys. Att operationens utfall är annorlunda mot Operation Neptune Spear ses som en styrka i undersökningen då teorin tvingas förklara skillnader i händelseutvecklingen.
43Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann & Wängnerud, Lena. Metodpraktikan : kons-ten att studera samhälle, individ och marknad. 5. uppl. Stockholm: Wolters Kluwer, 2017, s.41
44 Esaiasson et al., s.101-102 45 Esaiasson et al., s.103-104 46 Esaiasson et al., s.104
Sida 19 av 49 Undersökningsmaterialet kommer att analyseras genom en kvalitativ textanalys. Det är en lämplig metod för den här undersökningen då det centrala i materialet som ska undersökas förväntas vara något annat än summan av delarna.47 Om inhämtningen istället hade genomförts med ett statiskt design hade undersökningen krävt ett stort urval av analysenheter.48 I och med att specialförbandsoperationer ofta beläggs med sträng sekretess tillsammans med kriterierna för urvalet ovan, är populationen från början mycket begränsad och motiverar därför valet av kvalitativ textanalys. Materialet kommer att läsas genom tolkande läsning. En tolkande läsning utgör ett försök i att visa vad man tror att data betyder och representerar.49
3.2 Metoddiskussion
Genom att tillämpa en tvåfallsstudie förväntas de analytiska slutsatserna vara mer hållbara än om teorin prövats mot ett enda fall. Om teorin fortsatt har förklaringskraft trots fallens olikheter, har resultatet en högre generaliserbarhet än det resultat man skulle få från ett fall.50 För att bibehålla en hög begreppsvaliditet så är det McRavens sex principer som utgör de operationella indikatorerna för undersökningen. Principen ”security” blir direkt översatt till ”säkerhet” men översätts i den här uppsatsen till ”sekretess”. Anledning till det är principens innebörd om att hålla metoder, tider och tillvägagångssätt hemliga för motståndaren. Syftet är således att hemlighålla, därav är ”sekretess” än lämpligare översättning för att utesluta översättningsfel. För att erhålla en hög reliabilitet i den kvalitativa textanalysen är det av vikt att det referat av ursprungstexten beläggs med citat för att begränsa egna förutfattade meningar i tolkningen. I sammanställningen av fallen inkluderas även argumenterande slutsatser för att erhålla transparens i tolkningsarbetet.51
3.3 Materialdiskussion
Materialet för räden i Yakla hämtas uteslutande från rapportering i media. Anledningen till det är att det ännu inte finns något vetenskaplig skrift publicerad om operationen. Detta ställer ett högt källkritiskt krav då det kan finnas andra syften med artiklarna än det som rör fallet. Till exempel politiska motsättningar, människorättsorganisationer och glorifierandet av
47 Esaiasson et al., s.211 48 Esaiasson et al., s.96
49 Johannessen, Asbjörn, Tufte, Per Arne & Christoffersen, Line. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2.
uppl. Malmö: Liber, 2020, s.156
50Yin, Robert K & Nilsson, Björn. Fallstudier : design och genomförande. 1. uppl. Malmö: Liber, 2007, s.76 51 Esaiasson et al., s.232
Sida 20 av 49 nyhetsbyrås egna arkiv och dess datum, sammanhang och skribent tyder på att de uppfyller äkthetskriteriet.52 När det kommer till oberoendekriteriet fokuserar källkritiken på tre aspekter. Dessa är möjligheterna att bekräfta berättelser, avståndet mellan berättare och berättelse, till sist berättarens grad av oberoende.53 För att stärka de påståenden som rapporterats har tolv nyhetsartiklar från olika nyhetsbyråer använts till analysen. För varje princip som analyseras ingår minst tre källor, triangulering, för att bygga uppfattning om hur principen har omhändertagits. För att öka graden av oberoende används nyhetsbyråer med olika fokus och bakgrunder. Nyhetsbyråer som CNN, NBC, Washington Post utgör västerländska jättar i rapporteringen. Dessa konfronteras med nyhetsbyråer med annan fokus och bakgrund såsom Al Jazeera, The bureau of investigative journalism (TBIJ) och Reuters. Artiklarna innehåller citat från formella militära representanter som har haft en inblick i operationen. Genom att minst genomföra triangulering anses oberoendekriteriet i stort som uppfyllt. Den kritik som fortsatt kan riktas är avståndet mellan berättare och berättelse då intervjuer med relevanta vittnen, förstahandskällor, fortsatt saknas.
