Institutionen för hälsovetenskap
Patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningar
- en litteraturstudie
Lina Telenius & Victoria Vartanian
Examensarbete i omvårdnad på grundnivå Sjuksköterskeprogrammet
Institutionen för Hälsovetenskap Vårterminen 2020
Patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningar Patients’ experiences of treatment in emergency departments
_____________________________________________________________________________
Författare Lina Telenius & Victoria Vartanian Handledare Magnus Karlsson
Examinator Ulla Fredriksson-Larsson
Institution Högskolan Väst, Institutionen for hälsovetenskap Arbetets art Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Program/kurs Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Termin / år VT 2020
Antal sidor: 13 sidor
Abstract
Background The emergency department is intended for people with acute illness or injuries. In the acute phase and in urgent situations, the focus of the healthcare staff is not always on attendance and respectful treatment or care. Instead, quick handling and strict schedules are prioritized. As a result, communication and information fail and the patients’ basic needs are overlooked. Consequently, the healthcare staff might be perceived as indifferent and rude. This uncaring encounter leaves the patients feeling vulnerable, abandoned and disrespected. The absence of communication and respectful treatment may have adverse effects on the patients’ well-being. Aim The aim of this study was to describe patients’ experiences of treatment in emergency departments.
Method A literary study was made using 9 articles with a qualitative approach.
Results Two themes were identified: the patients’ experiences of being noticed in emergency departments and the patients’ experiences of the meaning of communication in emergency departments. The themes had two subthemes each: not to be seen, to feel confirmed, lack of information and the importance of communication in health care.
Conclusion The absence of caring encounters and lack of information contributes to negative experiences in the emergency departments and is the cause of great suffering in patients.
Keywords Emergency department, patients’ experiences, person centered care, respectful care,
treatment.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Denna studie hade som syfte att undersöka patienters upplevelser av bemötande när de sökte vård på akutmottagningar. Resultatet visade att patienter hade svårigheter i att tala om varför de sökte vård, då personalen upplevdes som ifrågasättande och nonchalanta. Patienterna kände sig bortglömda i väntrummet då det var långa väntetider samt att de inte informerades tillräckligt. Detta resulterade i att känslor av otrygghet, rädsla och oro belystes. De patienter som däremot informerades, uppmärksammades av personalen samt där personalen bjöd in patienten till delaktighet i sitt vårdbesök, upplevde ett gott bemötande. Denna studie visar att patienter upplevde brister i bemötandet på akutmottagningar och att personcentrerad vård värderades högt av patienterna för att känna en trygghet till vården. Att inte bli respektfullt bemött resulterar i ett onödigt lidande för patienten.
Vården som bedrivs på akutmottagningen är inriktad på allvarliga skador och åkommor, där personalen har som ansvar att bedöma, sortera och prioritera så att de allvarligaste skadorna hanteras först. En del av sjuksköterskan ansvar på akutmottagningen är att uppmärksamma patientens psykosociala behov, likaledes är hennes ansvar att prioritera patienters fysiska behov. Studiens resultat påvisade att patienter upplevde brister kring dessa ansvarsområden.
Patienter som sökte vård på akutmottagningen upplevde ångest och oro då de saknade kunskap om sitt förändrade hälsotillstånd och var beroende av kontinuerlig information. För att ge patienten en positiv upplevelse av sitt besök så kan personcentrerad vård vara en ingång. Personcentrerad vård innebär en kärnkompetens för sjuksköterskor och belyser vikten av att tillsammans med patienten bilda en relation och ett partnerskap för att patienten ska kunna uppleva delaktighet i sin egen vård. Genom delaktighet kan patienten på ett bättre sätt hantera och begripa sin situation.
Den metod som använts är en litteraturstudie. Kvalitativ forskning har granskats för att skapa en överblick av tidigare forskningsresultat kring detta ämne. Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelser och därför valdes kvalitativ forskning, då denna forskningsmetod rekommenderas för granskningar av upplevelser.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Akutmottagningen ... 1
Patienters upplevelser av att vårdas på en akutmottagning ... 1
Kommunikation och bemötande... 2
Teoretiska utgångspunkter ... 2
Innebörden av begreppet patient och person ... 2
Personcentrerad vård ... 3 Lidande ... 4 Sjuksköterskans ansvar ... 4 Problemformulering ... 5 Syfte ... 5 Metod ... 5 Litteratursökning ... 5 Urval ... 6 Forskningsetiska aspekter ... 6 Analys ... 6 Resultat ... 6
Patienters upplevelser av att känna sig uppmärksammade på akutmottagningar ... 7
Att inte bli sedd ... 7
Att uppleva sig bekräftad ... 8
Patienters upplevelser kring betydelsen av kommunikation på akutmottagningar ... 8
Brist på information ... 8
Betydelsen av kommunikation i vården ... 9
Diskussion ... 9
Resultatdiskussion... 9
Metoddiskussion ... 11
Slutsatser ... 12
Praktiska implikationer ... 12
Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans kompetensområde ... 12
Bilagor
Bilaga I Tabell med sökhistorik av den systematiska litteratursökningen Bilaga II Tabell med sökhistorik av den systematiska litteratursökningen Bilaga III Översikt av analyserad litteratur
1
Inledning
Antalet vårdsökande på akutmottagningar är stort, vilket medför ett stort söktryck. Detta kan resultera i långa väntetider där patienterna kan uppleva en frånvaro av personal, vilket kan bidra till att de känner sig bortglömda och att bemötandet blir eftersatt. Akutmottagningen är främst avsedd för akuta tillstånd och skador där sjuksköterskan har som ansvar att triagera patienter för att de ska få snabb handläggning av vård. Det bristande bemötandet medför att patienterna upplever att de blir förbisedda och känner sig osäkra på vården. Mycket av detta grundar sig i utebliven kommunikation och otillräcklig information till patienterna. I International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor beskriver att sjuksköterskans ansvar är att lindra lidande, respektera patientens autonomi och utforma omvårdnaden efter patientens individuella behov (Svensk sjuksköterskeförening SSF, 2017). Trots detta har det visat sig att den personcentrerade vården på akutmottagningar är bristfällig. Patienterna upplever att de inte får vara delaktiga i sin egen vård, vilket kan bidra till ett ökat lidande. Därav behövs ytterligare kunskap och förståelse för patienters upplevelser av att söka vård på akutmottagningen.
Bakgrund
Akutmottagningen
Akutmottagningen är en enhet med hög patientomsättning. Statistik från Sverige visar ett besöksantal på cirka 1,9 miljoner besök under 2018 (Socialstyrelsen, 2019). Akutmottagningen är avsedd för människor med akuta sjukdomar och skador. Akuta tillstånd kan innebära andnöd, bröstsmärta, buksmärta och frakturer men också enklare skador eller sjukdomstillstånd som exempelvis näsblödningar. På akutmottagningar tjänstgör sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och administrativ personal så som medicinsk sekreterare.
