Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 15hp Malmö universitet Specialistsjuksköterskeprogrammet med Hälsa och samhälle
SKOLSKÖTERSKANS
HÄLSOFRÄMJANDE OCH
FÖREBYGGANDE ARBETE MED
FOKUS PÅ NYANLÄNDA ELEVER
EN INTERVJUSTUDIE
HOSAI HALEEMI
MAIKE HERRMANN
SKOLSKÖTERSKANS
HÄLSOFRÄMJANDE OCH
FÖREBYGGANDE ARBETE MED
FOKUS PÅ NYANLÄNDA ELEVER
EN INTERVJUSTUDIE
HALEEMI HOSAI
HERRMANN MAIKE
Haleemi H. och Herrmann M. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever. En intervjustudie. Examensarbete i
pediatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakultet för hälsa
och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.
Bakgrund: Antalet nyanlända elever i grundskolan har ökat under de senaste åren
i Sverige. Detta har inneburit att skolsköterskor allt oftare träffar dessa barn vilka tillhör en riskgrupp då de oftare riskerar att drabbas av ohälsa jämfört med barn födda i Sverige.
Syfte: Syftet var att belysa hur skolsköterskan upplever sitt hälsofrämjande och
förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever i åldern 6 - 16 år.
Metod: Kvalitativ intervjustudie. Totalt 10 skolsköterskor intervjuades genom en
semistrukturerad intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys utfördes enligt Graneheim och Lundmans analysmetod.
Resultat: Fyra kategorier och sju subkategorier framkom; de fyra kategorierna
var: Språkbarriär leder till kommunikationssvårigheter, Kulturmedvetenhet som
grundförutsättning, Att känna sig värdefull som skolsköterska, Tidskrävande att stödja nyanlända elever.
Slutsats: Kommunikationssvårigheter kan minskas med förbättrad tolkkvalitet.
Även om skolsköterskorna känner sig värdefulla behövs mer tid, kulturkunskap och samarbete mellan olika kompetenser vilket kan gynna både skolsköterskor och de nyanlända eleverna och deras familjer.
SCHOOL NURSES HEALTH
PROMOTION AND PREVENTIVE
WORK WITH FOCUS ON NEWLY
ARRIVED STUDENTS
AN INTERVIEW STUDY
HALEEMI HOSAI
HERRMANN MAIKE
Haleemi H. and Herrmann M. The school nurse's health promotion and prevention work focusing on newly arrived students. An interview study. Degree project in
pediatric nursing 15 higher education credits. Malmö University: Faculty of
Health and Society, Department of Care Science, 2020.
Background: The number of newly arrived elementary school students arriving
from other countries has increased in recent years in Sweden. It is not uncommon that these students arrive suffering from health-related issues necessitating
frequent meetings with school nurses.
Aim: To illustrate how school nurses experience their health promotion and
prevention work with a focus on newly arrived students aged 6 - 16 years.
Methods: A qualitative interview study was conducted. A total of ten school
nurses were interviewed with the help of a semi-structured interview guide. Analysis of interviews was performed using qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman.
Results: The analysis led to four categories and seven subcategories; the four
categories were: the language barrier leads to communication difficulties, to feel
valued as a school nurse, Time-consuming to support newly arrived students, Cultural awareness as a prerequisite, and seven subcategories.
Conclusions: Increased staffing, the collaboration between different skills and
improved interpretation quality were identified as interventions that may benefit both school nurses and the newly arrived students and their families.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
4
BAKGRUND
4
Att vara flykting
4
Att vara flyktingbarn
5
Flyktingbarnens hälsa
i det nya landet
5
Skolsköterskans hälsofrämjande
och förebyggande arbete
inom elevhälsan
5
PROBLEMFORMULERING
6
SYFTE
6
METOD
6
Design
6
Kontext
6
Urval
6
Pilotintervju
7
Datainsamling 7
Dataanalys
8
Etiska överväganden 8
RESULTAT
9
Språkbarriär leder till kommunikationssvårigheter
10
Kulturmedvetenhet som grundförutsättning
11
Att känna sig värdefull som skolsköterska
13
Tidskrävande att stödja nyanlända elever
13
DISKUSSION
14
Metoddiskussion
14
Resultatdiskussion
16
SLUSATSER
19
KLINISKA IMPLIKATIONER
19
FÖRFATTARNAS INDIVIDUELLA INSATSER
20
REFERENSER
21
INLEDNING
Under året 2017 fanns det över 16 miljoner människor som kände sig tvingade att fly från sina hemländer, enligt Svenska Röda Korset senaste publicerade rapport av FN: flyktingorgan (2019). Antalet flyktingar i världen ökade därmed upp till 68,5 miljoner (a.a.). Barn som har flytt - ensamma eller med sina familjer - har oftast inte haft tid på sig att förbereda sig att komma till ett nytt land. Att anpassa sig till en ny miljö och en ny kultur bli en enorm ansträngning och utmaning för ett barn vilket kan leda till psykisk och fysisk ohälsa (Hjern & Bouvier 2004). Vårdpersonal har enligt Iwarsson (2007) möjlighet, att skapa och ge utrymme för återhämtningen för människor som varit med om exempelvis krig och våld. Omtänksamma och kompetenta vuxna kan påverka drabbade, på ett positiv sätt (a.a.). Antalet nyanlända elever ökar ständigt vilket påverkar personal inom elevhälsan. Skolsköterskor behöver ha förståelse och kompetens för att kunna uppfylla nyanlända elevers behov och krav (Skolverket 2016). Dock finns det risk att skolsköterskor saknar färdigheter att stödja elever med framförallt psykisk ohälsa som visades i en studie av Bartlett (2015). Skolsköterskor bekräftade att de inte hade kunnat arbeta effektiv med barnens mentala hälsa på grund av okunskap. De upplevde stress i att inte ge det stödet barnet egentligen behövde (a.a.). Hur skolsköterskors hälsofrämjande och förebyggande arbete fungerar kan vara avgörande för säkerhet och kvalitet för det enskilda och individuella barnet.
BAKGRUND
Under och efter andra världskriget var många människor på flykt vilket ledde till att FN år 1951 antog en första konvention avseende flyktingars status.
Konventionen skrevs om år 1967, vilket innebar att begränsningen att den bara gällde för flyktingar som flydde till Europa togs bort. Flyktingkonventionen blev därmed ett globalt regelverk som har skrivits under av 148 länder där Sverige är ett av dessa länder. Definitionen av flykting finns i konventionens första kapitel och innebär att flykting är en term som rättsligt omfattar en person som:
”Flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk samhörighet, och som befinner sig utanför det land var i han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet” (Migrationsinfo 2019).
I februari 2019 uppgav UNICEF (2019a) att 31 miljoner barn var på flykt i världen. En del av dessa barn kom till Sverige. Hur många som kommer till Sverige varierar från år till år. Det är då flest personer sökte asyl i Sverige var år 2015 då det kom nästan 163 000 personer, varav 70 000 var barn. Av de 70 000 barnen var drygt 35 000 ensamkommande asylsökande barn (a.a.). År 2018 var det 6329 barn som sökte asyl i Sverige, varav 944 var ensamkommande barn. Att vara ensamkommande flyktingbarn innebär att barnet kommer till Sverige utan sina föräldrar eller någon annan vårdnadshavare (UNICEF 2019a).
Att vara flykting
Orsaken till att fly från sitt hemland skiljer sig, men de flesta söker skydd på grund av krig och förstörelse. Människor som flyr från sina hemländer mår oftast dålig eftersom de har levt under stor press innan de flyr och själva flyktresan är väldigt påfrestande. När de anländer till det nya landet börjar asylprocessen som orsakar stora oroligheter (UNICEF 2019b). Begreppet ”nyanländ” har inte någon
klar definition men används främst för att uppge insatser under den första tiden i Sverige (Immigrantinstitutet 2019).
