TIDSÅTGÅNG VID STOMMONTAGE

(1)

Örebro universitet Örebro University

Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology

Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå

- En jämförelse mellan KL-träelement och platsgjuten betong

Oscar Hellgren och Emil Larsson Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng

Örebro vårterminen 2019

Examinator: Mats Persson

TIME REQUIRED FOR ASSEMBLY OF FRAME - A comparison between CLT-elements and cast concrete

(2)

(3)

FÖRORD

Detta examensarbete om 15 högskolepoäng utfördes våren 2019 vid Örebro universitet och är ett avslutande moment av byggingenjörsprogrammet. Arbetet genomfördes i samarbete med NCC.

Vi vill tacka Joel Rolandsson, vår handledare på NCC, för god vägledning och stort engagemang. Vi vill också tacka Jonas Lundin på NCC för utbildning och hjälp i

programmet Powerproject. Vi vill även tacka Jonas Widlund på Thomas Betong för hjälp med beräkningar.

Tack till Camilla Persson, vår handledare vid Örebro universitet, för stort engagemang, goda råd och snabb feedback under hela arbetets gång.

Örebro, Maj 2019

(4)

(5)

SAMMANFATTNING

KL-träelement används som stommaterial i allt fler flerbostadshusprojekt i Sverige, då det fortfarande är en relativt ny metod är det intressant att undersöka den närmare. Vid val av stomme är byggtiden ofta en viktig faktor och därför ligger montagetiden till grund för jämförelsen i studien. Denna rapports syfte är att ge mer information inför valet genom att jämföra en KL-trästomme med en platsgjuten betongstomme utförd med plattbärlag och skalväggar med hänsyn till tidsåtgång av montage.

En litteraturundersökning har genomförts för att analysera vilka faktorer som påverkar tidsåtgången vid resning av de två stomalternativen. Planeringsverktyget Powerproject har använts för att ta fram en tidsplanering för vardera stomme. Tidsplaneringarna har sedan jämförts för att se vilket stomalternativ som ger minst tidsåtgång.

För att stommarna ska bli så jämförbara som möjligt har gemensamma egenskapskrav ställts på bärighet, brandmotstånd och ljudisolering samt U-värde. När stommen uppfyller dessa krav, betongen torkats till 90 % relativ fuktighet och efterföljande aktiviteter kan påbörjas bedöms stomarbetet klart. Simuleringarna av tidplanerna har gjorts för kvarteret Norrstjärnan i Örebro som har använts som referensobjekt. Tiderna i rapporten är baserade på underlag tillhandahållet av NCC.

Utifrån tidsplaneringarna för referensobjektet konstateras att den totala tidsåtgången för en KL-trästomme är 125 arbetsdagar och 169 arbetsdagar för en betongstomme. Det är en skillnad på 44 arbetsdagar vilket ger en procentuell skillnad på ca 35 %.

(6)

ABSTRACT

CLT-elements are used as frame material in an increasing number of multi-dwelling buildings projects in Sweden, as it is still a relatively new method, it is interesting to investigate it more closely. In the choice of frame, construction time is often an important factor and therefore the assembly time is the basis for the comparison in the study. The purpose of this report is to provide more information prior to the choice by comparing a CLT-element frame with a cast concrete frame made with lattice girder system and half shell precast walls with regard to the time required for assembly.

A literature survey has been carried out to analyze which factors influence the time spent on raising the two frame options. The planning tool Powerproject has been used to develop a time schedule for each frame. The time schedules have then been compared to see which framework alternative gives the least amount of production time.

In order for the frames to be as comparable as possible, common property requirements have been set for bearing capacity, fire resistance, sound insulation and U-value. When the

framework meets these requirements, the concrete is dried to 90 % relative humidity and subsequent activities can be started, the work with the frame is considered finished. The simulations of the timetables have been made for the project Norrstjärnan in Örebro, which has been used as a reference object. The times in the report are based on data provided by NCC.

Based on the time schedules for the reference object, it is stated that the total time spent on a CLT-element frame is 125 working days and 169 working days for a concrete frame. This is a difference of 44 working days, which gives a percentage difference of about 35 %.

(7)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD ... i SAMMANFATTNING ... iii ABSTRACT ... iv 1 INLEDNING ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte ... 1 1.3 Avgränsning ... 1 1.4 Metod ... 2

2 Tidskalkyl och planering i produktionen ... 3

2.1 Powerproject ... 4

3 Jämförda stomtyper ... 5

3.1 KL-trästomme ... 5

3.2 Platsgjuten betongstomme med utfackningsväggar ... 6

3.2.1 Betongens hårdnande ... 7

3.2.2 Betongens uttorkningstid ... 8

4 Beskrivning av jämförda stommar ... 9

4.1 KL-trästomme ... 10

4.2 Platsgjuten betongstomme med utfackningsväggar ... 12

5 Simulering KL-trä ... 13

6 Simulering platsgjuten betong med utfackningsväggar ... 14

7 Resultat ... 15

8 Analys ... 16

8.1 Uttorkningstid och härdningstid ... 16

8.2 Lediga dagar och placering av aktiviteter ... 16

8.3 Borttagning av gemensamma aktiviteter ... 16

8.4 Arbetsstyrka ... 17

8.5 Osäkerhet ... 17

9 Förslag till fortsatta studier ... 18

10 Slutsats ... 19

Referenser ... 20

Bilaga 1. Ritningsunderlag ... 22

Bilaga 2. Projekttidplaner ... 23

(8)

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Byggbranschen går alltmer mot ett miljömedvetet tänkande och använder i större utsträckning förnybara material. Till följd av detta uppförs därför allt fler flerbostadshus med stommar i trä, till exempel nära tredubblades prefabriceringen i trä till flerbostadshus mellan åren 2004 och 2015. Då det fortfarande är relativt nytt att bygga höga flerbostadshus med trästomme och det inte har hunnit byggas upp en lika stor kunskapsbank som för betongbyggnader är det intressant att jämföra metoderna med varandra. Byggtid nämns ofta som en viktig faktor vid val av stomutförande och därför är den aspekten intressant som jämförelsegrund.

1.2 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att utreda hur tidsåtgången att resa en stomme utförd med korslimmade träskivor till ett flerbostadshus skiljer sig i jämförelse med ett vanligt

förekommande utförande i betong. Det valda stomalternativet är en platsgjuten betongstomme med utfackningsväggar utförd med plattbärlag och skalväggar.

1.3 Avgränsning

För att kunna jämföras har samma egenskapskrav vad gäller bärighet, brandmotstånd och ljudisolering samt U-värde ställts på de båda stomalternativen. Stomarbetetet anses färdigt när stommen uppfyller dessa krav, betongen torkats till 90 % relativ fuktighet och efterföljande aktiviteter kan påbörjas. För uttorkning av betong sätts en säkerhetsmarginal på 2 % relativ fuktighet (RF) enligt Boverkets byggregler (BBR) vilket ger att betongen ska torkas ut till 88 % RF.

Till grund för jämförelsen ligger NCC:s projekt kvarteret Norrstjärnan i Örebro. Det är endast montaget av stommen till en huskropp från plan två och uppåt som jämförs. Båda

simuleringarna i planeringsprogrammet Powerproject har startdatum 2019-01-07 och tar hänsyn till lediga dagar gällande slutdatum, lediga dagar påverkar inte det totala antalet arbetsdagar. För uttorkning av betong har två olika blandningar jämförts. För standardbetong har programmet TorkaS använts för beräkning av torktid och betongkvalitet C30/37 med vct=0,55. Beräkning av torktid för en snabbtorkande betong har gjorts av företaget Thomas Betong för deras blandning Thomatork 2 C45/55 med vct=0,38.

(9)

Brandkraven som ställts på lägenhetsskiljande väggar i byggnaden är REI60 och framgår i bilaga 2, A-40-1-1430-Typplan. För egenskaper vad gäller bärighet och ljudkrav så har stommarna utformats för att uppfylla de allmänna krav som ställs av BBR. U-medelvärdet i byggnaden är 0,14.

1.4 Metod

En litteratursökning har genomförts för att utreda vad som kan påverka tidsåtgången vid resning av de två stomalternativen.

Tidsplaneringar för respektive stomme har tagits fram med hjälp av planeringsverktyget Powerproject i samråd med NCC som uppför referensobjektet, dessa har sedan jämförts för att se vilken som ger minst tidsåtgång.

(10)

2 Tidskalkyl och planering i produktionen

Byggtiden är en viktig faktor att ta hänsyn till vid byggproduktion. Kortare montagetider leder till att personal kan lösgöras tidigare för att starta nya projekt. En kort byggtid kan också vara ett krav som ställs på projekt för att minska störningen för intilliggande fastigheter i

tätbebyggda områden [1][2].

Byggproduktionen planeras och styrs med hjälp av upprättade och fastställda tidplaner. En tidplan utgör en modell i tid över hur produktionen är tänkt att ske och kan ses som kartan efter vilken projektet styrs. Eftersom byggprojekt ofta är komplexa och innehåller ett stort antal faktorer som kan påverka projektets genomförande är det svårt att skapa en tidplan som kommer att stämma överens med den verkliga tidsåtgången [3].

Vid framtagning av en kalkyl är strategin att dela upp byggnaden i små delar. Kalkylen kan vara olika mycket detaljerad beroende på vilket slutresultat som önskas. En detaljerad kalkyl kommer förhoppningsvis ha ett resultat som avspeglar den verkliga tiden. En del i

framtagningen av en tidskalkyl är att ta reda på vilka mängder som går åt i de olika

arbetsmomenten. Det kan t.ex. vara hur många kvadratmeter av en viss yttervägg som behövs sättas upp [4].