Samtidighetskriteriet omhändertar tiden mellan observationen och nedtecknandet. Desto längre tid mellan dem desto större är risken att det som skrivs ner är ett resultat av minnesförluster eller rena efterhandskonstruktioner.54 Räden i Yakla ägde rum den 29 januari
2017 och majoriteten av nyhetsartiklarna publicerades under första veckan av februari. Citat från civila och militära företrädare anses då ha hög samtidighet i anslutning till händelsen.
Att betrakta en historia som tendensiös innebär att berättaren avsiktligt återger en tillrättalagd och snedvriden bild om verkligheten. Tendenskriteriet är därför till hjälp när vi undersöker inom vilket sammanhang och miljö berättelsen blivit till.55 Som nämndes i inledningen av materialdiskussionen så är den politiska tendensen den mest troliga, detta för att det är den första militära operation som Donald Trump godkände som president. Det kan därför finnas en avsikt att antingen försvara eller kritisera Trump. Vid genomgång av materialet har det dock inte varit framträdande i återgivandet av den militära operationen, utan mer i vilken grad nyhetsbyrån väljer rapportera om civila förluster och förstörelse.
52 Esaiasson et al., s.291 53 Esaiasson et al., s.292-293 54 Esaiasson et al., s.294 55 Esaiasson et al., s.294-295
Sida 21 av 49 Analysen på Operation Neptune Spear kommer att baseras på två primärkällor och en analys på rapporten efter operationen. Den första primärkällan är Mark Owens No Easy Day. Boken är en biografi om Mark Owens tid som Navy Seal operatör där han vittnar om sina upplevelser under sin tjänstgöring. Mark Owen har framträtt i flertalet intervjuer och recensioner, vilket stärker äktheten av boken. Sett ur oberoendekriteriet är avståndet mellan berättare och berättelse så kort det kan vara, då han själv deltog i operationen. Den kritik som kan riktas är möjligheten att bekräfta berättelsen ur den primärkällan endast, vilket innebär att fler källor krävs. Boken är publicerad 2012, ett år efter räden mot Bin Laden. Samtidigheten bedöms i det här fallet som god på grund av tiden det tar att skriva en bok och med hänsyn till operationens karaktär. Det råder inget tvivel om att Mark Owen är stolt över sin tid i Navy Seals, vilket kan leda till glorifierandet av det egna förbandet. Med kritiken om ensam berättare om sin egen karriär, krävs triangulering för att stärka undersökningsmaterielats trovärdighet.
Den andra primärkällan är Robert O’Neills The Operator. Precis som No Easy Day så är boken en biografi som vittnar om O’Neills tjänstgöring i Navy Seals. Den källkritik som kan riktas är precis densamma som mot Mark Owen. Vilket är tendens och att han ensam berättar historian om verkligheten.
Den sista källan är Killing Bin Laden – Operation Neptune Spear 2011 skriven av Peter F. Panzeri Jr.Boken är en analys främst baserad på en 880 sidor lång rapport kallad Pakastani Abbottabad Commision Report. Den kritik som kan riktas mot källan är oberoendekriteriet och avståndet mellan berättaren och berättelsen. Styrkan i denna källa är att berättaren är oberoende händelsen och objektiv, vilket sänker tendensen till glorifiering.
Sammanvägt genom triangulering bedöms källorna presentera en trovärdig helhetsbild om operationen och dess utförande. Samtliga källor i båda fallen är öppen information och ligger utanför sekretessen. Som tidigare har nämnts opererar specialförbanden under sträng sekretess, konsekvensen av detta blir att information som kan ha betydelse för undersökningens resultat uteblir. Men, den öppna informationen som ligger till grund för
Sida 22 av 49 uppnå syftet med undersökningen.
