1
Madeleine Andersson
Sexualbrott, gärningsman, barn
- En studie om sexualbrottslagstiftningen
Sex crimes, offender, children
-
a study on sex crimes lawRättsvetenskap - D
Termin: Vårterm. 2011 Handledare: Jenny
2
Abstract
The law in sexual crime is one of the most important sections in law that we have for the legal security in relation to the victims. It took many years before Sweden began to actively examine how our laws were designed in this area, but throughout the 2000s, several reforms have taken place. These have in turn led to SOU 2010:71, the inquiry is for us to have a new sexual offenses law again January 1st 2012.
The major reform took place in 2005, which would change the whole structure of Sexual Crimes Act by the new Chapter 6. The goal here was to increase the protection of children victims of sexual abuse of any kind. Furthermore, they changed the term "sexual relations" to "sexual conduct" throughout the entire chapter 6. The reason for this was that the former term is considered to be misinterpreted that an assault could be seen as mutual. More thoughts how to design the law was presented in this reform, which may cause us to get one with a comprehensive legislation in this area.
An organization that has been given a voice in the legislative process is ECPAT, which actively works for increased protection for children who are sexually abused and sexually exploited. Their examination of draft laws has led to the seen several loopholes and enforcement problems that need attention, to the Act must be better protected than it is for the moment is. A major problem they see in the distinction in terms of protection for children up to 17 years, where it appears that we just have an absolute protection for children up to 12-13 years of age, this must be addressed to children should not go overlooked in the sections of law.
ECPAT also makes parallels in its response to the big pimping scandal that took place in Malmo in year 2010. They pressed on several points that indicate gaps in current legislation and that it can be clearly inferred from the judgments of the target in question. That this should be taken seriously, there is no doubt, especially as Sweden also been criticized for lack of adequate training for our judges and courts. In several European countries have special courts and specially trained judges in such cases and it is something that we in Sweden should introduce immediately, to increase legal protection to people who have been sexually abused.
3
Förkortningar och förklaringar
BrB Brottsbalken
Brå Brottsförebygganderådet
ICSE International Child Sexual Exploitation database COPINE Combating Paedophile Information Networks in
Europe Dir. Direktiv
ECPAT End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in Children for Sexual Perposes Kap. Kapitel
NJA Nytt juridiskt arkiv Prop Proposition
4
Innehållsförteckning
Förkortningar ... 1
Innehållsförteckning ... 2
1. Inledning och bakgrund ... 3
1.2 Problemformulering och frågeställning... 4
1.3 Syfte ... 4
1.4 Material och metod ... 4
1.5 Avgränsningar ... 5
1.6 Disposition ... 5
2. Sexualbrottslagstiftningens historia ... 6
3. Sexualförbrytare ... 10
3.1 Sexuellt avvikande – parafilier ... 10
3.2 Böjelsen blir en kriminell handling ... 10
3.3 kvinnliga sexualförbrytare ... 11
3.4 sexuella övergrepp på barn ... 12
4. En kommande förbättrad lagstiftning om sexualbrott ... 14
4.1 Förslagna ändringar, SOU 2010:71 ... 14
4.1.1 1§ Våldtäkt ... 14
4.1.2 3§ Sexuellt övergrepp ... 17
4.1.3 4§ Våldtäkt mot barn ... 17
4.1.4 5§ Sexuellt utnyttjande av barn ... 18
4.1.5 6§ Sexuellt övergrepp mot barn ... 19
4.1.6 10§ Sexuellt ofredande ... 19
4.1.7 14§ (åldersrelaterad bedömning) ... 21
4.1.8 15§ Kriminalisering av försöksstadiet ... 21
5. ECPAT:s remissvar på SOU 2010:71 ... 23
6. Kopplerimålet i Malmö ... 26
6.1 beskrivning av målsäganden ... 26
6.1.1 Åklagaren ... 29
6.1.2 Tingsrättens bedömning ... 29
7. Analys samt egna reflektioner ... 35
7.1 Speciellt om skyddet för barn ... 35
7.2 Finns tillämpningsproblem? ... 36
7.3 Finns det fortfarande luckor i 6 kap BrB? ... 36
7.4 Krävs det specialdomstolar i Sverige? ... 37
7.5 Slutord ... 37
8. Sammanfattning ... 38
Bilaga: anmälda sexualbrott år 2000 – 2010 ... 39
5
1. Inledning och bakgrund
Under år 2005 och år 2009 genomfördes två stora sexualbrottsreformer i Sverige. Det är nu arbetet med lagtextens utformning närmar sig det slutliga resultatet, efter analyser och utredningar om hur lagen skall vara utformad för bästa tillämplighet.1
Utgångspunkten i uppsatsen är därför de större ändringar som genomförts i 6 kap. BrB under år 2005 och år 2009. Många av ändringarna som gjordes, bygger på de dokument och rambeslut som Sverige har ratificerat sedan år 1990 och som FN:s barnkonvention ligger bakom. Så sent som den 25 oktober år 2007 undertecknade bl a Sverige en av Europarådet utarbetad konvention - om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp2. Sverige har även ratificerat flera andra konventioner och rambeslut för att vi skall nå en lagharmonisering både nationellt och internationellt.
Sexualbrottsreformen som genomfördes år 2005 inriktade sig mest på att införa ett nytt 6 kap. i BrB, vars största syfte var att öka skyddet för barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. En viktig del i det arbetet var den begreppsändring som gjordes genomgående i hela 6 kap. Begreppet sexuellt umgänge ändrades till
sexuell handling. Syftet med detta var att öka skyddet för barn som blivit sexuellt
kränkta på något sätt. Begreppet sexuellt umgänge ansågs vara missvisande då det kan tolkas som om handlingen skulle vara ömsesidig. Syftet med denna ändring var att man ville försvåra för gärningsmannen att hävda att barnet inte gjort motstånd eller varit avvisande. Men även det att varje människa, barn som vuxen, skall ha ett absolut skydd mot sexuella kränkningar.
2009-års sexualbrottsreform grundar sig på den ökade internettrafiken som förekommer och att stora pedofila nätverk nästan har ett fritt spelrum. Genom de ändringar som gjordes ville man kriminalisera själva kontaktförsöket med barn från en vuxens sida. Lagrummet återges i 6 kap. 10 a §, BrB, vilken gör det straffbart att ta kontakt med barn under 15 år för att träffa en överenskommelse i syfte att utföra en handling som i sig är straffbar enligt 6 kap. 4-6, 8 och 10 §§ BrB. Inom detta område vad gäller kontaktförsöket, återfinns även groomare som har ökat markant på internet sedan webbkameran blev allt vanligare i våra hem. Vid de tillfällena finns även möjligheten för gärningsmannen att ta bilder på olika situationer och kan sedan sprida dem fritt över nätet. Det skedde en lagändring 19993 som kriminaliserade innehav av barnpornografi och sedan år 2000 har ett 80-tal domar avkunnats i Sverige, vad gäller innehav av barnpornografiskt material.
Uppsatsen grundar sig således på SOU 2010:71 som gjorts och ett av de remissvar som inkommit från ECPAT, samt en rättspsykologisk del som jag lagt in för att beskriva gärningsmännen inom detta område.
1
SFS 2005:90 och SFS 2009:343 2
Council of Europé Convention on the Protection of children against sexual exploitation and sexual abuse.
3
6
1.2 Problemformulering och frågeställning
Nämnda reformer i all ära, men fungerar tillämpningen i våra domstolar? Finns det fortfarande luckor som gör att vi inte följer de rambeslut vi ratificerat och dess tilläggsprotokoll om handel med barn, barnpornografi och barnprostitution som vi har åtagit oss? Så problemformuleringen ämnar bli:
Finns tillämpningsproblem?
Finns det fortfarande luckor i 6 kap. BrB?
Krävs det specialdomstolar i Sverige?