För att få fram den tid det tar att genomföra ett specifikt arbetsmoment används enhetstider. Alla enhetstider är medeltal på hur lång tid det tar för en person att genomföra en viss enhet i ett arbetsmoment, t.ex. tiden det tar att sätta upp en kvadratmeter gips eller montera en dörr. För att sedan få fram den totala tiden för ett specifikt arbetsmoment multipliceras enhetstiden för arbetsmomentet och den teoretiska mängden som tas fram ur ritningarna. Genom att multiplicera enhetstiden med den teoretiska mängden tillhandahålls tidsåtgången för en person. Tillsätts en person till så halveras tidsåtgången för arbetsmomentet i tidplanen [4]. Byggnadens utformning, planlösning och vald konstruktion är faktorer som påverkar tidsåtgången då de ger upphov till varierande arbetsmoment och aktiviteter som resulterar i olika enhetstider. Till exempel har en platsgjuten vägg en annan enhetstid än vad en

skalväggskonstruktion har. Aktiviteterna kan sedan utföras på olika sätt ute på

byggarbetsplatsen med olika stora arbetslag, olika typer av hjälpmedel och maskiner. Det är viktigt att välja arbetsmetod med hänsyn till den aktivitet som ska utföras samt att rätt enhetstid väljs utifrån vald arbetsmetod. Det är också viktigt att planera aktiviteterna i

(11)

produktionen så de inte sker på samma plats samtidigt för att undvika krockar och störningar [5].

Störningar som uppkommer på byggarbetsplatsen har en negativ effekt på tidsåtgången, som t.ex. försenade eller felaktiga leveranser, sjukfrånvaro och ofördelaktigt väder. Även om åtgärder som väderskydd vidtas kan det i sig ge ökad tidsåtgång med montage och

öppning/stängning av väderskyddet vid lyft med kran. Att lyckas med ett störningsfritt bygge är svårt även om planeringen är välarbetad [5].

2.1 Powerproject

Powerproject är ett tidsplaneringsverktyg med en hierarkisk struktur där dra- och släppa tekniken används. Aktiviteterna som ingår i projektet läggs in i programmet och därefter ritas samband mellan aktiviteterna direkt i tidplanen, t.ex. överlapp eller fördröjning. När alla samband mellan alla aktiviteter är utritade kan Powerproject göra en omräkning av tidplanen. En omräkning ger information om vad alla samband har för praktiska konsekvenser. Vid en omräkning fås tidigaste slutdatum för projektet och vilka aktiviteter som har glapp och som kan fördröjas utan att påverka slutdatumet. Aktiviteter som ligger på den kritiska linjen och påverkar slutdatumet fås också vid en omräkning. Med de här funktionerna i programmet är det relativt enkelt att få en överblick över projektets tidsåtgång [6].

(12)

3 Jämförda stomtyper

Här följer en kort förklaring om de stomtyper som ingår i denna jämförelsestudie.

3.1 KL-trästomme

Mellan åren 2004 och 2015 ökade prefabriceringen i trä till flerbostadshus med 177 %, en bidragande faktor till detta är den ökande användningen av korslimmat trä (KL-trä) [7]. Korslimmat trä består av hyvlat och hållfasthetssorterat virke som limmas ihop i tre till elva skikt, alltid udda antal, som tillsammans bildar en massiv träskiva. Varje skikt läggs korslagt det förra för ökad formstabilitet och bärförmåga, som visas i figur 1. Vid produktionen är det möjligt att utnyttja virke i små dimensioner, vilket gör KL-trä attraktivt för sågverken [8][9].

Figur 1. Vägg av KL-trä där de olika skikten syns. Foto: Emil Larsson.

Då KL-träskivor har hög styvhet och bärförmåga lämpar de sig väl för stabilisering av byggnader. I flervåningshus med stommar av KL-trä utnyttjas väggar och bjälklag som kraftupptagande styva skivor för att motstå horisontella laster, dock kan det i vissa fall krävas

(13)

dragstag från grunden till översta bjälklaget för att uppnå tillräcklig stabilitet och förankring [7].

I jämförelse med exempelvis en stomme i betong så är KL-trästommar lätta vilket medför att konstruktioner som väggar och bjälklag ofta behöver utföras i flera skikt för att uppfylla krav på ljudisolering. Den relativt lätta vikten ger också fördelar vad gäller grundläggning,

transport och montering. Vid byggnation med byggsystem i trä minskar belastningen på undergrunden med 30-50 % vilket kan ge tidsbesparingar vid grundarbetet. Även en

reducering av antalet transporter, då fler element kan lastas på varje körning, kan ge positiv effekt på tidsåtgången [7][8].

Utvecklingen av KL-trä tog fart i slutet av 1990-talet och Österrike var i framkant vad gäller både framställning och användande. I Tyskland och Schweiz är användningen av KL-trä och massiva träelement också vanligt förekommande. Där används det även i enfamiljshus för att uppnå särskilda arkitektoniska uttryck [9].

Sedan 1994 då det i Sverige återigen blev tillåtet att bygga högre hus i trä så har intresset för materialet ökat i landet. År 2017 tillverkades ca 600 000 m3_{KL-trä i hela Europa varav ca 16}

000 m3_{i Sverige. I nuläget finns det en tillverkare av KL-trä i Sverige, men flera leverantörer}

som distribuerar från tillverkare utomlands. Flera träförädlingskoncerner rustar också för att starta upp egen tillverkning i Sverige. Produktionen av bostäder byggda i KL-trä uppgår idag till omkring 150 enheter per år [10][11].

Utvecklingen av flervåningshus av KL-trä går framåt. Till exempel färdigställdes i mars 2019 Mjöstornet i Brumunddal i Norge och blev därmed världens högsta träbyggnad, 85,4 meter högt fördelat på 18 våningar [12].

3.2 Platsgjuten betongstomme med utfackningsväggar

Betongstommen i jämförelsen är uppbyggd med plattbärlag och skalväggar. Plattbärlag (filigranbjälklag) är en blandning mellan prefabricerat och platsgjutet betongbjälklag.

Plattbärlag är armerade betongelement som tillverkas i fabrik. På byggarbetsplatsen används plattbärlaget som kvarsittande form och kompletteras med en samverkande pågjutning samt armering, som syns i figur 2 [13]. En skalvägg är uppbyggd med två förtillverkade

betongskivor som sammanbinds med armeringsstegar, se figur 2. På byggarbetsplatsen fylls sedan hålrummet mellan skivorna med betong [14].

(14)

Figur 2. Anslutning mellan skalvägg och plattbärlag [15].

Utfackningsväggar är den mest frekvent använda ytterväggstypen i nyproducerade flerbostadshus. Utfackningsväggen har i uppgift att bära sin egentyngd samt vindlast. All vertikal last som kommer ovanifrån kan inte tas upp av utfackningsväggarna och måste lösas på annat sätt. Detta är stommens uppgift att ta hand om. I konstruktionen är det stommen som har den bärande funktionen samt den stabiliserande funktionen. Tillsammans med

betongstommen ger utfackningsväggarna ett klimatskal som är likvärdigt det som fås av endast KL-trästommen [16].

3.2.1 Betongens hårdnande

I byggproduktion med betong är det viktigt att känna till vilken hållfasthet den gjutna betongen har i ett tidigt skede, redan efter ett eller några dygn, för att kunna styra produktionen med formrivning och när efterföljande arbetsmoment kan sättas igång. Hållfastheten ökar snabbt efter att den tillstyvnat och påverkas mest av vilken

betongsammansättning det är och vilka temperatur- och fuktförhållanden som råder [17]. För att beräkna hållfastheten och dess tillväxt kan tendenskurvor användas för olika

betongkvaliteter. Kurvorna visar tillväxten av tryckhållfasthet hos betong utan tillsatsmedel med temperaturen +20Ԩ och god tillgång på fukt. Vid högre temperaturer går tillväxten snabbare och vid lägre långsammare. Då temperaturen varierar behövs en ekvivalent härdningstid beräknas, detta görs med hjälp av en relativ härdningsfaktor (kt) som finns

(15)

te = kt × t

Där:

te = ekvivalent härdningstid

kt = relativ härningsfaktor

t = verklig tid

Därefter kan den aktuella hållfastheten avläsas för den gjutna betongen och jämföras med den önskvärda [17].

3.2.2 Betongens uttorkningstid

Vid tillverkning av betong tillsätts vatten för att reagera med cementet vilket ger tillstyvnande och hållfasthetstillväxt hos betongen. Det vatten som inte binds kemiskt vid cementreaktionen binds istället fysikaliskt i betongens porer. Då betongen torkar är det detta vatten som frigörs och som kan leda till fuktrelaterade skador på andra byggnadsdelar om det inte tillåts torka ut tillräckligt. För att ett material ska kunna sammanfogas med betong måste betongen torkas ut till en relativ fuktighet (RF) som underskrider vad materialet i fråga tål [17].

Uttorkning av betong sker genom att betongens temperatur höjs för att starta en fukttransport genom diffusion, vilket är en långsam process. Att värma betongen kan kombineras med ventilation och avfuktning då konstruktionen är tät och ingen ytterligare fukt tillförs betongen. För att få en uppskattning av torktiden till föreskriven RF kan SBUF:s (Svenska

Byggbranschens Utvecklingsfond) lathund för betongtorkning användas. Lathunden tar hänsyn till faktorer som vct, konstruktionstjocklek och torkklimat för att få fram en minimitorktid [17].

Ett annat hjälpmedel för att beräkna uttorkningstiden för en bottenplatta eller ett

betongbjälklag är programmet TorkaS som är ett beräkningsverktyg utvecklat vid Lunds Universitet. Den indata som programmet tar hänsyn till är typ av konstruktion, ort, gjutdatum, datum för tätt hus, datum då uttorkningen kan börja och ska sluta, uttorkningsklimat,

betongkvalitet och vattenhalt. Den relativa fuktigheten räknas ut för varje dygn i betongen mellan det angivna start- och slutdatumet. Mellan startdatumet för gjutningen och fram till tätt hus använder TorkaS klimatdata av uppmätta värden från SMHI. Datorprogrammet gör det möjligt att ange mer detaljerad indata för klimat och uttorkning jämfört med SBUF:s lathund [17].

(16)

4 Beskrivning av jämförda stommar

Här följer en beskrivning av referensobjektet och de aktiviteter som ingår i resningen av de båda stomalternativen.

Referensobjekt i denna jämförelsestudie är kvarteret Norrstjärnan beläget på norr i Örebro, som byggs av NCC på uppdrag av Örebrobostäder (ÖBO). Projektet består av tio

förskoleavdelningar om totalt ca 2000 m2_{som utgör det första planet. Ovanför det byggs tre}

huskroppar med ytterligare sex våningar med stommar i KL-trä som tillsammans inrymmer totalt 72 hyreslägenheter, se figur 3.