3.4 Forskningsetiska överväganden
De etiska övervägandena som måste beaktas beror dels på vilket problem som studeras och vilka metoder som används.56 En god studie förutsätter ärlighet, något som uppnås genom att referera och citera andra arbeten och påståenden korrekt.57 Undersökningen har ingen direktkontakt med människor varken genom intervjuer, experiment eller andra observationer. Vilket innebär att undersökningen inte riskerar kränka någon individs integritet.58 Däremot prövar undersökningen en teori om hur en mindre enhet kan överrumpla, upprätta överlägsenhet och genom det döda andra människor. Förfarandet är dock sprunget ur statliga styrkor som förväntas och ska verka under krigets lagar. Viktigt för denna uppsats och den typen av material som används är att tillämpa objektivitet och transparens i tolkningar och referat.
3.5 Operationalisering
Som diskuterades under kapitlet 3.3 Metoddiskussion kommer de operationella indikatorerna utgå utifrån teorins mest vitala delar för att erhålla en hög begreppsvaliditet. Med en hög begreppsvaliditet menas att de teoretiska begreppen väl överensstämmer med de operationella indikatorerna.59 De vitala delarna är de sex principerna som McRaven beskriver ha en direkt påverkan på om relativ överlägsenhet kommer att uppnås eller ej. Transparens kring undersökningens validitet uppnås genom en systematiskt underbyggd argumentation i hur de teoretiska begreppen operationaliseras.60
56 Ekengren, Ann-Marie, Hinnfors, Jonas. Uppsatshandbok : Hur du lyckas med din uppsats. 2:3. uppl.
Student-litteratur, Lund, 2012, s.108
57 Ekengren, et al., s.108 58 Ekengren, et al., s.108 59 Ekengren, et al., s.75 60 Esaiasson et al., s.62
Sida 23 av 49
Enkelhet
McRaven delar in principen i tre huvudsakliga faktorer. Dessa är goda underrättelser, begränsa mängden målsättningar och innovativa åtgärder teknologiskt och metodmässigt. Med goda underrättelser reduceras mängden osäkra faktorer och variabler som måste omhändertas i planeringsstadiet. Genom att begränsa mängden målsättningar fokuserar styrkan på de mål som är mest vitala. Med innovativa lösningar bidrar planeringen till att skydda överraskningen.
Indikatorer:
• Fanns goda underrättelser?
• Innehöll uppdraget få målsättningar?
• Kantades uppgiftslösandet av innovativa metoder och resurser?
Sekretess
Motståndaren förväntar sig ett anfall. Sekretessen syftar till att motståndaren inte ska kunna vidta försvarsförberedelser eller andra hinder just där specialförbandet tänker slå till.
Indikatorer:
• Vidtogs åtgärder för att bibehålla hög operationssekretess?
Repetition
McRaven delar upp repetition i två kategorier, den som genomförs på individ och gruppnivå samt fullskalig scenariobaserad övning av hela momentet. En välövad soldat reagerar bättre på uppkomna händelser. Med fullskalig övning testas planen och eventuella brister åtgärdas.
Indikatorer:
• Hade uppdraget förövats?
Sida 24 av 49 McRaven gör skillnad på överraskning inom specialförbandskontext gentemot konventionella styrkor. Ur specialförbandens perspektiv möter de alltid en motståndare som är beredd, därför uppnås överraskning genom vilseledning, timing och att utnyttja motståndarens sårbarheter.
Indikatorer:
• Vilka åtgärder vidtogs för att uppnå överraskning?
Hastighet
Hastighet inom specialförbandsoperationer är inte relativt till motståndarens motåtgärder. Rädföretag innebär en direkt kontakt med motståndaren där sekunder och minuter avgör skill-naden mellan framgång och misslyckande.
Indikatorer:
• Dikterades hastigheten enligt förövad plan?