När en person söker vård på akutmottagningen möts hen av en sjuksköterska som triagerar. Triage innebär att alla som kommer till akutmottagningen ska bedömas, sorteras och prioriteras utifrån behov (Wikström, 2006). Detta för att säkerställa att patienten med störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården (Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763). Triagesjuksköterskan har ankomstsamtal med patienten och tar rutinmässiga kontroller. Därefter avgör sjuksköterskan utifrån orsak och symtom hur patienten ska fortsätta i vårdkedjan (Wikström, 2006).
En rapport som är framtagen av Inspektionen för vård och omsorg (IVO, 2015) visar att personalen uppfattar bemanningen av sjuksköterskor på akutmottagningar i Sverige som otillräcklig. Bristen på sjuksköterskor kan leda till övertid för sjuksköterskorna vilket kan visa sig i bland annat dubbla arbetspass och resultera i konsekvenser som bristfällig triagering samt minskad observation av patienterna.
Patienters upplevelser av att vårdas på en akutmottagning
Patienter på akutmottagningen kan uppleva miljön som kaotisk, dramatisk och oförutsägbar, vilket kan leda till frustration. Patienter upplever ofta sina symtom som bland det värsta de har varit med om (Wikström, 2006). Tidigare forskning visar framförallt negativa upplevelser av vistelsen på akutmottagningen. De beskriver bland annat att patienter upplever väntrummen som obekväma
2
och skrämmande med hårda sängar och britsar. Patienterna kunde även uppleva att deras integritet inte bevarades då det inte alltid fanns möjlighet till avskildhet på grund av den trånga och överbefolkade miljön på akutmottagningar. Att vårdas eller befinna sig på en akutmottagning kunde hos patienter väcka känslor som exempelvis sårbarhet, ångest, stress och rädsla. De kunde även tro att de upplevda symtomen och/eller skadorna var livshotande och i ett sådant tillstånd få en känsla av förlorad kontroll över sitt eget liv (Gordon, Sheppard & Anaf, 2010). Beroende på olika faktorer kunde patienter uppleva en viss utsatthet på akutmottagningar. Exempel på faktorer kunde vara demenssjukdomar, kommunikationssvårigheter, funktionsnedsättningar samt språkbarriärer (Bridges, Collins, Flatley, Hope & Young, 2020). Tidigare studier visar att i akuta situationer låg inte alltid sjukvårdspersonalens fokus på bemötande eller partnerskap, utan snabb handläggning och bestämda scheman prioriterades. Bristen på partnerskap kunde bidra till att patienter kände sig övergivna och utsatta. Patienter kunde känna ett behov av att anstränga sig för att skapa en relation till vårdpersonalen, detta i hopp om att bli värdigt behandlade och inte ses som objekt (Gordon m.fl. 2010).
Kommunikation och bemötande
Inom vården kan hierarki förekomma där patienten beskrivs som längst ner i ordningen. Patienten är i underläge och befinner sig i en utsatt situation som vårdsökande. Patienten beskrivs som sårbar i sitt förändrade hälsotillstånd med sjukdom eller lidande. Det är därför av vikt att förmedla den information och kunskap som sjukvårdspersonalen har, om till exempel vad som kommer att hända, eventuella medicinska åtgärder samt behandlingsalternativ (Forsberg, 2016). Det är även av stor vikt att som personal försäkra sig om att patienten förstår informationen som förmedlas (SFS 2014:821).
Studier av tidigare forskning som belyser patienters erfarenheter av kommunikation och information inom akutmottagningen beskrevs som otillräcklig, bristande samt i behov av en förändring. Detta kunde enligt Blackburn, Ousey och Goodwin (2019) göra att patienter upplevde en ovisshet kring sin vård, samt en känsla av ångest inför vad som kommer att hända med dem. Patienter kunde även uppleva förvirring och osäkerhet kring vården när det var flera olika personal inblandade i patientens vård, vilket resulterade i ett minskat förtroende och tillit. Kommunikation beskrevs som en viktig aspekt mellan patienten och sjukvårdspersonalen för att vården skulle bli individanpassad, för att patienten skulle kunna ta genomtänka beslut samt att patienten skulle få en positiv upplevelse av vården. Information behövdes även för att patienten skulle få möjlighet att vara involverad i sin egen vård (Blackburn m.fl., 2019).
Teoretiska utgångspunkter
Innebörden av begreppet patient och person
Begreppet patient kan ha olika innebörder. Begreppet har kopplingar till lidande och kan ses som någon som lider av en sjukdom. En patient kan vara någon som blir vårdad, är sängliggande på grund av en skada eller någon som tillfrisknar. Begreppet patient förknippas med en relation, exempelvis en relation till sjukvårdspersonal eller en akutmottagning (Kasén, 2015).
3
Skillnaden mellan patient och person är att patient är någonting och en person är någon. En patient ses som en diagnos eller olika symtom medan en person har en berättelse. Att vara patient innebär en roll som en person går in. Den rollen kan antas när någon söker vård på en vårdcentral eller på akutmottagningen för ett mindre eller större besvär samt är i behov av sjukvårdpersonalens hjälp. En patient går att byta ut medan en person är unik och går inte att ersätta. Att vara patient på en akutmottagning är oftast ingenting någon väljer att vara (Forsberg, 2016). Patienter måste ofta navigera genom ett splittrat sjukvårdssystem och anpassa sig till organisationens rutiner och regler, snarare än att få vården utformad utifrån den enskildes behov och preferenser (Ekman m.fl., 2011). En person kan anta en roll som en patient, dock är det inte självklart att patienten ses som en person. En människas kropp är mer än bara det objektiva. Människokroppen innehåller en identitet, integritet och värdighet. I kroppen finns hälsa, lidande, tankar och känslor (Forsberg, 2016). Författarna kommer i denna studie att använda begreppet patient men har som avsikt att belysa vikten av att se människan bakom sjukdomen.
Personcentrerad vård
Avsikten med personcentrerad vård är att främja hela personen. Det innebär att personens andliga-, existentiella-andliga-, sociala- och psykiska behov skall tillgodosesandliga-, på samma sätt som personens fysiska behov. En personcentrerad vård utgår från att patienter är personer och reduceras inte till endast deras sjukdom. Tre nyckelbegrepp har identifierats för personcentrerad vård: Partnerskap, patientberättelsen samt dokumentation (Svensk sjuksköterskeförening SSF, 2016).
Partnerskap innebär en ömsesidig respekt och dialog om patientens kunskap och erfarenheter av att leva med sin sjukdom samt vårdgivarens kunskap om sjukdom, vård och behandling. Genom att dela erfarenheter där de två partnerna aktivt lyssnar på varandra, ges det möjlighet att komma fram till en gemensam förståelse av sjukdomsupplevelsen. Detta är grundläggande för vidare planering av vården. Patientberättelsen är den sjuka personens egen beskrivning av sin sjukdom, symtom och påverkan på hens liv. Syftet med patientberättelsen är att fånga personens lidande i ett vardagligt sammanhang, till skillnad från medicinska berättelser som återspeglar processen för att diagnostisera och behandla sjukdomen (Ekman m.fl., 2011).
