Behind doors
- En kvalitativ studie om kulturell psykiatri
Examensarbete i Socialpsykiatri Malmö universitet 180 hp
Student: Tuba Malik Hälsa och samhälle
Socialpsykiatriska kandidatprogrammet 205 06 Malmö Handledare: Lisbeth Ohlsson
BEHIND DOORS
EN KVALITATIV LITTERATURSTUDIE AV
KULTURELL PSYKIATRI
Tuba Malik
T, Malik. Behind doors. En kvalitativ litteraturstudie och uppsats om kulturell psykiatri. Examensarbete i Socialpsykiatri 15 högskoleprov. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2021.
Abstrakt
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett fenomen som har existerat sedan tidens början. Ett perspektiv på psykisk ohälsa i sin helhet som då är grundad på kulturella värderingar/uppfattningar kallas i den moderna kontexten för, kulturell psykiatri. Liksom hur psykisk ohälsa rent generellt (ingen specifik psykisk sjukdom) tolkas/uppfattas, bearbetas och inte minst vilka tillvägagångssätt det finns för att behandla olika psykiska sjukdomar beror helt enkelt på bland annat vilka
kulturella uppfattningar en individ/grupp besitter. Härmed ligger fokuset på att ta upp vissa av dessa kulturer och undersöka deras synsätt på psykisk ohälsa i sin helhet. Några avgränsningar som har gjorts under arbetet är bland annat att ta upp vissa av kulturerna som existerar i andra delar av världen än inom västvärlden då författaren själv befinner sig där. Det för att uppmärksamma läsarna om hur vissa andra kulturer av världen tolkar psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vilka sociala faktorer spelar roll i hur psykisk ohälsa uppfattas och bearbetas i vissa kulturer. Centrala begrepp: Några upprepade centrala begrepp i uppsatsen är bland annat kultur och stigma som har definierats i ett avsnitt. Teorier: I uppsatsen har författaren använt sig av tre teorier. Den första teorin är av Cecil G Helman (2015) som presenterar de fyra olika sociala beteenden utifrån ett kulturellt perspektiv. De andra teorin av Erving Goffman och den tredje teorin av både Bruce & Pilan (2011), diskuterar begreppet stigma och ställer den i relation till kulturell psykiatri. Metod: Den metodik som har använts för att undersöka syftet och samla in data är kvalitativ litteraturstudie. All information presenterat i arbetet är framtaget av både primära samt sekundära källor såsom, vetenskapliga artiklar och dokumentärer. Resultat & Slutsats: Ett väldigt upprepande begrepp som har nämnts från början av arbetet till dess slut är nämligen termen “stigma”. Ett tydligt resultat av arbetet påvisade att stigma och tabu kring psykisk ohälsa existerade i alla kulturer till en viss grad. Några bakomliggande orsaker till detta var bland annat de redan existerande
traditionella och kulturella värderingarna som präglade till en stor del av synen på psykisk ohälsa. De intervjuade i dem olika dokumentärerna, förklarade hur de har blivit kallade olika namn såsom exempelvis “dum”, och “galen”, men även hur deras egna familjer på grund av vissa extrema värderingar och den redan
existerande stigman vände ryggen mot dem. Bra att observera är att både resultatet och slutsatsen inte går att generalisera till en hel kulturs och lands uppfattning kring psykisk ohälsa.
Nyckelord: Dum, Familj, Galna, Generalisering, Kultur, Metod, Psykiatri, Resultat, Stigma, Tradition, Värderingar
BEHIND DOORS
A QUALITATIVE LITERATURE STUDY ON CROSS
CULTURE PSYCHIATRY
Tuba Malik
Malik, T. Behind doors. A qualitative literature study on cross culture psychiatry. Bachelor’s degree project in Social psychiatry 15 credits. Malmö University: Faculty of health and society, department of social work, 2021.
Abstract
Background: Mental illness is a phenomenon that has existed since the beginning of time. A perspective on mental illness in its entirety, which is then also based on cultural values / traditions, is called in the modern context, cross cultural
psychiatry. It shows how mental illness in general is interpreted / perceived, processed and at last what kind of approaches are made to treat various mental illnesses. It simply depends on, among other things, what cultural values one does possess. Therefore this essay’s purpose is to address some of these cultures and examine their views on mental illness in its entirety. Some delimitations that have been made during this essay include addressing only some of the cultures that exist in other parts of the world than in the western world. This is to draw readers' attention to how certain other cultures in the world interpret mental illness. Aim: The aim of this study is to investigate which social factors play a role in how mental illness is perceived and processed in certain cultures. Key words: Some of the most repeated key words in this essay include culture and stigma that have been defined in a seperate section.Theories: In the essay, the author has used three theories. The first theory is by Cecil G Helman (2015) who presents the four different social behaviors from a cultural perspective. The second theory by Erving Goffman and the third theory by both Bruce & Pilan (2011), discuss the concept of stigma and place it in relation to cross cultural psychiatry. Method: The methodology that has been used to investigate the purpose and collect data is qualitative literature study. All information presented in the work is produced by both primary and secondary sources such as scientific articles and documentaries. Results & Conclusion: A very repetitive concept that has been mentioned from the beginning of the work to its end is namely the term “stigma”. A clear result of the work showed that the stigma and taboo surrounding mental illness existed in all cultures to a certain degree. Some of the underlying reasons for this were, among other things, the already existing traditional and cultural values that characterized a large part of the view of mental illness. They interviewed individual in various documentaries, explained how they have been called different names such as "stupid", and "crazy", but also how their own families due to certain extreme values and the already existing stigma turned their backs on them. It is good to note that both the result and the conclusion cannot be generalized to an entire culture or a country's perception of mental illness.