Syfte
McRaven beskriver syfte som förståelsen och genomförandet av uppdragets mest vitala mål-sättningar oaktat uppkomna hinder eller möjligheter. Syftet består av två faktorer, en klar för-ståelse om vad som ska lösas och viljan till att lyckas.
Indikatorer:
• Förstod samtliga ingående operatörer vad som skulle uppnås? • Fanns det en tilltro till uppdraget?
Nedan presenteras det analysverktyg som kommer att användas i undersökningen. Den innefattar de sex principerna, respektive princips indikatorer och slutligen om indikatorn förklaras av teorin. Teorins förklaringskraft kategoriseras som uppfylld/delvis uppfylld/ej uppfylld. Kriterierna för ”uppfylld” är att teorin har full förklaringskraft för principen.
Sida 25 av 49 ”Delvis uppfylld” om en förekomst finns men som inte kan ytterligare styrkas. Till sist ”ej uppfylld” om fenomenet står utanför det som beskrivits av teorin.
Tabell 1: Analysverktyg
Princip Operationella indikatorer Förklaras av teorin? (Uppfylld/ Delvis uppfylld/ Ej uppfylld)
Enkelhet • Fanns goda underrättelser?
• Innehöll uppdraget få målsättningar?
• Kantades uppgiftslösandet av in-novativa metoder och resurser? Sekretess • Vidtogs åtgärder för att
bibehålla hög operationssekre-tess?
Repetition • Hade uppdraget förövats?
• Fanns hög grad av personlig fär-dighet inför uppdraget?
Överraskning • Vilka åtgärder vidtogs för att uppnå överraskning?
Hastighet • Dikterades hastigheten enligt förövad plan?
Syfte • Förstod samtliga ingående
operatörer vad som skulle uppnås?
• Fanns det en tilltro till uppdraget?
Sida 26 av 49
4. Analys
De två fallen presenterade nedan är utförda av Navy SEALS DEVGRU (Navy Special Warfare Development Group) tidigare kända som SEAL TEAM 6. Tillsammans med US Delta Force bildar de USA:s primära styrka i operationer mot terroristorganisationer. De uppgifter som förbandet särskilt utför är gisslanfritagning, dold infiltration i internationella högriskområden och räder i syfte att omhänderta eller eliminera högt prioriterade mål.61
4.1 Räden i Yakla
Räden i Yakla Yemen är den första militära operationen att godkännas av Trump administrat-ionen 2017. Uppdraget syftade till att genomföra tillslag mot högt uppsatta ledare inom al-Qaeda samt inhämta information för att fylla ett underrättelsebehov som behövdes i den fortsatta kampen mot terroristorganisationen.62 Operationen projiceras dock som ett
misslyckande, lämnade flertalet civila offer, en stupad specialförbandsoperatör och en helikopter värd 75 miljoner dollar förstörd.63
Enkelhet
Fanns goda underrättelser?
Utöver amerikansk underrättelseinhämtning så var lokala specialförband från Yemen inblandade i underrättelseinhämtningen som ledde till operationen.64 Planeringen var intensiv med nästan tre månaders underrättelseinhämtning om rörelsemönster kring byggnaden där räden skulle äga rum.65Militära representanter sa dock till NBC att operationen hade gåtts igenom flertalet gånger men att underrättelseläget inte var tillräckligt starkt för att motivera riskerna.66 Detta påstående rapporteras även om i Reuters där militära representanter sa att Trump godkände sin första militära operation utan tillräckliga underrättelser. Som ett resultat 61 Panzeri, Peter F. Jr. Killing Bin Laden : Operation Neptune Spear 2011. Oxford: Osprey Publishing, 2014, s.4-5 62 Gibbons-Neff, Thomas, Ryan, Missy. In deadly Yemen raid, a lesson for Trump’s national security team.
2017-02-01.
63 Atassi, Basma, Spark, Laura Smith, Dewan, Angela. Yemen Raid: The plan, the operation, and the aftermath. CNN. 2017-02-09.
64 McFadden, Cynthia, Arkin, William M. & Connor, Tracy. Yemen raid had secret target: al Qaeda leader
Qas-sim Al-Rimi. NBC News. 2017-02-07.