När en person lider av en sjukdom så kan behovet av att berätta sin sjukdomsberättelse vara stort. Personen längtar efter att få berätta till någon som lyssnar och tar berättelsen på allvar. För att möjliggöra för patienten att berätta så bör vårdaren skapa en miljö av gemenskap genom att vara inbjudande och mottagande. Patientberättelsen är nyckeln till vårdande då grunden för vårdandet ligger i att alltid utgå från det som patienten själv anser vara viktigt (Koskinen, 2017). Utifrån patientberättelsen planeras vård och behandling i form av en vårdplan (Ekman m.fl.., 2011). Dokumentation försäkrar att vårdplanen förs in i patientens hälso-och sjukvårdsjournal. Patientens preferenser, övertygelser och värderingar skall förekomma i journalen, likaså patientens delaktighet och beslutfattande i utformandet av vårdplanen. Registrering av sådan information ska anses vara likvärdig som kliniska resultat och laboratoriefynd. På så vis främjas patientperspektivet i vården och öppnar upp samspelet mellan vårdgivaren och patienten (Ekman m.fl., 2011).
Trots att sjukvårdspersonal inom akutsjukvården visade engagemang och drivkrafter för ett personcentrerat förhållningssätt, har studier visat att det kunde finnas brister inom sjukvården som resulterade i betydande konsekvenser på patientvården. Brister som visades var bland annat
4
otillräcklig kommunikation samt minskat fokus på patienterna (McConnell, McCance & Mellby, 2016).
Lidande
Lidande kan beskrivas som en subjektiv upplevelse vilket tydliggör människans egen uppfattning av vad ett lidande innebär. Det kan variera från kroppsligt lidande där lidandet orsakas av sjukdom eller ett mentalt lidande, som ångest och oro eller en känsla av förlorad kontroll (Arman, 2012). Detta kan relateras till patienter som söker vård på en akutmottagning.
Att inte få vara delaktig i sitt hälsoförlopp eller att bli åsidosatt kan innebära ett vårdlidande. En patient kan uppleva sig kränkt, ovärdig eller maktlös genom att inte bli uppmärksammad, få sin röst hörd eller uppleva sig borträknad. Att bli tagen på allvar som vårdsökande ger en känsla av makt medan att inte bli det, ger en känsla av belastning (Forsberg, 2016). Den lidande människan visar inte alltid uttryck eller talar om sitt lidande. Sjuksköterskan bör vara uppmärksam samt närvarande (Arman, 2012). När vården inte individanpassas uppstår faktorer som bidrar till ett vårdlidande, detta leder till känslor som otrygghet och ett minskat förtroende för vården (Forsberg, 2016).
Sjuksköterskans ansvar
Hälso- och sjukvården ska ge god vård på lika villkor samt respektera allas lika värde. Vården skall prioritera den som är i störst behov av vård först. Vården som ges, skall vara av god kvalitet och innehålla en bra hygienisk standard. Vården skall vara utformad efter patientens behov samt respektera patientens självbestämmande och integritet (Hälso- och sjukvårdslag SFS 2017:30). Enligt patientlagen (SFS 2014:821) skall patienten informeras om sitt nuvarande hälsotillstånd, kommande undersökningar, eventuell behandling samt när den planerade vården skall ges. Informationen ska anpassas efter patientens mognad och ålder, erfarenhet, språkliga bakgrund och individuella förutsättningar. Sjuksköterskan skall även kunna säkerställa att patienten förstår vad som förmedlas.
I ICN:s etiska kod anges att de huvudsakliga ansvarområdena för en sjuksköterska är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Vården som ges ska respektera de mänskliga rättigheterna vilket betyder att patienten har rätt till liv, egna val och att patienten ska bemötas med värdighet och respekt (SSF, 2017). Detta kan uppnås genom att sjuksköterskan bedömer, planerar och genomför adekvat omvårdnad i partnerskap med patienten och patientens närstående om så önskas. Det är sjuksköterskans ansvar att planera och utforma vården utifrån patientberättelsen och på så sätt även ta reda på vad hälsa innebär för den enskilda patienten. Det är även sjuksköterskans ansvar att patientens delaktighet syns samt att beslut dokumenteras i patientens journal, vilket tydligt beskrivs i patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Detta skapar rätt förutsättningar för att främja patientens hälsa och lindra lidande (SSF, 2017).
5
Problemformulering
Studien kommer att behandla sjukvårdpersonalens bemötande på akutmottagningar från patientens perspektiv. Forskning visar att patienters erfarenheter av vårdpersonalens bemötande upplevs som bristande och är sammanlänkat med miljön på akutmottagningar. Vårdpersonalen på akutmottagningar fokuserar på snabb handläggning och prioritering av de mest akuta situationerna, vilket kan innebära att patienten upplever att de befinner sig i ett underläge eller känner sig bortglömda. Känslor av förlorad kontroll, frustration och att uppleva sig som ett objekt kan förekomma. Sjuksköterskan har som ansvar att tillämpa personcentrerad vård, vilket betyder att vården utformas i partnerskap med den vårdsökande patienten för att tillgodose dennes behov. Det ingår även i sjuksköterskans ansvar att informera patienten om dennes hälsoförlopp och planering av vård. Patienter som söker vård på akutmottagningar är utsatta och sårbara. Det är därför av betydelse att som sjuksköterska ha kunskap och förståelse om hur patienter upplever bemötandet på akutmottagningar för att kunna förhindra vårdlidande.
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters upplevelser av bemötande när de söker vård på akutmottagningar.
Metod
Metoden var en litteraturstudie. Valet av metod hade som avsikt att med hjälp av kvalitativ forskning, ge en ökad förståelsen av det valda fenomenet. Studien sammanställdes av tidigare publicerat forskningsresultat som analyserades och tolkades. Avsikten med denna metod var att skapa en ny sammanfattande bild av ett specifikt fenomen (Friberg, 2012).
Litteratursökning
Litteratursökningen kan delas upp i olika steg där det första steget är att välja ett problemområde eller ämne. Ett syfte formuleras och kopplas samman till ett bestämt urval som bidrar till en avgränsning av området (Friberg, 2012).
Tidigare studier med liknande syfte granskades för att identifiera nyckelord med utgångspunkt inom det valda ämnet. Samtliga sökord översattes till engelska. Den systematiska litteratursökningen inleddes i databasen CINAHL med sökorden patients’ experiences och
emergency department. Sökorden användes till en början separat, för att sedan kombineras genom
att använda search with AND (se bilaga I och II). Sökningarna avgränsades med publicerings år 2010–2020, peer-reviewed, full text, English language, abstract available samt reserach article. Osystematiska sökningar gjordes i databaserna PubMed och Google Scholar med fri text: patient’s
experiences of communication och patients’ experiences of the emergency department. Detta
resulterade i att två artiklar valdes ut då dessa svarade mot studiens syfte. Ytterligare en vetenskaplig artikel upptäcktes genom granskning av referenslistan i en tidigare studie.
6
Urval
Inklusionskriterier i studien involverade vuxna patienters upplevelser som sökte vård på en akutmottagning. Exklusionskriterier var studier som inte berörde syftet, som var utförda på vårdavdelningar, som innefattades av personer under 18 år, ambulanssjukvård samt psykiatrisk akutsjukvård. Artiklarna som användes var empiriska studier som bedömts hålla medel - hög kvalitet. De granskades enligt mallen för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod från Högskolan Väst vilken är utformad av Eva Brink och Inga Larsson (2019) (Bilaga IV).