Att vara flyktingbarn
Barn är den grupp som är mest sårbar under flykt, de riskerar att drabbas av infektionssjukdomar, undernäring, kroniska sjukdomar, svåra traumatiska upplevelser och förlust av nära anhöriga och vänner. Detta ökar risken för såväl fysisk som psykisk ohälsa vilket påverkar barnets möjlighet till utveckling och anpassning till ny livssituation (Gustafsson & Lindberg 2016). De barn som förlorar sina föräldrar, mister sitt hem och flyr krig utsätts gång på gång för
trauma. Detta leder till att de förlorar sin trygghet, utsätts för hot och våld samt får sämre eller ingen sjukvård (UNICEF 2019a). Müller m.fl. (2019) menar också att många ensamkommande flyktingbarn riskerar mental ohälsa på grund av trauma som de utsätts för. Den mest rapporterade traumatiska upplevelsen var den farliga resan till exempel att resa i en liten trång båt eller i ett bagageutrymme.
Barnet som börjar i skolan räknas som nyanländ elev under max fyra år (Skolverket 2016). En svensk studie av Samarasinghe och Arvidsson (2002) visade att flyktingbarn upplevde att de inte var accepterade i skolan och att det var svårt att hitta vänner utanför skoltid. Dessutom kände barnen oro för familj och vänner de lämnat bakom sig.
Flyktingbarnens hälsa i det nya landet
En bedömning av vårdbehovet är en del i uppfyllandet av den skyldighet som sjukvården har mot flyktingbarn enligt barnkonvention i artikel 24 (UNICEF 2019a). Hjern och Kling (2019) beskriver i sin studie att en del flyktingbarn behöver omedelbart vård medan andra behöver träffa skolsjuksköterskan för djupgående hälsobedömning. Behovet av tandhälsovård ligger högst upp, nästan hälften av alla barn har tandkaries (a.a.). Kadir m.fl. (2019) skriver i sin studie om flyktingbarns situation i olika länder i Europa medan Yelland m.fl. (2014)
beskriver flyktingbarns situation i Australia. Båda studierna (Kadir m.fl. 2019; Yelland m.fl. 2014) beskriver vilka hälsorisker nyanlända flyktingbarn har och att barnen och deras föräldrar är omedvetna om hur hälso- och sjukvårdssystemet fungerar och vilka rättigheter de har som flyktingar. Det finns även brist på denna kunskap hos sjukvårdspersonal och hur integration skall ske. Den stora
utmaningen för sjuksköterskor är brist på professionella medicinska tolkar och språkbegränsningar (a.a.). Flyktingbarn i Europa har beroende på förhållandena före resan, under resan och efter ankomst till det nya landet olika hälsobehov. Smittsamma sjukdomar är ett stort problem som medföljer flyktingbarn dock är mental ohälsan den största hälsorisk (Kadir m.fl. 2019).
Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete inom elevhälsan
International Council of Nurses (ICN) har i sjuksköterskans etiska kod skrivet fram att sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande (Svensk
sjuksköterskeförening 2017). Skolsköterskor möter elever och deras familjer med många olika bakgrunder. Skolsköterskans arbete skall vara hälsofrämjande, vilket innebär att skolsköterskan måste uppmärksamma och synliggöra elevers behov utifrån olika kulturella aspekter. Det innebär bland annat att skolsköterskan skall vara uppmärksam på barn som befinner sig i riskzonen på grund av utsatthet eller destruktivt beteende för att kunna medverka och stödja eleven i att genomföra hälsosamma val (Svensk sjuksköterskeförening 2016). Skolsköterskor följer ett
basprogram för hälsobesök med såväl hälsoövervakande som hälsofrämjande arbetsform. Hälsobesöken som är årskursrelaterade genomförs i samarbete med eleven och vid behöv vårdnadshavaren (Skolhälsan 2020). Skolsköterskans arbete skall grundas i omvårdnad vilket omfattar såväl det vetenskapliga
kunskapsområdet och mötet med elever och deras familjer. Omvårdnad är sjuksköterskans kunskapsområde, hen ansvarar för. Målet är att eleven ska vara självständig och oberoende så långt det är möjligt samt uppleva hälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2016).
PROBLEMFORMULERING
Under de senaste åren har antalet nyanlända elever ökat i Sverige. Det innebär att skolsköterskor träffar dessa elever oftare och därmed behöver de ha ökad kunskap om nyanlända elever eftersom forskning visar att dessa elever löper större risk att drabbas av ohälsa än svenskfödda elever. Vägledning är betydelsefullt för alla utsatta barn som drabbades av krig eller andra trauma. Hur skolsköterskorna upplever och hanterar sitt arbete med nyanlända elever är förmodligen olika. Det finns få vetenskapliga studier om skolsköterskors upplevelser av sitt arbete med nyanlända flyktingbarn. Därför är det angeläget att göra en undersökning om detta ämne. Resultaten från denna studie skulle vara till hjälp i skolsköterskans arbete med flyktingbarn och därmed skapa trygghet för barnen.
SYFTE
Att belysa hur skolsköterskan upplever sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever i åldern 6-16 år.
METOD
DesignFöreliggande studie har en kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) med induktiv ansats. Data samlades in via
semistrukturerade intervjuer (Bilaga 1) och analyserades enligt metoden för innehållsanalys som den beskrivs av Graneheim och Lundman (2004). Vid kvalitativ design dras inga definitiva slutsatser. Istället avser resultatet belysa de erfarenheter som människan upplevt i en strävan om att nå en djupare förståelse (Polit & Beck 2017). Vid induktiv ansats är det informanternas erfarenheter av fenomenet som efterfrågas och som presenteras baserat på datainsamlingen (Graneheim, Lindgren & Lundmans, 2017; Polit & Beck 2017).
Kontext
Datainsamlingen skedde i två olika kommuner, Lund och Malmö i sydvästra Skåne. I dessa kommuner finns sammanlagt 189 skolor och 176 skolsköterskor.
Urval
Rekryteringen av informanter utfördes under februari månad 2020. Inklusionskriterier för att delta i studien var att informanterna var
elevhälsans medicinska insats. Skolsköterskorna skulle ha minst ett års
arbetslivserfarenhet på en skola som tog emot nyanlända elever i 6–16 års ålder, inom Malmö eller Lunds kommun. Datainsamlingen utfördes i två olika
kommuner för att få tillräckligt många deltagare. Innan informanterna
rekryterades kontaktades de två ledningsansvariga sjuksköterskorna först med informationsbrev via e-post (Bilaga 2) och sedan via telefon. Båda gav sitt samtycke till att skolsköterskorna tillfrågades för deltagande i intervjustudien. Varje ledningsansvarig sjuksköterska fungerade därmed som gatekeeper, vilket är en person som är auktoriserat att ge tillåtelse till forskningsområdet som valts att studera eller att neka detta (Polit & Beck 2017). Direkta kontaktuppgifter från skolansvariga skolsköterskan hittades av studieansvariga under skolornas offentliga webbsidor och noterades på ett papper som i slutet av studien komma att förstöras. Ett informationsbrev (Bilaga 3) skickades till 19 skolsköterskor med förfrågan om de ville delta i studien. Urvalet av skolsköterskor var slumpmässigt vilket i denna kontext var att var tredje skolsköterska som stod på kontaktlistan tillfrågades om deltagande i studien.
Två hörde av sig via e-post efter ett dygn och tackade nej till att delta i studien. De övriga sjutton sjuksköterskorna kontaktades efter en vecka via telefon, sju
skolsköterskor tackade nej och tio tackade ja till att delta. Således blev det tio sjuksköterskor som tackade ja till studien där skriftligt samtycke inhämtades (Bilaga 4). Vid kvalitativ forskning finns det inget exakt antal intervjuer som bör utföras. Datainsamling sker tills det inte längre framkommer nya data som svarar till syftet (Polit & Beck 2017). Efter tio intervjuer gick studieansvariga inte vidare med ytterligare rekrytering då datamaterialet ansågs vara tillräckligt för resultatet. De inkluderade informanterna hade arbetat som skolsköterskor mellan 2 och 32 år. På frågan hur ofta skolsköterskorna träffade nyanlända elever uppgav tre att de träffade dem dagligen, två uppgav att de i genomsnitt träffade dem två till fyra gånger per vecka, fyra uppgav att de träffade dem en gång per vecka medan en skolsköterska uppgav att det varierade mellan två till fyra gånger per månad. Informanternas ålder ansågs inte som relevant för studiens syfte.