Figur 3. Kvarteret Norrstjärnan [18]

I jämförelsestudien har endast montaget av stommen till en av dessa huskroppar ifrån bjälklag på plan 2 och uppåt undersökts. Jämförelsen är utförd i tidplaneringsverktyget Powerproject där ingående aktiviteter för varje stomalternativ lagts in utefter vilken ordning de bedöms kunna utföras. De ingående aktiviteterna redovisas i tabell 1 och 2 för respektive stomme. För att beräkna tidsåtgången för aktiviteterna har enhetstider och erfarenhetsvärden använts, dessa är hämtade från kalkylunderlag tillhandahållet av NCC 2019-04-15. Enhetstiderna redovisas inte i rapporten enligt NCC:s villkor för att de ska få användas. Den framräknade tidsåtgången för aktiviteterna har i viss mån justerats i samråd med NCC för att få fram den mest troliga tidsåtgången. Antalet yrkesarbetare per aktivitet är bestämda i samråd

(17)

med NCC efter vad som anses rimligt, antalet yrkesarbetare för varje aktivitet har sedan styrt antalet dagar i planeringen. Liknande aktiviteter hos de båda stomalternativen har tilldelats samma antal arbetare.

I samråd med NCC har härdningstiden efter gjutning av plattbärlag och skalväggar satts till en standard av två dagar. De båda simuleringarna har startdatum 2019-01-07 och avslutas då egenskapskraven är uppfyllda, betongen torkats ut till 90 % relativ fuktighet och invändiga arbeten som innerväggar, målning och golvbeläggning kan påbörjas. För uttorkning av standardbetong har programmet TorkaS använts och betongkvalitet C30/37 med vct 0,55. Beräkning av torktid för snabbtorkande betong Thomatork 2 C45/55 med vct=0,38 har genomförts av företaget Thomas Betong.

4.1 KL-trästomme

Till grund för huskroppen ligger ett betongbjälklag utfört med plattbärlag som skiljer plan 1 från plan 2 och en lastbärande platsgjuten betongbalk. Dessa aktiviteter är beräknade med hjälp av enhetstider att ta 12 respektive 3 dagar att utföra, se tabell 1.

(18)

Montagetiden för de massiva KL-träskivor som tillsammans utgör bärande väggar, bjälklag och balkonger är baserade på erfarenhetsvärden och sätts till sex dagar/våning med en extra dag per våning för kompletteringsarbeten efter att skivorna på våning 7 är monterade. Detta ger en total montagetid på 7 dagar per våning som redovisas i tabell 1.

Tiden för installationsgolv i lägenheterna är även det baserat på erfarenhetsvärden och är 6 dagar/våning, totalt 36 dagar. I figur 4 visas ett snitt av ett lägenhetsskiljande bjälklag där uppbyggnaden av installationsgolvet syns. Isoleringen i installationsgolvet krävs för att uppfylla kravet på ljudisolering mellan lägenheterna.

Det gipsmontage som krävs för att trästommen ska uppfylla egenskapskraven är baserade på enhetstider och har summerats till 10 dagar/våning. Exempel på gipsens placering kan ses i figur 4 som är ett utdrag ur bilaga 1 där vägg- och bjälklagstyper redovisas.

Figur 4. t.v. Sektionssnitt av en innerväggstyp. t.h. Sektionssnitt av en bjälklagstyp. Utdrag ur bilaga 1.

De övriga aktiviteter som har beräknats med hjälp av enhetstider är utfackningsväggar,

fibercementskiva på undersida balkong, montage av prefabricerade balkonger i betong på plan 2 och isolering av yttervägg.

Antalet dagar som beräknats fram i kalkylen har justerats till tidplanen i samråd med NCC, t.ex. har aktiviteten yttervägg med isolering justerats från 16,4 till 20 dagar.

(19)

4.2 Platsgjuten betongstomme med utfackningsväggar

Likt KL-trästommen börjar betongstommen med ett betongbjälklag utfört med plattbärlag som skiljer plan 1 från plan 2 och en lastbärande platsgjuten betongbalk. Aktiviteterna är beräknade med hjälp av enhetstider och tar 12 respektive 3 dagar att utföra, se tabell 2. Betongstommen är uppbyggd med skalväggar och plattbärlag som kompletteras med stålpelare och balkongplattor i betong. Montagetiden för de olika aktiviteterna i betongstommen är framtagna med hjälp av enhetstider och redovisas i tabell 2.

Utfackningsväggarna består av stålreglar och isolering, utifrån enhetstider fås en montagetid på 8 dagar per våning.

Tabell 2. Tidskalkyl för betongstommen.

På samma sätt som för KL-trästommen har antalet dagar som beräknats fram i kalkylen justerats i samråd med NCC till tidplanen, t.ex. har aktiviteten balkong av prefab. betong justerats från 3 dagar till 1 dag/våning vilket ger en totaltid på 6 dagar.

(20)

5 Simulering KL-trä

Här beskrivs den tidplan för KL-trästommen som tagits fram med hjälp av Powerproject och som redovisas i sin helhet i bilaga 2.

Arbetet startar med ett 300 mm tjockt betongbjälklag på våning 2 där plattbärlag, platsgjuten betongbalk och montage av prefabricerade balkonger ingår. Plattbärlaget kan påbörjas när balken är färdig utan förskjutning och balkongerna kan monteras i samband med

plattbärlagsarbetet.

Efter en härdningstid på två dagar för betongbjälklaget kan montage av KL-träskivor starta. Arbetet pågår sex dagar per våning och avslutas med sex dagars arbete med kompletteringar som balkonger, burspråk och kompletteringsspikning på alla sex våningar.

Då det kompletterande arbetet med balkonger, burspråk och kompletteringsspikning avslutats kan utfackningsväggarna på vinden och vid entrén påbörjas, dessa två aktiviteter tar

tillsammans 15 dagar. Isolering av fasaden kan också påbörjas då KL-skivorna har

kompletterats och fortskrider därefter i 20 dagar. Vid samma tidpunkt kan gipsbeklädningen av KL-skivorna starta på plan 2, detta arbete är uppdelat i tiodagarsperioder för varje

våningsplan och pågår sammanlagt i 60 dagar.

Monteringen av installationsgolvet är också uppdelat plan för plan men i sexdagarsperioder och kopplas mot gipsbeklädningen så att golvet på plan 7 kan påbörjas då gipsningen på det planet är klar, vilket innebär att golvmontaget startar på plan 2 samtidigt som gipsningen på plan 5. Det skapas då ett glapp på ca 4,5 veckor då inget stomarbete utförs på plan 2, här skulle installationer som inte ingår i stomjämförelsen möjligen kunna planeras in.

Med aktiviteter som överlappas och förskjuts i förhållande till varandra kan det konstateras att den totala tidsåtgången minskar markant i planeringen jämfört med den sammanlagda

tidsåtgången i kalkylen. Främst för att aktiviteter pågår samtidigt på olika plan i byggnaden och även parallellt med utvändiga arbeten.

I tidplanen syns även arbeten med innerväggar, målning och golvbeläggning. Dessa aktiviteter ingår inte i jämförelsen men är med för att redovisa när dessa skulle kunna starta.

(21)

6 Simulering platsgjuten betong med utfackningsväggar

Här beskrivs den tidplan för betongstommen som tagits fram med hjälp av Powerproject och som redovisas i sin helhet i bilaga 2.

Betongstommen startar likt KL-trästommen med ett 300 mm tjockt betongbjälklag med samma ingående aktiviteter som planeras ta lika lång tid. Även här har betongbjälklaget en härdningstid på två dagar innan arbetet med övriga våningsplan kan påbörjas. Därefter löper arbetet med skalväggar, stålpelare, prefabricerade balkonger och plattbärlag våningsplan för våningsplan. Arbetet per plan är planerat att pågå i 15 dagar, med gjutning inkluderat, därefter följer två dagars härdningstid innan nästa plan kan påbörjas.

När plattbärlaget för våning 5 är avslutad anses montaget av ytterväggar med stålregelstomme kunna påbörjas på plan 2, denna aktivitet pågår åtta dagar per våningsplan och har en

sammanlagd tidsåtgång på 48 dagar.

Uttorkningen av den sista betongen som gjuts 2019-06-28 på plan 7 redovisas som en egen aktivitet i tidplanen som startar efter att ”tätt hus” uppnås då ytterväggarna är färdigställda. Den snabbtorkande betongen Thomatork 2 når kravet på 88 % RF 2019-10-07, 37 arbetsdagar efter ”tätt hus”, och då bedöms också stomarbetet vara färdigt. Standardbetongen C30/37 har enligt beräkning med TorkaS fortfarande 89 % RF 2020-03-30, se bilaga 3, och har därför valts bort i jämförelsen.

Jämfört med kalkylen ökar tidsåtgången i planeringen för betongstommen, framförallt beror det på härdningstiderna och uttorkningstiden för betongen som inte redovisats i kalkylen. Även i tidplanen för betongen syns arbeten med innerväggar, målning och golvbeläggning för att redovisa när dessa skulle kunna starta.

(22)

7 Resultat

Ur den framtagna tidplanen för huskroppen med KL-trästomme framkommer det att stomarbetet avslutas då installationsgolvet på våningsplan 7 är färdigmonterat efter 125 arbetsdagar. Däremot kan invändiga aktiviteter som inte ingår i stomarbetet påbörjas efter 95 arbetsdagar, men eftersom färdigställandet av installationsgolvet ligger till grund för att egenskapskraven i denna jämförelse ska nås bedöms den totala tidsåtgången för detta

stomalternativ till 125 arbetsdagar. Med hänsyn till lediga dagar fås slutdatumet 2019-08-06, ca 1,5 dag efter den inlagda semesterperioden.