Forskningsetiska aspekter
Etiska ställningstaganden diskuterades inför denna litteraturstudie. De mänskliga rättigheterna och etiska principerna skall respekteras, därav är samtliga artiklar som använts i denna litteraturstudie etiskt granskade och godkända. Ett objektivt ställningstagande till studiens underlag har även använts för att säkerställa att studiens resultat inte har påverkats av författarnas egna perspektiv och förförståelse.
Analys
Analysen utfördes enligt Fribergs modell (2012) analysmetod av kvalitativ forskning vilken är uppdelad i fem steg. Det första steget är att granska de valda artiklarna ett flertal gånger och fokusera på studiens resultat. Detta för att få en uppfattning om vad artikeln handlar om. Resultatet bör granskas med öppenhet och följsamhet. I det andra steget bör extra fokus läggas på att identifiera det mest centrala i studiens resultat där de sammanställt olika teman samt subteman. Hänsyn bör även tas till studiens citat då dessa kan ge en övergripande förståelse samt är avgörande för det som är betydande för arbetet. I steg tre görs en grundlig översikt av studiens resultat för att ge en överblick över det som skall analyseras. I steg fyra identifieras likheter och skillnader mellan olika studiers resultat för att sedan bilda nya teman samt subteman. Det är viktigt att ha sitt syfte i åtanke under denna process för att inte tappa den röda tråden. Steg fem presenterar den färdiga analysen på ett tydligt sätt med de nya sammanställda teman (Friberg, 2012).
Artiklarna undersöktes noggrant av författarna med målsättning av att få en helhetsbild av hur patienters upplevelser kan gestalta sig på en akutmottagning. Därefter granskades och markerades studiernas resultat efter meningsbärande enheter samt citat som var av relevans. Författarna valde sedan att sammanfatta studiernas resultat i ett separat dokument för att skapa en överblick av datainsamlingen. Författarna diskuterade materialet löpande för att säkerställa att innehållet som uppfattats har samma innebörd av båda författarna till studien. Analysen fortsatte med att urskilja likheter och skillnader för att sammanställa teman och subteman. Slutligen resulterade analysen i två huvudteman med två subteman vardera, vilka presenteras i bifogad tabell.
Resultat
Av de nio artiklar som författarna granskat bildades två huvudteman: Patienters upplevelser av att
känna sig uppmärksammade på akutmottagningar och patienters upplevelser kring betydelsen av kommunikation på akutmottagningar samt tillhörande fyra subteman. Samtliga artiklar presenteras
7
Huvudteman Subteman Patienters upplevelser av att känna sig
uppmärksammade på akutmottagningar − Att inte bli sedd
− Att uppleva sig bekräftad Patienters upplevelser kring betydelsen av
kommunikation på akutmottagningar − Brist på information
− Betydelsen av kommunikation i vården
Patienters upplevelser av att känna sig uppmärksammade på
akutmottagningar
Denna rubrik belyser innebörden av att uppmärksammas som vårdsökande på akutmottagningar. Detta huvudtema tar upp patienters upplevelser av att inte bli tillräckligt sedda av personalen samt patienters upplevelser av att bli bekräftade som vårdsökande.
Att inte bli sedd
Patienter påstod att de inte kände sig välkomna när de sökte vård på akutmottagningen. De kände sig inte tillräckligt sedda av vårdpersonalen bland annat på grund av det höga patienttrycket (Möller, Fridlund & Göransson, 2010). Patienter uppgav att det var skrämmande att söka vård. De kände en sårbarhet, rädsla och oro när de inte kunde tillgodose sina egna behov och kände att de var beroende av vårdpersonalen (Dahlen, Westin & Adolfsson, 2012; Elmqvist & Frank, 2015). De berättade vidare att de inte tillfrågades om mat eller dryck på akutmottagningen, vilket gjorde att deras basala behov inte tillgodosågs och bidrog till ett onödigt lidande (Dahlen m.fl., 2012). Patienter beskrev att det ibland uppstod svårigheter att uttrycka sig och redogöra sina symtom. Detta uppfattades som att vårdpersonalen inte tog dem på allvar samt att deras orsaker till att söka vård ifrågasattes (Dahlen m.fl., 2012; Möller, Fridlund & Göransson, 2010).
Vidare beskrevs ytterligare anledningar till denna upplevda otrygghet, då patienterna upplevde ett bristande intresse från personalen och beskrev personalen som likgiltiga och nonchalanta. Detta bidrog till att patienterna inte vågade ta kontakt och ställa frågor (Forsgärde, Attbering & Elmqvist, 2015). Detta yttrade sig under de långa väntetiderna då patienterna saknade tillsyn från personalen. Patienter uttryckte att de kände sig som en börda (Olofsson, Carlström & Bäck-Pettersson, 2012) och beskrev att de kände sig osynliga, bortglömda, övergivna och maktlösa (Dahlen m.fl., 2012; Elmqvist m.fl., 2015; Forsgärde m.fl., 2015; Möller m.fl., 2010; Olofsson m.fl., 2012; Swallmeh, Byers & Arisha, 2017). Dessa känslor uppstod trots närvaro av personal (Olofsson m.fl., 2012). Känslor som oro, ångest och rädsla bekräftades inte av vårdpersonalen och patienterna upplevde att de psykosociala aspekterna förbisågs på akutmottagningen. De upplevde att det enbart var det medicinska som låg i fokus (Möller m.fl., 2010). Patienterna kände trygghet i att bli fysiskt undersökta samtidigt som de kände osäkerhet över att deras känslor, tankar och möjligheter till
8
delaktighet förbisågs. Detta ledde till att patienterna kände att de existerade utanför deras kroppar (Elmqvist, Fridlund & Ekebergh, 2011). En del patienter uppgav att de var tvungna att vara verbalt utåtagerande för att bli sedda och hörda (Elmqvist m.fl., 2015). Patienter förklarade att i deras normala tillstånd beskriver de sig själva som starka individer men kände sig sårbara som patienter. Denna känsla av sårbarhet grundade sig i att personalen främst fokuserade på patientens sjukdomstillstånd eller skada (Dahlen m.fl., 2012).
Att uppleva sig bekräftad
Patienterna beskrev att ett gott och respektfullt bemötande innefattade flera faktorer. Genom att vårdpersonalen visade ett genuint intresse och bekräftade patienternas känslor blev mötet meningsfullt (Hermann, Long & Trotta, 2019). När patienterna kände sig sedda som individer blev de delaktiga i sin egen vård vilket möjliggjorde ett partnerskap (Olofsson m.fl., 2012). Patienterna kände sig respektfullt bemötta när personalen presenterade sig, lyssnade aktivt, var närvarande i mötet samt när de fick lov att tala utan att bli avbrutna (Hermann m.fl., 2019). Ett förtroende skapades när personalen inbjöd till dialog och ställde relevanta frågor till patienten (Olofsson m.fl., 2012). Förtroendet till personalen ökade även genom att personalen höll det dem sagt. Detta förtroende var viktigt att bibehålla, då det kunde upphöra om personalen inte utförde det som utlovats (Dahlen m.fl., 2012). Den positiva uppfattningen av sjukvårdspersonalen beskrevs i termer av ett lugnt och empatiskt bemötande. Personalen uppfattades då som kompetent och patienterna kände trygghet i att lämna över sig själva i deras händer (Möller m.fl., 2010). Ett gott bemötandet fick patienterna att känna sig avslappnade och bekväma på akutmottagningarna och det motiverade även patienterna till att främja sin egen hälsa (Hermann m.fl., 2019).
