ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Manligt och kvinnligt missbruk
-
en dokumentstudie av LVM-domar utifrån ett genusperspektiv
Författare: Fanny Axelsson Alicia Sjöberg Handledare:
MANLIGT OCH KVINNLIGT MISSBRUK
- en dokumentstudie av LVM-domar utifrån ett genusperspektiv Fanny Axelsson och Alicia Sjöberg
Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Sammanfattning
Studien syftar till att undersöka om och i så fall på vilket sätt stereotypiska föreställningar om genus och missbruk kan identifieras i LVM-domar i Örebro län under år 2019, och vilka möjliga konsekvenser det resulterar i för bedömningsunderlag och domstolsbeslut. Vidare syftar studien till att mer specifikt analysera dessa resultat i ljuset av sociala konstruktioner med fokus på genusteorin och stämplingsteorin. Studien vilar på en socialkonstruktivistisk grund med en kvalitativ ansats. Antalet LVM-domar som granskas är 34 stycken enligt 4 § LVM. Domarna fördelas i två kategorier; män och kvinnor. Resultatet analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där fyra teman har identifierats. De identifierade temana är social utsatthet, hälsa, motivation och förvaltningsrättens bedömning. Resultatet visar att det finns likheter och skillnader i hur män och kvinnor framställs och beskrivs i LVM-domarna. Sociala konstruktioner om vad som anses vara kvinnligt respektive manligt är genomgående för de analyser som gjorts i studien. Resultatet visar att det finns skäl till fortsatta studier kring genus för att medvetandegöra stereotypa föreställningar och vilken påverkan det har för kommande utfall. Praktiska implikationer för socialt arbete diskuteras i förhållande till studiens resultat. Nyckelord: missbruk, tvångsvård, LVM, genus, kön, förvaltningsrätt, socialkonstruktivism
MALE AND FEMALE SUBSTANCE ABUSE
- a document study of compulsory care judgements from a gender perspective Fanny Axelsson and Alicia Sjöberg
Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work Social Work
Undergraduate Essay 15 credits Spring 2020
Abstract
The aim of this study is to investigate if and in what way stereotypical notions about gender and substance abuse can be identified in compulsory care judgement in Örebro county 2019, and what possible consequences it will result in with regards to court decision and their assessments. The study also aims to more specifically analyze the result from the perspective of social constructions, specifically gender theory and stigmatization theory. The study is based on a social constructivist view with a qualitative approach. According to 4 § LVM, the total number of compulsory care judgements is 34. The judgements are separated in two categories; men and women. The results is analyzed using a qualitative content analysis where four themes has been identified; social vulnerability, health, motivation and the judgement of the court. The result shows that there are both similarities and differences in how men and women are produced in the description of the compulsory care judgement. Social constructions about male and female attributes are consistent throughout the analyses of this study. The results show that there are reasons to further study the concept of gender in order to raise the issue of stereotypical notions and what impact it might have on future outcomes. Practical implications for social work are also discussed.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
2 Tidigare forskning ... 2
2.1 Sociala faktorer ... 2
2.2 Hälsofaktorer ... 3
2.3 Motivationsfaktorer ... 3
2.4 Motivering till studie ... 4
3 Bakgrund ... 4 3.1 Missbruksbegreppet ... 4 3.2 Lagstiftning ... 5 4 Teoretiskt ramverk ... 6 4.1 Socialkonstruktivismen ... 6 4.2 Genusteorin ... 7 4.3 Stämplingsteorin ... 7 4.4 Sammanfattning ... 8 5 Metod ... 9 5.1 Metodansats ... 9 5.2 Informationssökning ...10
5.3 Datainsamlingsmetod och urval ...10
5.4 Analysmetod ...11
5.5 Kvalitet och generaliserbarhet ...12
5.6 Etiska överväganden ...13
6 Resultat och analys ...13
6.1 Hälsa ...13
6.1.1 Fysisk hälsa ...14
6.1.2 Psykisk hälsa ...15
6.2 Social utsatthet ...16
6.2.1 Nätverk ...16
6.2.2 Kriminalitet och utåtagerande beteende ...18
6.2.3 Sysselsättning, ekonomi och boende ...19
6.3 Motivation ...20
6.3.1 Inställning till vård ...20
6.4.1 Indikationer vid beslut ...22
7 Diskussion ...23
7.1 Praktiska implikationer för socialt arbete ...25
7.2 Studiens styrkor och begränsningar ...25
7.3 Förslag till vidare forskning ...26
7.4 Avslutning ...26
1
1 Inledning
Alkohol- och narkotikamissbruk är sociala problem som drabbar samhället, anhöriga och framför allt den enskilda individen, såväl män som kvinnor. Definitionen av missbruk, det vill säga vad som anses vara ett skadligt bruk av alkohol eller narkotika, är en samhällskonstruktion som bygger på att individen inte kan se till sitt liv och hälsa. På grund av denna konstruktion anses ofta individer som har ett missbruk vara avvikare i samhället (Billinger & Hübner, 2009). Individer som av samhället anses vara i behov av hjälp för sitt missbruk kan tvångsvårdas enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall [LVM] utifrån kriterierna i 4 §. År 2018 vårdades 266 individer i Sverige enligt 4 § LVM varav 95 var kvinnor och 171 var män (Statens institutionsstyrelse, 2019). Eftersom skadligt missbruk ses som en social konstruktion finns det också skillnader i hur missbruket skattas och bedöms beroende på kön (Johansson & Herz, 2016). Både män och kvinnor drabbas hårt av missbruk och det är av yttersta vikt att ta hänsyn till sociala omständigheter och bakomliggande faktorer utifrån ett genusperspektiv när LVM utredningar görs och i den bedömning av nödvändiga åtgärder som medföljer.
Det finns både likheter och skillnader i män och kvinnors missbruksproblematik. Forskning har inte påvisat några skillnader i till vilken grad kvinnor respektive män är motiverade till att upphöra med sitt missbruk. Skillnader har dock identifierats i vad som motiverar män respektive kvinnor i deras beslut, och funnit bland annat sociodemografiska faktorer som till exempel ålder, etnicitet, kön och typ av drog (Taylor, Caudy, Blasko & Taxman, 2017). Andra skillnader mellan könen är vilka sociala problem som kopplas till missbruket. Män har i större utsträckning problem med ekonomi och kriminalitet, och kvinnor tenderar att i större utsträckning ha problem med hälsa, familjerelationer och det sociala livet generellt. Både män och kvinnor med missbruksproblematik stigmatiseras av samhället, men kvinnor i högre grad än män (Storbjörk, 2011). Missbrukande kvinnor är en extra utsatt grupp i samhället och uppfattas som sårbara och utsatta. Med bakgrund i detta kan därför kvinnor och män bli behandlade på olika sätt inom socialtjänsten och rättssystemet (se exempelvis Samuelsson, 2015).
Baserat på alltmer forskning om könsskillnader framhävs mer och mer systematiskt vikten av att ta hänsyn till genuskonstruktioner både inom socialtjänsten och rättssystemet (Mattsson, 2005). Genus är en social konstruktion som påverkar det sociala arbetets organisation. Den typ av hjälp som män och kvinnor erbjuds kan påverkas av de traditionella stereotypiska föreställningar som samhället har skapat kring manliga och kvinnliga uttryck och roller (Johansson & Herz, 2016). Genus behöver medvetandegöras för att kunna se förbi stereotypiska genusroller och istället se till en individs specifika problem för att individen ska få rätt hjälp (Samuelsson, 2015). Det finns alltså ett stort utrymme för kön- och genusfrågor inom det sociala arbetets praktik (Johansson & Herz, 2016). Med grund i ovanstående är det därför av stor vikt att undersöka genusperspektivet utifrån bedömningen om huruvida en individ ska vårdas enligt LVM.
1.1 Problemformulering
Med anledning av att en medvetenhet kring genuskonstruktioner blivit allt mer betydelsefullt att beakta och synliggöra inom det sociala arbetet bör fler studier belysa ämnet. LVM är unikt för den svenska kontexten vilket är ett skäl till att studera lagstiftningen ytterligare för att skapa en djupare förståelse och bredare bild av lagstiftningen utifrån ett genusperspektiv. Genom att
2 belysa vikten av ett genusperspektiv inom rättssystemets bedömning av missbruk kan det bidra till att synliggöra hur genusroller framträder och påverkar innehållet i förvaltningsrättens domar avseende LVM.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt stereotypiska föreställningar om genus och missbruk kan identifieras i LVM-domar i Örebro län under år 2019, och vilka möjliga konsekvenser det resulterar i för bedömningsunderlag och domstolsbeslut. Vidare syftar studien till att mer specifikt analysera dessa resultat i ljuset av sociala konstruktioner med fokus på genusteorin och stämplingsteorin.