Enligt tidplanen för den platsgjutna betongstommen med utfackningsväggar avslutas

stommontaget när aktiviteten ytterväggar med stålregelstomme färdigställts, 137 arbetsdagar efter startdatum. Det krävs dock en uttorkningstid för den gjutna betongen på 37 arbetsdagar efter ”tätt hus” innan efterföljande invändiga aktiviteter som till exempel målning och golvbeläggning kan påbörjas. Det ger en total tidsåtgång för betongstommen på 169 arbetsdagar. Slutdatum för betongstommen enligt planeringen blir med hänsyn till lediga dagar 2019-10-07.

I antal arbetsdagar är skillnaden 44 till KL-trästommens fördel och den procentuella

skillnaden är ca 35 % fler arbetsdagar för betongstommen. Skillnaden sett till slutdatum är 2 månader och 1 dag.

(23)

8 Analys

8.1 Uttorkningstid och härdningstid

I tidskalkylen framgår det att den totala tiden för ingående aktiviteter är mindre för betongstommen än KL-trästommen. Det som inte syns i kalkylerna är de väntetider som uppstår för betongens härdning och uttorkning, som summeras till 49 arbetsdagar för

betongstommen. Det är den faktor som i den här jämförelsen kan ses som avgörande för vilket stomalternativ som kan färdigställas tidigast enligt tidplanerna.

8.2 Lediga dagar och placering av aktiviteter

Vid närmare analys av respektive tidplan kan det diskuteras hur företaget som utför stomresningen skulle tänka om planeringen kring de utsatta semesterveckorna, de

blåmarkerade veckorna i tidplanerna, se bilaga 2. För KL-trästommen krävs 1,5 arbetsdagar efter semestern för att färdigställa installationsgolvet på plan 7 och därmed avsluta

stomarbetet. De arbetare som frigörs när gipsbeklädnaden avslutas en vecka innan semestern skulle kunna tänkas tillsättas för att hjälpa till att avsluta installationsgolvet och då avsluta stomarbetet fyra veckor tidigare, med slutdatum 2019-07-05.

På samma sätt kan det resoneras kring om arbetet med ytterväggar på betongstommen skulle kunna sättas igång tidigare för att färdigställa den aktiviteten innan semestern och på så vis nå ”tätt hus” innan semestern och kunna styra uttorkningen ca 5,5 veckor tidigare. Vid sådant fall skulle uttorkningen kunna kortas, men en ny beräkning skulle krävas för att få ungefärligt datum.

En annan fråga som uppstår om arbetet med ytterväggarna är ifall det anses säkert nog att sätta igång den aktiviteten innan alla plattbärlag, skalväggar, balkonger och stålpelare har lyfts upp och monterats. Om inte, och ytterväggarna påbörjas först efter gjutning på plan 7, skulle det innebära att ”tätt hus” skulle uppnås ca 7 veckor senare och att den styrda

torkningen också skulle bli förskjuten.

8.3 Borttagning av gemensamma aktiviteter

De inledande aktiviteterna i båda planeringarna, plattbärlag och platsgjuten betongbalk på plan 2, är desamma och tar i planeringen lika lång tid. Bortses dessa ifrån och planeringen fortfarande har startdatum 2019-01-07 kortas stomresningen till 108 respektive 154

(24)

trästommen med säkerhet kunna avslutas innan semestertiden och få ett tidigare slutdatum. Den styrda uttorkningen av betongen för betongstommen skulle också kunna påbörjas innan semestertiden och slutdatum tidigareläggas även för det alternativet.

8.4 Arbetsstyrka

Arbetsstyrkan som behövs för att genomföra planeringarna framgår vid jämförelse med tidskalkylen för respektive tidplan.

Planeringen för betongstommen förutsätter en arbetsstyrka på fyra yrkesarbetare (YA) de första 75 arbetsdagarna, därefter ytterligare fyra i 30 dagar för att sedan återgå till fyra arbetare de sista 15 arbetsdagarna innan uttorkning av betongen påbörjas. Det innebär att det under större delen av stomresningen krävs fyra YA, och under en period om sex veckor krävs åtta stycken.

Arbetet med KL-trästommen kräver enligt tidplanen fyra YA fram tills dess att isolering av fasaden påbörjas, 51 arbetsdagar efter byggstart. Därefter varieras arbetsstyrkan mellan åtta och tio YA i ca 70 dagar fram tills dess att gipsbeklädningen färdigställs och

installationsgolvet kan avslutas med en arbetsstyrka på fyra YA. Jämfört med betongstommen krävs det alltså en större arbetsstyrka under en längre period att färdigställa KL-trästommen.

8.5 Osäkerhet

Jämförelsen är endast baserad på enhetstider och erfarenhetsvärden från ett företag.

Säkerheten i utredningen kring vilket stomalternativ som ger minst tidsåtgång skulle öka om även andra företags enhetstider skulle ingå i studien.

Vid planeringen av vilka aktiviteter som kan utföras parallellt och vilka som inte kan det har vissa val och antaganden gjorts. Olika personer som utför planeringar kan tänka annorlunda och göra andra val för samma byggnad, vilket ger upphov till viss osäkerhet gällande resultatet av jämförelsen.

(25)

9 Förslag till fortsatta studier

För att få en tydligare bild av hur resningen av en KL-trästomme till ett flerbostadshus står sig gentemot andra vanliga stomalternativ vad gäller tidsåtgång skulle fler objekt med andra utformningar och olika ingående aktiviteter behöva undersökas. Förutsättningar som t.ex. startdatum på året och arbetsmetod skulle också kunna varieras för att se dess inverkan. I denna jämförelse har endast ett företags enhetstider och erfarenhetsvärden använts, en vidare undersökning skulle kunna innehålla en jämförelse mellan olika företags data för samma aktiviteter.

(26)

10 Slutsats

Användandet av KL-träelement som stommar till flerbostadshus fortsätter att öka i Sverige och då det fortfarande är en relativt ny metod är det intressant att jämföra den med andra vanliga stomutföranden. Detta examensarbete syftar att jämföra en KL-stomme med en platsgjuten betongstomme utförd med plattbärlag och skalväggar med hänsyn till tidsåtgång vid montage, då byggtiden ofta är en viktig faktor vid val av stomtyp.

Tidplaner har upprättats för de två stomalternativen med hjälp av Powerproject och sedan jämförts med hänsyn till antal arbetsdagar och slutdatum för stomresningen. Undersökningen visar att den totala tidsåtgången är 125 dagar för KL-trästommen och 169 för betongstommen, vilket är en skillnad på ca 35 %. Slutdatum för respektive stomalternativ är 2019-08-06 och 2019-10-07 då det gemensamma startdatumet är 2019-01-07 och hänsyn tas till lediga röda dagar.

Slutsatsen av denna jämförelse utifrån framtagna tidplaner är att alternativet med en KL-trästomme bedöms kräva minst tidsåtgång och ge tidigast slutdatum. Studien inkluderar dock endast ett projekt med två stomalternativ med ett företags data vilket ger upphov till viss osäkerhet kring resultatet.

(27)

Referenser

[1] Fougberg T, Zacharias L. Hållbart byggande [Examensarbete på internet]. Västerås: Mälardalens högskola; 2018 [citerad 2019-05-07] Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1231208/FULLTEXT01.pdf

[2] Hammadi G. Val av stomsystem - vilka faktorer styr valet av system [Examensarbete på internet]. Lund: Lunds tekniska högskola; 2013 [citerad 2019-05-07] Hämtad från:

http://www.kstr.lth.se/fileadmin/kstr/pdf_files/Exjobb/TVBK-5000_pdf/TVBK-5225GHweb.pdf

[3] Hansson B, Olander S, Landin A, Aulin R, Persson M, Persson U. Byggledning Produktion. 1:a upplagan. Lund: Studentlitteratur AB; 2017.

[4] Gunnarsson M. Implementation av kalkyl- och planeringsverktyg hos byggentreprenör på ett planerat byggprojekt [Examensarbete på internet]. Umeå: Umeå universitet; 2015 [citerad 2019-04-17] Hämtad från:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:821846/FULLTEXT01.pdf

[5] Révai E. Byggstyrning. 4:e upplagan. Stockholm: Liber; 2012.

[7] Gustafsson A. KL-trähandbok [Internet]. 1:a upplagan. Stockholm: Föreningen Sveriges Skogsindustrier; 2017. (citerad 2019-04-17). Hämtad från:

https://www.svenskttra.se/siteassets/6-om-oss/publikationer/pdfer/svt-kl-trahandbok-2017.pdf [8] Nygren I, Rask L, Stehn L, Östman B. Byggandet av flervåningshus i trä [Internet]. Luleå: Luleå tekniska universitet; 2008. 2008:18. [citerad 2019-05-07]. Hämtad från: http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:997192/FULLTEXT01.pdf

[9] Brandt K. KL-trä - framtid med historia. Tidningen Trä. [Internet] 2015 [citerad 2019-04-17]; 4. Hämtad från: https://www.svenskttra.se/tidningen-tra/2015-4/kl-tra-framtid-med-historia/

[10] Borgström E, redaktör. Dimensionering av träkonstruktioner. Utgåva 2. Stockholm: Föreningen Sveriges Skogsindustrier; 2016

(28)

[11] Andréasson R-M. Att bygga och bo i ett flerbostadshus av KL-trä med Valla Berså som referensobjekt [Examensarbete på internet]. Norrköping: Linköpings universitet; 2018 [citerad 2019-04-17]. Hämtad från:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1293870/FULLTEXT01.pdf

[12] Rådlund A. Världens högsta träbyggnad färdigställd. Byggvärlden. [Internet] 2019 [citerad 2019-04-17]. Hämtad från: https://www.byggvarlden.se/varldens-hogsta-trabyggnad-fardigstalld-141248/nyhet.html

[13] Sandin K. Praktisk husbyggnadsteknik. Upplaga 2:11. Lund: Studentlitteratur; 2007 [14] Svensk Betong. Skalväggar (VS) [Internet]. Stockholm: Svensk Betong; okänt år [citerad 2019-04-26]. Hämtad från: https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-prefab/statik/skalvaggar-vs

[15] Svensk Betong. Upplag av plattbärlag [Internet]. Stockholm: Svensk Betong; okänt år [citerad 2019-05-14]. Hämtad från: https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-prefab/statik/plattbarlag-pl/upplag-av-plattbarlag