Patienters upplevelser kring betydelsen av kommunikation på
akutmottagningar
Huvudtemat belyser kommunikationens betydelse kring patienters upplevelser samt hur patienter upplevde betydelsen av en, för dem, fungerande kommunikation kring omvårdanden på akutmottagningar.
Brist på information
I Möllers m.fl. (2010) studie beskrevs en önskan av patienterna att få en genomgång av rutiner och om hur det går till på akutmottagningen. Väntetider, orsaker till förseningar, behandlingar och undersökningar informerades inte tillräckligt väl till patienterna, vilket resulterade i känslor som osäkerhet och oro (Möller m.fl., 2010; Dahlen m.fl., 2012; Forsgärde m.fl., 2015; Swallmeh m.fl., 2017). Patienter uttryckte även att de saknade information om deras egen journal. När personalen ställde frågor och sedan dokumenterade, talade patienterna om att de inte fick ta del av det som dokumenterats. Även detta ledde till känslor av otrygghet och osäkerhet (Dahlen m.fl., 2012). Patienterna upplevde att situationen på akutmottagningarna var utom deras kontroll och svår att hantera (Forsgärde m.fl., 2015). Språket ansågs vara betydande då vårdpersonalens jargong uppfattades som svår att förstå (Schoenfeld m.fl., 2018; Swallmeh m.fl., 2017). Patienter hade förståelse för att det krävs prioriteringar och att de allvarligaste skadorna behandlas först, dock saknades det information om hur triagering går till (Möller m.fl., 2010). Vårdpersonalens svar
9
uppfattades som obegripliga och vilseledande, vilket ledde till att frustration uppstod hos patienterna (Forsgärde m.fl., 2015). Patienterna upplevde att de förlorade kontrollen över sin kropp, tid och frihet när information om undersökningar och behandlingar uteblev. De saknade då vetskap om hur allvarligt deras tillstånd var (Elmqvist m.fl., 2011).
Betydelsen av kommunikation i vården
De patienter som kände att de fick tillräckligt med information och informerades i tid, hanterade både positiva och negativa besked bättre än de patienter som upplevde brist på information (Möller m.fl., 2010). Patienter upplevde även att god kommunikation och information lindrade den ångestladdade väntetiden på akutmottagningen (Swallmeh m.fl., 2017). De långa väntetiderna accepterades även bättre när patienterna blev informerade om eventuella orsaker till förseningar (Möller m.fl., 2010; Swallmeh m.fl., 2017). Mötet mellan personalen och patienten upplevdes som begripligt och hanterbart när personalen informerade patienterna om fortsatt planerad vård, medicinering samt eventuella biverkningar med ett lättförståeligt språk (Hermann m.fl., 2019). Även det icke-verbala bemötandet var av stor betydelse. Patienterna upplevde att brist på ögonkontakt från vårdpersonalen fick dem att upplevas som nonchalanta (Forsgärde m.fl., 2015) och att det räckte med att personalen log mot patienterna för att mötet skulle uppfattas som positivt. Patienterna belyste även att det var viktig att personalen satt ner när de talade med dem för att de skulle få upplevelsen av att vara på samma nivå (Hermann m.fl., 2019).
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av bemötande när de söker vård på akutmottagningar. I resultatet tydliggörs varierande betydelser av bemötande där uppmärksamhet, personcentrering samt information och kommunikation visade sig vara viktiga aspekter.
Patienters upplevelser av att känna sig uppmärksammade på akutmottagningar
Resultatet under subtemat “Att inte bli sedd” visade att patienter som sökte vård på akutmottagningar inte kände sig tillräckligt sedda. Upplevelser av bristande uppmärksamhet ledde till känslor som rädsla, oro och ångest. Framförallt beskrevs dessa känslor i samband med upplevelser av att de inte syntes till någon personal och antalet vårdsökande på akutmottagningen var högt. Enligt Forsberg (2016) kan känslor som maktlöshet och ovärdighet uppkomma om en person inte uppmärksammas tillräckligt. Detta stärktes under studiens resultat då upplevelser av maktlöshet och övergivenhet framkom. Dock visade resultatet att dessa känslor uppkom oavsett om personalen var närvarande eller inte.
Tidigare forskning visade att bemötandet på akutmottagningen inte prioriterades då snabb handläggning av vård måste ske (Gordon m.fl., 2010). Detta kan förklara en del av studiens resultat då det belystes markanta brister i patienters upplevelser av bemötande. Personalen uppfattades som frånvarande och ointresserade vilket fick patienterna att känna sig bortglömda och otrygga. Patienter uttryckte att deras basala behov inte tillgodosågs då de inte erbjöds mat eller dryck under
10
tiden som de väntade. Detta visades även i Shankar, Bhatia och Schuur (2014) studie där det beskrevs att de basala behoven som nutrition och även toalettbesök inte tillfredsställdes. Dock anser författarna att det eventuellt skulle kunna finnas restriktioner kring intag av mat och dryck, exempelvis inför sövning eller operationer. Detta bör visserligen patienten informeras om för att undvika missuppfattningar.
Svensk sjuksköterskeförening beskriver att ett personcentrerat förhållningsätt är till för att uppmärksamma och se till personens fysiska-, psykiska- och sociala behov (SSF, 2016). Sjuksköterskan har även som ansvar att bjuda in patienten till ett partnerskap och i den mån det går, planera och utforma vården utefter patientens berättelse (SSF, 2017). Trots dessa riktlinjer visade resultatet i denna studie att de psykiska aspekterna som oro och ångest förbisågs och patienterna upplevde att personalen såg de som medicinska objekt. Det fanns även brister i den personcentrerade vården då delaktighet och samarbete mellan parterna saknades. Författarna anser att en orsak till att den personcentrerade vården brister, kan bero på otillräcklig kunskap om det personcentrerade förhållningssättet samt hur den personcentrerade vården kan vara av betydelse för en persons upplevelser av sitt vårdbesök. Resultatet visade även att patienterna upplevde att de bemöttes respektlöst och ovärdigt. Om studies resultat skulle sättas i relation till ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (SSF, 2017) där de beskriver att all vård som ges, skall ges med respekt gentemot de mänskliga rättigheterna, följde vården inte denna ramlag.
Under subtemat “Att bli bekräftad” beskrevs upplevelser av det positiva bemötandet. När personalen uppfattades vara observanta och intresserade kände sig patienterna inkluderade i sin vård. Det innefattade att ta del av beslut gällande undersökningar, planering samt eventuell behandling. Genom att få vara delaktig i sin vård uppfattade patienterna att personalen såg deras behov samt tog deras symtom och orsaker till vårdbesöket på allvar. När patienten upplevde ett personcentrerat förhållningsätt och ett positivt bemötande visade resultatet att de kände en trygghet till vården och blev motiverade till att ta hand om sin hälsa.
