Avslappningsövning som dramapedagogisk
metod
Relaxation, a method for creativ dramatics
Uppsats
10 poäng
Camilla Nyström
Pedagogiskt drama Examinator: Feiwel Kupferberg
51-60 poäng Höstterminen 2007 Handledare: Sofia Balic
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att med en vetenskaplig kvalitativ metod undersöka hur avslappningsövningar upplevs av människor med diagnosen borderline. Uppsatsen är en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Undersökningen svar har bearbetats med en fenomenologisk ansats. Svaren från intervjuerna har bearbetats separat och sedan analyserats utifrån förda teorier. Min avsikt med den här uppsatsen är att försöka synliggöra hur olika variationer av en upplevelse kan te sig och om det trots olikheter kan finnas en stimulans för deltagarna att använda sig av avslappningsövningar. För att belysa och utforska problemet har jag använt mig av egna observationer för att kunna kort beskriva känsloläget i rummet innan övningen börjar. Jag har sedan använt mig av intervjuerstudier och loggböcker. Slutsatsen visar att deltagarna har upplevt avslappningsövningen som utvecklande och användbart för dem, dock under väldigt nyanserade former.
Nyckelord: Pedagogiskt drama, avslappningsövning, motivation, koncentration, kreativitet, personlighetsutveckling, självkänsla
Innehållsförteckning
Sammanfattning
1 Inledning 5
1.1 Bakgrund 5
1.1.1 Borderline 6
1.2 Syfte och frågeställning 7
1.3 Pedagogiskt drama inte psykodrama 7
1.4 Avgränsningar 8
1.5 Disposition 8
2 Litteraturöversikt och teoretisk bakgrund. 9
2.1 Grundspänning 9
2.2 Att kunna koppla av 10
2.3 Att problematisera kreativitet 10
2.4 Fantasi 11
2.5 Koncentration 12
3 Metod 13
3.1 Den kvalitativa metoden 13
3.2 Fenomenologi 14
3.3 Validitet 15
3.4 Genomförande 16
3.5 Bearbetning av material 16
3.6 Metoddiskussion 17
4 Resultat och analys 18
4.1 Avslappningsövning I 18
4.1.1 Energi och lugn 20
4.2.1 Koncentration 24
4.3 Avslappningsövning III 25
4.3.1 Kontroll och motivation 27
5 Slutsats och diskussion 28
Referenser 31
1 Inledning
I mitt yrke som dramapedagog kommer jag i kontakt med en mängd olika människor som på olika sätt har hamnat utanför det vardagliga i vårt samhälle. I min undersökning har jag valt att titta lite djupare på de deltagare som är diagnostiserade med borderline personlighetsstörning. Dessa människors avgörande problem är att de på olika sätt misstolkas och missförstås av sin omgivning. Under min tid som pedagogisk ledare för denna grupp har jag använt mig av olika avslappningsövningar. Mitt syfte med dessa övningar är att undersöka vad deltagarna upplever och om de kan utveckla en kreativ förmåga att använda sig av avslappningsövningar för att kanske få ett andningshål i sin kaotiska tillvaro.
1.1 Bakgrund
I mitt arbete är min uppgift som dramapedagog att arbeta med deltagarnas självkänsla och personlig utveckling genom olika former av mental träning. För att i en grupp med borderlinestörningar kunna genomföra en givande och utvecklande process bör det i var deltagare finnas ett lugn, anser jag. En trygghet där deltagarna kan mota nya tankar känslor och erfarenheter. Detta för att kunna bygga vidare i det dagliga livet och få tidigare invanda beteendemönster att ändra form för att kunna ge plats åt något nytt, menar jag.
Enligt Birgitta Rudberg, lektor som under många år undervisat i olika modeller av avspänningar, är en så kallad mental kontroll oerhört viktig för människans inre harmoni. Människan bär omedvetet på en mängd muskelspänningar som genererar i en oerhörd energiförlust. På samma sätt är människan inte heller medveten om det virrvarr av osammanhängande tankar som på ett uttröttande sätt dansar runt i sinnet. Rudberg menar att uppmärksamhet utan anspänning kan öppna hemliga dörrar till vår kreativitet och frigöra sinnena från den tröttsamma pratkvarn som finns innanför vår panna. Att fördjupa eller bredda denna kunskap och använda oss av dess kraft i ett dramapedagogiskt arbete medför en förlängning där efterarbetet lyfter upp de känslomässiga upplevelserna genom en diskussion som
för deltagarna till ytterligare reflektioner i sin personliga utveckling.1 Och det kan också ge ett stabilt verktyg för deltagare som tar med detta i sitt dagliga liv, menar jag. Inom pedagogiskt drama finns ett syfte som ska stimulera dig som individ att plocka fram en nyfikenhet och en lust till att utveckla dig själv. Att arbeta pedagogiskt med drama är att få deltagarna att utveckla sig själv genom arbete i gruppen. Syftet med pedagogiskt drama är att lära deltagarna att utveckla sin kreativitet och att förstå de dynamiska processerna detta genom att se
avslappningsövning till en kreativitetsövning, svårigheten kan ligga i en ovana till avslappningsövningar och därför behöver man träna en avslappningsteknik för att kunna gå ned i varv. Och detta är nödvändigt för att komma i kontakt med ett med ett djupare personligt skikt som omfattar fantasi och känsloliv och som på sikt kan ge en personlig utveckling, menar författarna Bodil Erberth och Viveka Rasmusson2
1.1.1 Borderline.
För att på ett enkelt sätt ge en bild av borderline som personlighetsstörning, har jag valt att använda mig av den biosociala teorin. Författaren Görel Kristina Näslund menar att en person med en borderlinestörning framförallt karaktäriseras av ett defekt känsloliv. Personen har en stark känslomässig sårbarhet och en oförmåga att styra sina egna känslor. Detta för med sig att människor med borderlinestörning ofta visar extrema känslor. De kan visa stark ilska där någon annan bara skulle ha känt en lätt irritation, de kan visa en djup sorg istället för en lätt nedstämdhet, en svår skam istället för en svag skuldkänsla och så vidare. De viktigaste personlighetsdragen vid borderlinestörning är enligt Näslund impulsivitet och känslomässig instabilitet. Dessa människor har i vuxen ålder känslomässiga problem som medför att de kommer att göra orealistiska uppskattningar av svårighetsgraden när de gäller att lösa olika livsproblem. menar Näslund.3
1
Rudberg B. Aktiv avspänning, s. 32
2
Erberth B & Rasmusson V. Undervisa i pedagogiskt drama, s.77-78,
3
1.2 Syfte och frågeställning
Med denna uppsats har jag för avsikt att studera om man som dramapedagog kan använda sig av avslappningsövningar för att stimulera människor med personlighetsstörningen borderline. Och i så fall vad den stimulansen innebär upplevelsemässigt för de olika deltagarna. Syftet med min empiriska studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka, analysera och beskriva individers upplevelser och känslor kring avslappningsövningar. Uppsatsen kommer att bygga på deltagarnas egna reflektioner och känslor som de nedtecknat i loggböcker samt grupp intervjuer och diskussioner efter varje övning. Detta ska sedan analyseras med hjälp av litteratur.