65 Arkin, William M., Dilanian, Ken & Windrem, Robert. Insided the Navy SEAL in Yemen Targeting al Qaeda. NBC News. 2017-02-03.
66Ackerman, Spencer, Burke, Jason & Borger, Julian. Eight-year-old American girl killed in Yemen raid approved
Sida 27 av 49 hamnade Navy Seals i en situation där motståndaren har förstärkt sitt försvar med minor, prickskyttar och ett större antal motståndare än förväntat. 67
Med goda underrättelser reduceras mängden osäkra faktorer och variabler som måste omhändertas i planeringsskedet. Underrättelseinhämtning hade genomförts men inte till en tillräcklig grad för att eliminera vitala faktorer. I det här fallet det faktiska motståndet på platsen. Indikatorn har förklaringskraft och kan anses som uppfylld.
Innehöll uppdraget få målsättningar?
CNN, NBC och The Guardian skriver i sina reportage att målet med räden var underrättelse-inhämtning som behövdes för att motverka framtida terroristattacker och operationer utförda av al-Qaeda.68
Det som framkommer av materialet är att målet med operationen är att genomföra en exploatering av platsen i syfte att beslagta information som kan ha ett framtida underrättelsevärde. Dock framgår inte mängden taktiska målsättningar styrkan eventuellt har haft. Eftersom det finns en viss förekomst men inte kan ytterligare styrkas bedöms indikatorns förklaringskraft som delvis uppfylld.
Kantades uppgiftslösandet av innovativa metoder och resurser?
Det finns inget i materialet som beskriver särskilda innovativa metoder och resurser. Det som framgår är att operationen genomfördes på en natt utan månljus för att kunna ta skyl av mörkret.69
McRaven menar att med innovativa lösningar bidrar planeringen till att skydda överraskningen. Genom att välja en natt utan månljus har Navy Seals ett teknologiskt övertag när det kommer till mörkerhjälpmedel. I övrigt så framgår det inte ifall andra innovativa åtgärder vidtagits, därför bedöms indikatorns förklaringskraft som delvis uppfylld.
67 Rascoe, Ayesha. U.S military probing more possible civilian death in Yemen raid. Reuters. 2017-02-03. 68 Atassi, et al., CNN; McFadden, et al., NBC News; Ackerman, et al., The Guardian.
69 Arkin, et al. NBC News; Browne, Ryan. Inside the Yemen raid: Women al Qeada fighters surprised US forces. CNN Politics. 2017-02-02.
Sida 28 av 49
Sekretess
Vidtogs det åtgärder för att bibehålla hög operationssekretess?
Enligt NBC så var operationen under ledning av lokala specialförband då de har inhämtat och förberett under ett års tid.70 De amerikanska förberedelserna genomfördes i Djibouti, vilket skapar avstånd mellan förberedelser och genomförande. 71
Materialet besvarar inte vilka åtgärder som har vidtagits för att bibehålla en hög sekretess. Det går även inte att besvara vilka åtgärder de lokala specialförbanden i Yemen har vidtagit under förberedelsetiden och om det har haft en påverkan på operationen. De amerikanska förberedelserna har genomförts i ett annat land och bedöms således vara enklare att dölja. Därför bedöms indikatorn som delvis uppfylld.
Repetition
Hade uppdraget förövats?
Enligt NBC och CNN hade operationen planerats och förberetts under flera månaders tid.72
Förövningen tog plats i Djibouti under tiden Navy Seals väntade på att operationen skulle godkännas av presidenten.73 Förövningen innefattade helikopterburna rädövningar
tillsammans med den amerikanska marinkåren.74
Förövningen syftar till att testa planen och identifiera eventuella brister. Operationen förbereddes under flera månaders tid och övningar har genomförts i Djibouti. Därför kan indikatorns förklaringskraft anses som uppfylld.
70 Arkin, et al., NBC News; McFadden, et al., NBC News.
71 Shabibi, Namir, Nasser al, Sane. Nine young children killed: The full details of botched US raid in Yemen. The Bureau of Investigative Journalism.2017-02-09.