[16] Pettersson M, Strömberg P. En jämförelse mellan platsbyggda och prefabricerade byggmetoder [Examensarbete på internet]. Uppsala: Uppsala universitet; 2013 [citerad 2019-04-17]. Hämtad från:

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:660050/FULLTEXT01.pdf

[17] Almgren T, Sköld M, Rapp T, Norlén B Pyykkö J. Betong- och armeringsteknik. Borås/Göteborg: Sveriges byggindustrier; 2016

[18] NCC. Kvarteret Norrstjärnan [rendering]. 2018 [citerad 2019-05-07]. Hämtad från: https://www.ncc.se/media/pressrelease/660d3859b5d3c34c/

(29)

Bilaga 1. Ritningsunderlag

Följande ritningar har använts som underlag för tidsjämförelsen - A-40-1-1430-Typplan - K-20-1-1430-Typplan - K-20-2-0001-Sektion - K-00-6-0001-Ytterväggar - K-00-6-0002-Innerväggar - K-00-6-0011-Bjälklagstyper

(30)

Sov 13,5 m² Vardagsrum 10,2 m² Kök 11,2 m² Hall 8,4 m² Sov 5,7 m² Badrum 7,2 m² Badrum 7,2 m² Hall 8,4 m² Sov 13,4 m² Vardagsrum 10,2 m² Kök 11,2 m² Sov 5,7 m² Badrum 6,2 m² Sov 12,8 m² Sov 6,4 m² Sov_{6,4 m²} Vardagsrum 10,9 m² Hall 10,6 m² WC 1,6 m² Kök 14,1 m² Badrum 6,2 m² Sov 12,8 m² Sov 6,4 m² Sov 6,4 m² Vardagsrum 10,9 m² Hall 10,6 m² WC 1,6 m² Kök 14,1 m² Hiss 4,0 m² Korridor 8,6 m² Matplats 5,8 m² Matplats 5,8 m² Trapphus 22,2 m² ELC Trapphus 8,1 m² SR SR SR SR SR SR D9BH D9BH D9BV D9AH G G G G L G L ST DM K F TM TT D9BV D9BV D9BH D9AV F K DM ST L G L G G G G TT TM D9AV D9BV D9BH G G L G ST G TM TT K F DM G D9AH D9BH D9BV ST G G L G G TM TT DM K F G

6

4

2

7

1 B

C

E

G

5

3

FF50 br:1600 FÖ24V br:800 FÖ24V br:800 FF50 br:1600 FÖ22H br:800 FÖ22H br:800 FÖ22V br:800 FÖ22V br:800 FF50 br:1600 FÖ24H br:800 FÖ24H br:800 FÖ30 br:800 FF50 br:1600 FD01V FD01H FD01V FD01H EI15 EI60 EI60 EI15 EI60 EI15 EI60 300 1975 2100 13 50 45 0 400 1200 45 0 45 0 13 50 45 0 80 0 2300 från vägg 3320 4650 från vägg 1620 4650 från vägg 33 70 30 10 2300 från vägg 24 00 24 00 45 0 65 0 80 0 34 33 3320 300 1975 2100 13 50 45 0 1200 45 0 13 50 1620 4650 från vägg 30 10 11 50 45 0 250 ₂₅₀ 11 50 250 250 400 34 0 200 17 50 17 50 V 25 V 14 V21 V 24 V25 V 25 V 14 V 19 V22 V 22 V 23 V21 V20 V 20 V 25 V25 V 25 V 25 _V25 _V25 V25 V 25 V 22 V22 V 23 V20 V 20 _V21 V 14 V 19 V 24 V21 V 14 V25 V 25 V 25 V16 V 16 FL EX V Ä GG , UT A N IN ST A LL A TI ON ER FL EX V Ä GG , UT A N IN ST A LL A TI ON ER Balkong Balkong _Balkong Balkong EI60 EI60 EI60 EI60 EI60 EI30Sm EI30Sm EI30Sm EI30Sm TD01V TD01V TD01V TD01H FÖ23 br:600 FÖ21 br:800 FÖ23 br:600 FÖ21 br:800 FÖ30 br:800 FÖ30 br:800 FÖ30 br:800 FÖ20 br:800 FÖ20 br:800 FF51 br:200 FF51 br:200 FF51 br:200 FF51 br:200 DT12-42V V 13

72,8 m²

4 rok

102-404

72,8 m²

4 rok

102-401

64,5 m²

3 rok

102-402

64,5 m²

3 rok

102-403

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

ANSVARIG DATUM

SKALA NUMMER BET

ÖrebroBostäder AB Fredsgatan 20 Box 8033 700 08 Tel: 019-19 42 00 © Pr oj ek te ng ag em an g A B REVDAT. kundecenter@obo.se C: \t em p\re vi t\ A -4 0-V _ _ ca ro ka rl .r vt 9-03 1 5: 36 :17

NORRSTJÄRNAN, ÖREBRO

BYGGHANDLING

2018-06-21

432139

EVA JANDER

MW/EJ

PLAN 4 DEL 3

NYBYGGNAD

NCC 019-17 75 00 PROJEKTENGAGEMANG PEPL 019-16 74 00 NCC TH 0730-85 27 70 IPROJ 0704-98 41 76 RAMBÖLL 010-615 60 00 BELA ELPROJEKTERING 019-20 54 90 MARTINSSONS 0914-207 00 VAP 019-17 52 00 WANI ENERGI 0725-14 47 72 A K V W E Ö M S

4

3

2

1 5 m

0

Plan 2 Plan 3 Plan 4 Plan 5 Plan 6 Plan 7 Vind

1

2

3

4

5

6 ALLMÄNNA ANVISNINGAR M.M

SE PLAN 1 DEL 1 - RITNING A-40-1-1110

BET ANT ÄNDRINGEN AVSER SIGN DATUM

A REVIDERING ENL. PM-A1 CZ 20180903

BÄRANDE INNERVÄGGAR MARKERADE MED GRÅTT FÖR BETONG OCH SKRAFFERING FÖR KL-TRÄ

(31)

6 4 2 7 1 B G A K-20-2-0001 C K-20-2-0002 C K-20-2-0002 B K-20-2-0002 C E 5 3 652 610 1862 1252 1010 910 2010 1494 3859 UTSIDA BJL. 6530 430 h=2 21 0 h=6 52 , b r= 15 79 h=1652, br=579 h=1452 br=779 h=2052 br=179 h=2110 h=2110 IVB12 1413 YVB2 YVB7 UTSIDA BJL. 180 TRÄ BPL 180 UTSI DA B JL. YVB 6 1600 2500 1535 IVB10* YVB 2 YVB3 1862 1152 1010 h=2110 h=1 45 2, br =7 79 h=1 45 2, br =7 79 361 171 IVB4 IVB14 IVB8 1388 3590 IVB 15 IVB 13 IVB7 YVB6 IVB6 1152 1862 1290 887 UTSI DA B JL. 15 h=1 45 2, br =7 79 h=1 45 2, br =7 79 YVB 2 910 910 h=2110 h=2110 1140 910 1295 2050 h=2110 h=2110 1010 1252 610 652 610 952 952 974 3849 UTSIDA BJL. 6530 TRÄ BPL UTSIDA BJL. 180 408 h=2 21 0 h=6 52 , b r= 15 79 h=1452 br=779 h=2052 br=179 h=1452 br=779 h=1452 br=779 h=1452 br=779 YVB 6 UTSI DA B JL. 180 1547 YVB2 7550 4800 7550 952 952 286 3561 h=1452 br=779 h=1452 br=779 2215 910 2050 h=2110 h=2110 1295 YVB2 IVB 5 610 652 610 h=1452 br=779 h=2052 br=179 h=1452 br=779 974 3849 6530 UTSIDA BJL. 1010 1252 408 1547 180 UTSIDA BJL. UTSI DA B JL. 15 UTSI DA B JL. 180 TRÄ BPL _h=652 , b r= 15 79 h=2 21 0 YVB 6 1140 YVB6 IVB6 IVB 5 IVB 13 IVB14 IVB4 YVB 2 1152 1862 1290 887 h=1 45 2, br =7 79 h=1 45 2, br =7 79 IVB8 IVB12 YVB7 1010 820 1388 3590 2010 910 h=2110 h=2110 h=2 11 0 1862 1152 361 171 h=1 45 2, br =7 79 h=1 45 2, br =7 79 15 U TSID A B JL. IVB 11 1413 1494 3859 6530 UTSIDA BJL. 409 180 UTSI DA B JL. YVB 6 TRÄ BPL 180 UTSIDA BJL. 430 1252 1010 _h=221 0 h=6 52 , b r= 15 79 1862 1262 YVB2 h=1452 br=779 h=2052 br=179 h=1652, br=579 IVB10 YVB 2 IVB 11 BJL3 BJL4

LIMTRÄBALK ENL LEV. LIMTRÄBALK ENL LEV.

PELARE ENL LEV. PELARE ENL LEV. PELARE ENL LEV. PELARE ENL LEV. 50 165 166 15 U TSID A B JL. YVB 2 409 1134 UTSIDA BJL. 2120 UTSI DA B JL. Jfr D307 K-20-6-0302 Jfr D307 K-20-6-0302 Jfr D307 K-20-6-0302 Jfr D307 K-20-6-0302 IVB 15 3039 3396 188 188 188 3039 3396 188 690 2610 1473 2610 1473 2610 2610 690 20 800 472 300 200 70 340 YVB2* TRAPPHÅL ENL. TRAPPLEV. ÖK ENL. HUVUDSEKTION ÖK ENL. HUVUDSEKTION 100 200 121 Jfr D309 K-20-6-0302 Jfr D309 K-20-6-0302 Jfr D309 K-20-6-0302 Jfr D309 K-20-6-0302 K-20-6-0302 jfr D310 K-20-6-0302 jfr D310

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE ANSVARIG DATUM ÖrebroBostäder AB Fredsgatan 20 Box 8033 700 08 Tel: 019-19 42 00 REVDAT. kundecenter@obo.se A K V W E Ö Ö S NCC MARTINSONS VAP WANI ENERGI 010-615 60 00 PROJEKTENGAGEMANG PEPL NCC TH IPROJ RAMBÖLL 019-16 74 00 0730-85 27 70 0704-98 41 76 019-20 54 90 0914-207 00 019-17 52 00 0725-14 47 72 BELA ELPROJEKTERING 019-17 75 00 C: \T em p\ No rr st jä rn an _ R2 01 7_ SE NI CH OG .r vt 2018.12.07 NORRSTJÄRNAN BYGGHANDLING 2018.06.21 7122123 SEr N. HÖGLUND LINDA CUSUMANO

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

A ENL. K-PM04 2018.06.21 NH B ENL. K-PM05 2018.07.02 CGo C ENL. K-PM07 2018.09.03 NH D ENL. K-PM09 2018.12.07 NH Plan 7 Plan 8 ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER HÄNVISNINGAR FÖRKLARINGAR

ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER ENL. K-00-0-0001 ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER PÅLNING K-15-0-0001

LITTERA ENL. K-00-6-0001 K-00-6-0002 K-00-6-0011

PLUSHÖJDER ANGES EXKL ÖVERGOLV.