Problemformulering
• Hur upplever människor med diagnosen borderline avslappningsövningar? • Kan avslappningsövningen stimulera deltagarna på något sätt?
1.3 Pedagogiskt drama och inte psykodrama
Inom pedagogiskt drama finns ett syfte som ska stimulera dig som individ att plocka fram en nyfikenhet och en lust till att utveckla dig själv. Att arbeta pedagogiskt med drama är att få deltagarna att utveckla sig själv genom arbete i gruppen. Syftet med pedagogiskt drama är att lära deltagarna att utveckla sin kreativitet och att förstå de dynamiska processerna samt samspel i grupper, beskriver Erberth och Rasmusson.4 Mia Marié F.Sternudd, fil dr och arbetar som lektor i pedagogik vid Uppsala Universitet. Har kommit fram till följande att ett arbete är dramapedagogiskt när det innehåller inlevelse och upplevelse som är fokuserad på individens och gruppens utveckling, Sternudd.5 Med den tyngdpunkten är det pedagogiskt drama som min undersökning handlar om.
Jämför man med psykodrama som istället använder sig av en grundläggande teknik som rollbyten. Detta innebär det att en annan person tar den andres roll. Morenos definition av psykodrama är följande ”den metod som utforskar
4
Erberth B & Rasmusson V. Undervisa i pedagogiskt drama, s.17
5
sanningen genom dramatiska metoder”6. I psykodrama är det en människas inre bild som ska framträda och ges liv till på en scen. Livet sätter oss i många olika situationer som lämnas obearbetade. Inom psykodrama arbetar man efter att alla dessa spänningar och känslor kan föras över till bilder och vidare gestaltas för att slutligen få ett sceniskt liv, anser Ingrid Göransson, leg psykolog och leg. psykoterapeut..7
1.4 Avgränsningar
Jag har i min valt att endast göra denna intervju undersökning med fem deltagare. Detta beroende på att de deltagare som hade diagnosen borderline personlighetsstörning var fem till antalet. Men också med tanke på uppsatsens omfång och den tid jag har till mitt förfogande kändes det rimligt att använda fem deltagare och tre undersökningstillfällen. Jag vill understryka att denna undersökning endast omfattar intervjuer med dessa fem deltagare och kan därför inte ses som en heltäckande undersökning. Gruppen är utvald för sina specifika egenskaper och det är ett försök till att kunna klargöra hur upplevelsen är för dessa fem deltagare. Deltagare i ett projekt där personlighetsutveckling står i fokus. Deltagarnas varaktighet i projektets är mellan 3-6 månader, beroende på hur deras personliga behov ser ut.
1.5 Disposition
Jag disponerar min uppsats där jag inleder med syfte och frågeställning, redogör för forskningsläget och tar upp berörda avgränsningar. I kapitel två tar jag upp olika teorier som vi avser att använda oss av i vår analys. Efter detta följer ett metodkapitel som utgår från en vetenskaplig metod, fenomenologi. Vidare tar jag här upp mitt tillvägagångssätt med den empiriska studien där också trovärdigheten presenteras. De teorier som vi diskuterar är samt. Härefter följer resultatet av intervjuerna samt en analys. Avslutningsvis besvarar jag mina frågeställningar och avslutar men en diskussion.
6
Göransson I. Psykodrama –faser, förlopp och filosofi, s.21
7
2 Litteraturöversikt och teoretisk bakgrund.
Pedagogiskt drama och avslappningsövningar är vad jag upplever två stora begrepp. Jag har därför medvete koncentrerat mig till teorier som jag anser viktiga för just denna undersökning.
2.1 Grundspänning
Att frigöra en kreativ förmåga är av stor vikt att varje människa och att få känna att hon är en skapande individ. Genom drama kan vi träna upp och locka fram den fantasi och kreativitet som finns inneboende hos oss alla. Genom att våga använda sig av dessa förmågor kan individer nå en inre tillåtelse att vara en hel varelse, där drömmar, fantasibilder, och andra påhittigheter kan få komma i dager och nå ett utlopp, anser Ekstrand och Jansson.8 Ser man till äldre teorier om pedagogiskt drama säger Nils Braanaas, (f.1925) skribent vid institutet för drama film och teater, Universitetet i Trondheim, att Brian Way riktade sin uppmärksamhet att använda pedagogiskt drama för ett personlighetsutvecklande syfte. Way fokuserade sitt arbete på att använda sig de resurser som individen själv hade. Way menade att människan är utvecklingsbar de har sina fem sinnen men de har också fantasin. Way arbetade efter en modell där individen började med att uppleva och utforska sina egna möjligheter för sig själv, oberoende av andra människor. Och såg detta som en nödvändighet för att kunna gå vidare i sin personliga utveckling. Way ansåg att drama inte handlade om att föra något nytt till människors liv utan ta tillvara och använda de resurser och möjligheter som redan fanns. 9
För att nå dessa resurser krävs en viss avspänning. Lars –Erik Uneståhl, professor och rektor vid Skandinaviska ledarhögskolan, menar att naturen har givit oss avslappning som ett grundtillstånd. Detta tillstånd ska vara kombinerat med den förmåga som vi besitter i att spänna musklerna som leder till en form av fysisk aktivitet. Dessa situationsspänningar ska dock vara tillfälliga. Då det som orsakat
8
Ekstrand G & Janzon U-B. Drama inom omsorg och vård, s.6
9
spänningen är borta så försvinner själva situationsspänningen och ett avslappnat läge uppstår. Unesthål menar att vi i dag har alltför hög grundspänning vilket har en negativ påföljd och den bidrar till en negativ stress genom de kopplingar som spänningar har till emotioner. När spänningen ligger och stör varje dag blir den så småningom automatiserad och en del av tillvaron.10
2.2 Att kunna koppla av
Erberth och Rasmusson teori är att man kan räkna en avslappningsövning till en kreativitetsövning, då de anser att människor som är ovana att använda sin fantasi behöver träna en avslappningsteknik för att kunna gå ned i varv. Erberth och Rasmusson menar att detta är nödvändigt för att komma i kontakt med ett djupare personligt skikt som omfattar fantasi och känsloliv. Att fantisera kan kännas ovant och till och med skuldbelagt för vuxna människor. Detta kan bero på tidigare upplevelser från barndomen där den fantasifulle individen har ofta fått höra att den bara hitta på och ljuger. Barnet lär sig då snabbt att förtränga sin fantasi för att bättre passa in i vuxenvärlden, detta kommer troligtvis att sitta i när barnet blir vuxen. Och genom kreativitetsövningarna får man en resurs till att bejaka sitt inre flöde, och att det är fullt tillåtet och en positiv utvecklingsprocess att lära sig att bejaka sin fantasi. För att man ska kunna använda sig av sina kreativa resurser krävs det att man är fri från spänningar både fysiskt och mentalt, menar Erberth och Rasmusson.11
2.3 Att problematisera kreativitet
Erberth och Rasmusson anser att det kreativa tänkandet utspelar sig i det undermedvetna medan det logiska tänkandet finns i det medvetna. Det kreativa tänkandet arbetar oftare med diffusa element som bilder och andra icke verbala saker. Detta tänkande är vidare starkt kopplat till vårt känsloliv. Genom pedagogiskt drama kan man aktivera det kreativa tänkandet, menar Erberth och Rasmusson. Men kreativitet är inte ofarligt processen kan sätta igång med ett
10
Uneståhl L-E. Den nya livsstilen, s.56
11