Keywords: Crazy, Culture, Family, Generalization, Method, Psychiatry, Results, Stupid, Tradition, Values
Innehållsförteckning
Sid nr:
Abstrakt 5-6
Abstract 7-8
1.Problemformulering 10-11
1.1 Syfte & Frågeställning 11
1.2 Centrala begrepp 12
1.2.1 Kultur 12
1.2.2 Stigma 12
2. Bakgrund 13-22
2.1 Tidigare forskning 13-19
2.1.1 Stigmas roll i kultursuppfattningen av psykisk ohälsa 13-15
2.1.2 Kultur och psykisk ohälsa 15-16
2.1.3 Asiatiska kulturers syn på psykisk ohälsa 16-17 2.1.4 Mellanösterländska kulturers syn på psykisk ohälsa 17-18 2.1.5 Afrikanska kulturers syn på psykisk ohälsa 18-19
2.2 Teori 19-22
2.2.1 Helmans teori 20-21
2.2.2 Goffmans teori om stigma 21-22
2.2.3 Teori om stigma 22 3. Metod 22-26 3.1 Datainsamling 23 3.2 Urval/Avgränsningar 23-25 3.3 Dataanalys/Databearbetning 25 3.4 Etiska överväganden 25-26
4. Resultat & Diskussion 26-36
4.1.1 Ett socialt experiment i Singapore 26-27
4.1.2 En intervju i “darga” 27-30
4.1.3 En intervju i bönecenter 30-31
4.1.4 “The forbidden talk” 31-33
4.2 Metoddiskussion 33
4.3 Resultatdiskussion 34-36
1.Problemformulering
Hur psykisk hälsa/ohälsa tolkas och beskrivs i olika delar av världen skiljer sig beroende på vart man befinner sig. I många tider har många människor aktat sig från avvikande beteenden. I vissa fall har man till och med kallat dem för “dumma” eller “konstiga” m.m. Det finns en sorts rädsla och tabu kring ämnet psykisk ohälsa som då inte skall diskuteras utan tystas ner (Cheon & Chiao, 2012). De olika värderingar som olika samhällen och kulturer bär på försöker dämpa det ämnet. Därmed har det också skapats olika definitioner på psykiska sjukdomar i olika samhällen. Ett känt faktum som har redovisats genom tidigare forskning av bland annat sociologerna Cheon och Chiao (2012) har antytt på att vissa delar av världen uppvisar större rädsla, skam och stigma riktat mot psykisk ohälsa. Det existerar en viss uppdelning mellan länder i världen på hur man ser på psykisk ohälsa. Där vissa länder använder sig av diagnostiska systemet DSM (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders)och/eller ICD
(International Classification of Diseases), använder sig många andra delar av världen ett annat tillvägagångssätt för att kunna kategorisera olika psykiska sjukdomar/tillstånd. På grund av denna uppdelningen skapas det även olika definitioner av psykiska sjukdomar men även en variation på hur man ser på psykisk ohälsa. (Cheon & Chiao, 2012).
Hur psykisk ohälsa kommer till uttryck i olika delar av världen har med ett par sociala omständigheter och faktorer att göra. De olika
traditioner/kulturer/värderingar/normer som råder i ett land har en betydande roll i hur psykisk ohälsa anses och hur den ska behandlas. Där bland annat vissa
kulturella värderingar kan främja människors välmående kan även vissa andra värderingar innebära motsatsen. Detta på grund av att de kommer i samspel med stigma och tabu/skam kring psykisk ohälsa. Dessa stigman förvärrar den så redan existerande uppfattningen av psykisk ohälsa. I flera studier har det framgått hur den allmänna befolkningen i många kulturer och samhällen kan anse att
människor med psykisk ohälsa är mer benägna till våld och därmed är mer aggressivt utåtagerande. (WHO, 2001; Corrigan, 2004) Dessutom anses vissa psykiska sjukdomar vara till en “större skada” för samhället, och detta på grund av den rådande kulturen/traditionen och de värderingarna i det samhället som då determinerar och har den makten att bestämma vilka beteenden är “normala” och vilka beteenden är “onormala”. Detta i sin tur har ökat fördomarna gentemot människor med psykisk ohälsa.
