Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur - språk - medier
Examensarbete
15 högskolepoäng
Varför film i skolan?
- en projektredogörelse om skapandet av en ämnesövergripande tematisk film
Why film education in school?
- an account of the creation of an interdisciplinary thematic film
Christian Andersson
Lärarexamen 210hp
Kultur, medier och estetiska uttrycksformer 2007-01-18
Examinator: Magnus Persson Handledare: Carl-Erik Blomberg
Innehållsförteckning
1.
Inledning
7
2.
Syfte och frågeställning
8
3.
Litteraturgenomgång
9
3.1 Styrdokumenten
9
3.2 Nationella utvärderingen av bild i grundskolan
11
3.3 Skolverkets rapport - Film och mediepedagogik i skolan 2001
12
3:4 Det vidgade textbegreppet
14
4. Tillämpning
16
5. Beskrivning av projektet
16
5.1 Idé
16
5.2 Planering och genomförande
16
5. Analys och tolkning
17
6. Diskussion
18
Källförteckning
20
Bilagor
21
1.Inledning
”Hur skulle du som har en pedagogisk utbildning i kultur, medier och estetiska uttrycksformer välja att jobba i ett tema om Malmö stad?” Den frågan fick jag av en lärare under min
praktikperiod på min partnerskola och direkt väcktes iden om en tematisk film med ett brett ämnes innehåll. Jag bestämde mig för att genomföra min idé i detta examensarbete.
Mitt examensarbete består av två delar, en projekt del i form av en
ämnesövergripande tematisk film på temat Malmö stad och en skriftlig del. För att motivera mina val av mediet film och ämnesövergripande undervisning, har jag forskat i vad det står om detta i skolans olika styrdokument1. Eftersom tidsramen för detta examens arbete är begränsad, motiverar jag mitt arbete om film genom att luta mig emot tidigare utförda forsknings rapporter om film i skolan och för ämnet relevant litteratur.
Jag har valt att skriva/producera mitt examensarbete om film i skolan för att jag har ett genuint intresse av att jobba med film och filmundervisning. Enligt kursplanen2 i ämnet svenska är filmer av olika slag en sorts litteratur och således en del av det vidgade
textbegreppet (skolverket 2007). Jag kommer även i detta arbete att redogöra för film som en del av det vidgade textbegreppet.
Ämnesövergripande undervisning är viktigt för att ge eleverna en större helhet. I läroplanen3 för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet under rubriken ”riktlinjer”, står det att läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang samt får möjlighet att arbeta ämnesövergripande (skolverket 2007).
Genom mitt arbete med detta filmprojekt och genom min undersökning i skolans styrdokument, forsknings rapporter och litteratur, hoppas jag att få tydliga svar på mina problemställningar. Mitt mål med detta arbete är inte att jämföra film med skönlitteratur och faktatexter utan att lyfta fram filmen som en naturlig del i undervisningen
1
Skolans verksamhet och innehåll styrs utifrån olika styrdokument som Sveriges riksdag tagit beslut om och ska således följas.
2 Kursplanerna är ett av skolans styrdokument och anger mål riktlinjer för de olika ämnena i skolan. 3 Läroplanerna anger verksamheternas uppdrag och värdegrund samt riktlinjer för arbetet.
8
2. Syfte och frågeställning
Syftet med mitt arbete är att undersöka varför skolan ska använda sig av filmmediet i
undervisningen. Vad står det i styrdokumenten? Vad säger forskningen och vad står det i för ämnet relevant litteratur om film i skolan?
Jag vill genom min film visa ett exempel på hur filmmediet är en del i det vidgade textbegreppet och hur det kan användas i skolan. Syftet med filmen är att skapa
ämnesintegration och på så sätt påvisa att film i skolan inte ska isoleras till ämnena bild och svenska. Genom att använda temat Malmö stad i filmen kommer man åt en blandning av olika skolämne beroende på upplägg. I min film berörs ämnena No, samhällskunskap, geografi, historia och kultur. Mina problemställningar är:
• Varför film i skolan?
3. Litteraturgenomgång
I stycket styrdokumenten redogör jag för vad det står om film i läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (skolverket 2007) samt för kursplanerna i ämnet bild och svenska. Under rubriken nationella utvärderingen av bild i
grundskolan återger jag i skolverkets rapport de delar som handlar om film i skolan. Stycket Skolverkets rapport - Film och mediepedagogik i skolan 2001 handlar om olika synsätt och
konstateranden som kommit fram i rapporten. I stycket Det vidgade textbegreppet, redovisar jag vad begreppet innebär och vilken del filmmediet har i begreppet utifrån relevant litteratur.
