1
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng
Glad i min kropp
- Barns perspektiv på hälsa
Happy in my body
- Children´s perspective of health
Matilda Andersson
Maria Jönssson
Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Peter Lilja
2
3
Förord
Med utgångspunkt för vårt gemensamma intresse för hälsa, så har vi i samförstånd med varandra valt att fördjupa oss i detta ämne. Vi ser vår studie som relevant inför vårt kommande yrkesuppdrag, då forskning visar att en människas livsstil grundläggs redan i förskoleåldern. Under arbetets gång har vi valt att genomföra alla moment tillsammans och fördelat arbetet lika mellan oss.
Vi vill tacka förskolan och de barn som deltagit i vår studie. Vi uppskattar Ert deltagande och är tacksamma för att ni ville dela Era tankar med oss. Vi vill även tacka vår handledare Despina Tzimoula, som gett oss råd och idéer under arbetets gång.
4
Sammandrag/ Abstract
Syftet med vår studie är att belysa hälsa ur barns perspektiv och få syn på hur hälsodiskursen kommer till uttryck i barnens diskussioner kring hälsa.. Arbetet utgår från följande frågeställningar Vad uttrycker barnen om hälsa? Hur blir hälsodiskursen
synliggjord i barnens uttryck?
För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa gruppintervjuer. Vi har valt att dela upp begreppet hälsa i fyra kategorier- kost, fysisk aktivitet, sociala relationer och psykisk hälsa. Detta för att underlätta förståelsen av begreppet hälsa för barnen och för att skapa struktur i vårt arbete. Vi har besökt en förskola och sammanlagt har 19 barn, varav 11 flickor och 8 pojkar, i åldern 4- 6 år deltagit i studien. I teoridelen presenterar vi Michel Foucaults tankar och teoribildning om makt, styrningsmentalitet och diskurser för att senare använda oss av dem i analysen. I kapitlet Bakgrund presenterar vi en generell bild av den rådande hälsodiskurs som är aktuell just nu med hjälp av en del av de råd som finns framskrivna av olika instanser.
Resultatet tyder på att de handlingar hälsodiskursen skriver fram som “bra” för att främja en god hälsa finns, till viss del, internaliserade hos barnen. Av resultatet drar vi slutsatsen att den rådande hälsodiskurs har en central roll för hur barnen själva uppfattar och uttrycker sig om hälsa.
6
Innehållsförteckning
Förord...3 Sammandrag/Abstract...4 Innehållsförteckning...6 1 Inledning...81.1 Syfte och frågeställningar...10
1.2 Barns perspektiv som angreppssätt...10
2 Metod och genomförande...12
2.1 Metodval...12
2.2 Urval...13
2.3 Genomförande...13
2.4 Bearbetning av insamlat material och tillförlitlighet...14
2.5 Forskningsetiska principer...15 3 Teori...17 3.1 Foucault...17 3.2 Makt...17 3.3 Styrningsmentalitet...18 3.4 Diskurs...19 4 Tidigare forskning...20
4.1 Barns uppfattning om sjukdom och hälsa...20
4.2 Prima barn...20
4.3 En hälsosam barndom?...21
4.4 Den rätta viljan...21
5 Bakgrund...23
5.1 Stockholm läns landsting och CES...23
5.2 Folkhälsomyndigheten...24
5.2.1 Sociala relationer...24
5.2.2 Psykisk hälsa...25
5.3 Livsmedelsverket...25
5.4 Instruktionsboken till livet...26
6. Resultat och analys...27
6.1. Kost...27
7 6.3. Sociala relationer...32 6.4. Psykisk hälsa...33 7 Diskussion...35 7.1 Diskussion av resultat...35 7.2 Diskussion av metod...36 7.3 Vidare forskning...37 8 Referenser...38 8.1 Primära källor...38 8.2 Sekundära källor...38 8.3 Elektroniska källor...40 Bilaga 1...42 Bilaga 2...43 Bilaga 3...44
8
1 Inledning
Denna uppsats handlar om att belysa hälsa ur barns perspektiv och att få syn på hur hälsodiskursen kommer till uttryck i barns diskussioner kring hälsa. Vi matas hela tiden med samhällets föreställningar om hur vi kan uppnå ett tillstånd av god hälsa. Allt ifrån olika kostråd, träningsformer, sociala relationers positiva påverkan och andra rekommendationer och råd för en god psykisk och fysisk balans i våra liv. Vi kan se rekommendationerna som en rådande hälsodiskurs, vad samhället anser vara “bra” och inom ramen för hur man uppnår ett tillstånd av god hälsa.
Världshälsoorganisationens (WHO) definition av hälsa är att “hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller handikapp” (Nordlund, Rolander & Larsson 1997, s.9). En god hälsa handlar alltså inte enbart om att befinna sig i ett tillstånd där man är fri från medicinsk sjukdom. Men definitionen har dock kritiserats av många för att vara allt för ouppnåelig. Vid Ottawakonferensen 1986 definerade man hälsa som en “resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron” (Nordlund, Rolander & Larsson1997, s.9).
Sverige har en nationell folkhälsopolitik och det övergripande folkhälsomålet är att samhället ska ge lika förutsättningar för hela befolkningen att skapa en god hälsa. Vibeke Bing menar att barnen är det mest betydelsefulla för folkhälsoarbetet, “god folkhälsa är ett resultat av att barn överlever och är friska” (Bing 2003, s.33).
Några av slutsatserna från socialstyrelsens rapport ”Barns och Ungas hälsa, vård och omsorg 2013” är att svenska barn och ungdomar har det förhållandevis bra, även i jämförelse med andra välfärdsländer. Men rapporten visar samtidigt en ökning av antalet ungdomar som söker vård för psykisk ohälsa.
På Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NVH) i Göteborg har man länge arbetat med barns hälsa och välfärd, både i undervisning och i forskning. I ett pressmeddelande från NVH (2006) skriver de att man har kunnat se, med hjälp av tidigare studier, att nordiska barns hälsa är generellt sett god, men tillika en tydlig ökning de senaste
9
decennierna av psykisk och fysisk ohälsa. Man har också kommit fram till att vuxnas normer allt för länge fått stå i fokus för mätningen av barns välfärd.
Socialstyrelsen (2014-04-09) anser att hälsorisker för barn och unga inte enbart kan hanteras inom hälso- och sjukvården. Det är nödvändigt med ett utökat samarbete med andra institutioner så som förskola, skola och socialtjänst. I läroplanen för förskolan står det att “Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Skolverket 2010, s.10).
Bing menar att “det finns en stor kunskapslucka mellan vad vi tror oss veta om barns villkor och hur de faktiskt har det” (Bing 2003, s.47). Det är inte tillräckligt att bedriva folkhälsoarbetet enbart efter studier på vuxnas insatser, barn är aktiva individer i att skapa mening med livet (Bing 2003, s.47). I läroplanen för förskolan står det “att barnen ska få möjlighet att påverka sin situation genom att uttrycka sina egna tankar och åsikter” (Skolverket 2010, s.12). Vad är det då för tankar och åsikter barn har om hälsa? Hur uttrycker de sig i olika diskussioner kring hälsa?
Forskning pekar på att en människas livsstil grundläggs redan i förskoleåldern (Boldemann mfl. 2005, s. 10). Där av är det viktigt att förskolan tar det hälsofrämjande arbetet på allvar och att det är av stor vikt att barnen får komma till tals, för att vi ska kunna möta dem i deras erfarenheter. På så vis skapas en möjlighet att öka förståelsen även hos de små barnen för vikten av en god hälsa.Doverborg och Pramling (1985, s.9) menar att för att kunna lära barn ny kunskap måste vi också veta på vilken nivå de befinner sig. För att kunna förbereda verksamheten bör man även känna till hur barn tänker om det aktuella innehållet. Därför ser vi vårt valda forskningsfält som yrkesrelevant inför vårt kommande uppdrag i förskolan.
10
1.1 Syfte och frågeställningar
Vårt syfte är att belysa hälsa ur barns perspektiv och få syn på hur hälsodiskursen kommer till uttryck i barnens diskussioner kring hälsa. Detta för att få ta del av barns perspektiv, som kan leda till att förbättra det hälsofrämjande arbetet.