virrvarr av tankar, känslor och olika associationer inom oss. I kreativiteten finns det ett skapande som innebär ett genombrott för liv. Då man skapar något nytt så raserar men något gammalt. Därför kan en kreativ handling uppfattas som ett hot mot det som redan finns, det trygga och det välkända, påstår Erberth & Rasmusson. Vidare menar författarna att nyskapandet för varje individ också innebär en ensamhet. Vilket idag är en rädsla som många människor bär på. Genom att ständigt vara sysselsatt med olika projekt undviker vi att konfronteras med vårt inre. Författarna gör en jämförelse med den österländska kulturen som de menar ter sig helt annorlunda. Där är man högst medveten om vikten av ensamhet. Vilket innebär att större kraft sätts på kontemplation, meditation då de i dessa kulturer har en mycket stor betydelse för inre mognad och kreativitet. Därför är det viktigt för dramaläraren att tydliggöra ensamhetens betydelse för den kreativa processen. Där det mesta arbetet sker inom varje människa. En grundförutsättning för detta är en trygg miljö där man på sikt kan komma igenom deltagarnas lagrade hämningar.12
2.4 Fantasi
Enligt Chaib menar Drotner att det svårt för unga människor att idag alltid uppträda rationellt på grund av att det finns så mycket motsättningar i deras omvärld. Med snabba samhällsförändringar kan det vara svårt att veta vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel. Detta menar jag inte bara tillhör unga utan hör även hemma i den vuxenvärld som jag möter i mitt arbete med pedagogiskt drama. Vad som är intressant är att Drotner konstaterar att framförallt unga kvinnor använder sig av fiktion för att klara av ett hårdnande samhällsklimat. Att utnyttja fantasin och fara iväg i tanken upplever många ungdomar som befriande, säger Chaib. Mötet mellan en fiktion och en verklighet handlar om att få en distans till sig själv vilken är starkt förknippad med den egna förmågan att fantisera samt möjligheten att kunna leva sig in i fantasisituationer, menar Chaib Den ger ett frigörande tillstånd och kan då tjäna som en flykt från vardagen samt ge en frihetskänsla, fortsätter Chaib. Men, betonar Chaib det är i mötet mellan fiktion och verklighet
12
som en utveckling av den mentala processen sker och att avkoppling innebär nästan alltid ett energitillskott.13
2.5 Koncentration
Går vi vidare från fantasi till koncentration menar Daniel Goleman, doktor i psykologi samt vetenskapsjournalist, att om man är fången i en depression eller en stark oro har man svårt att kunna uppnå en koncentration. Golemans teori om koncentration är att i vissa stadier då vi uppnår en högre koncentration kan vi glömma oss själva och styra oss till den raka motsatsen till grubbleri och oro. I detta stadium släpper vi taget om det egna jaget och våra vardagsbekymmer. Under en stark koncentration bekymrar sig inte människor över hur det går eller om de ska lyckas eller misslyckas i sin arbetsprocess. Det blir istället själva njutningen av att göra det som de gör som blir deras motivation. Goleman anser att det krävs en stor ansträngning att bli tillräckligt lugn och koncentrerad. Det första steget är att det kräver en viss disciplin för att kunna uppnå detta. När man sedan väl har uppnått den koncentrationen fortsätter den bara av egen kraft och gör att man befrias från olika störande känslor samt att man kan arbeta vidare utan ansträngning. Goleman definierar också begreppet koncentrationssvårigheter som han då säger är en person som inte kan sitta stilla, han dagdrömmer, han handlar utan att tänka, är för nervös för att kunna tänka klart han har dåliga prestationer och kan inte släppa sina störande tankar. Professor Mihály Csikszentmihalyi (psykologi) menar att människor verkar koncentrera sig bättre då kraven blir högre än det vanliga och detta i sin tur gör att de också förmår att ge mer än de brukar. Csikszentmihalyi påpekar att om kraven är för låga blir människor uttråkade och om kraven är för höga blir de nervösa. Det gäller att hitta balansen för koncentrationen däremellan.14
13
Chaib C. Ungdomsteater och personligutveckling, en pedagogisk analys av ungdomars
teaterskapande, s.148-149,153
14
Goleman D. Känslans intelligens; om att utveckla vår emotionella kapacitet för ett tryggare och
3 Metod
Jag har för avsikt att använda den kvalitativa metoden i min undersökning. Orsaken till detta är att den kvalitativa metoden har ett primärt ett förstående syfte. Där det centrala blir att genom olika sätt samla in information ge en djupare förståelse av det problem som jag studerat. Det ska dessutom kunna belysa helheten i det sammanhang som detta problem inryms i. Det material jag har samlat in har jag valt att kunna tolka en vetenskaplig metod inom ramen av den kvalitativa metoden. Jag kommer i tolkning använda mig fenomenologi.
I min studie vill jag poängtera att deltagarna har under en tre till sexmånaders period arbetat aktivt med avslappningsövningar en gång i veckan. De tre tillfällena är slumpmässigt utvalda. Och är efter ett övervägande begränsade till tre tillfällen då jag upplevde att det fanns en mättnad i svaren för min studie. Vid dessa avslappningsövningar har varje deltagare fört en loggbok där de har skrivit ned sina känslor och upplevelser före, under och efter övningen. Vi har dessutom genomfört gruppintervjuer
3.1 Den kvalitativa metoden
Då den kvalitativa metoden innebär att insamling av data och utvärdering sker parallellt och i interaktion med varandra, känns det för mig som en stor möjlighet i denna uppsats att bygga på en kvalitativ studie. I min studie har jag för avsikt att använda mig av egna observationer, deltagarnas loggböcker samt intervjuer. Och på detta vis kunna få ett bredare perspektiv där möjligheten till fler intressanta ingångsvägar kan öppna sig. För att på så sätt kunna få till stånd den helhetsbeskrivning av det undersökta problemområdet som den kvalitativa metoden strävar efter.
Denna undersökning kommer att utgå från deltagarnas egna referensramar vad gäller det avslappningsmaterial som presenterats för dem. Som i sin tur grundas på deltagarnas egna skildringar av händelseförlopp, känslor, handlingar och
reaktioner.15 I min studie är det framförallt viktigt att skapa en förståelse för mänskligt beteende, därför vill jag undersöka upplevelsen som människor med diagnosen Borderline har av avslappningsövningar och om det på något sätt kan finna en stimulans av detta? Med denna som bakgrund känns det för mig som ett gott val att använda mig av den kvalitativa studien. Jag vill dock poängtera de ord som Holme och Solvang säger att i en kvalitativ undersökning kan man inte helt frigöra sig från de subjektiva referensramarna och därför präglas varje kvalitativ forskningssituation av detta. Och är därmed inte objektiv.16
Jag menar att uppsatsen är en kvalitativ studie som vilar på en empirisk baserad undersökning. Den empiriska undersökningen utgör dels av intervjuer samt dels av loggböcker som deltagarna vid Eslövs Folkhögskola i Eslöv bidragit med. Ytterligare en del av undersökningen består av mina egna observationer vid de olika övningstillfällena. Med denna grund menar jag att den empiriska studien av uppsatsen kan anges som en kvalitativ metod.
