Sjukgymnastiska interventioners effekt på smärta, funktion och livskvalitet vid skuldersmärta: en litteraturstudie

Full text

(1)2009:071. C-UPPSATS. Sjukgymnastiska interventioners effekt på smärta, funktion och livskvalitet vid skuldersmärta - en litteraturstudie. Maria Aronsson Elin Malmberg. Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik 2009:071 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--09/071--SE.

(2) LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet, 180hp. Sjukgymnastiska interventioners effekt på smärta, funktion och livskvalitet vid skuldersmärta - En litteraturstudie. The effect of physiotherapy interventions on pain, function and quality of life in shoulder pain - A systematic review. Maria Aronsson Elin Malmberg. Examensarbete i sjukgymnastik S0001H. Handledare: Professor i sjukgymnastik Lars Nyberg Examinator: Universitetslektor Britta Lindström.

(3) Bakgrund: Nociceptiv smärta är den vanligaste typen av smärta och kan drabba skuldran. Smärta påverkar rörelse i det dagliga livet. Sjukgymnastik är ett vitt begrepp där många typer av behandling ingår. För att utvärdera effekt av behandling kan smärta, funktion och livskvalitet bedömas. Evidens för sjukgymnastiska interventioner vid skuldersmärta har visat sig vara otillräcklig. Syfte: Syftet var att beskriva sjukgymnastiska interventioners effekt vid skuldersmärta i fråga om smärta, funktion och livskvalitet. Material och Metod: Litteraturstudie där sökningar genomfördes i relevanta databaser. Ett antal inklusions- och exklusionskriterier sattes upp för att begränsa sökningen. De inkluderade studiernas bevisvärde poängsattes vilket låg till grund för behandlingsmetodernas evidensgradering. Studierna delades in i fem kategorier och granskades utifrån smärta, funktion och livskvalitet. Resultat: Totalt inkluderades 29 studier. Ultraljud visade ingen effekt på vare sig smärta, funktion eller livskvalitet. Akupunktur och manuell terapi visade positiv effekt på smärta. Akupunktur hade även positiv effekt på funktion. Livskvalitet har utvärderats i endast ett fåtal studier. Slutsats: Det finns starkt stöd för akupunktur som behandling av skuldersmärta och nedsatt funktion i skuldran. Ultraljud däremot har ingen effekt och är ej att föredra som behandling för skuldran. Vidare studier krävs för att fastställa träningseffekter vid skulderproblematik. Viktigt är även att framtida studier utvärderar olika behandlingsmetoders effekt på livskvalitet. Nyckelord: Akupunktur, funktion, livskvalitet, manuell terapi, skuldersmärta, träning, ultraljud.. 2.

(4) Innehållsförteckning 1. Bakgrund ........................................................................................................................................................... 4 2. Syfte.................................................................................................................................................................... 7 2.1 Frågeställningar........................................................................................................................................... 7 3. Material och metod ........................................................................................................................................... 7 3.1 Inklusionskriterier ........................................................................................................................................ 7 3.2 Exklusionskriterier ....................................................................................................................................... 8 3.3 Utvärderingsmått i de olika studierna.......................................................................................................... 8 3.4 Genomförande .............................................................................................................................................. 8 4. Resultat ............................................................................................................................................................ 10 4.1 Ultraljud/elterapi ....................................................................................................................................... 11 4.1.1 Smärta................................................................................................................................................. 11 4.1.2 Funktion.............................................................................................................................................. 12 4.1.3 Livskvalitet ......................................................................................................................................... 12 4.2 Akupunktur ................................................................................................................................................. 12 4.2.1 Smärta................................................................................................................................................. 12 4.2.2 Funktion.............................................................................................................................................. 12 4.2.3 Livskvalitet ......................................................................................................................................... 13 4.3 Fysisk aktivitet och träning ........................................................................................................................ 13 4.3.1 Smärta................................................................................................................................................. 13 4.3.2 Funktion.............................................................................................................................................. 14 4.3.3 Livskvalitet ......................................................................................................................................... 14 4.4 Manuell terapi ............................................................................................................................................ 14 4.4.1 Smärta................................................................................................................................................. 15 4.4.2 Funktion.............................................................................................................................................. 15 4.4.3 Livskvalitet ......................................................................................................................................... 15 4.5 Övrigt ......................................................................................................................................................... 15 5. Diskussion ........................................................................................................................................................ 16 5.1 Sammanfattning.......................................................................................................................................... 16 5.2 Metoddiskussion ......................................................................................................................................... 16 5.3 Resultatdiskussion ...................................................................................................................................... 18 5.3.1 Evidens gällande ultraljud .................................................................................................................. 18 5.3.2 Evidens gällande akupunktur.............................................................................................................. 18 5.3.3 Evidens gällande fysisk aktivitet och träning ..................................................................................... 19 5.3.4 Evidens gällande manuell terapi ......................................................................................................... 20 5.3.5 Övrigt.................................................................................................................................................. 21 5.4 Slutsats ....................................................................................................................................................... 21 5.5 Implikationer .............................................................................................................................................. 22 6. Referenser ........................................................................................................................................................ 24 Bilaga 1 - Sökkombinationer och sökträffar Bilaga 2 - PEDro-scale Bilaga 3 - Exkluderade artiklar Bilaga 4 - Artikeltabell. 3.

(5) 1. Bakgrund Den vanligaste typen av smärta som man drabbas av är den nociceptiva smärtan, som är orsakad av vävnadsskada [1]. Smärta är en subjektiv upplevelse och måste mätas med ett subjektivt mått. Den metod som vanligast används är Visual Analogue Scale (VAS) [2]. Smärta är komplext och ofta är det svårt för den behandlande terapeuten att förstå vilken smärta patienten lider av. För de flesta människor är inte smärta en naturlig del av vardagen och de söker därför vård när smärta uppstår [3]. International Association for the Study of Pain [4] definierar smärta på följande vis: ”En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse i samband med verklig eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada.” Skuldran är ett komplext system med många leder som samverkar för att möjliggöra rörelse i arm och hand. M. supraspinatus och lig. coracohumerale har tillsammans med tyngdkraften en viktig funktion för att hålla caput humerus på plats i fossa glenoidale. Även övriga muskler i rotatorcuffen har en stabiliserande effekt och skuldersmärta kan vara orsakad av överbelastning av dessa muskler. Det kan även bero på neurologiska skador, reumatoid artrit, diabetes eller finnas efter ett trauma. Smärta i skuldran kan även vara refererad smärta från bl.a. cervikalcolumna. Oftast kommer skuldersmärta från rotatoraponeurosen och cirka tre fjärdedelar kan kopplas till supraspinatussenan [2]. Smärtan påverkar rörelsemönstret och därmed den dagliga aktiviteten [5]. Aktiviteter i det dagliga livet (ADL) som t.ex. att tvätta sig, kunna gå på toaletten själv, promenera och liknande används ofta för att utvärdera funktionen hos en patient, framför allt hos äldre personer [6]. En metod för att mäta funktionen i skuldran är Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand (DASH). Det är ett frågeformulär som berör armfunktion i olika situationer i vardag, på arbete och under fritiden [7]. När funktionen hos en person är bra bidrar det till ett liv där personen är självständig och detta ger i sin tur en förbättrad livskvalitet [6]. Livskvalitet är ett begrepp där man skiljer mellan objektiva och subjektiva upplevelser. En person kan till exempel ha god livskvalitet trots dålig hälsa. Om hälsan inte är bra kan det naturligtvis påverka livskvaliteten negativt [8]. Begreppet speglar olika livsfaktorer i en människas liv; den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön samt övergripande villkor [9]. Smärta kan begränsa en människas rörlighet och på så vis även delaktighet. Denna. 4.