Patienters upplevelser kring betydelsen av kommunikation på akutmottagningar
I subtemat ”Brist på information” framgår det att patienterna upplevde att informationen på akutmottagningar var otillräcklig. Detta resulterade i känslor som otrygghet, oro och maktlöshet hos patienterna. De uppfattade situationen som icke hanterbar då deras hälsotillstånd och akutmottagningens rutiner inte förklarades eller informerades till dem. Detta kan relateras till Blackburn m.fl. (2019) som förklarade att otillräcklig information bidrog till att patienten kände osäkerhet kring vården som gavs och möjligheter att kunna ta beslut samt rätt till delaktighet uteblev.
Enligt resultatet var en god kommunikation och fortlöpande information de grundläggande komponenter som krävdes för att patienterna skulle känna sig delaktiga i sin egen vård och på så sätt lindrades patientens lidande. Det tydliggjordes även att språket hade en stor betydelse för patienterna då de upplevde att vårdpersonalens jargong var svår att förstå. Bridges m.fl. (2020) visar i tidigare forskning hur kommunikationssvårigheter och språkbarriärer påverkade patienters upplevelser av akutmottagningar negativt. Detta kan även kopplas till patientlagen (SFS 2014:821)
11
som betonar vikten med att informationen skall anpassas efter patientens förutsättningar och att sjuksköterskan skall försäkra sig om att patienten har förstått innebörden av det som meddelats. Shankar m.fl. (2014) påvisar även i deras studie att patienter upplevde bristande information rörande deras hälsotillstånd. Anledningar till att provtagningar, undersökningar och behandlingar utfördes förklarades inte till patienterna. Patienterna ville ha information och undervisning om deras hälsotillstånd och status utan att personalen använder sig av ett komplext språk som grundar sig i medicinska termer. De upplevde inte att personalen tog hänsyn till detta och försäkrade sig inte om att informationen förståtts. Detta lämnade patienterna motvilliga till att ställa frågor då de inte ville uppfattas som besvärliga av personalen.
I subtemat “Betydelsen av kommunikation i vården” beskrivs fördelarna med en fungerande kommunikation. Resultatet visade att de patienter som upplevde en god kommunikation samt information kunde bättre hantera både positiva och negativa besked. De hade även bättre förståelse för de långa väntetiderna då orsaker till dessa förklarades. Även den tysta, icke-verbala kommunikationen kunde komma att påverka patienterna. Resultatet belyste att patienterna saknade ögonkontakt från vårdpersonalen och beskrev hur en simpel handling som ett leende fick vistelsen på akutmottagningen att upplevas som positiv. Detta kan kopplas till Koskinen (2017) som förklarar vikten med att skapa en gemenskapens miljö genom att vara inbjudande och mottagande. Detta för att möjliggöra att patienten ska våga ta kontakt och prata om sitt lidande. Författarna anser att vårdpersonalen bör vara mer medvetna om kroppsspråkets betydelse då det framkom i resultatet att det påverkar patienters upplevelser av bemötande.
Metoddiskussion
Författarna ville till en början skriva en litteraturöversikt då två olika forskningsmetoder skulle inkluderas i hopp om fler sökträffar och ett bredare resultat. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes då syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser, vilket författarna ansåg inte var mätbart. Enligt Friberg (2012) är målet med den kvalitativa metoden att få en ökad förståelse av personers erfarenheter och uppfattningar samt hur deras liv kan formas i relation till olika faktorer. Författarna valde att ha forskningsetiska aspekter i åtanke genom att förhålla sig objektiva till det valda materialet under studiens gång. Detta för att minska risken att påverka studiens resultat då båda författarna erhåller kunskap och erfarenheter av akutsjukvård. Flertalet artiklar söktes systematiskt fram genom databasen CINAHL. Databaserna PubMed och Google Scholar användes även genom osystematisk sökning med fri text som komplement. Dock kunde de osystematiska sökningarna bidragit till att studiens urval av artiklar påverkats negativt då relevant forskning kan ha förlorats.
Befintlig forskning inom det valda ämnet granskades för att sedan leda till ett nytt sammansatt resultat (Friberg, 2012). När författarna markerade meningsbärande enheter från tidigare forskning, fanns svårigheter i att urskilja huvudteman respektive underteman, då det sammanställda resultatet visade mer likheter än skillnader. Patienters upplevelser och erfarenheter av bemötande visade sig vara relativt lika, trots geografiska skillnader och tidsskillnader. Detta kan förklaras vara en styrka då det stärker resultatets pålitlighet och generaliserbarhet. Samtliga artiklar som granskades var på engelska och författarna översatte materialet till svenska, vilket kan leda till feltolkningar. Författarna har dock tillsammans diskuterat materialet kontinuerligt för att säkerställa att inga missuppfattningar av innehållet har bildats.
12
I stor omfattning baserades de granskade resultatet på intervjuer med tillhörande citat från deltagarna. Detta styrker studiens trovärdighet då deltagarnas egna ord är redovisade. Samtliga studier som granskades innehöll stora mängder beskrivande data, vilket Polit och Beck (2012) förklarar kan vara fördelaktigt när resultat ska generaliseras. Samtliga artiklar har kritiskt granskats enligt granskningsmallen för kvalitativforskningsmetod och genom denna process har författarna även haft ett källkritiskt förhållningssätt. De artiklar som författarna ansåg uppfylla en god standard med medel till hög kvalitet, valdes sedan ut för att analyseras. Samtliga artiklar var även etiskt godkända och höll en hög etisk standard, vilket författarna till studien ansåg vara en viktig aspekt både ur ett vetenskapligt och moraliskt perspektiv.
Slutsatser
Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns brister i bemötandet på akutmottagningar. Patienter upplever att de förbises av personalen och att de känner sig ouppmärksammade. Informationen och kommunikationen upplevs som otillräcklig, vilket leder till osäkerhet till personalen och vården generellt. Erfarenheter av ett gott bemötande innebär en välfungerande kommunikation, att patienten inkluderas i sin vård, får kontinuerlig information samt att personen blir sedd. Upplevelserna av att söka vård på akutmottagningen varierar beroende på vilket bemötande patienterna erhåller av personalen. Ett gott bemötande bidrar till positiva upplevelser av personalens kompetens samt att tryggheten ökar, medan upplevelser av att känna sig bortglömd och ignorerad bidrar till ett onödigt lidande.