3.2 Fenomenologi
Fenomenologi är dels en filosofi men även en kvalitativ forskningsansats. Fenomenologins grunder består av tre teorier; a) livsvärldsteorin som innebär att det inte går att fånga en beskrivning av det verkliga ”objektiva” utan vi kan bara nå människans upplevelse. Livsvärlden är världen så som var individ uppfattar den. b) Intentionalitetsteorin vilket innebär att människan försöker ge allt en mening och en innebörd. Ett meningsskapande där människor agerar från sin förståelse av situationens innebörd och inte utifrån en objektiv verklighet. c) Essens är det i den meningsskapande strukturen som inte varierar mellan olika individer. Inom fenomenologin vill man fånga upplevelsen av ett fenomen. För att sedan kunna beskriva denna upplevelse så som det visar sig för informanten. Man försöker även i fenomenologin att undvika tolkningar av upplevelsen, ansatsens mål är att livsvärlden som den visar sig utan omtolkning.17
15
Carlsson B. Kvalitativa forskningsmetoder- för medicin och beteendevetenskap, s.25
16
Holme I & Solvang B. Forkningsmetodik- Om kvalitativa och kvantitativa metoder, s.95
17
Vad är det som är så specifikt med den fenomenologiska metoden och vad är det som då skiljer den från andra vetenskapliga metoder? Bjurwill menar att man kan se människokroppen som ett stort centrum för upplevelser av kraft. En kraft som vi använder oss av vid olika tillfällen då vi ska forcera något eller för att dämpa något. Fenomenologin arbetar med den egna erfarenheten i observationen, med tanken i analysen och med språket i beskrivningen, menar Bjurwill. Fenomenet ska vara baserat på den egna erfarenheten. Den ska sedan åskådliggöras i de egna tankarna för att kunna återges i egna ord. Det hela utgår från själva observationen av fenomenet och den egna upplevelsen.18 Fenomenologin syftar till att hitta essensen i fenomenet det kan ses som en upptäcktsresa som ska hitta fram till en okänd plats.19 Fenomenet som i min undersökning är avslappningsövningen.
3.3 Validitet
Om den information som kommit fram under undersökningen är tillförlitlig eller inte kan vara svårt att säga. Men eftersom samma upplägg av avslappningsövningen har använts under en längre tid och jag upplever deltagarna som en trygg och bekväm grupp upplever jag studien som relativt tillförlitlig. Det kan dock finnas problem om forskare och gruppen får för mycket närhet. Detta är jag väl medveten om i min analys av resultatet. Då deltagarna i undersökningen är subjekt finns det en pålitlighet i att de själva kan kontrollera informationen som samlats in. Vad som är problematiskt är att återskapa den sociala process som undersökningen gjorts i.20 Min undersökning är begränsad och den bör ses representativ för hur det ser ut i just den undersökta gruppen.
18
Bjurwill C. Fenomenologi, s. 81-82,87
19
Chaib C. Ungdomsteater och personligutveckling, en pedagogisk analys av ungdomars
teaterskapande, s.63
20
3.4 Genomförande
Deltagarna i undersökning hade på förhand fått information om studien och att tillfällen skulle plockas ut slumpmässigt. Detta för att gruppen skulle befinna sig i samma trygga och lugna miljö som de var vana med. Varje undersökning gjordes på samma plats och på snarlika sätt. Först avslappningsövningen sedan en stunds tystnad och för att deltagarna skulle kunna nedteckna sina reflektioner i loggböckerna. Efter detta kom intervju och diskussion i grupp. Utifrån ställd fråga fick deltagarna sedan fritt berätta om sina upplevelser. Jag vill poängtera att jag inte på något sätt ville styra intervjun utan hade en öppen fråga om hur upplevelsen var under dagens avslappningsövning. Upplevelsen som omfattade före, under och efter övningen. Eftersom jag i denna grupp inte kunde använda mig av bandinspelning, förde jag anteckningar under pågående gruppintervju och ställde sedan dessa tillsammans med deltagarnas egna reflektioner i loggböckerna. Varje diskussion tog cirka 40 minuter att genomföra. Sedan analyserades materialet samma dag för att få med intryck och andra förnimmelser som gjorts vid undersökningstillfället.
3.5 Bearbetning av material.
Varje gruppintervju skrevs ned. Därefter analyserades intervjuerna samt loggböckerna, de redogjordes sedan ställda mot de teorier som jag valt att ha i min uppsats. Detta bidrog till ett för mig förenklat sätt att kunna se den essens som framkommit från varje undersökningstillfälle. Essensen beskrev sedan de olika variationerna som fanns i fenomenet. Vilket framkom vid alla tre undersökningstillfällen. Denna essens ställdes sedan i sin tur mot de teorier som finns i uppsatsen. Diskretion, för att behandla alla svar med anonymitet, konfidentialitet och med en tystnadsplikt.21Har jag valt att fingera deltagarnas till: Anna, Åsa, Kajsa, Ida, Matilda
21
3.6 Metoddiskussion
Alla undersökningstillfällen upplevde jag gjordes under avslappnande former, där deltagarna pratade fritt om sina upplevelser och känslor. Det var ingen av deltagarna som kände sig obekväm då jag antecknade vad som sades. Det berodde troligtvis på att vi arbetat under samma modell under en tid. De frågor som ställdes till respondenterna finns i (bilaga 1). Dessa frågor ställdes så att respondenten kunde tala fritt och öppet, följdfrågor kunde även ställas. Vilket var en grundförutsättning för den fenomenologiska ansatsen där de öppna och spontana svaren är det viktiga materialet. 22Men som också kan vara till problem om respondenten inte har haft någon större upplevelse. Då det var en upplevelse som skulle presenteras fanns det hos mig själv en osäkerhet om respondenterna skulle vara uppriktiga i sina svar eller om de skulle bli påverkade av varandra. Under mina intervjuer har jag fått en del olika nyanserade svar vilka har gett mig en stor ny kunskap och som gett mig nya insikter. Vad som hade underlättat arbetet var om jag kunnat banda intervjuerna. Men på grund av deltagarnas specifika status upplevdes detta som ett oroande moment. Därför valde jag att avstå från inspelat material och höll mig till en redan invand form av anteckningar.
22
4 Resultat och analys
Uppsatsen kommer att presenteras utifrån de tre olika avslappningsövningarna som jag slumpmässigt har valt ut. I dessa samtal har jag har jag funnit olika essenser för det undersökta fenomenet. I analysen kommer deltagarnas röster att höras. Varje avslappningsövning kommer att presenteras genom min egen röst som observatör hur jag upplever gruppen innan övningen kommer igång.