Pilotintervju
En pilotintervju genomfördes med en skolsköterska som under 9 år i sitt arbete mött nyanlända elever. Under intervjun omformulerades två frågor på initiativ av skolsköterskan för att bättre svara mot syftet. Intervjutiden stämde överens med den planerade tid som avsatts för intervjun som inkluderades i resultatet. Genomförandet av en pilotintervju är fördelaktigt för att testa frågornas kvalitet och relevans samt prova ordningen av frågorna (Danielson 2012). I en
pilotintervju prövas även den planerade tiden (Henricson & Billhult 2012).
Datainsamling
Samtliga tio skolsköterskor som tackat ja till att medverka i studien bestämde själva tid och plats för intervjun. Intervjuerna genomfördes under vecka 9 och 10 år 2020. Nio skolsköterskor valde att bli intervjuade på sin expedition och en skolsköterska valde att träffas utanför sin arbetsplats. Hon bokade själv ett samtalsrum på ett bibliotek där intervjun utfördes. Kvale och Brinkmann (2014) menar att informanterna ska känna sig trygga i miljön och att ingen obehörig skall höra vad de säger. Den muntlig informationen om studiens syfte upprepades och innan intervjun startades lämnade sjuksköterskorna informerat skriftligt samtycke (Bilaga 4) tillbaka till studieansvariga. Studieansvariga gav skolsköterskorna möjlighet att tänka över sitt deltagande och ställa frågor vid behov.
besvara frågor utifrån deras erfarenheter. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) bör deltagare i en deskriptiv studie motiveras till att berätta så exakt som möjligt vad de upplever, känner, tycker och tänker. Frågor som ställdes under intervjun var exempelvis “hur upplever du mötet med nyanlända barn och familjer?”, “hur upplever du kommunikation mellan dig och nyanlända?”. För att få en djupare uppfattning ställdes frågor såsom “hur tänkte du? kan du ge ett exempel?”. Det förekom kortvariga avbrott under några få av intervjuerna. Vilket enligt Lincoln & Guba (1985) kan få deltagarna att komma av sig. Intervjuerna tog mellan 20 och 40 minuter och spelades in med informantens samtycke via en mobiltelefon som inte var ansluten till internet. Studieansvariga deltog båda vid samtliga intervjuer men skiftades om att leda de olika intervjuerna. En ställde frågor medan den andre observerade. Direkt efter intervjun laddades den ner på lösenordskyddad dator för att sedan direkt överfördas till ett USB-minne. Ljudfilen raderades från
mobiltelefonen. Insamlade data transkriberades ordagrant efter varje inspelning, texten sparades på USB-minne som förvarades inlåst. Transkribering innebär att intervjun skrivs ner ordagrant för framtida analys (Kvale & Brinkmann 2014). Efter att uppsatsen blivit godkänd raderas alla intervjuer från både dator och USB-minne.
Dataanalys
Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004). Analysen gjordes induktivt där utgångspunkten var innehållet i texten (Lundman & Hällgren
Graneheim 2008). Studieansvariga läste var och en allt transkriberat material flera gånger för att få en helhetsbild. Efter att ha läst igenom samtliga transkriberade intervjuer markerades meningsbärande enheter, d.v.s. ord, meningar eller paragrafer som relaterar till varandra genom innehåll eller kontext (Graneheim och Lundmans 2004). De meningsbärande enheterna kopierades över till ett nytt dokument. Därefter kondenserades de till kortare meningar för att sedan
abstraheras till en kod som beskriver den meningsbärande enhetens innehåll. Koder med liknandes innehåll markerades med olika färg, i syftet att det bli mer lätthanterliga. Koderna delades in i kategorier och underkategorier. Utifrån likheter och skillnader framkom sju subkategorier och fyra kategorier som presenteras i figur 1 på sida 10. Exempel på hur kategorier växte fram i analysprocessen återges i tabell 1 på sida 8.
Tabell 1. Exempel på analysprocessen. Meningsbäran
de enhet
Kod Subkategori Kategori
“Det kan vara rätt så komplicerat, det kan finnas en språkförbristnin g, då få man tänka efter, finns det någon i skolan som kan hjälpa mig.” Språksvårighete r gör mötet komplicerat. Tolk/kollega i skolan kan komma, då minskar risken för missförstånd mellan parter. Svårt att ha tolk tillgänglig
Språkbarriär leder till kommunikationssvårig heter
“Så om man vill arbeta i såna området så måste man vara väldigt öppen och mottagligt och vigd i sitt tankesätt.”
Att vara öppen och mottaglig för andra kulturer och seder krävs för att kunna jobba inom nyanlända elevhälsan. Värde av kulturmedveten het inom elevhälsan Kulturmedvetenhet som grundförutsättning Etiska överväganden
För att bevara människors rättigheter i samband med forskning bör
studieansvariga beakta Lag (2003:460) om etikprövning av forskning för att skydda den enskilda människans rättigheter. Det krävs ett godkännande att utföra forskningen i fall känsliga personuppgifter kan kopplas på något sätt till personen i fråga (a.a.).
Föreliggande studie är ett studentarbete varför godkännande ej behövdes sökas hos Etikprövnings Myndigheten enligt Lag om etikprövning av forskning som avser människor (a.a.) vilket diskuterades med handledaren innan studien påbörjades. Dessutom ansågs skolsköterskor inte som en sårbar grupp med känsliga personuppgifter. Då det i studien involveras människor måste etiska överväganden beaktas (WMA Declaration of Helsinki 2013).
Vetenskapsrådet (2002) beskriver fyra etiska grundprinciper som bör beaktas vid forskning av människor, vilka är informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informanterna i studien fick såväl skriftlig som muntlig information om studien där det framkom att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta intervjun utan att förklara varför, detta upprepades innan intervjun startade. Vidare valdes tid och plats för intervjun enligt deltagarnas önskemål. I samband med intervjun sattes ett kodnummer på intervjun och materialet förvaras oåtkomligt för obehöriga. För att säkerställa konfidentialitetskravet redovisades resultatet så att ingen enskild skolsköterska kunde identifieras. Efter att examensarbetet blir godkänt förstörs allt material för att säkerhetsställa. Nyttjandekravet beaktades genom att allt insamlad information gällande deltagarna endast nyttjas för studiens syfte (a.a.).
En av de studieansvariga har arbetat inom prehospital akutsjukvård i fem år och har därmed erfarenhet att möta nyanlända flyktingbarn och deras familjer. Ingen av de studieansvariga hade erfarenhet av att arbeta inom elevhälsan. Förförståelse kan ha effekt och kan påverka datainsamlingen, dataanalysen och resultat. Därför är det viktig, enligt Graneheim och Lundman (2004), att vara medveten om sin förförståelse.
RESULTAT
Studiens resultat presenteras i sju subkategorier och fyra kategorier: Språkbarriär
leder till kommunikationssvårigheter, kulturmedvetenhet som grundförutsättning, att känna sig värdefull som skolsköterska, tidskrävande att stödja nyanlända elever, (Figur1på sida 10). När kommunikationen inte fungerade optimalt
upplevde flera skolsköterskor att de inte kunde utföra ett adekvat hälsosamtal, som i sin tur påverkade kvalitén på deras hälsofrämjande och förebyggande arbete. Resultatet visade att nyanlända elever behövde mer tid än de elever som är födda i Sverige. Majoriteten av skolsköterskorna menade att kulturmedvetenhet är ett verktyg som underlättar deras hälsofrämjande och förebyggande arbete med de nyanlända eleverna. Skolsköterskorna uppgav även att deras hälsofrämjande och förebyggande arbete är mycket värdefullt för de nyanlända eleverna då de behöver mer stöd och hjälp för att nå en god hälsonivå jämfört med andra elever.
Figur 1. Studiens syfte och resultat.
Syftet är att belysa hur skolsköterskan
upplever sitt hälsofrämjande och förebyggande
arbete med fokus på nyanlända elever i åldern 6
-16 år.