1.3 Syfte
Jag har under flera år intresserat mig för sexualbrottslagstiftningen och har följt lege ferenda reformen sedan år 2005. Jag tycker mig fortfarande se att tillämpningen inte fungerar fullt ut i domstolarna. Jag vill därför fördjupa mig i själva arbetet som ligger bakom lagstiftningsarbetet, samt se på de olika delar som påverkar lagstiftningen. Vidare vill jag se om det finns någon substans i den kritik Sverige har fått från FN:s Barnrättskommitté om brist på adekvat utbildning inom detta område för våra domare. En annan orsak till uppsatsen är den omtalade kopplerihärvan i Malmö som uppdagades förra året, där de flesta av männen gick fria, jag har ställt mig frågan varför? Finns det luckor i lagstiftningen som var orsaken till det? Med den frågeställning jag lagt fram ämnar jag kunna besvara dessa frågor.
1.4 Material och metod
Uppsatsen är rättsdogmatiskt uppbyggd, då jag ämnar granska gällande rätt och dess verkningar. Materialet är hämtat från lagtext, förarbeten såsom propositioner remissvar och offentliga utredningar, men även annan doktrin och praxis. Grunden för SOU 2010:71 är de två stora sexualbrottsreformerna som genomfördes år 2005 och år 2009. Jag har under arbetet läst båda, för att sedan undersöka hur diskursen fördes i utredningen för en ny gällande lagstiftning. Vilka ändringar går man vidare med och vilka synpunkter har man lagt fram för att få en bra utformning av lagtexten? Jag har även valt att lägga in en rättspsykologisk del för att på ett bra sätt beskriva gärningsman och offer.
7
1.5 Avgränsningar
SOU 2010:71 är stor och jag kommer därför avgränsa mig till att rikta in mig på de paragraferna i 6 kap. BrB som har mest påverkan på den nya kommande sexualbrottslagstiftningen. Uppsatsen kommer vända sig mer mot de delar i 6 kap. BrB som riktar sig mot sexuella övergrepp mot barn, än mot vuxna, även om den delen kommer att finnas med till viss del. Jag kommer helt utesluta två utredningar som fått skarp kritik och som därför inte har påverkat nuvarande lagstiftning på något sätt, (SOU 1976:9 samt SOU 1982:61). En avgränsning kommer även göras från den psykologiska delen i ECPAT:s remissvar på SOU 2010:71, då den delen inte rör uppsatsen ur juridisk mening. När det kommer till mitt val av mål, måste jag p.g.a. utrymmesskäl avgränsa mig från Hovrättsdomen i kopplerimålet i Malmö, bara den är dock värd en uppsats i sig. Detta är något vi aldrig sett förut i vårt Svenska rättsväsen. Det krävs mer än en D-uppsats att klarlägga problematiken, dessutom är domen överklagad till Högsta domstolen.
1.6 Disposition
Efter detta inledande kapitel följer ett historiskt perspektiv över sexualbrottslagstiftningen i Sverige och viktiga händelser som påverkat lagstiftningen. Vad man kan utläsa av denna är att mycket av arbetet hände skrämmande sent i vår rättsliga historia. Följande kapitel berör sexualförbrytarna med en längre beskrivning om kvinnliga sexualförbrytare, som man inom forskningen börjar intressera sig för. Det verkar vara så att kvinnliga pedofiler döms mildare än manliga, samt att det oftast är kvinnans egna barn som hon utför sexuella övergrepp emot. Kapitlet tar även upp en klassificering av pedofiler samt tillvägagångssätt vid kontakttagandet.
Sedan följer den rättsdogmatiska delen med lagstiftningsredovisningen där jag preciserat de viktigaste lagrum (som rör denna uppsats) som varit under behandling i SOU 2010:71, samt de synpunkter och syften man har med den kommande utformningen av lagtexten. Därefter följer ECPAT:s remissvar på SOU 2010:71. Där har jag, så utförligt som möjligt, återgett remissvaret, men som nämnts i avgränsningar så kommer inte de psykologiska aspekterna på övergrepp att återges.
I kapitlet efter det, redovisar jag för tingsrättsdomen i kopplerimålet, som skedde i Malmö. Vidare gör jag en utförlig beskrivning av flickans berättelse om händelseförloppet och en beskrivning av den problematik som skett då flickan varit ovillig att delta i huvudförhandlingarna.
8
2. Sexualbrottslagstiftningens historia
På 1200-talet blir det stadgat i lag att en man inte får ta sig en hustru med våld.4 Sverige haft lagfäst att våldtäkt är straffbart sedan 1700-talet, men då var det inte kvinnan som var i fokus, utan det var faderns eller makens heder som skulle skyddas. Det ansågs att det var ett brott mot mannens egendom. Fram till 1779 var straffet för våldtäkt döden i Sverige, men fortfarande gällde åsikten att det var mannens rättssfär som skulle skyddas.5 I 1800-talets mitt blir den ogifta kvinnan myndig och på slutet av samma århundrade får kvinnor självbestämmande över sin inkomst. Mannen hade målsmanskap över hustrun fram till 1921 då den nya giftermålsbalken träder ikraft. 1965 blir det uppmärksammat och där med kriminaliserat med våldtäkt inom äktenskapet.6
Vad gäller lagstiftningen mot sexuella övergrepp på barn så tog det ganska lång tid innan barnen blev uppmärksammade. Under medeltiden (1500-talet) införde man dödsstraff i Sverige för blodskamsbrott (incest). Detta var främst för att förhindra inavel. Brottet ansågs mest vara ett brott mot kyrkan och inte mot barnet, och just på grund av det, ansågs det att alla inblandade var skyldiga till brottet och samtliga kunde således dömas för det. Brottet var belagt med dödsstraff för förövaren fram till år 1864 och för barnen som blivit utsatta fanns risken att bli dömda till döden fram till 1700-talet.7 Brasch (Östgöta
Correspondenten, år 1986) gör en tolkning av ett rättsligt dokument från Löts socken (år 1689):
”Den 7 mars 1689 hölls extra ting i Löts socken utanför Norrköping. Det var den då 10-åriga flickan Eva Jönsdotter som berättade att hon fem gånger blivit utsatt för sexuella övergrepp av styvfadern torparen Trulls. Men flickans moder förklarade att hon inte varit blodig. Hon ansåg att flickan hittat på alltsammans. Torparen nekade. Nu pressades flickan mycket hårt och psykiskt brutalt av rätten. Detta fick henne att ta tillbaka sin anklagelse mot styvfadern. Domen blev frikännande. Vid denna tid ansåg man, att barn alltid talade sanning, när det gällde häxprocesser. Däremot var de fullt kapabla att fantisera om mycket avancerade förlopp i incestuösa gärningar. Tilläggas kan att en fällande dom ovillkorligen hade inneburit dödstraff. Detta visste torparens hustru.”8
4 Lindgren, Magnus, Brottsoffer i rättsprocessen, Om ideala brottsoffer och goda myndigheter, jure 2004, s. 95
5
Jeffner, Stina, ”Liksom våldtäkt, typ” Om betydelsen av kön och heterosexualitet för ungdomars förståelse av våldtäkt, Uppsala 1997, s 246
6
Lindgren, Magnus, Brottsoffer i rättsprocessen, Om ideala brottsoffer och goda myndigheter, jure 2004, s. 95
7 Banck, L, Svedin, C,G, Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar, Lund, 2002. s.17. 8
9
Mellan 1500-talet och 1930-talet riskerade barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp att dömas till ett strafföreläggande om de nått straffmyndig ålder enligt dåvarande svensk lagstiftning. Det var inte förrän på 1930-talet som regeringen tillsatte en utredning som skulle se över om det behövdes en lagändring.
Det som genomfördes nu var den s.k. ”incestutredningen” (SOU 1935:68) en redovisning om hur 147 män och 7 kvinnor, mellan åren 1931-1933 dömdes för blodskamsbrott.9 Utredningen visade att majoriteten av männen som utsatt sina döttrar för sexuella övergrepp (otukt), var gifta och ostraffade. Straffet i de flesta fallen blev 8 - 12 års fängelse. Fokus vid den här tiden lades på fäderna och inte på döttrarna som nästan helt utlämnades i utredningen.10 På grund av detta kunde därför offren fortfarande dömas för delaktighet fram till år 1937, då en ny lagstiftning trädde i kraft.