(6) begränsning i de dagliga aktiviteterna kan påverka livskvaliteten. Enligt Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) kan en grundläggande indelning göras där man beskriver hälsa och hälsorelaterade komponenter. Dessa är kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samt aktiviteter och delaktighet. Ett av de syften som finns för ICF är att få ett gemensamt språk för att kunna klassificera olika hälsotillstånd. Utifrån den grova indelningen kan en persons hälsa beskrivas och kan då ge en bild av en människas livskvalitet. Livskvalitet enligt ICF innebär vad människan själv tycker om sin situation trots sjukdomstillstånd och konsekvenserna av detta, men även hur friska personer ser på sin situation [10]. Sjukgymnastik är ett vitt begrepp och många olika typer av behandling ingår [11]. Ämnet sjukgymnastik innehåller kunskaper om människan i rörelse utifrån olika perspektiv såsom hälsa och ålder [12]. Vanligt förekommande sjukgymnastiska behandlingar är bl.a. ultraljud, akupunktur, träning och manuell terapi, dessa beskrivs närmare i följande text. Definitionen på ultraljud är att det är ljudvågor på så hög frekvens att människan inte kan höra det. Ultraljudet ger en elektrisk ström som omvandlas till mekaniska vågor i kroppen. Ultraljudet har en förmåga att nå djupt in i vävnaderna och påverka strukturerna [13]. En litteraturstudie [14] visar att vid jämförelse av ultraljud mot placebo eller annan behandling verkar ultraljud inte vara effektiv för patienter med skulderproblematik. En metaanalys [15] konstaterar att ultraljudets användning bygger på beprövad erfarenhet men att vetenskaplig evidens från välgjorda studier saknas. Även andra författare [16] konstaterar att den evidensbild som finns för ultraljudets effekt verkar vara otillräcklig. Akupunktur är en behandlingsform där man penetrerar huden med tunna så kallade akupunkturnålar [1]. I den västerländska akupunkturen har den praktiska erfarenheten från den traditionella kinesiska medicinen (TCM) fått teoretiska förklaringsmodeller som bland annat visar att akupunktur aktiverar kroppens egna smärthämmande system och använder dem vid smärtlindring. Det finns vetenskapliga belägg för att akupunktur är effektivt mot nociceptiv smärta [1, 17]. I en översiktsartikel av Green et al. [18] finns det inte tillräcklig evidens, varken för eller emot akupunktur som behandling vid just skuldersmärta. Alla rörelser som sker vid en muskelkontraktion kan definieras som fysisk aktivitet. I definitionen ingår även att personen utför aktiviteten på fritiden av ett personligt intresse eller 5.

(7) behov, t.ex. promenader, trädgårdsarbete och diverse sporter. Till skillnad från fysisk aktivitet definieras träning som en mer strukturerad och planerad aktivitet som syftar till att förbättra eller behålla en god fysisk kondition [19]. Vår definition på fysisk aktivitet och träning är att patienten själv utför rörelser aktivt. Sjukgymnasten behövs för att guida och övervaka träningen. Manuell terapi är däremot en hands-on-behandling som sjukgymnasten utför i samspel med patienten, som kan vara mer eller mindre aktiv. Manuell terapi används inom kiropraktik, osteopati och sjukgymnastik. En studie delar upp manuell terapi i två delar [20]. Den ena delen riktas mot leder och innefattar t.ex. ledmobilisering och traktion, och den andra riktas mot mjukdelar [20]. Effekten av ledmobilisering har inte undersökts i någon större utsträckning. De få studier som finns inom området har motstridiga resultat [21]. Nedsatt rörlighet och funktion i skuldergördeln kan behandlas med manipulativ terapi som syftar till att återställa normal funktion [6]. Även osteopatisk manuell terapi (OMT) är en behandlingsmetod som kan användas för att hjälpa leder med begränsad funktion att återfå sin rörlighet. En typ av OMT är spencertekniken, som fokuserar på mobilisering av scapulatorakala leden och glenohumeralleden [6] Mobilization with movement (MWM) en annan typ av manuell terapi som ofta används vid muskuloskeletal smärta. För att genomföra behandlingen gör terapeuten en glidning av leden samtidigt som patienten aktivt utför en rörelse i samma led [22]. En litteraturöversikt från 2003 [23] där man sammanställt evidens för sjukgymnastiska interventioner för skuldersmärta, visade att evidensen ej var tillräcklig. Det fanns för lite evidens för att kunna säga att en intervention var bättre eller sämre än någon annan. Därför anser vi att det är av intresse att genomföra denna litteraturstudie för att se om nya studier kan skapa klarhet där det hittills saknas kunskap. Målet med studien är att ta reda på vilken intervention man ska prioritera och använda i första hand om man har en patient med skuldersmärta.. 6.

(8) 2. Syfte Syftet var att beskriva sjukgymnastiska interventioners effekt vid skuldersmärta i fråga om smärta, funktion och livskvalitet.. 2.1 Frågeställningar Vilken evidens finns för olika sjukgymnastiska interventioner när det gäller smärta hos en patient med skuldersmärta? Vilken evidens finns för olika sjukgymnastiska interventioner när det gäller funktionsnivå hos en patient med skuldersmärta? Vilken evidens finns för olika sjukgymnastiska interventioner när det gäller livskvalitet hos en patient med skuldersmärta?. 3. Material och metod Provsökningar i medicinska databaser har visat att skuldersmärta kan vara ett sekundärt problem där orsaken t.ex. kan vara en hjärnskada eller reumatiska sjukdomar med refererad smärta. Därför har ett antal inklusions- och exklusionskriterier satts upp.. 3.1 Inklusionskriterier . Randomiserade studier med en kontrollgrupp som berörde olika sjukgymnastiska interventioner.. . Svenska, engelska, norska och danska studier.. . Studier publicerade till och med 16/2 2009.. . Studier med minst 4 poäng på PEDro-scale.. 7.

(9) 3.2 Exklusionskriterier . Studier där deltagarna hade sekundär skuldersmärta där smärtan refereras till skuldran, som t.ex. vid stroke, hemiplegi, trapeziusmyalgi och cancer.. . Studier där deltagarna hade reumatiska sjukdomar som gav symtom i skulderregionen.. . Studier där det tydligt framkom att smärta varat mindre än tre veckor.. . Studier där målgruppen tydligt var barn.. 3.3 Utvärderingsmått i de olika studierna I denna litteraturstudie analyserades resultat utefter mätmetoder som föll inom områdena smärtlindring, skulderfunktion och livskvalitet. Mätmetoder som användes i studierna var VAS; Likert scale; Numerical Rating Scale (NRS); Lattinen index; Oxford Shoulder Score (OSS); Shoulder Pain Score (SPS); Neer Shoulder score; Pressure Pain Threshold (PPT); Short Form McGill Pain Questionnarie (SFMPQ); Constant Murley Score (C-M-score); Shoulder Pain and Disability Index (SPADI); Shoulder Disability Questionnarie (SDQ); Range of Motion (ROM); DASH; Hand-Behind-Back (HBB); Functional Index of the Shoulder (FIS); Kinetic Communicator Chattex Corp (KIN-COM 500H); Patient Specific Functional Disability Mesure (PSFDM); EuroQol-5D (EQ-5D); Health Assessment Questionnarie (HAQ) och the Medical Outcomes Study Short Form 36 Health Survey (SF36).. 3.4 Genomförande Den metod som användes för att besvara syfte och frågeställningar var litteraturstudie. Studier söktes i databaserna PubMed, Cumulated Index of Nursing and Allied Health Literature (Cinahl), Allied and Complementary Medicine Database (AMED) och The Physiotherapy Evidence Database (PEDro). De sökord som användes var ”Shoulder Pain”, ”Acupuncture”, ”Quality of Life”, ”Treatment Outcome”, ”Exercise Therapy”, ”Physical Therapy Modalities” och ”Physical Therapy”. I alla databaser, förutom PEDro, kombinerades ”Shoulder Pain” med var och en av de övriga sökorden. För exakta sökkombinationer och sökträffar se bilaga 1. Alla sökningar begränsades språkmässigt till engelska, svenska, danska eller norska. I PubMed användes sökorden som MESH-termer och sökningen begränsades även till RCTstudier. I PEDro fick sökningen genomföras på ett annat sätt än i de andra databaserna. 8.

(10) Sökningen begränsades till att gälla ”Upper arm, shoulder or shoulder girdle” och ”Clinical trial”. Studierna valdes först utifrån titel, sedan abstrakt och därefter innehåll. Sökningarna gav tillsammans 853 träffar, av dessa valdes 171 ut utifrån titel och abstrakt. Efter att ha gallrat bort dubbletter blev det 74 studier. När studierna hade granskats utefter de uppsatta inklusions- och exklusionskriterierna blev antalet 29 stycken. Av de som inte inkluderades vid sista urvalet var orsakerna varierande. 12 stycken handlade ej specifikt om skuldra, tre hade ej en sjukgymnastisk intervention, 10 var ej RCT-studier, fyra redovisade ej något resultat eller hade ej passande mätmetoder som t.ex. utvärdering av kostnader, fyra hade för låga poäng på PEDro-scale (bilaga 2), fyra studerade patienter med plegi, sex var litteraturöversikter eller andra typer av studier och de sista två hade ej tillräckligt lång smärtperiod (bilaga 3). Studierna skattades enligt PEDro-scale för att få fram bevisvärden. I PEDro-scale ingår 11 frågor, men eftersom första frågan på PEDro-scale inte räknas in i den slutliga poängsumman blir den högsta poängen 10. 25 studier var redan skattade enligt PEDro-scale, resterande fyra skattades för att få fram dess bevisvärde. För att öka tillförlitligheten av den egna skattningen provskattades fyra redan poängsatta studier. Båda författarna till denna litteraturstudie skattade därefter studierna utan ett PEDro värde var för sig. Därefter diskuterades detta för att nå enighet och för att skattningen skulle bli så korrekt som möjligt. Studierna granskades och resultatet sammanställdes i en tabell (bilaga 4) utifrån dess effekt på smärta, funktion och livskvalitet. Därefter grupperades de upp efter behandlingsmetod och det resulterade i fem kategorier. Dessa var ultraljud/elterapi, akupunktur, fysisk aktivitet och träning, manuell terapi och en övrig kategori. Varje studies enskilda PEDro-poäng inom kategorin överfördes till ett bevisvärde enligt SBU (tabell 1) [24]. Därefter sammanställdes en sammantagen evidensstyrka för behandlingsmetodens effekt på smärta, funktion och livskvalitet (tabell 2) [25].. 9.