Språkbarriär leder till kommunikationssvårig heter - Svårt att ha tolk tillgänglig vid oplanerade besök - Tolkkompetens påverkar mötet Kulturmedvetenhet som grundförutsättning - Värdet av kulturmedvetenhet i arbetet med nyanlända elever
- Alla elever har samma rättigheter oavsett kulturell bakgrund
Att känna sig värdefull som skolsköterska
- Nyanlända elever och familjer visar stor tacksamhet
Tidskrävande att stödja nyanlända elever
- Personalbrist leder till frustration
- Samarbete mellan skolsköterska och andra professioner i skolan
Språkbarriär leder till kommunikationssvårigheter
En väl fungerande dialog mellan nyanlända elever och skolsköterskor var en grundförutsättning för ett framgångsrikt möte. Eftersom de nyanlända eleverna och deras familjer befinner sig i ett nytt land, i ny miljö och ett nytt språk som kunde leda till missförstånd på grund av språksvårigheter bokades alltid tolk till att medverka vid första hälsosamtalet och skolläkarbesöket. Vid spontana besök saknades en tolk på plats vilket försvårade kommunikationen mellan
skolsköterskan och eleven. Tolkkompetens hade stor betydelse för hur informationen framkom till elever och familjer.
Svårt att ha tolk tillgänglig vid oplanerade besök
Skolsköterskorna uttryckte att spontana besök var en utmaning och risk för språkförbistring. Därför var skolsköterskan ofta tvungen att ta hjälp av kollegor som kunde tala elevens språk, eller så använde de sig ofta av gester och
kroppsspråk vid oplanerade besök.
“Många elever från Somalia som kanske är analfabeter framför allt flickorna som
aldrig har fått gå i skolan då det blir det ännu större utmaning när de kommer spontant för att alla spontanbesök är det ju omöjligt att få tolk asså det går inte, det får vara planerade besök som man kan har tolk till liksom men man få
använda sin fantasi, och veta och beskriva via kroppen och peka. då får man göra vad man kan helt enkelt, och visa och peka och översätta, sen är Google translate är inte det mest optimala det kan blir fel i översättningen där också, men oftast så fungerade bra.”
(Informant 1)
“Det beror lite på, muntligt och tal och så, jag det kan vara lite besvärligt eftersom vi inte pratar samma språk och jag pratar bara svenska och engelska. Och man kommer ganska långt med ansiktsuttryck och kroppsspråk och lite engelska uttryck och Google translate ska man inte underskatta, så det kan man också använda som fungerar ganska bra.”
(Informant 6)
Tolkkompetens påverkar mötet
Tolk bokades till alla planerade hälsosamtal men tolkkompetens var viktig för att informationen skulle nå elever och familjer på ett korrekt sätt. Skolsköterskor påpekade att de ibland upplevde att tolken inte översätta på rätt sätt. En skolsköterska upplevde att tolken översatte mer än det hon sa eller tolkade fel, eftersom familjer eller eleven kom igen efter ett tag eller några timmar senare och frågade samma saker som tolken hade fått tolka till dem i tidigare mötet eller hälsosamtalet.
“Ju det är så klar att man är beroende av tolk, det är viktigt att man har bra tolkkvalité också men oftast tycker jag vad ska säga. kvaliteten på tolk menar jag ibland har de svårt att kommunicera med tolk då upplever jag att de inte är så bra på svenska, eller man upplever att det jag säger går inte fram till den jag pratar med och tvärtom jag får inte svar på mina frågor.”
(Informant 3)
Många skolsköterskor bokade tolk och ville inte att familjemedlemmar eller vänner skulle tolka eftersom viss information var känslig. Tolkens relation till elever och familjer påverkade informationens innehåll som riskerade att
informationen översattes fel av tolken och att visa delar av informationen försvann.
“Ja men dom nyanlända här kan ju sällan prata särskilt mycket svenska, men jag vill ju alltid använda tolk för jag vill inte ha anhöriga som tolkar… Det är väldigt varierande att jobba med olika tolkar. Det är en stor variant på samtals kvalité som jag har haft med de tolkarna. Jag har upplevt att det är jobbigt att jobba med de tolkar som inte översatte det jag tänkt mig att de skulle översättas.”
(Informant 9)
Kulturmedvetenhet som grundförutsättning
De flesta skolsköterskor uttryckte att de borde följa sitt basprogram utan fördomar angående andras religion eller kultur. Det var därför viktigt för skolsköterskorna att arbeta kulturmedvetet då det minskar missförstånd mellan parterna samt ökar förståelse för varandra. Skolsköterskorna sa också att Sverige är mer
mångkulturellt idag än det var för några år sedan, vilket de menade bidrar till att kravet på kulturmedvetenheten ökar speciellt för hälso-sjukvårdspersonal.
Värdet av kulturmedvetenhet i arbetet med nyanlända elever
En del skolsköterskor beskrev att kulturmedvetenhet är en stor fördel i sitt arbete med nyanlända elever och deras familjer. Däremot var det viktigt att sätta eleven i centrum eftersom barn är barn oavsett vilken kultur de tillhör. Många ansåg att arbetet med nyanlända elever var mer givande och de lärde sig många saker från elever också.
”Jag respekterar att vi har olika kulturer och att det har blivit så normalt att vi har blandade kulturer i Sverige nu, så har det inte varit tidigare, och jag kan också lära mig av andra kulturer jag tycker inte det är så svårighet så...men kravet på kulturmedvetenhet ökar i ju mer flyktingar söker sig till Sverige.”
(Informant 7)
”Jag är skolsköterska i svenska skolhälsovård jag har mitt basprogram som jag följer, alla lagar och paragraf som styr vad jag ska göra i det och jag är likadan mot alla människor oavsett vilken kultur de tillhör och jag har ingen fördomar.”
(Informant 4)
Andra informanter uttryckte att det kan kännas som en svårighet när familjer och skolsköterskor inte delar samma verklighetsbild.
“Utmaningen är att vi inte har ibland samma verklighet. När jag säga en sak betyder det i deras värld inte samma sak. Och när de säger `vi har det bra hemma`, så vet jag inte vad det betyder. Det tycker jag kan vara svårt.”
(Informant 5)
”Jag skulle vilja ha mer kurser och information om olika kulturer alltså öka
kunskap om olika kulturer, eftersom man jobbar varje dag med de barnen. Jag själv söker information om olika kulturer men att öka kulturmedvetenheten är egentligen ledningens ansvar.”
Alla elever har samma rättigheter oavsett kulturell bakgrund
Skolsköterskorna behandlade alla elever lika oavsett vilken kultur och religion de hade. Det som skiljde eleverna åt var att nyanlända elever var ofta mer
traumatiserade än vad svenskfödda elever var. De nyanlända eleverna behövde mer stöd och hjälp från skolsköterskor.
“Jag tycker det är jättesvårt för att alla barn är individer och alla barn bär på någonting av olika karaktär, jag tycker det är jättesvårt sägas om de reagerar eller att de är på något speciellt sätt i förhållande till andra barn, jag vet faktiskt inte, jag tycker nog inte det, nej tycker jag nog inte.”
(Informant 3)
”Jag tycker faktiskt inte att flyktingbarnet skiljer sig så mycket från andra barn. Jag träffat på många som har haft väldigt besvärlig situation under flykten och har kanske med sig händelser i från krig och så som har traumatiserats de och dessa barn behöver mer stöd och hjälp annars, de allra allra flesta barn fungerar som andra barn när de hamnar i en normal situation det är min erfarenhet.”
(Informant 2)
“Självklart kan svenskfödda barn också ha trauma med sig och det få alltid funderar kring att det kan finnas. Det nästa att alla flyktingbarn har nån slags trauma med sig, sen kan det var större eller mindre det här trauma, men det är ändå nåt som de har upplevt antingen i sina hemländer eller under flykten eller på båda sätten…”
(Informant 10)
Att känna sig värdefull som skolsköterska
I mötet med de nyanlända barnen kände skolsköterskorna ett värde i sitt
arbetande. Skolsköterskorna beskrev att mötet med de nyanlända barnen var både positivt och givande och gav ett utrymme för utbyte av olika kunskaper. Barnen visade stort engagemang och vilja att integrera sig så fort som möjligt.
Nyanlända elever och familjer visar stor tacksamhet
Skolsköterskorna upplevde att de nyanlända eleverna och deras familjer som glada och tacksamma. Många elever uppskattade att leva i Sverige och därmed får möjlighet att gå i skolan. De eleverna har stor vilja att utvecklas på bästa sätt i deras framtid.