Den nya lagstiftningen som nu kom att gälla innebar att barnen straffriförklarades om de inte ännu fyllt 18 år och blivit utsatta för incest. Åldersgränsen på barn som blivit utsatta för otukt, höjdes även den från 12 år, till 15 år.11 Men det gick nästan 30 år innan barnen kom i direkt fokus i lagstiftningen (år 1965), då man i BrB lade till ” att bredda straffrättsligt skydd för barn och ungdom mot sexuella kränkningar, samt i övrigt värna om individens integritet i sexuellt hänseende”.12
Det var inte förrän i mitten av 1980-talet som utredningar verkligen började granska problemen med sexuella övergrepp på barn och ungdomar. Medierna började intressera sig för det hela och lyfte fram det i ljuset. År 1984 hade man dock fått ny kunskap genom forskning om sexuella övergrepp, som visade på att det var ett samhällsproblem och inte ett problem som var hänvisat till lägre stående samhällsklasser13 Vilket ledde till att lagstiftningen kompletterades ytterligare för att öka skyddet för barn och ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp. Utredarna utgick från tre principer i det fortsatta arbetet:
Alla former av sexuella handlingar som riktades mot barn och ungdomar inom familjen skulle bli straffbart
Sexuella övergrepp som skedde utanför familjen skulle straffbeläggas
Sexuellt umgänge mellan ungdomar skulle bli straffbart om det fanns risk för att ett övergrepp skett14
9
Banck, L, Svedin, C,G, Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar, Lund, 2002. s.18. 10 A.a. 11 A.a. 12 A.a. 13 A.a.s. 18f 14 A.a.
10
Peter L Martens menar att det var den incestdebatt som fördes under 1970-talet som kom att ligga till grund för det lagstiftningsarbete som gjordes år 1984.15 Han lyfter fram några specifika områden, ”utveckling av myndigheternas rutiner för handläggning av ärenden av sexuella övergrepp mot barn (samrådsrutiner), en ökad anmälningsbenägenhet samt krav på en ökad systematiserad kunskap på området.”16
År 1990 inträffade några incidenter som kom att förändra läget igen. Barnpornografihärvorna i Huddinge och Norrköping uppdagades.
”… Jag vill gärna ha ett nytt videoband, men det måste vara lite tuffare saker denna gång. Jag vill se något fullbordat om du förstår vad jag menar. Och om du har fortsättningen på inslaget med nålarna, vill jag gärna se det...”17
Det var även först nu som man i utredningarna började intressera sig för att bakom varje dokumenterat barnpornografiskt material fanns ett barn som blivit utsatt. Detta ledde till stora debatter på området om vad som skulle kriminaliseras och vad som inte skulle bli det i förhållande till om det skulle påverka tryckfriheten. Men även andra händelser kom att uppmärksammas, då främst i Karlstad och Örebro,18 som kom att påverka lagstiftningen, där det nu krävs att all personal inom barnomsorg och skola, skall uppvisa utdrag ur kriminalregistret.19 Intygen skall visa på att de inte är dömda sexualbrottslingar. Barnpornografiutredningen (SOU 1997:29) ledde till att innehav av barnpornografi kriminaliserades år 1999.20Under hela 1990-talet fortsatte det att komma in anmälningar om grova sexuella övergrepp på barn, vilket resulterade i att ytterligare en sexualbrottskommitté tillsattes.21
I SOU 2001:14 lämnade utredarna in lagförslag på nya paragrafer i BrB gällande sexualbrott mot barn och ungdomar. Detta gjorde man för att vi skulle få en mer harmonisering av vår svenska lagstiftning gentemot den europeiska, gällande kommersiell sexuell exploatering av barn. Utredningen hade uppmärksammat att det fanns luckor i vår lagstiftning som rörde barnpornografi, prostitution och trafficking av barn och ungdomar. 22
15 Martens, P L, Apropå, Brottsförebyggande rådets tidskrift, 3,1989.
Peter L Martens, docent som forskat om pedofili och sexuella övergrepp på barn. 16
Banck, L, Svedin, C,G, Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar, Lund, 2002. s.19. 17 JU 2010/8127/L5 s. 2
18
Åström, P-E, Bortom all tolerans, s 12, i husrannsakan fann polisen 47 000 bilder samt filmer som visade vad ”Örebro-pedofilen” ägnat sig åt. Han hade även förgripigt sig på ett antal barn på den barnstuga där han arbetade. 12 barn kunde senare identifieras.
19
Detta gäller dock inte inom den privata sektorn. 20
Banck, L, Svedin, C,G, Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar, Lund, 2002. s.19. 21 A.a. s.20.
22 A.a.
11
Två stora sexualbrottsreformer har genomförts under 2000-talet som har lett fram till SOU 2010:71, intentionerna är att öka skyddet för personer som utsatts för olika sexuella övergrepp. Det främsta målet med reformen år 2005 var ett ökat skydd för barn som blivit utsatta.23 Detta i sin tur ledde till att ett nytt 6 kap. lades till i BrB. En annan stor ändring som genomfördes var att begreppet ”sexuellt umgänge” ändrades genomgående i hela 6 kap. BrB till ”sexuell handling”, detta gjordes för att den tidigare benämningen lätt kunde misstolkas till att handlingen eller övergreppet skulle kunna tolkas som att vara ömsesidig. Tvångsrekvisitet gällande våldtäkt sänktes så att bestämmelserna skulle få en vidare mening vad det gäller de grövre fallen av våldtäkt och vad gäller sexuella övergrepp på barn togs enligt förslag tvångsrekvisitet bort helt och hållet.24En annan viktig ändring som gjordes var att preskriptionstiden för vad gäller sexuella övergrepp mot barn förlängdes. Tiden börjar nu löpa från det att barnet fyller 18 år.25
Förändringarna som gjordes ledde som nämnts till att våldtäktsbestämmelserna fick en ny struktur. Viss del kom dock att stå kvar och det är enl. 6 kap. 1§ första stycket brottsbalken, att det krävs att gärningen genomförts med bruk av visst tvång d v s våld eller hot om brottslig gärning. Detta preciserar man i (prop. 2004/05:45 s.44), ”det är tillräckligt att gärningsmannen framtvingat den sexuella handlingen genom lindrigare former av våldsanvändning, som t ex att rycka eller slita i en annan persons arm eller kläder eller att hålla fast någon”26
Hotgraden vid våldtäkter sänktes även den, nu krävs det inte längre att hotet är av s.k. råntvång utan även lägre grad av hot kan vara tillräckligt. Offret behöver inte heller ha gjort motstånd för att ansvar skall föreligga. Enl. 6 kap. 2 § första stycket förutsätter att gärningen genomförts med visst tvång och är subsidiär till våldtäkts-bestämmelsen.27
År 2009 gjordes tillägg till 6 kap. BrB, man införde där 10 a § även den härleds till FN:s barnkonvention.28 Detta gjordes p.g.a. den ratificering som Sverige gjorde av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp.29 Syftet med lagrummet enligt utredningen är att kriminalisera vuxnas kontakt med barn för sexuellt syfte, där kontaktförsöket kriminaliseras. Lagrummet är av förebyggande karaktär och riktar in sig mot s.k. groomare. 23 Prop. 2004/05:45 24 SOU 2010:71 s. 16 25
Om brottet har en preskriptionstid på t ex 5 år och barnet var 12 år när övergreppen ägde rum, går det fortfarande att åtala gärningsmannen fram till det att barnet fyller 23 år.
26 Prop. 2004/05:45 s. 44 27 SOU 2010:71 s. 489 28 Prop. 2008/09:149 29
Dir. 2008:94, Europarådet utarbetade mellan åren 2006 - 2007 en konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp, vilken Sverige undertecknade den 25 oktober år 2007. Council of Europé Convention on the Protection of children against sexual exploitation and sexual abuse.
12
3. Sexualförbrytare
Följande kapitel kommer att redovisa olika beskrivningar av gärningsmännen som rör sig inom detta problemområde, plus att visa på att det finns olika sorters gärningsmän och att det är ett brott i samhället som inte bara kommer försvinna med en utökad lagstiftning, utan att det även krävs att samhället är uppmärksamt likväl.