Det man gör i det hälsofrämjande arbetet, för att förbättra hälsan, uppkommer ur den rådande hälsodiskursen. Kan vi även bidra med barns perspektiv, kan det gynna inte bara det hälsofrämjande arbetet med barnen, utan det kan även bidra till att förbättra den hälsodiskurs som redan finns.
De frågeställningar vi har valt att utgå ifrån i vår studie är:
· Vad uttrycker barnen om hälsa?
· Hur blir hälsodiskursen synligjord i barnens uttryck?
1.2 Barns perspektiv som angreppssätt
Synen på barn har under de senaste decennierna förändrats och genom detta har även tankarna om vad som är viktigt att veta om barn förändrats. Det dröjde ända in på 1970- talet innan barn inkluderades i den vetenskapliga forskningen. Tidigare var det de allmänna uppfattningarna om barn som sociologerna hållit sig till, men nu blev de kritiserade för att ha försummat barnen. Forskarna hade nöjt sig med att höra vuxnas berättelser om barn och som mottagare av socialisation istället för att se dem som samhällsmedlemmar och aktiva deltagare (Bing 2003, s.37). Den 20 november 1989 antogs barnkonventionen av FN’s generalförsamling. För att lättare kunna tolka konventionen så har fyra huvudprinciper valts ut, som vi här har sammanfattat:
· Artikel 2, alla barns lika värde
· Artikel 3, barnets bästa ska komma i främsta rummet · Artikel 6, alla barns rätt till att leva och utvecklas · Artikel 12, barns rätt till att uttrycka sina egna åsikter.
11
En ny plattform av vetande har skapats då gamla perspektiv reviderats, dels på grund av barnkonventionen och den nya barndomsforskningen. Denna rättighetsrörelse har bidragit till att se barn som aktiva samhällsmedlemmar och att barndom inte endast ska ses som en transportsträcka till vuxenlivet (Bing 2003, s.46). Gunilla Halldén (2007, s. 26) menar att Allison James och Alan Prouts bok Constructing and reconstructing
Childhood är en tydlig introduktion av den nya barndomssociologin. Denna antologi för
fram ett nytt sätt att betrakta och forska på barn, och även vad en förändrad syn på barndom skulle kunna betyda. Betydelsen presenterar James och Prout som sex kännetecken:
1. Childhood is understood as a social construction. 2. Childhood is a variable of social analysis.
3. Children’s social relationships and cultures are worthy of study in their own right.
4. Children are and must be seen as active in the construction and determination of their own social lives.
5. Ethnography is a particularly useful methodology for the study of childhood. 6. Childhood is a phenomenon in relation to which the double hermeneutic of the
social sciences is actutely present.
(James & Prout 1997, s. 8)
För att vi ska kunna använda begreppet barns perspektiv måste vi också klargöra skillnaderna mellan barnperspektiv och barns perspektiv. Gunilla Halldén (2007, s.170) menar att barnperspektiv pekar på ett perspektiv som verkar för barnens bästa och för detta perspektiv behövs nödvändigtvis inte information från barnen själva. Medan barns perspektiv innebär att barnen själva har lämnat sitt bidrag till perspektivet.
Genom att använda barns perspektiv som ett angreppssätt i vår studie betonar vi att barnen själva blir hörda och att vi, i egenskap av forskare, eftersträvar att försöka belysa barns egna uttryck och erfarenheter av hälsa.
12
2 Metod och genomförande
2.1 Metodval
Vi har valt att utgå ifrån kvalitativa forskningsmetoder. Med kvalitativ studie kan människors handlingsmönster, sätt att resonera och reagera framträda. Detta genom att frågeställningarna ofta är grundade i att komma närmare människors förståelse av något (Trost 2010, s.32). Därför ser vi metodvalet som relevant för vårt syfte.
I kvalitativ forskning så är ordet ”tolkning” centralt. Det handlar inte huvudsakligen om att vi som forskare ska förstå, utan snarare att bredda den tolkning som är tillgänglig inom vetenskapen. Målet med kvalitativ forskning är att bidra med en mer generell förståelse av ett fenomen (Alvehus 2013, s.22).
Vi valde att göra kvalitativa intervjuer. Ann Kritin Larsen (2009, s. 83) menar att en kvalitativ intervju känneteckans av att det inte finns fasta svarsalternativ, utan det är informanterna själva som fomulerar sina svar. Jan Trost (2010, s. 42) beskriver den strukturerde intervjun som att det handlar om ett område och inte flera, i vårt fall hälsa. Vi har även använt oss av öppna frågor, dvs. utan svarsalternativ (Trost 2010, s. 42). Både informanterna och intervjuaren är medskapare i ett samtal under en kvalitativ intervju. Därför kan det vara till fördel för intervjuaren att ha förkunskaper på det område som studeras. I en kvalitativ intervju finns det inga svar som är rätt eller fel utan det handlar om att få syn på uppfattningar av ett fenomen (Patel & Davidsson 2003, s.78).
Barbro Johansson (2013, s.27) menar att den kvalitativa barndomsforskningen syftar till att försöka nå en djupare förståelse av ett fenomen. Att välja intervju som en metod kändes självklart, eftersom det är barnens egna uttryck och erfarenheter kring hälsa som vi vill belysa.
Skillnaden mellan grupp- och enskild intervju handlar om djup och bredd i svaren. Med enskild intervju finns det möjlighet att komma mer på djupet i en enskild persons erfarenheter om ett fenomen. Barbro Johansson och Marianne Karlsson (2013, s.31)
13
menar enligt Wibeck att med gruppintervju får vi tillgång till fler perspektiv som i sin tur skapar en bredare bild av ett fenomen. En annan fördel med gruppintervju kan vara att diskussionerna mellan barnen tar fart och att det kan leda till en större fördjupning av ämnet (Johansson & Karlsson 2013, s.61). Johansson (2013, s.62) menar även att det kan finnas risker med gruppintervjuer. Det kan bli svårt som intervjuare att följa upp de intressanta trådarna när det finns många barn som vill komma till tals. Det kan även vara så att barnen blir påverkade av varandras svar och kanske inte svarar utifrån sig själva. Vi valde att genomföra gruppintervjuer för att diskussionerna lättare skulle komma igång och för att skapa en möjlighet för oss att få tillgång till ett bredare material.
2.2 Urval
Förskolan som vi gjort våra gruppintervjuer på valdes ut på grund av att en av oss skapat en viss kontakt med barn och personal sedan tidigare. Vi ansåg att det inte fanns någon anledning till att besöka mer än en förskola, eftersom vi var intresserade av att belysa barns perspektiv och inte skillnaden mellan olika förskolor. Förskolan vi vände oss till har sex avdelningar och är belägen i en mellanstor stad i ett villaområde. Vi genomförde intervjuer med de barn som går på de tre avdelningarna med åldern 4- 6 år. Vi valde att fråga de barnen som visade intresse för oss och vårt arbete. Grupperna skapade vi avdelningsvis för att anpassa oss till den pågående verksamheten på förskolan.
I folkhälsopolicyn, för den kommun förskolan är belägen i, kan vi läsa att ett hälsofrämjande tänkande och agerande hos de anställda i kommunen inte bara främjar hälsan hos dem. Det gynnar även förmågan att överföra kunskaper om en hälsofrämjande livsstil till barn, elever, vårdtagare och övriga kommuninvånare.
2.3 Genomförande
Vi har tidigare varit i kontakt med förskolan för att få en muntlig tillåtelse från förskolechefen, att genomföra vår studie på denna förskola. Vi har även lämnat ut ett missivbrev (se bilaga 2) med tillhörande medgivandeblankett (se bilaga 3) till berörda vårdnadshavare. Vi vistades tre dagar på förskolan och har genomfört sex stycken
14
gruppintervjuer med tre respektive fyra barn i varje grupp. Grupperna har bestått av både flickor och pojkar. Totalt har 19 barn i åldern 4- 6 år deltagit i intervjuerna, varav 11 flickor och 8 pojkar.
Vi genomförde intervjuerna på förskolan, dock i ett enskilt rum som är avsett för vila och samtal för pedagogerna. Ett rum som barnen inte tidigare varit i och där vi även fick möjlighet att sitta helt ostörda. Johansson (2013, s.63) menar att detta kan vara bra, då det är populärt när barnen får tillgång till rum de annars inte vistas i.
