Metod för bedömning av spånkåpors källstyrkor under industriella förhållanden förstudie

8806054

Ulf Eek, Eric von Gertten, Göran Nisshagen

Metod för bedömning av

spånkåpors källstyrkor under

industriella förhållanden

Förstudie

Trätek

U l f E e k E r i c v o n G e r t t e n , k o n s u l t G ö r a n M i s s h a g e n , k o n s u l t M E T O D F Ö R B E D Ö M N I N G A V S P Å N K Å P O R S K Ä L L S T Y R K O R U N D E R I N D U S T R I E L L A F Ö R H Å L L A N D E N F ö r s t u d i e T r ä t e k n i k C e n t r u m , R a p p o r t P 8 8 0 6 0 5 ^ N y c k e l o r d aiv pollution dust control

medium density fiberboard partiales

pine

working conditions

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. SAMMANFATTNING BAKGRUND

BESTÄMNING AV SPANKAPORS INFANGNINGSFORNAGA MED HJÄLP AV SPARGAS

3.1 R e s u l t a t

BESTÄMNING AV SPANKAPORS INFANGNINGSFORNAGA GENOM VIKTJAMFORELSE MELLAN AVVERKAD MATERIAL-MANGD OCH UPPSAMLAT SPAN OCH DAMM

4.1 R e s u l t a t 4.1.1 Furu

4.1.2 MediuB D e n s i t y F i b e r b o a r d (MDF) BESTÄMNING AV SPANKAPORS BALANSLUFTFLODE 5.1 R e s u l t a t

SLUTSATSER LITTERATUR

1. SAMMANFATTNING

V i d Trätek utförda f o r s k n i n g s - och u t v e c k l i n g s p r o j e k t h a r v i s a t a t t en avgörande f a k t o r för damfflexponeringen i en a r b e t s l o k a l är spånkåpornas infånoningsföraäga e l l e r källstyrka. Trätek h a r i p r o j e k t e n '*Vidare-u t v e c k l i n g av k a p s l i n g a r " , Etapp I och I I /!/ r e d o v i s a t en netod för be-stämning av källstyrkor för spånkäpor. Metoden kräver dock a t t bearbet-n i bearbet-n g sker i e t t s p e c i e l l t bearbet-nätruB och ubearbet-nder ebearbet-n r e l a t i v t lAbearbet-ng t i d s p e r i o d

(30-60 B i n ) . SoB Betod b e t r a k t a t g e r den god noggrannhet, Ben k r a v e t på Bätruffl oBöjliggör Bätningar i i n d u s t r i n under r e a l i s t i s k a förhållanden. I denna förstudie h a r d e t u t r e t t s OB någon av följande Betoder är läBplig för bestäBning av spånkåpors källstyrka under i n d u s t r i e l l a förhållanden. * BestäBning av spånkåpors infångningsförBåga Bed hjälp av spärgas.

* BestäBning av spånkåpors infångningsförBåga genoB viktjäBförelse B e l l a n avverkad BaterialBängd och uppsaBlat spån och daBm.

* BestäBning av spånkåpors balansluftflöde.

R e s u l t a t e t av de genoBförda undersökningarna v i s a r a t t spårgasBätningar och viktbestämning av avverkat m a t e r i a l bör kunna u t v e c k l a s t i l l läBpliga Betoder för bestäBning av spånkåpors infångningsförBåga under i n d u s t r i e l l a förhållanden. A r b e t e t h a r f i n a n s i e r a t s a v A r b e t s m i l j ö f o n d e n , A S F D n r 8 7 - 0 0 ^ 9

2. BAKGRUND

För a t t åstadkoBma en bättre arbetsailjö Båste mätmetoder f i n n a s , som Böjliggör en o b j e k t i v värdering av de f a k t o r e r SOB påverkar arbetsBiljön. Denna t y p av Bätmetoder gäller fastställande av e B i t t e r a d e utsläppta föro-reningsBängder från Baskiner och a r b e t s o p e r a t i o n e r .

När d e t gäller b u l l e r f i n n s nu en i n t e r n a t i o n e l l t antagen s t a n d a r d i s e r a d metod för bullereBissionsBätning. Metoden är avsedd a t t ge i n f o r m a t i o n om b u l l e r b i d r a g från en maskin t i l l a r b e t s l o k a l e n men också för a t t kunna jämföra maskiners e m i s s i o n s t a l med varandra.