(11) Tabell 1 Överföring av poäng enligt PEDro-scale till bevisvärde enligt SBU. PEDro-scale. Bevisvärde enligt SBU. 8-10. Högt bevisvärde. 4-7. Medelhögt bevisvärde. 0-3. Lågt bevisvärde. Tabell 2 Gradering av evidensstyrka utifrån SBU. Evidensstyrka 1 – Starkt vetenskapligt underlag Minst två studier med högt bevisvärde Evidensstyrka 2 – Måttligt starkt vetenskapligt underlag En studie med högt bevisvärde och minst två studier med medelhögt bevisvärde Evidensstyrka 3 – Begränsat vetenskapligt underlag Minst två studier med medelhögt bevisvärde Evidensstyrka 4 – Otillräckligt vetenskapligt underlag Brist på studier som uppfyller kraven på bevisvärde Motsägande vetenskapligt underlag Olika studier där resultaten går isär För att evidensstyrkan ska uppnås krävs att studierna pekar i samma riktning och att ingen studie motsäger slutsatsen. Om så är fallet kan evidensstyrkan sänkas.. 4. Resultat Det sammantagna resultatet för effekt på skuldersmärta redovisades utefter smärta, funktion och livskvalitet inom varje kategori. Utifrån bevisvärdet har evidensen graderats inom varje kategori och evidensbilden redovisas i tabell 3.. 10.

(12) Tabell 3 Resultattabell med sammanfattande evidensbild. Smärta. Funktion. Livskvalitet. Ingen effekt,. Ingen effekt,. Ingen effekt,. evidensstyrka 1. evidensstyrka 1. evidensstyrka 3. Akupunktur (vs. + effekt,. + effekt,. Brist på studier. placebo). evidensstyrka 1. evidensstyrka 1. Fysisk aktivitet och. Motsägande evidens. + effekt förutom. UL/elterapi. Brist på studier. styrka,. träning (vs inget). evidensstyrka 2 Fysisk aktivitet och. Ingen skillnad,. Ingen skillnad,. träning (vs. evidensstyrka 3. evidensstyrka 2. Manuell terapi (vid. + effekt,. Motsägande evidens. samtidig. evidensstyrka 3. Brist på studier. injektion/kirurgi) Brist på studier. behandling) Tabellförklaring: + = positiv.. 4.1 Ultraljud/elterapi Sex studier [11, 16, 5, 13, 26, 27] har tagit upp ultraljud/elterapi som behandling.. 4.1.1 Smärta Tre av studierna [11, 16, 26] kombinerade ultraljud med träning och hade alla högt bevisvärde. Samtliga kom fram till att ultraljud inte hade någon signifikant effekt på smärta. De övriga tre studierna, med medelhögt bevisvärde, jämförde ultraljud med placebo, TENS, träning eller värmebehandling [5, 13, 27] och inte heller de visade på någon effekt av ultraljud. Däremot bör nämnas att en studie visade positiva effekter för värmebehandling jämfört med ultraljud och träning [27]. Träningen bestod av pendelövningar och stretching av glenohumeralleden. Detta utfördes 5 minuter, 2 gånger dagligen i 4 veckor.. 11.

(13) 4.1.2 Funktion Studierna med högt bevisvärde [11, 16, 26] och de med medelhögt bevisvärde [5, 13, 27] redovisade att ultraljud inte hade någon signifikant effekt på funktion. Oavsett om ultraljud kombinerades med träning eller stod för sig själv var det verkningslöst avseende funktion. Även gällande funktion hade värmebehandling en signifikant bättre effekt än både ultraljud och träning [27].. 4.1.3 Livskvalitet Tre av studierna utvärderade livskvalitet [11, 5, 26] varav två jämförde ultraljud mot placebo och den tredje mot akupunktur. Ultraljud visade ingen positiv effekt på livskvalitet oavsett om träning ingick i programmet eller inte. Vid jämförelse av ultraljud med placebo fanns begränsat vetenskapligt underlag för positiv effekt på livskvalitet. Övriga tre, av de sex studier som undersökte ultraljud, hade inte utvärderat livskvalitet [16, 13, 27].. 4.2 Akupunktur Fyra studier ingick i kategorin akupunktur [26, 28, 29, 30] varav tre jämförde akupunktur mot placebo [28, 29, 30] och en jämförde mot ultraljud [26].. 4.2.1 Smärta Två studier med högt bevisvärde [28, 29] och en studie med medelhögt bevisvärde [30] visade positivt resultat för akupunktur jämfört med placebo. En studie med högt bevisvärde [26] jämförde akupunktur mot ultraljud och visade ej signifikant skillnad. De använde sig av en sammansatt poäng, så kallat combined score, som var ett mått på smärta, funktion och livskvalitet sammantaget.. 4.2.2 Funktion De tre studier som jämförde akupunktur mot placebo fann att akupunktur hade signifikant positiv effekt på funktion [28, 29, 30]. Studien som jämförde akupunktur med ultraljud [26] visade ej signifikant effekt för funktion.. 12.

(14) 4.2.3 Livskvalitet Två studier [28, 29] undersökte ej effekten på livskvalitet. Däremot visade en studie [30] att akupunktur hade bättre effekt på livskvalitet än placebo medan en studie [26] kom fram till att akupunktur inte har bättre effekt jämfört med ultraljud. Resultaten var motstridiga och för få studier hade utvärderat effekten för att en slutsats skulle kunna dras om hur akupunktur påverkar livskvalitet.. 4.3 Fysisk aktivitet och träning 13 studier utvärderade fysisk aktivitet och träning. Träning jämfördes mot ingen behandling eller kontrollgrupp [31, 32, 33], annan träning [34], injektion [35, 36, 37, 38], kirurgi [39, 40], manuell terapi [41] och värmebehandling [27]. Den sista studien granskade en kombination av sjukgymnastik och kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med farmaka [42].. 4.3.1 Smärta Vid jämförelse av träning mot ingen behandling eller kontrollgrupp talade en studie med högt [31] och en studie med medelhögt bevisvärde [33] för att träning hade bättre effekt på smärta. Däremot visade två studier med medelhögt bevisvärde [32, 34] ingen signifikant skillnad. Detta gav en motsägande evidens. En studie med högt [35] och fyra studier med medelhögt bevisvärde [37, 38, 39, 40] visade ingen signifikant skillnad mellan träning och injektion eller kirurgi. En studie med högt bevisvärde [36] visade dock att injektion var bättre än sjukgymnastik. Den sjukgymnastik som utfördes var passiv ledmobilisering och träning, men specifika övningar, duration och intensitet var inte redovisade i studien. Det var tydligt att det inte fanns någon signifikant skillnad men tendensen talade för att injektion var bättre. Ytterligare tre studier [42, 41, 27] jämförde träning mot annan behandling, men behandlingarna var helt skilda. En studie [42] med högt bevisvärde visade ingen signifikant skillnad mellan kombinerad sjukgymnastik och KBT i jämförelse med farmaka. Däremot visade de andra [41, 27] att respektive behandling, manuell terapi och värmeterapi, var bättre än träning. Eftersom studierna inte använde samma typ av behandling, och inte hade stöd från. 13.