Syftet med föreliggande studie besvaras genom följande specifika frågeställningar:
1. Hur beskrivs och framställs missbruket i LVM-domar för kvinnor respektive män, och vilka eventuella likheter och skillnader kan identifieras?
2. Vilka argument förs för beslut enligt LVM utifrån ett genusperspektiv?
2 Tidigare forskning
Följande avsnitt har för avsikt att ge en överblick kring den forskning som finns gällande missbruk, dess konsekvenser, efterföljande vård och hur detta kan skilja sig åt mellan män och kvinnor. Vi har därför valt att skriva om olika faktorer som kan kopplas till missbruk. Den forskning som valts ut består av både nationella och internationella studier för att kunna ge en bredare överblick av missbruk som fenomen. Eftersom tvångsvård enligt LVM är unikt för den svenska kontexten finns det mycket begränsad forskning om detta specifikt. Avsnittet inkluderar såväl kvantitativa som kvalitativa studier.
2.1 Sociala faktorer
Individer som missbrukar alkohol och narkotika har ofta inte bara problem med alkohol- eller drogintaget utan missbruket leder många gånger till kriminalitet, bostads- och arbetslöshet, destruktiva nätverk och andra riskfyllda beteenden (Ekendahl, 2011). Dessa konsekvenser tar sig uttryck på olika sätt när det gäller män och kvinnor. För kvinnor är de mest vanligt förekommande problemen relaterade till fysisk och psykisk hälsa, familjerelationer och de sociala relationerna generellt. När det gäller mäns sociala faktorer är det ekonomi som påverkas mest negativt samt förekomsten av kriminellt beteende. Det är inte ovanligt att män ägnar sig åt olagliga aktiviteter för att kunna försörja sig och för många män som missbrukar är kriminella handlingar deras huvudinkomst. Kvinnor har istället ofta en huvudinkomst i form av sociala ersättningar, som sjukpension eller motsvarande. Män har dock sammantaget större problem med inkomst, bostad och familjesituation än vad kvinnor har (Storbjörk, 2011). När det gäller män som missbrukar är de mer utåtagerande än kvinnor och det är inte ovanligt att män som är kriminella ägnar sig åt att skada sig själva eller andra i sin omgivning (Wallander & Blomqvist, 2005). Missbruket påverkar en mängd olika faktorer som omger individen, och hur dessa uttrycks kan relateras till genus.
Män och kvinnor som har missbruksproblematik påverkas olika av samhällets normer och värderingar. I en studie av Samuelsson (2015) har sex fokusgrupper använts för att studera genuskonstruktionen inom missbrukarvården i Sverige. Sammanlagt deltog 30 personer med
3 missbruksproblematik fördelat på de sex fokusgrupperna. Resultatet visade att både män och kvinnor upplevde sig påverkas av de genusbaserade normerna i samhället. Det är samhället som tillskriver vilka egenskaper som definierar manligt respektive kvinnligt och detta påverkar också hur samhället ser på missbruk (Samuelsson, 2015). Kvinnor med missbruksproblematik ses generellt som mer avvikande än män med samma problematik baserat på de stereotypa genusroller vi är vana vid (Storbjörk, 2011). Att män med missbruksproblematik är pappor och hur ansvaret ser ut kring det är till exempel ofta något som förbises. Det läggs inte lika mycket vikt på att en man ska vara en ansvarsfull förälder och mannen blir inte heller uppmuntrad till att hålla kontakten med sina barn i lika hög utsträckning som kvinnor. Kvinnor själva beskriver att de upplever sitt missbruk som mer skamligt än vad män gör. På grund av kvinnornas position i samhället och den sexuella exponeringen definieras kvinnor som en mer utsatt grupp än män (Samuelsson, 2015). Det är inte ovanligt att kvinnor som missbrukar ägnar sig åt prostitution (Burnette, Schneider, Timko & Ilgen, 2009). Kvinnors moderskap, och de förväntningar som finns kring detta, blir skambelagt och skapar sammantaget en mycket svår situation för kvinnan (Samuelsson, 2015). Denna skam och skuld kan leda till att kvinnor undviker att söka hjälp och kan bottna i en rädsla för den eventuella risken att hamna i utredningar av deras kompetens och lämplighet och att i slutändan förlora vårdnaden om sina barn (Grahn, Chassler & Lundgren, 2014). Män och kvinnor som har en missbruksproblematik uppfattas på olika sätt i samhället där kvinnor är en extra utsatt grupp.
2.2 Hälsofaktorer
Det är inte ovanligt att klienter som faller inom ramen för LVM lider av psykisk ohälsa i form av depression, oro eller ångest. Av den anledningen är det viktigt att ta hänsyn till inte bara det fysiska utan också det psykiska hälsotillståndet vid bedömning om LVM (Wallander & Blomqvist, 2005). Det har visat sig att kvinnor med missbruksproblematik uppvisar högre grad psykisk ohälsa jämfört med män. En förklaring till detta kan vara att kvinnor upplever sitt missbruk som mer skamfyllt än män (Grahn, Chassler & Lundgren, 2014). Den psykiska hälsan vid missbruk kan också relateras till suicid och suicidförsök. Risken att utföra ett suicidförsök eller att begå suicid är betydligt högre vid missbruk, oberoende av typ av missbruk. Kvinnor och män löper lika hög risk att begå suicid eller att ha suicidtankar, men kvinnor uttalar sina tankar om detta i en högre utsträckning än män (Lynch et al., 2020). Missbruk är starkt kopplat till psykisk hälsa både för män och kvinnor.
Utöver en hög grad av psykisk ohälsa är missbruk ofta associerat med fysisk ohälsa. Fysiska problem kan innebära neurologiska sjukdomar, problem med levern och andra typer av mag- och tarmsjukdomar. Det kan även innefatta andningssvårigheter eller avmagring till följd av missbruket. Individer med alkoholmissbruk utsätter sin kropp för större fysisk skada i jämförelse med individer som brukar narkotika och mängden alkohol har stor betydelse för de eventuella fysiska skadorna (Keaney, 2011). Socialsekreterare har visat sig lägga lika stor vikt vid den psykiska hälsan som den fysiska hälsan vid bedömning av LVM (Wallander & Blomqvist, 2005). De fysiska och psykiska problem som ett missbruk kan leda till kan oftast härledas till andra typer av sociala problem som missbruket genererat, till exempel bostadssituation eller ett destruktivt nätverk (se exempelvis Keaney, 2011).
2.3 Motivationsfaktorer
Klienter som uppvisar ett ökat missbruk, men inte tar emot behandling på frivillig väg eller inte har möjlighet att ta emot behandling på frivillig väg är mest troliga att beredas tvångsvård enligt LVM (Wallander & Blomqvist, 2005). Många klienter som blir aktuella för LVM känner sig
4 kränkta och saknar en övertygelse om att tvånget kan leda till att skapa motivation till att sluta missbruka. Vissa klienter anser att de var motiverade innan tvångsvård blev aktuellt och att de då tappade motivationen i samband med det, medan andra klienter upplever att de behöver tvångsvårdas för att de inte klarar av att sluta missbruka själva (Ekendahl, 2001). Män och kvinnor uppvisar både likheter och skillnader i motivation till behandling. Kvinnor som utöver sitt missbruk prostituerar sig har visats vara mindre benägna att ta emot behandling för sitt missbruk vilket delvis kan kopplas till en upplevd press från straffrättssystemet (Burnette et al., 2009). Mängden alkohol eller droger, upplevelsen av att det är ett problem eller insikten av ett behov av behandling skiljer sig inte anmärkningsvärt mellan de olika könen (Storbjörk, 2011). Det bekräftas delvis i en kvantitativ studie gjord av Taylor et. al., (2017) som studerade om motivationen skiljer sig åt bland män och kvinnor till att få behandling för sitt missbruk. Några skillnader i vilken utsträckning män och kvinnor motiveras till behandling hittades inte i studien och resultatet visade att behandlingen ser likadan ut oavsett kön. Däremot tycks motivationen hos män och kvinnor påverkas av olika sociodemografiska faktorer som till exempel ålder, etnicitet och typ av drog för att reducera sitt missbruk. Motivation är således en viktig komponent för att klienter ska kunna ändra sin livssituation och vara mottagliga för behandling som leder till goda resultat (Taylor et al., 2017).