Praktiska implikationer
Denna litteraturstudie belyser hur patienter upplever att de blir bemötta när de söker vård på akutmottagningen. Den belyser även att mer kunskap om ett personcentrerat- förhållningssätt och personcentrerad vård behövs. Detta område anses viktigt att utforska för att kunna undvika att patienter får en negativ upplevelse av akutsjukvården. Kring sjuksköterskans ansvar, att behandla patienter med respekt och värdighet, framkom det brister i studiens resultat. Det ligger inom sjuksköterskans område att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt och bjuda in patienten till delaktighet för att uppnå en god kvalitet på vården. Ur ett individperspektiv är detta viktigt för att patienten skall kunna vara delaktig i sin vård och kunna ta genomtänkta beslut rörande sin vård. Ur ett samhällsperspektiv är detta viktigt då patienter upplever ett ökat lidande när de möts av ett respektlöst bemötande samt osynliggörs. Detta kan leda till att patienter känner att de inte kan, vill eller vågar vända sig till vården vilket resulterar i att deras hälsa riskeras.
Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans
kompetensområde
Brister som resultatet belyser är patienters upplevelser av att inte bli tillräckligt uppmärksammade, saknad av information samt avsaknad av att vara delaktig i sin vård. Författarna upplever att det finns för lite forskning angående patienters upplevelser av bemötande och föreslår därför att detta område bör undersökas mer. Sjuksköterskan behöver ökad kunskap och förståelse om hur hennes bemötande kan påverka patienters upplevelser av att söka vård. Faktorer inom verksamheten samt
13
i arbetsmiljön som kan påverka bemötandet bör ses över för att sjuksköterskan skall ha möjlighet att utföra en personcentrerad vård. Ytterligare ett förslag till vidare forskning är att jämföra sjuksköterskans- och patientens perspektiv på bemötande för att identifiera eventuella skillnader samt för att kunna förebygga negativa upplevelser. Ett ökat kunskapsområde samt egen kunskapsutveckling inom detta ämne kan bidra till att patienter får en positiv upplevelse av att vårdas på en akutmottagning samt för att förebygga lidande.
14
Referenser
De artiklar som sökts fram osystematiskt är märkta med *
Arman, M. (2012). Lidande. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga
begrepp i teori och praktik (1 uppl., s. 213 - 223). Lund: Studentlitteratur AB.
Blackburn, J., Ousey, K. & Goodwin, E. (2019). Information and communication in the emergency department. Volym (42), s. 30–35. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2018.07.002
Bridges, J., Collins, P., Flatley, M., Hope, J., & Young, A. (2020). Older people's experiences in acute care settings: Systematic review and synthesis of qualitative studies. International journal
of nursing studies, volym (102). doi: https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2019.103469
*Dahlen, I., Westin, L. & Adolfsson, A. (2012). Experience of being a low priority patient during waiting time at an emergency department. Psychology research and behavior management (5), s. 1–9. doi: 10.2147/PRBM.S27790
Elmqvist, C., Frank, C. (2015). Patients’ strategies to deal with their situation at an emergency department. Scandinavian Journal of Caring Sciences, volym (29), 145 – 151. Doi: 10.1111/scs.12143
Elmqvist, C., Fridlund, B., Ekebergh, M. (2011). On a hidden game board: the patient’s first encounter with emergency care at the emergency department. Journal of Clinical Nursing volym (21), 2609 – 2616. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03929.x
15
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E.,…Sunnherhagen Stibrant, K. (2011). Person-centered care – Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248 – 251. Doi https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Forsberg, A. (2016). Omvårdnad på akademisk grund: Att utvecklas och ta ansvar. Stockholm: Natur & kultur.
*Forsgärde, E-S., From Attebring, F, M., Elmqvist, C. (2015). Powerlessness: Dissatisfied patients’ and relatives’ experience of their emergency department visit. International Emergency
Nursing, volym (25), 32 – 36. Doi:
http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1016/j.ienj.2015.07.004
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2: a uppl., s. 121 - 132). Lund: Studentlitteratur AB.
Gordon, J., Sheppard, A, L., & Anaf, S. (2010). The patient experience in the emergency department: A systematic synthesis of qualitative research. International emergency nursing,
volym (18), 80-88. doi: http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1016/j.ienj.2009.05.004
*Hermann, M. R., Long, E., Trotta, L.R. (2019). Improving Patients' Experiences Communicating
with Nurses and Providers in the Emergency Department. Journal of emergency nursing, volym
(45), 523 – 530. https://doi.org/10.1016/j.jen.2018.12.001
Inspektionen för vård och omsorg (IVO), 2015. Hur står det till med våra akutmottagningar?
16
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2015/hur-star-det-till-med-vara-akutmottagningar-rapport.pdf
Kasén, A. (2012) ´Patient´ och ´sjuksköterska´ i en vårdande relation. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (1 uppl., s. 99 – 111). Lund: Studentlitteratur AB.
Koskinen, C. (2017) Lyssnande. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga
begrepp i teori och praktik (2 uppl., s. 403 – 413). Lund: Studentlitteratur AB.
McConnell, D., McCance, T. & Melby, V. (2016). Exploring person-centredness in emergency departments: A literature review. Volym (26), s. 38–46.
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2015.10.001
Möller, M., Fridlund, B. & Göransson, K. (2010). Patients’ conceptions of the triage encounter at the Emergency Department. Scandinavian Journal of Caring Sciences (24), s. 746–754. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00772.x
Olofsson, P., Carlström, D, E., Bäck-Pettersson, S. (2012). During and beyond the triage encounter: Chronically ill elderly patients’ experiences throughout their emergency department attendances. International Emergency Nursing, volym (20), 207 – 213. Doi: http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1016/j.ienj.2012.03.006
Polit, F. D., Beck, T. C. (2012). Nursing Reserach: Generating and assessing evidence for nursing
17
Schoenfeld, M, E., Goff, L, S., Downs, G., Wenger, J, R., Lindenauer, K, P., Mazor, M, K. (2018). A qualitative analysis of patients’ perceptions of shared decision making in the emergency department: ”Let me know I have a choice”. Academic Emergency Medicine, volym (7), 716 – 727. Doi: http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1111/acem.13416
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad: 22 maj, 2020, från: Sveriges Rikstads hemsida, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad: 17 mars, 2020, från: Sveriges Rikstads hemsida,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad: 22 maj, 2020, från: Sveriges Rikstads hemsida, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad: 20 april, 2020, från: Sveriges Riksdag hemsida.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Shankar, N, K., Bhatia, K, B., Schuur, D, J. (2014) Towards a person-centered care: A systematic review of older adults’ views of quality emergency care. Annals of emergency medicine. Volym (63), 529 – 550. Doi https://doi.org/10.1016/j.annemergmed.2013.07.509
18
Socialstyrelsen. (2019). Statistik om väntetider och besök vid sjukhusbundna akutmottagningar
2018. Hämtad: 1 maj, 2020, från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-10-6395.pdf
Swallmeh, E., Byers, V., Arisha, A. (2017). Informing quality in emergency care: understanding patient experiences. International Journal of Health Care Quality Assurance, volym (31), 704 –
717. Doi:
http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1108/IJHCQA-03-2017-0052
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Personcentread vård. Hämtad: 12 mars, 2020, från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad: 12 mars, 2020, från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad: 20 april,
2020, från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Wikström, J. (2006). Akutsjukvård: handläggning av patienter med akut sjukdom eller skada. Lund: Studentlitteratur AB.