(15) någon annan studie, fanns inte tillräckligt underlag för att få fram en evidensbild för de olika behandlingsmetoderna .. 4.3.2 Funktion Alla studier som jämförde fysisk aktivitet och träning mot ingen behandling eller kontrollgrupp pekade mot att fysisk aktivitet och träning var signifikant bättre. En av dessa studier [31] hade högt bevisvärde och de tre andra [32, 33, 34] hade medelhögt bevisvärde. Dock visade Ginn et al. och Hultenheim et al. [32, 34] att det inte skiljde sig signifikant gällande en speciell rörelse, hand bakom rygg, och styrka. En studie [33] jämförde träningsgruppen mot en asymtomatisk grupp och det visade sig att träningsgruppen inte uppnådde full funktion. Vid jämförelse av fysisk aktivitet och träning med injektion eller kirurgi visade fem av sex studier [35, 37, 38, 39, 40] att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan träning jämfört med injektion eller kirurgi. Däremot visade en studie [36] att injektion var signifikant bättre än träning. Förmågan att ta ned något från ett högt skåp visade sig vara signifikant lättare för en grupp som fått kirurgi jämfört med den som fått träning [39]. Resterande studier [27, 41, 42] i kategorin fysisk aktivitet och träning använde inte samma typ av behandling och gick därför inte att jämföra med varandra.. 4.3.3 Livskvalitet Av alla studier i denna kategori var det endast tre studier som mätt effekt på livskvalitet [31, 38, 42]. En studie [31] med högt bevisvärde visade positivt resultat till fördel för fysisk aktivitet och träning jämfört med väntelista. De två andra visade ej signifikant skillnad mellan grupperna gällande effekt på livskvalitet. Dessa jämförde fysisk aktivitet och träning mot injektion respektive farmaka. Eftersom det var brist på studier som utvärderade livskvalitet gick det inte att få fram en evidensbild för effekten av fysisk aktivitet och träning gällande skuldersmärta.. 4.4 Manuell terapi Antalet studier inom kategorin manuell terapi var sex stycken [21, 43, 22, 6, 44, 41] Dessa jämförde manuell terapi med ingen behandling eller placebo.. 14.

(16) 4.4.1 Smärta Fyra studier [21, 43, 22, 41] med medelhögt bevisvärde visade alla signifikant fördel för manuell terapi. Resultatet av en studie [44] visade varierande effekt på smärta beroende på uppföljningstid. Den sista studien [6] undersökte ej smärta. Sammantaget visade detta att manuell terapi var positivt på smärta, men resultatet hade ett begränsat vetenskapligt underlag.. 4.4.2 Funktion Manuell terapi hade ingen signifikant effekt jämfört med ingen behandling enligt en av studierna [21]. Tre studier [43, 22, 6] påvisade däremot positiva resultat till fördel för manuell terapi. De två övriga [44, 41] redovisade både signifikanta och ej signifikanta resultat i sin studie. Detta gav sammantaget en motstridig evidensbild.. 4.4.3 Livskvalitet En av alla sex studier [41] undersökte behandlingseffekten med ett ej signifikant resultat. Resterande studier utvärderade ej livskvalitet. Det fanns en brist på vetenskaplig evidens för hur manuell terapi påverkar livskvalitet.. 4.5 Övrigt I kategorin övrigt ingick tre studier som studerat vitt skilda områden. De jämförde iontofores mot placebo [45], tejpning mot placebo [46] och massage mot väntelista [47]. På grund av de skilda behandlingsmetoderna gick det inte att dra någon sammantagen slutsats för effekt på vare sig smärta, funktion eller livskvalitet.. 15.

(17) 5. Diskussion 5.1 Sammanfattning Författarna till denna litteraturstudie har kommit fram till att det finns stor brist på utvärdering av livskvalitet oavsett behandlingsmetod för skuldersmärta. Vidare har även noterats att ultraljud har en bristande effekt på funktion och smärta. Akupunktur har fått bra evidens för sin positiva effekt gällande både smärta och funktion. Fysisk aktivitet jämfört med ingen behandling har visat sig ha positiv effekt på funktion i skuldran. Även manuell terapi har visat sig vara positiv, men då på smärta. Motsägande evidens råder för fysisk aktivitet jämfört med inget gällande smärta samt för manuell terapi gällande funktion. Vad gäller fysisk aktivitet jämfört med injektion eller kirurgi finns ingen skillnad mellan grupperna oavsett om man utvärderar smärta eller funktion hos personer med skulderproblematik.. 5.2 Metoddiskussion Den metod som ansågs mest relevant för att få svar på syftet var att göra en litteraturstudie. Studier söktes i PubMed, Cinahl, AMED och PEDro, eftersom de är internationella databaser som tillhandahåller artiklar som berör sjukgymnastik. Ett krav var att studierna skulle vara randomiserade och kontrollerade, detta för att höja kvaliteten på studierna. Den aktuella litteraturstudien avsåg att jämföra sjukgymnastiska interventioner med varandra vilket kräver att de studier som granskas är kontrollerade för att kunna se effekter på varje enskild behandlingsmetod. Det ansågs även viktigt att studierna var randomiserade för att utesluta en medveten indelning av försökspersonerna. Enligt SBU är RCT-studier den mest lämpliga studietypen vid undersökning av behandling, detta stödjer författarnas val av RCT-studier [48]. För att ytterliggare begränsa och precisera artikelurvalet sattes ett antal inklusions- och exklusionskriterier upp. Ett inklusionskriterium var att uppkomsten till problemet skulle sitta i skuldran, därför exkluderades t.ex. stroke, plegi, cancer och reumatism. Exempelvis kan stroke påverka muskulaturen och öka risken för subluxation, vilket kan ge smärta [49]. Besvären i skuldran blir då sekundära problem. Studier där försökspersonerna hade smärta mindre än tre veckor exkluderades eftersom denna studie avsåg att se effekter på personer med en längre smärtperiod än så. Enligt SBU har studier med < 3 poäng på PEDro-scale lågt bevisvärde. Kvaliteten på sådana studier ansågs vara låg och uteslöts därför från denna litteraturstudie. För att inte några relevanta och bra studier skulle uteslutas sattes det ingen. 16.

(18) tidsbegränsning på hur länge sedan studier skulle ha publicerats. Detta upplever författarna som en styrka för denna litteraturstudie, då det har möjliggjorts för alla relevanta studier att kunna ingå. På grund av det höga antalet träffar vid första sökningen gjordes det första urvalet utifrån titel och därefter abstrakt. Det är möjligt att vissa relevanta studier har uteslutits omedvetet från studien på grund av författarnas ovana att arbeta med de fackord som används i ämnet, men även en viss ovana av att använda det engelska språket. En styrka med urvalet är att det fördes en fortlöpande diskussion mellan författarna angående vilka studier som skulle inkluderas och exkluderas. De studier som ej var skattade i PEDros databas, skattades av författarna till denna litteraturstudie. På grund av ovanan att skatta studier är det möjligt att studierna skattats generellt bättre eller sämre än övriga studier. För att göra denna felkälla så liten som möjligt skattades studierna av båda författare med en efterföljande diskussion. Detta föregicks av en provskattning. SBU håller på att utveckla ett nytt graderingssystem för evidens (GRADE), men eftersom det inte är helt utvecklat än användes PEDro och SBUs gamla graderingssystem i denna studie [50]. För att kunna dra några slutsatser av studiernas resultat delades de in i fem kategorier. Då interventionerna med respektive kontrollgrupp var olika var det svårt att slå samman studierna till renodlade kategorier, detta kan i sin tur påverka tolkningen av det sammansatta resultatet. Till exempel i kategorin akupunktur ingick tre studier som jämförde akupunktur med placebo och en som jämförde med ultraljud. Slutsatser har i möjligaste mån dragits mellan de studier som både har liknande interventionsgrupper och kontrollgrupper. I den sammanfattande resultattabellen (tabell 3) redovisas inte resultaten efter kategorierna. Detta eftersom det var svårt att dra en slutsats av alla studier i t.ex. akupunkturkategorin. Liknande svårighet fanns vad det gällde att dra slutsatser i kategorin fysisk aktivitet och träning, därför presenteras den sammanfattande evidensbilden i två delar beroende på hur kontrollgruppen såg ut.. 17.

(19) 5.3 Resultatdiskussion 5.3.1 Evidens gällande ultraljud Ultraljud som behandlingsmetod har visats vara utan effekt vid skuldersmärta. Vid utvärdering av ultraljuds effekt på smärta användes olika utvärderingsvariabler i de olika studierna. Oavsett vilket mått som användes visade sig resultatet vara detsamma, ingen effekt. Om studierna hade visat motstridiga resultat kunde de olika utvärderingsvariablerna ha varit en orsak till det. Eftersom alla studier har visat samma resultat, att ultraljud inte har någon effekt, kan det stärka resultatet eftersom oavsett hur man utvärderar behandlingen så har den ingen signifikant effekt. Denna litteraturstudie visar att ultraljud inte har någon effekt på smärta vid jämförelse med placebo, TENS, träning eller värmebehandling. En av studierna jämförde ultraljud med värmeterapi och lättare träning [27] och ett intressant resultat var att värmeterapi är effektivt som smärtlindning vid skuldersmärta och signifikant bättre än både ultraljud och träning. Orsaken till detta skulle kunna vara att värmebehandlingen var mer specifik. Dess värme ansågs komma djupare in i vävnaden än ultraljudet [27]. Gällande funktion har ultraljud, med det högsta vetenskapliga underlaget, ingen effekt. Detta menar författarna till denna litteraturstudie beror på dess bristande effekt på smärta. Om ultraljud skulle vara en effektiv metod för att minska smärta är det mycket troligt att den även kunde ha effekt på funktion, eftersom smärta begränsar rörlighet [5] och därmed funktion. Till skillnad från effekt på smärta och funktion finns begränsat vetenskapligt underlag för att ultraljud inte har någon effekt på livskvalitet.. 5.3.2 Evidens gällande akupunktur Akupunktur i jämförelse med placebo har god effekt på smärta och funktion hos patienter med skuldersmärta. Däremot visade en studie [26] ingen skillnad i jämförelse med ultraljud, troligen på grund av det ospecifika utfallsmåttet. Den sistnämnda studien använde sig av ett så kallat ”combined score” där alla utvärderingsvariabler slogs samman till en poängsumma. Detta gör att man inte kan utläsa effekten på smärta, funktion eller livskvalitet var för sig. Eftersom effekten redovisas på detta vis kan det vara en förklaring till att akupunktur inte är signifikant bättre i förhållande till ultraljud i denna studie. Akupunkturens effekt på funktion kan vara sekundär till dess smärtlindrande effekt. Eftersom smärta kan begränsa rörlighet [5] är det möjligt att funktionen förbättras om patientens smärta minskar. De studier som visade att akupunktur var effektivt för funktion hade utvärderat med CM-score och ROM. I CM18.