Vi var två vuxna vid varje intervjutillfälle. Då en av oss var mer känd för barnen valde vi att dela upp rollerna. Den av oss som barnen kände intog en mer tillbakadragen position, och den som inte var känd av barnen sedan tidigare intog rollen som intervjuare. Detta gjorde vi för att möjliggöra en objektiv syn på barnen och för att inte ställa följdfrågor ut ifrån tidigare kännedom om barnen. Vi började varje intervjutillfälle med att presentera oss för barnen och berätta varför vi var där och vad som skulle ske. Vi upplyste barnen om att det kommande samtalet spelades in. Vi var också tydliga med att förklara för dem att det inte fanns några “rätt” eller “fel” svar, utan vi var enbart intresserade av deras egna tankar, åsikter och erfarenheter.
Vid varje intervjutillfälle använde vi oss av samma utarbetade frågor (se bilaga 1). Vi valde att dela upp begreppet hälsa i fyra kategorier. Kost, fysisk aktivitet, sociala relationer och psykisk hälsa. Detta för att underlätta förståelsen för barnen om vad hälsa kan vara och även för att skapa en struktur i vårt arbete. Det är även dessa fyra aspekter som varit vanligt förekommande när vi läst in oss på ämnet hälsa.
2.4 Bearbetning av insamlat material och tillförlitlighet
Varje gruppintervju tog i genomsnitt ca 35 minuter. Efter dagens planerade intervjuer transkriberade vi det inspelade materialet. I transkriberingsarbetet har vi lyssnat på inspelningarna och valt att utesluta orelevant information för vårt syfte, så som suckar, pauser eller utsvävande berättelser kring andra ämnen. Detta kallar Ann Kristin Larsen (2009, s.98) för en datareduktion. Efter att vi färdigställt transkriberingarna från alla intervjuerna, valde vi att sammanställa vår empiri ut efter de fyra kategorier vi delat upp intervjufrågorna i. Vi sökte efter likheter och skillnader i svaren. Larsen (2009, s.101)
15
menar, för att göra det möjligt att tolka informationen är det nödvändigt att gruppera och kategorisera. Det är detta sammanställda material som kommer att ligga till grund för vårt analysarbete. Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips (2000, s.7) menar att begreppet diskurs innehåller en förståelse om att språket är strukturerat i olika mönster beroende på vilken kontext vi agerar i. En diskursanalys blir således en anlys av de mönster som kommer till uttryck i en diskurs. Genom att analysera barnens egna uttryck om hälsa får vi också syn på hur hälsodiskursens mönster framträder i deras sätt att tala om hälsa.
Vi kommer att skriva fram citat från barnen i vårt resultat, då vi anser att detta är det bästa sättet att belysa barnens perspektiv. På detta sätt blir det inte enbart vår tolkning utan även barnens egna ord. I det sammanställda materialet har vi valt att använda oss av förkortningar:
I = Intervjuare F = Flicka P = Pojke
Då vi har ett relativt stort åldersspann har vi valt att skriva ut åldern på barnen. T.ex. P 4.5 år: betyder att det är en pojke som är fyra år och fem månader.
Genom att vi har genomfört gruppintervjuer kan svaren vi fått från barnen varit påverkade av varandra. Svaren hade möjligen fått en tydligare variation om vi genomfört enskilda intervjuer. För att öka tillförlitligheten av vårt resultat, bestämde vi oss för att en av oss intog rollen som intervjuare och den andra satt med som stöd, samt förde anteckningar. Vi utgick från samma frågor i alla intervjuerna, vilket kan ligga till grund för ett mer tillförlitligt resultat.
2.5 Forskningsetiska principer
Vi har tagit fasta på vetenskapsrådets förslag för etiska principer. Det är huvudsakligen fyra krav- informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att deltagarna i forskningen bl.a. är medvetna om att det är frivilligt, vårt syfte, var vi kommer ifrån och information till vårdnadshavare (Johansson
16
& Karlsson 2013, s.22). Som tidigare nämnts tillfrågade vi endast de barn som visat intresse för oss och vårt arbete. Vi berättade för barnen om syftet med våra gruppintervjuer och att vi var studenter som utbildade oss till förskollärare. Denna information har även skriftligt lämnats ut till vårdnadshavare i ett så kallat missivbrev (se bilaga 2). Här kommer även samtyckeskravet in, då detta brev även innehöll en medgivandeblankett (se bilaga 3) till vårdnadshavaren för att godkänna om barnet fick delta i studien eller ej. I vårt urval har vi anpassat oss efter detta.
Konfidentialitetskravet handlar om att anonymisera informanterna och att empirin förvaras på ett betryggande sätt (Johansson & Karlsson 2013, s.24). I vårt arbete har vi valt att anonymisera både barn och förskola och kommer efter avslutat arbete att förvara materialet enligt de lagar och regler som gäller. Nyttjandekravet innebär ett ansvar för oss som forskare, genom att se till så att insamlade uppgifter om personerna inte kommer att användas i andra syfte än för forskningsändamål (Johansson & Karlsson 2013, s.24).
17
3 Teori
I vår studie är vi inspirerade av Michel Foucaults tankar och teoribildning om makt, styrningsmentalitet och diskurser. Nedan kommer vi att presentera dessa tre begrepp för att senare använda dem i vår analys.
3.1 Foucault
Michel Foucault var en fransk filosof och sociolog som var verksam under 1900- talet. Genom att han studerade historiska texter, så undersökte han hur bildandet av kunskap sammankopplas med makt.
Foucault menar att det under första seklet efter Kristus skett en förändring inom njutningsetiken. I sin inledning till den svenska översättningen av Sexualitetens historia
del 1 (Foucault 2002, s.21) skriver Johansson att en förändring inom livsföringsområdet
inte innebar en skärpning av regler och lagar, utan snarare en intensifiering av förhållandet till sig själv som också ledde fram till en strängare personlig moral. “Förändringen gällde istället individens sätt att konstituera sig som moraliskt subjekt. Det betyder att förändringen i huvudsak skall betraktas som en förskjutning inåt, mot subjektets förmåga att betrakta sig själv.” (Johansson i Foucault 2002, s.21).
I den svenska översättningen av Övervakning och straff: fängelsets födelse (Foucault 2003, s.xii) skriver Sunesson i inledningen att kroppens historia försummats då det varit känt hur baciller påverkar och angriper kroppen, men inte hur makt påverkar och reglerar människor. Är kroppen både produktiv och “underkastad” så är den användbar. “Underkastelsen” eller underordningen har inte bara skapats med våld, list och ideologi utan snarare med metoder som bygger på reglering av kroppens handlingar, som lett till självdisciplinering.
3.2 Makt
Helena Hörnfeldt (2009, s.18) skriver fram Foucaults tankar om makt och att den finns överallt, i våra kroppar, i våra relationer och i våra vardagliga handlingar. Även om människor inte ser handlingarna som förtryckande, så bidrar de till den strukturella
18
ordningen. Genom maktutövning utförs handlingar som är nyttiga för både sig själv och samhället. Foucault (2003, s.33) menar att makten skapar kunskap. Makt och kunskap förutsätter varandra. Det finns ingen kunskap som är oberoende av makt och det finns heller ingen makt som är oberoende av kunskap. Denna makt handlar inte om lagar och förordningar, utan “denna makt är något man utövar snarare än besitter” (Foucault 2003, s.32). Hörnfeldt (2009, s.18) menar att det handlar om den makt som producerar kontroll och disciplineringstekniker, för att utvinna största möjliga nytta av befolkningen och varje individ.
I sin bok diskuterar Hörnfeldt (2009, s.30) att Marianne Liliequist lyfter fram Focaults begrepp om disciplinering och att innebörden av ordet har förändrats över tid. Från att disciplinera med brutala och yttre metoder med tron om att barnet föds som ond, till att barnet istället ska uppnå en inre disciplinering och att själv vilja det rätta.
Dessa tankar från Foucault är något vi kan applicera på förståelsen kring att barn ska förmås att underkasta sig den rådande hälsodiskursen. Från början är barnen påverkade och beroende av den yttre disciplineringen, vad är “rätt” och “fel” eller “normalt” och “onormalt”. Så småningom förskjuts denna yttre påverkan inåt till barnet själv. Det uppstår en form av självdisciplinering hos barnet som Thom Axelsson, Jutta Balldin och Jonas Qvarsebo längre ner kommer att benämna som specifik styrningsmentalitet.