Ovanstående kan tolkas som att de olika sociala sammanhang/faktorer och värderingar styr hur en psykisk ohälsa ska tolkas. I detta arbetet blir det därför ytterst viktigt att undersöka dessa kulturer/normer/traditioner/värderingar i olika delar av världen. Liksom vilken bild dessa termer tillsammans med stigma skapar för psykisk ohälsa(Cheon & Chiao, 2012). Därmed undersöks psykisk ohälsa för det mesta i sin helhet då intresset ligger att undersöka stigman kring det och inte för dem specifika psykiska sjukdomarna. De kulturer som avses i uppsatsen är de som har mest forskning kring psykisk ohälsa, men även de som det tidigare har nämnts inte tillhör den västerländska kulturen, då intresset hos författaren ligger i att undersöka dessa kulturer. Enligt Cheon & Chian (2012) som då har arbetat och forskat i flera år inom kulturell psykiatri, hävdar att det finns till en viss grad kunskapsluckor i västvärlden där man har inte utbildat sig om andra kulturer och deras syn på psykisk ohälsa. Vidare menar Cheon och Chian (2012) att en sådan kunskap inom kulturell psykiatri kan med säkerhet komma till nytta då det kan
leda till att de professionella som jobbar med ett återhämtningsinriktad arbete i västvärlden, kan då ta emot människor med olika bakgrunder som då besitter värderingar från sina kulturer. Här kan då de professionella ta emot människor med psykisk ohälsa som har den bakgrunden på ett mer förståeligt sätt. Därmed ligger det av författarens intresse att ta upp just några av dessa kulturer som existerar utanför västvärlden så att människorna genom den här uppsatsen kan få någorlunda en inblick på hur andra kulturer i världen hanterar och tolkar psykisk ohälsa. Liksom vilka sociala sammanhang påverkar synsättet på psykisk ohälsa. De kulturer som har valts ut existerar i vissa områden i någon av följande världsdelarna; Asien, Mellanöstern och Afrika. Varför just dessa världsdelar har valts ut är på grund av att de allra främst skiljer så mycket åt genom exempelvis deras traditioner, kulturer och språk (Cheon &Chian, 2012)men även för att de är befolkningsrika världsdelar som då bjuder på mycket kultur som kan vara av intresse till läsarna. Dessutom finns det mycket material som går att hitta när det kommer till dessa världsdelar, vilket gör uppsatsen lättare att skriva. Notera, att med dessa “kulturer” menas det egentligen hur en del/miljö av ett lands kultur som ligger i dessa intresseområden kan uppfatta psykisk ohälsa. Det är återigen ingen generalisering av det resultat som framstår, utan bara en inblick på hur det ser ut i vissa kulturer/traditioner inom vissa områden. Författaren har absolut inte likställt delar av världen med kulturer, utan bara nämnt världsdelarna för att allra främst precisera var den nämnda kulturen existerar och hur vissa områden i den givna världsdelen ser på psykisk ohälsa. Detta kommer att undersökas med hjälp av en kvalitativ litteraturstudie (även kallas kunskapsöversikt) där det allra främst kommer att användas sekundära källor såsom dokumentärer och vetenskapliga artiklar som kommer att ge läsarna en kunskapsöversikt inom kulturell psykiatri.
1.1 Syfte & frågeställning
Eftersom ämnet redan har presenterats lyder syftet följande:
● Syftet med examensarbetet är att undersöka och ta reda på de olika sociala faktorer som spelar roll i hur psykisk ohälsa uppfattas och bearbetas i vissa kulturer.
Syftet kommer att besvaras utifrån följande frågeställningar;
● Vilken roll spelar stigma i hur psykisk ohälsa tolkas runt om i världen och vilka attityder finns gentemot människor med psykisk ohälsa i samband med miljö?
● På vilket sätt spelar de olika
kulturerna/värderingarna/tolkningarna/traditionerna roll i hur psykisk ohälsa rent generellt uppfattas?
1.2 Centrala begrepp
I det här avsnittet kommer det att tas upp två centrala begrepp som behöver definieras så att läsarna ska kunna förstå dem i en större kontext. Resterande komplexa begrepp kommer att definieras först när dem nämns i uppsatsen. 1.2.1 Kultur
Några synonymer till begreppet “kultur” är civilisation, bildning, andlig utveckling m.m (Synonymer.se). Eftersom begreppet används ur ett socialt perspektiv kommer begreppet att förklaras i den kontexten. Triandis (2007), en sociolog, förklarar begreppet som ett “socialt överförd levnadsmönster”, alltså är kultur som ett livsmönster som innefattar språk, konst, värderingar och population som då har överförts från generation till generation Triandis (2007) . Vidare menar Triandis att kultur kan anses som ett “levnadssätt i ett helt samhälle”. Här
inkluderar han “punkter” som då är bland annat gemensamma, exempelvis seder,kläder, normer, trosuppfattningar och moraliska system. Härmed används begreppet i uppsatsen med denna definition som grund.