(20) score poängsätts huvudsakligen smärta, rörlighet, ADL och styrka. Minskad smärta ger troligtvis ökad rörlighet vilket i sin tur ger möjlighet att bättre klara ADL.. 5.3.3 Evidens gällande fysisk aktivitet och träning Studierna som tog upp träning och fysisk aktivitet hade många olika varianter på behandling. Träning och fysisk aktivitet jämfördes med varierade kontrollgrupper, ingen behandling eller kontrollgrupp samt injektion eller kirurgi. En av studierna som jämförde med injektion fick slutsatsen att injektion var bättre än träning, även om det inte var en signifikant skillnad [36]. Denna slutsats kan ha sin grund i vilken träningstyp som injektion jämfördes med. Även uppföljningstid kan vara avgörande för vilken behandling som får den positiva effekten. I den aktuella studien påbörjades uppföljningen under pågående behandling och effekten var störst i mitten av behandlingen och en vecka efter. Därefter minskade skillnaden mellan grupperna. En förklaring skulle kunna vara att injektion kan reducera akut smärta snabbare än träning och att patienterna i denna studie därför var mer nöjda med injektion. En annan förklaring kan vara att träning ger en positiv effekt, men att även injektioner eller kirurgi gör det. För att författare ska få fram det de själv vill av sin studie är det möjligt att de anpassar uppföljningstiden och vilken behandling de jämför med. Något annat som kan påverka slutsatsen i en studie är hur resultat presenteras, men även vilka resultat författarna väljer att redovisa [51]. Ett intressant resultat är att evidensen för effekt på smärta är motsägande i jämförelsen mellan fysisk aktivitet och träning mot ingen behandling eller kontrollgrupp. Vid närmare jämförelse visar det sig att de två studier som talade för träning [31, 33] hade en kontrollgrupp som inte fick någon behandling alls. Interventionsgruppen tränade i 2 månader respektive 10 veckor. En av studierna som däremot visade att träning inte var bättre än kontrollgrupp [32] hade även den en kontrollgrupp som inte fick någon behandling. Skillnaden var att träningen enbart pågick i 4 veckor i denna studie. Enligt en studie av Wernbom [52] kan intensiv styrketräning ge effekt redan efter 2 veckor. Försökspersonerna i den studien tränade 14 pass under 2 veckor. Träning kan alltså ge snabb effekt om den utförs på optimalt sätt. Träningen som försökspersonerna utförde i studien av Ginn et al. [32] utfördes 1-2 gånger i veckan. Den låga träningsdosen och den relativt korta träningsperioden kan vara en förklaring till att träning inte var signifikant bättre än kontrollgruppen i den studien. Den andra studien [34] som hävdade att träning inte hade någon effekt jämförde träning mot en kontrollgrupp som även 19.

(21) den fick träning. Skillnaden var att interventionsgruppens träning startade tidigare efter ett kirurgiskt ingrepp och att träningen var något mer specifikt inriktad på att stabilisera rotatorkuffen. Den motstridiga evidensen beror sannolikt på att interventionstiden skiljer sig mellan studierna samt att en kontrollgrupp fick träning. En nyligt publicerad systematisk litteraturöversikt [53] visade att träning kan reducera smärta men även att hemträning fungerar så väl som ledd träning. Vid jämförelse av träning mot ingen behandling eller kontrollgrupp finns måttligt vetenskapligt underlag för att träning har effekt på funktion, detta till skillnad från den motsägande effekten på smärta. Det man tränar på blir man bra på, något som kan förklara den positiva effekten av träning vad gäller funktion. Detta visade en studie av Hoff et al. [54] då de studerade effekten av uppgiftsspecifik träning vid skidåkning. Trots att smärta begränsar funktion är det möjligt att funktion kan förbättras trots att smärtan består. Detta menar författarna kan ha sin grund i att patienterna har hittat en copingstrategi, som gör att de kan hantera smärtan och klara sig bättre i vardagen. Enligt Gard [55] är coping ett sätt att hantera en svår situation. En del i coping är att hantera sin stress eller svåra situation genom direkta handlingar. I en studie [27] visades att värmeterapi är en effektiv smärtlindringsmetod vid skuldersmärta. Det framgick även att det var signifikant bättre än både ultraljud och träning och som tidigare diskuterats kan det bero på värmebehandlingens specificitet. Det kan även bero på träningens uppbyggnad och valet av testpersoner. Vad gäller träningen var det pendelövningar och stretching, två generella övningar utan specificitet för individen. Testpersonerna var idrottare och det är rimligt att tro att resultatet av träningen skulle vara bättre om den var mer grenspecifik. Detta stöds av Hoff et al. i en studie där idrottarna fick träna likt sin idrott [54].. 5.3.4 Evidens gällande manuell terapi Manuell terapi visades i denna litteraturstudie ha positiv effekt på smärta, men motstridig på funktion. Detta kan bero på att utvärderingsmåtten för funktion varierade mellan de olika studierna, medan de för smärta i stort sett enbart var VAS. Författarna till denna litteraturstudie anser att utvärderingsmått kan vara avgörande för utfallen på effekt. Evidensstyrkan för den positiva effekten på smärtan var låg, därför behövs studier med bättre kvalitet för att öka evidensstyrkan för effekten av manuell terapi. 20.

(22) 5.3.5 Övrigt Behandlingsmetoderna som tagits upp i kategorin övrigt är vitt skilda och går därför ej att jämföra med varandra. Orsaken till detta är att det endast funnits en studie som tagit upp varje enskilt område. Författarna till denna litteraturstudie kunde konstatera att livskvalitet undersökts i en väldigt liten grad, vilket i sig gjorde att det inte fanns tillräckligt underlag för att dra någon slutsats om de olika behandlingarnas effekt på livskvalitet. Vidare anses att livskvalitet är svårt att utvärdera eftersom upplevelsen av livssituationen är komplex. De flesta studier har utvärderat funktion och smärta med diverse mått. Ytterst få har undersökt livskvalitet. Kanske nöjer sig författarna med att undersöka funktion och smärta, och livskvalitet kan upplevas som mindre viktig att studera och utvärdera. Utvärdering av funktion är endast ett mått på en persons begränsning, men säger inget om hur denna begränsning påverkar individen i vardagen [56]. En översikt över hur ICF kan användas i kliniken föreslog att ICF tydligt ska dela upp funktion och livskvalitet [56]. ICF beskriver en individs hälsotillstånd ur olika perspektiv; funktion, aktivitet och delaktighet [10], därför anser författarna till denna litteraturstudie att ICF kan ge en bra helhetsbild på individens situation. Slutsatsen som kan dras är att livskvalitet behöver utvärderas mer specifikt.. 5.4 Slutsats Det finns starkt stöd för akupunktur som behandling av skuldersmärta och nedsatt funktion i skuldran. Ultraljud däremot har med starkt vetenskapligt underlag ingen effekt på några utvärderingsvariabler och är ej att föredra som behandling för skuldran. Värmebehandling visade sig vara signifikant bättre än ultraljud och träning i en enskild studie. Fortsatta studier krävs även för att fastställa träningseffekter vid skulderproblematik. Även effekten på livskvalitet har konstaterats vara obefintlig, detta med begränsat vetenskapligt underlag och det behövs vidare studier på de olika behandlingsmetodernas effekt på livskvalitet.. 21.