72 McFadden, et al., NBC News; Atassi, et al., CNN. 73 Shabibi & Nasser al, TBIJ.
74 McFadden, Cynthia, Arkin, William M. & Uehlinger, Tim. How the Trump team’s first military raid in Yemen
Sida 29 av 49 Fanns hög grad av personlig färdighet inför uppdraget?
Materialet rapporterar inte på den detaljnivå att de kan säga något om den personliga färdigheten. Men med tanke på förbandets extremt höga standard och månader av förberedelser beskrivna ovan, så är det rimligt att anta att den personliga färdigheten var av hög grad. Därför kan indikatorns förklaringskraft anses som uppfylld.
Överraskning
Vidtogs det taktiska åtgärder för att uppnå överraskning?
Representant från den amerikanska underrättelsetjänsten berättade för NBC att nästan allt gick fel så fort räden påbörjades. Motståndarna blev varnade av något, kanske en skällande hund, en drönare som störtade eller radiotrafik.75 Att deras framryckning röjdes rapporterades även i en annan artikel från NBC men specificerar att det antagligen rör sig om de lokala specialförbanden från Yemens drönare och prat på arabiska över radion.76 Vidare så planerades operationen till att genomföras på en natt utan månljus, för att kunna framrycka till fots från helikoptern till byn med skyl av mörkret.77 Men när de närma sig byggnaden där räden skulle ske blev de upptäckta och en intensiv strid bröt ut. 78
Överraskning inom specialoperationer utgår från en försvarad motståndare och uppnås genom att utnyttja identifierade sårbarheter. Styrkan valde i det här fallet att framrycka till fots en natt utan månljus. Deras högteknologiska mörkerhjälpmedel ger dem övertaget under dygnets mörka timmar. Genom att framrycka till fots rör de sig ljudlöst. Dock så blir styrkan röjd under sin framryckning och överraskningsmomentet går förlorat. Indikatorn har förklaringskraft och anses därför som uppfylld.
75 McFadden, et al., NBC News. 76 Arkin, et al., NBC News. 77 Shabibi & Nasser al, TBIJ. 78 Atassi, et al., CNN.
Sida 30 av 49 Dikterades hastigheten enligt förövad plan?
Al-Jazeera rapporterar att luftunderstöd kallades in för att understöda striden mot en beslutsam motståndare. Motståndet inkluderade beväpnade kvinnor som stred från förberedda eldställningar från flera hus. 79 Att kvinnor bidrog till striden rapporterades även av Uproxx, de inkluderar ett citat som säger att kvinnorna stred som att de hade tränats för det tidigare.80
Konsekvensen av att striden eskalerade blev att framryckningen haltades, säger vittnen till NBC. 81
Motståndaren utgår från en försvarad position med förmåga att kontra ett stundande anfall. Det betyder att de friktioner som uppstår på grund av att överraskningen spricker endast drabbar specialförbandet som anfaller och inte styrkan som försvarar. Sekunder och minuter kan ha en avgörande skillnad på framgång eller misslyckande. Det blir därför av stor vikt att agera så fort som möjligt oaktat motståndarens respons. I det här fallet är motståndet så kraftfullt att styrkans hastighet bromsas. Indikatorn har förklaringskraft och kan anses som uppfylld.
Syfte
Förstod samtliga ingående operatörer vad som skulle uppnås?
McRaven beskriver syfte som förståelsen och genomförandet av uppdragets mest vitala målsättningar oaktat uppkomna hinder eller möjligheter. Vita husets talesman Sean Spicer sa efter operationen ”Operationen har lett till att 14 terrorister har nedkämpats och underrättelser som kommer hjälpa att skydda amerikanska liv har inhämtats”.82 Vilket kan antyda att målsättningen uppnåddes trots de hinder som uppstod. Det är dock av vikt att vita husets uttalanden om operationer de själva godkänt är tendensiösa. Det finns inte att hitta i materialet ifall operatörerna visste vad som skulle uppnås. Men med hänvisning till förövningen och de månader av förberedelser så är det rimligt att anta att de visste vad som skulle uppnås. Men då
79 US admits civilians ’likely’ killed in Yemen raid. Al Jazeera. 2017-02-02. 80 Arkin, et al., NBC News.
81The Intercept. Women and children in a Yemeni village recall the horror of Trump’s ’Highly successful’ SEAL
raid. Upproxx. 2017-03-09.