1.2.2 Stigma
Stigma är ett begrepp som härstammar från Grekland med en precis definition som “brännmärke”, “fläck” eller “märke efter stick” (Goffman, 2007). Historiskt användes begreppet för att anteckna kroppsliga attribut som avvek och/eller för att nedsätta en persons moraliska status. Brottslingar, slavar och folk som var utstötta i ett samhälle brännmärktes så att deras sociala status skulle tydligt märkas. Dock, även det här begreppet har använts av författaren ur ett socialt och
samhällsperspektiv och därmed kommer Ervin Goffmans (2007) definition av begreppet att tas upp. Goffman (2007) menar att varje samhälle tenderar att dela in människor i olika kategorier, och därmed även bestämma vilka personliga egenskaper anses vara vanliga och “naturliga” i respektive kategori. Människor som besitter mindre önskvärda egenskaper görs till olik framför resterande invånarna. Om man utöver detta även anser egenskapen att vara oförenligt med den rådande mönster som en människa bör vara, kan detta leda till att människan ifråga reduceras från att vara en helt vanlig människa till att bli utstött av hela samhället. Goffman (2007) menar då att detta innebär stigma, alltså att bli stämplad av samhället på det här sättet, särskilt om konsekvensen blir att människan ifråga diskrimineras. Härmed används begreppet i uppsatsen med denna definition som grund.
2. Bakgrund
Detta kapitel innehåller förklaringar och definitioner av de begrepp som kommer att ständigt användas under arbetet och som behöver förklaras/definieras så att för en bättre förståelse för begreppen och kontexten. Till följd av detta avsnittet följs nästa rubrik som handlar om tidigare forskning kring ämnet. Strax därefter följs nästa avsnitt, som består av de teorier som är relevanta till syftet.
2.1 Tidigare forskning
2.1.1 Stigmas roll i kultursuppfattningen av psykisk ohälsa
Det finns en hel del tidigare forskning kring detta ämnet. Just kulturens roll i psykisk hälsa har varit en stor fråga för många antropologer, men även för olika hälsoorganisationer har detta varit av ett stort intresseområde. År 2001
rapporterade WHO (World Health Organisation) att ungefär 25% av världens befolkning drabbas någon gång i sitt liv av psykisk ohälsa eller får en
beteendestörning. Siffran beräknas öka med 15% fram till år 2020. (Ahmedani, 2011) Trots den höga siffran är det rapporterat av WHO att de flesta individer som är i behov av psykisk vård inte ens söker vård eller lämnar sin rekommenderade behandlingsplan halvvägs. ( Corrigan, 2004)
Det kan finnas flera olika skäl till varför, med tanke på den höga siffran av människor drabbade med allvarlig psykisk ohälsa inte väljer att genomgå en behandling ordentligt. Det kan bland annat vara på grund av människor med psykisk ohälsa är så pass funktionshindrade och/eller tar så pass starka läkemedel att de befinner sig i ett tillstånd där de inte kan söka sig till behandlingen. Dock finns det en annan förklaring till varför allt färre människor söker vård. WHO (2001) rapporterar stigma som en stor barriär till de människor som behöver behandling. Med WHO (2001) egna ord beskriva stigma somthe “single most important barrier to overcome in the community”. Dessvidare har stigma också indelats i 3 olika dimensioner och nivåer för att förstå den bättre, alltså socialt stigma, självstigma och hälso professionell stigma. ( Crocker & Lutsky, 1986; Corrigan, 1998)
Den första och ofta diskuterade nivån är den så kallade social stigma. Enligt Kleinman (2007) innebär social stigma en attribut hos en människa som uppfattas av samhällets invånare, som ett djupt misskrediterande och därmed anses också som ett brott mot sociala normerna (Kleinman, 2007). Vidare menar sociologerna Yang & Phelan (2007) att den sociala stigman sitter för det mesta strukturellt i ett samhället. Med strukturellt menar dem att den existerar även inom olika
kommunala institutioner såsom sjukvård, organisation eller välfärd m.m. Därmed skapar detta även hinder för människor med psykisk ohälsa att söka sig till vård. Att stigma sitter strukturellt innebär att den är en sorts tro som innehas av en stor fraktion i samhället. Här anses människor med stigmatiserade tillstånd vara mindre värda och ingå i en underordnad grupp. I denna kontext är stigma
inbäddad i ramen för att medvetet skapa underlägsenhet. Denna inbäddade system och sociala stigma kan orsaka skillnader i tillgång till grundläggande
behandlingsinsatser/tjänster. (Yang, Kleinman, Link, Phelan, Lee & Good, 2007) Enligt Corrigan (2004) upprätthålls inte stigma endast av människor med makt, utan kan också internaliseras av människor med psykiska störningar. Detta sker genom först att på grund av den sociala och offentliga stigman kan leda till att personen i fråga känner sig skyldig och otillräcklig. (Corrigan, 2004). Kunskapen
om att stigma existerar i samhället kan ha en direkt påverkan på människor med psykisk ohälsa. Även om människan individuellt inte har upplevt den sociala stigman kan kunskapen om att den existerar starta igång självstigma. Självstigma, enligt samhälls forskaren Weiner (1995), startas igång så fort en individ blir medveten om att människor med samma förutsättningar och psykisk ohälsa som hen kollas ner på och blir underställd av samhället. Hen börjar då kategorisera sig själv i den underställda gruppen och börjar självmant sätta igång stigman (Weiner, 1995). Denna påverkan kan ha en negativ effekt på människans självkänsla i form av att hen känner sig stigmatiserad, osäker och arg och försöker isolera sig. På så sätt internaliseras stigman i en individ med psykisk ohälsa. Förutom detta har stigma inneburit för de drabbade att de inte får anställning till jobb och att de flestas ansökan om lägenheten inte går igenom då de flesta i auktoritära positioner har personliga uppfattningar om psykisk ohälsa. (Weiner, 1995)