(23) 5.5 Implikationer Den konstaterade effekten av akupunktur påvisar att behandlingen ska användas i kliniken på patienter med smärta och funktionsnedsättning i skuldran. Eftersom akupunktur kan lindra smärta kan den även på så vis förbättra funktion. Ultraljud bör däremot inte användas i kliniken för skulderpatienter. Av intresse är att värmebehandling visade sig vara bättre än ultraljud och detta vore intressant att se vidare studier på. Fortsatta studier krävs även för att fastställa träningseffekter vid skulderproblematik. De studier som tar upp träning behöver tydligare klargöra med vilken intensitet och specificitet som träningen bör utföras. Vidare har författarna till denna litteraturstudie konstaterat att det är viktigt att framtida studier utvärderar livskvalitet.. 22.

(24) Tack! Ett stort tack till alla som har hjälpt och motiverat oss under arbetets gång. Vi vill speciellt tacka vår handledare Lars Nyberg för hans stöd och tro på oss och vårt arbete. Luleå Tekniska Universitet 2009 Maria Aronsson Elin Malmberg. 23.

(25) 6. Referenser 1. Carlsson C. Grundläggande akupunktur vid smärtbehandling. Lund: Studentlitteratur; 1992. 2. Moritz U, Solem Bertoft E. Skuldra. In: Holmström E, Moritz U, editors. Rörelseorganens funktionsstörningar - klinik och sjukgymnastik. Polen: Studentlitteratur; 2007. p. 91-135. 3. Moritz U, Klässbo M. Höft. In: Holmström E, Moritz U, editors. Rörelseorganens funktionsstörningar - klinik och sjukgymnastik. Polen: Studentlitteratur; 2007. p. 247-295. 4. IASP Pain Terminologi. Kyoto: International Association for the Study of Pain; 2007 [cited 2009 May 18]. Available from: http://www.iasppain.org/AM/Template.cfm?Section=Pain_Definitions&Template=/CM/HTMLDisplay.cfm& ContentID=1728 5. Gürsel YK, Ulus Y, Bilgiç A, Dinçer G, van der Heijden GJMG. Adding ultrasound in the management of soft tissue disorders of the shoulder: a randomized placebo-controlled trial. Phys Ther. 2004;4:336-343. 6. Knebl JA, Shores JH, Gamber RG, Gray WT, Herron KM. Improving functional ability in the elderly via the Spencer technique, an osteopatic manipulative treatment: a randomized, controlled trial. J Am Osteopath Assoc. 2002;102(7):387-396. 7. Moritz U, Runnquist K. Underarm och hand. In: Holmström E, Moritz U, editors. Rörelseorganens funktionsstörningar - klinik och sjukgymnastik. Polen: Studentlitteratur; 2007. p. 175-218. 8. Livskvalitet. Malmö: Nationalencyklopedin; 2008 [cited 2009 January 2] Available from http://www.ne.se/artikel/1174136 9. Quality of life. The Cochrane Library; 2008 [cited 2009 January 2] Available from: 24.

(26) http://www3.interscience.wiley.com.proxy.lib.ltu.se/cochrane/meshSearch?meshTxt=quality %20of%20life&mode=Definition 10.. Klassifikation. av. funktionstillstånd,. funktionshinder. och. hälsa.. Stockholm:. Socialstyrelsen; 2003 [cited 2009 January 3] Available from: http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/62BEB497-5297-42F2-9EE76FE5A546372B/1035/200342.pdf. 3 januari 2009 11. Ainsworth R, Dziedzic K, Hiller L, Daniels J, Bruton A, Broadfield J. A prospective double blind placebo-controlled randomized trial of ultrasound in the physiotherapy treatment of shoulder pain. Rheumatology. 2007;46:815-820. 12. Definition av sjukgymnast. Luleå: Luleå Tekniska Universitet; 2006 [cited 2009 April 29] Available from: http://www.ltu.se/hlv/d628/d775/d3433 13. Shehab D, Adham N. Comparative effectiveness of ultrasound and transcutaneous electrical stimulation in treatment of periarticular shoulder pain. Physiother Can. 2000;52(3):208-211. 14. van der Heijden GJMG, van der Windt DAWM, de Winter AF. Physiotherapy for patients with soft tissue shoulder disorders: a systematic review of randomised clinical trials. BMJ. 1997;315:25-30. 15. Gam AN, Johannsen F. Ultrasound therapy in musculoskeletal disorders: a meta-analysis. Pain. 1995;63:85-91. 16. van der Heijden GJMG, Leffers P, Wolters PJMC, Verheijden JJD, van Mameren H, Houben JP, et al. No effect of biopolar interferential electrotherapy and pulsed ultrasound for soft tissue shoulder disorders: a randomised controlled trial. Ann Rheum Dis. 1999;58:530540. 17. Holmström E, Moritz U, editors. Rörelseorganens funktionsstörningar – klinik och sjukgymnastik. Polen: Studentlitteratur; 2007. 25.

(27) 18. Green S, Buchbinder R, Hetrick SE. Acupuncture for shoulder pain (Review). Clayton: John Wiley & sons, Ltd; 2008. The Cochrane Collaboration. No 4. 19. Lindelöf N. Effects and experiences of high-intensity functional exercise programms among older people with physical or cognitive impairment. Luleå: Print office Universitetstryckeriet; 2008. Luleå Tekniska Universitet, No. 2008:01. 20. Vernon H, Humphreys BK. Manual therapy for neck pain: an overview of randomized clinical trials and systematic reviews. Eura medicophys. 2007;43:91-118. 21. Conroy DE, Hayes KW. The effect of joint mobilization as a component of comprehensive treatment for primary shoulder impingement syndrome. J Orthop Sports Phys Ther. 1998;28(1):3-14. 22. Teys P, Bisset L, Vicenzino B. The initial effects of a Mulligan's mobilization with movement technique on range of movement and pressure pain threshold in pain-limited shoulders. Man Ther. 2008;12:37-42. 23. Green S, Buchbinder R, Hentrick SE. Physiotherapy interventions for shoulder pain (Review). Clayton: John Wiley & sons, Ltd; 2003. The Cochrane Collaboration. No 2. 24. Juhlin M, Smeds-Isaksson Y, Tano-Nordin A. Effekter av helkroppsvibrationsträning på muskelfunktion, balans och bentäthet. Systematisk litteraturöversikt. Luleå: Luleå Tekniska Universitet; 2006 [cited 2009 April 29] Available from: http://epubl.luth.se/1402-1773/2006/109/LTU-CUPP-06109-SE.pdf 25. Lundberg D, Axelsson S, Boivie J, Eckerlund I, Gerdle B, Gullacksen A-C. Sammanfattning av SBU:s rapport om: Metoder för behandling av långvarig smärta - En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU; 2006 [cited 2009 April 21]. Available from: http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/smarta_sammanfattning.pdf. 26.

(28) 26. Johansson KM, Adolfsson LE, Foldevi MOM. Effects of acupuncture versus ultrasound in patients with impingement syndrome: randomized clinical trial. Phys Ther. 2005;85(6):490501. 27. Giombini A, Di Cesare A, Safran MR, Ciatti R, Maffulli N. Short-term effectiveness of hyperthermia for supraspinatus tendinopathy in athletes. A short-term randomized controlled study. Am J Sports Med. 2006;34(8):1247-1253.. 28. Kleinhenz J, Streitberger K, Windeler J, Güβbacher A, Mavridis G, Martin E. Randomised clinical trial comparing the effects of acupuncture and a newly designed placebo needle in rotator cuff tendinitis. Pain. 1999;83:235-241. 29. Vas J, Ortega C, Olmo V, Perez-Fernandez F, Hernandez L, Medina I, et al. Single-point acupuncture and physiotherapy for the treatment of painful shoulder: a multicentre randomized controlled trial. Rheumatology. 2008;47:887-893. 30. Guerra de Hoyos JA, Martín MCA, Leon EBB, Lopez MV, López TM, Morilla FAV, et al. Randomised trial of long term effect of acupuncture for shoulder pain. Pain. 2004;112:289-298. 31. Lombardi I, Magri AG, Fleury AM, da Silva AC, Natour J. Progressive resistance training in patients with shoulder impingement syndrome: a randomized controlled trial. Arthritis Rheum. 2008;59(5):615-622. 32. Ginn KA, Herbert RD, Khouw W, Lee R. A randomized, controlled clinical trial of a treatment for shoulder pain. Phys Ther. 1997;77(8):802-811. 33. Ludewig PM, Borstad JD. Effects of a home programme on shoulder pain and functional status in construction workers. Occup Environ Med. 2003;60:841-849. 34. Hultenheim Klintberg I, Gunnarsson AC, Svantesson U, Styf J, Karlsson J. Early actination or a more protective regime after arthroscopic subacromial decompression – a description of clinical changes with two different physiotherapy treatment protocols – a. 27.