Sida 31 av 49 syftet är någonting subjektivt tillskillnad från faktiskt övning bedöms indikatorns förklaringskraft som delvis uppfylld.
Fanns det en tilltro till uppdraget?
När det kommer till tilltro till uppdraget hittas endast ett citat som rapporterades av BBC, ”De visste att det var kört från början, sa en tidigare Seal Team 6 representant”.83 Hur vida det hade en påverkan på operatörernas tilltro till uppdraget kan inte styrkas. Därför bedöms indikatorns förklaringskraft som delvis uppfylld.
Sida 32 av 49
4.2 Sammanställning analys Räden i Yakla Tabell 2: Sammanställning analys Räden i Yakla
Princip Operationella indikatorer Förklaras av teorin? (Uppfylld/ Delvis uppfylld/ Ej uppfylld)
Enkelhet • Fanns goda underrättelser?
• Innehöll uppdraget få målsättningar?
• Kantades uppgiftslösandet av in-novativa metoder och resurser?
Uppfylld Delvis uppfylld
Uppfylld
Sekretess • Vidtogs åtgärder för att bibehålla hög operationssekre-tess?
Delvis uppfylld
Repetition • Hade uppdraget förövats?
• Fanns hög grad av personlig fär-dighet inför uppdraget?
Uppfylld Uppfylld
Överraskning • Vidtogs taktiska åtgärder för att uppnå överraskning?
Uppfylld
Hastighet • Dikterades hastigheten enligt förövad plan?
Uppfylld
Syfte • Förstod samtliga ingående
operatörer vad som skulle uppnås?
• Fanns det en tilltro till uppdraget?
Delvis uppfylld
Sida 33 av 49
4.3 Operation Neptune Spear
Den 2:a maj 2011 utfördes en räd av 24 operatörer som blev slutet för Osama Bin Laden och en jakt på tio år hade nått sitt slut. Räden som tog 38 minuter att genomföra anses idag som en av de mest framgångsrika som någonsin har genomförts.84
Enkelhet
Fanns goda underrättelser?
Även fast flera månader av intensiv övervakning inte kunde garantera Bin Ladens närvaro i huset, så försågs planeringen med detaljerad information om fastigheten, vaktstyrkan och potentiella hot. En kritisk faktor i möjliggörandet av räden var CIA’s långa övervakning och underrättelseinhämtning som bestod av kontinuerlig satellit-, flyg och personbaserad övervakning. Det genomfördes även elektronisk inhämtning mot Pakistans polis, militär och luftförsvar.85 Under planeringsskedet fanns representanter från underrättelsen nära till hands. Det skapade möjligheten att kontinuerligt ställa detaljerade frågor såsom om dörrarna öppnas inåt eller utåt, vilka andra som bodde i fastigheten, var de brukade parkera sina bilar med mera.86
Med de underrättelser som inhämtats under en längre tid kunde osäkra faktorer och variabler uteslutas i planeringsfasen. Genom att ha representanter från underrättelsetjänsten kunde uppkomna frågor besvaras under planeringsskedet vilket gav en detaljrikedom och ökad realism inför förövningen. Indikatorn har förklaringskraft och anses som uppfylld.
Innehöll uppdraget få målsättningar?
Mängden taktiska målsättningar hade begränsas till de mest vitala. Under operationen fanns det endast två, det första var att eliminera eller gripa Osama Bin Laden och ta med honom för identifiering. Det andra var att genomföra en exploatering av platsen för att samla in dokument, datorer och hårddiskar med mera i syfte att utvinna eventuella underrättelser.87
84 Panzeri, s.2 85 Panzeri, s.74
86 Owen, Mark & Maurer, Kevin. No Easy Day : The autobiography of a Navy Seal. 1.uppl. London: Penguin
Group, 2012, s.170; O’Neill, Robert. Operatören : Skotten som satte punkt för världens mest berömda terrorist-jakt. Göteborg: NoNa, 2017. E-bok, s.271
Sida 34 av 49 förklaringskraft och anses som uppfylld.