Motsvarande behov f i n n s I v e n när d e t gäller dammemission.

V i d Trätek har utförda f o r s k n i n g s - och u t v e c k l i n g s p r o j e k t v i s a t a t t en avgörande f a k t o r för trådammexponeringen i en a r b e t s l o k a l är spånkåpornas infångningsförmåga e l l e r omvänt, v i l k e n källstyrka de r e p r e s e n t e r a r . Trätek har i p r o j e k t e n " V i d a r e u t v e c k l i n g av k a p s l i n g a r " , etapp I och I I /!/ r e d o v i s a t en metod för bestämning av källstyrkan för spånkåpor.

Metoden ger med f a s t l a g d a bearbetningsdata god noggrannhet och r e p r o -ducerbarhet men kräver e t t sårskilt måtrum v i l k e t framtogs inom nämnda p r o j e k t . Mätrummet k o n s t r u e r a d e s så a t t d e t v a r f l y t t b a r t men s a m t i d i g t

får man k o n s t a t e r a a t t tidsåtgången för a t t r i g g a upp d e t på annan p l a t s , t ex u t e i i n d u s t r i n , b l i r så s t o r a t t d e t o f t a i n t e är r e a l i s t i s k t med en förflyttning. Se f i g u r 1 .

Takytan = f i n f i l it-r på tältduk Mät punkt bpansu>: Bordf räsmaskin o r a l Imlin-v o n t i l a t i o n . Sicp-löst regli-rbart v a r v t a l Väggytor = p l a s t f o l i e F i f l u r 1 . P r i n c i p s k i s s över mätrum.

Hålsättningen med denna förstudie har därför v a r i t a t t undersöka töiut-sättningar och angreppsmetoder för e t t kommande f o r s k n i n g s p r o j e k t , med s y f t e a t t u t v e c k l a en bestämningsmetod för källstyrkor, som kan anvaudas under fältmässiga förhållanden.

Tre o l i k a metoder har utvärderats:

* Bestämning av spånkåpors infångningsförmåga med hjälp av spårgas.

* Bestämning av spånkåpors infångningsförmåga genom viktjämförelse mellan avverkad materialmängd och uppsamlat spån och damm.

* Bestämning av spånkåpors balansluftflöde.

3. B E S T Ä M N I N G AV SPÅNKÅPORS INFANGNINGSFÖRMAGA MED H J Ä L P AV SPARGAS

Försöken utfördes pä en bordfräsmaskin. Maskinen var p l a c e r a d i det t i d i -gare b e s k r i v n a mätruuiet. Se f i g u r 2.

Under försöken användes en tvåskärig fräskutter med en diameter av 180 mm och en skärbredd av 50 mm. V a r v t a l e t v a r 4500 r/min. V e r k t y g e t s underkant var i nivå med fräsbordet.

Mätning av spårgaskoncentrationen utfördes med en infraröd s p e k l l o m e t e r , typ MIRAN 1 A och en åttakanalig m u l t i p l e x e r v i l k e n s t y r d e s av en d a t o r . R e g i s t r e r i n g e n av spårgaskoncentrationen g j o r d e s i åtta mätpunkter:

1. I frånluftkanal e f t e r v e r k t y g e t .

2. I allmänventilationskanalen från mätrummet.

3. I v e r k t y g e t s blåsriktning 800 mm från s p i n d e l c e n t r u m , 200 mm över f r a s -bord, i l i n j e med anhållet.

4. V i d operatörsplats, 500 mm från spindelcentrum, 1800 mm över g o l v . 5. Bakom maskin, 500 mm från spindelcentrum, 1800 mm över g o l v .

7. V i d u t m a t n i n g s s i d a , 800 mm från s p i n d e l c e n t r u m , 200 mm över fräsbordet, i l i n j e med anhållet.

8, På u t s i d a n av t a k e t .

F i g u r 2. Bordfräsmaskinen uppställd i mätrummet

I en provkropp av trä, med dimensionen 30x30x300 mm, borrades e t t häl med en diameter av 8 mm.

1

1 ^ 0

8

• 1

!

I i \

JL

Provkroppen anbringades mot kåpan och v e r k t y g e t i e t t f i x e r a t läge där det borrade hålet var p l a c e r a t n i t t för centrum på v e r k t y g s s p i n d e l n .