3.1 Sexuellt avvikande – parafilier
Under 1800-talet började forskare klassificera olika sexuella beteenden och begreppet parafili infördes, vilken betecknade avvikande sexuell läggning. Ordet parafili (paraphilia) är grekiskt och kommer från ”para” = vid sidan av och ”philia” = kärlek, m a o vid sidan av kärlek. Under en tid använde man även benämningen perversion (perversio = förvriden) för samma läggning, detta gör man dock inte längre inom psykiatrin utan det används mer av allmänheten.30 Vid parafili är det sexuella intresset situationsbetingat, här finns en rad olika utgångspunkter för den läggningen som personen har. Det kan gälla olika könsroller som dominans eller underordnad, skofetischism, djur, sado-masochistiska inslag mm.31
3.2 Böjelsen blir en kriminell handling
Makt, aggression och sex anses vara de vanligaste motiven till våldtäkt. Studier visar på att den vanligaste platsen för våldtäkt är i offrets egen bostad oavsett ifall gärningsmannen och offret varit bekanta sedan tidigare. Det visar även att en våldtäkt ofta är planerad och att om de inte är bekanta, så har gärningsmannen antingen förföljt offret hem eller tagit redan på var hon/han bor för att planera hur han ska ta sig in i bostaden. Det är även vanligt att offret följt med gärningsmannen frivilligt då ofta från en restaurang eller pub och varit påverkad av alkohol. Detta beteende från gärningsmannens sida där han på ett förtroligt vis inställer sig hos offret kallas för ”personligtopportunistiskt våldtäktsbeteende”.32 Sexualförbrytare är inte en enhetlig grupp utan det förekommer som sagt stora variationer bland dem. En del beter sig mer aggressivt än andra och en del är mer tillbakadragna, det senare berör främst dem som begår övergrepp på barn. Sexuell aggression delas i sin tur in i två huvudgrupper. När gärningsmannen använder sig av enbart tillräckligt mycket tvång att offret går med på hans föresatser kallas för instrumentell sexuell aggression och expressiv sexuell aggression, där gärningsmannen vill tillfoga både fysiskt och psykiskt lidande hos offret. 33
30
Granhag, Pär Anders, Christianson, Sven Å, Handbok i Rättspsykologi, Liber, 2008, s. 180 31
A.a.s. 181 32 A.a.s. 188 33
Granhag, Pär Anders, Christianson, Sven Å, Handbok i Rättspsykologi, Liber, 2008, s. 177. Forskning har visat på att flertalet av sexualförbrytare är ganska unga, 50 % av de som grips är under 25 år och 80 % är yngre än 30 år.
13
Vid en undersökning som gjordes 1998 i Kanada på 409 sexualbrottsförbrytare, fann man att en upptrappning i övergreppens svårighetsgrad gick att utläsa hos de förbrytare som begått övergrepp mot samma offer vid upprepade tillfällen. Detsamma gällde dem som utfört övergrepp mot fler än tre personer och där offren varit vuxna kvinnor eller offer utanför familjen. Vid övergrepp på barn skedde däremot ingen upptrappning.34 Vad gäller serievåldtäktsmän så har det gjorts många kartläggningar som visar på att endast en mindre grupp blev mer våldsamma efter varje ny våldtäkt. Genom forskningsresultaten kan det även utläsas att de våldtäktsmän som visade mer råhet under första våldtäkten skiljde sig från övriga gärningsmän och att denna grupp eskalerade i sin råhet ju fler våldtäkter de genomförde. Men dessa utförde även fler våldtäkter och i snabbare takt samt att dessa även upplevde en större njutning vid motstånd från offret än de som inte trappade upp brutaliteten.35
3.3 Kvinnliga sexualförbrytare
I diskurserna utgår man nästan uteslutande från att det är män som är sexualförbrytare, detta får även stöd i forskning men det förekommer även kvinnliga förbrytare av detta slag. Under senare år har det påbörjats en mer ingående forskning om kvinnliga sexualförbrytare. Mellan åren 1989 och 2004 har Johansson-Love och Fremouw (2006) gått igenom publikationer omfattande mer än 10 kvinnliga sexualförbrytare, de fann 13 engelskspråkiga studier på området. De kom fram till att bristen på forskning på området till stor del beror på att det krockar med den traditionella bilden av kvinnan som mindre sexuell och att hon är den trygga vårdaren. Det leder till att bevisningen mot kvinnliga sexualförbrytare som är pedofiler är svårare, det beror på att många har inställningen att en kvinna aldrig skulle utsätta ett barn för övergrepp. Vissa tror även att det är tekniskt ogenomförbart, vilket leder till att omvärlden inte blir lika observant som när pedofilen är en man.36 Av antalet förövare som utför sexualbrott uppskattar man att kvinnor står för en tredjedel av övergreppen som riktas mot barn.37
Mellan åren 1990 och 1994 anmäldes 110 kvinnor i Sverige för sexualbrott mot minderåriga. Endast 17 av dessa kvinnor fick fällande domar. Övergreppen hade oftast genomförts mot kvinnornas biologiska barn, huvuddelen av barnen var flickor. Vad som dock kunde utläsas av domarna, var att kvinnorna dömdes mildare än de manliga förövarna, domen blev ofta skyddstillsyn och ibland i kombination med vård.38 Bara fyra kvinnor dömdes till fängelse, vilket är den vanligaste påföljden vid denna typ av övergrepp utförda av män.39
Just att kvinnor verkar få lägre påföljder vid likvärdiga brott som män genomför inom detta område har påpekats tidigare av bland andra Dahlström-Lannes (1992), t.ex. en mamma som genomförde två samlag med sin tonårige son, han fick senare
34
Granhag, Pär Anders, Christianson, Sven Å, Handbok i Rättspsykologi, Liber, 2008, s. 177. 35 A.a.
36 A.a. 37
Banck, L, Svedin, C,G, Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar, Lund, 2002. s.97. 38 A.a
39
14
svåra psykiska problem, mamman dömdes till skyddstillsyn samt dagsböter. En styvpappa i sin tur blev dömd till en månads fängelse samt att betala 7 000 kr i skadestånd för att ha smekt en flickas könsorgan med handen.40 Att förmildrande omständligheter för kvinnor föreligger får under inga som helst former förekomma, (enligt mig) då barn skadas lika illa oavsett om förövaren är en man eller kvinna.
Studier har visat på att kvinnor som utför sexuella övergrepp ofta befinner sig i en dominant ställning mot offret, då ofta i form av att vara barnvakt, lärare, tränare eller förälder. Att kvinnor skulle ha en egen historia om att blivit utsatta som barn verkar inte stämma då forskning gjorts på området, vilket visar att andelen är ca.50 % som själva varit utsatta.41 Lögner om sin egen utsatthet skulle kunna bero på att försöka få en ursäkt för sitt eget agerande vad det gäller kvinnliga sexualförbrytare. Så sent som i oktober år 2010, knäcktes ett pedofilt nätverk i Sverige och i dagarna ställdes 23 kvinnor inför rätten i en barnpornografihärva där huvudmannen är en man, åldern på kvinnorna är från 37 år upp till 71 år.
3.4 Sexuella övergrepp på barn
Schechter och Roberge definierade sexuella övergrepp på barn redan 1976, den är även idag den internationellt mest använda,
”Sexuellt övergrepp definieras som indragandet av beroende och utvecklingsmässigt omogna barn i sexuella handlingar som de inte riktigt förstår, som de omöjligen med insikt kan ge samtycke till eller som är ett brott mot de sociala normerna för rollrelationerna inom familjen”42
Enligt svensk lagstiftning är det alltid att anse som sexuellt övergrepp om barnet är under 15 år och 18 år om barnet befinner sig i en beroendeställning till den vuxne.43 Hit räknas förälder, styvförälder, familjehemsförälder eller vårdpersonal på t.ex. behandlingshem. Nu kommer man onekligen in på begreppet pedofil som inte är obekant för någon, men att det finns variationen på deras läggning pratas det inte ofta om. Just begreppet pedofil kommer från grekiskan och beskriver en person som har en avvikande sexuell läggning som riktar sig mot barn. Den korrekta översättningen av ordet är ”barnaälskare”. Pedofiler kan i sin tur delas in i två huvudgrupper, dels situationsbetingade pedofiler och dels avvikande pedofiler d v s fixerade, för den andra gruppen innebär det att de alltid känner sexuell lust till barn.44
40 Granhag, Pär Anders, Christianson, Sven Å, Handbok i Rättspsykologi, Liber, 2008, s. 192 41 A.a. 42 A.a.s. 204 43 BrB 6 kap. 4§ 44
15
Pedofiler delas sedan in i undergrupper där deras intresseområde beskrivs. Där finns ”pojkälskaren” (pederasten) vilket innebär att intresset är riktat mot pojkar som ännu inte nått puberteten, har puberteten inletts eller är där i kring så kallas personen för ”hebefil”.45
Benämningen ”efebofil” har en person som riktar in sitt intresse på barn av samma kön, s.k. ”ynglingakärlek”.46
Vad som återgetts tidigare så ingår samtliga av dessa läggningar under begreppet ”parafili” d v s avvikande sexuell läggning.