“Men de oftast tycker jag att de är väldigt, väldigt positiva i mötena och de är glada och tacksamma över att vi tittar på deras barn och hjälpa de för de ska nå de bästa målen de kan i skolan och få de bästa förutsättningarna så jag tycker alla de mötena med de nyanlända familjerna är positiva. Så oftast är de familjerna tacksamma.”
(Informant 9)
Tidskrävande att stödja nyanlända elever
Det stigande antalet av nyanlända flyktingbarn de senaste åren ökade
skolsköterskans arbetsbelastning. Bemötandet blev mer tidskrävande på grund av en mer omfattande informationsflödet mellan skolsköterskor och de nyanlända barn och deras familjer.
Personalbrist leder till frustration
En del skolsköterskor beskrev att det fanns otillräckligt med personal och därmed för lite tid för att hinna med att ta hand om alla nyanlända barn. Några
skolsköterskor berättade att skolledningen minskade ner skolsköterskor tjänster, från två tjänster till en.
“Tiden skulle jag säga för att ge all information till nyanlända elever och familjer...men som det ser ut just nu, går det inte. Jag är ensam…”
(Informant 3)
“Om man kunde får mer tid i klassen skulle vore det bra…Det finns redan färdigt material på nätet för att använda för de nyanlända barn som skolorna kan köpa in och som jag har använt…Verktyg finns, men tiden saknas.”
(Informant 1)
Samarbete mellan skolsköterska och andra professioner i skolan
Teamarbete med de andra instanserna gynnar nyanlända barn och familjer. En del skolsköterskor upplevde elevhälsoteamet som välfungerande. De kände starkt stöd i sitt team.
“Vi har en väl fungerande elevhälsoteamet. Jag jobbar nära med kurator och vi har nära samarbete. Vi handleder varandra, jag tycker det fungerar väl här.”
(Informant 8)
“Men samarbete är det som är nyckel till framgång tycker jag. Att man kan samarbeta tycker jag med de olika professionerna som är rund om kring de nyanlända eleverna. Att man ha ett bra och nära samarbete med pedagogerna i klassen, med hemspråkslärare och att de har också rätt till studiehandledning på sitt eget språk så att de får det... tänker jag. Sen är det viktig att ha också ett bra samarbete med barnets familj för att det ska bli så bra som möjligt.”
(Informant 3)
DISKUSSION
Följande diskussion består av två delar. Första delen innehåller en diskussion av vald metod med avseende på dess svagheter och styrkor samt en diskussion om framkomna resultat som diskuteras utifrån litteratur och aktuell forskning.
Metoddiskussion
Utifrån tre kriterier bedöms kvaliteten av en kvalitativ studie vilka är trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet (Graneheim & Lundman 2004). Trovärdighet
inbegriper datainsamling, tolkning av data och sanningshalt av resultatet. Pålitlighet innefattar att den insamlade data är stadig, att resultatet skulle bli likadana om studien gjordes om. Överförbarhet innebär i vilken grad resultatet från studien kan överföras eller appliceras i andra kontexter (Lincoln & Guba 1985). Föreliggande studie inkluderade skolsköterskor från två kommuner och det är endast tio skolsköterskor vilket minskar överförbarheten då resultatet inte kan anses som representativt för alla skolsköterskor i Sverige. Studiens omfattning är även för begränsad för att dra några slutsatser om exempelvis regionala skillnader samt skillnader i attityd mellan skolsköterskor i storstäder mot landsbygden.
En kvalitativ design med induktiv ansats bedömdes vara en passande metod för föreliggande studie då det var endast skolsköterskors erfarenheter som
efterfrågades. Deduktiv ansats var inget alternativ, då studieansvariga inte ville testa eller undersöka någon hypotes eller teori, utan målet var att genomföra en förutsättningslös analys (Polit & Beck 2017). Genom att använda sig av en kvalitativ design fick de studieansvariga möjlighet att få en djupare inblick inom det området som planerades undersökas, vilket var skolsköterskors
hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever. Det finns inte något rätt eller fel då kvalitativ design går utifrån den holistiska synsätt. Det ska ges möjlighet att få en djupare inblick inom den forskningsområden som avses undersökas (Graneheim & Lundman 2004; Polit & Beck 2017).
Studiens resultat var mångsidigt och svaren som kom fram, genom
semistrukturerade intervjuer, var omfattande och givande. Genom urval med bestämda inklusionskriterier rekryterades informanterna från två olika kommuner till studien för att få tillräckligt många deltagarna. Samtliga skolsköterskor ansågs ha tillräcklig erfarenhet och kompetens för att delta och medverka i studien. Enligt Graneheim och Lundman (2004) och Polit och Beck (2017) förstärks studiers trovärdighet om deltagarna har erfarenhet av det fenomen som ska studeras. Informanterna hade arbetat varierande antal år som skolsköterskor och träffade de nyanlända eleverna olika ofta. Variationen ansågs som vara en styrka som gav bredd i informanternas svar vilket ökar möjligheten att belysa det som studeras från flera synpunkter och ökar överförbarheten i studien (Graneheim & Lundman 2004). Informanternas ålder ansågs inte som relevant för studiens syfte.
Samtliga medverkade som slumpmässig valdes för studien, var kvinnor. Detta berodde förmodligen på att det är övervägande kvinnor som arbetar som
skolsköterskor och kan därför inte ses som en svaghet då ojämn fördelning mellan kön inte påverkar överförbarheten på ett negativ sätt enlig Graneheim och
Lundman (2004). Efter tio utförda intervjuer bedömde studieansvariga att datainsamling var tillräcklig för att uppnå mångsidighet för studiens syfte. Polit och Beck (2017) skriver att tillräcklig många intervjuer har gjorts när ingen ny information kommer fram.
Semistrukturerade intervjuer valdes som intervjumetod, då denna metod har specificerade frågor men samtidigt ger informanterna stor frihet att fördjupa svaren. Enligt Kvale och Brinkman (2014) är en intervjuguide lämpligt att hålla sig lättare till ämnet utan risk att man hamna för långt ifrån det. En pilotintervju utfördes för att pröva intervjuguiden. Enligt Danielson (2012) är det fördelaktig att genomföra en pilotintervju för att testa att frågorna som ställs ger möjlighet till att få svar utifrån studiens syfte. Under intervjun upplevde informanten och de studieansvariga att intervjuguiden fångade det aktuella området men att två frågor kunde omformuleras för att bättre svara mot syftet. Omformuleringen gjordes och den genomförda pilotintervjun kunde därmed inkluderas i studien då frågornas innehåll inte ändrades utan endast omformulerades. Samtliga intervjuer
genomfördes under en 2 veckors period, vilket anses lämpligt då datainsamling som pågår under en lång tid kan påverka studiens pålitlighet (Graneheim & Lundman 2004).
Datainsamlingen utfördes gemensamt av studieansvariga för att undvika att missa detaljerna under intervjuns förlopp. Det kan anses som en nackdel att genomföra intervjuerna tillsammans då det finns risk att deltagarna kan känner sig i underläge
(Trost 2010), men ingen av skolsköterskorna sa eller gav sken av att de önskade att endast en person skulle intervjua dem. Att genomföra intervjuer ensam kan upplevas mer som ett samtal mellan två människor (a.a.). Studieansvariga hade som mål att vara så närvarande som möjligt och inte missa något väsentligt under själva intervjun och valde därför att med informanternas tillåtelse spela in deras berättelser. Om anteckningar skulle ha förts skulle det ha funnits risk att missa nyanser. Enligt Trost (2010) och Kvale och Brinkman (2014) kan inspelningen upplevas som obekvämt från informanternas sida och kan därmed påverkar bevarandet av frågor. Det finns en risk att den som leder intervjun omedveten fört och styrt deltagarna i deras val av att berätta. Detta kan anses som en svaghet då kvaliteten och resultatet av studien påverkas av ansvarigas erfarenhet och färdighet (Trost 2010). Nio av intervjuerna ägde rum på deltagarnas arbetsplats och en skolsköterska valde att utföra intervjun i ett av henne bokat samtalsrum på ett bibliotek. Fördelen med att de flesta intervjuerna ägde rum på deltagarnas expeditioner var att de inte var tvungen att gå ifrån sitt arbete, vilket gjorde det lättare för dem att delta i studien. I vissa intervjuer förekom det avbrott i form av att en kollega kom in eller att telefonen ringde. Deltagarna var då tvungna att ta emot samtalet och det ledde till att intervjuerna blev avbrutna en kort stund, vilket kan, enligt Lincoln och Guba (1985) påverkat deltagarnas svar. I de intervjuer som blivit avbrutna återkopplade den som ledde intervjun till föregående fråga för att återuppta samtalet så att inte fakta skulle gå förlorad. Författarna upplevde inte att skolsköterskorna visade tecken på att bli störda av avbrotten.