3.1 Styrdokumenten
Skolans verksamhet och innehåll styrs utifrån olika styrdokument som Sveriges riksdag tagit beslut om och ska således följas. De olika läroplanerna anger verksamheternas uppdrag och värdegrund samt riktlinjer för arbetet (Skolverket 2007).
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidsverksamheten under rubriken mål att uppnå, står att skolan ansvarar för att varje elev efter grundskolan kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många
uttrycksformer som möjligt såsom språk, bild, musik, drama och dans (Skolverket 2007). Under rubriken skolans uppdrag står att eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Vidare under rubriken mål att uppnå står att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har kunskaper om medier och deras roll och kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande (Skolverket 2007). Det är således inte enbart skolans uppgift att lära, uppmana och engagera eleverna till eget skapande i de olika
uttrycksformerna utan också lära och ge eleverna verktyg för att de själv ska kunna tolka alla de intryck de utsätts för.
Riktlinjer i styrdokumenten för film och rörliga bilder hittar man kursplanerna för ämnet svenska och bild. I kursplanerna för ämnet svenska under rubriken ämnets syfte och
roll i utbildningen står att utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter
att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt uppleva och lära av skönlitteratur film och teater (Skolverket 2007).
I kursplanerna för ämnet svenska under rubriken ämnets karaktär och uppbyggnad går det att läsa om det vidgade textbegreppet, som inte enbart innefattar talade och skrivna
10
texter, utan även bilder. Film lyfts tydligt fram i kursplanen för svenska som ett alternativ till andra textformer. Under samma rubrik i kursplanerna för svenska står att skönlitteraturen, filmen och teatern öppnar nya världar och förmedlar erfarenheter och upplevelser av spänning, humor, tragik och glädje. I min inledning skriver jag om vad film kan ge för möjligheter till arbete i skolan med bland annat värdegrundsfrågor, dessa tankar tangeras när man läser vidare i kursplanerna för svenska:
Skönlitteraturen, filmen och teatern öppnar nya världar och förmedlar erfarenheter och upplevelser av spänning, humor, tragik och glädje. Skönlitteratur, film och teater hjälper människan att förstå sig själv och världen och bidrar till att forma identiteten. Skönlitteratur, film och teater ger möjligheter till empati och förståelse för andra och för det som är annorlunda och för omprövning av värderingar och attityder. Därigenom kan motbilder formas till exempelvis rasism, extremism, stereotypa könsroller och odemokratiska förhållanden. När ungdomar möter skönlitteratur, film och teater innebär det också möjligheter för dem att tillägna sig litterära mönster och förebilder (skolverket 2007).
Under rubriken ämnets syfte och roll i utbildningen går att läsa att skönlitteratur, film och teater bär en del av kulturarvet och förmedlar kunskaper och värderingar. Skolans uppgift är att med utgångspunkt i elevernas egna kulturella skapande och med anknytning till deras läs, film och teatererfarenheter låta olika upplevelser, åsikter och värderingar mötas (Skolverket 2007).
I kursplanen för bild under rubriken ämnets karaktär och uppbyggnad kan man läsa att bilden har en växande betydelse i informationssamhället. Dagens bild och mediesamhälle präglas i hög grad av den globala bildkulturen. Bildens ökande mångfald,
informationsteknikens tillväxt och förändringarna i villkoren för bildproduktion förändrar snabbt bildningsstrukturen inom kulturområdet (Skolverket 2007).
Även i kursplanen i bild står det om det ökade informationsflödet och bildämnets roll i det. Under rubriken ämnets syfte och roll i utbildningen står det följande:
Utbildningen i ämnet syftar till att utveckla såväl kunskaper om bilden som kunskaper i att framställa, analysera och kommunicera med bilder. Den skall utveckla lust,
kreativitet och skapande förmåga, ge allmänbildning inom bildområdet och leda till att eleven skaffar sig en egen ståndpunkt i en verklighet med stort visuellt
informationsflöde (skolverket 2007).
Precis som i kursplanerna för svenska står det om ett vidgat textbegrepp i kursplanerna för bild. Under rubriken ämnets karaktär och uppbyggnad står att bilderuppträder i samverkan med andra uttrycksformer som till exempel tal, text och musik inom ramen för ett vidgat
textbegrepp. Kommunikationen i dag sker i stor utsträckning genom kombinationer av olika medier som ställer krav på ett gränsöverskridande arbete (Skolverket 2007).