Ett försvar som många pedofiler använder sig av är att barnet skulle inlett relationen. Detta är helt otänkbart då barn inte har förmågan att se till de kort eller långsiktiga konsekvenserna som en sexuell relation kan leda till. Ett barn far alltid illa vid sexuella övergrepp och den vuxne har alltid det fulla ansvaret för handlingarna. 47
Övergrepp på barn sker oftast när förövaren är ensam med barnet. Vid de fall där förövaren är obekant med barnet så är det vanligen en engångshändelse. Pedofiler som söker kontakt på detta sätt söker ofta kontakten med ensamma barn som inte leker med sina kamrater. Fysiskt våld är ovanligt vid själva övergreppet men en uppskattning visar att vart tredje barn varit utsatt för tvång. Visar barnet motstånd genom att bli rädd och skrika avbryts oftast övergreppet och pedofilen flyr. De barn som oftast blir utsatta på detta sätt är skolbarn i de lägre åldrarna och en övervägande del av de utsatta är pojkar.48
När förövaren och barnet är bekanta med varandra är övergreppen oftare grövre och pågår under längre tid. Drygt 65 % är upprepade övergrepp som pågått i snitt ett år innan de anmälts, barnen är ofta i skolåldern och ca.75 % av barnen är flickor. Detta kan även utläsas i forskning när det gäller sexuella övergrepp som sker inom familjen där flickor i skolåldern är överrepresenterade. Övergreppen är även grövre och barnen blir ofta tvingade till avancerade sexuella handlingar. Våldtäkt på barn sker främst inom familjen.49 Men det förekommer även att barn som är med i någon idrottsförening blir utsatta för övergrepp, inte minst efter uttalanden som kommit fram under den senaste tiden. Här befinner sig dessutom barnen i en klar beroendeställning mot sin ledare.
På grund av Internets framfart har utredningar även funnit behov i att utöka lagstiftningen för skyddet för barn, då i förhållande till den ökade kontaktmöjligheten mellan vuxna och barn, men även den ökade åtkomsten för barnpornografi som sänds mellan pedofila nätverk. I detta arbete försöker lagstiftarna och polisen i möjligaste mån försvåra och begränsa förekomsten av barnpornografiskt material. Vad beträffande materialet som finns att tillgå på nätet som visar dessa övergrepp så är det omöjligt att göra en uppskattning, men i Interpols bilddatabas (ICSE)50 fanns i april år 2007, 500 000 barnpornografiska bilder,51 (år 2004 fanns där 200 000 barnpornografiska bilder).52
45
Banck, L, Svedin, C,G, Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar, Lund, 2002. s.60. 46
A.a. 47 A.a. 48
Martens, P L, Apropå, Brottsförebyggande rådets tidskrift, 3,1998. 49
A.a.
50 International Child Sexual Exploitation database. Databasen började byggas för 10 år sen och jämför nyrapporterade bilders bakgrundsdetaljer, som tapet, lakan, eluttag, nummerplåtar mm.
16
Antalet barn som finns på dessa bilder uppskattas vara mellan 10 000 och 20 000. År 2007 hade interpol identifierat 538 barn från 30 olika medlemsländer, av dessa barn var 82 svenska.53 Flera av bilderna framställdes redan på 1980-talet, men universitetet i Cork har utfört ett forskningsprojekt, COPINE, där man kommit fram till att det tillkommer barnpornografiska bilder på 4-5 nya barn varje dag som utsätts för sexuella övergrepp.54 År 1999 kriminaliserades innehav av barnpornografiska bilder vilket har fallit väl ut, dessutom har en hel del kompletterande lagstiftning skett både under år 2010 och år 2011.55
Men i Internets spår har även ett nytt fenomen dykt upp s.k. ”grooming on the internet”, där gärningsmannen manipulerar barnet genom intensiv icke-sexuell kontakt på nätet, som sedan utökar till att få sexuella inslag. Förövarna förmår barn att ta kort på sig själva i olika sexistiska situationer som de sedan använder som utpressning eller för dem vidare i pedofila kretsar som barnpornografi. Det förekommer även att barn manipuleras till att utföra samlag i realtid framför en webbkamera ”sexual abuse on line”, vilket också kan resultera i att parterna avtalar om ett möte där ett faktiskt sexuellt övergrepp eller våldtäkt på barnet sker ”sexual abuse off line”.56
I Sverige har vi idag en lag som skall verka preventivt på denna typ av brottslighet, jag syftar då på: vuxnas kontakt med barn i sexuellt syfte, lagrummet återges i 6 kap. 10a § BrB.57 De första åtalen för detta har redan börjat komma in.
På detta viset får man reda på om det är ett nytt övergrepp som skett men även att det kan ge ny information i ett gammalt ärende.
51
SOU 2007:54 s 80ff. 52
Åström, P-E, Bortom all tolerans, art nr.3089, Stockholm 2004.
Nya siffror visar dock på att man lyckats identifiera 2 200 barn från 41 länder, ca 70 % av barnen är vita. 1 240 förövare har blivit lagförda. (TT)
53
SOU 2007:54 s.80ff.
54 Åström, P-E, Bortom all tolerans, art nr.3089, Stockholm 2004. 55
Hedberg, E, InfoTorgJuridik, Lagrådsremiss om effektivare bekämpning av barnporrbrott, 2009-11-04.
56 Granhag, Pär Anders, Christianson, Sven Å, Handbok i Rättspsykologi, Liber, 2008, s. 211 57
17
4. En kommande förbättrad lagstiftning om sexualbrott
Reformerna som genomfördes år 2005 och år 2009 förbättrade utformningen på sexualbrottslagen till viss del. Nu har lagändringarna varit i bruk en tid och man kan se om det finns tillämpningsproblem eller om det fortfarande finns luckor i lagen. I SOU 2010:71 görs en utvärdering av nämnda reformer för att se om just så är fallet.
4.1 Föreslagna ändringar, SOU 2010:71
De författningskommentarer man framfört gällande 6 kap. BrB skall redogöras för nedan. Beskrivning av lagrummen kommer även redovisas. Det ska tilläggas att detta fortfarande är lagförslag och utredningen har som mål att den nya lagstiftningen ska börja gälla från och med 1 januari 2012.
4.1.1 1§ Våldtäkt
Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till den sexuella kränkningens allvar är jämförlig med påtvingat samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.
Detsamma gäller den som med en person genomför en sådan sexuell handling som avses i första stycket genom att otillbörligt utnyttja att personen
1. på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars befinner sig i ett hjälplöst tillstånd, eller
2. befinner sig i en beroendeställning till gärningsmannen eller annars med hänsyn till omständigheterna har särskilda svårigheter att värna sin sexuella integritet. Är ett brott som avses i första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre grovt, döms för våldtäkt till fängelse i högst fyra år. Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas, om våldet eller hotet varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.