Stigma gentemot människor med psykisk ohälsa kommer även från den sidan där det är minst förväntat. Alltså här diskuterar antropologen Volmer et al (2008) om den sorts stigma som kommer från socialarbetare och de professionella. Begreppet professionell stigma som Volmer et al väljer att kalla det, så menar han den sorts stigma som existerar i professionella sammanhang såsom genom hälso- och sjukvårdspersonal, som bär på stigmatiserade trosuppfattningar gentemot deras klienter, och speciellt mot de klienter som redan påverkas av olika hinder och är instabila för att kunna visa behandling engagemang exempelvis pga
funktionsnedsättning. Medan det finns begränsat antal tidigare forskning kring vårdpersonalens attityder gentemot patienterna med denna problematik, finns det dock en studie där apoteks studenter rapporterade visa osäkerhet, och gärna avstod från att ge kunder med diagnosen Schizofreni råd /hjälp för medicin. ( Volmer, et al, 2008)
Sammanfattningsvis menar den ovannämnda tidigare forskningen att stigman existerar inom flera olika samhälls ramar. Alltså kan det kan komma i form av social stigma, självstigma eller professionell stigma. Vidare i avsnittet “tidigare forskning”, kommer de sociala aspekterna att behandlas och därmed kommer några paralleller dras mellan stigma och kulturell psykiatri, liksom dess påverkan på människor med psykisk ohälsa. Kommande forskningens fokus ligger i att lyfta fram kulturella och andra sociala faktorer som påverkar synen på psykisk
hälsa/ohälsa.
Attityder gentemot psykiska sjukdomar varier sig mellan olika individer, grupper, familjer, etniciteter, kulturer och länder. Kulturella och religiösa läror påverkar för det mesta trosuppfattningen av psykiska sjukdomar men även hur människor som lider av det ska betraktas. Därmed bildas det attityder gentemot de psykisk sjuka och deras diagnosers ursprung (Nieuwsma & Pepper & Maack & Birgenheir, 2011). Det är inte heller så att alla diagnoser runt om i världen definieras på samma sätt och har samma beskrivningar av symtom. Enligt Helman (2015) har diagnosen Schizofreni olika betydelser i länder såsom Indien, Frankrike och Kina, något som senare kommer att utvecklas i arbetet. Dock nämner Helman att denna skildringen kan bero på kunskapen, men även på de olika kulturella uppfattningar och andra sociala faktorer. På grund av det, enligt Helman (2015), ser även behandlingarna olika ut i hela världen.
Förutom social stigma kan människors syn och förklaringar av psykiska
Därför är det viktigt att förstå individuella och kulturella uppfattningar och deras roll inom psykisk ohälsa för att få en klarare bild.
2.1.2 Kultur och psykisk ohälsa
Kultur förklaras som ett materialiserat, alltså ett sammanlagt och “adderat”, resultat av interaktion mellan människor och den miljön de befinner sig i (se centrala begrepp) (Triandis, 2007). I kultur ingår delade attribut, värderingar, trosuppfattningar och normer. Enligt Triandis (2007), menar hen att forskningen kring stigma (se centrala begrepp) bygger oftast på antaganden att stigma fungerar på samma sätt överallt. Corrigan (2007) motstrider detta och menar att
stigmatiseringen av psykisk ohälsa varierar mellan kulturer, där vissa kulturer kan vara väldigt öppna med att visa stigma eller till och med förespråka den på en politisk nivå (Corrigan, 2007). Tillsammans med antropologerna Rao och Feinglass resonerar Corrigan (2007) att, “Diagnoses of mental illness are given based on deviations from sociocultural, or behavioral, norms. Therefore, mental illness is a concept deeply tied to culture, and accordingly, mental illness stigma is likely to vary across cultures”. De menar att diagnoser som ges till människor med psykisk ohälsa är baserade på avvikelser från sociokulturella eller
beteendemässiga normer. Därmed är psykisk ohälsa djupt knytet med kultur och allteftersom det existerar flera kulturer så kommer även synen på dem att variera. ( Corrigan & Rao & Feinglass, 2007)
Som det tidigare har nämnts, avgör kulturella normer vilka beteenden som ska betraktas som normala och vilka beteenden som ska anses som att vara udda. Sen förklarar även kulturen de beteenden som ska anses tyda på psykisk sjukdom. Till exempel kan det accepteras och ibland även vara idealiskt i Mellanösterländska kulturer, att ha visioner och höra imaginära röster. Dock i den västerländska kulturerna hade detta kategoriserats som hallucinationer och då en signal på en allvarlig psykisk sjukdom. (Al-Issa, 1995) Kulturell historia och värderingar som då varier inom och mellan grupper hjälper oss att förstå en grupps dominerande tro kring människor med psykisk ohälsa. (Grandbois, 2005)
Antropologen Fabrega (1991) kom fram till fyra punkter som i samband med psykisk ohälsa existerar i vissa kulturer, där dessa olika kulturer, enligt Fabrega existerar i världsdelarna “Asien” , “Afrika” och “Mellanöstern” (Fabrega, 1991) Fabrega radar upp följande teman;
Nästan alla sjukdomar hanteras på ett integrerat sätt där alla psykiska sjukdomar “förenas till en enhet” och tolkas utifrån ett psykosomatiskt (kroppsligt, fysiskt) perspektiv. Alltså är inte detta ett “psykiskt” tillstånd eller ett “själsligt” tillstånd som lider av en ohälsa, utan det är självaste den “fysiska kroppen” som mår illa och lider av en ohälsa. Detta menar Fabrega leder till att några av dessa kulturer medikaliserar “galenskap” och “vansinne” och behandlas såsom en annan somatisk (kroppslig) sjukdom. Därefter existerar det även magiska, religiösa, övernaturliga och moralistiska förklaringar till sådana psykiska sjukdomar och beteenden. Även om detta beteendet medför stigma i vissa kulturer kan vissa andra kulturer acceptera beteendet, eftersom det förväntas att den såsom en annan fysisk sjukdom, kommer snart att “botas” och försvinna.