2.4 Motivering till studie
Med bakgrund i ovanstående finns det sammantaget en del forskning inom missbrukarvården med fokus på genus. Flertalet studier, där utrymme getts till klienterna i fråga, belyser skillnader och likheter mellan män och kvinnor som lider av en missbruksproblematik. En del studier belyser missbrukarvården i stort och några få belyser tvångsvård med grund i lagstiftningen för LVM. Vad som dock identifierats bristande är forskning som belyser den svenska lagstiftningen kring tvångsvård av missbruk och hur den ges i uttryck utifrån ett genusperspektiv. Ingen av de funna studierna i arbetet har använt sig av domar vilket gör att det finns ytterligare skäl att studera LVM-domar utifrån ett genusperspektiv.
3 Bakgrund
I detta avsnitt följer en beskrivning av begreppet missbruk och hur det kan förstås på olika sätt. Vidare ges en överblick av aktuella lagstiftningar vilka är regeringsformen (1974:152) [RF], socialtjänstlagen (2001:453) [SoL] och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall [LVM].
3.1 Missbruksbegreppet
I statens missbruksutredning som genomfördes under år 2009–2011 framkom det att cirka 80 000 individer i Sverige har ett tungt alkoholmissbruk. I utredningen framkom det även att 29 500 individer har ett problematiskt narkotikamissbruk. Siffrorna för detta baserades på antal individer som vårdats inom öppen eller sluten vård med fokus på alkohol- eller narkotikadiagnoser (Socialstyrelsen, 2019). Det är därför rimligt att anta att det finns stora mörkertal. Missbruksbegreppet kan ses som en social konstruktion och samhället har gemensamt kommit överens om vad som definierar ett missbruk. Ett missbruk kan definieras som ett begrepp vars innebörd är att en individ har ett problematiskt och hälsofarligt bruk av alkohol eller narkotika. Användandet leder till allvarliga konsekvenser för hälsan, ekonomin och det sociala livet som påverkar både individen och dennes omgivning. Individen anses då avvika från det förväntade och frångår normerna för vad som anses vara socialt accepterat. Det
5 är dock av stor vikt att vara medveten om att den sociala kontexten påverkar vad som anses vara ett missbruk och kan definieras på olika sätt beroende på tid och land (Billinger & Hübner, 2009).
Vidare finns det andra definitioner på vad som anses vara ett problematiskt bruk av alkohol och narkotika och det kan även skilja sig åt mellan olika yrkesgrupper och verksamheter. Hälso- och sjukvårdens definition på missbruk utgår ifrån diagnossystemen International statistical classification of diseases and related health problems (ICD) och Diagnostic and statistical manual of mental disorders (DSM) för att bedöma om en individ har ett problematiskt bruk av alkohol eller narkotika. I DSM-IV definieras ett missbruk utifrån en rad olika kriterier, där minst ett av dessa måste vara uppfyllda under en och samma ettårsperiod. Det första kriteriet som beskrivs är att användningen av alkohol eller narkotika resulterar i misslyckanden att fullfölja sina skyldigheter i hemmet, på arbetet eller i skolan. Det andra kriteriet är att användningen av alkohol och narkotika leder till att individen hamnar i riskfyllda situationer. De sista kriterierna betonar återkommande kontakt med rättsväsendet och ett fortsatt bruk av alkohol och narkotika trots upprepade problem. I den nya DSM-5 har begreppen missbruk och beroende ersatts av substansbrukssyndrom. Definitionen av missbruk som benämns i DSM-IV används dock fortfarande i Socialstyrelsens riktlinjer. Socialtjänsten gör inga egna diagnosbedömningar utifrån individens missbruksproblem och i socialtjänstlagen (2001:453) [SoL] används begreppet missbruk utan någon specifik definition (Socialstyrelsen, 2019).
3.2 Lagstiftning
I regeringsformen (1974:152) 1 kap. 2 § [RF] regleras människors lika värde. Den offentliga makten ska verka med respekt för alla människors frihet och värdighet. Ingen människa ska behöva diskrimineras på grund av könstillhörighet, hudfärg, sexuell läggning eller etniskt ursprung. Offentlig verksamhet ska arbeta för att människor ska uppnå trygghet vad gäller bostad, arbete, utbildning, social omsorg samt förutsättningar för en god hälsa. När det gäller missbruk, och socialvården i stort, är det socialnämnden som besitter det yttersta ansvaret för att människor ska få det stöd och den hjälp de är i behov av i enlighet med 2 kap. 1 § SoL. Ansvaret som socialtjänsten har över individen som missbrukar regleras i 5 kap. 9 § SoL. Vad som utmärker socialtjänstlagen är att den bygger på frivillighetsprincipen, vilket innebär att inga åtgärder får vidtas om individen i fråga motsätter sig det (Lundgren & Sunesson, 2020). Till skillnad från SoL är lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall [LVM] en tvångslag och frångår således frivillighetsprincipen. LVM är en kompletterande lag utöver SoL och riktas till vuxna över 18 år (Alfvengren, 2018). LVM tillämpas när vårdbehovet hos individer med missbruksproblematik inte kan tillgodoses genom frivillig vård enligt SoL. Syftet med lagen är att bryta ett destruktivt missbruk och underlätta frivillig behandling. Tvångsvård ska förhoppningsvis leda till motivation till behandling och om möjligt stöd genom frivilliga insatser längre fram. Då LVM frångår principen om självbestämmanderätt och människors frivillighet är det av stor vikt att LVM endast tillämpas när tillståndet för individer med missbruksproblematik inte kan behandlas genom andra vårdinsatser på grund av stora och akuta hälsorisker. Det är som tidigare nämnt socialnämnden som har det yttersta ansvaret för handläggning av ärenden. Ansvaret för handläggning av ärenden regleras i 11 kap. 1 § SoL, där det beskrivs att socialnämnden ska inleda utredning så snart som möjligt om det inkommit anmälan, ansökan eller annan information som kan vara anledning till en åtgärd från nämndens sida. När det gäller lagstiftningen för LVM regleras handläggning i 7 §, när det inkommit en anmälan enligt 6 § eller att nämnden fått kännedom om något som kan innebära skäl att bereda någon tvångsvård. När det gäller akut fara för individens liv kan 13 § LVM bli aktuell i form av ett omedelbart omhändertagande som är ett allvarligt ingrepp i individens självbestämmande
6 och ses som en sista utväg. Om nämnden efter utredning anser att det finns tillräckligt med skäl för att ansöka om tvångsvård för individen ska nämnden ansöka om vård hos förvaltningsrätten i enlighet med 11 § LVM. Individer som bereds tvångsvård enligt LVM besitter rättigheten att föra sin egen talan under förvaltningsrättens bedömning och har således rätt att bekräfta eller bestrida vad som framförs i utredningen (Lundgren & Sunesson, 2020).
Individer som ska beredas tvångsvård enligt LVM måste uppfylla samtliga generalindikationer och minst en specialindikation. Förutsättningarna för att beredas tvångsvård enligt LVM regleras i 4 §, som nedan nämns i sin helhet. De två första punkterna är generalindikationer och punkt 3 a), b) och c) är specialindikationer, som även benämns a) hälsoindikationen, b) den sociala indikationen och c) våldsindikationen:
4 § Tvångsvård skall beslutas om,
1. Någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,
2. Vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och
3. han eller hon till följd av missbruket
a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller
c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.
Vad som däremot är angeläget att betona är vikten av ett helhetsperspektiv vid bedömning om vård enligt LVM. Den enskilde individens totala livssituation bör tas i beaktande under utredning och vid beslut (Lundgren & Sunesson, 2020). Trots att bara en specialindikation måste uppfyllas för att LVM ska vara aktuellt är det inte ovanligt att samtliga av de tre specialindikationerna uppfylls (Alfvengren, 2018).
4 Teoretiskt ramverk
Följande avsnitt har för avsikt att belysa och beskriva de teoretiska utgångspunkter som studien vilar på. Vi har valt att inspireras av socialkonstruktivismen och utgår ifrån genusteorin och stämplingsteorin. Teorierna kommer att beskrivas nedan för att sedan användas för att analysera studiens resultat.
4.1 Socialkonstruktivismen
Föreliggande studie vilar på en socialkonstruktivistisk grund. Socialkonstruktivismen är en vetenskapsteori som grundar sig i att verkligheten är socialt konstruerad av människor i samspel med varandra. Sociala fenomen och dess betydelse är något som människor tillsammans skapar via språket och kan aldrig sägas vara absoluta utan förändras med tiden. En socialkonstruktivistisk grund kan vara fördelaktig att använda i en studie då det finns möjlighet att studera sociala fenomen med ett dynamiskt synsätt (Wenneberg, 2010). Då den föreliggande studien syftar till att undersöka de sociala konstruktionerna genus och missbruk i LVM-domar anser vi att socialkonstruktivism som vetenskapsteori är fördelaktig att inspireras av. Vi utgår ifrån att det är samhället som har definierat vad genus och missbruk är vilket kan speglas i innehållet i LVM-domarna och styrker därför valet av att studien ska vila på detta vetenskapsteoretiska perspektiv.