(29) prospective, randomized pilot study with a two-year follow-up. Clin Rehabil. 2008;22:951965. 35. Hay EM, Thomas E, Paterson SM, Dziedzic K, Croft PR. A pragmatic randomised controlled trial of local corticosteroid injection and physiotherapy for the treatment of new episodes of unilateral shoulder pain in primary care. Ann Rheum Dis. 2003;62:394-399. 36. van der Windt DAWM, Koes BW, Devillé W, Boeke AJP, de Jong BA, Bouter LM. Effectiveness of corticosteroid injections versus physiotherapy for treatment of painful stiff shoulder in primary care: a randomised trial. BMJ. 1998;317:1292-1296. 37. Ginn KA, Cohen ML. Exercise therapy for shoulder pain aimed at restoring neuromuscular control: a randomized comparative clinical trial. J Rehabil Med. 2005;37:115122. 38. Cloke DJ, Watson H, Purdy S, Steen IN, Williams JR. A pilot randomized, controlled trial of treatment for painful arc of the shoulder. J Shoulder Elbow Surg. 2008;17:17S-21S. 39. Brox JI, Gjengedal E, Uppheim G, Bømer AS, Brevik JI, Ljunggren AE, et al. Arthroscopic surgery versus supervised exercises in patients with rotator cuff disease (stage II impingement syndrome): a prospective, randomized, controlled study in 125 patients with a 2½-year follow-up. J Shoulder Elbow Surg. 1999;8:102-111. 40. Haahr JP, Østergaard S, Dalsgaard J, Norup K, Frost P, Lausen S, et al. Exercises versus arthroscopic decompression in patients with subacromial impingement: a randomised, controlled study in 90 cases with one year follow up. Ann Rheum Dis. 2005;64:760-764. 41. Senbursa G, Baltacı G, Atay A. Comparison of conservative treatment with and without manual physical therapy for patients with shoulder impingement syndrome: a prospective, randomized clinical trial. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2007;15:915-921. 42. Geraets JJXR, Goossens MEJB, de Groot IJM, de Bruijn CPC, de Bie RA, Dinant G-J. Effectiveness of a graded exercise therapy program for patients with chronic shoulder complaints. Aust J Physiother. 2005;51:87-94. 28.

(30) 43. Bang MD, Deyle GD. Comparison of supervised exercise with and without manual physical therapy for patients with shoulder impingement syndrome. J Orthop Sports Phys Ther. 2000;30(3):126-137. 44. Bergman GJD, Winters JC, Groenier KH, Pool JJM, Meyboom-de Jong B, Postema K, et al. Manipulative therapy in addition to usual medical care for patients with shoulder dysfunction and pain. Ann Intern Med. 2004;141:432-439. 45. Leduc BE, Caya J, Tremblay S, Bureau NJ, Dumont M. Treatment of calcifying tendinitis of the shoulder by acetic acid iontophoresis: a double-blind randomized controlled trial. Arch Phys Med Rehabil. 2003;84:1523-1527. 46. Thelen MD, Dauber JA, Stoneman PD. The clinical efficacy of kinesio tape for shoulder pain: a randmized, double-blinded, clinical trial. J Orthop Sports Phys Ther. 2008;38(7):389395. 47. van den Dolder PA, Roberts DL. A trial into the effectiveness of soft tissue massage in the treatment of shoulder pain. Aust J Physiother. 2003;49:183-188. 48. SBU-Statens beredning för medicinsk utvärdering: Informationssökning. Stockholm: SBU; 2009 [cited 2009 april 21]. Available from: http://sbu.se/sv/Evidensbaserad-vard/Om-SBUs-metodergranskning/jonastext/ 49. Ada L, Foongchomcheay A, Canning CG. Supportive devices for preventing and treating subluxation of the shoulder after stroke (Review). Sydney: John Wiley & sons, Ltd; 2005. The Cochrane Collaboration. No 1. 50. SBU-Statens beredning för medicinsk utvärdering: Evidensbedömning GRADE. Stockholm: SBU; 2009 [cited 2009 April 21]. Available from: http://www.sbu.se/sv/Evidensbaserad-vard/Om-SBUs-metodergranskning/GRADE1-/. 29.

(31) 51. Levi R. Alla kort läggs inte på bordet. Medisinsk vetenskap & praxis. 2009;1:1-3. 52. Wernbom M, Augustsson J, Thomeé R. The influence of frequency, intensity, volume and mode of strength training on whole muscle cross-sectional area in humans. Sports Med. 2007;37:225-264. 53. Kuhn JE. Exercise in the treatment of rotator cuff impingement: A systematic review and a synthesized evidence-based rehabilitation protocol. J shoulder Elbow Surg. 2009;18:138160. 54. Hoff J, Helgerud J, Wisloff U. Maximal strength training improves work economy in trained female cross-country skiers. Med Sci Sports Exerc. 1999;31:870-877. 55. Gard G. Åtgärder mot stress i arbetslivet. In: Holmström E, Eklundh M, Ohlsson K, editors. Människan i arbetslivet – Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur;1999. p. 63-77. 56. The International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) in health outcome evaluation - review and outlook of the use of the ICF in clinical practice. Tunisien: World Health Organization; 2006. Document P116.. 30.

(32) Bilaga 1 - Sökkombinationer och sökträffar Databas. Sökterm. Begränsningar. Antal träffar. PubMed 09206. MESH-termer: Shoulder pain AND Exercise therapy. 27. PubMed 09206 PubMed 09206 PubMed 09206 PubMed 09206 Cinahl 09206. MESH-termer: Shoulder pain AND acupuncture. English, Swedish, Danish, Norwegian, RCT “. Antal första urval 15. 0. -. MESH-termer: Shoulder pain AND physical therapy modalities MESH-termer: Shoulder pain AND Quality of life. “. 62. 23. “. 7. 2. MESH-termer: Shoulder pain AND Treatment outcome Shoulder pain AND Exercise therapy. “. 83. 22. 12. 3. Cinahl 09206 Cinahl 090210 Cinahl 090210 Cinahl 090210 AMED 090210 AMED 090210. Shoulder pain AND Acupuncture. English; Swedish; Danish; Norwegian “. 41. 10. Shoulder pain AND physical therapy. “. 180. 17. Shoulder pain AND Quality of life. “. 49. 3. Shoulder pain AND Treatment outcome. “. 3. 1. 0. -. 39. 14. Shoulder pain AND physical therapy. English; Swedish; Danish; Norwegian “. 59. 3. Shoulder pain AND Quality of life. “. 13. 0. Shoulder pain AND Treatment outcome. “. 59. 8. 42. 12. 90. 19. 55. 17. 32. 2. 853. 171. AMED 090210 AMED 090210 AMED 090210 PEDro 090212 PEDro 090216 PEDro 090216 PEDro 090216 Totalt:. Shoulder pain AND Exercise therapy Shoulder pain AND Acupuncture. Therapy: acpuncture; Body Part: Upper arm, shoulder or shoulder girdle; Method: Clinical trial Abstract& Title: shoulder pain; Therapy: stretching etc; ; Body Part: Upper arm, shoulder or shoulder girdle; Method: Clinical trial Abstract& Title: shoulder pain; Therapy: strenght training; ; Body Part: Upper arm, shoulder or shoulder girdle; Method: Clinical trial Abstract& Title: quality of life; Body Part: Upper arm, shoulder or shoulder girdle; Method: Clinical trial. 31.

(33) Bilaga 2 - PEDro-scale. 32.

(34) 33.