Kursplanerna för bild handlar således inte bara om att utveckla kunskaper för eget bildskapande utan betonar vikten av att lära sig tolka det intensiva bildflödet eleverna utsetts för. Vidare under rubriken ämnets karaktär och uppbyggnad står följande:
Bildämnet utvecklar iakttagelseförmåga och kreativt seende. Det kan handla om att bryta bildens verklighetsprägel och göra bildytan, filmytan och tv-skärmen synlig. Det kan betyda att skärpa blicken i förhållande till en bild men också att kunna vända bort blicken från bilden som sådan och se de sociala och kulturella mönster som skapar konventioner (skolverket 2007).
3.2 Nationella utvärderingen av bild i grundskolan 2003
Den nationella utvärderingen av skolan 2003 initierades av Skolverket1 för att ge en bild av grundskolan utveckling under 1990-talet.
I delen som behandlar utredningens slutsatser och diskussion under rubriken,
sambandet mellan skola och fritid i bildämnet står följande:
En större tonvikt på bild som ett kommunikativt ämne kan alltså lyfta fram ämnets nytta för såväl framtida liv som yrkesliv. Kommunikation blir en allt mer väsentlig kompetens och den som behärskar bildens kommunikativa kraft blir också framtidens skickliga kommunikatörer. Digital bildhantering kan dessutom ses som en ny
medborglig kompetens. (s 141)
Under rubriken, pojkar och flickors intressen framgår det att flickor är mer motiverade än pojkar och får bättre resultat i bild. Pojkar arbetar i större utsträckning med digitala medier i bild än flickor, men det framgår att utrymmet för att arbeta med detta i skolan är begränsat (s 141). Vidare konstaterar utredningen följande:
Såväl pojkar som flickor har uppgivit ett intresse för att arbeta mer med moderna och digitala bildmedier i ämnet. I skolan bör man därför, inte minst för att fånga upp pojkarnas intressen och öka deras motivation i ämnet, eftersträva att ge mer utrymme för att bearbeta bilder och kommunicera med bilder i digitala miljöer (s 142)
För att detta ska vara möjligt enligt utredningen krävs det en ökad investering i utrustning inom området, fortbildning av lärare och en tydligare inriktning mot mediekommunikation inom bildämnet (s.142)
Under rubriken, kursplaner anser utredningen att det är viktigt att ämnet preciseras tydligare som ett bildkommunikativt ämne. I samma stycke framgår det också följande:
1 Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna samt
12
Den mediespecifika kompetensen för bild, omfattande samtida medier väl framskrivna bör utgöra bildämnets centrala ansvarsområde. Det utesluter inte ett konstnärligt perspektiv, eftersom också konsten idag ofta använder de moderna bildmedierna (s 142).
3:3 Skolverkets rapport - Film och mediepedagogik i skolan 2001
Skolverkets rapport - Film och mediepedagogik i skolan 2001 är en sammanfattande rapport om 11 seminarier om film och mediepedagogik i skolan som pågick från hösten 1999 till våren 2000. Enligt skolverket var denna fokusering på film och mediepedagogik nödvändig på grund av att detta sedan några år sätts som ett bristområde i skolan (s 4).
I rapporten ger olika berörda personer sina åsikter och teorier. Mikael Alexandersson som är docent i pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet, menar bestämt att de estetiska arbetsprocesserna – eller skapande verksamhet som han hellre talar om – kan bidra till att den mening som allt mer efterfrågas av våra barn och ungdomar verkligen blir något levande i deras skolvardag. Mening hänger samman med det engelska ordet meaning som
John Dewey1 skriver om i Democracy and Education från1916. ”När något har en mening för oss, menar vi det vigör. Vi har en avsikt. Men om något inte har det, agerar vi blint,
omedvetet och oförnuftigt.” Meningsskapande handlar inte bara om att fåbarn och ungdomar att komma till skolan och vara i skolan, utan det handlar också om att förbereda dem för att själva mena någonting med sina handlingar och sina utsagor som blivande vuxna (s 22).