3.3 Styrningsmentalitet
Axelsson, Balldin och Qvarsebo menar att utbildning handlar om att påverka och att tillföra kunskap och förmåga. “Viljan att utbilda är således en strävan - både uttalad och outtalad - efter att forma, påverka, influera och styra människor tankar, beteende, attityder och känslor på vissa bestämda sett” (Axelsson, Balldin & Qvarsebo 2014, s.13). Det hälsofrämjande arbetet i förskolan handlar således om en strävan att styra barnen in i den hälsodiskurs som samhället skriver fram.
Styrningsmentalitetsbegreppet kan ha två dimensioner, en mer generell och en specifik (Axelsson, Balldin & Qvarsebo 2014, s.16). Den specifika handlar om en internalisering av maktens mål i människans kropp och själ, “så att maktens vilja och vår egen är en
19
och densamma” (Axelsson, Balldin & Qvarsebo 2014, s.16). Den generella betydelsen av styrningsmenatlitetsbegreppet handlar om olika sätt att styra.
3.4 Diskurs
Axelsson, Balldin och Qvarsebo (2014, s.17) menar att det generella styrningsmenatlitets begreppet handlar om det som Foucault kallar diskurs, “ett systematiskt sätt att tänka och tala om världen och oss själva” (Foucault i Axelsson, Balldin & Qvarsebo 2014, s.17). Hälsodiskursen kan vi således se som den makt som utövas för att styra barnen mot en hälsofrämjande livsstil för att bibehålla eller förbättra folkhälsan. Samhället vill skapa friska barn med “sunda” tankar som gynnar livet och en fortsatt reproduceringen av samhället.
Hälsodiskursen, det som samhället för fram för att främja en god hälsa, kan vi se i form av olika råd som finns att tillgå, bl.a. Livsmedelsverkets broschyr Bra mat i förskolan-
Råd för förskola och familjedaghem eller Stockholm läns landsting och CES Friska barn. Dessa råd kommer vi att presentera längre fram under rubriken Bakgrund.
Michel Foucults teorier och tankar har här lyfts fram i vårt teoriavsnitt. Detta för att senare använda teorierna som ett redskap till att förstå vårt resultat.
20
4 Tidigare forskning
Det har gjorts en del tidigare forskning på hur barn uppfattar hälsa. Vi har dock inte hittat så mycket forskning inom förskolan.
4.1 Barns uppfattning om sjukdom och hälsa
Maare Tamm och Anna Granqvist genomförde 1993 en studie med barn på sex och nio år. Studiens syfte var att få syn på hur friska barn spontant diskuterar kring sjukdom och hälsa. Att definiera begreppet hälsa visade sig då vara svårt för en del sexåringar, de visste helt enkelt inte vad hälsa var. Resterande sexåringar och hela gruppen nioåringar definierade hälsa i termer som att “må bra” och “att vara aktiv”. Hälsa sågs som något allmänt positivt. Flertalet av barnen i båda åldersgrupperna definierade även hälsa med en negativ term, så som frånvaro av sjukdom. De två åldersgrupperna var också relativt medvetna om kostens inverkan på hälsan (Tamm och Granqvist, 1993).
4.2 Prima barn
Helena Hörnfeldt gjorde en studie baserad på insamlat material från barnavårdscentraler från år 1900-2007. Hennes undersökning pågick under åren 2000-2008 och fokus var fyraåringars psykiska och fysiska utveckling. Studien är en del av forskningen om barn och barndom och hon benämner sin avhandling som maktkritisk. Syftet är att visa hur kontrollerna legat till grund för vad som är det normala eller avvikande barnet. För att få syn på detta tittar hon på vilka samhälliga och kunskapsmässiga grunder kategoriseringen av det normala eller avikande har skett (2009, s.13).
I dagens samhälle förväntas föräldrarna vara experter på sitt barn. Föräldrarna ses som kompetenta och ansvaret för barnets utveckling läggs i deras händer. Detta till skillnad från barnhälsovårdsdokumenten ifrån 1930 och 1960- talet då det yttersta ansvaret för barnen låg på en mer statlig nivå med ansvar på barnläkaren. Inom den barnhälsovård som bedrivs idag är det inte barnens fysiska hälsa som studeras för att bättra på befolkningsunderlaget. Utgångspunkten är istället att förebygga ohälsa med hjälp av ett frivilligt ansvarstagande för sig själv, alltså att barnen ska bli självreglerande (Hörnfeldt 2009, s.258). Hörnfeldt skriver att “undersökningen visar att barnhälsovårdens arbete
21
och mål kan ses som ett slags normaliseringsprojekt, vars utgångspunkt är att barn är en universell grupp med gemensam utvecklingslinje och med gemensamma behov” (Hörnfeldt 2009, s.261).
4.3 En hälsosam barndom?
Jutta Balldin och Caroline Ljungberg (2014, s.60) har gjort en undersökning om att kost och matsituationer inte enbart handlar om hälsa och näring. Genom att studera dessa menar de att vi även kan få syn på uppfattningar om hur människor bör leva sina liv - moraliskt, pedagogiskt och hälsomässigt. Analysen i undersökningen tar avstamp i den styrningsmenatiltet som bygger på att mänskligt agerande bör regleras genom självstyre och självdisciplinering.
De har använt sig av filmade matsituationer, ett material som är insamlat i syftet för projektet Barns bästa bord. Ett projekt som finansieras av Jordbruksverket och drivs som ett samarbete mellan näringsliv, forskning, lärare och barn. Balldin och Ljungberg (2014, s.65) menar att den hälsodiskurs kring kost som presenteras i olika råd för förskolan, kan ses som en kompensation för den hälsodiskurs som kan finnas i hemmet. Att ta hand om sig själv och göra hälsosamma val, anser Balldin och Ljungberg är en viktig del av att fostras till att leva hälsosamt och till att bli civiliserade och goda samhällsmedborgare. Vidare menar de att den pedagogiska måltiden syftar till att fungera som en styrning för att främja barns matvanor och hälsa.
4.4 Den rätta viljan
I en artikel som Marie Öhman skrivit; Den rätta viljan- idrott och hälsa i ett
styrningsperspektiv, diskuteras ämnet idrott och hälsa ur ett styrningsmentalitets
perspektiv. Empirin som är insamlad till studien består av 15 inspelade lektioner i ämnet idrott och hälsa på fem slumpvalda skolor från årskurs 2-9 (2007, s.98). Undersökningen visar att det inte enbart är de fysiologiska träningseffekterna som blir utförda i verksamheten. Den bidrar även till att forma de rätta inställningarna till att vilja och med detta fostra goda karaktärer (Öhman 2007, s.99). Öhman (2007, s.107) skriver vidare att det handlar om att forma rätt attityder, så att eleverna själv ska vilja det rätta. Det handlar alltså inte bara om att leva längre och hålla sig stark och frisk,
22
utan även att bli en viss typ av människa som passar in i den rådande kultur i det samhälle de lever i.
23
5 Bakgrund
I kapitlet nedan kommer vi att redogöra för en del av de råd som finns framskrivna från olika instanser om hur vi uppnår ett tillstånd av god hälsa. Dessa råd kan vi se som den aktuella hälsodiskursen och vi har valt att skriva fram det vi anser vara relevanta för vår studie. Detta för att senare kunna besvara frågan om hur hälsodiskursen blir synliggjord i barnens egna uttryck om hälsa.
5.1 Stockholms läns landsting och CES
Stockholms läns landsting och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) publicerade 2013 kompendiet Friska barn (i vår analys kommer vi att referera till
Friska barn) som presenterar en metod för att skapa bra mat- och rörelsevanor i
förskolan. För att införliva detta i verksamheterna har metoden utvecklats och utvärderats i en förskoleverksamhet under 2008-2010 (2013, s.4). De menar även att på grund av att barn vistas många timmar på förskolan bidrar detta till att förskolan har stora möjligheter att påverka mat- och rörelsevanor i en positiv riktning (2013, s.42).
Ett tema i denna metod kallas för Den serverade maten och vi kommer nu att presentera kortfattat vad som skrivs i den. Skriften syftar till att förskolan ska visa barnen vad bra mat är. Här lyfts även rekommendationer om mycket frukt och grönt och fullkornsalternativ samt begränsande i det som innehåller mycket socker och fett.