Intervjuerna varade mellan 20 till 40 minuter. Oavsett längden av intervjuer bidrog samtliga skolsköterskor med stor kunskap och erfarenhet som motsvarade studiens syfte. Alla intervjuerna transkriberades direkt efter genomförandet. För att minimera risken för felskrivningar är det fördelaktig att transkribera i nära anslutning samt att komma ihåg deltagarnas kroppsspråk, vilket kan vara upplyftande och viktig under dataanalysen (Danielsson 2012).
Det enskilda sökandet efter meningsbärande enheter var den första delen av dataanalysen vilket i följd ledde till gemensamma diskussioner och reflektioner kring varandras uppfattningar. Detta bidrog till att studieansvariga kunde skapa koder och kategorier med noggrannhet vilket, enligt Graneheim och Lundman (2004), ökar trovärdigheten för studiens resultat. Fortlöpande dialog och meningsutbyte med handledaren fördes under analysprocessen, vilket gav ytterligare dimension i analysarbete. Syftet med att illustrera och belysa analysprocessen och citat från den transkriberade texten i resultatet, var, för att underlätta och förstärka resultatets trovärdighet. I vilken omfattning och grad resultatet av kvalitativa studier kan överföras till andra sammanhang eller grupper kan aldrig avgöras av studieansvariga, utan bedöms av läsaren (Graneheim & Lundman 2004).Insamlade material kan analyseras på manifest eller latent nivå. Det användes manifest nivå då studieansvariga hade som avsikt att undersöka det tydliga och inte det underliggande i texten (Graneheim & Lundman 2004). Under alla studiens faser har Vetenskapsrådets (2002) förklaring angående god forskningssed beaktats. Samtliga informanter hade fått muntlig information och gav även skriftlig signerat samtycke till studieansvariga vid intervjun.
Intervjumaterialet spelades in på mobiltelefon, vilket innebär en särskild risk för åtkomlighet av de insamlade materialet (Kjellström 2012). Författarna anser att materialet var skyddat då inspelningen skedde med mobiltelefonen i flygplansläge vilket innebär att telefonen endast fungerar som inspelningsutrustning, intervjun
laddades direkt efter intervjun ner på dator. Enligt Helsingforsdeklaration är det nödvändig att studieansvariga tänker igenom eventuella risker för deltagarna (World Medical Association 2013). Datainsamling som visas upp i studien har avidentifierats för att skydda deltagarna från igenkännande, även om
informanterna troligen känner igen det som sagts när de själva läsa studiens resultat (Trost 2010). Ingen av de studieansvariga hade erfarenhet av att arbeta med nyanlända elever. De var medvetna om att de inte hade någon egen
förförståelsen. Målet var därmed att studiens förlopp inte skulle påverkas av egna tankar och värderingar som enligt Patton (2014) är mycket betydelsefullt för studiens resultat.
Resultatdiskussion
Syftet i denna studie var att undersöka hur skolsköterskor upplevde sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever. Resultatet presenteras i fyra kategorier och sju subkategorier (figur 1). Den första kategorin som kom fram var språkbarriär vilket skolsköterskorna menade leder till kommunikationssvårigheter. I denna en kategori framkom det hur viktigt det är att ha en fungerande kommunikation och betydelsen av att ha tolk som översätter korrekt samt allt det som sägs. Resultat av föreliggande studie visar att en av de större svårigheterna i mötet med nyanlända elever och familjer enligt skolsköterskor var kommunikationen och språket. En del av
skolsköterskorna upplevde att tolkar riskerade att tolka fel då de själva hade svårt att förstå vad skolsköterskan menade. Nästan alla skolsköterskorna uppgav att de alltid ville ha tolk på plats eftersom kommunikationen då fungerade bättre än när de använde telefontolk. Ali och Watson (2017) visade att visa tolkar inte alltid förstod den medicinska terminologin vilket resulterade i feltolkning av
informationen. Även Gerrish m.fl. (2004) beskriver i sin studie att
sjukvårdspersonal ofta hade mer förtroende för tolkar på plats än telefontolkar. En av de faktor som påverkade hur informationen nådde fram var att elever och deras familjer hade svårt att förstå informationens innebörd. Vidare visade resultatet att många av skolsköterskorna försökt att kommunicera med elever via kroppsspråk och gester när tolk inte var tillgängligt vid elevers spontana besök Jirwe m.fl. (2010) beskriver att kommunikationssvårigheter uppkommer oftast när man inte har ett gemensamt språk med patienten. Oro för att ge felaktig eller otillräcklig information uttrycktes. Kroppsspråk, bilder eller objekt användes för att kommunicera med patienten med kommunikationssvårigheter. Forskarna beskriver även vikten av icke-verbal kommunikation så som att studera patientens känslouttryck och att lyssna noga.
Skolsköterskorna vill inte använda sig av familjemedlemmar eller vänner som tolkar relaterat till informations känsligheter. Det finns risk att överföringen av viktiga medicinska uppgifter blir missförstådda när kommunikationen inte
fungerar. Otillräcklig information om patienter leder till att den stödjande relation mellan vårdgivaren och patienten blir otillräckligt och patientsäkerheten
äventyras. Gerrish m.fl. (2004) skriver i sin studie att användning av anhöriga och tvåspråkiga personal som tolkar inte rekommenderas då tolkens
språkkvalifikationer kan vara bristande. Även Hsieh m.fl. (2010) beskrev i sin studie att familjemedlemmar som tolkar har inte medicinsk kompetens vilket kan leda till feltolkning av informationen.
Den andra kategorin, kulturmedvetenhet som grundförutsättning, visar att
kulturmedvetenhet ansågs som grundförutsättning där skolsköterskorna påpekade hur viktigt det var att vara kulturmedveten och vilket värde det har i deras arbete med elever från olika kulturer. Campinha-Bacote (2002) beskriver i sin modell att kulturmedvetenhet är en process som innefattar att bli mer medveten om sin egen kultur för att kunna ge en bra omvårdnad till patienter. Vidare beskriver modellen att om kunskap erhålls om patientens hälsorelaterade värderingar så kan detta förklara hur patienten tolkar sin sjukdom, övertygelser och värden.
Det framkom att kulturkompetensen är viktigt i alla möten med nyanlända elever och deras familjer. Skolsköterskor menade att ha kulturell kunskap vid samtal med nyanlända elever och deras familjer minskar fördomar och kulturkrockar. Det kan handla om saker som kan vara mindre betydelsefulla för skolsköterskans arbete men kan ha stor betydelse för elever och deras familjer. Därför önskade många skolsköterskor kurser eller informationer om olika kulturer. Söderbäck och Ekström (2014) visade i sin studie att bristande kunskap om olika familjers
livssituation begränsar sjuksköterskors arbete genom barnhälsovård och de önskade mer kunskap om olika kulturer.
Nästan alla skolsköterskorna uppgav att de vid möte med nyanlända elever alltid tänker på att alla har samma rättigheter och att ett barn är ett barn oavsett var hen kommer i från. En studie av Narayanasaamy (2003) beskrev att brist på kunskap om olika kulturer kan leda till fördomar som ger negativa konsekvenser på omvårdnadsarbete. Vidare beskriver studien att sjuksköterskor ska bemöta sina patienter och deras anhöriga från andra kulturella bakgrunder med respekt, empati och öppet sinne och använda kulturen som redskap inte som hinder.