SE K-00-6-0011 FÖR FÖRTYDLIGANDE VAR HÖJD ANGES BRÖSTNING (br) FÖR ÖPPNINGAR UTGÅR FRÅN FG, DÄR INGET ANNAT ANGES UTGÅR ÖPPNING FRÅN FG

(32)

6 4 2 7 1 C K-20-2-0002 11 YVB2 YVB1 BB1 IVB1 IVB1 YVB2 BJL1 GP1 3230 3120 2187 2613 3142 3208 3650 7550 6650 YT1 BJL2 BJL3 +52.674 2524 4000 5 3 10 ₁₂ ÖK BTG +30.330 IVB12 IVB4 IVB6

320 537 PLAN 1 PLAN 2 PLAN 3 PLAN 4 PLAN 5 PLAN 6 PLAN 7 PLAN 8 3500 200 +34.050 D K-20-2-0003 D K-20-2-0003 +34.550 2524 200 4000 BJL1 YV1 2524 537 2524 2524 2524 537 537 537 YT4 YT4 +34.650 +37.711 +40.772 +43.833 +46.894 +49.955 +30.330 BJL3

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE ANSVARIG DATUM ÖrebroBostäder AB Fredsgatan 20 Box 8033 700 08 Tel: 019-19 42 00 REVDAT. kundecenter@obo.se A K V W E Ö Ö S NCC MARTINSONS VAP WANI ENERGI 010-615 60 00 PROJEKTENGAGEMANG PEPL NCC TH IPROJ RAMBÖLL 019-16 74 00 0730-85 27 70 0704-98 41 76 019-20 54 90 0914-207 00 019-17 52 00 0725-14 47 72 BELA ELPROJEKTERING 019-17 75 00 C: \T em p\ N or rs tj är na n_ R2 01 7_ S EC H RG O N. rv t 2018.06.21 NORRSTJÄRNAN BYGGHANDLING 2018.06.21 7122123 SEr N. HÖGLUND LINDA CUSUMANO 1 : 100 A Plan 7 Plan 8 ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER HÄNVISNINGAR FÖRKLARINGAR

ALLMÄNNA ANVISNINGAR ENL. K-00-0-0001

LITTERA ENL. K-00-6-0001, K-00-6-0002 K-00-6-0011, K-00-6-0012

A ENL. K-PM04 2018.06.21 NH PLUSHÖJDER ANGES EXKL ÖVERGOLV.

(33)

TEGEL ENL. A 30 LUFTSPALT 200 PAROC WAS 35 180 BETONG TRÄPANEL ENL. A 28x70 LÄKT LIGGANDE (BRANDIMP.) 28x70 LÄKT STÅENDE c600 (BRANDIMP.) 200 PAROC WAS 35 120 KL-TRÄ 34 REGEL 15 PROTECT F TEGEL ENL. A 30 LUFTSPALT 50 SKALMURSSKIVA 9 OORGANISK VINDSKYDDSSKIVA 45x170 REGLAR c600 170 MINERALULL 0.2 ÅLDERSBESTÄNDIG PE-FOLIE 45 REGLAR c450 45 MIERALULL 13 GIPS TRÄPANEL ENL. A 28x70 LÄKT STÅENDE c600 (BRANDIMP.) 200 PAROC WAS 35 120 KL-TRÄ 15 PROTECT F 120 BETONG 100 CELLPLAST 120 BETONG 2x100 CELLPLAST 180 VT BETONG TRÄPANEL ENL. A 28x70 LÄKT STÅENDE c600 (BRANDIMP.) 200 PAROC WAS 35 120 KL-TRÄ 34 REGEL 15 PROTECT F TRÄPANEL ENL. A 28x70 LÄKT STÅENDE c600 (BRANDIMP.) 200 PAROC WAS 35 120 KL-TRÄ 15 PROTECT F TRÄPANEL ENL. A 28x70 LÄKT LIGGANDE (BRANDIMP.) 28x70 LÄKT STÅENDE c600 (BRANDIMP.) 50 SKALMURSSKIVA 9 OORGANISK VINDSKYDDSSKIVA 45x220 REGEL ENL. LEV 220 MINERALULL 0,2 ÅLDERSBESTÄNDIG PE-FOLIE 45 REGEL 3x15 PROTECT F FASADPANEL ENL. A 28x70 LÄKT LIGGANDE 28x70 LÄKT STÅENDE 50 SKALMURSSKIVA 9 OORGANISK VINDSKYDDSSKIVA 45x170 REGLAR c600 170 MINERALULL 0,2 ÅLDERSBESTÄNDIG PE-FOLIE 45 REGLAR c450 45 MINERALULL 13 GIPS 120 BETONG 2x100 CELLPLAST TRÄPANEL ENL. A 28x70 LÄKT LIGGANDE (BRANDIMP.) 28x70 LÄKT STÅENDE (BRANDIMP.) 200 PAROC WAS 35 180 BETONG 21 K-PLYWOOD 45x195 REGLAR c600 195 MINERALULL 0,2 ÅLDERSBESTÄNDIG PE-FOLIE 45 REGEL c450 45 MINERALULL 13 GIPS 15 PROTECT F 9 OORGANISK VINDSKYDDSSKIVA 45x195 REGLAR c600 195 MINERALULL 0,2 ÅLDERSBESTÄNDIG PE-FOLIE 45 REGEL c450 45 MINERALULL 13 GIPS 15 PROTECT F TRÄPANEL ENL. A 28x70 LÄKT LIGGANDE (BRANDIMP.) 28x70 LÄKT STÅENDE c600 (BRANDIMP.) 200 PAROC WAS 35 120 KL-TRÄ 34 REGEL MED ISOLERING 15 PROTECT F 13 GIPS

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE ANSVARIG DATUM ÖrebroBostäder AB Fredsgatan 20 Box 8033 700 08 Tel: 019-19 42 00 REVDAT. kundecenter@obo.se A K V W E Ö Ö S NCC MARTINSONS VAP WANI ENERGI 010-615 60 00 PROJEKTENGAGEMANG PEPL NCC TH IPROJ RAMBÖLL 019-16 74 00 0730-85 27 70 0704-98 41 76 019-20 54 90 0914-207 00 019-17 52 00 0725-14 47 72 BELA ELPROJEKTERING 019-17 75 00 C: \T em p\ No rr st jä rn an _ R2 01 7_ SE CH RG ON .r vt 2018.06.21 NORRSTJÄRNAN BYGGHANDLING 2018.05.25 7122123 SEr N. HÖGLUND LINDA CUSUMANO 1 : 10 YVB1 1 : 10 YVB2 1 : 10 YVB3 1 : 10 YVB5 1 : 10 YVB6 1 : 10 YVB7 1 : 10 YVB8 1 : 10 YVB4 1 : 10 YVB9 1 : 10 YVB10 1 : 10 YVB11

A BYGGHANDLING 2018.05.25 NH B ENL. K-PM04 2018.06.21 NH 1 : 10 YVB2* ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER HÄNVISNINGAR FÖRKLARINGAR

LITTERA ENL. K-00-6-0001 K-00-6-0002 K-00-6-0011 TYPDETALJER K-00-6-0021 GRUNDDETALJER K-20-6-0101 K-20-6-0102 K-20-6-0103 K-20-6-0104 STÅLPELARE K-24-6-0001 K-24-6-0002 ELEVATION YTTERVÄGG K-20-4-0001 ELEVATION INNERVÄGG K-20-4-0101

(34)

15 PROTECT F 34 LÄKT 120 KL-TRÄ 45 MINERALULL 10 LUFTSPALT 45 MINERALULL 120 KL-TRÄ 34 LÄKT 15 PROTECT F 15 PROTECT F 120 KL-TRÄ 45 MINERALULL 10 LUFTSPALT 45 MINERALULL 120 KL-TRÄ 15 PROTECT F 15 PROTECT F 34 LÄKT 210 KL-TRÄ 34 LÄKT 15 PROTECT F MOT TRAPPHUS 160 KL-TRÄ 20 LUFTSPALT 120 KL-TRÄ 45 MINERALULL 45 LÄKT 15 PROTECT F MOT TRAPPHUS 15 PROTECT F 120 KL-TRÄ 45 MINERALULL 20 LUFTSPALT 95 MINERALULL 95 REGEL ENL. TRÄLEV. 12 PLYWOOD 2x15 PROTECT F