Alexandersson fastslår vidare:
Vårt seende är inte medfött utan det är något som vi genom "trial and error" har förvärvat. Därför måste skolan göra barn och ungdomar uppmärksamma på hur saker och ting omkring dem framträder visuellt. Att "tänka visuellt" handlar inte bara om att tänka i bilder utan också om att kunna se, inse, se igenom, bortse, genomskåda och beskåda. Att se i betydelsen att "aktivt betrakta" skiljer sig drastiskt från tittande i största allmänhet: Att aktivt betrakta en film eller att titta på en film är två helt skilda kunskapsprocesser. Att enbart titta kan vara ett oreflekterat registrerande av visuella element utan att man förmår uppfatta vare sig uttryck eller form i djupare bemärkelse (s 23 ).
Alexandersson anser att skolan har stort ansvar att stödja barnens och ungdomarnas
upplevelse- och tolkningsförmåga och att skapande är en intellektuell aktivitet. Skolan måste också ge barn och ungdomar flera språk enligt Alexandersson:
Frågar du mannen på gatan om vilka språk han behärskar, nämner han alltid det talade eller skrivna språket. Sällan bild, matematik, rörelse eller musik. Men allt skapande utgör olika sätt att uttrycka sig. Att ge uttryck för något är att ge språk åt något. Likt det talade språket är den skapade bilden, musikstycket, dansen också mångtydig. De innefattar en undertext, dvs. de har olika betydelser för oss. Precis som språket måste exempelvis det visuella avkodas och tolkas så att dess betydelse framträder. I dagens postmoderna samhälle står det klart att vi går mot en allt tydligare bildkultur i ett allt snabbare bildkonsumtionssamhälle (s 27).
Åse Kleveland är vd för Svenska Filminstitutet och har fått ta del av den utvärdering som
gjordes i samband med den filmsatsning som regeringskansliet gjorde i samband med
projektet ”levande historia”. Film satsningen gick ut på att regeringskansliet subventionerade film hyran för ett antal filmer som skildrade Förintelsen. 100 000-tals elever besökte de olika filmvisningarna. För Filminstitutet var det intressant att se hur elevernas upplevelser såg ut och vilka diskussioner som uppstod i klassrummet. Så här skriver Kleveland i rapporten:
Den avgörande skillnaden mellan hur filmerna togs emot på olika ställen var läraren. Där man hade lärare som var vana att jobba med film och som hade ett förhållande till filmen fick man en djupare diskussion. Och framför allt så fick man ett engagemang. På de ställen där lärarna inte var lika förtrogna med film tyckte eleverna bara att arbetet blev tråkigt och svårt. Det här övertygade oss om hur viktigt det är att alla lärare under sin utbildning får lära sig mer om film och medier, inte bara som ett smalt specialämne som man sysslar med en timme var fjortonde dag, utan som något man ägnar sig åt varje dag för att tillsammans med eleverna se, reflektera och skapa! (s 21).
Lars Gustaf Andersson, forskare vid Litteraturvetenskapliga institutionen vid Lund, ger i rapporten sina reflektioner om det vidgade textbegreppet som Andersson definierar som ett utvidgat textbegrepp:
Det har funnits film och medier sen … massmedierna, massmediesamhället har ju sina rötter i 1800- talets industrialism. Filmen föddes 1896. Filmen har funnits i över 100 år, men i och med ett ändrat språkbegrepp, så för vi in den som ett språk. Tidigare har den inte varit ett språk för vi har inte resonerat om den som ett språk. Utan språket har varit skriftspråket. Om man vidgar språkbegreppet så får man in filmen också. Det leder ju till, det är ju en teoretisk förändring. Filmen finns … den finns och den fanns. Men nu ändrar vi teorin om den och upptäcker att vi kan prata om den som ett språk. Man skulle kunna säga att det är en förändring i synen på kulturen (s 32).
Andersson menar att det finns ett absolutbehov av att arbeta med medier i dagens skola. På
grund av att mediekulturen är en så oerhört stark och formande kraft. Han ser inte denna kraft som något negativt utan att det finns möjligheter att använda den på alla möjliga vis.
Andersson ställer sig frågan om det är skolan som ska ge lite mönster och förståelse till detta eller vi ska överlämna det helt till mediekulturen själv. Han menar att skolan naturligtvis måste ha mediefostran på olika sätt. Både som en praktisk mediekunskap men också som ett inslag som finns på alla nivåer och i förhållande till alla ämnen. Enligt Andersson ska våra barn lära sig att skilja på fiktion och fakta, dom ska kunna lära sig att sortera information.