Nästa tema kallas för Att få röra på sig varje dag som vi kopplar till fysisk aktivitet och vi kommer nu att presentera vad de lyfter fram i denna del. De inledande raderna pekar på barns behov av att röra på sig och att de har svårt för att sitta stilla. Vidare skrivs det att barn i förskoleåldern inte bör sitta stilla mer än en timme i sträck. Betydelsen av barns fysiska aktivitet nämns som en av de viktigaste förutsättningarna för en god hälsa. De positiva effekterna av fysisk aktivitet lyfts fram, samt att fri lek i vardagen kan användas som ett redskap till fysisk aktivitet. Lekar som sker utomhus är det viktigaste för barns rörelse. Här skrivs det även om att infektionsrisken och sjukfrånvaron minskar när barn rör sig utomhus.
24
5.2 Folkhälsomyndigheten
På Folkhalsomyndigheten.se (2014-04-11) läser vi under fliken Barns och ungas hälsa att redan under de tidiga åren läggs grunden för den psykiska och fysiska hälsan. Med anledning av regeringens oro för utvecklingen av barn och ungas hälsa, står denna kategori högt upp på dagordningen. Folkhälsomyndighetens roll är att, som ett nationellt kunskapscentrum, sprida information och inspirera till insatser som främjar en god hälsa. De menar även att uppföljningsarbetet är viktigt. Genom att samla in data och analyser om olika faktorer som påverkar hälsan, så kan de kartläggas och sen användas som instrument.
Under ämnesområdet Matvanor på Folkhalsomyndighetens.se (2014-04-11) står det att goda matvanor är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Bra matvanor i samband med fysisk aktivitet kan förbygga fysiska sjukdomstillstånd, men även psykisk ohälsa. Viktigt är att tydligt visa på sambandet mellan matvanor och hälsoutfall. För att Folkhälsomyndigheten ska kunna skapa förutsättningar för goda matvanor sammanställer de kunskap om metoder, strategier och utvärderar de insatser som gjorts.
Fysisk aktivitet beskrivs enligt Folkhälsomyndigheten (2014-04-11) som all typ av
rörelse som ger ökad energiomsättning. Den hälsofrämjande fysiska aktiviteten är den som förbättrar hälsan utan att orsaka skada. Fysisk inaktivitet är den största riskfaktorn för olika sjukdomar som bl.a. fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar. För att samhället ska uppmuntra befolkningen till fysisk aktivitet så rekommenderar Folkhälsomyndigheten motiverande samtal och fysisk aktivitet på recept. “Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern” (Folkhalsomyndigheten.se 2014-04-11).
5.2.1 Sociala relationer
Enligt Folkhalsomyndigheten.se (2014-04-11) finns det flera studier som styrker det faktum att sociala relationer har en positiv inverkan på hälsan. Har man goda sociala relationer kan det påverka återhämtning från sjukdom positivt och öka livslängden.
Socialt deltagande kan se olika ut för olika grupper i samhället. Människor med hög social status kan vara de som deltar i olika aktiviteter som kräver materiella resurser.
25
Och med materiella resurser ökar också möjligheterna till att delta i olika aktiviteter och att utveckla sina sociala relationer. En låg social status kan bidra till känslor av underlägsenhet och otrygghet. Detta menar Folkhälsomyndigheten samspelar med andra viktiga hälsoaspekter.
5.2.2 Psykisk hälsa
I rapporten Hur kan förskolan förbättra barns psykiska hälsa? från Folkhälsomyndigheten har docent Sven Bremberg (2001) presenterat en kunskapsöversikt på hur förskolan kan främja barns psykiska hälsa. I bakgrunden finner vi att psykisk ohälsa är det största enskilda hälsoproblemet i åldern 1- 44 år. Men även att aktuell forskning visar på att med hjälp av förebyggande insatser är det möjligt att främja den psykiska hälsan. En slutsats i rapporten var att om barn i förskolan får träning i att känna igen och bedöma egna och andras känslor och om förskolan tillämpar en barncentrerad pedagogik, kunde man på så vis stävja förekomsten av utagerade psykiska problem.
5.3 Livsmedelssverket
Hösten 2005 gav den svenska regeringen ett uppdrag till Livsmedelsverket att arbeta fram råd för måltider i bla. förskolan. Råden är avsedda som övergripande vägledning, stöd och förslag till hur man kan arbeta för att främja bra matvanor hos barnen i förskolan. 2007 kom så råden ut i skriven form, Bra mat i förskolan - Råd för förskola
och familjedaghem. Inger Andersson, dåvarande generaldirektör för Livsmedelsverket,
menar att det grundläggande ansvaret för att främja en hälsosam livsstil ligger hos hem och familj. Men eftersom flertalet av de svenska barnen idag äter många av sina måltider utanför hemmet har “förskolan en enastående möjlighet att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn” (Livsmedelsverket 2007, s.2.).
I råden för Bra mat i förskolan kan vi läsa att matvanor har stor betydelse för hälsan, hos både barn och vuxna. Kombinationen av bra mat och fysisk aktivitet gör barnen pigga och det underlättar för dem att leka och lära. Enligt Livsmedelsverket får barn i sig för mycket fett, socker och salt. Detta för att de äter för mycket godis och andra
26
sötsaker och för att de äter för lite grönsaker, frukt och fisk. Rekommendationerna från Livsmedelsverket är att barn i åldern 4- 10 år ska äta 400 g frukt och grönsaker per dag och detta bidrar även till en bra balans i kosten. Dessutom menar Livsmedelsverket att barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre av de söta och feta produkterna. Eftersom utrymmet är så litet för de söta produkterna råder Livsmedelsverket till att låta föräldrarna ta ansvar för denna del. Ytterligare en anledning till att minska sockerkonsumtionen, menar Livsmedelsverket, är för att minska uppkomsten av karies.
5.4 Instruktionsboken till livet
Tanken med boken Instroktionsboken till livet är att inspirerar till en hälsosam livsstil ur alla synvinklar. Vad är det som bevarar och utvecklar hälsa? Hur definieras en människa som mår bra? (Gärdsell 2007, s.9). I boken kan vi läsa att utanförskap och ensamhet kan ses som en riskfaktor till ohälsa. Människor har ett stort behov av varandra då vi är gruppvarelser. För välbefinnandet är det väldigt viktigt att vara socialt aktiv. Vi människor är i behov av andra människor för att inte känna obehag ifrån det okända och även för att våga se ljust på framtiden (Gärdsell 2007, s.15).
27
6 Resultat och analys
Ordet hälsa verkade vara ett abstrakt ord för barnen. Det rådde en samstämmighet bland barnen om att hälsa är när man säger hej, goddag, hej då eller hälsar tillbaka. För att leda in barnen på det som denna studie syftar till och för att öka förståelsen för begreppet hälsa så ställde vi frågor utifrån de fyra kategorier vi presenterat sedan tidigare - kost, fysisk aktivitet, sociala relationer och psykisk hälsa. Vi kommer även att presentera resultatet från intervjuerna efter dessa fyra kategorier.
6.1 Kost
Vi började med att fråga barnen vad de tyckte om för mat och om den maten var nyttig. Svaren var väldigt samstämmiga från barnen och de maträtter som dominerade var pizza, pasta, köttbullar, köttfärssås, korv och hamburgare. Barnen menar även att denna mat är nyttig, för att det är “riktig” mat. Barnen uttrycker även att maten de äter på förskolan är nyttig.
F 5.3 år: “mmm det är det. För att riktig mat är nyttig, men inte godis.” P 4.1 år: “Godis är inte riktig mat, det är fredagsmys.”
Alla barnen, utom en flicka, tycker om och äter både grönsaker och frukt. Barnen uttrycker tydligt att det är nyttigt. Detta vet man för att föräldrar, fröknar eller andra vuxna har berättat det. En flicka berättar även att hon sett det på tv. Detta resultat visar att hälsodiskursen finns överallt och kommer inte enbart från vuxna i barnens omgivning. Foucault (2002, s.103) menar att makten finns överallt och den skapas i varje relation, mellan en punkt och en annan.