2x15 PROTECT F 12 PLYWOOD 95 MINERALULL 95 REGEL ENL. TRÄLEV. 20 LUFTSPALT 45 MINERALULL 120 KL-TRÄ 34 LÄKT 15 PROTECT F MOT TRAPPHUS 15 PROTECT F 210 KL-TRÄ 15 PROTECT F 15 PROTECT F 120 KL-TRÄ 45 MINERALULL 10 LUFTSPALT 45 MINERALULL 120 KL-TRÄ 34 LÄKT 15 PROTECT F 15 PROTECT F 210 KL-TRÄ 34 LÄKT 15 PROTECT F 12,5 VÅTRUMSGIPS 12,5 VÅTRUMSGIPS 34 LÄKT 120 KL-TRÄ 45 MINERALULL 20 LUFTSPALT 95 MINERALULL 95 REGEL ENL. TRÄLEV. 12 PLYWODD 2x15 PROTECT F MOT TRAPPHUS 12,5 VÅTRUMSGIPS 12,5 VÅTRUMSGIPS 120 KL-TRÄ 45 MINERALULL 10 LUFTSPALT 45 MINERALULL 120 KL-TRÄ 12,5 VÅTRUMSGIPS 12,5 VÅTRUMSGIPS 12,5 VÅTRUMSGIPS 12,5 VÅTRUMSGIPS 120 KL-TRÄ 45 MINERALULL 20 LUFTSPALT 95 MINERALULL 95 REGEL ENL. TRÄLEV. 12 PLYWOOD 2x15 PROTECT F MOT TRAPPHUS 200 BTG 250 BTG 400 BTG 13 GIPS 45x170 REGLAR s450 170 MINERALULL 45x45 LIGGANDE REGLAR s450 13 GIPS 15 PROTECT F MOT TRAPPHUS 15 PROTECT F 13 GIPS 120 KL-TRÄ 45 MINERALULL 10 LUFTSPALT 45 MINERALULL 120 KL-TRÄ 34 LÄKT MED ISOLERING 15 PROTECT F 13 GIPS

ANSVARIG DATUM ÖrebroBostäder AB Fredsgatan 20 Box 8033 700 08 Tel: 019-19 42 00 REVDAT. kundecenter@obo.se A K V W E Ö Ö S NCC MARTINSONS VAP WANI ENERGI 010-615 60 00 PROJEKTENGAGEMANG PEPL NCC TH IPROJ RAMBÖLL 019-16 74 00 0730-85 27 70 0704-98 41 76 019-20 54 90 0914-207 00 019-17 52 00 0725-14 47 72 BELA ELPROJEKTERING 019-17 75 00 C: \T em p\ No rr st jä rn an _ R2 01 7_ SE CH RG ON .r vt 2018.06.21 NORRSTJÄRNAN BYGGHANDLING 2018.06.21 7122123 SEr N. HÖGLUND LINDA CUSUMANO 1 : 10 IVB4 1 : 10 IVB5 1 : 10 IVB6 1 : 10 IVB7 1 : 10 IVB11 1 : 10 IVB8 1 : 10 IVB9 1 : 10 IVB10 1 : 10 IVB12 1 : 10 IVB1 1 : 10 IVB2 1 : 10 IVB3

A ENL. K-PM04 2018.06.21 NH 1 : 10 IVB10* ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER HÄNVISNINGAR FÖRKLARINGAR

LITTERA ENL. K-00-6-0001 K-00-6-0002 K-00-6-0011 TYPDETALJER K-00-6-0021 GRUNDDETALJER K-20-6-0101 K-20-6-0102 K-20-6-0103 K-20-6-0104 STÅLPELARE K-24-6-0001 K-24-6-0002 ELEVATION YTTERVÄGG K-20-4-0001 ELEVATION INNERVÄGG K-20-4-0101

(35)

20 GOLV ENL. A 250 BETONG 300 CELLPLAST 150 MAKADAM

GEOTEXTIL ÖK ENL. PLAN

250 VT BETONG 100 ISOLERING 150 MAKADAM

250 BETONG 300 CELLPLAST 150 MAKADAM

200 BETONG (INKL. PLATTBÄRLAG) ÖK ENL. PLAN

20 GOLV ENL. A

300 BETONG (INKL. PLATTBÄRLAG) ÖK ENL. PLAN

200 KL-TRÄ 20 GOLV ENL. A 30 GIPSSPACKEL 22 GOLVSPÅNSKIVA

250 UPPSTOLPAT GOLV MED 95 MINERALULL 15 PROTECT F ÖK ENL. PLAN 200 KL-TRÄ 15 PROTECT F 20 GOLV ENL. A ÖK ENL. PLAN 13 GOLVGIPS 22 GOLVSPÅNSKIVA

160 UPPSTOLPAT GOLV MED 95 MINERALULL 160 KL-TRÄ 15 PROTECT F ÖK ENL. PLAN 160 KL-TRÄ 15 PROTECT F 20 GOLV ENL. A ÖK ENL. PLAN

ANSVARIG DATUM ÖrebroBostäder AB Fredsgatan 20 Box 8033 700 08 Tel: 019-19 42 00 REVDAT. kundecenter@obo.se A K V W E Ö Ö S NCC MARTINSONS VAP WANI ENERGI 010-615 60 00 PROJEKTENGAGEMANG PEPL NCC TH IPROJ RAMBÖLL 019-16 74 00 0730-85 27 70 0704-98 41 76 019-20 54 90 0914-207 00 019-17 52 00 0725-14 47 72 BELA ELPROJEKTERING 019-17 75 00 C: \T em p\ No rr st jä rn an _ R2 01 7_ SE NI CH OG .r vt 2018.06.01 NORRSTJÄRNAN BYGGHANDLING 2018.04.13 7122123 SEr N. HÖGLUND LINDA CUSUMANO 1 : 10 GP1 ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER HÄNVISNINGAR FÖRKLARINGAR SE RITNING K-00-0-0001 1 : 10 GP2 1 : 10 GP3 1 : 10 BJL1 1 : 10 BJL2 1 : 10 BJL4 1 : 10 BJL3 1 : 10 BJL5 1 : 10 BJL6

A BYGGHANDLING 2018.04.13 NH B ENL. K-PM01 2018.05.18 NH C ENL. K-PM02 2018.06.01 NH STÅLPELARDETALJER ENL. K-24-6-0001 STÅLPELARUPPSTÄLLNING ENL. K-24-6-0002

(36)

Bilaga 2. Projekttidplaner

- Projekttidplan för betongstommen - Projekttidplan för KL-trästommen

(37)

Rad Namn Längd

Insats

Januari 19 Februari 19 Mars 19 April 19 Maj 19 Juni 19 Juli 19 Augusti 19 September 19 Oktober 19 November 19 December 19 J20

2 3 4 5 6 7 8 9 1 2 1 T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Betongstomme med uttorkning Betongstomme Start Betongstomme Platsgjuten betongbalk Plattbärlag t=300 Montage av prefab. balkonger i btg Plan 2 Skalvägg i btg Stålpelare Prefab balkong Plattbärlag t=250 Plan 3 Skalvägg i btg Stålpelare Prefab balkong Plattbärlag t=250 Plan 4 Skalvägg i btg Stålpelare 169d 132d 119d 3d 12d 1d 15d 3d 2d 1d 12d 15d 3d 2d 1d 12d 15d 3d 2d

1 Betongstomme med uttorkning

2 Betongstomme

3 Start

4 Betongstomme

5 Platsgjuten betongbalk 6 Plattbärlag t=300

7 Montage av prefab. balkonger i btg

8 Plan 2 9 Skalvägg i btg 10 Stålpelare 11 Prefab balkong 12 Plattbärlag t=250 13 Plan 3 14 Skalvägg i btg 15 Stålpelare 16 Prefab balkong 17 Plattbärlag t=250 18 Plan 4 19 Skalvägg i btg 20 Stålpelare

1 Betongstomme med uttorkning

2 Betongstomme

3 Start

4 Betongstomme

5 Platsgjuten betongbalk 6 Plattbärlag t=300

7 Montage av prefab. balkonger i btg

8 Plan 2 9 Skalvägg i btg 10 Stålpelare 11 Prefab balkong 12 Plattbärlag t=250 13 Plan 3 14 Skalvägg i btg 15 Stålpelare 16 Prefab balkong 17 Plattbärlag t=250 18 Plan 4 19 Skalvägg i btg 20 Stålpelare 2d 2d 2d

Tidplan

betongstomme

(38)

Rad Namn Längd

Insats

2 3 4 5 6 7 8 9 1 2 1 T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 Plattbärlag t=250 Plan 5 Skalvägg i btg Stålpelare Prefab balkong Plattbärlag t=250 Plan 6 Skalvägg i btg Stålpelare Prefab balkong Plattbärlag t=250 Plan 7 Skalvägg i btg Stålpelare Prefab balkong Plattbärlag t=250 Yttervägg med stålregelstomme och isolering Plan 2 Plan 3 Plan 4 12d 15d 3d 2d 1d 12d 15d 3d 2d 1d 12d 15d 3d 2d 1d 12d 48d 8d 8d 8d 22 Plattbärlag t=250 23 Plan 5 24 Skalvägg i btg 25 Stålpelare 26 Prefab balkong 27 Plattbärlag t=250 28 Plan 6 29 Skalvägg i btg 30 Stålpelare 31 Prefab balkong 32 Plattbärlag t=250 33 Plan 7 34 Skalvägg i btg 35 Stålpelare 36 Prefab balkong 37 Plattbärlag t=250

38 Yttervägg med stålregelstomme och isolering

39 Plan 2 40 Plan 3 41 Plan 4 22 Plattbärlag t=250 23 Plan 5 24 Skalvägg i btg 25 Stålpelare 26 Prefab balkong 27 Plattbärlag t=250 28 Plan 6 29 Skalvägg i btg 30 Stålpelare 31 Prefab balkong 32 Plattbärlag t=250 33 Plan 7 34 Skalvägg i btg 35 Stålpelare 36 Prefab balkong 37 Plattbärlag t=250

38 Yttervägg med stålregelstomme och isolering

39 Plan 2 40 Plan 3 41 Plan 4 2d 2d 2d

(39)

Rad Namn Längd

Insats

2 3 4 5 6 7 8 9 1 2 1 T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T T 43 44 45 46 47 48 49 50 Plan 6 Plan 7 Uttorkning Thomatork 2 C45/55 vct=0,38 Slut med uttorkning Innerväggar

Målning Golvbeläggning Slut inv. aktiviteter

8d 8d 37d 60d 35d 30d 43 Plan 6 44 Plan 7 45 Uttorkning Thomatork 2 C45/55 vct=0,38

46 Slut med uttorkning 47 Innerväggar

48 Målning

49 Golvbeläggning 50 Slut inv. aktiviteter 43 Plan 6

44 Plan 7

45 Uttorkning Thomatork 2 C45/55 vct=0,38

46 Slut med uttorkning

+ + 47 Innerväggar + + 48 Målning + + 49 Golvbeläggning 50 Slut inv. aktiviteter

(40)