14
Vidare menar han att en kritisk medborgare av idag måste ha dom här kunskaperna. Det är en ganska självklar sak att man tänker sig att skolan ska ha en mediepedagogik av den
anledningen (s 35)
Olle Holmberg, före detta rektor vid lärarutbildningen i Malmö och författar av studentlitteratur ger sin syn på formen – rörliga bilder:
Det är oerhört viktigt att i skolan diskutera media frågor. Det har också göra med det språk som är media språk t.ex. de rörliga bildernas språk, som är ett så annorlunda språk i
förhållande till det skolan normalt använder. I skolan härskar orden, det logiska tänkandet och de rationella argumenten. De rörliga bildernas språk är icke linjärt, de uttrycker samtidighet. De avbildar och åskådliggör och man brukar tala om det som ett presentativt medium, som visar sitt innehåll. De är öppna för helt andra sätt att använda mediet. Bildmediet har mycket lättare än det skrivna ordet att uttrycka formlösa, flytande, känsloladdade önskningar och behov (s 43).
3.4 Det vidgade textbegreppet
Begreppet ”det vidgade textbegreppet” är förhållandevis nytt i styrdokumenten. Så här skriver på skolverkets hemsida om begreppet:
Film har funnits med i kursplanerna sen 60-talet, men första gången ett vidgat textbegrepp skrevs ut i klartext, var 1994 när kursplanerna för programgymnasiet kom. I det senast reviderade kursplanerna från 2000 lyfts begreppet fram ännu tydligare för alla ämnen (skolverket 2007).
I kursplanerna för ämnet svenska står det att fler textformer än just mötet med det tryckta ordet ska vara en del av undervisningen. ”Det vidgade textbegreppet” nämns som hastigast och det ges ingen närmare förklaring till begreppet eller närmare koppling till strävans målen:
Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan kan ske även genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium. Ämnet [svenska] utvecklar elevens förmåga att förstå, uppleva och tolka texter. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder (skolverket 2007)
I första meningen i kursplanerna för ämnet svenska står det att eleverna ska få uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater. (a.a:96). Vidare i den löpande texten förtydligas det flera gånger varför medier ska behandlas i skolan. Bland annat betonas vikten av att det ska hjälpa eleverna i att stärka sin identitet och förståelse för människor med olika kulturella bakgrunder. Utöver att film och teater ska användas i undervisningen står det att skolan skall:
sträva efter att eleven
- utvecklar sin förmåga […] att använda datorn som hjälpmedel,
- utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskaper om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap,
- stimuleras till […] att ta aktiv del i kulturutbudet (skolverket2007).
I artikeln Det vidgade textbegreppet av Elisabeth Lindmark gör författaren kopplingar mellan dagens förändrade mediesamhälle och införandet av det vidgade text begreppet i kursplanerna 1994. Lindmark skriver bland annat om att läraren ska ge eleverna verktyg så att de
själständigt kan värdera det de ser och hör, alltså inte bar det de läser. Enligt Lindmark är införandet av det vidgade textbegreppet i styrdokumenten en konsekvens av de förändrade samhällsförhållandena under senare tid (Lindmark 2004 s10).
Cecilia Mörner, utbildad inom filmvetenskap och medie och
kommunikationsvetenskap menar att både rörliga bilder och stillbilder har en betydande roll inom det vidgade textbegreppet. Eftersom vi ges så många visuella intryck dagligen anser
Mörner därför att bilderna vi möter i vardagen skulle kunna ligga som grund till elevernas
textproducerande. Vidare skriver hon om det att tryckta ordet har högre status än bilder, men hon ger samtidigt exempel på att bilder i mycket högre grad kan betraktas som mer
skrämmande, förförande, chockerande och farligare än vad en skriven text kan göra (Mörner 2004 s72). Mörner förklarar varför det tryckte ordet anses ha högre status inom skolan med att eleverna genom skönlitterära texter ska stimuleras till att skapa inre bilder. Hon hävdar att ur ett rent språkutvecklande perspektiv att en omvänd ordning borde vara mer utvecklande (Mörner s 69).
I sin doktorsavhandling, Att lära med media, skriver Helena Danielsson (2002) om olika mediers, främst videons inverkan på undervisningen. Hon för ett resonemang om den multikulturella skolan. Det gäller enligt Danielsson att inte bara ta hänsyn till elevernas olika härkomst utan även till hur mångkulturalitet gestaltas. Den multimodala formen, med stillbild, ljud, text och rörlig bild visar på en stor mångfald som läraren måste ta hänsyn till. I flera undersökningar har Danielsson funnit positiva effekter med att arbeta med olika estetiska uttryck. Hon menar att gestaltningar i olika estetiska uttryck kan ge elever inspiration att gå in i en estetisk läroprocess. Danielsson förespråkar på detta vis ett varierande arbetssätt där det vidgade textbegreppet har en given roll (Danielsson 2002 s 175-176).