Tvångsgraden skall stå oförändrad i kommande lagstiftning, d v s det är tillräckligt för straffansvar att gärningsmannen har använt sig av sådant våld eller
18
hot om brottslig gärning som står att läsa i 4 kap. 4 § första meningen BrB om olaga tvång.58 Förslaget ändrar inte heller vad som är att anse som sexuell handling. Utredningen syftar på sexuella handlingar som är samlag eller att jämställa med samlag p.g.a. den sexuella kränkningens art är så allvarlig att den jämförs med påtvingat samlag. Samlag definieras som vaginal penetrering, dock krävs inte att samlaget skall vara fullbordat, utan det räcker med att mannens och kvinnans organ har kommit i beröring med varandra.59 På detta sätt skall det tydliggöras att det är den sexuella kränkningens art som är i fokus inte den sexuella handlingens tekniska karaktär som skall vara avgörande i avgränsningen av våldtäktsbrottet mot sexuellt tvång (2 §). Detta rör dock de allvarligaste formerna av sexuella kränkningar och kränkningens art skall vara att jämställas med samlag, finns oklarheter gällande oralt eller analt samlag kommer bedömningen av kränkningshalten avgöras i varje enskilt fall. Vad som skall tilläggas är att när graden av den sexuella kränkningen bedöms är det inte hela gärningen som bedöms, utan det är enbart omständigheterna kring övergreppet som bedöms. Straffvärdet i sin tur regleras efter vilken typ av våld, hot eller utnyttjande som har förekommit i det enskilda fallet.60
Vad som påverkar kränkningens art skall i sin tur bestämmas efter hur länge övergreppet pågått, om smärta uppstått, sår eller annan kroppsskada som uppkommit vid penetrationen eller likvärdig beröring. Smittorisk från gärningsmannen ska även räknas med här samt om gärningsmannen uttalat grova kränkande tillmälen eller på annat sätt förnedrat offret. I bedömningen skall även tas med om övergreppen blivit dokumenterade på bild eller om fler personer varit närvarande under övergreppet.61
Andra stycket
För att nå sexuella handlingar som klassas som våldtäkt men där personen inte anses befinna sig i ett hjälplöst tillstånd har ny grund (punkt två) tillförts i förslaget på ny lagtext. Förslaget gäller att ett utökat straffansvar skall gälla när personen befinner sig i en sådan situation och utsatt läge att han/hon har särskilda svårigheter att värna sin sexuella integritet. Lagrummet skall röra personer som befinner sig i beroendeställning mot förövaren. Denna ändring har till syfte att förbättra läsbarheten av bestämmelsen. Vad man lyfter fram i förarbetena är att uttrycket ”värna” inte rör det fysiska motståndet utan det gäller ett fredande av den egna personen genom ord eller handling i vid mening. Detta i förhållande till situationen och om det anses att offret har ett begränsat utrymme att fritt ta ställning till deltagande i den sexuella handlingen.62
58
4 kap. 4§ BrB, Den som genom misshandel eller eljest med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar annan att göra, tåla eller underlåta något, dömes för olaga tvång till böter eller fängelse i högst två år. 59 SOU 2010:71 s. 489 60 A.a 61 A.a. s. 490 62 A.a.
19
4.1.2 3§ Sexuellt övergrepp
Den som, i annat fall än som avses i 1 och 2 §§, genomför en sexuell handling med en person utan den personens tillåtelse, döms för sexuellt övergrepp till fängelse i högst fyra år.
Förslag på en ny paragraf har lagts till och även brottsrubriceringen är ny, det nya lagrummet skall förslagsvis vara subsidiärt till lagrummen om våldtäkt och sexuellt tvång. Lagrummet skall tillämpas på sexuella kränkningar där förövaren inte har behövt använda sig av tvång eller otillbörligt utnyttjande för att genomföra en sexuell handling, där ett samtycke från offrets sida inte föreligger. Utredningen pratar här om en samtyckesreglering och det skall vara upp till rättstillämparen att tolka och tillämpa hur vid bedömningen av ”tillåtelse” skall vara. Vad man kan se som samtycke är om det förekommer ett faktiskt ja eller nej men utredningen tar även upp andra tillåtelsegrunder i förarbetet som rör kroppslig interaktion d v s genom fysiska signaler. En intimitet som successivt ökar ska kunna ses om en tillåtelse och som ett medagerande. Dock poängterar utredningen att tillåtelsen måste ha funnits med under hela den sexuella handlingen från början till slutet. Denna tillåtelse kan när som helst återtas och då klassas det inte längre som en ömsesidig sexuell handling enligt förslaget. Det är inte heller tillräckligt att ett medgivande finns utan man ska även väga in under vilka omständigheter som förelåg vid medgivandet för att det skall vara giltigt.63
4.1.3 4§ Våldtäkt mot barn
Den som har samlag med ett barn under femton år eller som med ett sådant barn genomför en annan sexuell handling som med hänsyn till den sexuella kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst två och högst sex år.
Detsamma gäller den som begår en gärning som avses i första stycket mot ett barn som fyllt femton men inte arton år och som är avkomling till gärningsmannen eller står under fostran av eller har ett liknande förhållande till gärningsmannen, eller för vars vård eller tillsyn gärningsmannen ska svara på grund av en myndighets- beslut. Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt mot barn till fängelse i lägst fyra och högst tio år.
Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot om brottslig gärning eller om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.
63
20
Skillnaden i 4§ och 1§ är att det här inte ska finns något tvångsrekvisit. Detta leder till en annan skillnad i lagrummen i fråga om den lydelsen i 1§ att det beträffande andra sexuella handlingar än samlag inte skall göras någon jämförelse med ett samlag som är påtvingat. D v s ”påtvingat” är inget rekvisit i 4§. På detta sätt vill man inte bara tydliggöra att det är den sexuella kränkningen som är i fokus i förhållande till våldtäktsbrottet, och inte tekniska överväganden utan även
ge ett utrymme för utvidgning av tillämpningsområdet för 4§ om man ser till hur
praxis fungerar idag.64 Just utvidgningen av 4§ gör man eftersom kränkningen kan bedömas olika beroende på ifall offret är ett barn eller en vuxen person. Detta gäller i synnerhet de yngre barnen som inte än utvecklat någon sexuell integritet eller förstår vad handlingarna går ut på. Man kan bäst se dessa situationer som 4§ syftar på i förhållande till 6§ (sexuella övergrepp mot barn) som just leder till fördelar med en utvidgning av 4§, man kommer åt övergrepp som ligger nära gränsen mot våldtäkt mot barn eller att barnet blivit utsatt för annan sexuell handling som är lika kränkande som ett samlag.
Jämförelsen skall göras i dess lindrigaste form, där mannens och kvinnans könsdelar endast behöver nudda varandra. Det samma gäller våldtäkt mot barn. Vad som särskilt skall beaktas i bedömningen i avgränsningen av våldtäkt mot barn är barnets ålder och mognad men även om en förtroenderelation finns mellan parterna, vilket enligt förslaget kommer att påverka kränkningsbedömningen på ett negativt sätt. Betydelsen av barnets ålder skall avgöras från fall till fall och man skall även väga in åldersskillnader mellan barnet och förövaren. En åldersskillnad skall också göras mellan barn och tonåringar i bedömningen. Detta grundar sig i att tonåringar har en något mer utvecklad egen sexuell identitet och har bättre förutsättningar att skilja på de sexuella handlingarna och därmed kränkningens art än vad ett mindre barn har. Ett exempel på detta kan vara att ett övergrepp som inte inneburit någon penetration, (men är likartat) kan vara lika kränkande som ett samlag för ett mindre barn. 65 Just åldersskillnaden är en bland flera riskfaktorer mellan offer och gärningsman som kan leda till att barnen blir traumatiserade efter ett sexuellt övergrepp. Är ålderskillnaden stor leder det till att kränkningsgraden skall bedöms hårdare i jämförelse om ålderskillnaden är mindre. Syftet med ändringarna som utredningen vill genomföra är att få ett vidare tillämpningsområde av brottet våldtäkt mot barn.66
4.1.4 5§ Sexuellt utnyttjande av barn
Är ett brott som avses i 4§ första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre allvarligt, döms för sexuellt utnyttjande av barn till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Ändringsförslaget som lagts fram i detta lagrum är att det allmänna fängelseminimumet ska höjas till fängelse i sex månader.67 Detta förslag har
64 SOU 2010:71. s. 499 65 A.a.s. 500 66 A.a.s. 501 67
21
utredningen gjort för att utjämna tröskeleffekter i straffvärde synpunkt i relation till brottet våldtäkt mot barn. Det skulle även leda till att straffvärdet av sexuellt utnyttjande av barn skulle bli något högre än tidigare.68
4.1.5 6§ Sexuellt övergrepp mot barn
Den som genomför en annan sexuell handling än som avses i 4 och 5 §§ med ett barn under femton år, eller med ett barn som fyllt femton men inte arton år och som gärningsmannen står i ett sådant förhållande till som avses i 4 § andra stycket, döms för sexuellt övergrepp mot barn, till fängelse i högst två år. Är brottet grovt, döms för grovt sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i lägst ett och högst sex år.
Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.
Tidigare låg straffminimum på fängelse i lägst sex månader detta vill utredningen höja till fängelse i ett år. Även här vill man utjämna tröskeleffekter i straffvärde synpunkt i relation till brottet våldtäkt mot barn; domstolarna ska få vidare utrymme att straffmäta för gärningar som är att anses vara inom normalgraden.69
4.1.6 10§ Sexuellt ofredande
Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, sexuellt berör ett barn under femton år eller förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd eller i ett sexuellt syfte förmår barnet att bevittna en sexuell handling, döms för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som blottar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person på ett sexuellt kränkande sätt.
10 a §, den som, i syfte att mot ett barn under femton år begå en gärning för vilken straff föreskrivs i 4, 5, 6, 8 eller 10 §§, träffar en överenskommelse med barnet om ett sammanträffande samt därefter vidtar någon åtgärd som är ägnad att främja att ett sådant sammanträffande
68 SOU 2010:71.s.501 69
22
kommer till stånd, döms för kontakt med barn i sexuellt syfte till böter eller fängelse i högst ett år.70
Här har man enligt förslaget ändrat både första och andra stycket, syftet med ändringarna i första stycket är att svensk lagstiftning skall uppfylla kraven som ställs i Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Lagrummet om sexuellt ofredande av barn under 15 år kommer på det sättet även att bokstavligen omfatta brott där gärningsmannen förmår ett barn att bevittna en sexuell handling. Vad som barnet ska ha bevittnat ska kunna härledas till vad som kan utgöra en brottslig gärning enligt 1-6§§ och varit riktat mot en vuxen eller ett annat barn eller ömsesidigt och tillåtet sex. Situationer som inte uppnår kraven för ”sexuell handling” skall dock inte omfattas av de nya bestämmelserna. En sådan handling kan vara flyktiga beröringar av persons könsorgan eller sexuell posering. Det skall heller inte finnas några krav på att barnet själv ska ha varit delaktig i den sexuella handlingen.
Lagrummet skall gälla även om någon visar film eller annan dokumentation på sexuella handlingar för barnet. Förslag på undantag skall finnas där det förekommer en sexuell handling men de uppfyller inte de krav på ”sexuell handling” att anses som kriminellt enligt första stycket. Det skall heller inte finnas krav på att gärningsmannen själv ska ha medverkat i den dokumenterade sexuella handlingen som barnet bevittnar för att det ska anses vara en brottslig gärning.71 Enligt förslaget skall gärningsmannen även kunna dömas för sexuellt ofredande
mot barn i andra stycket andra ledet, om han förmår72 ett barn att bevittna en sexuell postering, eller en dokumenterad händelse som dock inte utgör en sexuell handling. Men då måste gärningsmannen ha ofredat barnet på ett sexuellt kränkande sätt. Det skall dock krävas enligt förslaget att gärningsmannen har ett sexuellt syfte med gärningen för att straffansvar skall vara för handen. Det förekommer på detta sätt ett s.k. överskjutande uppsåts rekvisit där det är upp till domstolarna att uppsätta gränsvärden för när gärningsmannen anses ha haft ett sexuellt syfte. Sådana syften ska kunna vara när gärningsmannen vill reta eller tillfredställa egen sexualdrift eller annans eller att kränka barnet sexuellt. I detta fall skall det räcka med att gärningsmannen finner det möjligt att utföra sådan handling som nämns ovan för att det ska anses straffbart, d v s han/hon behöver inte faktiskt utfört handlingen. Lärare som visar bilder under sexualundervisning i skolan skall vara undantagen denna bestämmelse.73
Man har även lagt till ändringsförslag i lagrummets andra stycke, andra ledet av föreskriften som avser sexuellt ofredande genom ord eller handling. Ändringsförslaget har gjorts för att utvidga rättstillämpningen för föreskriften i denna del till att även omfatta gärningar som inte är syftes relaterat till gärningsmannen, men ändå utsätter en person för en sexuellt kränkande händelse. M a o vid tillämpning av andra stycket enligt förslaget saknar gärningsmannens syfte med hans/hennes handlande betydelse. Det skall föreligga straffansvar om
70
SFS2009:343 71 SOU 2010:71s. 503 72
Förmår: omfattar olika typer av handlingssätt där gärningsmannen genom fysisk eller psykisk påverkan av barnet är aktiv för att få barnet att bevittna handlingen, t.ex. genom att använda våld, hot, övertalning eller erbjudande. A.a.s. 503
73
23
någon ofredar en person på ett sexuellt kränkande sätt genom ord eller handling. Det skall dock krävas att handlingen haft en klar sexuell inriktning för att straffansvar skall förekomma samt att det skall göras en objektiv bedömning av kränkningen av den som blivigt utsatt. Vid domstolens bedömning om den sexuella kränkningens art skall det vara tillräckligt om gärningsmannens intentioner täcker de konstaterade sakförhållandena som underlag vid bedömningen.74
4.1.7 14 § åldersrelaterad bedömning/ansvarsbefrielse
Den som har begått en gärning enligt 5 § eller 6 § första stycket mot ett barn under femton år eller enligt 8 § första stycket eller 10 § första stycket, ska inte dömas till ansvar om det är uppenbart att gärningen inte inneburit något övergrepp mot barnet med hänsyn till den ringa skillnaden i ålder och utveckling mellan den som har begått gärningen och barnet samt omständigheterna i övrigt. Detsamma gäller den som har begått en gärning enligt 10 a§ om den har syftat till en sådan gärning som anges i första stycket och som, om den hade fullbordats, enligt vad som anges där uppenbarligen inte skulle ha inneburit något övergrepp mot barnet.75
Lagrummet åberopas när personerna är nära varandra i ålder och där ansvarsfrihet kan komma ifråga för att inte leda till orimliga utfall. Lagrummet skall dock användas med stor försiktighet och avgöras från fall till fall. Ingen ändring har gjorts i denna paragraf vid denna tidpunkt.76
4.1.8 15§ Kriminalisering av försöksstadiet
För försök till våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt tvång, grovt sexuellt tvång, sexuellt övergrepp, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, köp av sexuell handling av barn, köp av sexuell tjänst, koppleri och grovt koppleri döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap.
Detsamma gäller i fråga om förberedelse och stämpling till våldtäkt, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell
74
SOU 2010:71s. 505 75
SFS 2009:343
76 Denna paragraf tas med även om ingen ändrig gjorts där men den kommer att ha betydelse längre fram i uppsatsen gällande kopplerimålet i Malmö.
24
posering och grovt koppleri samt underlåtenhet att avslöja sådant brott.