Vidare berättar barnen att det finns ämnen i frukt och grönsaker som gör att de är nyttiga. Dessa ämnen benämner barnen som druvsocker, vitaminer och fibrer. I tre av intervjuerna uppstår även en diskussion om att grönsaker och frukt är nyttigt för att de inte innehåller socker. Barnen har även en tilltro till att om de äter mycket frukt och grönsaker så håller de sig friska, det motverkar sjukdomar.
28
F 5.10 år: ”Om man inte får fibrer till kroppen så blir man inte stark, kanske inte så ofta frisk.”
F 6.2 år: ”Min bror äter inte grönsaker och han blir ofta sjuk.”
Så här svarade en pojke vid ett annat intervjutillfälle
P 5.9 år: ”Grönsaker är faktiskt också rätt så nyttigt, det är bra för kroppen. Då får man inte förkylningar så ofta.”
I råden kring kost från Friska barn (2013) och Livsmedelsverket (2007) skriver man tydligt fram rekommendationer om mycket frukt och grönsaker. Folkhälsomyndigheten pekar även på vikten av att kunna se sambandet mellan matvanor och vissa hälsoutfall. Detta menar vi återspeglas i det barnen ger uttryck för. Det som barnen verkar se som viktigast för en hälsosam kost är frukt och grönsaker. Äter man så som hälsodiskursen framhåller är “rätt” så leder det enligt barnen till frånvaro av sjukdom. Flickan i citatet ovan kopplar även denna kunskap till egna erfarenheter (F 6.2 år).
Den rådande hälsodiskursen tycks finnas till viss del internaliserad hos barnen. Med hjälp av det som Axelsson, Balldin och Qvarsebo (2014, s.16) menar är den generella styrningsmenatliteten, har vuxna lärt barnen vad som anses som “bra” och “dåliga” handlingar för en hälsosam livsstil. Hörnfeldt (2009, s.30) menar enligt Liliequist att det inte längre handlar om den yttre disciplineringen. Våra resultat visar snarare tecken på att det handlar om den specifika styrningsmentaliteten. Maktens vilja, alltså den rådande diskurs som finns kring hälsa blir också barnets vilja. De handlingar barnen beskriver för en god hälsa, verkar de se som sin egen vilja. Precis som Hörnfeldt (2009, s.18) beskriver, anses dessa handlingar inte som förtryckande. Men de bidrar ändå till hälsodiskursens strukturella ordning, då det i slutändan inte bara gynnar den enskilda individen utan även samhället.
Alla barnen tycker om godis och alla barnen, förutom en flicka, menar att det inte är nyttigt. Precis som med frukt och grönsaker har man fått denna information av föräldrar, fröknar eller andra vuxna. I genomsnitt äter barnen godis en gång i veckan och godis refereras oftast till ”fredagsmys” eller ”lördagsgodis”. Barnen gör även klart för oss att godis eller andra sötsaker är inget de äter på förskolan. De flesta barnen påpekar att det
29
är sockret i godiset som är onyttigt. Barnen tror att det som händer i kroppen om man äter för mycket godis är att man får ont i magen, eller hål i tänderna.
I: “Tycker ni om godis?”
P 4.8 år: “Jag älskar, jag älskar, älskar godis”. I: “Är det också nyttigt?
Alla barnen svarar nej.
F 4.10 år: “Det är så mycket socker i det. Man får bara äta det när det är lite så party.”
P 4.8 år: “Jag får bara köpa godis på fredagar. Man får ju bara äta det en dag. I: “Får ni godis här på förskolan?”
F 5.3 år: “Nää! Då är det ju inte lördag. På lördagen är man ju ledig.”
Resultaten och citaten från ovan visar att barnen förhåller sig till den rådande hälsodiskurs om att godis bör ätas i måttliga mängder. Livsmedelsverket (2007) skriver att barn får i sig för mycket godis och rekommendationerna är att förskolan inte alls ska servera dessa produkter. Istället råder Livsmedelsverket (2007) att lägga detta ansvar på föräldrarna. Anledningen till att barnen inte äter godis mer än en gång i veckan tyder inte enbart på något förbud från föräldrarna, utan kan även ses som en kunskap om att godis är onyttigt. Det verkar handla om den makt som Foucault menar är den produktiva makten. En makt som producerar kontroll och disciplineringstekniker för att forma en viss typ av människa som ska gynna samhället (Hörnfeldt 2009, s.18). Foucault (2003, s.33) menar att makt producerar kunskap och kan inte ses som oberoende av vartannat, utan de förutsätter varandra. Kort och gott är barnens och föräldrarnas tankar om godis inte opåverkade av hälsodiskursen.
Vi frågade flickan som uttrycker att grönsaker och frukt inte är nyttigt, varför hon tror detta.
F 5.5 år: “Det är min pappa som säger det. Jag äter grönsaker varje dag. Min pappa säger att grönsaker är onyttigt och godis är nyttigt”.
Livsmedelsverket (2007) menar att det största ansvaret för att främja en hälsosam livsstil ligger hos föräldrarna. Vidare menar de att eftersom barnen äter de flesta
30
måltiderna på förskolan, så har förskolan en betydelsefull roll i att ge hälsosamma matvanor. Den generella styrningmentaliteten som Axelsson, Balldin och Qvarsebo (2014, s.17) kopplar till det som Foucault menar med diskurs verkar utövas på förskolan, eftersom matvanorna de flesta barnen ger uttryck för förhåller sig till det som hälsodiskursen menar är nyttig kost.
Vi kan märka av en förvirring hos flickan i citatet ovan på vad hon tror angående frukt och grönsaker (F 5.5 år). De andra barnen har varit väldigt övertygade om att frukt och grönsaker är nyttigt, flickan äter det men är inte lika övertygad om att det är nyttigt. Detta kan tyda på att barnen bär med sig tankar om vad som är “nyttigt” och “onyttigt” hemifrån och när dessa skiljer sig från samhällets så förmås inte barnen att underkasta sig den rådande hälsodiskursen.
6.2 Fysisk aktivitet
Alla barnen uttryckte en positiv inställning till fysisk aktivitet, de beskriver det som att det känns bra i kroppen för att det är roligt. Många av barnen menar att de rör på sig hela tiden och beskriver mycket kring den fria leken i förskolan- springer, dansar, hoppar, spelar bandy och andra lekar. Barnen menar även att det kan vara jobbigt att sitta still för länge.
P 6.0 år: “Det känns bra i kroppen för att det är kul”
F 5.11 år: “Kroppen blir glad, för man kan inte sitta helt stilla hela tiden”
I Friska barn (2013) framgår barns behov av att röra på sig. Det står även att barn inte bör sitta stilla i längre än en timme i streck, vilket även barnen som vi intervjuade gav uttryck för. Den fria leken i vardagen ses som ett redskap till fysisk aktivitet i dessa föreskrifter, det kan vi även utifrån vårt resultat se att barnen refererar till.
Barnen menar att det är viktigt att röra på sig för då får de igång kroppen, så att de inte fryser eller så att de inte blir trötta. Vidare menar barnen att musklerna mår bra och att man får energi av fysisk aktivitet. Motsatsen är att man får ont i kroppen om man inte rör på sig. Vid en gruppintervju framkommer det även i en diskussion om att fysisk aktivitet kan ha hälsofrämjande aspekter längre fram i livet.
31
I: “Varför tror ni det är viktigt att röra på sig?” F 5.10 år: “Man blir starkare.”
F 6.2 år: ”Eller får liv, man lever mera.” F 5.10 år: ”Man kanske får leva längre liv.”
En del barn uttrycker även förståelsen av fysisk aktivitet som ett sätt att gynna kroppens förmåga på längre sikt.
F 5.9 år: “Ibland när vi går så kan det kännas i benen, då kan man få lite träningsvärk, då tränar man musklerna för att de ska orka lite mer nästa gång.” P 6.0 år: “Man blir ofta svettig för då blir man mindre trött nästa gång.”
Folkhälsomyndigheten skriver att fysisk inaktivitet är den största riskfaktorn till ohälsa. De lyfter även fram vikten av att röra på sig då det kan leda till att människor kan leva oberoende långt upp i åldern. Citaten ovan tyder på att internaliseringen av hälsodiskursens mål finns hos dessa barnen. Barnen verkar se de långsiktiga effekterna av att röra på sig och inte endast till de behov som finns här och nu. Detta kan även tyda på att den makt hälsodiskursen utövar finns i barnens handlingar. Alltså handlar det åter igen om att makten, hälsodiskursen, ska leda till handlingar som gynnar individen som i sin tur gynnar samhället.