4.1 Avslappningsövning I
Mina egna observationer är idag att gruppen är trött efter ett studiebesök. En tyngd av oaktivitet finns i rummet under min genomgång för avslappningsövningen finns så lite ork och kraft att några måste blunda för att över huvudtaget kunna ta in informationen som jag ger. Gruppens trötthet kan också kopplas till att de under denna vecka har gått upp i schema tid med två extra lektionstimmar per dag. Vad jag upplever som positivt är att även om de är verkligen trötta så ger de inte ett splittrat intryck.
Åsa säger att hon kände sig otroligt trött före avslappningen. Hon hade varit orolig och haft en dålig sömn under natten. Åsa säger vidare att hon inte hade någon ork till koncentration. Hon kände sig känslomässigt tom och i huvudet var det ett virrvarr. Hon visste redan innan att det inte skulle fungera med någon avslappning idag. Åsa menade att ingenting skulle fungera idag och att det var lika bra att bara stänga av. Matilda var liksom Åsa trött före avslappningen. Men detta berodde på alla intryck och tankar från studiebesöket tidigare under förmiddagen. Även Kajsa kände sig trött precis då övningen började men hon menade att hon har varit väldigt trött den sista tiden. Vad det berodde på visste hon inte. Anna var också jättetrött och hade en fruktansvärd huvudvärk. Hon funderade på att gå hem istället men stannade kvar ändå. Ida däremot hade många tankar i huvudet efter gruppens första studiebesök samt efter den nystartade psykologiföreläsningen. Det satte igång starka oroskänslor i hennes kropp. Hon kände sig totalt full av ångest. En rädsla över hur hennes framtid ska se ut.
Avslappningsövningen genom förs och vårt samtal går vidare till vad som händer under och efter övningen.
Åsa: Det var skönt i början av avslappningsövningen men när du började läsa blev
jag så stressad eftersom jag hela tiden får demoner i huvudet och vet inte riktigt hur jag ska få bort dem. Därför spänner jag hela tiden. Men det känns ändå efter övningen som om någonting har hänt för att jag känner mig alltid piggare.
Matilda: Första delen av avslappningen då slappnade jag av ordentligt. När boken
började läsas så spände jag till igen. Jag kunde inte koncentrera mig på boken. Men efteråt kände jag mig inte trött längre och det var skönt.
Åsa och Matilda säger att det kändes skönt i början av avslappningen men att de båda upplevde stress då läsningen började. I detta samanhang kan man möjligen se till det resonemang som Erberth och Rasmussons för angående kreativitet som de ser som en inte ofarlig process utan att i avslappningsövningar kan kreativiteten skapa ett virrvarr av olika stressande känslor för oss.
Kajsa: Jag somnade i början av övningen och vaknade sedan upp av mig själv. Vet
inte vad det gett mig känner ingenting.
Anna: Det gick bra i början av övningen sedan somnade jag och Matilda fick väcka
mig. Nu efteråt känner jag mig lite piggare men jag är frusen. Jag har lite mindre huvudvärk och känner mig framförallt mycket lugnare.
Vilket då inte sker i denna övning för dessa två deltagare. Eftersom de somnar och tappar fokus på uppgiften. Erberth och Rasmusson teori är att man kan räkna en avslappningsövning till en kreativitetsövning, då de anser att människor som är ovana behöver träna en avslappningsteknik för att kunna gå ned i varv.23
Ida: Jag hade svårt att slappna av först. Jag kom inte till ro förrän läsningen började.
Jag behövde något neutralt att hänga upp tankarna på.
I dettaresonemang kan man se till Chaibs diskussion. Där Chaib menar att mötet mellan en fiktion och en verklighet kan handla om att få en distans till sig själv.
23
Vilket kan ge ett frigörande tillstånd och samtidigt tjäna som en flykt från vardagen och vidare ge en frihetskänsla.24 Ida säger vidare att efteråt känns det lugnare i hennes kropp som om någon låsning i ekorrhjulet lossnat lite. Jag har mycket spänningar i mig just nu beroende på mina tankar på mina barn. Denna upplevelse kan kopplas till Golemans teori om koncentration där man talar om man är fången i en depression eller en stark oro har man svårt att uppnå en koncentration. Men att man vid koncentration kan styra oss från denna ångest och oro på ett medvetet sätt. Och att vi i detta stadium släpper taget om det egna jaget och våra vardagsbekymmer.25
4.1.1 Energi och lugn
Essensen, det som är lika för de olika deltagarna är i den här första avslappningsövningen något som jag valt att kalla för energi och lugn. Denna energi och lugn har hos de olika deltagarna framståt i olika varianter. En kommentar är att det är fyra deltagare som haft denna delade upplevelse Kajsa har dock inte haft den då hon somnade och efteråt inte kände något alls. Åsa kan ta åt sig i övningens början men blir efterhand stressad. Men Åsa känner ändå att hon efter övningen känner sig piggare. Matilda har en liknande upplevelse. Hon kan inte koncentrera sig vid läsningen men känner att hennes trötthet har avtagit efter övningen. För Annas del gick det bra i början av övningen sedan somnade hon: Efter övningen känner sig Anna piggare och hennes huvudvärk har avtagit hon betonar att framför allt känner hon sig lugnare. Ida kom till ro då läsningen började och kände att det var bra för henne att kunna hänga upp tankarna på något neutralt. Detta kan kopplas till Way som menade att människan är utvecklingsbar de har sina fem sinnen och sin fantasi. Way förde ett resonemang angående drama där individen använde sig av en modell där början var att uppleva och utforska sina egna möjligheter. Här menade Way att drama inte handlade om att föra något nytt till människors liv utan ta tillvara och använda de resurser och möjligheter
24
Chaib C. Ungdomsteater och personligutveckling, en pedagogisk analys av ungdomars
teaterskapande, s.148-149,153
25
Goleman D. Känslans intelligens; om att utveckla vår emotionella kapacitet för ett tryggare och
som redan fanns. 26 Golemans talar om en koncentration där vi kan glömma oss själva och styra oss från grubbleri och oro till ett lugn. Ett stadium där vi kan släppa taget om det egna jaget och våra vardagsbekymmer. Det blir istället en kraft som förser oss med en njutning av att göra det som vi gör vilket i sin tur resulterar till en vidare motivation. Goleman anser att det krävs en stor ansträngning att bli tillräckligt lugn och koncentrerad. Det krävs även en viss disciplin för att kunna uppnå detta lugn.
4.2 Avslappningsövning II
Idag har lektionen börjat med att vi behandlat ämnet sömn. Två av deltagarna har tagit upp deras sömnsvårigheter. Vilket de försöker att förändra med hjälp av olika sorters sömnpreparat som de själva experimenterar den ordinerade dosen med. Dessa två deltagare är idag väldigt trötta och säger att de känner sig allmänt oengagerade. De andra tre deltagarna är idag vad jag upplever som pigga och engagerade i tidigare diskussion. Avslappningsövningen genomförs och vi går vidare i att diskutera upplevelsen av övningen.