För att ge en kulturanpassad vård ska sjuksköterskors kulturmedvetenhet öka genom kurser och interna utbildningar. Enligt FN:s barnkonvention som år 2020 blev svensk lag ska barnets rättigheter respekteras oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion eller sociala bakgrund. Detta har många skolsköterskor med sig i sina tankar och handlingar när de jobbar med elever oavsett bakgrund. Socialstyrelsen (2015) beskriver att kulturen påverkar människors uppfattning och föreställning om sjukdomar och hälsa. Det finns alltid risker med kulturskillnader som kan leda till missuppfattningar. Kunskapsbrist om olika kulturer hos skolsköterskor kan medföra att patientsäkerheten hotas då skolsköterskan och den nyanlända eleven inte förstår varandras. Därför borde kulturkompetens vara mer etablerad inom svensk sjukvård. Kulturmedvetenhet innebär att vara medveten om sin egen kultur och hur det kan påverka enskildas tankar, attityder, värdering och beteende. I den tredje kategorin, att känna sig värdefull som skolsköterska framkom det att skolsköterskorna kände ett stort värde i mötet med nyanlända elever och deras familjer. Skolsköterskorna kände hur värdefullt deras arbete med nyanlända elever var då dessa elever och familjer visade stor tacksamhet över det arbetet som skolsköterskor utförde. De upplevde att det var mycket lätt att samarbeta med dessa barn och deras familjer. Aparicio m.fl. (2017) visade i sin studie att många familjer och anhöriga visade sin tacksamhet i situationer som de beskrev som svåra, smärtsamma och komplexa. När anhöriga visade sin tacksamhet mitt i dessa omständigheter identifierades som viktiga aspekt av vården. Vidare
beskriver studien att tacksamhet från patienter och deras familjer är värdefulla för vårdpersonal och påverkar dem på ett positiv sätt. Att få tacksamhet genererar positiva känslor liksom välbefinnande och motivation för att fortsätta ta hand om
andra människor som är i behov av vård som i sin tur leder till större livstillfredsställelse.
Den fjärde kategorin, tidskrävande att stödja nyanlända elever: innehåller uppgifter om hur tidskrävande det är att stödja nyanlända elever, där berättade skolsköterskorna att deras tid inte räckte till för att ge det stöd och den hjälp de som de ansåg att nyanlända elever behövde. trots att de hade ett väl fungerande elevhälsoteam. Eftersom en del av nyanlända elever var traumatiserad. De elever som har gått igenom svåra situationer t.ex. krig eller upplevt våld under resan behöver mycket stöd och hjälp vilket är tidskrävande för skolsköterskan. Många tyckte att de vara ensamma med många barn och de kunde bara genomföra basprogram som de hade t.ex. att ge vaccination, följa elevers tillväxt. Saker som var utanför basprogrammet var de tvungna att skicka remiss för till andra
vårdinsatser. Personalbrist gjorde att skolsköterskors kunde inte genomför vissa moment som var viktigt för nyanlända elever. Personalbrist orsakade även
frustration hos skolsköterskor och de upplevde arbetsbelastningen ohållbar. Detta medför risk att helhetssynen på elevens hälsa försämras och elever inte får sina behov tillgodosedda eller få ta del av sina rättigheter. I en studie av Hart och Mareno (2013) beskriver sjuksköterskor att de inte hade tillräcklig med tid att lära och informera sig om olika kulturer. Detta upplevdes som ett hinder för att kunna utföra en kompetent och tillfredsställande vård. Därmed finns det risk att tidsbrist kunde leda till kunskapsbrist.
SLUTSATSER
Slutsatser som dras av denna studie är att skolsköterskor upplever språkbarriär som ett stort problem vilket leder till att information gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete som ges till de nyanlända eleverna inte alltid når fram till eleven. Ett hinder är att skolsköterskorna upplevde stor skillnad på tolkkvalitet. Vidare uppgav skolsköterskorna att kulturmedvetenhet var ett verktyg och underlättade deras arbete med nyanlända elever och deras familjer. Nyanlända elever behöver stöd och hjälp att lära sig det svenska språket och förstå kulturella skillnader och svenska värderingar även när det gäller deras hälsa. Alla
skolsköterskor upplevde mötet med nyanlända elever och deras familjer positivt och givande. De uppgav också att nyanlända elever hade stark drivkraft och studiehunger. Majoriteten av skolsköterskorna uppgav att tiden inte räckte för att ge nyanlända elever det stöd som skolsköterskorna ansåg att eleverna behövde. Otillräcklig bemanning var ett problem som orsakade frustration hos
skolsköterskorna. Samarbete mellan olika kompetenser är nyckeln till lyckad elevhälsa. En del skolsköterskor upplever sitt arbete som ensamt och detta orsakar att de inte orkar när de inte får möjlighet att diskutera med sina kollegor. Därför borde teamarbete prioriteras av ledningen och skolsköterskor borde få mer tid för att ge stöd och hjälp till de eleverna med behov. Därför drar studieansvariga slutsatsen att ökad bemanning, samarbete mellan olika kompetenser och förbättrad tolkkvalitet gynnar båda skolsköterskor och de nyanlända eleverna och deras familjer.
KLINISKA IMPLIKATIONER
Målet med studien var att få insyn om skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända elever. Studieansvariga önskar att ansvariga inom elevhälsan kan använda studiens resultat i sitt arbete med att stödja sina anställda och öka deras resurser och färdigheter, till exempel genom
vidareutbildningar om traumatiserade flyktingbarn. Det hade det varit av intresse att ytterligare undersöka nyanlända elevers mentala hälsa och är härmed en rekommendation för fortsatt forskning.
FÖRFATTARNAS INDIVIDUELLA INSATSER
Både studieansvariga har genomgående under studiens alla moment och
magisteruppsatsens utförande bidragit i lika hög utsträckning och har i och med det medverkat likafullt i studien.
REFERENSER
Ali P A, Watson R, (2017) Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurses' perspectives. Journal of
Clinical Nursing.27(5-6): e1152-e1160. doi: 10.1111/jocn.14204.
Aparicio M, Centeno C, Carrasco J M, Barbosa A, Arantzamendi M, (2017) What are families most grateful for after receiving palliative care? Content analysis of written documents received: a chance to improve the quality of care. BMC
Palliative Care 16, article number: 47.doi 10,1186/s12904-017-0229-5.
Aparicio M, Centeno C, Robinson C, Arantzamendi M, (2018) Gratitude between patients and their families and health professionals: A scoping review. Journal of
Nursing Management; 27:286–300. doi: 10.1111/jonm.12670.
Bartlett H, (2015) Can school nurses identify mental health needs early and provide effective advice and support? British Journal of School Nursing, 10 (3), 126–134.
Campinha-Bacote J, (2002) The process of cultural competence in the delivery of healthcare services: A Model of Care. Journal of Transcultural Nursing. 13(3). 1818-184. Doi: 10.1177/10459602013003003.
Danielsson E, (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red)
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss.
329–342). Lund: Studentlitteratur.
Graneheim U H, Lundmann B, (2004) Qualitativ content analysis in nursing research: conspts, procedures and measures to achieve turstworthiness. Nurse
Education Today. 24, 105–112.
Graneheim U H, Lindgren B M, Lundman B, (2017) Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002.
Gustafsson L H, Lindberg T (Red.), (2016) Att möta barn på flykt: en enkel
handbok för alla. Göteborg: Göteborgstryckeriet. ISBN: 978-91-639-0364-9.>
https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/mota-barn-pa-flykt< (2020-02-06) Gerrish K, Chau R, Sobowale A, Birks E, (2004) Bridging the language barrier: the use of interpreters in primary care nursing. Health and social care in the
community. (2):105-12.
Hart P, Mareno N, (2013) Cultural challenges and barriers through the voices of nurses. Journal of Clinical Nursing, 23, 2223-2233.
Henricson M, Billhult A, (2012) Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 129–
Hjern A, Kling S, (2019) Health Care Needs in School-Age Refugee Children.
International journal of Environmental Research and Public Health. (21):4255.
Doi:10.3390/ijerph16214255.
Hjern A, Bouvier A, (2004) Migrant children- a challenge for European paediatricians. Journal of Acta Paediatrica, 93: 1535-1539.
Hsieh E Ju H, Kong H, (2010) Dimensions of trust: the tensions and challenges in provider-interpreter trust. Qualitative Health Research. 20(2): 170–181.
doi:10,1177/1 049 732 309 349 935.
Immigrantinstitutet, (2019) Migration och Integration i Sverige.
>https://www.immi.se/migra/asyl-nyanlanda< (2020-02-02)
Iwarsson P, (2007) Samtal med barn och ungdomar: erfarenheter från arbetet på BRIS: Växjö: Gothia Förlag AB.