Det framkommer även att en del av barnen utövar någon form av fysisk aktivitet på fritiden. Detta gör man själv eller tillsammans med föräldrarna.
F 5.11 år: “Jag tränar karate. Hela familjen tränar det.”
P 5.5 år: “Jag brukar gå på gympa med pappa och då brukar mamma cykla i ett rum ovanför och titta ner på oss”.
Resultaten från den fysiska hälsan visar att fysisk aktivitet på fritiden oftast handlar om arrangerade aktiviteter. I de flesta fall då barn utövar någon form av fysisk aktivitet på fritiden, utövar även föräldrarna någon form av träning. Detta tyder på att det fortfarande pågår en generell styrningsmentalitet. Maktens vilja, det hälsodiskursen menar är “bra”, är ännu inte barnens egna vilja. Det generella benämner Axelsson,
32
Balldin och Qvarsebo (2014, s.17) som olika sätt att styra, inte som specifika tankar och intentioner hos en individ. Det kan tyckas som att barnen utövar fysisk aktivitet av den anledningen att det är föräldrarna som initierat det. Den specifika styrningsmentaliteten har ännu inte infunnit sig. Vidare kan vi även se det som att föräldrarnas handlingar är påverkade av den rådande hälsodiskursen och att detta i sin tur även kan påverka barnens handlingar.
6.3 Sociala relationer
De sociala relationerna verkar ha en central roll för barnens tillvaro på förskolan, då de flesta barnen uttrycker att det är viktigt med kompisar. Detta för att de blir glada och att det känns bra. Det är roligt att leka tillsammans med någon, man skrattar mycket och man kan hjälpa varandra.
I: “Hur tycker ni det känns att vara med kompisar?”
F 5.5 år: “Man blir glad, det är roligt att vara med kompisar. När man är med kompisar så skrattar man så mycket, typ hela tiden och det känns roligt i kroppen”
P 4.7 år: “Bra för att man leker mycket.”
F 5.3 år: “Både bra och dåligt. Ibland blir man själv utan kompis fast man inte vill, då känns det dåligt. När man har en kompis att leka med så är det bra.”
Folkhälsomyndigheten skriver fram sociala relationer som en positiv effekt för hälsan och att goda relationer kan påskynda tillfriskningsprocessen och öka livslängden. Även i Instruktionsboken till livet (2007) kan vi läsa att vara socialt aktiv är en viktig komponent för välbefinnandet. I kategorin sociala relationer tyder resultaten på den specifika styrningsmentaliteten som Axelsson, Balldin och Qvarsebo (2014, s.16) menar handlar om att internalisera maktens ambitioner till våra egna. Hälsodiskursens ambitioner, relaterat till sociala relationer, är att människan ska skapa ett socialt nätverk, dels som ett skyddsnät men även för att uppnå ett tillstånd av god hälsa.
Att leka själv, uttrycker de flesta barnen, känns bra om man är hemma. Barnen uttrycker även att när de är trötta kan det upplevas som skönt att vara själv, då är det tyst och lugnt. Andra fördelar med att leka själv kan vara att man själv får bestämma och att
33
ingen förstör eller avbryter. Men att vara utan kompis refereras oftast till att vara ensam. Ensam uttrycks då som något negativt och man känner sig ledsen eller rädd. Relationen till pedagogerna dök upp som en följdfråga, men svaren var inte speciellt uttömmande. Barnen såg relationen till pedagogerna som viktig i form av att de fanns till hands om de slår sig och blir ledsna, då de kan trösta. Citatet nedan visar att sociala relationer på förskolan är viktiga för att ha roligt men även för att känna en viss trygghet.
P 4.7 år: “Om man bara går på förskolan helt ensam så saknar man mamma och pappa. Men om man har någon att leka med, så tänker man inte på det.”
Det kan tyckas som att ensamhet faller utanför det som barnen anser vara “rätt”.
Instruktionsboken till livet (2007) menar att är man ensam så klassas man för att inte
vara socialt aktiv vilket är en förutsättning för välbefinnandet. Kan det på förskolan, men även i samhället, råda en viss form av tabu mot att vara ensam? Då ensamhet och utanförskap kan ses som en riskfaktor till ohälsa. Kan vi se rädsla av att vara ensam på förskolan som en möjlig effekt av den rådande hälsodiskursen? Hur påverkar detta de barn som uttrycker att de mår bra av att vara ensamma? Vi menar att det kan finnas en risk med att sammankoppla ensamhet med att vara socialt inaktiv, då vi med barnens perspektiv kan se att en del av dem även uttrycker att det kan upplevs som skönt att få lov att vara själv.
6.4 Psykisk hälsa
För att få syn på vad barnen tänker om psykisk hälsa frågade vi dem vad de blir glada, arga och ledsna av. Detta för att belysa om barnen har en förståelse för vad de känner och upplever och även om de kan sätta ord på det. Svaren från barnen var något varierande. Det som uppgavs var att de blev glada av att få saker, leka med kompisar, födelsedagar och fritidsaktiviteter. Barnen berättade även om deras favoritgosedjur, något som gjorde dem både glada och gav dem en känsla av trygghet.
F 6.2 år: “Jag blir glad av sommaren och dansen för jag träffar mina kompisar och det känns kul.”
F 5.10 år: “Jag blir glad när jag fyller år.” P 6.0 år: “När vi går och simmar.”
34 P 4.1 år: “Att leka, leka, leka!”
Resultaten tyder på att de flesta barnen uppger att de mår bra och blir glada av att vara med kompisar. De blir även glada av att få saker och att göra saker de tycker är roligt. De flesta barnen uppgav att de blir ledsna av när någon slår, retas och är dumma mot dem. En del barn kände sig även ledsna när de var ensamma och inte hade någon kompis att leka med. När vi frågade barnen om vad som gör dem arga, kan vi se samma svar i vissa av intervjuerna om vad som gör barnen ledsna. Barnen refererar ofta begreppen ledsen och arg i samband med varandra. Vidare berättade två av barnen att man inte behöver gråta för att vara ledsen. Det behöver inte rent fysiskt synas att man är ledsen, det kan också vara så att det ”bara” känns i kroppen.
P 5.5 år: “När någon slår mig blir jag ledsen eller jag blir inte ledsen, jo fast det blir jag men jag börjar ändå inte gråta.”
P 5.0 år: “Man kan bara se ledsen ut.”
I den rapport vi skriver fram i Bakgrunden där det framgår att psykisk ohälsa är ett stort hälsoproblem i åldern 1-44 år, lyfts forskning fram om vad som kan främja den psykiska hälsan. I slutsatsen framkom det att om barnen tränas på att känna igen och bedöma sina egna och andras känslor så kan psykiska problem hämmas. Förstår man andras känslor, så kanske man inte orsakar någon annan smärta för att man vet hur det känns. Om man får barnen till att göra goda handlingar mot sina kompisar, kan detta i sin tur leda till sociala relationer. Vidare kan detta leda till att de inte hamnar utanför ramen av hälsodiskursen. Då har den strukturella ordningen uppnåtts genom att barnen med maktutövningen, alltså hälsodiskursen, utfört handlingar som är nyttiga både för sig själv och samhället (Hörnfeldt 2009, s.18).
35
7 Diskussion
I detta kapitel kommer vi att diskutera och reflektera över resultat, vårt val av metod och presentera ett förslag till vidare forskning. Vi kommer även dela med oss av vad arbetet med denna studie har gett oss.
7.1 Diskussion av resultat
Syftet med vår studie var att belysa hälsa ur barns perspektiv och få syn på hur hälsodiskursen kommer till uttryck i barnens diskussioner kring hälsa.
Vårt resultat visar att hälsodiskursen finns till viss del internaliserad hos barnen. Med hjälp av Foucaults teori om styrningsmentalitet kan vi se att barnen har underkastat sig de handlingar som anses som “goda” handlingar för att främja en hälsosam livsstil. Hörnfeldt (2009, s.18) menar att människan inte anser dessa handlingar som förtryckande, men att de ändå bidrar till den strukturella ordningen. Detta kan även vi se i vårt resultat. Den specifika styrningsmentaliteten, som Axelsson, Balldin och Qvarsebo (2014, s.16) menar handlar om att maktens och människans vilja ska bli en och densamma, har infunnit sig hos en del av barnen. Med detta menar vi att hälsodiskursens ambitioner uttrycker barnen som sin egen vilja.