Åsa berättar att andningsövningen kändes bra, hon kände att hon kunde koppla av i sin kropp. När avslappningsövningen kommer till att deltagarna ska gå till en bestämd plats i sin fantasi kan Åsa inte göra detta, hon säger:
Åsa: Det var för att jag inte till vilken plats som jag skulle gå. För jag vet inte vilken
plats som jag ska ta. Har jag någon plats, nej, jag hittade ingen så jag börjar tänka på allt möjligt annat istället. Ju mer som jag försökte att koncentrera mig desto mer hoppade tankarna. När vi sedan skulle hitta en känsla där jag varit lycklig fick jag nästan panik för jag kommer inte ihåg någon sådan känsla. Eller så är det att jag inte vet vilken känsla jag faktiskt ska välja för detta ändamål. Vilken känsla är lycka nog? Jag vet inte. Nu efteråt känner jag mest oro. Det som kryper i min kropp.
Åsas upplevelse kan eventuellt kopplas till Erberth och Rasmusson som ser avslappningsövningen som en kreativitetsövning. Erberth och Rasmusson menar
26
att människor som är ovana att använda sin fantasi behöver träna en avslappningsteknik för att kunna gå ned i varv. Och att detta är nödvändigt för att komma i kontakt med en djupare personlig nivå som omfattar fantasi och känsloliv. För att inte bli en börda i vuxen ålder. Att fantisera kan kännas ovant och till och med skuldbelagt för vuxna människor. Om de har en förvrängd upplevelse om att fantisera som barn. Barnet lär sig då snabbt att förtränga sin fantasi för att bättre passa in i vuxenvärlden, vilket troligtvis sitter kvar i vuxen ålder.27 Chaib talar däremot om utnyttja fantasin och fara iväg i tankarna kan upplevas som väldigt befriande. Där mötet mellan en fiktion och en verklighet handlar om att få en distans till sig själv. Mötet vilken är starkt förknippad med den egna förmågan att fantisera och som kan ge ett frigörande tillstånd i form av en frihetskänsla, fortsätter Chaib. Men det är i mötet mellan fiktion och verklighet som en utveckling av den mentala processen sker och att avkoppling innebär nästan alltid ett energitillskott.28 Men inte heller Anna kunde komma till någon ro under avslappningen, hon säger:
Anna: Jag tänkte bara på julen hela tiden. Ja, fast vi är i marsmånad nu. Vi har en sådan bökig faster så jag bara undrar hur det ska gå i år? Jag kände att ju längre jag låg desto starkare blev mina jultankar. Jag kunde varken koncentrera mig på plats eller att hitta någon speciell känsla. Men det kanske har att göra med mina sömntabletter. Nu efteråt känns det som om jag knappt kan hålla mina ögon öppna, jag blir bara tröttare och tröttare. Jag kommer säkert inte igång för eftermiddagen, avslutar Anna.
Erberth & Rasmusson menar att nyskapandet för varje individ också innebär en ensamhet. En ensamhet som ofta är förknippad med rädsla idag. För att slippa konfrontera vårt inre ser vi då till att ständigt vara i gång i olika projekt. Vilket man i den österländska kulturen istället är högst medveten om vikten av ensamheten. Vilket innebär att större kraft sätts på kontemplation, meditation då de i dessa kulturer har en mycket stor betydelse för inre mognad och kreativitet. Vad som är en grundförutsättning för detta är en trygg miljö där man på sikt kan
27
Erberth B & Rasmusson V. Undervisa i pedagogiskt drama, s.77-78
28
Chaib C. Ungdomsteater och personligutveckling, en pedagogisk analys av ungdomars
komma igenom deltagarnas lagrade hämningar.29 Även Kajsa kände sig obekväm under övningen:
Kajsa: Jag tyckte att det under övningen var skitjobbigt, jag klarar inte riktigt av
med att låta mig gå in i andra känslor för jag är så rädd att förlora kontrollen. Eller jag är rädd att inte veta vad som kan ske i den känslan, kanske något som jag inte kan styra. Så jag valde att stänga av den informativa delen av avslappningen och tränade på att bara kunna blunda och inte lyssna. Nu efteråt känner jag mig positivt överraskad att jag faktiskt kunde koncentrera mig så att det fungerade att stänga ute intryck som jag inte ville ha in. Jag känner mig lite stolt och upprymd över mig själv. Det känns bra.
Kajsa däremot upplevde att hon på ett eget sätt kunde stänga ute informationen och de intryck som hon inte ville ha och därmed hitta en koncentration genom att rikta sig mot detta ändamål. Goleman teori om koncentration är kanske en form av vad Kajsa upplevt. Goleman menar att i högre koncentration kan vi glömma oss själva och styra oss till den raka motsatsen till grubbleri och oro. Och att vi då släpper taget om det egna jaget och våra vardagsbekymmer. Under en stark koncentration finns ingen oro över hur det går eller om det blir en lyckad eller misslyckad arbetsprocess. Det är njutningen av att göra som blir motivationen.30
Matilda somnade men säger att hon känner sig lugn och rofylld efter övningen.
Ida har däremot hittat sin modell i avslappningsövningen:
Ida: Det är själva läsningen som gör det, instruktionen som jag ska följa får mig att
kunna fokusera och släppa eller gömma alla andra tankar. Det känns som att bli radiostyrd, det är jätteskönt. Efter övningen känner jag mig lugn och mitt huvud känns klarare.
Ekstrand och Jansson menar att genom drama kan vi träna upp och locka fram den fantasi och kreativitet som finns inneboende hos oss alla. Genom att våga använda sig av dessa förmågor kan individer nå en inre tillåtelse att vara en hel varelse, där
29
Erberth B & Rasmusson V. Undervisa i pedagogiskt drama, s. 23-24, 27-28
30
Goleman D. Känslans intelligens; om att utveckla vår emotionella kapacitet för ett tryggare och
drömmar, fantasibilder, och andra påhittigheter kan få komma i dager och nå ett utlopp.31
4.2.1 Koncentration
I denna andra avslappningsövning har det framkommit en essens som jag valt att kalla för koncentration. Denna har då upplevts i olika varianter och är som följer. Åsa kan inte koncentrera sig hennes tankar bara hoppar och far omkring i hennes huvud. Hon får nästan panik då hon ska koppla sina tankar till en känsla. Anna hon tänkte bara på julen och koncentrera på annat kunde hon bara inte göra. Kajsa valde att stänga ute informationen och bara blund och inte lyssna. Hon blev i sin tur överraskad att hon lyckades att koncentrera sig så att denna avstängdhet vilket i sin tur gav henne en positiv effekt. Ida känner att det är själva läsningen som gav henne fokus och därmed kunna släppa andra tankar. Även i denna övning är det en deltagare som somnar denna gång var det Matilda. Csikszentmihalyi för en teori att människor verkar koncentrera sig bättre då kraven blir högre än det vanliga och att detta kan ge en ökad förmåga till prestation. Csikszentmihalyi talar också om vikten av att hitta en balans för koncentrationen eftersom han ser tendenser till att om kraven är för låga blir människor uttråkade och om kraven är för höga blir de istället nervösa. Goleman ser till den andra sidan av koncentration nämligen koncentrationssvårigheten som han då säger är en person som inte kan sitta stilla, han dagdrömmer, han handlar utan att tänka, är för nervös för att kunna tänka klart han har dåliga prestationer och kan inte släppa sina störande tankar. Som kan ligga nära i Åsa och Annas upplevelse. Medan Kajsa och Ida kan kopplas till Golemans uppfattning om koncentration som kan styra kraft från en oro till ett välbehag som ger en motivation för uppgiften.32
31
Ekstrand G & Janzon U-B. Drama inom omsorg och vård, s.6
32
D. Känslans intelligens; om att utveckla vår emotionella kapacitet för ett tryggare och
4.3 Avslappningsövning III
Gruppen är idag relativt samlad och känns rent spontant att vara i ett energiskt läge. Har under tidigare delen av lektionen arbetat med olika samarbetsövningar. Alla deltagarna har varit aktiva och medverkat till att de olika processerna ska få så bra utfall som möjligt.