Figur 4. Provkroppens läge v i d v e r k t y g e t .

En bestämd mängd spårgas (N2O) i n j i c e r a d e s i frånluftkanalen e f t e r spån-kåpan när fråsen v a r igång. Mätning av spårgaskoncentrationen utfördes i kanalen och angavs t i l l 100 %. Genom hålet i provkroppen i n j i c e r a d e s samma mängd spårgas som t i d i g a r e och en förnyad mätning utfördes i frånluft-kanalen.

Därigenom kunde en jämförelse ske mellan de o l i k a mätningarna och en upp-f a t t n i n g om spånkåpans inupp-fångningsgrad erhölls.

I samband med ovanstående mätningar utfördes även damipätning under bear-b e t n i n g , med samaa luftflöden och spånkåpa, för a t t jämföra spårgasmetoden med t i d i g a r e b e s k r i v e n metod.

Mätningarna utfördes med e t t d i r e k t v i s a n d e i n s i r u m e n l (MINIRAM). Det visade s i g a t t de erhållna damaängderna var för små för a t t säkerställa e t t samband mellan metoderna.

Under s a m t l i g a mätningar var flödet genom spånkåpan 200 io3/h o c h flödet i allmänventilationskanalen 900 m3/h.

3.1 R e s u l t a t

Vid prov 1 användes en t i l l f r a s e n framtagen specialkåpa.

Q(spänkåpa)-200 m3/h, Q(alliDän> 900 m3/h ppm 1B3H 1 2 2 -15 J -\ / \ /• / \ / / \ / / \ / / \ I I \ I I \ I I \ I I \ I I \ I I \ I I \ I I \l \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ 1 -T 1 : I 1 1 7 : 0 0 1 5 : 2 5 : 0 0 1 5 : 3 3 : 0 0 1 5 : 4 1 : 0 0 1 5 : 4 9 : 0 0 1 5 : 5 7 : 0 0 — • Ch l V E R K T Y G U T S U G Ch I Infång. Q r « d - 9 5 '/. Ref C-27-4 ppn Cx-2SZ p p o Ch 2 R L L K R N U T S U G Ch2 M o d o l v & r d o n 8 ppm Ch 3 B L A S R I K T N I N G 3 9 Ch •>» O P E R R T Ö R -« IS Ch 5 BRKOM K R S K I N 5 ^ •Ch B ÖVER RRMRTUR B 13 •Ch 7 UTMATNING 7 9 - Ch n IITF I TRKET 3 L

Figur 5. S p r i d n i n g av N2O v i d bordfräs med Träteks spänkåpa, utan i n s a t s , r o t e r a n d e v e r k t y g .

Under den första mätperioden, 15:17:00-15:33:00, prov 1:1, i n j i c e r a d e s spårgas med e t t v i s s t flöde i frånluftkanalen och h a l t e n uppmättes t i l l 274 ppm.

Under nästa mätperiod, 15:33:00-15:57:00, prov 1:2, i n j i c e r a d e s spårgasen med samma flöde genom provkroppen och h a l t e n uppmättes t i l l 260 ppm. Det ger en infängningsgrad på 95 %. De övriga mätpunkterna v i s a r a t t opera-törsplatsen har d e t högsta medelvärdet på 15 ppm.

i prov 2 användes den t i l l bordfräsen hörande originalkåpan Q(spånkåpa)-200 m3/h, Q(allmän)-900 m3/h ppm 248-I B B - 248-I 124 G2H lE r i -16 : 0 0 l E : 2 4 : 0 0 l E : 3 2 : 0 0 1 B : 4 0 : 0 0 l E : 4 8 : 0 0 I B : 5 B : 0 0 Ch 1 VERKTYG U T S U G Ch 2 RLLMftN U T S U G Ch 3 B L A S R I K T N I N G Ch ^ O P E R R T Ö R Ch 5 BRKOM M R S K I N Ch .E ÖVER R R M R T U R Ch 7 U T H R T N I N G Ch a U T E I TRKET Ch 1 Ch2 3 5 E 7 I n f i n g . g r a d -ttoda1virdon 32 y. Rai C-27E ppm Cx-25"1 ppm I I ppm V2 12 13 1 I 1 1 _ 1

Figur 6. S p r i d n i n g av N2O v i d bordfräs med o r i g i n a l spånkåpa: med punkt utsläpp, r o t e r a n d e v e r k t y g .