Rad Namn

Längd

Insats

Februari 19 Mars 19 April 19 Maj 19 Juni 19 Juli 19 Augusti 19 September 19

Januari 19 Oktober 19 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 1 44 F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T T M O F T 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38

Trästomme med ytskickt

Trästomme Start Betongbjälklag Platsgjuten betongbalk Plattbärlag t=300 Montage av prefab. balkonger i btg KL-trästomme Plan 2 Plan 3 Plan 4 Plan 5 Plan 6 Plan 7 Balkonger, burspråk och kompletteringsspikning Komplettering KL-trästomme Utfackningsvägg Fibercementskiva på balkongundersida Fasadarbeten Isolering fasad Gipsbeklädnad KL-trä Plan 2 Plan 3 Plan 4 Plan 5 Plan 6 Plan 7 Installationsgolv Plan 2 Plan 3 Plan 4 Plan 5 Plan 6 Plan 7 Slut Innerväggar Målning Golvbeläggning 171d 125d 15d 3d 12d 1d 42d 6d 6d 6d 6d 6d 6d 6d 15d 11d 4d 20d 20d 60d 10d 10d 10d 10d 10d 10d 36d 6d 6d 6d 6d 6d 6d 60d 35d 30d

1 Trästomme med ytskickt

2 Trästomme

3 Start

4 Betongbjälklag

5 Platsgjuten betongbalk

6 Plattbärlag t=300

7 Montage av prefab. balkonger i btg

8 KL-trästomme 9 Plan 2 10 Plan 3 11 Plan 4 12 Plan 5 13 Plan 6 14 Plan 7

15 Balkonger, burspråk och kompletteringsspikning

16 Komplettering KL-trästomme 17 Utfackningsvägg 18 Fibercementskiva på balkongundersida 19 Fasadarbeten 20 Isolering fasad 21 Gipsbeklädnad KL-trä 22 Plan 2 23 Plan 3 24 Plan 4 25 Plan 5 26 Plan 6 27 Plan 7 28 Installationsgolv 29 Plan 2 30 Plan 3 31 Plan 4 32 Plan 5 33 Plan 6 34 Plan 7 35 Slut 36 Innerväggar 37 Målning 38 Golvbeläggning

1 Trästomme med ytskickt

2 Trästomme

3 Start

4 Betongbjälklag

5 Platsgjuten betongbalk

6 Plattbärlag t=300

7 Montage av prefab. balkonger i btg

8 KL-trästomme 9 Plan 2 10 Plan 3 11 Plan 4 12 Plan 5 13 Plan 6 14 Plan 7

15 Balkonger, burspråk och kompletteringsspikning

16 Komplettering KL-trästomme 17 Utfackningsvägg 18 Fibercementskiva på balkongundersida 19 Fasadarbeten 20 Isolering fasad 21 Gipsbeklädnad KL-trä 22 Plan 2 23 Plan 3 24 Plan 4 25 Plan 5 26 Plan 6 27 Plan 7 28 Installationsgolv 29 Plan 2 30 Plan 3 31 Plan 4 32 Plan 5 33 Plan 6 34 Plan 7 35 Slut + + 36 Innerväggar + + 37 Målning + + 38 Golvbeläggning 2d

Tidplan

KL-trästomme

(41)

Bilaga 3. Uttorkningsberäkning för betongen

- Beräkning enligt TorkaS för betong C30/37 med vct=0,55

(42)

Resultat från uttorkningsberäkning med TorkaS 3.1

Projekt: Norrstjärnan Namn: C30/37 vct 0,55 Företag: Ncc

Förutsättningar

Torkklimat

Resultat från beräkning

Temperatur

Relativ fuktighet (%) Mellanbjälklag med plattbärlag (4 cm)

Relativ fuktighet på 25% av tjockleken Gjutning: 28/6 2019 Tätt hus: 15/8 2019 Torkstart: 19/8 2019 Slutdatum: 31/3 2020 Ort: Stockholm Tjocklek: 21cm Vct: 0,55 Vattenhalt: 195 Cementhalt: 355kg/m3

(43)

Relativ fuktighet i betongplattan

100-97,5 97,5-95,0 95,0-92,5 92,5-90,0 90,0-87,5 87,5-85,0

85,0-82,5 82,5-80,0 80,0-77,5 77,5-75,0 75,0-72,5 72,5-70,0

70,0-50,0

Temperaturutveckling i betongplattan de första dagarna

Förutsättningar för temperaturberäkning

Form: Ingen Täckning: ingen

Värmekond.: 0,30W/(mK)

Tjocklek: 1mm

Täckningstid: 0dygn Vindstyrka: Vindstilla

(44)

Relativ fuktighet på 25% av tjockleken

Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF Dag RF

29/6 96 30/6 96 1/7 96 2/7 95 3/7 95 4/7 95 5/7 95 6/7 95 7/7 95 8/7 95 9/7 95 10/7 95 11/7 94 12/7 94 13/7 94 14/7 94 15/7 94 16/7 94 17/7 94 18/7 94 19/7 94 20/7 94 21/7 94 22/7 94 23/7 94 24/7 94 25/7 94 26/7 94 27/7 93 28/7 93 29/7 93 30/7 93 31/7 93 1/8 93 2/8 93 3/8 93 4/8 93 5/8 93 6/8 93 7/8 93 8/8 93 9/8 93 10/8 93 11/8 93 12/8 93 13/8 93 14/8 93 15/8 93 16/8 93 17/8 93 18/8 93 19/8 93 20/8 93 21/8 93 22/8 93 23/8 93 24/8 93 25/8 92 26/8 92 27/8 92 28/8 92 29/8 92 3/9 92 4/9 92 5/9 92 6/9 92 7/9 92 8/9 92 9/9 92 10/9 92 11/9 92 12/9 92 13/9 92 14/9 92 15/9 92 16/9 92 17/9 92 18/9 92 19/9 92 20/9 92 21/9 92 22/9 92 23/9 92 24/9 92 25/9 92 26/9 92 27/9 92 28/9 92 29/9 92 30/9 92 1/10 92 2/10 92 3/10 91 4/10 91 5/10 91 6/10 91 7/10 91 8/10 91 9/10 91 10/10 91 11/10 91 12/10 91 13/10 91 14/10 91 15/10 91 16/10 91 17/10 91 18/10 91 19/10 91 20/10 91 21/10 91 22/10 91 23/10 91 24/10 91 25/10 91 26/10 91 27/10 91 28/10 91 29/10 91 30/10 91 31/10 91 1/11 91 2/11 91 3/11 91 8/11 91 9/11 91 10/11 91 11/11 91 12/11 91 13/11 91 14/11 91 15/11 91 16/11 91 17/11 91 18/11 91 19/11 91 20/11 90 21/11 90 22/11 90 23/11 90 24/11 90 25/11 90 26/11 90 27/11 90 28/11 90 29/11 90 30/11 90 1/12 90 2/12 90 3/12 90 4/12 90 5/12 90 6/12 90 7/12 90 8/12 90 9/12 90 10/12 90 11/12 90 12/12 90 13/12 90 14/12 90 15/12 90 16/12 90 17/12 90 18/12 90 19/12 90 20/12 90 21/12 90 22/12 90 23/12 90 24/12 90 25/12 90 26/12 90 27/12 90 28/12 90 29/12 90 30/12 90 31/12 90 1/1 90 2/1 90 3/1 90 4/1 90 5/1 90 6/1 90 7/1 90 8/1 90 13/1 90 14/1 90 15/1 90 16/1 90 17/1 90 18/1 90 19/1 90 20/1 90 21/1 90 22/1 90 23/1 90 24/1 90 25/1 90 26/1 90 27/1 90 28/1 90 29/1 90 30/1 90 31/1 90 1/2 90 2/2 90 3/2 90 4/2 90 5/2 90 6/2 90 7/2 90 8/2 90 9/2 90 10/2 90 11/2 90 12/2 90 13/2 90 14/2 90 15/2 90 16/2 90 17/2 90 18/2 90 19/2 90 20/2 90 21/2 90 22/2 90 23/2 90 24/2 90 25/2 90 26/2 90 27/2 90 28/2 90 29/2 90 1/3 90 2/3 89 3/3 89 4/3 89 5/3 89 6/3 89 7/3 89 8/3 89 9/3 89 10/3 89 11/3 89 12/3 89 13/3 89 14/3 89 19/3 89 20/3 89 21/3 89 22/3 89 23/3 89 24/3 89 25/3 89 26/3 89 27/3 89 28/3 89 29/3 89 30/3 89

(45)

Uttorkningsprognos för Thomas Betong - Thomatork

Projekt info Objekt: Bjälklag

Företag: Ncc

Kontaktperson: Övrigt:

Norrstjärnan Thork 2 - C45/55

Konstruktion Typ: Bjälklag - med plattbärlag (Filigran)

Gjuttjocklek: 210 mm Betong typ: Thomatork 2

Filigran: 40 mm Ekv. mätdjup: 25%

Datum o klimat Gjutning: 2019-06-28 Ort: Örebro

Tätt hus: 2019-08-15

Styrd torkning: 2019-08-19 Temp / RF: 18⁰C / 60%

Gränsvärden RFkrav: 88% RFkritiskt: 90%

Enligt BBR (6.52) bestäms det högsta tillåtna fukttillståndet (RFkrav) av kritiska fukttillståndet (RFkritiskt)

inklusive osäkerheter i beräkningsmodell och ingångsparametrar.

Resultat Datum RFkrav: 2019-10-06

75% 80% 85% 90% 95% 100% 20 19 -0 6-28 20 19 -0 7-05 20 19 -0 7-12 20 19 -0 7-19 20 19 -0 7-26 20 19 -0 8-02 20 19 -0 8-09 20 19 -0 8-16 20 19 -0 8-23 20 19 -0 8-30 20 19 -0 9-06 20 19 -0 9-13 20 19 -0 9-20 20 19 -0 9-27 20 19 -1 0-04 20 19 -1 0-11 20 19 -1 0-18 20 19 -1 0-25 20 19 -1 1-01 20 19 -1 1-08 Re la tiv fu kt ig he t ( på e kv iv al en t m ät dj up ) R F [% ]