Åsa sa att efter avslappningsövningen idag, kunde jag sätta ord på vad det var som gjorde att jag kunde få ro i min kropp. Däremot att följa med i en text som blev uppläst var inget för henne. Åsa hade upptäckt att hon kunde stänga ute allt tal. Detta förklarade hon på följande sätt:
Åsa: Min största rädsla vid avslappningsövningar är att jag får demoner i huvudet.
Och det vill jag inte ha. Det var därför som jag vägrade att vara med på dessa övningar i början. Men jag känner nu att faktiskt tack vare övningarna kan jag fokusera och jag kan framförallt stänga ute det som jag inte vill ha in i mitt huvud. Det känns jätte skönt, jag har en annan kontroll på mig själv och själva situationen.
Åsa har här, vad jag upplever, utvecklat en egen teknik som kan vara till godo just för henne. Kanske tangerar Åsa här vid Golemans resonemang att det krävs en stor ansträngning att bli tillräckligt lugn och koncentrerad. Och att det krävs en stor disci plin för att uppnå detta. När koncentrationen är uppnådd fortsätter den av egen kraft att befria från störande känslor och arbetet kan fortsätta utan ansträngning. Även kopplingar till Csikszentmihalyi teori om att människor verkar koncentrera sig bättre då kraven blir högre än det vanliga och detta i sin tur gör att de också förmår att ge mer än de brukar kan ligga i denna upplevelse som Åsa berättar om. Csikszentmihalyi tar också upp att om kraven för låga krav leder till att människor blir uttråkade och därmed tappar koncentration. Och om kraven är för höga blir de nervösa och tappar också då sin koncentration. Det är balansen som är det viktiga för att koncentrationen ska kunna infinna sig.33
33
Goleman D. Känslans intelligens; om att utveckla vår emotionella kapacitet för ett tryggare och
Kajsa säger att hon fortfarande klarade av att blunda under övningen men hon kunde inte sträcka ut sin kropp utan satt fortfarande ihopkrupen med en kudde framför sig som en slags sköld.
Kajsa: slappna av vet jag inte om jag gör, jag kan blunda och följa med och jag
känner mig piggare efteråt. Det ger mig ny energi så något händer i alla fall. Det som jag upplever som positivt är att vi efter varje avslappning diskuterar vad vi känt. För det motiverar mig att komma längre i övningen då jag hör de andra ta upp sina känslor. De känslorna att det faktiskt kan hända saker under en avslappning som kan vara till godo för mig.
Här kanske Kajsas upplevelser kan ses i Erberth och Rasmusson diskussion där de menar att det kreativa tänkandet finns i det undermedvetna och det logiska tänkandet finns i det medvetna. Det kreativa tänkande är starkt kopplat till vårt känsloliv. Vilket i innebär en ostabil process som kan sätta igång med ett virrvarr av tankar, känslor och olika associationer inom oss. Och därmed öppna en ny bild för individen som på så sätt skapar något nytt och då raserar något gammalt. Denna kreativa handling kan därför lätt uppfattas som ett hot från det redan trygga och invanda mönster som individen valt att följa, menar Erberth & Rasmusson.
Jag kände mig piggare efter övningen men det kanske beror på att jag somnar den största delen av tiden, fyllde Matilda ut med.
Matilda: Det känns konstigt att ha så lätt att somna här under övningen när jag inte
kan sova hemma på natten. Jag kanske skulle ta med mig den hem och träna själv vid sängdags. Så skulle jag inte behöva sova på dagen eller vara konstant trött. Men början av varje övning när vi för ljusklotet genom vår kropp, det är nog ända gången som jag faktiskt kan känna en konkret koncentration på något som jag kan följa, innan jag somnar.
Matildas sömnproblem kan kanske vara i den form som Uneståhl talar om där naturen har givit oss avslappning som ett grundtillstånd. En obalans i detta tillstånd orsakar då istället en för hög grundspänning som medför negativa följder som till exempel stress i olika former. När denna spänning ligger på varje dag blir
den automatiserad och en del av vår tillvaro.34 Detta kan även gälla Anna som säger att det går bra till läsningen börjar då somnar hon, varenda gång. Hon vet inte om avslappningsövningarna ger henne någonting eftersom hon inte känner sig delaktig på grund av sömnen. Men i både Matilda och Annas fall kan det vara som Erberth och Rasmusson menar att avslappningsövning är en kreativitetsövning och om människor är ovana att använda sin fantasi behöver de träna upp en avslappningsteknik för att kunna gå ned i varv. Vilket kan kopplas till Ida som håller fast vid att det är just läsningen som får henne att kunna gå ned i varv och koncentrera sig så att inte tankarna dansar runt i hennes huvud. Ida menar att hon känner att hon har utvecklat ett sätt att kunna använda sig av samma system även när hon är hemma och då använder hon sig av ljudböcker vilka ger henne liknande effekt. Något som hon måste fokusera och följa. Det gör att hon mår bra efter övningarna.