Tillstånd som mest bär på stigma är bland annat dem som är kroniska, långvarig och återfallande. Dessa “sjukdomar” anses att vara ett resultat av trolldom och
andlig straff. Fabregas förklaring av de ovannämnda teman, är av relevans till det som senare tas upp i uppsatsen. Liksom påvisar den tidigare forskningen och resultatet senare av arbetet hur vissa kulturer bär på ovannämnda värderingar, där de bland annat exempelvis uttrycker hur vissa psykiska tillstånd har med en andra värld att göra, liksom en “andlig” värld. Detta är något som kommer att tas upp senare i arbetet.
Sammanfattningsvis går det att säga att psykisk ohälsa har olika uppfattningar inom olika kulturer. (Kleinman, 1977) Idén är då att undersöka lite mer detaljerat på vissa specifika miljöer/kulturer som då existerar i författarens
“intresseområde”, alltså Asien, Mellanöstern och Afrika ( se problemformulering). Detta görs härnäst.
2.1.3 Asiatiska kulturers syn på psykisk ohälsa
Asien beräknas vara världens mest befolkade kontinent. Här existerar flera olika kulturer, språk, religioner och traditioner (Huntington, 1993). Som Fabrega (1991) tog upp i ett av sina verk och som har nämnts tidigare, existerar inte i dem flesta asiatiska kulturer en skillnad mellan sinne/själ och kropp. Alltså menas det att kroppen och själen är oskiljbar. Av den anledning brukar många människor av den asiatiska ursprung uttrycka psykologiska symtom somatiskt, alltså fysiskt. De brukar oftast söka efter hjälp från en traditionell “healer”, istället från en
psykolog. Antropologerna Fogel & Ford (2005) hävdar i deras forskningsarbete att psykiska ohälsa anses även vara ett resultat av Guds “straff”, orsakad då av övernaturliga fenomen (Fogel & Ford, 2005). I vissa delar av Asien anses det till och med att på grund av svag karaktär, onda andar och respektlöshet mot förfäder kan det resultera i att människan får psykisk ohälsa. Med detta kommer även social stigma mot dessa personer som oftast sedan upplevs av hela familjen. I flera av dessa kulturer anses det skada familjens heder, ära och förfäder. (Tsang & Corrigan & Chan, 2006) Som ett resultat av detta menar sociologen Lin (1981), gömmer familjen den psykiskt sjuke familjemedlemmarnas hälsotillstånd. Traditionella mediciner söks och det finns en stark motstånd till att söka
professionell hjälp då ordet kan komma ut att en av familjemedlemmarna lider av psykisk ohälsa, och kan då tillbringar “skam” för hela familjen. Lin (1981) tar även upp att det faktiskt finns de som istället ändå vänder sig mot professionell hjälp och bortser från kulturella tillvägagångssätt, men då menar Linn (1981) att dessa oftast är då dem människor som bor i städer. Detta menar Linn kan vara på grund av att i städer kan man ändå “gömma” att man får hjälp av en professionell , medans i tätbefolkade och mindre områden såsom byar, där alla har koll på alla, går det inte riktigt att “gömma” hur man får hjälp med sin psykisk ohälsa (Linn, 1981).
De flesta asiatiska kulturer har några gemensamma nämnare vilka bland annat är viktigheten av normer, självkontroll, kollektivism (=gemensamhet) och essensen av familj, menar samhällsforskarna Lauber och Rössler (2007). Därmed är det självklart inom dem flesta asiatiska kulturer att allting som sticker ut från dem gemensamma nämnarna kommer att medföra stigma. Vidare menar Lauber & Rössler att här hör hit dem olika psykiska sjukdomar som gör så att människor drabbade av dem sticker ut och därmed löper en risk att bli stigmatiserade.