7
4.2 Genusteorin
Kön och genus är två begrepp som kan upplevas lika i sin betydelse. Det finns dock skillnader i hur genus och kön beskrivs både i teori och praktik. Kön anses ofta ha en biologisk betydelse medan genus oftast ses som det sociala könet och hänvisar till att det är socialt konstruerat (Piuva & Karlsson, 2012). Inom genusteorin betonas de normer och stereotypiska föreställningar, baserade på samhällskontexten, för vad som anses kvinnligt respektive manligt. Genussystem är en central del av genusteorin vilket innebär att det finns ett patriarkalt system som rangordnar människor utifrån deras könstillhörighet där män värderas högre än kvinnor. Kvinnor kan i det systemet ses som det andra könet som prioriteras efter män (Elvin-Nowak & Thomsson, 2012). De olika könen hålls ständigt isär då män och kvinnor förväntas ägna sig åt olika saker. Att kvinnor förväntas att ta hand om familjen och mannen förväntas att försörja familjen är två exempel på förväntningar kopplat till genus (Mattsson, 2015). De normer och stereotypiska föreställningar som appliceras baserat på kön uppstår redan när vi föds. Det riktas genast förväntningar, uppfattningar och förklaringar till hur vi ska bete oss, vad vi förväntas göra eller vad vi förväntas säga utifrån våra genusroller (Angelöw, Jonsson & Stier, 2015). Det finns till exempel normer och föreställningar om att män är mindre känslosamma än kvinnor och att kvinnor är lugnare än män. Att män och kvinnor allt som oftast lever upp till de normer och föreställningar som finns i samhället kan bero på flera orsaker, bland annat oviljan att visa sig svag och sårbar. Sammantaget tillskrivs män och kvinnor olika egenskaper och roller. Det finns en risk att omgivningen runt omkring ser personen som avvikande om de genusbaserade normerna inte efterföljs, vilket kan leda till utanförskap från sammanhang som personen tidigare varit en del av (Elvin- Nowak & Thomsson, 2012).
Genusteorin består av tre olika dimensioner; den individuella, den strukturella och den symboliska. Den individuella dimensionen innefattar bland annat hur upplevelsen av genus konstrueras genom sociala villkor som formas i den enskilda individens omgivning. Den strukturella dimensionen definieras av att genus ständigt finns närvarande i samhällets strukturer. Män och kvinnor ägnar sig åt olika sociala och samhälleliga aktiviteter som blir tydligt i till exempel val av arbete, utbildning och umgänge. Män och kvinnor har alltså utifrån samhällets normer olika stereotypiska föreställningar som de förväntas leva upp till. Den symboliska dimensionen ges i uttryck i språket. Ord som kan verka könsneutrala tillsätts ett genusvärde, till exempel ordet “omvårdnad”. Ordet “omvårdnad” har ingen särskild koppling till kön eller genus, trots det kopplar vi ihop det med kvinnliga egenskaper. Det är alltså språket i samhället som har gjort att vi associerar ordet till något kvinnligt (Piuva & Karlsson, 2012). I föreliggande studie används den strukturella dimensionen och den symboliska dimensionen i analysen. Då vi vill undersöka hur män och kvinnor skiljer sig åt i domarna på gruppnivå är den strukturella dimensionen användbar. Den symboliska dimensionen används på grund av att vi vill undersöka domar ur ett genusperspektiv och fokusera på innehållet i domarna. Då den individuella dimensionen utgår ifrån enskilda individers upplevelser av genus kan vi inte använda oss av den dimensionen då vi inte kan uttala oss om individernas egna upplevelser.
4.3 Stämplingsteorin
Stämplingsteorin syftar till att förklara hur individer som bryter mot normer och värderingar definieras som avvikare i samhället. Teorin betonar främst avvikande beteenden och hur det resulterar i stämpling. Inom teorin läggs fokus på att resonera kring varför en handling definieras som avvikande snarare än varför individer begår handlingar som anses vara avvikande. Vad som definieras som ett avvikande beteende är socialt konstruerat och uttrycks i interaktionen mellan människor (Angelöw, Jonsson & Stier, 2015). En individs sociala
8 avvikelse påverkas inte av personliga egenskaper utan blir ett uttryck för samhällets reaktion för vad som är socialt accepterat eller inte (Svensson, 1992). I grunden är en individ neutral, men om samhället definierar en individ som avvikare så kommer den avvikande individen att skapas (Angelöw, Jonsson & Stier, 2015). Att definiera något som avvikande kan anses vara nödvändigt för att vi i samhället ska kunna veta vad som är socialt accepterat för att kunna upprätthålla normsystemet (Berg, 2015).
Inom stämplingsteorin talas det om primära och sekundära avvikelser. Alla människor bryter någon gång mot normen och beter sig således avvikande vilket kallas för primära avvikelser. Primära avvikelser leder inte ofta till stämpling men om en individ avviker flertalet gånger kategoriseras individen som avvikare och blir då stämplad av samhället. När individen blir stämplad för sina avvikelser definieras det som sekundär avvikelse. Sekundär avvikelse leder oftast till att individen fortsätter med det avvikande beteendet på grund av att individen tagit över den etikett, i form av avvikare, som samhället gett den (Svensson, 1992). Stämpling kan definieras som den ständigt negativa responsen över tid som en individ får av samhället. Avvikelsen är alltså en cirkulär process och till slut anses individen vara en avvikare av både sig själv och samhället (Angelöw, Jonsson & Stier, 2015). Stämplingen kan således påverka individens självbild och ändras successivt utifrån det avvikande beteendet. Processen leder till att individer som har blivit stämplade som avvikare och är villiga att förändras kan uppleva svårigheter med att bli av med stämpeln (Svensson, 1992). Avvikande beteende är en relationell process vilket innebär att de individer som besitter makt i relationen stämplar ett beteende som socialt oacceptabelt. Individer som anses ha makt kan använda regler och straff på någon som anses vara avvikare (Berg, 2015). Ett avvikande beteende kan bland annat innefatta missbruk eller kriminalitet då samhället inte accepterar dessa handlingar, endera baserat på rådande lagar eller förväntningar. Individer som missbrukar blir då stämplade av samhället som “missbrukare” och anses vara avvikare från det som tycks vara socialt accepterat (Svensson, 1992). Det betyder alltså att individerna i föreliggande studie redan uppvisar sekundära avvikelser i form av att de har en missbruksproblematik och därav läggs ingen vikt på primära avvikelser i analysen. De centrala begreppen för den kommande analysen är främst avvikare, avvikande beteende, sekundära avvikelser och stämpling då vi med dessa begrepp kan förklara hur samhället definierar individer med missbruksproblematik och dess efterföljande konsekvenser som socialt oacceptabelt. Värt att betona är att stämplingsteorin är underordnad genusteorin i föreliggande studie då studien utgår ifrån att främst belysa genusperspektivet i domarna.
4.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis är det genomgående temat i genusteorin och stämplingsteorin att de utgår ifrån sociala konstruktioner i samhället. Båda teorierna beskriver hur individer påverkas av stereotypiska föreställningar och normer i sociala sammanhang. Genusteorin kan med fördel användas i studien för att kunna belysa de normer som beskrivs i de dokument som ligger till grund för den här studien. Stämplingsteorin är användbar i studien eftersom materialet avser individer som av samhället definieras som avvikare. Stämplingsteorin kan även vara fördelaktig att använda för att se om och i så fall på vilket sätt män och kvinnor stämplas utifrån olika faktorer. Genusteorin och stämplingsteorin kan alltså användas för att belysa genusperspektivet och hur de sociala konstruktionerna har påverkat LVM-domarnas utfall.
9
5 Metod
I avsnittet presenteras studiens genomförande och metodiska tillvägagångssätt. Först presenteras de kvalitativa metoder som har legat till grund för studien. Efter det beskrivs informationssökningen och hur den har gått till. Sedan beskrivs datainsamlingen som utgjordes av inhämtade LVM-domar och som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I slutet av avsnittet diskuteras kvaliteten och generaliserbarheten för studiens innehåll. Avsnittet avslutas med att beskriva vilka etiska överväganden som har gjorts.
5.1 Metodansats
Ett metodkapitel avser att beskriva det vetenskapliga tillvägagångssättet för en studie och vilka val som har gjorts i studiens förfarande (Hjerm & Lindgren, 2014). Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt stereotypiska föreställningar om genus och missbruk kan identifieras i LVM-domar i Örebro län under år 2019, och vilka möjliga konsekvenser det resulterar i för bedömningsunderlag och domstolsbeslut. Vidare syftar studien till att mer specifikt analysera dessa resultat i ljuset av sociala konstruktioner med fokus på genusteorin och stämplingsteorin. Då den kvalitativa forskningen har som intention att på ett djupt plan tolka och förstå den empiri som ligger till grund för studien var en kvalitativ metod passande att använda (Thornberg & Fejes, 2015). Den kvalitativa metoden var även fördelaktig att använda då det skapade möjligheter för oss att finna likheter och skillnader mellan män och kvinnors domar som kunde identifieras i innehållet. Inom kvalitativ forskning är det även vanligt att fokus läggs på ord, att metodansatsen är konstruktivistisk och utgår ifrån en induktiv ansats (Bryman, 2011). Då vi utgick ifrån att genus och missbruk är socialt konstruerat styrks därför valet av en kvalitativ metod. En induktiv ansats kännetecknas av ett upptäckande förhållningssätt och innebär att slutsatser dras på basis av flertalet enskilda fall. Slutsatserna som görs är dock aldrig helt bindande och gör det möjligt att undantag kan hittas i andra studier (Thornberg & Fejes, 2015). Studien är således inspirerad av en induktiv ansats då vi ville granska innehållet i empirin för att sedan kunna komma fram till slutsatser i studien.
Studien är en typ av dokumentstudie och baserades på text i form av innehållet i LVM-domar. Dokument är fördelaktigt att använda när studien avser att fokusera på hur sociala fenomen skrivs fram och hur de kan förstås (Duke, Herring, Thickett & Thom, 2013). Domar kan användas som dokument i en studie för att på så sätt kunna granska hur motiveringen lyder för att leda fram till ett beslut (Reitan, 2017). Valet att använda LVM-domar som dokument är således relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. Bryman (2011) skriver att dokument även är gynnsamt att använda som data då texten inte har producerats på basis av att utgöra empiri i forskning. Forskaren har inte heller kunnat påverka materialet i form av egna värderingar, vilket kan bidra till att studiens trovärdighet är hög. Det är däremot viktigt att vara medveten om i vilken kontext som dokumenten är skrivna i, varför och till vem för att kunna analysera materialet i den givna kontexten (Bryman, 2011). Eftersom vi har använts oss av LVM-domar har vi inte kunnat påverka datans innehåll då domarna redan var skrivna och producerade. För att kunna bearbeta den insamlade informationen och analysera LVM-domarna har vi skapat oss en förståelse för hur processen går till från att socialtjänsten får in en anmälan om LVM till att klienten blir beslutad tvångsvård utifrån kriterierna i 4 §. Processen finns närmare beskrivet i bakgrunden.
10
5.2 Informationssökning
Tidigare forskning som användes i studien söktes under perioden 2020-03-30 till 2020-04-03 i databaser från Örebro universitetets bibliotek. Databaserna som användes för att finna både internationell och nationell forskning var Primo, Assia och Social Services Abstracts. För att hitta relevant tidigare forskning användes inklusions- och exklusionskriterier. Inklusionskriterier syftar till att vissa krav måste uppfyllas i ett material för att ingå i forskningen. Exklusionskriterier syftar däremot till att avgränsa studiens material som inte uppfyller kriterierna för studien och därför utesluts (Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). Ord som inkluderades i artikelsökningen och i olika kombinationer var “substance abuse”, “substance use”, “compulsory care”, “gender difference*”, “social work*”, “statistics” och “gender”. För att finna svenska doktorsavhandlingar användes databasen SwePub och sökorden som inkluderades var “LVM” och “social work”. Anledningen till att de angivna sökorden valdes ut var för att finna artiklar och doktorsavhandlingar som passade för studiens syfte och frågeställningar. Alla artiklar som användes är vetenskapligt granskade. Målet har varit att exkludera forskning som är äldre än tio år men på grund av det bristande forskningsfältet inom området har vi varit tvungna att göra några undantag.
5.3 Datainsamlingsmetod och urval
Kvalitativa datamaterial kan utgöras av utskrivna textdokument som ligger till grund för analysen (Lindgren, 2014). Då syftet och frågeställningarna i studien handlade om att undersöka genus och missbruk i LVM-domar var textdokument lämpligast att använda. För att kunna inhämta LVM-domar under år 2019 i Örebro län gjordes därför ett målinriktat urval som innebär att specifika enheter valdes ut för att de passade för att besvara studiens syfte (se exempelvis Bryman, 2011). Då studien avsåg att studera LVM-domar under år 2019 i Örebro län kontaktades Karlstads förvaltningsrätt per telefon som har ansvar över Örebro läns beslut av LVM. LVM-domarna som begärdes ut var offentliga handlingar och förvaltningsrätten skickade därför alla begärda LVM-domar via mejl som sedan förvarades på ett USB-minne. LVM-domarna som begärdes ut resulterade i 53 domar totalt, varav 31 domar avsåg män och 22 domar avsåg kvinnor. Antalet domar var uppdelat i avskrivningar, avslag, överklagande och tvångsvård enligt 4 § LVM. För att ge en överblick av män och kvinnors LVM-domar följer ett diagram för respektive kön med anledning av att förtydliga andelarna av domarna i Örebro län under år 2019 (se figur 1 och figur 2). Antalet avskrivningar var 13 män och 4 kvinnor vilket betyder att en individ har blivit omedelbart omhändertagen för sitt missbruk enligt 13 § LVM som resulterar i att målet avskrivs. En av domarna ledde till ett avslag för en kvinna att beredas tvångsvård enligt LVM vilket innebär att kriterierna för att beredas tvångsvård inte uppfylldes enligt förvaltningsrätten. Av de insamlade domarna fanns även en överklagan gällande en kvinna som hade blivit beslutad tvångsvård enligt LVM som avslogs av förvaltningsrätten. Antalet dömda till tvångsvård enligt 4 § LVM var 18 män och 16 kvinnor. Då studien syftar till att jämföra män och kvinnors LVM-domar användes alla domar som avsåg tvångsvård enligt 4 § LVM som underlag för analys, totalt 34 domar. Domarna skrevs ut och alla manliga domar numrerades (1–18) och alla kvinnliga domar tilldelades en bokstav (A-P) inför analys. Kvalitén på domarna skiljde sig åt där vissa var mer informativa än andra. Antalet sidor varierade från cirka 3–5 sidor. Inför analys har nämndens anförande och förvaltningsrättens bedömning legat till grund.
11 Figur 1: Andelar av LVM-domar avseende Figur 2: Andelar av LVM-domar avseende kvinnor i Örebro län år 2019. Hämtat från män i Örebro län år 2019. Hämtat från Förvaltningsrätten i Karlstad. Förvaltningsrätten i Karlstad.
5.4 Analysmetod
En kvalitativ analys används ofta när fokus är riktat på innehåll och betydelser. För att kunna analysera materialet används en specifik analysmetod för att med hjälp av den kunna förstå och tolka både materialet och kontexten (Hjerm & Lindgren, 2014). Studiens empiriska material utgjordes av utskrivna texter i form av LVM-domar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. En kvalitativ innehållsanalys används för att få en bred förståelse för innehållet i texten och fokuset läggs på innebörden. Syftet med att använda en kvalitativ innehållsanalys är att finna teman i materialet som undersöks. För att finna teman kategoriseras innehållet för att på så sätt få fram ett resultat som besvarar frågeställningarna. Analysmetoden kan med fördel användas när studien syftar till att jämföra texter för att se hur ett specifikt fenomen värderas och framställs i texten (Boréus & Kohl, 2018). Likheter och skillnader som identifieras i materialet skapar möjligheter för att vidare analysera materialet utifrån sociala strukturer som råder i samhället (Thornberg & Fejes, 2015). Då studien syftar till att jämföra genus i LVM-domar var en kvalitativ innehållsanalys passande att använda. LVM-LVM-domarna är formellt skrivna och innehåller inte direkt djupgående beskrivningar och innehållsanalysen var därför fördelaktig att använda för att skapa en bred förståelse för materialet kopplat till genus. Vi ville vidare analysera materialet utifrån de sociala strukturerna som råder med utgångspunkt i genusteorin och stämplingsteorin vilket styrker valet av en kvalitativ innehållsanalys. Det första steget i innehållsanalysen är att skapa en helhet kring materialet genom att läsa texterna flertalet gånger och således skapa en förståelse för i vilken kontext som texten är skriven i. Nästa steg är att skapa ett analysinstrument som utgörs av ett slags kodschema som används för att på ett systematiskt sätt kategorisera datan i schemat. Kodschemat utgörs av vad som ska noteras i de lästa texterna. Kodningen är delvis induktiv då forskaren kan ha några förutbestämda teman eller frågor som utgör en bas men det är framförallt ur materialet som kategorier växer fram utifrån kodningen. I analysenheterna som i det här fallet består av LVM-domar letar forskaren efter kodningsenheter i texterna som består av händelser och hur dessa beskrivs. Koderna som består av funna citat sätts in i kodschemat och de framträdande koderna bildar teman som utgör ett resultat. För att kodningsarbetet ska bli så korrekt utfört som möjligt kan materialet kodas flertalet gånger av olika individer för att se om samma kodning görs, vilket även benämns som interbedömarreliabilitet. Om två personer kodar materialet är det viktigt att
12 jämföra kodningarna och tillsammans fatta beslut i analysförfarandet. Det sista steget i analysen är att tolka resultatet i förhållande till forskningsproblemet som undersöks i studien (Boréus & Kohl, 2018). Vi har i studien utgått ifrån de ovan beskrivna stegen i analysprocessen. I kodschemat hade vi på förhand funderat över relevanta teman utifrån 4 § LVM men lät till största delen teman framträda ur texten. Alla domar lästes igenom flertalet gånger och färgkodades med olika färger utifrån framkomna kategorier. Vi kodade även samma domar var för sig och jämförde sedan kodningarna för att på så vis kontrollera att utfallet blev detsamma för att öka interbedömarreliabiliteten. Vi ville inte på förhand ha en för stor inverkan på vad vi skulle hitta i LVM-domarna och ansåg därför att det var relevant att teman uppstod i samband med analysen. Ett utdrag ur kodschemat för män och kvinnor presenteras i bilaga 1 och bilaga 2.
5.5 Kvalitet och generaliserbarhet
En studie ska vara genomförd och producerad med god kompetens som utlovar att hög kvalitet genomsyrar innehållet. Kvaliteten handlar även om att studien är genomförd på ett noggrant och systematiskt sätt. Forskaren ska även inta ett kritiskt förhållningssätt för att stärka kvaliteten och innebär således att studien ska ses ur ett kritiskt perspektiv som att ifrågasätta val och resultat i studien (Thornberg & Fejes, 2015). För att studien ska vila på en god kvalitet har vi valt att kritiskt granska och ifrågasätta innehållet flertalet gånger och även varit noggranna med att skriva ut vilka val vi har gjort och varför. För att kvaliteten i en studie ska vara övertygande brukar även tillförlitligheten beskrivas, som består av bland annat trovärdighet, pålitlighet och en möjlighet att konfirmera. Studiens trovärdighet syftar till i vilken mån studiens resultat är trovärdiga i betraktarens ögon. Pålitligheten syftar till att alla delar i studien ska vara redovisade och hur processen har gått till ska beskrivas tydligt. Studiens möjlighet till att konfirmera innebär att forskaren ska vara medveten om att det inte går att vara helt objektiv i studien och med en tonvikt på att egna värderingar inte medvetet ska påverka resultatet (Bryman, 2011). Vi har valt att på ett transparent sätt redovisat samtliga delar och varför vi har kommit fram till resultatet vilket styrker studiens trovärdighet. Under studiens genomförande har vi i samstämmighet även bearbetat samtliga delar gemensamt för att stärka trovärdigheten. Studiens alla delar är redovisade på ett detaljerat sätt för att processen ska vara tydlig att förstå vilket stärker studiens pålitlighet. Vi har under hela processen varit medvetna om att vi inte har kunnat vara helt objektiva i studien och att vi har haft en stor inverkan över hur materialet analyserades. Vi har dock strävat efter att vara så objektiva som möjligt.
Generalisering i studiens sammanhang syftar till i vilken utsträckning som resultatet kan överföras i andra situationer. Sociala fenomen är kontextbundna och kan därför anses svåra att generalisera då de är föränderliga. I kvalitativa studier kan dock en analytisk generalisering göras vilket innebär att resultatet kan användas som vägledning i andra situationer. Resultaten är däremot inte statistiskt säkerställda och gäller nödvändigtvis inte för hela populationen. Resultaten i en kvalitativ studie kan även bidra med att ge en ökad förståelse för det undersökta fenomenet och att sociala konstruktioner synliggörs (Thornberg & Fejes, 2015). Då studiens syfte var att undersöka de sociala konstruktionerna missbruk och genus med det empiriska materialet LVM-domar i Örebro län under år 2019 kan inte en generalisering göras i den grad att resultatet gäller för en hel population. Studien är gjord för att bidra till en ökad förståelse för de sociala konstruktionerna i den givna kontexten. Förvaltningsrätterna i Sverige har dock samma lagstiftning att utgå ifrån vilket kan innebära att snarlika resultat skulle kunna identifieras om studien replikeras med en annan förvaltningsrätts LVM-domar. Resultatet för studien kan således vara användbart och finnas som en typ av vägledning i andra situationer.
13
5.6 Etiska överväganden
För att en god kvalitet vidare ska kunna uppnås i en studie är det etiska värdet en viktig del att resonera kring. Det innebär att studien ska genomsyras av en god forskningsetik under hela forskningsprocessen (Thornberg & Fejes, 2015). Vetenskapsrådet (2017) benämner individskyddskravet som betydande att beakta i forskning. Individskyddskravet syftar till att individer som forskningen avser inte ska kränkas eller komma till skada på grund av forskningen. Dock ska inte forskning som anses vara betydande begränsas på grund av obetydlig skada (Vetenskapsrådet, 2017). Då studien baserades på offentliga handlingar kan materialet användas på ett obehindrat sätt i forskning (Lindgren, 2014). Vi har under studiens gång diskuterat etiska ställningstaganden och framför allt haft tonvikt på det empiriska materialet som ligger till grund för studien. Inget samtycke har inhämtats från individerna som LVM-domarna avser då materialet är offentligt. Det betyder dock inte att ett etiskt förhållningssätt inte har beaktats. LVM-domarna innehåller personlig information om individen som domen avser vilket innefattar målsnummer, namn, kön, personnummer och adress. Vi har valt att avidentifiera alla ovanstående delar i domarna förutom kön som var nödvändigt att identifiera för att en jämförelse skulle vara möjlig att göra. Anledningen till att all annan personlig information inte skrivs med i studien är på grund av respekt för individerna som domarna avser. I studien studerades även innehållet i domarna och således är annan personlig information än kön inte relevant att ha med i studien utifrån syftet och frågeställningarna. En annan etisk aspekt som vi övervägt är om vi skulle nämna vilken förvaltningsrätt som materialet var inhämtat från. Risken med det är att individerna som målen berör lättare kan identifieras. Vi ansåg dock att det var nödvändigt att delge vilken förvaltningsrätt som domarna var inhämtade från då vi ville uppnå en transparens i beskrivningen av studiens tillvägagångssätt. All data har förvarats så obehöriga inte har kunnat komma åt det. Materialet har endast använts till studien och kommer att förstöras i samband med avslutet av studien.
6 Resultat och analys
I följande kapitel presenteras resultaten från den kvalitativa innehållsanalysen som bestod av 34 LVM-domar (16 kvinnor och 18 män). Analysen är strukturerad genom att frågeställningarna besvaras i turordning. Resultaten är uppdelade i teman som har identifierats under arbetets gång utifrån 4 § LVM. Teman som har identifierats är hälsa, social utsatthet, motivation och förvaltningsrättens bedömning. Avsnittet kommer att innefatta en jämförelse mellan män och kvinnors LVM-domar avseende de identifierade temana. Alla temana har identifierats i män och kvinnors domar där likheter och skillnader har hittats, vilket kommer att redovisas i avsnittet. Resultaten analyseras löpande i texten med utgångspunkt i genusteorin, stämplingsteorin och tidigare forskning.
6.1 Hälsa
Temat hälsa inkluderar både fysisk och psykisk hälsa. Hälsan kopplas i det här fallet till 4 § punkt 3 a i LVM vilken benämns som hälsoindikationen. Hälsoindikationen handlar som tidigare nämnt om att en person “utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara”. När en individ ska beredas vård med stöd av hälsoindikationen i LVM måste det finnas en redogörelse i domen för hur individens övergripande hälsa ser ut. Det har visat sig att det finns både likheter och skillnader i hur män och kvinnors fysiska och psykiska hälsa framställs i
14 domarna, och hur mycket utrymme som ges när de olika aspekterna av hälsoindikationen skrivs fram.
6.1.1 Fysisk hälsa
Den fysiska hälsan är något som framhålls i större utsträckning och mer detaljerat, än den psykiska hälsan i männens domar (n=13). När det gäller den fysiska hälsan understryks sjukdomar i form av hjärtproblem, magmunsbråck, sepsis, hepatit C, muskelsönderfall, kronisk smärta och somatiska sjukdomar. Nedan beskrivs en mans fysiska hälsa i relation till hans missbruk:
Har bland annat hepatit C och har genomgått flera hjärtoperationer… inlagd på
infektionsklinik för en infektionssjukdom som bedöms vara orsakad av ett injektionsmissbruk. (10)
Vidare beskrivs ytterligare ett fysiskt tillstånd:
Han har bland annat haft en allvarlig infektion i hjärtklaffarna, sepsis och en drogutlöst psykos. (6)
Bland kvinnor finns en jämnare fördelning av den fysiska och psykiska hälsan i de analyserade domarna. Den fysiska hälsan bland kvinnor är tydligt uttalad i över hälften av domarna (n=9). Sjukdomar och andra fysiska tillstånd som understryks är bland annat hepatit C, magproblem, andningsuppehåll, högt blodvärde, leverpåverkan, hjärtbesvär och delirium. Följande citat beskriver en kvinnas fysiska hälsa:
Missbruket i kombination med mag-och tarmproblem innebär att hon inte får behålla maten hon äter vilket medför undernäring och när hon kräks kan hon heller inte tillgodogöra sig den medicin hon tar för sin somatiska sjukdom. (P)
Den fysiska hälsan kan även kopplas till kroppsliga attribut. Kroppsliga attribut framträder endast i en dom avseende en man, där det beskrivs att han är medtagen och i dålig fysisk form (n=1). Beskrivningen av kroppsliga attribut är dock utmärkande och mer uttalad i kvinnornas domar (n=4). Formuleringar som avmagrad, mager, undernärd och sliten är förekommande. Följande är två exempel på formuleringar som betonar kroppsliga attribut hos kvinnor:
Hon är mager… och läkarintyget talar om en utläkt hepatit och att hon själv tror att hon blivit smittad igen. (E)
Hon beskrivs i flera anmälningar som avmagrad, sliten med bristande fysisk hälsa och dålig hygien… (J)
Att missbruk orsakar sämre fysisk hälsa kan utläsas i både män och kvinnors domar, vilket också Keaney (2011) belyser i sin studie om att fysiska problem ofta associeras till missbruk (Keaney, 2011). Utifrån resultatet kan vi se att både män och kvinnors fysiska hälsa har påverkats negativt av missbruket. Att argumentationen för den fysiska hälsan hos män skrivs fram mer än den psykiska hälsan kan eventuellt bero på normsystemet i samhället och de förväntade genusroller som anammas (Elvin- Nowak & Thomsson, 2012). Möjligtvis kan den innehållsrika beskrivningen av mäns fysiska hälsa bero på att män förväntas ha en relativt god fysisk hälsa baserat på de förväntningar som finns kopplat till den manliga normen. Om mannen avviker från förväntningarna tenderar det att skrivas fram i detaljerad form. Gemensamt för både män och kvinnor är också att det finns generella förväntningar för hur en individs fysiska
15 form förväntas vara. Om den fysiska formen avviker från de förväntningarna kan det vara av stor vikt att också beakta det, oavsett kön.
Vad gäller framskrivningen av kroppsliga attribut kan det grundas i den strukturella dimensionen om hur vi förväntas agera och se ut utifrån vårt kön (Piuva & Karlsson, 2012). Anledningen till att kroppsliga attribut betonas i större utsträckning bland kvinnor än hos män kan ha sin grund i samhällets normer vad gäller utseende. Det finns normer och föreställningar för hur kvinnor respektive män bör se ut, där kraven på kvinnors utseende tenderar att vara högre. Det kan tänkas att det inte ingår i den manliga normen i lika stor utsträckning som i den kvinnliga att vara mån om sitt utseende, vilket möjligtvis kan vara en förklaring till att mäns kroppsliga attribut oftare förbises. Den kvinnliga normen för hur de förväntas se ut är tydlig och om en individ frångår dessa normer finns risken att individen blir stämplad av samhället som avvikare (Angelöw, Jonsson & Stier, 2015). Kvinnorna blir således stämplade utifrån att de avviker från den kvinnliga normen och det leder ofta till att traditionella genusroller förstärks genom språket i domarna.
6.1.2 Psykisk hälsa
Som tidigare nämnt skrivs inte den psykiska hälsan fram i lika hög utsträckning som den fysiska hälsan i mäns domar. Argumentationen för den psykiska hälsan är tydligt uttalad i några av de domar avseende män som analyserats (n=3). I de domarna benämns den psykiska hälsan mer specifikt i form av ångest, psykoser och diagnoser som ADHD och ADD. I andra domar som analyserats benämns den psykiska hälsan i form av att missbruket resulterat i att den psykiska hälsan har påverkats negativt (n=4). Nedan följer ett exempel på en förekommande beskrivning av den psykiska hälsan för män:
Han hamnar snabbt i kontrollförlust i missbruket och som följd påverkas både hans fysiska och psykiska hälsa på ett negativt sätt. (8)
Beskrivningen av den psykiska hälsan bland kvinnor är mycket utbredd. I nästan samtliga av de analyserade domarna skrivs den psykiska hälsan fram på ett innehållsrikt sätt (n=14). Den psykiska hälsan benämns i form av psykiskt våld, psykisk störning, vanföreställningar, bristande orientering, ångest, minnessvårigheter, hallucinationer, autism och begåvningsnedsättning. Att missbruket påverkar den psykiska hälsan är något som tydligt skrivs fram:
Hon har under de senaste månaderna uppsökt akutpsykiatriska mottagningen dagligen på grund av psykisk ohälsa i form av vanföreställningar, rädsla, suicidtankar och paranoida tankar (i kombination med missbruk). (M)
Hon har en komplicerad psykiatrisk problematik och lider bland annat av psykisk störning
orsakad av droger. … senaste åren haft otaliga drogutlösta psykoser som krävt psykiatrisk tvångsvård. (D)
Anledningen till att den psykiska hälsan skrivs fram mindre detaljerat i domar som rör män än hos kvinnor kan ha sin grund i de genusbaserade normerna (Elvin- Nowak & Thomsson, 2012). Utifrån de genusbaserade normerna ses det som avvikande att som man tala om sin psykiska hälsa och därför kan den lättare förbises både av den professionelle och klienten själv. Det kan även tänkas att ordet psykisk hälsa tillskrivits ett kvinnligt genusvärde utifrån den symboliska dimensionen av genusteorin (Piuva & Karlsson, 2012), och med anledning av det har framskrivningen av den psykiska hälsan, bland män, varit bristfällig.
16
I likhet med det funna resultatet, att psykisk hälsa tydligare skrivs fram i domar avseende kvinnor, beskriver också Grahn, Chassler och Lundgren (2014) att kvinnor med missbruksproblematik i hög grad uppvisar psykisk ohälsa. En förklaring till den högre graden av psykisk ohälsa kan vara att kvinnor upplever sitt missbruk som skamfyllt (Grahn, Chassler & Lundgren, 2014). Att den psykiska hälsan bland kvinnor är framträdande i domarna kan ha sin grund i att kvinnor förväntas uttrycka sina känslor samt tenderar att ha en god förmåga att samtala om det. En möjlig förklaring kan även vara att kvinnor förväntas vara det sårbara och känslosamma könet (Elwin- Nowak & Thomsson, 2012).
Utöver den psykiska hälsan generellt har vi funnit att suicidtankar och suicidförsök skrivs fram både bland män (n=5) och kvinnor (n=3). I ett fåtal av domarna nämns suicidtankar och suicidförsök. I andra domar talas det om indikationer på suicid eller suicidtankar i form av en ovilja att leva och avsiktliga överdoser. Följande är två exempel tagna ur domar avseende män:
Vidare har han till anhöriga nyligen uttryckt likgiltighet inför att dö. (3)
Han har försökt ta sitt liv vid åtminstone 1 tillfälle. (15)
Vidare är följande två exempel hämtade ur domar avseende kvinnor:
Hon har vid ett flertal tillfällen uttryckt suicidtankar… (A)
Med kännedom om hennes bakgrund med psykisk ohälsa och suicidförsök bedöms situationen som allvarlig. (L)
Lynch et al. (2020) skriver som tidigare nämnt i sin forskning att risken för att begå suicid eller att utföra ett suicidförsök är högre vid missbruk. Risken är dock lika hög oavsett kön, men det skiljer sig i hur pass uttalad risken är bland kvinnor och män. Kvinnor tenderar att uttala sig om suicid och suicidförsök i större utsträckning än män (Lynch et al., 2020). I förhållande till studiens resultat kan den tidigare forskningen delvis bekräftas då flera av de analyserade domarna beskriver klientens suicidförsök och suicidtankar. Utifrån de analyserade domarna är det dock svårt att på något sätt bekräfta eller förneka att risken för att begå suicid är mer uttalad för kvinnor eller män. Anledningen till det grundar sig i att suicid och suicidförsök inte skiljde sig anmärkningsvärt mellan könen.
6.2 Social utsatthet
Den sociala utsattheten präglas av kategorierna nätverk, kriminalitet, utåtagerande beteende samt sysselsättning, ekonomi och boende. Den sociala utsattheten kopplas till den sociala indikationen som beskrivs i 4 § 3 b LVM att individen “löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv”, och även våldsindikationen som beskrivs i 4 § 3 c LVM att individen “kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.” Den sociala situationen behöver därför beskrivas för att förvaltningsrätten ska kunna bereda någon tvångsvård enligt LVM utifrån den sociala indikationen eller våldsindikationen. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i beskrivningen av män och kvinnors sociala utsatthet.
6.2.1 Nätverk
Mäns nätverk består främst av vänner som har antisocialt beteende och egen missbruksproblematik (n=5). Det framkommer endast i en dom att en man har barn som
17 befinner sig i familjehem (n=1) vilket presenteras nedan samt hur ett typiskt nätverk kan se ut för männen:
Två av hans barn är placerade i familjehem och han har idag ingen kontakt med dem utifrån att han befinner sig i aktivt missbruk. (14)
Livssituationen är mycket destruktiv och han umgås med vänner med antisocialt beteende med stor risk för utsatthet gällande kriminalitet och droger. (1)
Kvinnornas nätverk består till en viss del av umgänge med andra individer som missbrukar (n=4). Det står i flertalet av kvinnornas domar beskrivet hur relationen ser ut med kvinnans barn (n=5). I domarna där barnen beskrivs framgår det bland annat att barnen är familjehemsplacerade eller att kvinnan inte har någon kontakt med dem. Nedan beskrivs citat som belyser hur kvinnornas nätverk kan se ut:
Hon är ensam vårdnadshavare till en ettårig son som är jourhemsplacerad utifrån hennes pågående missbruk. (G)
Hennes umgänge består av modern och moderns vänner som i perioder har ett aktivt
drogmissbruk… (A)
Likheter och skillnader kan alltså identifieras i hur män och kvinnors nätverk beskrivs i domarna. Att män och kvinnor umgås med individer som också har missbruksproblem i relativt stor utsträckning kan bero på att de alla har missbruksproblem och därav definieras som avvikare i samhället. Missbruk ses som ett avvikande beteende och individerna som missbrukar blir stämplade i samhället då de anses ägna sig åt handlingar som avviker från det förväntade (Angelöw, Jonsson & Stier, 2015). Att individer, män som kvinnor, med missbruksproblem väljer att umgås med andra individer som missbrukar kan bero på att de finner en samhörighet och att de i sammanhanget känner sig socialt accepterade tillsammans med andra likasinnade. Förvaltningsrätten kan finna nätverket viktigt att beakta eftersom det inte anses vara gynnsamt för individer som har missbruksproblem att umgås med varandra. Individerna med missbruksproblem kan ses som en avvikande grupp i samhället som kan påverka varandra på ett negativt sätt. Nätverket har en stor betydelse för individernas sociala tillvaro och det är därför av stor vikt att belysa vilka individen umgås med då det kan utgöra ett av alla argument till att bereda någon tvångsvård.
En tydlig skillnad som identifierats i domarna är att kvinnornas föräldraroll i större utsträckning än männens skrivs fram. Resultatet att män och kvinnors föräldraroller benämns olika mycket kan kopplas till tidigare forskning. Samuelsson (2015) belyser i sin studie att kvinnor med missbruksproblematik känner skam om de inte lever upp till förväntningarna som finns kring mammarollen. Män som missbrukar blir däremot ofta förbisedda i sin papparoll och blir inte lika uppmuntrade till att ta ansvar och hålla kontakten med sina barn som kvinnor blir (Samuelsson, 2015). Resultatet kan även grundas i de stereotypiska föreställningarna som är kopplade till män och kvinnor i den strukturella dimensionen av genusteorin (Piuva & Karlsson, 2012). De sociala strukturerna som finns kring föräldrarollerna ser olika ut i samhället beroende på könstillhörighet. Att papparollen inte framträder tydligt i mäns domar kan således kopplas till att papporna utifrån samhällets normer och stereotypiska föreställningar inte upplevs ha lika stort ansvar över sina barn som mammor har. Anledningen till att föräldrarollen nämns i större utsträckning i kvinnornas domar kan vara att mammor förväntas utifrån de sociala strukturerna
18 ta hand om sina barn och hålla ihop familjen. Kvinnor som missbrukar uppfyller inte alltid denna roll och kan stämplas som avvikare (Angelöw, Jonsson & Stier, 2015).
6.2.2 Kriminalitet och utåtagerande beteende
Kriminalitet är en framträdande kategori i de flesta av männens domar (n=12). Kriminella handlingar som understryks är narkotikarelaterade brott och stöld samt nämns lagöverträdelser i form av omhändertagande av polis på grund av berusning. I några av domarna framträder det även att mannen har kört bil narkotikapåverkad och i samband med det förlorat körkortet. I en av domarna beskrivs det även att en man finansierar sitt missbruk med kriminella handlingar (n=1), vilket nedan presenteras tillsammans med ett citat som visar hur en typisk beskrivning ser ut i domarna som avser män som ägnar sig åt kriminella handlingar:
Han är bostadslös och saknar inkomst och har till polisen uppgett att han finansierar sitt missbruk genom att begå kriminella handlingar. (12)
Vid ett flertal tillfällen har han dömts för olika brott och hans kriminalitet är missbruksrelaterad. (10)
Kriminalitet benämns även i kvinnornas domar men är en kategori som är långt ifrån lika förekommande som i männens domar (n=6). Kvinnorna har begått kriminella handlingar som våldsbrott, brott mot knivlag, snatteri och stöld. Det är även en kvinna som finansierar sitt missbruk med kriminella handlingar (n=1). Utmärkande för kvinnliga domar är att det skrivs fram om de är våldsamma och hotfulla (n=3). Nedan beskrivs funna citat som illustrerar kriminalitet och våldsamt beteende:
Kopplat till missbruket har hon även uppvisat ett visst kriminellt beteende i form av stöld. (L)
...uppfattas av omgivningen som hotfull och har även varit våldsam vid flertalet tillfällen. (M) Att kriminalitet är en framträdande kategori i framförallt mäns domar kan bland annat grundas i Storbjörks (2011) resonemang om att kriminellt beteende är en av de två sociala faktorer i mäns liv som framträder tydligast vid missbruk. Det är även relativt vanligt att män finansierar sitt missbruk med kriminella handlingar (Storbjörk, 2011). I domarna är det dock bara en man som har uttalat sin kriminalitet som huvudinkomst men med grund i att det är relativt vanligt kan det rimligtvis gälla flera män som domarna avser. Det är även en kvinna som har uttalat att hon finansierar sitt missbruk med kriminella handlingar. Resultatet skulle kunna tyda på att kriminella handlingar är förekommande för både män och kvinnor att ägna sig åt för att finansiera sitt missbruk. Anmärkningsvärt är dock att det bara förekommer i en man och en kvinnas dom vilket innebär att resultatet inte kan tillskrivas någon större inverkan i den föreliggande studien. Att kvinnors kriminella beteenden inte benämns i samma utsträckning skulle möjligtvis kunna vara ett resultat av att kvinnor begår färre kriminella handlingar. En annan alternativ förklaring är att i de domar avseende män där kriminalitet nämns, är detta ett mer förväntat beteende utifrån de etablerade genusnormerna i samhället, särskilt när den strukturella dimensionen av genusteori tas i beaktande (Piuva & Karlsson, 2012). Vidare kan ordet “kriminell” tillskrivas ett genusvärde och anses vara en stereotypisk manlig egenskap utifrån den symboliska dimensionen av genusteorin (Piuva & Karlsson, 2012). Det kan alltså grunda sig i att kriminalitet är något som kopplas samman med det manliga könet och att det därför nämns i större utsträckning i mäns domar.