19
Bilaga I
Tabell med sökhistorik över den systematiska litteratursökningen
CINAHL2020-04-17 Sökord/ämnesord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 Patients experiences or perceptions or attitudes 237,723 S2 Emergency department or emergency room 22,390 S3 Care 327,259 S4 Emergency department 15,549 S5 Patient experience 51,549 S6 Communication 46,748 S7 Patient 479,556 S8 Emergency service 16,749 S9 Experience of care 45,479 S10 Patient perspective 50,380
20 S11 1 + 2 + 3 2,577 150 4 3 1 S12 7 + 8 + 9 1,094 58 3 2 1 S13 7 + 8 + 9 1,094 220 5 3 1 S14 4 + 10 340 59 2 1 1 S16 4 + 10 340 62 4 1 1 Avgränsningar: Peer reviewed, full text, abstract available, English language, research article, 2010-2020
21
Bilaga II
Tabell med sökhistorik över den systematiska litteratursökningen
CINAHL2020-05-08 Sökord/ämnesord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 Triage 5484 S2 Patients conceptions 1294 S3 Emergency care 32,112 S4 1+2+3 5 2 5 2 1 Avgränsningar: English language, peer-reviewed, 2010 - 2020
22
Bilaga III
Översikt av analyserad litteratur
Författare Årtal Land
Problem och syfte Ansats och metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt
resultat Kvalitetsgranskni ng Möller, Fridlund &
Göransson 2010 Sverige Patienters upplevelser av triagering på akutmottagning.
Kvalitativ metod med
fenomenografi. 20 st deltagare i södra Sverige. Vuxna personer, patienter på triage samt utan några kommunikationshinder.
Patienterna upplevde oro och rädsla. Sjuksköterskan fokuserade främst på de medicinska aspekterna. Patienterna upplevde långa väntetider, kände sig bortglömda samt brist på information. Medel. Elmqvist, Fridlund & Ekebergh 2011 Sverige
Att beskriva och förstå det första mötet på en akutmottagning från patientens, anhöriges och vårdpersonalens perspektiv.
Öppna intervjuer. 14 deltagare (patienter, anhöriga och vårdpersonal). Patienterna skulle ha olika arbetsdiagnoser och prioriteringsnivåer. 5 teman beskrevs: vaga regler, motstridiga förväntningar av mötet, ett möte med den “biologiska kroppen”, artiga möten och isolerad i ett tidlöst möte.
Medel.
Dahlen, Westin & Adolfsson 2012 Sverige Ta reda på erfarenheter av att vara en lågprioriterad patient som väntar på akutmottagningen Kvalitativ hermeneutisk-fenomenologisk metod genom intervjuer. 14 deltog i studien. Patienterna var 18 år eller äldre, de var lågt prioriterade på akutmottagningen och förväntades vänta längre än 3 timmar. Patienterna upplevde sig bortglömda, osynliga samt brist på information och respekt. De deras behov
tillfredsställdes inte, så som mat eller dryck. De som uppmärksammades, synliggjordes och bjöds in till konversation. Medel. Olofsson, Carlström & Bäck-Pettersson 2012 Sverige
Kroniskt sjuka äldre bedöms ofta som lågprioritet på akuten. Syftet var att beskriva och utforska erfarenheterna från en grupp kroniskt sjuka äldre patienters under deras triagemöte Kvalitativ metod. Öppna intervjuer. Beskrivande fenomenologiskt forskningsperspektiv.
14 kroniskt sjuka äldre patienter mellan 71 och 90 år.
Vistelsen beskrevs som motsägelsefull. Triagemötet upplevdes som positivt och den efterföljande vistelsen upplevdes negativt.
23 Elmqvist & Frank
2015 Sverige
Att beskriva patienters strategier att hantera sin situation på en akutmottagning Kvalitativ innehållsanalys av 13 intervjuer grundade i ett livsvärldsperspektiv. 13 deltagare (6 kvinnor, 7 män), över 18 år, hjälpsökande på akutmottagningen med olika problem.
Patienter kan vara både aktiva och passiva i deras handlande. Detta är beroende på hur de upplever vistelsen på akuten. Hög. Forsgärde, Attebring & Elmqvist 2015 Sverige Att belysa
patienters och dess anhörigas missnöje efter att ha besökt en akutmottagning.
Explorativ studie med ett fenomenologiskt tillvägagångssätt, intervjuer.
10 deltagare, både patienter och anhöriga som var över 18 år.
Missnöjet kommer från att känna sig maktlös på grund av förlorad kontroll över situationen, brist på kunskap och information samt brist på stöd från personalen. Medel. Schoenfeld, Goff, Downs, Wenger, Lindenauer & Mazor 2018 USA
Att utforska vad som påverkar patienternas nivå av deltagande i sin egen vård på akutmottagningen.
Kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer.
29 deltagare över 18 år. Deltagarna var olika med avseende på ras/etnicitet, utbildning, antal tidigare besök på akuten och förekomst av kroniska sjukdomar. Alla deltagare hade även en viss önskan om att vara delaktiga i sin vård. Delaktigheten berodde på en rad olika faktorer så som tidigare negativa upplevelser, misstro till hälso- och sjukvården, samt läkarnas förmåga att kommunicera.
Medel.
Swallmeh, Byers & Arisha 2018 Irland Att uppskatta kvaliteten på akutmottagningen med utgångspunkt från patientens upplevelser. Kvalitativ metod.
Fokusgruppsmöte. 42 patienter som bedömdes vara lågprioritet och inte smärtpåverkade samt över 18 år. Faktorer som påverkade kvaliteten på akutmottagningen var information, tillgång, försäkran, mottaglighet, empati, pålitlighet och mer konkreta faktorer som miljön, maten och sittplatser.
Medel.
Hermann, Long & Trotta 2019 USA Att beskriva patienters upplevelser av kommunikation med vårdpersonalen på akutmottagningar. Kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer telefonintervjuer. Deskriptiv analys.
Vuxna över 18 år som utvärderats, behandlats och skrivits ut från akuten. Studien identifierade beteenden som patienterna upplevde som positiva som t.ex. aktivt lyssnande, uppmärksamhet och användandet av ett lättförståeligt språk.
24
Bilaga IV
Mall för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod
KvalitetsbedömningJa Nej Vet ej
Speglar artikelns titel innehållet? Finns det ett teoretiskt perspektiv? Är tidigare forskning beskriven?
Är problemområdet tydligt presenterat och motiverat?
Är syftet tydligt formulerat? Är metoden beskriven? Är metoden motiverad? Är kontexten presenterad? Är förförståelsen redovisad? Är urvalet relevant (inklusions- och exklusionskriterier)?
Är datainsamlingen tydligt beskriven? Är analysen tydligt redovisad?
Är forskningsetiska aspekter redovisade? Svarar resultatet mot syftet?
Är resultatet klart och tydligt?
Diskuteras resultatet gentemot bakgrund? Finns det en ”röd tråd” i artikeln? Diskuteras studiens svagheter? Diskuteras studiens trovärdighet? Diskuteras överförbarhet?
Är slutsatserna relevanta utifrån studiens resultat? Granskningens sammanvägda bedömning av
25 Högskolan Väst
Institutionen för hälsovetenskap, 461 86 Trollhättan Tel 0520-22 30 00