(35) Bilaga 3 - Exkluderade artiklar Författare, år Andersen et al., 2008 Blangstedt, Søgaard, Hansen, Hannerz & Sjøgaard, 2008 Gam et al., 1998 Goldman et al., 2008 Hagberg, Harms-Ringdahl, Nisell, Wigaeus & Hjelm, 2000 He, Høstmark, Veiersted,& Medbø, 2005 He, Veiersted, Høstmark & Medbø, 2004 Horneij, Hemborg, Jensen & Ekdahl, 2001 Kim et al., 2003 Nabeta & Kawakita , 2002 Randløv et al., 1998 Sjögren et al., 2005 Cacchio et al., 2006 Miller, Stanley & Moore, 2004 Polimeni et al., 2003 Batra, Chari & Negi, 1985 Hansen, 1997 Lafortuna & Rossi, 2006 Levsen et al., 2001 Marcus & Gracer, 1994 Guerra, Bassas, Andres, Verdugo & Gonzalez, 2003 Karels et al., 2006 Peng, Behar & Yue, 1987 Razavi & Brodda Jansen, 2004 Westman et al., 2006 Bennell et al., 2007 Bron, Wensing, Franssen & Oostendorp, 2007 Geraets, 2006 Romoli et al., 2000 Ceccherelli, Bordin, Gagliardi & Caravello, 2001 Ginn & Cohen, 2004 Lundblad, Elert & Gerdle, 1999 Walther, Werner, Stahlschmidt, Woelfel & Gohlke, 2004 Curtis et al., 1999 Dyson- Hudson, 2007 Dyson-Hudson, Shiflett, Kirshblum, Bowen & Druin, 2001 Nawoczenski, Ritter-Soronen, Wilson, Howe & Ludewig, 2006 Bauer, 2006 Chen, 2007 Fernandes, Berry, Clark, Bloom & Hamilton, 1980 Filschie Hu, 2006 Lu, 1991 Wang & Trudelle-Jackson, 2006 Voerman et al., 2007. Orsak till exklusion Ej specifikt skuldra Ej specifikt skuldra Ej specifikt skuldra Ej specifikt skuldra Ej specifikt skuldra Ej specifikt skuldra Ej specifikt skuldra Ej specifikt skuldra Ej specifikt skuldra Ej specifikt skuldra Ej specifikt skuldra Ej specifikt skuldra Ej sjukgymnastisk intervention Ej sjukgymnastisk intervention Ej sjukgymnastisk intervention Ej RCT-studie Ej RCT-studie Ej RCT-studie Ej RCT-studie Ej RCT-studie Ej RCT-studie Ej RCT-studie Ej RCT-studie Ej RCT-studie Ej RCT-studie Ej redovisat resultat/ej passande mätmetoder Ej redovisat resultat/ej passande mätmetoder Ej redovisat resultat/ej passande mätmetoder Ej redovisat resultat/ej passande mätmetoder Låg poäng på PEDro-scale Låg poäng på PEDro-scale Låg poäng på PEDro-scale Låg poäng på PEDro-scale Patienter med plegi Patienter med plegi Patienter med plegi Patienter med plegi Litteraturöversikt eller annan typ av studie Litteraturöversikt eller annan typ av studie Litteraturöversikt eller annan typ av studie Litteraturöversikt eller annan typ av studie Litteraturöversikt eller annan typ av studie Litteraturöversikt eller annan typ av studie Ej tillräckligt lång smärtperiod Ej tillräckligt lång smärtperiod. 34.

(36) Bilaga 4 - Artikeltabell Artikel PEDro. Typ av axelsmärta. Jämförelse. A. Ultraljud B. Placeboultraljud (Båda i kombination med råd, träning och manuell terapi) A. akupunktur B. Placebo-akupunktur A. Standardiserad terapeutisk kinesiotape. B. Standardiserad neutral kinesiotape A. Akupunktur B. Ultraljud (Båda i kombination med hemträningsprogram) A. Progressiv motståndsträning B. Väntelista. Ainsworth et al., 2007 [11]. 10/10. Unilateral skuldersmärta. Kleinhenz, 1999 [28]. 9/10. Thelen, Dauber & Stoneman, 2008 [46]. 9/10*. Rotatorcuffstendinit Skuldersmärta. Johansson, Adolfsson & Foldevi, 2005 [26]. 8/10. Impingement. Lombardi, Magri, Fleury, Da Silva & Natour, 2008 [31]. 8/10. Impingement. Hay, Thomas, Paterson, Dziedzic & Croft, 2003 [35]. 8/10. Lateral skuldersmärta. Geraets et al., 2005 [42]. 8/10. Kronisk skuldersmärta. A. Injektioner B. Sjukgymnastik (råd och instruktioner om smärtlindring och aktiva skulderövningar) A. ”Graded exercise therapy” (kombinerad sjukgymnastik och kognitiv beteendeterapi) B. standardvård (råd, smärtfarmaka). Utvärderingsvariabler för effekt gällande Smärta. Funktion. Livskvalitet. VAS. SDQ-UK; ROM. EQ-5D. C-M-score. Modified CM-score. SPADI; VAS. ROM. Combined score. Combined score. Combined score. VAS. DASH; ROM. SF-36. SDQ. SPS; Main complaint. SDQ. EQ-5D. 35.

(37) van der Windt et al., 1998 [36]. 8/10. Skuldersmärta. van der Heijden, 1999 [16]. 8/10. Smärta i deltoideusregionen. Vas et al., 2008 [29]. 8/10*. Unilateralt subacromiellt syndrom. Bergman et al., 2004 [44]. 8/10*. Skuldersymtom och dysfunktion i skuldergördel. Ginn, Herbert, Khouw & Lee, 1997 [32]. 7/10. Unilateral skuldersmärta. Leduc, Caya, Tremblay, Bureau & Dumont, 2003 [45]. 7/10. Kalcificerad tendinit. A. Injektion B. Sjukgymnastik (passiv ledmobilisering, träning) Träning tillsammans med; A. Aktiv elterapi (ET) + aktivt ultraljud (UL) B. Aktiv ET + dummy UL C. Dummy ET + Aktivt UL D. Dummy ET + Dummy UL E. Ingen behandling Sjukgymnastik (värmebehandling, aktiv och passiv centrering av humerus, dynamisk kontroll av skapula, cryoterapi och råd för att bibehålla reslutat) i kombination med A. akupunktur (en punkt) eller B. mock TENS (inget stimuli) A. OMT och vanlig medicinsk hjälp (t.ex. träning, massage, hållningsråd) B. Medicinsk hjälp A. Styrketräning för rotatorcuffen B. Väntelista A. Acetic Acid Iontophoresis B. Sham Acetic Acid Iontophoresis Båda i kombination med ROMträning för skuldran och termoterapi. VAS. Likert scale; SDQ. VAS; Likert scale. Likert scale; chief complaint; SDQ; ROM. NRS. CM-Score. severity of the pain complaint. patient-perceived recovery; shoulder disability.. VAS. self-rated disability score; ROM. SPADI. ROM. general health. 36.

(38) Giombini, Di Cesare, Safran, Ciatti & Maffulli, 2006 [27]. 7/10. Supraspinatustendinopati. Haahr et al., 2005 [40] 7/10. Subacromiellt impingement syndrom. van den Dolder & Roberts, 2003 [47] Guerra de Hoyos, 2004 [30] Ginn & Cohen, 2005 [37]. 7/10. Skuldersmärta. 7/10*. Skuldersmärta. 6/10. Unilateral skuldersmärta. Conroy & Hayes, 1998 [21]. 6/10. Impingement. Gürsel, Ulus, Bilgiç, Dinçer & van der Heijden, 2004 [5]. 6/10. Tendinos, bursit. A. Värmeterapi B. Ultraljud C. träning (pendelövningar och stretching) A. sjukgymnastik (värme/kyla/mjukdelsbehandling ; träning för rotatorcuffen och periscapulära muskler) B. artroskopisk kirurgi A. Massage B. Väntelista i 2 v A. Elektroakupunktur (TCM) B. Placebo (placebonål utan el) A. Neurodynamisk träning B. Injektion C. Kombination av sjukgymnastik och ROM-träning (interferens, UL, värme, kyla, passiv ledmobilisering) A. Ledmobilisering B. Inget (Båda i kombination med värme, aktiv ROM, strething, mjukdelsmobilisering och patientutbildning) A. Ultraljud B. Placeboultraljud. VAS. CM-score. VAS. CM-score. SFMPQ; VAS; present pain index VAS; Lattinen index; SPADI VAS. PSFDM. 24 hour pain (mm). ROM. Likert scale. ROM; SDQ. ROM. COOP/WONCA charts.. HBB;ROM. HAQ. 37.

(39) Ludewig & Borstad, 2003 [33]. 6/10. Impingement. A. hemträning (stretching och styrketräning) B. kontroll = ingen behandling C. Kontroll utan symtom. Bang & Deyle, 2000 [43]. 6/10. Impingement. Functional assessment score questionnarie. Teys, Bisset & Vicenzino, 2008 [22]. 6/10. Brox et al., 1999 [39]. 6/10. Rörelsebegränsning pga smärta i främre delen av skuldran Rotatorcuffproblematik. A. Manuell terapi VAS B. Ingen behandling (Båda i kombination med träning ledd av sjukgymnast) A. Mobilisation With Movement PPT B. Sham C. Kontroll A. Artroskopisk kirurgi B. Övervakad träning C. placebolaser A. progressiv (tidigare start med ROM, styrka, dynamiska övningar för rotatorkuffen) B. Traditionell (ROM, styrka, dynamiska övningar för rotatorkuffen) (båda efter operation) A. Injektioner B. EMTP (exercise and manual therapy package) C. kombination av A & B) D. kontroll med NSAID A. hemträningsprogram (styrka) B. manuell terapi (led- och mjukdelsmobilisering). Neer shoulder score. Neer shoulder score; ROM. VAS. ROM; FIS; C-M score; KIN-COM 500H. OSS. OSS. VAS; Neer shoulder score. ROM. Hultenheim Klintberg, 5/10 Gunnarsson, Styf & Karlsson, 2008 [34]. Impingement. Cloke, Watson, Purdy, 5/10 Steen & Williams, 2007 [38]. Impingement. Senbursa, Baltacı & Atay, 2007 [41]. Impingement. 4/10. SPADI. SPADI; SRQ. ROM. SF-36. 38.

No results found