I d e t t a prov uppmättes v i d i n j i c e r i n g i frånluftkanalen 276 ppm och v i d i n j i c e r i n g av samma gasflöde genom provkroppen 254 ppm. Det ger en infång ningsgrad på 92 %.

I prov 3 ändrades injektionsöppningen i provkroppen e n l i g t f i g u r 7 Originalkåpan användes.

(

03

Med denna förändring spreds spårgasen över en större d e l av bearbetnings stället.

10 Q(spånkäpa)-200 B3/h, Q(anfflän)-900 m3/h 22öH 1 B 5 H 1 I B - ^ r :22:0a 1 7 : 2 7 : 0 0 1 7 : 3 2 : 0 0 1 7 : 3 7 : 0 0 1 7 : 4 2 : 0 0 1 7 : 4 7 : 0 0 " Ch I • Ch 2 ~ Ch ~ Ch ~ Ch • Ch - Ch -Ch .e V E R K T Y G U T S U G HL/.ttfiN U T S U G B L A S R I K T M I N G O P E R A T Ö R B A K O M M A S K I N Ö V E R A R M A T U R U T M A T N I N G UTF I TAKET Chl Ch2 3 5 E 7 Infång, g r a d - BB R o f C-276 ppm Cx-2^2 ppm M o d o I v Ä r d o n M pptn 23 17 16 15 IB _ 5

Figur 8. S p r i d n i n g av N2O v i d bordfräs med o r i g i n a l spånkåpa: med ändrad utsläppsöppning, r o t e r a n d e v e r k t y g .

Även i d e t t a prov v a r h a l t e n 276 ppm v i d i n j i c e r i n g i frånluftkanalen. V i d i n j i c e r i n g av sansa gasflöde genoB provkroppen erhölls 243 ppB. Infång-n i Infång-ngsgradeInfång-n blev 88 %.

Det t y d e r på a t t u t f o r B n i n g e n av injektionsöppningen är av s t o r b e t y d e l s e . S l u t s a t s e n av försöken b l e v a t t Betoden förefaller ha goda Böjligheter a t t u t v e c k l a s för a t t bedöna en spånkåpas infångningsförmåga. För a t t erhålla tillfredsställande r e s u l t a t måste däremot utformningen av i n j i c e r i n g s -punkten v i d o l i k a v e r k t y g s a l t e r n a t i v undersökas y t t e r l i g a r e .

11 4. BESTÄMNING AV SPANKAPORS INFANGNINGSFÖRMAGA GENOM VIKTJÄMFÖRELSE

MELLAN AVVERKAD MATERIALMÄNGD OCH UPPSAMLAT SPÄN OCH DAMM Försöken utfördes v i d b e a r b e t n i n g i en bordfråsmaskin. T i l l måtten 400x400x1200 mm anslöts b e f i n t l i g frånluftkanal.

Under försöken användes en spånkåpa framtagen av Trätek.

en låda med

F i g u r 9. Den framtagna lådan kopplad t i l l bordfräsen,

F i l t e r s l a n g e n bestod av en dammsugarpåse med en längd av 1000 mm och d i a -metern 125 mm. Det bedömdes a t t avskiljningsförmågan är tillräcklig då den avverkade spånmängden under försöken är l i t e n v a r v i d e v e n t u e l l a förluster av f i n a p a r t i k l a r e j påverkar viktsbestämningen.

12

F i g u r 10. Filterpäsen monterad på frånluftkanalen

T r y c k f a l l e t över f i l t r e t uppmättes t i l l 120 Pa v i l k e t i n t e medför någon flödesninskning av b e t y d e l s e .

Under försöksserien var flödet över f i l t r e t 720 m3/h.

Massan på en provkropp bestämdes före och e f t e r bearbetningen med en nog-grannhet av ± 0,1 g. Därigenom fastställdes massan av det avverkade mate-r i a l e t . Genom jämfömate-relse av v i k t m i n s k n i n g e n av pmate-rovkmate-roppen och v i k t e n på det uppsamlade m a t e r i a l e t kunde spänkåpans infångnlngsgrad bestämmas.