Dessutom anses dessa människor även vara “farliga” och “aggressiva” (Lauber & Rössler, 2007)
Antropologerna och samhällsvetarna Raguram och Raghu (2004) tar upp den Indiska kulturen, som de säger präglas för det mesta av religiösa värderingar och där den dominanta religionen är Hinduism. Raguram och Raghu (2004) skriver vidare att i den indiska kulturen talas det även om att psykisk ohälsa är ett resultat av förra livets dåliga gärningar. Eftersom den dominerande religionen i Indien är Hinduism, i vars ideologin om reinkarnation (=återfödelse) ingår, menar
antropologerna, anses då att i det förra livet kan människan ha begått bland annat brottsliga och/eller de handlingar som strider mot normer, traditioner eller
religionen, vilket då har resulteras i att människan i det nya livet har som “straff” fått en psykisk sjukdom. (Raguram & Raghu, 2004) Vidare jämför både Raguram och Raghu (2004) den indiska kulturen med övriga asiatiska kulturer och menar att, lik några andra av de Asiatiska kulturer, tror även en stor del av Indiens befolkning på att en individ får psykisk ohälsa på grund av att någon har gjort en förbannelse över hen (Black magic) eller att onda andar har tagit över i sin
besittning en individs kropp, vilket gör så att människan avviker från andra. Dock i Indien menar Raguram & Raghu kan behandlingen av “psykisk ohälsa” ske med religiösa “healers”. Dock är dessa “healers” inlärda om hur de ska hantera sådana situationer då de heliga skrifterna inom religionen Hinduism har klargjort detta. (Raghuram & Raghu, 2004) Stigma kring psykisk ohälsa existerar till stor grad i den Indiska kulturen. ( Raghuram & Raghu, 2004)
De vetenskapliga artiklar som har använts i det här avsnittet för att ta upp vissa kulturer i Asien och hur dem ser på psykisk ohälsa, är skrivna innan 2010. Detta innebär att forskningen är minst 10 år gammal, vilket i relation till samtiden kan ha presenterat gammal fakta. Många av kulturerna kan ha idag utvecklat sitt perspektiv på psykisk ohälsa. Dock i relation till detta skriver samhällsforskarna Lauber & Rössler (2007) att, “ This kind of mindset in asian cultures have existed as far as history goes. I have no reason to believe that it will change anytime soon as it is not in the interest of many people and it is still a phenomenon that has tabu around it. Still, I will hope for the best at the end of the day” (Lauber & Rössler, 2007). Det Lauber och Rössler vill ha framlagt är att psykisk ohälsa är ett fenomen som i asiatiska kulturer fortfarande inte uppmärksammas då intresset ligger lågt och då det dessutom existerar en sorts tabu kring ämnet. Det i sin tur kan innebära att källorna är faktiskt relevanta än idag, något som backas upp längre fram i uppsatsen (se resultatdel).
2.1.4 Mellanösterländska kulturers syn på psykisk ohälsa
När det kommer till världsdelen Mellanöstern och dess olika kulturer har antropologerna Erickson och Al- Timimi (2001) undersökt hur psykisk ohälsa tolkas och bearbetas. De diskuterar bland annat några mönster som existerar i nästintill alla Mellanösterländska kulturerna. De finner att inom dem flesta Mellanösterländska kulturer är det väldigt förekommande att dölja sina känslor och hålla dem privata. Vidare förklarar Erickson hur det rent generellt uppskattas i mellanösterns olika kultur att bevara familjens heder, det patriarkala systemet och visa respekt för myndigheten. Även om stigman kring psykisk ohälsa har dämpats övertid, finns fortfarande kulturer kvar inom olika länder som ligger iMellanöstern där fördomar kring psykisk ohälsa sitter kvar, enligt Al- Timimi (2001). Vidare kan man läsa i Erickson och Al-Timimis studie hur hemligt hållandet av sina känslor tillbringar stigma för en människa med psykisk ohälsa om hen fortfarande väljer att söka professionell hjälp. Eftersom det är så pass
väsentligt att bibehålla familjens heder, men även inte avvika sig från de sociala normerna måste en individ bete sig överens med de normer som existerar i den rådande kulturen, och detta menar Erickson & Al- Timimi gör så att människan ifråga isolerar sig och försöker “putta bort” sin psykiska ohälsa. (Erickson & Al-Timimi, 2001) Några fördomar som antropologerna nämner och som
människor med psykisk ohälsa stöter på i vissa kulturer i Mellanöstern är bland annat att de anklagas för att vara pessimistiska, omogna, orena och “glädjedödare” (Erickson & Al- Timimi, 2001) Vidare existerar det även andra stereotyper
(=fördomar) i dem flesta Mellanösterländska kulturerna såsom att de psykisk sjuka är farliga eller “mad” såsom Al- Timimi citerar det. Vidare säger han att om en människa fortfarande väljer att söka vård kan denne betraktas som en
“förrädare” som då har “svikit” sin familj och deras heder. (Erickson & Al-Timimi, 2001)
Haboush (2007) , en samhällsvetare går lite längre in i djupet och tar upp hur även dem Mellanösterländska kulturerna likt dem Asiatiska kulturer tror på att en människa som är drabbad av en psykisk sjukdom kan ha fått den genom
“possession” av onda andar (även kallad Jinn), häxeri, “evil eye” (onda ögat) eller på grund av människans brister inom sin tro. På grund av det patriarkala systemet kan männen stå inför stigma där det bland annat anses att de inte kan fullgöra sin roll som en man, enligt Haboush. Vidare nämner han att det finns andra sorters fördomar kring människor med psykisk ohälsa i dessa kulturer, där det bland annat menas att de drabbade är oförutsägbara i sitt beteende och kan närsomhelst få utbrott, vilket kan vara farligt för människorna i närheten. Denna sorts stigma gör så att många människor med psykisk ohälsa inte lyckas få ett jobb, men även en livspartner, menar Haboush. (Haboush, 2007)
I Erickson och Al- Timimis vetenskapliga artikel/rapport diskuterar de även hur de har lyckats få fram information angående synen på psykisk ohälsa i
Mellanöstern. De nämner bland annat att de har varit i kontakt med olika
organisationer som jobbar inom utsatta områden och vill bekämpa stigman kring psykisk ohälsa. De refererar även vidare i löpande text till deras källor så att läsarna kan gå in och säkerställa att informationen angivet är tillförlitligt (alltså en sekundärkälla). Härmed har författaren till denna uppsats gått in på dessa sidor och faktiskt funnit att rapporten överensstämmer med den information som står på de olika organisationernas hemsidor. Sen kan man alltid ifrågasätta även dessa organisationers rapporter och artiklar och ställa sig kritiskt till deras källa.