Förslagen på ändringar man lagt fram för 15§ har skett p.g.a. de ändringsförslag som gjorts i 3§. Man har även i SOU 2010:71 lämnat ett konkret förslag på ytterligare ändringar för lämpligare utformning:
”Förslag: Straffansvaret för försöksbrott ändras till följd av föreslagna ändringar av 6 kap. 3 § brottsbalken. Vi föreslår att försök till det nya brottet sexuellt övergrepp ska vara straffbart samt att brottet sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning tas bort ur 6 kap. 12 § samma balk.”77
Vidare gav man följande synpunkter på de förslagna förändringarna av 6 kap. 3§ BrB, att det skulle medföra att ändringar även skulle behöva göras 6 kap. 12§. På grund av att brottet sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning enligt förslag ska upphävas så ska det brottet inte längre finnas med i uppräckningen bland de andra brott som finns med där försöksstadiet har kriminaliserats. När det kom till det av utredningen förslagna nya brottet sexuellt övergrepp var det deras bedömning att även det skall vara straffbart på försöksstadiet. Att införa en kriminalisering på tidigare stadium än det eller underlåtenhet att avslöja ett sådant brott anser man inte att det finns belägg för.78
77SOU 2010:71.s. 391 78
25
5. ECPAT:s remissvar på SOU 2010:71
ECPAT Sverige har fått möjlighet att lämna synpunkter om det pågående arbetet och utvärderingen om SOU 2010:71. Dom har därför lämnat in en redogörelse för vad de anser ytterligare bör förbättras innan lagen går igenom.79
ECPAT tycker att det är bra att en genomgång av sexualbrottslagstiftningen görs, men anser att framlagda förslag på de lege lata inte kommer innebära tillräckligt förstärkt skydd mot sexuella övergrepp och kommersiell sexuell exploatering av barn som ännu inte fyllt 17 år. Därför efterlyser man en mer djupgående reform som ger alla barn ett mer absolut skydd i dessa sammanhang.
ECPAT delar inte utredningens förslag till en ny lydelse av våldtäktsbrottet i 6 kap 1 § BrB. Man ser hellre att en ren samtyckesreglering införs. Man stöder inte heller förslaget på en kompletterande samtyckesreglering i 3§ samma kap. Att 4§ (våldtäkt mot barn) utvidgas ser man som mycket positivt. Men motsätter sig att samlag alltjämt ska fungera som jämförelsenorm vid prövningen av sexuell kränkning för våldtäkt mot barn. ECPAT är för alla förslag som gäller skärpta straffskalor när det gäller 6 kap. 5-6§§. Sammanfattningsvis vill ECPAT ” med kraft uppmana utredningen till att ta bort bötesstraff ur alla straffskalor som rör sexuell exploatering av barn, för att följa internationella åtaganden”.80
Man är till viss del positiv till sexualbrottsreformen som genomfördes år 2005, då till de delar som den har medfört ett generellt högre straffvärde än tidigare. Men man anser att det finns en del gränsdragningsproblem som måste åtgärdas för att få en så bra lagstiftning som möjligt. ECPAT anser att man efter snart 6 år efter införandet av den nya lagstiftningen, inte fått den önskade effekt vad gäller det strikta skyddet för barn under 15 år som eftersöktes med reformen i förhållande till sexuella övergrepp. Vidare menar man att Sverige med en samtyckesålder på 15 år lett till ett urholkat skydd för barn som är mellan 13år och 17 år för sexuell exploatering. Kontentan av detta leder till att det bara finns ett absolut juridiskt skydd för barn upp till 12 eller 13 års ålder. D v s närmar sig barnet 14 år, för domstolen ett resonemang där förövaren sätts i fokus, där frågan ställs om han borde haft anledning att anta att barnet var yngre. Här finns även en presumtionsregel (BrB 6:14) som kan tillämpas om det var en liten ålderskillnad mellan gärningsman och offer. Till detta väljer ECPAT att ta koppleri målet i Malmö som exempel som påbud på att lagen inte fungerar som den var ämnad att göra. Målet rör en 14-årig flicka som blir sexuellt utnyttjad och våldtagen av 10 män, det skall dock tilläggas att hon innehar en 9-årings mentala psyke, då hon har en diagnos som säger lindrig utvecklingsstörning.81
79
ECPAT är en organisation som finns över hela världen. De arbetar för barns rätt att inte utnyttjas i sexhandel. ECPAT Sverige har som mål att minska inkomsterna för hallickar,
människohandlare och andra som tjänar pengar på barns kroppar. Det görs genom att försvåra för de som finansierar handeln - köparna. Arbetet motverkar spridning av barnpornografi, sätter fokus på barnsexturism och försvårar för människohandlare som förser sexmarknaden med unga offer.
80 JU 2010/8127/L5. s. 1 81
26
ECPAT uttalar sig på följande sätt:
”Det är märkligt att rättsväsendet avkräver en köpare av föremål på Internet en mer kritisk hållning än vad vuxna människor avkrävs inför ett samlag med en minderårig flicka. Det är märkligt att produktansvar kan vara strikt, men inte för ett barns ålder eller samtycke. Ansvaret för ett barns ålder blir istället en last för barnet. Var hon välutvecklad eller hade hon sagt att hon var över 15? Då är barnet ”prostituerat” - en hora. Om inte, då är hon ett offer.”82
Vidare anser man att undantagsregeln (BrB 6:14) inte tillämpas på det sätt som den var ämnad för, utan tolkas mycket vidare. Detta menar man har lett till att det absoluta skyddet för barn upp till 15 år inte existerar. Regeln var menad att tillämpas när det var liten mental- och åldersskillnad i jämbördiga relationer mellan unga i samma ålder, istället har den tillämpats även vid stora åldersskillnader. Man hänvisar även till den praxisgenomgång som utredningen gjort som även den visar på att domstolarna i sin bedömning inte väger in maktrelationer, beroendeförhållande och psykiska påtryckningar från den vuxnes sida.83
När det gäller brottet köp av sexuell handling av barn (BrB 6:9) hamnar ofta själva övergreppet i skuggan av sexköpet, det är därför vanligt att gärningsmannen endast döms för sexköpet. Så var även fallet med flickan i Malmö, där det ansågs att männen inte hade skälig anledning att tro att flickan var under 15 år.84 Mycket p.g.a. att hon var välutvecklad samt att hon uppgett att hon var äldre. Dock skall sägas att det finns psykologiska utlåtanden om henne som klart beskriver hennes mentala ålder och att man bara efter en kort stunds möte med henne uppfattar detta.85 ECPAT tycker sig därför att skönja en attityd om att det skulle vara en ”frivillig prostitution” när det kommer till kommersiell sexuell exploatering av barn. Där sexköparen döms för sexköpet och inte för de faktiska sexuella övergreppen som han utsätter barnet för.86
Denna problematik ser man även vad gäller bedömningen av barnpornografi, d v s man riktar in sig på handelsåtgärden och inte på de faktiska sexuella övergreppen som visas på bilderna eller filmerna. Rättsföljden blir därför ofta böter för innehavaren eftersom man fokuserar på produktionen, försäljningen och innehavet av materialet och inte sexualbrottet mot barnen. Man vill därför se en utvidgning av skyddet mot kommersiell sexuell exploatering av barn samt skyddet mot sexuella övergrepp på barn så lagrummet täcker upp till det att barn fyller 17 år. 87
82 JU 2010/8127/L5.s 3 83 A.a. 84 A.a. 85 B 5513-10 s. 31f 86 JU 2010/8127/L5. s. 3 87 A.a.
27
Förutom den ytterligare fördjupade reformen av lagstiftningen eftersöker även ECPAT att man ska införa rättspsykologi i arbetet och att man efterstävar en ökad kunskap inom rättsväsendet inom problemområdet, både ur ett nationellt- och ett internationellt perspektiv. Man anser att utbildningsinsatser bör finnas i hela rättskedjan och även inbegripa både domare och nämndemän i alla instanser. Speciellt i förhållande till sexuella övergrepp på barn, där det ofta kan ta lång tid innan ett barn vågar berätta om övergreppen. ECPAT stöder även sina önskemål om detta på den kritik som Sverige fått från FN:s Barnrättskommitté om brist på adekvat utbildning inom detta område för våra domare. I andra europeiska länder finns specialistdomstolar eller specialutbildade domare som dömer i denna typ av mål och så länge inte Sverige inrättar liknade system kräver det att vidare utbildningar sker för hela rättsväsendet och i synnerhet för domare. 88
Slutligen är ECPAT positiv till Sveriges tillträde till Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp, men vill till skillnad från utredningens ståndpunkt se en större lagändring för ett ökat skydd för barn. Man påpekar även att bristerna som förekommer i vår lagstiftning bör åtgärdas omgående för en smidigare och snabbare ratificering. Man hänvisar även i sina uttalanden till den kritik Sverige fått vad gäller våra bristande åtgärder mot kommersiell sexuell exploatering av barn som inkom så sent som år 2009 från FN:s Barnrättskommitté.89
88JU 2010/8127/L5. s. 6 89