13

F i g u r 1 1 . Vägning av m a t e r i a l 4.1 R e s u l t a t

4.1.1 Furu

En försöksserie med provkroppar av f u r u genomfördes. Provkropparnas dimen-s i o n var 45x60x1000 mm. Under fördimen-söket motfrädimen-stedimen-s e t t dimen-spår i provkropparna med e t t d j u p av 5 mm och en bredd av 50 mm. Försöksserien omfattade 5 s t provfräsningar.

E t t tvåskärigt v e r k t y g användes med diametern r/m. M a t n i n g s h a s t i g h e t e n var 3 m/min.

180 mm och v a r v t a l e t 3000

VIKTSKILLNflD (g)

1 2 3 A 5 medel-värde

Figur 12. S k i l l n a d e n i massa mellan avverkat m a t e r i a l och uppsamlat mate r i a l i filterpåsen u t t r y c k t i gram.

14

PROCENTUELL SKILLNAD CO

Figur 13. S k i l l n a d e n i massa omräknad i procent av d e t avverkade mate-r i a l e t .

Som synes är s k i l l n a d e n mellan avverkat och uppsamlat m a t e r i a l i m e d e l t a l 2,8 %. Det får anses vara tillfredsställande beroende på a t t det v i d börj a n och s l u t e t av b e a r b e t n i n g s c y k e l n e börj kan erhållas en fullständig i n -fångning t r o t s a t t en mycket god spånkåpa användes.

4.1.2 Medium Density Fiberboard (MDF)

Försök med MDF utfördes på samma sätt som med f u r u . Provkropparnas mått var 16x60x1000 mm.

VIKTSKILLNflD Cg)

F i g u r 14. S k i l l n a d e n i massa mellan avverkat och uppsamlat m a t e r i a l i f i l t e r s l a n g e n u t t r y c k t i gram.

15

PROCENTUELL SKILLNAD <"/.)

medel-värde

F i g u r 15. S k i l l n a d e n i massa omräknad i procent av d e t avverkade mate r i a l e t .

I d e t t a f a l l är den p r o c e n t u e l l a s k i l l n a d e n enbart 0,5 procent d.v.s. i n -fångningsförnägan är avsevärt bättre än v i d proven med massiv f u r u . Det beror på a t t v i d b e a r b e t n i n g av NDF b i l d a s d e t enbart damn v i l k e t på grund av s i n lägre massa har lättare a t t följa med luftströmmar än t y n g r e p a r t i -k l a r .

Högsta mätvärdet l i g g e r 0,3 p r o c e n t e n h e t e r Över medelvärdet, och lägsta mätvärdet l i g g e r 0,3 p r o c e n t e n h e t e r under medelvärdet. R e p e t i t i o n s n o g -grannheten är således ± 60 %, v i l k e t i n t e är a c c e p t a b e l t .

R e s u l t a t e n i f u r u - s e r i e n t y d e r på a t t r e p e t i t i o n s n o g g r a n n h e t e n ned en v i d a r e u t v e c k l a d provmetod bör kunna vara tillräcklig för a t t under i n d u -s t r i e l l a förhållanden erhålla en u p p f a t t n i n g om -spånkåpor-s infångning-s- infångnings-förmåga. Man får e m e l l e r t i d i n t e glömma a t t damm som kan s p r i d a s från spånkåpan och ge höga dammkoncentrationer i omgivningen har en låg t o t a l -massa och därigenom påverkar massbestämningen endast i r i n g a grad.

För a t t undersöka om s k i l l n a d e r n a i massa m e l l a n d e t avverkade och d e t uppsamlade m a t e r i a l e t berodde på fuktavgång under bearbetningen under-söktes spånets fuktinnehåll. Uppsamlat spån och spån som f r a m t a g i t s genom h a n d h y v l i n g av f u r u förvarades i en värmekammare med en temperatur av 91° C under 30 m i n u t e r . Det uppsamlade m a t e r i a l e t förlorade 1,0 % mer i v i k t än d e t handhyvlade spånet. D.v.s. d e t maskinbearbetade spånet hade e n l i g t mätningen a v g i v i t mer v a t t e n än d e t handhyvlade. S k i l l n a d e n är dock så l i t e n a t t den u n d e r s t i g e r mätmetodens noggrannhet.