Kantrades uppgiftslösandet av innovativa metoder och resurser?
För att undvika upptäckt i infiltrationen användes MH-X helikoptrar som har stealth-teknik som både är svårare för radar att upptäcka och tystare än en vanlig helikopter. Insatsen planerades att genomföras nattetid utan månljus.88 För att säkerställa komplett mörker arrangerades ett strömavbrott just vid tidpunkten för insatsen. Elavbrott är vanligt i området och förväntades inte röja insatsen.89 Ifall någon skulle fly från byggnaden patrullerade en hundförare och två operatörer området för att kunna jaga ifatt. En tolk och två andra operatörer placerades för att kunna bemöta eventuell pakistansk polis eller militär, ifall uppdraget skulle ta längre tid än planerat.90
För att inte förlora överraskningsmomentet tillämpade styrkan innovativ teknik och okonventionella metoder. Indikatorn har förklaringskraft och anses som uppfylld.
Sekretess
Vidtogs det åtgärder för att bibehålla hög operationssekretess?
Pakistan är sedan innan operationen allierade med USA. Men som självständig stat rådde det utom rimligt tvivel att Pakistan själva hade velat kontrollera en operation av den här storleken. Det är sedan tidigare känt att det fanns al-Qaeda sympatisörer i Pakistans säkerhets-organ. För att säkerställa en hög operationssekretess uteslöts därför Pakistan helt från operationen.91 Även inom förbandet hölls uppgiften hemlig tills de hade tagit sig till platsen där förövningen skulle påbörjas. I rummet där genomgången hölls var endast de som skulle genomföra operationen närvarande.92 Indikatorn har förklaringskraft och anses som uppfylld.
88 O’Neill, s.280
89 Panzeri, s.74-75; O’Neill, s.290 90 Owen, s.167
91 Panzeri, s.28
Sida 35 av 49
Repetition
Hade uppdraget förövats?
Med en månad kvar till operationen byggdes en fullskalig modell av fastigheten upp, där de övade intensivt. Modellen byggdes upp av containrar och stängsel, måtten var exakta eller nästintill.93 Modellens detaljrikedom innefattade trädens placering på innegården, bilar som står på uppfarten och längs vägen, grindar och dörrar samt vattentankar på taket.94 Det genomfördes även övningar på hög höjd för att se vilken effekt det hade på helikoptern.95
Genom att bedriva scenariobaserade övningar och tester kunde planen testas och eventuella brister åtgärdas. Indikatorn har förklaringskraft och anses som uppfylld.
Fanns hög grad av personlig färdighet inför uppdraget?
Likt Räden i Yakla specificeras inte till vilken grad den personliga färdigheten omhändertogs innan uppdraget. Förbandet är i sitt grundutförande av mycket hög standard samt som beskrivet ovan genomfördes intensiva övningar i sin helhet, något som påverkar den personliga färdigheten positivt. Materialet beskriver dock en händelse där den personliga färdigheten hade avgörande betydelse. När helikoptern närmar sig byggnaden börjar den helt plötsligt tappa lyftförmåga och började snabbt rotera ner mot marken. Den erfarna och mycket kompetenta piloten lyckas trots det balansera helikopter mot fastighetens mur, vilket möjliggjorde att operatörerna kunde ta sig ut utan att rotorbladen tog i marken. Hade rotorbladen tagit i marken skapas splitter som med stor sannolikhet hade skadat passagerarna.96
Enligt McRaven reagerar en välövad soldat bättre på uppkomna händelser. Det som exemplifieras av helikopterpiloten styrker det påståendet. Indikatorn har förklaringskraft och anses som uppfylld.
93 O’Neill, s.274 94 Owen, s.160 95 Panzeri, s.31