Jirwe M, Gerrish K, Emami A, (2010) Student nurses’ experiences of
communication in crosscultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring
Sciences. Nr. 24, vol. 3, s. 436-444.
Kadir A, Battersby A, Spencer N, Hjern A, (2019) Children on the move in Europe: a narrative review of the evidence on the health risks, health needs and health policy for asylum seeking, refugee and undocumented children. BMJ
Paediatrics Open.
Kvale S, Brinkmann S, (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kjellström S, (2012) Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (s. 86–87). Lund:
Studentlitteratur AB.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor, 2003:460.
Lincoln Y S, Guba E G, (1985) Naturalistic Inquiry. Newbury Park, CA: Sage Publications.
Lundman B, Hällgren Graneheim U, (2008) Kapitel 10 Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (red) Tillämpad kvalitativ forskning inom
hälso- och sjukvård (Upplaga 1:2). Lund: Studentlitteratur, 159-172.
Migrationsinfo, (2019) Flyktingkonventionen.
>https://www.migrationsinfo.se/migration/varlden/flyktingkonventionen/<(2020-02-04).
Müller L R F, Büter K P, Rosner R, Unterhitzenberger J, (2019) Mental health and associated stress factors in accompanied and unaccompanied refugee minors resettled in Germany: a cross-sectional study. Child and Adolescent Psychiatry
and Mental Health.
Narayanasaamy A, (2003) Transcultural nursing: how do nurses respond to cultural needs? British Journal of Nursing (BJN), 12(3), 185-194.
Patton M, (2014) Qualitative research & evaluation methods: integrating theory
and practice. Thousand Oaks, Sage Publications.
Polit D F, Beck C T, (2017) Nursing research Generating and Assessing Evidence
for Nursing Practice. (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Samarasinghe K, Arvidsson B, (2002) It is a different war to fight here in
Sweden- the impact of involuntary migration on the health of refugee families in transition. Scandinavian Journal of Caring. 2002;16:292-301.
Skolhälsan, (2020) Elevhälsovård. >https://skolhalsan.se/elevhalsovard/< (2020-05-03)
Skolverket, (2016) Utbildning för nyanlända elever.
>file:///Users/abdulghafarhaleemi/Downloads/Utbildning%20fÃr%20nyanlända %20elever.pdf< (2020-02-02)
Socialstyrelsen, (2015) Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter
- ett kunskapsunderlag för primärvården. Stockholm: Socialstyrelsen
Svenska Röda Korset, (2019) Människor på flykt och den humanitära
rätten.>https://www.rodakorset.se/krigets-lagar/artiklar/manniskor-pa-flykt/<
(2020-03-28)
Svensk sjuksköterskeförening, (2016) Kompetensbeskrivningar sjuksköterska. >https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning_halso-och_sjukvard_for_barn_och_ungdomar.pdf< (2019-12-09)
Svensk sjuksköterskeförening, (2017) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. >https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/<(2020-02-06)
Söderberg M, Ekström C, (2014) Hälsovägledning med somaliska föräldrar inom svensk barnhälsovård. En kvalitativ studie. Vård i Norden, 114(34), 33–37, doi:10.1177/010740831403400407.
Trost J, (2010) Kvalitativa intervjuer. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Unicef, (2019a) Barn på flykt i Sverige. >https://unicef.se/fakta/barn-pa-flykt-i-sverige < (2020-02-02)
Unicef, (2019b) Barnkonvention-kort version. >https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen-kort-version< (2020-02-02)
Vetenskapsrådet, (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk -
samhällsvetenskaplig forskning. >http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf<
(2019-12-18)
World Medical Association (WMA) Declaration of Helsinki, (2013) Ethical
principles for medical research involving human subjects.
>https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/< (2020-02-02)
Yelland J, Riggs E, Wahidi S, Fouladi F, Casey S, Szwarc J Brown S, (2014) How do Australian maternity and early childhood health services identify and respond to the settlement experience and social context of refugee background families? BMC Pregnancy and Childbirth, 14, 348. Doi: 10.1186/1471-2393-14-348.
BILAGRFÖRTECKNING
Bilaga 1 – IntervjuguideBilaga 2 - Informationsbrev till skolsköterskornas chefer Bilaga 3 - Informationsbrev till skolsköterskor
BILAGA 1
IntervjuguideBakgrundsfrågor
- Vilken specialistutbildning har du?
- Hur länge har du jobbat som specialistsjuksköterska? - Hur länge har du jobbat som skolsköterska?
- Hur ofta träffar du nyanlända barn och familjer och hur upplever du mötet i vården med dem?
Intervjufrågor
- Hur ser första mötet ut med nyanlända barn och familjer och hur upplever du mötet i vården med dem?
- Hur upplever du kommunikation mellan dig och nyanlända?
- Skiljer sig flyktingbarnen från barn som är födda i Sverige? I sådana fall på vilket sätt?
- Kan du beskriva positiva upplevelser i mötet med de nyanlända barn och deras familjer och vilka utmaningar ser du?
Framtida tankar
- Vad skulle du behöva för verktyg (t ex material) och stöd (t ex arbetstid) för att underlätta ditt arbete?
- Vad betyder för dig att arbeta kulturmedveten och hur relatera du detta till de möten du har med de nyanlända barn och deras familjer?
Uppföljningsfrågor
- Hur menar du det?
- Kan du ge något exempel? - Har du något att tillägga?
BILAGA 2
Informationsbrev
Projektets titel:
Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever
En intervjustudie
Datum: 2020-02-06
Studieansvariga:
Hosai Haleemi och Maike Herrmann E-postadress & telefonnummer: hosai_haleemi@hotmail.com tel.0730 620046
meke@hotmail.se tel. 0735 272275
Studerar vid Malmö universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040– 6657000
Utbildning:
Specialistsjuksköterska med inriktning mot barn och ungdom i hälso- och sjukvården.
Till chefer för skolsköterskor som möter nyanlända elever
Vi heter Hosai Haleemi och Maike Herrmann och är
specialistsjuksköterskestudenter med inriktning inom barn och ungdomar vid Malmö universitet. Inom ramen för vår specialistutbildning genomför vi ett examensarbete som syftar till att beskriva skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever i åldrarna 6–16 år. Därför vänder vi oss till dig med förfrågan om vi kan få kontakta de skolsköterskor som du är chef för.
Vi önskar att få kontakt med skolsköterskor som träffar nyanlända elever. Vi vill intervjua dem om deras hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever. Skolsköterskor som tackar ja väljer tid och plats för
intervjun som vi beräknar ta 40–60 minuter.
Resultatet kommer att användas till vårt examensarbete för magisterexamen, Malmö Universitet, Fakultet Hälsa & Samhället och publiceras via MUEP (Malmö University Electronic Publishing). Där efter kommer allt material att förstöras.
Om du ger ditt medgivande till att vi kan får kontakta skolsköterskorna för att informera om studien och höra om någon kan tänka sig att delta vill vi gärna veta om det är möjligt att komma till ett arbetsplatsmöte som ligger nära i tiden eller om vi kan få deras e-postadresser alternativt att du vidarebefordrar
informationen till de skolsköterskor som du är chef för.
Du är välkommen att ta kontakt med studieansvariga eller vår handledare, professor Ami Hommel, e-post
Ami.Hommel@mau.se om du har frågor angående studien.
Att delta är frivilligt och skolsköterskorna kan när som helst avbryta utan att ange anledning. Allt material kommer att hanteras enligt offentlighets och sekretesslagen (2009:400) och personuppgifter enligt dataskyddslagen (GDPR2016).
___________________________________________________ Telefonnummer eller —————————————————————————— E-postadress _____________________________________________________ Datum _____________________________________________________ Namn person 1 (texta)
BILAGA 3
Informationsbrev
Projektets titel:
Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever
En intervjustudie
Datum: 2020-02-06
Studieansvariga:
Hosai Haleemi och Maike Herrmann E-postadress & telefonnummer: hosai_haleemi@hotmail.com tel.0730 620046
meke@hotmail.se tel. 0735 272275
Studerar vid Malmö universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040– 6657000
Utbildning:
Specialistsjuksköterska med inriktning mot barn och ungdom i hälso- och sjukvården.