Under kategorin kost kunde vi uppfatta en tydligare självdisciplinering hos många av barnen, något vi inte uppfattade lika tydligt under de andra tre kategorierna. Vi funderade på varför denna skillnad uppstått. I efterhand har vi reflekterat över om barnen hade lättare för att förhålla sig till frågorna kring kost då vi som intervjuare kände oss mer bekväma med att diskutera kostfrågorna. En möjlig aspekt av detta kan vara att begreppet psykisk hälsa inte var helt lätt för oss själva att sätta fingret på och då också svårare att ställa frågor kring. Eller kan det vara så att hälsodiskursen erbjuder tydligare råd att förhålla sig till när det kommer till kost?
Barnen hade svårt för att uppfatta begreppet hälsa, med den innebörd som vi syftade till, men kunde ändå tydligt beskriva vad som var nyttigt för dem och vad de mår bra av. Resultatet av studien tyder även på att sociala relationer och psykisk hälsa är nära
36
sammanknutet då barnen ofta uttryckte att de blir glada och mår bra av att vara med kompisar.
Sammanfattningsvis visar resultaten på att den rådande hälsodiskursen spelar stor roll för hur barnen själva uppfattar och uttrycker sig om hälsa.
Under arbetets gång har vi fått en ny syn på hur människans handlingar kan påverkas av det förhållandet som Foucault beskriver finns mellan kunskap och makt. Vidare menar Foucault (2003, s.32) att makten inte handlar om lagar och förordningar, utan ska snarare ses som en makt vi utövar. Makten och kunskapen, som i detta fall bildar hälsodiskursen, styr oss mot att bli de “goda” samhällsmedborgarna som inte bara gynnar oss som enskilda individer utan även samhällets reproducering.
Inför vårt kommande yrkesuppdrag menar vi att det är viktigt att ha barns perspektiv med sig i det hälsofrämjande arbetet. Precis som Bing (2003, s.33) menar är barnen den viktigaste faktorn i folkhälsoarbetet och då är det också viktigt att deras röster blir hörda. Detta för att inte bara främja hälsoarbetet i förskolan, utan även för att skapa möjlighet till att förbättra den hälsodiskurs som redan finns.
7.2 Diskussion av metod
Urvalet av åldern på barnen grundade sig i att vi ansåg att det skulle bli svårt att få igång en diskussion med de yngre barnen. Vi trodde från början att det skulle bli svårt att få barnen till att gå ifrån den pågående verksamheten. Blev dock positivt överraskade när barnen visade ett stort intresse för oss och har i efterhand reflekterat över om det möjligtvis var valet av plats för intervjuerna som lockade. Eftersom vi valde ett rum som barnen tidigare inte haft tillgång till.
Efter vår första gruppintervju som bestod av fyra barn, bestämde vi oss för att enbart ta in tre barn åt gången. Då vi upplevde att det tog för lång tid och att det var svårt för alla barnen att komma till tals. Vi funderar även på det faktum att vi genomförde gruppintervjuer och att detta kan ha medfört att barnens svar var påverkde av varandra. Vid enskilda intervjuer hade vi möjligen fått tillgång till djupare svar. Men valet av gruppintervju övervägde då vi ville ha igång en diskussion och få bredd i materialet.
37
Vi upplever att valet av kvalitativa intervjuer med öppna frågor, där barnen själva med egna ord svarade, var givande för vår studie då vi ville belysa hälsa ur barns perspektiv. Hade vi valt att använda oss av fasta svarsalternativ hade vi också gått misste om barnens personliga bidrag till forskinigsfältet.
Att den av oss som inte tidigare var känd av barnen, intog rollen som intervjuare, upplevde vi bidrog till att vi fick tillgång till en objektiv bild av barnens perspektiv på hälsa. Hade den av oss som var mer känd av barnen sedan tidigare hållt i intervjuerna hade detta också kunat bidra till att följdfrågorna varit färjade av dennes förförståelse och kunskap om barnen.
7.3 Vidare forskning
En intressant utgångspunkt till framtida forskning hade varit att göra observationer på förskolan, för att få syn på hur pedagogerna förhåller sig till hälsodiskursen. Ett ytterligare steg hade kunnat vara att intervjua pedagogerna om deras syn på hälsa. Detta för att se om pedagogernas egna tankar om hälsa påverkar deras handlingar och om detta i sin tur speglar av sig på barnen.
38
8 Referenser
8.1 Primära källor
F 5.3 år Gruppintervju 2 14-04-22 P 4.1 år Gruppintervju 2 14-04-22 F 5.10 år Gruppintervju 4 14-04-23 F 6.2 år Gruppintervju 4 14-04-23 F 5.9 år Gruppintervju 3 14-04-23 P 4.8 år Gruppintervju 1 14-04-22 F 4.10 år Gruppintervju 1 14-04-22 F 5.5 år Gruppinterju 5 14-04-23 P 6.0 år Gruppintervju 4 14-04-23 F 5.11 år Gruppintervju 6 14-04-23 P 5.5 år Gruppintervju 5 14-04-23 P 4.7 år Gruppintervju 6 14-04-23 P 5.0 år Gruppintervju 5 14-04-238.2 Sekundära källor
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Axelsson, Thom, Balldin, Jutta & Qvarsebo, Jonas (red.) (2014). Styrningskonst på
utbildningsarenan: upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Bing, Vibeke (2003). Små, få och fattiga: om barn och folkhälsa. Lund: Studentlitteratur
Boldemann, Cecilia (2005). En studie av hur förskolegårdar kan påverka barns fysiska
aktivitet och solexponering / [Cecilia Boldemann] .... Stockholm: Stockholms läns
39
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (1991[1985]). Att förstå barns
tankar: metodik för barnintervjuer. 2. uppl. Solna: Almqvist & Wiksell läromedel
s.8-11
Eriksson, Katie (1996[1989]). Hälsans idé. 2. uppl. Stockholm: Liber/Almqvist & Wiksell medicin
Friska barn: en metod för att främja bra mat- och rörelsevanor i förskoleverksamheten.
(2013). Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholm Läns Landsting
Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl. Lund: Arkiv
Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia 1. Bokförlaget Daidalos
Gärdsell, Per (2007). Instruktionsboken till livet: en inspirationsbok. [Ny, omarb. uppl.] Bunkeflostrand: Hälsa+Kunskap! Bunkeflomodellen
Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson
Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i
forskning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Hörnfeldt, Helena (2009). Prima barn, helt u.a.: normalisering och utvecklingstänkande
i svensk barnhälsovård 1923-2007. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009
James, Allison & Prout, Alan (red.) (1997). Constructing and reconstructing childhood:
contemporary issues in the sociological study of childhood. 2. ed. London: Falmer
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Nordlund, Anders, Rolander, Ingemar & Larsson, Leif (1997). Lek, idrott, hälsa:
40
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Skolverket (2010) Läroplan för förskola Lpfö 98. (Ny, rev. utg.). Stockholm: Skolverket
Tamm, Maare & Granqvist, Anna (1993). Barns uppfattning om sjukdom och hälsa. Boden: Vårdhögskolan
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och
metod. Lund: Studentlitteratur
Öhman Marie (2007) Den rätta viljan- idrott och hälsa i ett styrningsperspektiv, Utbildning och demokrati vol 16, nr 2, 95-112
8.3 Elektroniska källor
Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. (2013). Stockholm: Socialstyrelsen
Tillgänglig på Internet: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-3-15
Barnombudsmannen, Barnkonventionen [2014-04-09] Tillgänglig på internet: http://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/
Bra mat i förskolan: råd för förskola och familjedaghem. (2007). Uppsala:
Livsmedelsverket Tillgänglig på Internet:
http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/bra_mat_i_forskolan_livsmedelsver ket.pdf
Bremberg, Sven (2001). Hur kan förskolan förbättra barns psykiska hälsa?: en
kunskapsöversikt. 1. uppl. Stockholm: Folkhälsoinstitutet. Tillgänglig på Internet:
