Förekomsten av stretching och aktuell
skadeprevalens i en handbollsklubb i
Norrbottens län
En enkätstudie
Moa Johansson
Stina von Heijne
Fysioterapeut 2021
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Fysioterapeutprogrammet, 180Hp
Förekomsten av stretching och aktuell
skadeprevalens i en handbollsklubb i Norrbottens
län.
- En enkätstudie
The frequency of stretching and the current injury
prevalence in a handball club in Norrbotten County.
- A survey study
Moa Johansson Stina Von Heijne
Examensarbete i fysioterapi Kurs: S0090H
Termin: HT 2020
Handledare: Jenny Jäger, Universitetslektor Examinator: Tommy Calner, Universitetslektor
Tack till
Vi vill tacka Norrbottens handboll, den förening och alla de spelare som deltagit i studien och gjort detta examensarbete möjligt. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Jenny Jäger som både bidragit med värdefullt stöd, kontinuerlig feedback samt en god kommunikation
arbetet i genom.
3
Abstrakt:
Bakgrund: Handbollen tillhör idag en av de största lagidrotterna världsligt och spelas i så många
som 150 länder totalt. Sporten är kraftigt skadedrabbad och skadeprevalensen hög. Stretching är ett brett begrepp vilket syftar till att öka muskulär flexibilitet och minska muskulär styvhet. Ett minskat muskulärt rörelseomfång hos idrottare antas kunna öka den totala risken att drabbas av en skada i samband med fysisk aktivitet, fysisk träning och eller i idrottsspecifika moment.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken mängd och omfattning stretching utövas
bland aktiva handbollsspelare i Norrbottens län samt kartlägga skadeprevalensen bland dessa.
Metod: Insamling av data skedde via en enkät med totalt 18 stycken frågor. Enkäten skapades i
Google Formulär och skickades via mejl tillsammans med ett informationsbrev om studien och dess syfte till två lag i samma förening i Norrbottens län. Enkäten gick ut till 36 spelare och besvarades av 27 spelare. Alla ifyllda och inskickade enkäter analyserades med en deskriptiv dataanalys och inkluderades i studiens slutliga resultat. Resultat: De tillfrågade spelarna utövade totalt en hög mängd belastande träning. Den totala mängden stretching som utövades skilde sig individer emellan och var i sin helhet relativt låg i förhållande till mängden träning.
Skadeprevalensen bland de tillfrågade spelarna var hög. Konklusion: Resultatet av studien påvisade en hög skadeprevalens inom handbollen i Norrbottens län. En hög träningsmängd i förhållande till en liten mängd stretching kan ses som en bidragande faktor till uppkomst av skador på både muskler, senor och ligament.
Nyckelord: Handboll, Idrottsskador, Skadeprevalens, Stretching.
4 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund...6 1.1 Handboll...6 1.2 Stretching...6 1.3 Rörlighet...7
1.4 Rörlighetens betydelse inom idrotten...7
1.5 Fysioterapi...9
2. Syfte ...11
2.1 Frågeställningar...11
3. Material & Metod...12
3.1 Studiedesign och datainsamling...12
3.2 Urval...12 3.3 Bortfallsanalys...13 3.4 Mätinstrument...13 3.5 Datanalys...14 3.6 Etiska överväganden...14 4. Resultat...16 5. Diskussion ...25 5.1 Metoddiskussion...25 5.2 Resultatdiskussion ...28 6. Klinisk reflektion...31
5
7. Konklusion ...31
8. Referenslista...32
Bilaga 1 – Enkätmall
Bilaga 2 – Till verksamhetsansvarig Bilaga 3 – Till spelare
6 1. Bakgrund:
1.1 Handboll:
Handboll tillhör en av de största lagidrotterna världsligt och utövas i så många som 150 stycken länder totalt. Cirka 130.000 barn, ungdomar och vuxna utövar handboll regelbundet i Sverige (Svensk handboll, 2020). Sporten spelas mellan två stycken sjumannalag, bestående av 6 stycken utespelare och 1 målvakt per lag. Varje lag har dessutom lika många avbytare på bänken. En match spelas i totalt 60 minuter uppdelat på två stycken halvlekar med en periodpaus om ca 10 minuter (Caperiotumba, u.å). Handbollen utövas övergripande inomhus men förekommer även i mindre omfattning på plan utomhus. Spelet går i all sin enkelhet ut på att laget tillsammans ska försöka göra mål i motståndarnas mål, detta kallas för anfallsspel. Det är dock lika viktigt att motståndarna inte lyckas göra mål och detta kallas i sin tur för försvarsspel. Grunden i all handboll utgörs av ett tajt samarbete spelarna emellan. Spelet håller ett högt tempo vilket genererar snabba riktningsförändringar, förflyttningar samt start och stopp situationer. Detta i kombination med mycket kroppskontakt bidrar till en hög skaderisk (Svensk handboll, 2020). Sporten är kraftigt skadedrabbad och hör till en av de idrotter med allra högst skadeprevalens både nationellt som internationellt (Grävare Silbernagel, Jonsen & Larsson, 2010.
Nationalencyklopedin, u.å). Sporten toppar även statistiken över högst skaderisk bland unga idrottsutövare (Heijne & Von Rosen, 2018). Det svenska handbollsförbundet jobbar aktivt med skadeförebyggande träning för att minimera risken att skador uppstår. Störst skadeprevalens har knän, axlar, fotleder samt rygg (Svensk handboll, 2020. Seil, Rupp, Tempelhof & Kohn, 1998).
1.2 Stretching
Att stretching i relation till dess fysiologiska effekter rör upp känslor är ingenting nytt, ämnet är väl omdiskuterat, både inom så väl idrottsmedicin som bland gemene man på gymmet. Trots detta går forskningen fortsatt isär (McHugh, & Cosgrave, 2010. Witvrouw, Mahieu, Danneels & McNair, 2004).
Stretching är ett brett begrepp vilket syftar till att öka muskulär flexibilitet och minska muskulär styvhet, detta uppnås när en muskel förlängs genom töjning (Thomeé, Swärd & Karlsson, 2011). Ordet stretching används idag som ett samlingsnamn för x antal olika metoder, vilka alla syftar
7
till att förbättra muskellängd och minska styvhet i muskel senkomplexet. Statisk stretching likaställs med att sträcka ut en muskel i en fixerad position medan dynamisk stretching bygger på rörelse och innebär att utföraren går ut i aktuellt ytterläge för att sedan backa tillbaka och
upprepa proceduren på nytt (Pihlblad, 2018). Stretching utförs alltså i första hand för att öka smidighet och förbättra rörlighet men utövas även med intentionen om att eventuellt kunna minska risken för uppkomst av skador i samband med fysisk aktivitet (Alter, 2000. McHugh & Cosgrave, 2010. Nationalencyklopedin, u.å. & Weerapong, Hume & Kolt, 2004).
1.3 Rörlighet:
Rörlighet är synonymt med flexibilitet och mobilitet, vilka båda syftar till egenskapen att vara rörlig. Definitionen av rörlighet kan beskrivas som individens förmåga till rörelseuttag i en eller flera leder. Rörligheten kan begränsas av diverse komponenter såsom anatomiska strukturer enligt följande, skelettstruktur, muskler, senor, ledkapslar, ligament, fett och hud. Den största och vanligaste begränsningen av rörlighet utgörs av musklerna och orsakas av en ökad styvhet i muskelsenkomplexet. All typ av belastande aktivitet och träning bidrar alltså till en ökad muskelstyvhet. Utöver muskelaktivitet, påverkas den passiva styvheten även av faktorer såsom ålder (Alter, 1998. Danielsson, 2011).
En styv muskel är en muskel vilken har ett ökat motstånd under förlängning, detta upplevs och beskrivs vanligen som stelhet och eller stramhet. En ökad muskulär styvhet kan i sin tur leda till en nedsatt funktionalitet både inom såväl specifika idrottsmoment som i individens vardag (Alter, 1998. Martin, 2006).
1.4 Rörlighetens betydelse inom idrotten:
Ett minskat muskulärt rörelseomfång hos idrottare antas kunna öka den totala risken att drabbas av en skada i samband med fysisk aktivitet, fysisk träning och eller i idrottsspecifika moment. Individer som för idrottens krav har ett nedsatt rörelseomfång i en eller flera leder, till följd av muskulär styvhet, antas uppnå en skadepreventiv effekt av stretching. Stretching har genom studier bevisats kunna öka muskelns totala rörelseomfång (Bradley & Portas, 2007).
Precis som inom handbollen är fotbollen en mycket skadedrabbad idrott. Den övervägande andelen av dem som forskar om hamstringsskador i samband med fotbollsutövande är alla eniga
8
om att akuta skador i den aktuella muskelgruppen främst uppstår under en relativt stor
förlängning och inte när muskulaturen är som mest kontraherad. Detta innebär i teorin att man genom att efterlikna momentet och träna hamstrings under stor förlängning också bör klara av en högre belastning när muskulaturen är utsträckt, på så sätt antas den totala skaderisken i momentet minska (Askling, 2016). Vid idrottsutövande bör rörlighet, precis som både uthållighet och styrka prioriteras som en viktig delegenskap. Det betyder att man bör verka för att skapa och bibehålla den rörlighet som krävs för respektive idrott och moment. Att ha en god funktionell rörlighet anses vara av absolut största vikt för att klara av de yttre krav som ställs i vardagen samt specifikt inom varje enskild idrott. En styv muskelbuk bidrar till att muskelns totala kapacitet inte kan utnyttjas. En muskel med begränsad rörlighet hamnar lättare i ytterlägen och kan då inte längre arbeta i ett avslappnat och naturligt läge. Detta kan på sikt generera i
överbelastningssymtom från andra delar av rörelseapparaten, till följd av ett kompensatoriskt rörelseuttag (Mejdevi, 2016).
Om man stretchar tillräckligt mycket kan man förbättra rörligheten (Bandy, Irion & Briggler, 1997. Harvey, Herbert, & Crosbie 2002). Förhållandet mellan styrka och rörlighet anses alltså vara direkt avgörande för både prestationsförmågan som för uppkomsten av skador. Styrka och rörlighet jobbar i synergi och det bör därför finnas en balans parametrarna emellan, den ena får alltså inte ta över den andra. Exempelvis kan en stark, styv och orörlig höftböjare ligga till grund för en ventral tippning av bäckenet vilket i sin tur bidrar till en ökad svank. En styv baksida lår kan tvärtom bidra till en dorsal tilt av bäckenet vilket genererar i en otillräcklig svank läs, ökad flexion i lumbala segment. Dessa kompensatoriska rörelseuttag kan alltså skapa missgynnande förutsättningar vid idrottsutövande och på sikt bidra till uppkomst av skador. En styv och eller förkortad muskel har en direkt högre benägenhet för utveckling av skadeuppkomst och kan även generera i förändrade rörelsemönster över tid, vilket i sig påverkar rörelseapparaten negativt och på sikt kan öka skaderisken sekundärt (Morse, Degens, Seynnes, Maganaris & Jones, 2008. Svenska orienteringsförbundets utvecklingsplan, u.å. Sölvesborn, 1982. Thomeé, Swärd & Karlsson, 2011).
Enligt Hägglund (2011) finns det likt ovan nämnt ett tydligt samband mellan nedsatt rörlighet, nedsatt styrka och en störd styrkekvot muskler emellan. Han menar att den preventiva effekten av stretching fortfarande är oviss. Men påpekar samtidigt att det finns studier som påvisat ett
9
samband mellan en nedsatt rörlighet vid försäsong bland fotbollsspelare och senare uppkomst av muskelskada i lår och ljumskar (Hägglund, 2011).
I en litteraturstudie från 2005 kom man fram till att stretching i sig inte bidrog till någon signifikant minskning av skadeuppkomst i nedre extremitet bland idrottsutövare (Hart, 2005). Samtidigt stödjer annan forskning att en bidragande orsak till uppkomsten av plantar fasciit (inflammation i senplattan under foten) är en oförmåga att dorsalflektera foten, gå på hälarna). Det har visat sig att stretching av vadmuskulatur och senstråket under foten kan förebygga både uppkomst av besvär samt en progredierande symptombild. Inskränkt rörlighet är alltså en bidragande orsak till att specifika, idrottsrelaterade skador uppstår (Engkananuwat,
Kanlayanaphotporn & Purepong, 2018). I en metanalys från 2016 specificerades prevalensen av akuta muskelskador. Från dessa studier var det möjligt att beräkna den relativa risken för att upprätta en akut skada relaterat till stretching kontra utebliven stretching. Sammantaget indikerade dessa studier på en 54% riskreducering av akuta muskelskador i samband med stretching (Behm, Blazevich, Kay & McHugh, 2016).
I en studie från 2010 undersöktes stretchingens nytta före och efter fysisk aktivitet i syfte att förhindra uppkomsten av skador bland normalbefolkningen. Totalt deltog 2377 stycken fysiskt aktiva vuxna i studien. Resultatet påvisade att stretching inte gav några kliniskt viktiga eller statistiskt signifikanta minskningar i risken för alla typer av skador, men däremot minskade risken för skador på muskler, ligament och senor (Jamtvedt et al., 2010). En ökad flexibilitet bör förslagsvis resultera i en minskad stelhet hos muskel/senkomplexet, vilken då antas bli mindre skadebenägen. Mekanismen bakom detta tros delvis bero på muskelvävnadens egenskaper men även på en ökad strechtolerans (Svantesson, 2004).
1.5 Fysioterapi:
Patienter och idrottare med symtom från rörelseapparaten i form av smärta uppkommen i samband med idrottsutövande, söker vanligen vård hos fysioterapeut för en klinisk bedömning. Vanligt är att besöket leder till en efterföljande rehabiliteringsperiod.
Fysioterapi syftar till, att ur ett helhetsperspektiv både vidmakthålla befintlig samt återvinna optimal funktionsförmåga efter skada eller sjukdom. Professionen som sådan, är en väl
10
integrerad del i den svenska hälsosjukvården och bygger på vetenskaplig grund i enlighet med rådande etiska riktlinjer. Endast evidensbaserade metoder bör tillämpas till gagn för patienten (Broberg, Lenné, 2019).
Fysioterapi innefattar kunskapen om att utreda, vägleda, behandla samt rehabilitera både såväl gemene man som motionär och idrottare i olika åldrar och på olika hög nivå. Inom ramen för detta ingår kunskapen att kunna tillämpa fysisk aktivitet och träning som en naturlig del i rehabiliteringen efter skada och eller sjukdom (Fysioterapeuterna, u.å).
Fysioterapeuten besitter kunskapen om aktivitetens betydelse för att förebygga ohälsa samt rörelsens unika egenskap att bidra till en förbättrad hälsa vid nedsatt funktion och eller sjukdom. Vidare innefattar det även en fördjupad kunskap om primärprevention, alltså hur specifik träning kan förebygga skador (Fysioterapeuterna, u.å).
Baserat på tidigare forskning som med fortsatt tydlighet går isär, spretiga studier och många frågetecken gällande den faktiska nyttan av stretching vill vi nu undersöka i vilken mängd och omfattning stretching utövas bland aktiva handbollsspelare i en förening i Norrbottens län samt kartlägga den aktuella skadeprevalens bland dessa spelare (Hart, 2005. Behm, et al. 2016. Jamtvedt, et al 2010).
11 2. Syfte:
Syftet med studien var att undersöka i vilken mängd och omfattning stretching utövas bland aktiva handbollsspelare i en förening i Norrbottens län samt kartlägga skadeprevalensen bland dessa.
2.1 Frågeställningar:
1. Med vilken frekvens och i vilken omfattning utövar de tillfrågade handbollsspelare stretching?
2. Utövas stretching gemensamt under träningstid?
12 3. Material och metod:
3.1 Studiedesign och datainsamling
För att besvara studiens syfte valdes designen, en icke-experimentell tvärsnittsstudie. Designen ansågs lämplig för den valda kohortgruppen, vilken bestod av handbollspelare från en av de största föreningarna i Norrbottens län. Designen valdes även med den begränsade tidsperioden i åtanke.
En enkätstudie valdes sedan som metod för att undersöka frågeställningen och samla in så bred data som möjligt. En egenkonstruerad enkät (bilaga 1) sattes ihop med delar ur IPAQ
(Hagströmer, Oja, Sjöström, 2006. Sjöström, 2001). Genom att använda en digital enkät kunde fler spelare delta i studien, vilket ansågs fördelaktigt utifrån rådande omständigheter gällande Covid-19 samt aktuella riktlinjer från Folkhälsomyndigheten (Folkhälsomyndigheten, 2020). Tillsammans med enkäten medföljde ett informationsbrev gällande studien, dess syfte samt förväntad nytta. Två enskilda informationsbrev skickades ut, ett till föreningens kontaktperson, i detta fall ordförande för klubben och ett till respektive spelare som deltog i studien. Enkäten (bilaga 1) bifogades med informationsbrevet (bilaga 2) till föreningens kontaktperson, ordförande för klubben, som i sin tur ombads att ge sitt samtycke för fortsatt rekrytering av deltagare. Efter godkännande från föreningens ordförande samt lagens båda tränare mejlades enkäten (bilaga 1) ut tillsammans med informationsbrevet till spelarna (bilaga 3) via klubbens kansli. En påminnelse gick även ut via mejl till spelarna en vecka efter att enkäten skickats ut. Deltagande i studien var frivilligt och inga vidare frågor ställdes gällande val att avstå. Alla ifyllda och inskickade enkäter analyserades sedan och inkluderades i studiens slutliga resultat. Genom att besvara enkäten samtycke respektive spelare till deltagande i studien.
3.2 Urval
Ett ändamålsenligt urval genomfördes i avseende att begränsa deltagarna till vad som kunde antas vara en representativ grupp för studiens syfte. Deltagarna valdes ut genom ett
13
Detta skedde genom att en representativ handbollsklubb kontaktades personligen av författarna till studien. Bekvämlighetsurvalet genomfördes via direkt mejlkontakt med ansvarig ordförande för aktuell handbollsklubb, efter att denne gett sitt medgivande för deltagande rekryterades ett dam- och ett herrlag spelandes i division 1 till studien via denna process (Olsson & Sörensen, 2011).
Vidare sattes tydliga inklusionskriterier samt exklusionskriterier upp för att tydligt begränsa urvalet. Både kvinnliga samt manliga spelare inkluderades medan icke svensktalande spelare exkluderades, detta eftersom att enkäten genomfördes enbart på svenska. Deltagarna skulle även vara aktiva handbollsspelare samt utgöra en del av ett lag i en klubb eller förening i Norrbottens län. Vidare exklusionskriterier för deltagande var före detta handbollsspelare, handbollstränare och eller spelare under 16 år (Datainspektionen, u.å).
3.3 Bortfallsanalys
Enkäten gick ut till 36 spelare. Samtliga deltagare som besvarade enkäten uppfyllde aktuella inklusionskriterier och inga bortfall kunde noteras internt. Alla ifyllda och inskickade enkäter analyserades och inkluderades i studiens slutliga resultat. Externt bortfall skedde dock i form av spelare som själva aktivt valde att inte besvara enkäten.
3.4 Mätinstrument
Det mätinstrument som användes för att samla in adekvat data var en egenkonstruerad enkät kombinerad med delar ur IPAQ, vilket är ett validitet - och reliabilitetstestat formulär gällande vanor kring fysisk aktivitetsnivå (Hagströmer, et al. 2006). Fyra av de totalt 18 frågorna utgjordes av IPAQ och berörde spelarnas dagliga och veckovisa aktivitetsnivå. Resterande 14 frågor utformades av författarna till studien, i avseende att samla in så adekvat information som möjligt.
Enkäten konstruerades i Google Formulär som ett digitalt mätverktyg. Studiens syfte,
frågeställningar samt aktuella inklusionskriterier låg till grund för enkätens utformning och alla frågor, utöver IPAQ, utformades av författarna själva på egen hand. Enkäten bestod av totalt 18 stycken frågor, dessa varierade i sitt utformande. Övervägande bestod enkäten av kryssfrågor
14
med svarsalternativ men det förekom även frågor där deltagarna fick svara på egen hand genom text (bilaga 1).
Enkäten godkändes av både handledare och examinator innan den offentliggjordes och skickades till kontaktperson samt spelare.
3.5 Dataanalys
Den insamlade datan från enkäterna sammanställdes och analyserades med en deskriptiv
dataanalys (Olsson & Sörensen, 2011). Alla resultat redovisades även både i såväl löpande text som genom tabeller och figurer, det senare för att tydliggöra resultat, samband och ickesamband. Figurerna som användes sammanställdes och skapades automatiskt i Google Formulär allt eftersom att svar inkom. Likaså gjorde tabellerna, men dessa gjordes senare om av författarna till studien i Word. Syftet med att göra om tabellerna var att tydliggöra spelarnas svar och underlätta läsandet för läsarna då de ursprungliga tabellerna var mycket röriga och svåra att tyda.
Resultatet redovisades som deskriptiv data, med hjälp av procentsatser och behandlade endast kvotdata som nivå.
3.6 Etiska överväganden
Ett informationsbrev (bilaga 3) överlämnades tillsammans med en enkät till varje individuell deltagare. I det bifogade informationsbrevet framgick tydligt att deltagande i studien var helt frivilligt samt att en ifylld och insamlad enkät inte var möjlig att återkalla. Det poängterades även att all insamlad data var konfidentiell och endast skulle brukas som material till studiens
underlag samt som resultat. De grundläggande principerna inom etik togs i beaktande för att säkerställa att inga deltagare kom till skada eller utsattes för exponering
(Etikprövningsmyndigheten, u.å).
Alla deltagare blev behandlade på lika villkor och fick besvara samma frågor. Inga frågor med syfte att kränka ställdes. Enkäten var utöver att kön och ålder skulle redovisas, helt anonym. Inga övriga personuppgifter såsom namn, personnummer, handbollslag eller klubbtillhörighet
15
Insamlad data behandlades endast av författarna till studien samt deras handledare. Alla individuella svar erhölls via Google formulär och åtkomsten begränsades via ett specifikt
Googlekonto som var knutet till enkäten. Resultaten hölls sedan inlåsta på en specifik dator med lösenordskrav. Resultaten redovisades därefter på gruppnivå vilket förhindrade att enskilda individer kunde identifieras.
Det fanns ingen vidare ekonomisk vinning i studien varken för författarna till studien eller deltagarna. Studien genomfördes endast i syfte att öka kunskapen kring stretching inom handbollen som sport samt kartlägga den aktuella skadeprevalsen i en handbollsklubb i Norrbottens län.
Oavsett studiens faktiska resultat är resultatet i sig av direkt relevans inför framtida liknande studier. Resultatet utgör även ett värde för både kliniskt verksamma fysioterapeuter som för handbollsklubbar och deras fortsatta skadeförebyggande arbete inom handbollen som sport.
16 4. Resultat
Enkäten gick ut till 36 spelare och besvarades av totalt 27 deltagare. Könsfördelningen var 17 män och 10 kvinnor (figur 1). Deltagarnas ålder hade en spridning på 17-34 år och flest med gemensam ålder var 19 år gamla. Medelåldern på de tillfrågade spelarna var 22 år vilket
motsvarade en medianåldern på 20 år (figur 2). Av de totalt 27 spelarna svarade 77.8% (21 st) att de spelat handboll i över ”11 års tid” och 22.2% (6 st) svarade att de hade spelat handboll i ”6-10 år”, ingen av de 27 tillfrågade spelarna hade spelat handboll i mindre än ”6 år” (figur 3).
Figur 1 - Könsfördelning
17
Figur 3 - Har spelat handboll i x antal år
Av de totalt 27 st spelarna uppgav 6 st att de tränar en något ansträngande aktivitet i snitt 2 dagar i veckan utöver gemensam handbollsträning. På samma fråga uppgav hela 5 spelare att deras motsvarande mängd låg på 3 dagar i veckan. Vidare svarade 3 spelare att de tränar 4 dagar i veckan och 3 spelare uppgav att de tränar en dag i veckan. Det var endast 2 spelare som inte tränade alls och en spelare som uppnådde 7 dagar i veckan (figur 4). På frågan hur många dagar i veckan en mycket ansträngande aktivitet utövas utöver handbollen var svaren mer homogena och spridningen mindre. Totalt 7 spelare uppgav att det tränat en mycket ansträngande aktivitet 1 dag per vecka, 7 spelare svarade 2 dagar i veckan och 7 stycken spelare uppgav 3 dagar i veckan. Andelen spelare som inte utövade en mycket ansträngande aktivitet var 3 st (figur 5).
18
Figur 5 - IPAQ, antal dagar i veckan en mycket ansträngande aktivitet utövas utöver handbollen
När spelarna sedan skulle ange antal minuter/timmar per dag det utövar en något ansträngande aktivitet svarade totalt 10 st av de tillfrågade spelarna att den totala mängden landade på 45 minuter per dag, medan 10 st svarade 60 minuter. Vidare svarade 3 spelare att samma dagliga dos uppgick i 90 minuter och ytterligare 3 spelare uppgav att de uppnådde 120-180 minuter per dag, 1 spelare hade svårt att skatta och svarade vet ej (figur 6). På frågan hur många
minuter/timmar per dag en mycket ansträngande aktivitet utövas svarade spelarna återigen mer homogent och svarspridningen var mindre varierande än på motsvarande fråga gällande en något ansträngande aktivitet. Totalt uppgav 16 spelare att de uppnådde 45 minuter per dag och 9 spelare svarade 60 minuter. Det var endast 2 stycken spelare som stack ut och uppgav att deras dagliga dos var 90 minuter (figur 7).
19
Figur 6 - IPAQ, antal minuter/timmar per dag, en något ansträngande aktivitet
Figur 7 - IPAQ, antal minuter/timmar per dag, en mycket ansträngande aktivitet
Av de tillfrågade spelarna svarade 21 st att de tränade handboll totalt 3-4 dagar i veckan, 3 av spelarna tränade handboll 5-7 dagar i veckan och 3 spelare uppgav att deras veckovisa mängd endast var 1-2 dagar i veckan (figur 8). På frågan om stretching utövas innan den grenspecifika handbollen svarade 9 st ”ja”, 3 spelare svarade ”nej” och resterande 15 av de totalt 27 spelarna svarade ”ibland” (figur 9). Totalt 25 spelare angav därefter att ungefär 5-10 minuter avsattes innan den grenspecifika träningen för stretching, 2 spelare svarade att 10-20 minuter avsattes och ingen av de totalt 27 spelarna svarade att det avsätts mer än 20 minuter på stretching i samband med uppvärmning (figur 10).
20
Figur 8 - Antal dagar i veckan handboll utövas
Figur 9 - Utförs stretching innan den grenspecifika handbollsträningen
21
På frågan om stretching utförs som avslut vid varje handbollsträning svarade 4 stycken ”ja”, 6 stycken ”nej” och 17 st svarade ”ibland” (figur 11). 24 st av dessa svarade att 5-10 minuter avsätts till stretching vid träningens avslut, 3 spelare angav att 10-20 minuter avsätts och ingen av de 27 spelarna svarade att 20-30 minuter vigs åt stretching (figur 12).
Figur 11 - Utförs stretching som avslut vid varje handbollsträning?
Figur 12 - Om ja, hur mycket tid avsätts?
Det var 14 stycken som svarade ”aldrig” på frågan om hur många dagar de utövar stretching under gemensam handbollsträning, 10 stycken svarade 1-2 dagar och 3 st svarade 3-4 dagar. Ingen svarade att de utförde stretching 5-7 dagar (figur 13). Vid sidan om handbollsträningen så var det 4 stycken spelare som uppgav att de utför stretching på eget initiativ 3-4 dagar i veckan, 13 stycken svarade 1-2 dagar och 10 stycken svarade att de ”aldrig” utför stretching på eget initiativ (figur 14).
22
Figur 13 - Hur många dagar i veckan utövar ni stretching under gemensam handbollsträning?
Figur 14 - Hur många dagar i veckan utövar du stretching på eget initiativ vid sidan om handbollsträningen?
På frågan varför stretching valdes bort uppgav 10 spelare att de prioriterar bort stretching på grund av att det är tidskrävande. Det var endast en spelare som uppgav att stretching inte har någon effekt och därför valde bort att stretcha. Resterande 16 spelare svarade annan anledning (figur 15). På frågan om spelarna hade varit skadade under det senaste året svarade 15 st ”ja” vilket motsvarande en procentsats på 55,6%. Resterande 12 spelare svarade ”nej” vilket i sin tur motsvarade 44,4% av de tillfrågade spelarna (figur 16).
23
Figur 15 - Om aldrig, varför väljer du att prioritera bort stretching?
Figur 16 - Skadeprevalens
De flesta av de tillfrågade spelarna uppgav att de hade drabbats av ”annan” typ av skada. Det var totalt 4 spelare som drabbats av ”senskada” samt 4 spelare som drabbats av en ”ligamentskada”. Endast 2 spelare hade drabbats av någon form av ”muskelskada” (figur 17). Majoriteten av de spelare som svarade ”ja” och uppgav att de varit skadade senaste året uppgav att de blev borta i mindre än en månad från handbollsträning (18 st). Medan 6 spelare blev borta mellan 2-6 månader och 3 spelare blev borta i över ett år från träning (figur 18).
24
Figur 17 - Typ av skada
25 5. Diskussion
5.1 Metoddiskussion:
Bekvämlighetsurval valdes som metod för urvalsprocessen. Urvalet var ändamålsenligt och två stycken handbollslag representativa för studiens syfte inkluderades. Valet av denna urvalsprocess genererade i en total svarsfrekvens om 27 stycken enkätsvar, dessa från två stycken handbollslag, båda hemmahörande och spelandes i en och samma handbollsförening. Enkäten nådde ut till totalt 36 spelare. Runt 30 stycken enkätsvar var målet att uppnå för att ha en tillräckligt god grund att kunna genomföra studien, vilket mer eller mindre uppnåddes. Vi hade med största sannolikhet fått en högre svarsfrekvens om ytterligare klubbar kontaktats och inkluderats i studien. Detta hade även mest troligt gett en mer representativ och enhetlig bild för handbollen i hela Norrbottens län.
Vi valde att göra en kvantitativ enkätstudie. Anledningen till att vi valde denna studieform var för att få en så översiktlig bild som möjligt av den totala mängden stretching som utövas inom handbollen i Norrbottens län, samt kartlägga aktuell skadeprevalens bland de aktiva spelarna. Metoden valdes även med den begränsade tidsperioden i åtanke samt av hänsyn till rådande pandemi och Covid-19. Grundidéen var att besöka de kontaktade lagen personligen under deras gemensamma handbollsträning för att informera om studien, dess syfte samt dela ut och samla in enkäterna på plats. Det hade i sin tur mest troligt genererat i en högre svarsfrekvens. Till följd av restriktionerna från Sveriges regering samt Folkhälsomyndigheten ställdes alla
handbollsträningar in och vi tvingades därför att tänka om och skapa en digital enkät
(Krisinformation, 2020). En fördel med den digitala enkäten var att den nådde ut till alla spelare per mejl, vilka i sin tur kunde besvara frågorna i lugn och ro när tillfälle gavs. Risken för att spelarna skulle kunna påverkas av varandra minskade även mest troligt när enkäten genomfördes digitalt istället för på plats.
I studien inkluderandes enbart två stycken handbollslag, båda hemmahörande i samma
handbollsförening, vilket gör det svårt att generalisera resultatet. Spelare under 16 år samt icke svensktalande spelare exkluderades att delta i studien. Beslutet grundade sig i de etiska riktlinjer som finns samt spelarnas förmåga att besvara enkäten sanningsenligt. För att garantera rättvisa
26
svar var alla spelare därför tvungna att tala god svenska, eftersom att enkäten besvarades enbart på svenska.
För att kunna besvara studien syfte valdes en kvantitativ studiemetod där deskriptiv data analyserades. Enkät valdes som datainsamlingsmetod och enkätsvaren utgjorde sedan själva stommen till resultatet. En enkät utformades digitalt via Google formulär för att sedan mejlas ut tillsammans med ett informationsbrev till spelarna, denna process gick via klubbens kansli, i enighet med GDPR (Datainspektionen, u.å). Rekryteringsprocessen startade genom att en kontaktperson, i detta fall ansvarig ordförande för aktuell handbollsförening kontaktades via mejl. Efter skriftligt godkännande till medverkan från klubbens ordförande samt ansvariga tränare för respektive lag gick det mycket smidigt att få in enkäterna. Dock tog själva processen i sig, alltså att mejla ordförande samt tränare en hel del tid, ytterligare fördröjning tillkom då båda lagens gemensamma träningar ställdes in till följd av Covid-19. Fördelen med denna metod var att deltagarna kunde besvara enkäten hemma i lugn och ro, på så sätt minskade risken att påverkas av sina lagkompisar. Nackdelen med att samla in enkäten digitalt och inte vid en gemensam handbollsträning var dock att författarna till studien inte kunde finnas på plats för att förklara studiens syfte mer djupgående samt besvara eventuella frågor gällande enkätens
utformning, svarsalternativ eller tolkning av svarsspann. Detta ledde mest troligt till en större felmarginal när deltagarna besvarade enkäten. En nackdel med metoden var eventuellt bortfall av deltagare till följd av icke uppdaterade mejllistor. En ytterligare nackdel med studien var att enkäten inte nådde ut till ett lika stort urval som man kan förvänta sig att den hade gjort om fler handbollsklubbar värvats till studien. Det bör alltså tas i beaktande att det endast är två stycken lag som besvarat enkäten, ett dam- och ett herrlag båda hemmahörande i samma handbollsklubb, det går därför inte att utesluta att vi eventuellt fått andra svar om annan förening tillfrågats och att det kan förekomma stora skillnader klubbarna emellan. Detta kan onekligen gett studien mer eller mindre subjektiva svar. Nämnvärt är dock att den inkluderade handbollsklubben idag är en av de största i länet, med en stor bredd av spelare på olika hög nivå. Detta bör mest troligt trots det smala urvalet ge en generell bild aktuell för sporten. De båda lagen ansågs i sin tur
representativa för handbollen som sport i Norrbottens län, vilket i sin tur ökade trovärdigheten. Men för att säkerställa detta hade fler klubbar behövts rekryteras till studien, då de säkerligen förekommer mer eller mindre variation klubbar emellan.
27
En fördel med enkäten var att IPAQ inkluderades som en naturlig del och utgjorde en del av underlaget till studien. Däremot var resterande del av frågorna egenkonstruerade, vilket innebär att de inte reliabilitet- och validitetstestats, detta kan ses som en direkt nackdel för studien, då de egenkonstruerade frågorna ej var standardiserade (Olsson & Sörensen, 2011). Det innebar i sig en risk att missförstånd skulle kunna skett eller att viktiga faktorer missats, vilket också skedde. Vid tre av frågorna (fråga 12, 14 samt 15) tros det ha skett ett missförstånd, läs feltolkning, vad gäller frågorna och dess innebörd. Dessa tre frågor var alla följdfrågor till tidigare frågor och skulle enbart besvaras av de spelare som besvarade den tidigare frågan så att den ledde fram till aktuell fråga. Detta missförstånd hade mest troligt kunnat undvikas genom att pilottesta
studien.Däremot skapade de egenkonstruerade frågorna utrymme för mer specifika frågor direkt relevanta utifrån aktuellt syfte och frågeställningar. Enkäten var uppdelad i tre stycken delar. En mycket kort allmän del där frågor om kön samt ålder besvarades. Nästa del bestod av
egenkonstruerade frågor samt en tredje del som bestod av delar ur IPAQ gällande fysisk aktivitet. Enkäten tog ca fem till tio minuter att besvara och bestod av 14 stycken frågor, övervägande andel av dessa utgjordes av kryssfrågor. Detta gjorde det både enkelt och tidseffektivt för deltagarna att besvara enkäten. Den förväntade svarstiden utgick även till deltagarna via de informationsbrev som bifogades. Detta var positivt ur den synvinkeln att deltagarna fick chansen att förbereda sig på enkätens omfattning och tidsåtgång redan från start. Det ökade även mest troligt antalet spelare som valde att besvara enkäten. Vad gäller enkäten i sin totala helhet kunde vi se att vissa av frågorna borde formulerats annorlunda, för att bland annat undvika fritext som svarsalternativ. De frågor som hade svarsalternativ i fritext utgjordes av frågor från IPAQ, därav ändrades inte dessa till fasta svarsalternativ. Detta ledde till röriga kolumner otydliga diagram. Vi anser ändå att fritext skapade förutsättningar för fler
sanningsenliga och individuella svar, vilket svarsalternativ hade begränsat. En ytterligare svaghet för enkäten var att vi aldrig pilottestade den, vilket med största sannolikhet hade genererat i en mer träffsäker enkät med mindre utrymme för missförstånd och feltolkningar. Detta hade eventuellt påverkat studiens resultat eftersom att enkäten kunde utformats annorlunda. Enkätens utformande ledde därför till missförstånd i form av icke överensstämde svar vid tre av frågorna. Spelare som ej svarade Aldrig på frågan om de utför stretching på eget initiativ vid sidan om handbollen svarade även på frågan under, som endast var avsedd för de som svarade Aldrig. Samma problematik för de spelare som svarade Nej på frågan om de varit skadade de senaste
28
halvåret besvarade även frågan under gällande skadetyp som var avsedd endast för de som svarade ja vid ovanstående fråga.
Vi valde att använda oss av en deskriptiv dataanalys och redovisade svaren i figurform. Figurerna som användes skapades automatiskt i Google formulär. Denna process skedde kontinuerligt så fort någon besvarade enkäten, vilket gjorde det möjligt för oss, att under tidens gång följa resultatet i figurer, trots att vi inte fått in alla svar. På så sätt kunde vi fördjupa oss ytterligare i ämnet och börja bearbeta resultat genom muntligt diskussion. Fördelen med den dataanalys som valdes var att redovisning i tabeller och figurer med tillhörande text kunde presenteras samt redovisas på ett både tydligt och konkret sätt (Olsson & Sörenssen, 2011). Det informationsbrev som delades ut till deltagarna gav nödvändig information gällande studiens syfte, genomförande samt etiska principer. Inga personuppgifter eller annan personlig
information som kan härledas till enskild person, klubb eller förening inkluderades i resultatet. Det förekom inga kränkande frågor i enkäten. Konfidentialitet och frivillighet försäkrades genom informationsbrevet då det ansågs mycket viktigt att spelarna kände sig trygga i att besvara
enkäten. (Etikprövningsmyndigheten, u.å). En av studiens absolut största styrkor var att de etiska principer som vid studiens start sattes upp efterföljdes under hela förloppet.
5.2 Resultatdiskussion:
De tillfrågade handbollsspelarna utövade stretching med stor variation individer emellan. På frågan om stretching utövas innan den grenspecifika handbollsträningen uppgav ändå majoriteten att stretching utövas till och från i samband med uppstart av träning. Dock avsätts endast 5-10 minuter för detta. På frågan om stretching utförs som avslut på handbollsträning svarade 22.2% nej, 14.8% svarade ja och hela 63% svarade ibland. Majoriteten av spelarna uppgav att den tid som avsattes var 5-10 minuter. Stretching utövas alltså i samband med handbollsträning men i mycket liten omfattning samt utan direkt kontinuitet och utan specifika mål. Detta är parametrar som mest troligt också inverkar på stretchingens faktiska resultat. För att stretching ska ha effekt krävs att både tid avsätts samt att en tydlig målbild finns. Stretching bör anpassas utifrån de krav som ställs på kroppen specifika för aktuell idrott, i detta fall bör stretchingen fokuseras till handbollsspecifika moment (Pihlblad, 2018).
29
Av de tillfrågade spelarna så uppgav 51.9% att stretching aldrig utövas gemensamt under handbollsträning. Hela 37% svarade att de utövas gemensamt 1-2 dagar i veckan trots att majoriteten av spelarna tränar handboll 3-4 dagar i veckan. Stretching utövas alltså gemensamt men sporadiskt och i liten omfattning under gemensam handbollsträning. Utifrån detta kan slutsatsen dras att eget ansvar till viss del läggs på individen själv. På frågan om hur många dagar i veckan spelarna utövar stretching på eget initiativ svarade hela 37% Aldrig. 48.1% svarade att de stretchade 1-2 dagar i veckan och 14.8% uppgav att de stretchade 3-4 dagar i veckan. Ingen av de tillfrågade spelarna stretchade fler dagar än 4 dagar i veckan. I förhållande till den totala träningsmängden så är mängden stretching låg. Det vore mest troligt gynnsamt att inkludera stretching i den gemensamma handbollsträningen för att på så sätt öka uppslutningen och den totala mängden stretching bland spelarna. Risken med att lägga ansvaret på varje spelare individuellt är att stretchingen bortprioriteras vilket också spelarnas svar indikerar, av de
tillfrågade spelarna uppgav hela 37% att stretching valdes bort på grund av att aktiviteten ansågs tidskrävande. Endast 1 av de 27 spelarna svarade att stretching bortprioriterades på grund av att de ej ansågs ha någon effekt. Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att spelarna rent generellt är positivt inställda till stretching men prioriterar andra komponenter såsom handbollsspecifik träning och eller styrka framför rörlighet. I snitt tränar spelarna en något ansträngande aktivitet 2-3 dagar i veckan samt en mycket ansträngande aktivitet 2 dagar i veckan utöver den
gemensamma handbollsträningen som enligt spelarna uppgick till 2-4 dagar i veckan. Detta genererar i en större total träningsmängd än den angivna mängden stretching.
Sammanfattningsvis; de tillfrågade handbollsspelarna tränar väldigt mycket men lägger väldigt lite tid på stretching och rörlighet. Obalansen parametrarna i mellan skulle kunna tänkas påverka den totala skadeprevalensen. Vi vet från tidigare studier att all typ av belastande aktivitet och träning kan bidra till en ökad muskelstyvhet samt att ett minskat muskulärt rörelseomfång hos idrottare antas kunna öka den totala risken att drabbas av en skada i samband med fysisk träning eller i idrottsspecifika moment. Vid idrottsutövande bör rörlighet, precis som både uthållighet och styrka prioriteras som en viktig delegenskap. Det betyder att man bör verka för att skapa och bibehålla den rörlighet som krävs för respektive idrott och moment (Bradley & Portas, 2007. Mejdevi, 2016). Möjligen skulle den totala skademängden på ligament, senor och muskler alltså kunna minska om spelarna prioriterade mer rörlighet specifik för handbollens krav.
30
Tidigare forskning har visat att muskelskada sällan uppstår när muskeln är som mest kontraherad utan när den arbetar i sitt förlängda omfång (Askling, 2016). En muskel med minskat omfång kan därav innebära att den inte kan arbeta i sitt totala rörelseomfång, dess förlängda omfång blir då kortare än vad det borde vara, och det kan i sin tur göra att andra muskler får överkompensera för att klara av en specifik rörelse. En förkortad muskel kan på så sätt göra att en annan muskel blir förlängd och risken för skada ökar. Möjligtvis att stretching, med kunskap av hur och när den ska utföras, utifrån ett individanpassat tänk, kan minska risken för skada genom att muskeln får de önskade rörelseomfång som sporten kräver (Thomeé, Swärd & Karlsson, 2011). För detta krävs kunskap inom området, för att kunna bedöma när stretching bör användas och för vilken eller vilka muskler. Det bör ses över om alla behöver stretcha eller om enstaka individer
eventuellt kan avstå. En muskel som redan har optimalt rörelseomfång och som är i balans med övriga muskler behöver eventuellt inte stretchas lika mycket som en muskel med förkortat rörelseomfång.
Skadeprevalensen inom handbollen som sport är generellt mycket hög. Under OS i Aten
kartlades den totala skadeincidensen bland de aktiva idrottsutövarna, som då visade sig vara allra högst i lagidrotter, framförallt handboll och fotboll (Grävare Silbernagel, Jonsen & Larsson, 2010). Den höga skadeprevalensen inom världseliten i handboll avspeglar sig alltså även i de lägre divisionerna. 55.6% av de tillfrågade handbollspelarna svarade ja på frågan om de varit skadade under de senaste året vilket korrelerar väl med tidigare forskning (Heijne & Von Rosen, 2018). Viktigt att ta i beaktande är att majoriteten av de tillfrågade spelarna utöver handbollen även tränar ytterligare tid vid sidan av. Oklart är i vilken omfattning detta skulle kunna påverka den totala skadeprevalensen men nämnvärt är att en högre mängd träning också ökar den totala skaderisken. Vid idrottsutövande utsätts kroppens vävnader för stress, vilka är beroende av återhämtning, obalans mellan träning och vila kan därför öka risken för uppkomst av skador (Thomeé, Swärd & Karlsson, 2011).
Handbollen är en sport som ställer mycket höga krav på individen och rörelseapparaten (Seil, Rupp, Tempelhof & Kohn, 1998). Spelet håller ett högt tempo och utsätter spelarna för snabba riktningsförändringar, förflyttningar samt många start och stopp situationer. Detta i kombination med mycket kroppskontakt spelarna emellan bidrar till en hög skaderisk (Svensk handboll, 2020). Att stretching ensamt skulle vara den enda lösningen till hur man kan motverka en hög
31
skadeprevalens inom sporten är inte rimligt. Men som en del i en kombination av flera
skadeförebyggande insatser bör den likt de andra prioriteras, framförallt hos de individer som för idrottens krav har en inskränkt rörlighet och uttalad styvhet i muskelsenkomplexet.
Klinisk reflektion:
Handbollen tillhör en av de största sporterna på nationell nivå och skadeprevalensen är hög. Därav kan slutsatsen dras att handbollsspelare är en patientgrupp som vanligen söker vård efter idrottsskada. Det är därför till fördel om fysioterapeuter har en god förståelse för de krav som ställs specifikt inom sporten, kunskap om den höga skadeprevalensen i sig samt insikt i hur den belastande träningsmängden ter sig i förhållande till mängden stretching som utövas. På så sätt kan rehabiliteringen efter skada mest troligt effektiviseras och den skadeförebyggande träningen även främjas vilket över tid bör minska uppkomsten av skador samt den psykiska påfrestning en skada innebär för spelaren.
Konklusion:
Resultatet av studien påvisar att det förekommer stretching bland de två tillfrågade lagen i Norrbottens län. Stretching utövas vid några tillfällen per vecka, både gemensamt under
träningstid men även individuellt på fritiden, mängden stretching varierar spelarna emellan. Den totala skadeprevalensen bland spelarna var hög, de flesta spelare blev i samband med skada borta i mindre än en månad från träning. Det förekommer en mycket hög träningsmängd i förhållande till en mindre mängd stretching. Skadeprevalensen är hög och under gemensam träningstid prioriteras moment specifika för idrotten framför stretching. Mer forskning kring stretching och dess faktiska nytta i skadeförebyggande syfte krävs för att det ska kunna dras några slutsatser kring detta.
32 Referenser:
Alter, J. (2000). Idrottarens stretchbok - om prestation, kroppskännedom och minskad risk för skador. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Alter, JM. (1998). Idrottarens stretchbok - om prestation, kroppskännedom och minskad risk för skador. Farsta: SISU Idrottsböcker.
Askling, C. (2016). Så hanterar du fotbollens vanligaste skada. Idrottsforskning.se.
Bandy, W. D., Irion, J. M., & Briggler, M. (1997). The effect of time and frequency of static stretching on flexibility of the hamstring muscles. Physical therapy, 77(10), 1090–1096. https://doi.org/10.1093/ptj/77.10.1090
Behm, D. G., Blazevich, A. J., Kay, A. D., & McHugh, M. (2016). Acute effects of muscle stretching on physical performance, range of motion, and injury incidence in healthy active individuals: a systematic review. Applied physiology, nutrition, and metabolism = Physiologie appliquee, nutrition et metabolisme, 41(1), 1–11. https://doi.org/10.1139/apnm-2015-0235
Bradley, P. S., & Portas, M. D. (2007). The relationship between preseason range of motion and muscle strain injury in elite soccer players. Journal of strength and conditioning research, 21(4), 1155–1159. https://doi.org/10.1519/R-20416.1
Broberg, C., Lenné, R., (2019, februari) Fysioterapi, profession och vetenskap. Fysioterapeuterna. Tillgänglig
https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om-professionen/fysioterapi-webb-navigering-20190220.pdf
Caperiotumba, (u.å). Handboll. Hämtad 2020-10-27 från https://www.caperiotumba.se/#start
Danilesson A, (2011, november). Muskeltonus - Definition, undersökning och behandling. Fysioterapi. Tillgänlig:
33
Datainspektionen, (u.å). Dataskyddsförordningen (GDPR). Hämtad 2020-12-17 från https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/
Denscombe, Martyn, (2014). The good research guide: for small-scale social research projects. 5th ed. Maidenhead, England: McGraw-Hill/Open University Press
Engkananuwat, P., Kanlayanaphotporn, R., & Purepong, N. (2018). Effectiveness of the Simultaneous Stretching of the Achilles Tendon and Plantar Fascia in Individuals With Plantar Fasciitis. Foot & ankle international, 39(1), 75–82. https://doi.org/10.1177/1071100717732762 Etikprövningsmyndigheten, (u.å). För forskningsperson. Hämtad 2020-12-04 från
https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskningsperson/
Fysioterapeuterna, (u.å). Specialist inom Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin. Hämtad 2020-11-14 från
https://www.fysioterapeuterna.se/Om-forbundet/Sektioner/Fysisk-aktivitet-och-idrottsmedicin/Kurser/
Grävare Silbernagel, K., Jonsén, K., Larsson, M., (2010). Kan ett uppvärmningsprogram förebygga skador hos unga kvinnliga handbollsspelare? Svensk idrottsforskning, 3-2010.
Hagströmer, M., Oja, P., Sjöström, M., 2006. The International Physical Activity Questionnaire (IPAQ): a study of concurrent and construct validity. Public Health Nutr. 2006;9(6):755-762. doi:10.1079/phn2005898
Hart, Lawrence. (2005). Effect of Stretching on Sport Injury Risk: a Review. Clinical Journal of Sport Medicine: March 2005 - Volume 15 - Issue 2 - p 113
doi:10.1097/01.jsm.0000151869.98555.67
Harvey, L., Herbert, R., & Crosbie, J. (2002). Does stretching induce lasting increases in joint ROM? A systematic review. Physiotherapy research international : the journal for researchers and clinicians in physical therapy, 7(1), 1–13. https://doi.org/10.1002/pri.236
Heijne, A., Von Rosen, P. (2018). Hälsa och skador hos unga elitsatsande idrottare. Fysioterapi, Nr 1/2018. http://fysioterapi.se/wp-content/uploads/Forskningpagar_Fysioterapi_1-18.pdf
34
Hägglund, M. (2011). Prevention av idrottsskador Neuromuskulär träning förebygger skador hos barn och ungdomar. Fysioterapi., Nr8/2011. Tillgänglig
http://fysioterapi.se/wp-content/uploads/forskningpagar_fysioterapi_08_11.pdf
Jamtvedt, G., Herbert, R. D., Flottorp, S., Odgaard-Jensen, J., Håvelsrud, K., Barratt, A., Mathieu, E., Burls, A., & Oxman, A. D. (2010). A pragmatic randomised trial of stretching before and after physical activity to prevent injury and soreness. British journal of sports medicine, 44(14), 1002–1009. https://doi.org/10.1136/bjsm.2009.062232
Krisinformation, (2020). Restriktioner och förbud. Hämtad 2020-12-19 från
https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/handelser-och-storningar/20192/myndigheterna-om-det-nya-coronaviruset/restriktioner-och-forbud
Martin, S. (2006). Stretching. Västerås: ICA bokförlag. ISBN 91-534-2757-2
McHugh, M. P., & Cosgrave, C. H. (2010). To stretch or not to stretch: the role of stretching in injury prevention and performance. Scandinavian journal of medicine & science in sports, 20(2), 169–181. https://doi.org/10.1111/j.1600-0838.2009.01058.x
Mejdevi, M. (2016). Rörlighet – träning för bättre prestation. Stockholm : SISU Idrottsböcker Morse, C. I., Degens, H., Seynnes, O. R., Maganaris, C. N., & Jones, D. A. (2008). The acute effect of stretching on the passive stiffness of the human gastrocnemius muscle tendon unit. The Journal of physiology, 586(1), 97–106. https://doi.org/10.1113/jphysiol.2007.140434
Nationalencyklopedin, (u.å). Handboll. Hämtad 2020-10-27 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/handboll
Nationalencyklopedin, (u.å). Stretching. Hämtad 2020-10-27 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stretching
Pihlblad, J. (2018). Dags att avdramatisera stretching. Idrottsforskning.se
Seil, R., Rupp, S., Tempelhof, S., & Kohn, D. (1998). Sports injuries in team handball. A one-year prospective study of sixteen men's senior teams of a superior nonprofessional level. The
35
American journal of sports medicine, 26(5), 681–687. https://doi.org/10.1177/03635465980260051401
Sjöström,M. (2001). IPAQ- en rörelse i tiden. Svenskt initiativ snart global standard. Svensk idrottsforskning, Nr 2/2001.
Svantesson,U. (2004). Elasticitet i muskler och senor -var står vi idag. Svensk Idrottsforskning, Nr 3/2004. Tillgänglig:
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Elasticitet-muskler-senor.pdf Svensk handboll, (2020). Skadeförebyggande. Hämtad 2020-11-14 från
https://www.svenskhandboll.se/Spelare/skadeforebyggande/ Svenska orienteringsförbundets utvecklingsplan, (u.å).
https://utbildning.sisuidrottsbocker.se/orientering/utbildning/individutveckling/utvecklingsplan/s pringa-fort/rorlighet/rorlighetstraning-for-vem/
Svensk handboll, (2020). Spela handboll. Hämtad 2020-11-14 från https://distrikt.svenskhandboll.se/Spelahandboll/Olikaformer/Handboll/
Sölveborn, S-A. (1982). Boken om stretching. Nordiska bokhandelns förlag. ISBN 91- 86360-79-5
Thomeé, R., Swärd, L., Karlsson, J. (2011) Nya Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Weerapong, P., Hume, P., Kolt, G. (2004). Stretching: Mechanisms and benefits for sport performance and injury prevention. Physical therapy reviews. 9, 189-206.
36 Bilaga 1: Enkätmall 1. Kön [Tjej][Kille] 2. Ålder [Fylla i själva]
3. Har spelat handboll i
[1-3 års tid ][4-6 års tid][6-10 års tid] 4. IPAQ
- Antalet dagar i veckan du tränar en något ansträngande aktivitet: __ dagar __ ingen - Antalet dagar i veckan du tränar en mycket ansträngande aktivitet: __ dagar __ ingen
- Antal minuter/timmar per dag du genomsnitt tränar en något ansträngande aktivitet: __ timmar __ min
- Antal minuter/timmar per dag du tränar i genomsnitt en mycket ansträngande aktivitet: __ timmar __ min
5. Hur många dagar i veckan tränar du handboll?
[1-2 dagar][3-4 dagar][5-7 dagar]
6. Utförs stretching innan den grenspecifika handbollsträningen startar? [Alltid][Aldrig][lbland]
7. Om ja. Hur mycket tid avsätts i genomsnitt? [5-10min] [10-20min] [20-30min]
37
8. Utförs stretching regelbundet som avslut på varje handbollsträning? [Ja] [Nej] [Ibland]
9. Om ja, hur mycket tid avsätts? [5-10min] [10-20min] [20-30min]
10. Hur många dagar i veckan utövar ni stretching under gemensam handbollsträning? [Aldrig] [1-2 dagar] [3-4 dagar] [5-7 dagar]
11. Hur många dagar i veckan utövar du stretching på eget initiativ vid sidan om handbollsträningen?
[Aldrig] [1-2 dagar] [3-4 dagar] [5-7 dagar]
12. Om aldrig, varför väljer du att prioritera bort stretching? [Har ingen effekt] [Är tidskrävande] [Annan anledning] 13. Har du varit skadad under det senaste året?
[Ja] [Nej]
14. Om ja, vilken typ av skada ådrog du dig?
[Ligamentskada] [Senskada] [Muskelskada] [Annat] 15. Hur länge blev du borta från spel?
[Mindre än en månad] [6 månader] [Över ett år]
38 Bilaga 2: Till verksamhetsansvarig
Informationsbrev och förfrågan om medverkan i examensarbete:
Hej! Vi är två stycken studenter på Fysioterapeutprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet, Moa Johansson och Stina Von Heijne.
Vi ska skriva vårt examensarbete om stretching, i vilken mängd och omfattning detta utövas bland aktiva handbollsspelare i Norrbottens län samt kartlägga skadeprevalensen bland dessa. Syftet är att undersöka om det går att urskilja några eventuella tendenser i avseende stretching kontra skadeprevalens.
Vi kommer att använda oss av en enkät. Enkäten består av 14 stycken frågor med olika
svarsalternativ, dessa tar ca 5-10 minuter att besvara och kommer senare att ligga till grund för själva examensarbetet. Deltagande i studien kommer att vara anonymt och deltagarna kommer därmed inte behöva uppge några personliga uppgifter utöver ålder och kön. Enkäterna kommer enbart att läsas av författare samt handledare till studien. Vi önskar att få komma till hallen under en av klubbens träningar för att få låna lagets spelare i 5-10 minuter för att ge information om studien och vårt mål med den, dela ut enkäterna, låta spelarna svara för att sedan samla in enkäterna.
För att kunna genomföra detta behöver vi ett skriftligt godkännande av klubbens
verksamhetsansvarige alternativt ordförande, alltså er. Vi tycker att detta är ett enormt viktigt område att utforska, därför hoppas vi att ni är villiga att hjälpa oss.
Jag har tagit del av informationen och ger mitt godkännande att rekrytera deltagare att besvarar enkäten ur föreningen:
Förening/Klubb: _____________________________
Underskrift: __________________________________________________________ Namnförtydligande: ___________________________________________________
Med vänliga hälsningar, Moa Johansson omaoja-7@student.ltu.se och Stina von Heijne stivon-6@student.ltu.se Fysioterapeutstudenter termin 6.
39 Bilaga 3: Till spelare
Informationsbrev och förfrågan om medverkan i examensarbete:
Ämnet stretching och dess faktiska relation till fysiologiska effekter är ett väl omdiskuterat ämne både rent vetenskapligt som bland gemene man. Handbollen hör idag till en av de idrotter i Sverige med allra högst skadeprevalens, därför skulle vi vilja undersöka i vilken omfattning stretching utövas bland aktiva handbollsspelare. Syftet är att undersöka om det går att urskilja några eventuella tendenser i avseende stretching kontra skadeprevalens.
Hur går undersökningen till? Kontakt kommer att tas med ansvarig tränare i klubben efter godkännande från föreningens ordförande. Efter godkännande så kommer vi att komma till en träning och berätta om vår studie och hur den går till. Vi kommer att dela ut enkäterna på plats och hoppas att ni vill svara på frågorna medan vi är där. Enkäten består av 14 stycken frågor med olika svarsalternativ, dessa tar ca 5-10 minuter att besvara och kommer senare att ligga till grund för själva examensarbetet. Efter att ni har besvarat enkäten samlar vi in dessa och tackar för er tid. Deltagande i studien kommer att vara anonymt och deltagarna kommer därmed inte behöva uppge några personliga uppgifter utöver ålder och kön. Enkäterna kommer enbart att läsas av författare samt handledare till studien. Resultatet kommer att sammanställas och presenteras på gruppnivå, det innebär att deltagande i studien inte kommer gå att identifiera. Det är givetvis frivilligt att delta i studien och det går bra att avstå att svara på enkäten utan att ange någon orsak. En ifylld och inskickad enkät innebär dock ett godkännande och samtycke till medverkan och går inte att återkalla.
Studien kommer att publiceras och finnas tillgänglig vid Luleå Tekniska Universitets hemsida från januari 2021. http://ltu.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=5658
För eventuella frågor eller problem kan ni kontakta undertecknade. Moa Johansson Stina von Heijne
Fysioterapeutstudent termin 6 Fysioterapeutstudent termin 6 omaoja-7@student.ltu.se stivon-6@student.ltu.se