16
4.Tillämpning
Jag har valt i detta projekt att utgå ifrån skolans olika styrdokument för att motivera mitt val av både uttryckssätt och innehåll. Utöver styrdokumenten har jag sökt stöd i tidigare utförda och för mitt projekt relevanta rapporter utförda på uppdrag av skolverket. För ytterliggare vetenskaplig tyngd har jag gått igenom lämplig litteratur och tagit med det jag funnit lämpligt till mitt projekt.
Mitt val av uttryckssätt har dels varit beroende på ett stort intresse för filmproduktion och digitala medier och dels genom utbildning införskaffad kompetens i dessa. Jag har gjort ett medvetet val att använda mig av utrustning och programvaror som ligger inom budget ramen för en skola att införskaffa. För filmarbetet har jag använt en digitalvideo kamera, modell enklare som i handeln kostar ca 3500 kr. Digitala videoband, kamerastativ för skakfri och ”handsfree” filmning, redigeringsprogram för rörlig bild i form av Windows Moviemaker som ingår i Windowspaketet för pc, Audacity ett gratis ljudredigeringsprogram för pc som laddas ner via nätet och ett bildredigeringsprogram i form av Adobe photoshop.
5. Beskrivning av projektet
5:1 Idé
Idén till mitt projekt väcktes under en pedagogisk diskussion med en lärare på min
partnerskola. Läraren var nyfiken på hur jag skulle välja att undervisa i ett tema om Malmö stad. På grund av mitt stora intresse för film och arbete med film tänkte jag genast på att själv producera en film på temat. Jag ville producera en film med ett brett ämnesinnehåll som ett exempel på ämnesintegration genom filmmediet. I läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet under rubriken ”riktlinjer”, står det att läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet till
ämnesfördjupning, överblick och sammanhang samt får möjlighet att arbeta ämnesövergripande (skolverket 2007).
Jag ville också visa på ett exempel hur film kan användas i skolan som en del av det vidgade textbegreppet. Enligt kursplanen i ämnet svenska är filmer av olika slag en sorts litteratur och således en del av det vidgade textbegreppet (skolverket 2007).
5:2 Planering och genomförande
En väl genomarbetad planering är nödvändig för att nå ett lyckat resultat i alla sorters projekt. Detta är något jag verkligen lärt mig under min tid på lärarutbildningen. För att få ett svar på min första problemställning, Varför film i skolan? var det angeläget att börja med att forska i vad som stod skrivet om film i skolans styrdokument.
Eftersom jag inte skulle utföra en egen undersökning valde jag att leta stöd i tidigare genomförda undersökningar och i för ämnet relevant litteratur. Film ska enligt skolan
styrdokument ses som en del av det vidgade textbegreppet, därför var det angeläget att även ge detta begrepp en djupdykning och på så sätt få ännu tydligare svar på min
problemställning.
För att nå ett svar på min andra frågeställning, hur kan filmmediet användas för att
bidra till ämnes integration? gick jag igenom mitt insamlade material och kursplanerna för att
på så sätt välja ut innehållet i min film. Under bilaga 2 finns utdragen ur de olika kursplanerna som kan härledas till innehållet i filmen. Förutom att presentera ämnesinnehållet på ett
pedagogiskt sätt genom tydlighet och ett lättförståligt språk, ville jag addera en
intresseväckare till filmen. Detta tog sig form i två handdockor, Doris och Boris, som agerar värdar för filmen. Jag kommer i diskussions delen i detta arbete motivera valet av handdockor som pedagogisk metod.
Min film om Malmö är i två delar, där den första delen presenteras genom en färdig film i detta examensarbete. Tanken är att dess två delar om Malmö ska ingå i en större serie filmer med arbetsnamnet, Upptäck Sverige med Doris och Boris. Filmens målgrupp är elever i grundskolans tidigare år och är tänkt att användas i tematisk undervisning på temat Malmö stad.
Mitt arbete kan delas in sju olika delar och är numrerade i kronologisk ordning här nedan:
1. forskning
2. informationssökning
3. informationsbearbetning gentemot kursplanerna 4. manusarbete
5. filmarbete 6. redigering