4.3.1 Kontroll och motivation
Efterhand som deltagarna är med i avslappningsövningarna så sker det olika upplevelser som leder till ytterligare en essens som jag valt att kalla för kontroll och motivation. Åsa upplever att hon hittat en teknik där hon själv kan bestämma vad som ska ske under avslappningsövningen. Hon kan genom en egen kontroll stänga ute tal vilket ger henne en motivation att våga vara med i övningarna. Åsa menar att det är tack vare dessa övningar som hon kommit fram till detta. Kajsa har skapat kontroll genom att blunda och följa med i övningen. Kajsas motivation ligger däremot i själva diskussionen efter övningens genomförande. Där får hon ta del av andras tankar och upplevelser och detta ger henne en sporre att jobba vidare med avslappningsövningar. Matilda har kontroll i övningens början då deltagarna för ett ljusklot genom sin egen kropp. I den sekvensen känner Matilda att hon kan genom att ha kontroll på ljusklotet följa med i övningen (till läsningen börjar då somnar Matilda). Matilda känner även en motivation att ta med övningen hem till sängdags eftersom hon somnar så bra till den. Hon ser en öppning att då kunna få sova på natten istället för att göra detta under dagtid. Ida har hittat en motivation
34
som medfört att hon tagit med sig avslappningsövningens koncept hem. Hon har kontroll på sina tankar genom att använda sig av ljudböcker dessa ger henne ro och något att lägga fokus på. För Ida är det själva berättandet som ger henne en kontroll över situationen, något som hon kan följa utan att bli störd. Anna är med i avslappningen fram till läsningen börjar då somnar hon. Annas motivation kan kanske vara själva sömnen som alltid infinner sig enligt henne själv. Ekstrand och Jansson talar om att frigöra och stimulera till sin egna kreativa förmåga. Det är av stor vikt att varje människa får känna att hon är en skapande individ. Genom dramapedagogiska övningar kan vi träna upp och locka fram den fantasi och kreativitet som finns inneboende hos oss alla. Genom att våga använda sig av dessa förmågor kan individer nå en inre tillåtelse att vara en hel varelse, där drömmar, fantasibilder, och andra påhittigheter kan få komma i dager och nå ett utlopp.35
5 Slutsats och diskussion
Jag har för avsikt att i detta avsnitt redogöra för mina slutsatser och reflektioner i min frågeställning om hur människor med diagnosen borderline upplever avslappningsövningar samt om avslappningsövningen kan stimulera deltagarna på något sätt? Mitt motiv till denna undersökning har varit att kunna belysa ett bredare fält där pedagogiskt drama kan användas som en utvecklande kraft. Det har vidare funnits, för mig, ett intresse i att se och kunna sammanföra de teorier som finns och hur de yppar sig i praktiken. Då avslappningsövningar påverkar vår sinnesstämning och koncentration ville jag undersöka om en människa med diagnosen borderline är medveten eller omedveten över detta fenomen. Jag var naturligtvis medveten om de begränsningar som min metod kunde medföra och vill poängtera att undersökningen bara gäller de deltagare som varit med på dessa speciella övningar. Trots detta vill jag hoppas på att resultatet ska kunna ge en viss positiv insikt till de teorier som jag valt att använda mig av. Då detta arbete bestod av en starkt begränsad grupp så hade det varit otroligt intressant att kunna komplettera undersökningen med en längre tidsperiod med fler deltagare. Jag
35
upplever att den frågeställning som jag använt mig av har besvarats med ett positivt utfall och att den har gett kunskap samt en djupare förståelse som var avsikten med mitt arbete.
Då jag började min undersökning hade jag inga uppfattningar alls över vad dessa avslappningsövningar kunde ge mina deltagare. Det var en chansning som kunde bära eller brista. Vissa delar som framkommit i mitt resultat ligger i linje med de dramapedagogiska resonemang som Erberth och Rasmusson för att avslappningsövning är en kreativitetsövning. Det jag anser har framkommit är att deltagarna kan använda sig av avslappningsövningar men att de utvecklar en egen teknik som hjälper dem på deras individuella plan. Deras upplevelser har varit av mycket varierande slag och väldigt intressanta att följa. Ytterligare intressant är den positiva och väldigt viktiga respons som kommit på de diskussioner som vi i gruppen fört efter varje övning. Där reflektionen har fött en motivation till att våga lita till sin egen förmåga och ta del av andras upplevelser för att våga utveckla sin egen kapacitet. Vilket jag som dramapedagog anser är en mycket intressant och viktig faktor. I många fall används avslappningsövningen men den tas inte upp till efterdiskussion vilket kan kanske vara bristfälligt för många människor i sin personliga utveckling.
De essenser jag fann var olika i de tre övningarna. I den första avslappningsövningen framkom en essens som jag valt att kalla för energi och lugn. Där har deltagarna upplevt olika varianter av denna energi och lugn. Som lett till att fyra av deltagarna har upplevt sig piggare efter övningen. Den andra övningens essens, koncentration, så fanns det både de som kunde koncentrera sig och de som inte kunde. Jag känner ett starkt intresse för om denna splittrade koncentration kan ligga i en uttråkning eller om det är så att de helt enkelt koncentrationssvårigheter som gör detta. Vilket jag kan härleda till både Golemans och Csikszentmihalyi teorier. Den tredje övningens essens var kontroll och motivation. Även här anser jag att fyra av deltagarna hittar sin upplevelse i olika variationer för att kunna kontrollera situationen och motivera sig till att gå
vidare i användandet av avslappningsövningar, de ger deltagarna ett bättre välbefinnande.
Om jag fortsätter vidare till de deltagare som somnade så behöver det inte innebära att de inte hittar någon kontroll eller inte är motiverade, utan att de helt enkelt är den avslappning som de just i detta tillfälle behöver. Det kan vara, enligt Erberth och Rasmusson teori, den frigörningen som skapar en stimulans för att nå en vidare egen kreativitet där motivationen kan jobba på ett mer undermedvetet plan.
Avslutningsvis lutar jag mig mot Chaib teori att det är i mötet mellan fiktion och verklighet som en utveckling av den mentala processen sker och att avkoppling innebär nästan alltid ett energitillskott.36 I min egen teori blir det då mötet mellan avslappningen och reflektionen som bidrar till detta energitillskott samt en ökad motivation. Som dramapedagog vill jag synliggöra den upplevelsen som i denna studie visats på ett berikande och nyanserat sätt. Jag menar att det är viktig kunskap för att vi ska kunna använda oss avslappningsövningar och lägga en tyngre vikt vid reflektioner kraft som en metod där vi kan leda våra deltagare i deras personlighets utveckling.
36
Chaib C. Ungdomsteater och personligutveckling, en pedagogisk analys av ungdomars
Referenser
Bjurwill C. (1995) Fenomenologi. Studentlitteratur, Lund
Braanaas N. (1985) Dramapedagogisk historie og teori. Tapir forlag
Carlsson B. (1997). Grundläggande forskningsmetodik för medicin och
beteendevetenskap. Stockholm. Liber.
Chaib C. (1996) Ungdomsteater och personlig utveckling, en pedagogisk analys
av ungdomars teaterskapande, Lunds Pedagogiska institutionen, Universitet Lund
Erberth B & Rasmusson V. (1991) Undervisa i pedagogiskt drama. Studentlitteratur, Lund
Goleman D. ( 2005) Känslans intelligens; om att utveckla vår emotionella
kapacitet för ett tryggare och mänskligare samhälle. Norhaven Paperback A/S,
Danmark
Göransson I. (1998) Psykodrama-faser, förlopp och filosofi.(red) Berglind H.
Skapande ögonblick, psykodrama och sociodrama. Ait Scandbook, Falun
Lepp M. (1998) Pedagogiskt drama med fokus på personlig utveckling och
yrkesmässig växt. (avhandling för doktorsexamen, Lund universitet) Almqvist &
Wiksell International, Stockholm
Näslund G K. ( 2005) Borderline, personlighetsstörning. Scandbook, Falun
Sternudd M M F.( 2000) Dramapedagogik som demokratisk fostran? Fyra
dramapedagogiska perspektiv- dramapedagogik i fyra läroplaner. Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis(distributör), 2000 (Stockholm : Elander Gotab)
Uneståhl L-E. (2001) Den nya livsstilen, mentala träningsråd för stresshantering
och ett bättre liv. WS Bookwell, Finland
Elektroniska källor.
Bilaga 1
Studiens frågor efter var avslappningsövning.
1. Hur upplevde du dagens avslappningsövning? 2. Hur kände du dig innan övningen kom i gång? 3. Hur kändes det under övningen?