5. BESTÄMNING AV SPANRAPORS BALANSLUFTFLÖDE

I träindustrin användes v a n l i g e n höga p e r i f e r i h a s t i g h e t e r på v e r k t y g e n . H a s t i g h e t e r på 6090 m/s förekommer. V e r k t y g e t f u n g e r a r då i s t o r u t -sträckning som e t t fläkthjul och kan ge e t t avsevärt luftflöde.

16

Om v e r k t y g e t s egenluftflöde e j begränsas e l l e r u t n y t t j a s för infångning av damm och spån är d e t svårt a t t h i n d r a utläckage och danmblåsning. Det frånluftflöde som behövs för a t t förhindra utblåsning orsakad av e g e n l u f t -flödet benämns balansluftflöde.

164 B^/h

n o m-'/h

F i g u r 16. Exempel på en spånkåpas balansluftflöde

1 e t t t i d i g a r e a r b e t e . "Energibesparande spånkåpor för minskad damm-s p r i d n i n g " /1/r h a r d e t v i damm-s a t damm-s i g a t t en kåpa med l i t e t balandamm-sluftflöde har bättre infångningsförmåga än en kåpa med s t o r t balansluftflöde.

Balansluftflödet mäts e n k l a s t genom a t t med en mätfläkt lägga e t t g r a d v i s ökande frånluftflöde över spånkåpan. Man uppmäter d e t flöde som krävs för a t t den av v e r k t y g e t a l s t r a d e utblåsningen genom kåpans arbetsöppning h e l t s k a l l upphöra.

Denna metod l i m p a r s i g e j a t t utföra u t e på i n d u s t r i n eftersom en s p e c i e l l mätfläkt med tillhörande v a r v t a l s r e g l e r i n g är nödvändig.

Det kan även vara svårt a t t under p r a k t i s k a förhållanden avgöra v i d v i l k e t pålagt frånluftflöde som utblåsningen upphör.

I p r o j e k t e t undersöktes därför om en mätkanal kan anbringas i spånkåpans arbetsöppning och där mäta den a l s t r a d e luftströmmen.

Försöket utfördes på en bordfräsmaskin där en rektangulär mätkanal lades u t e f t e r anhållets kant i blåsriktningen. Måtten på kanalen var 60x60x1000 mm.

NlnCMML

/ a» i

17 5.1 R e s u l t a t

Det visade s i g vara nycket svårt a t t h i t t a en lämplig nätpunkt i kanalen då t u r b u l e n s e n var s t o r . Vidare uppstod e t t t r y c k f a l l i mätkanalen v a r v i d s k i l l n a d e n mellan uppmätta värden i kanalen och värden mätta med fläkt var 8-15 %. D e t t a innebär a t t metoden e j kan anses lämplig a t t v i d a r e u t v e c k l a för fältmässigt bruk. Det är också svårigheter a t t r e l a t e r a uppmätta balansflöden t i l l e v e n t u e l l a dammkoncentrationer. Däremot har den s i t t berättigande v i d bedömning och n y u t v e c k l i n g av spånkåpor under l a b o r a -toriemässiga förhållanden där särskild mätfläkt kan användas.

6. SLUTSATSER

Av de t r e inom p r o j e k t e t undersökta metoderna lämpar s i g både utvärdering med hjälp av spårgas och viktbestämning av avverkat m a t e r i a l för v i d a r e u t -v e c k l i n g t i l l fältmässiga mätmetoder för bestämning a-v spånkåpors infångningsförmåga. De båda metoderna k o m p l e t t e r a r varandra på så sätt a t t v i k t -bestämning av avverkat m a t e r i a l även t a r hänsyn t i l l större p a r t i k l a r SODD

spånor v i l k e t e j kan bestämmas med hjälp av spårgasmätningar.

Bestämning av balansflöde kan däremot e j anses kunna användas under fält-mässiga förhållanden på grund av t i d i g a r e b e s k r i v n a n a c k d e l a r .

7. LITTERATUR

/ I / Enno Abel, E r i c von G e r t t e n , 1984: Energibesparande spånkåpor för minskad dammspridning

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi

Troédssons forskningsfond

Trätekn i kCent ru m

I N S T I T I J T H T F O R T R A T E K N I S K F O R S K N I N G

Box 5609,114 86 STOCKHOLM Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00

Telex: 144 45 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli

Åsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 Telefax: 036-16 87 98 ISSN 0283-4634 931 87 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-652 00 Telex: 650 31 expolar s Telefax: 0910-652 65