2.1.5 Afrikanska kulturers syn på psykisk ohälsa
När det kommer till dem Afrikanska kulturerna och deras uppfattning kring psykisk ohälsa väljer sociologen Hill (2003) att fördjupa sitt i detta ämnet. Han skriver i ett av sina studier hur dem Afrikanska kulturerna förespråkar
kollektivism, kommunism, familj/släkt relationer, roll flexibilitet och spiritualism. (Hill, 2003) Många Afrikanska kulturer, precis som dem Asiatiska kulturerna, delar en stor känsla av kollektivism, enligt Hill (2003). Liksom en stor vikt läggs på att skapa en gruppidentitet. Här hör hit begreppet “kinship-like” bonds. Hill menar att begreppet innebär att ha familjeliknande relationer med dem människor som egentligen inte ingår i din familj. Detta menar Hill, kan exemplifieras och märkas genom att man kan höra hur människor tillhörande till dessa kulturer
använder termer såsom “brother” och “sister” till dem människor som egentligen inte alls är biologiskt relaterade. På grund av dessa kulturella värderingar, menar Hill (2003) brukar varje individs handlingar påverka hur hela gruppen betraktas av andra. Vidare förklarar Hill hur detta kan påverka stigmatiseringen, då människorna i omgivningen kan välja att distansera sig själva från
individen/individer/grupper som lider av psykisk ohälsa, då de inte vill bli
kopplade eller “relaterade” till dessa individer. Liksom kan de övriga människorna välja att utesluta individer som lider av psykisk ohälsa. ( Hill, 2003)
Motsatsen till detta kan också hända och har hänt, menar Hill, där resterande i gruppen stöttar och uppmuntrar människor med psykisk ohälsa till att söka vård, som ett försökt till att förstärka gruppen.( Hill, 2003)
Sociologerna Griffith och Baker (1993) förklarar spiritualismens innebörd inom dem flesta Afrikanska kulturerna. De säger att med spiritualism menas det att det finns en högre makt som då är väsentlig i en människas liv. Detta värde kan skydda en människa med psykisk ohälsa från stigmatisering, då det anses i dem flesta Afrikanska kulturer att den psykiska sjukdomen är något som hen inte är ansvarig för (Griffith & Baker, 1993). Dock kan tillståndet också anses som att vara det motsatta. Baker menar att i vissa Afrikanska kulturer kan man tycka att Gud “testar” individens tro och “läxar” upp individen till att visa mer tålamod, Men även detta kan tillbringa mindre stigma till den personen som lider av psykisk ohälsa, då den psykiska sjukdomen ger möjligheter till människan att utveckla sin karaktär och bli fastare i sin tro. Alternativt kan detta tillståndet också ge motsatta reaktioner, förklarar Griffith & Baker (1993). Vidare tar Griffith upp hur den psykiska sjukdomen hos en människa kan anses att vara en “förbannelse” från Gud till människan på grund av hens synder och icke moraliska handlingar i dem flesta Afrikanska kulturerna. Detta leder då till en ökad stigma. ( Griffith & Baker, 1993)
De ovannämnda världsdelar och deras kulturella perspektiv ger oss en inblick på hur psykisk ohälsa uppfattas och tolkas i olika delar av världen. Liksom hur stigma tillsammans med kulturella värderingar utgör hur psykisk ohälsa ska bland annat behandlas, men främst anses. Dessa värderingar och tolkningar kommer vidare att diskuteras i resultatdelen.
2.2. Teori
I det här avsnittet följs tre teorier efter varandra som kommer att förklara tre punkter som är viktiga för det här arbetet. Den första teori är av Cecil G Helman som förklarar fyra olika sociala beteenden inom kulturell psykiatri, alltså “Four zones of behaviour”. Den andra teorin är den av Ervin Goffman som lik Bruce & Philans teori, förklarar begreppet “stigma” något ytterligare (se centrala begrepp) och formar en teori kring den. Alla dessa teorier blev utvalda efter en lång
research på internet. Helman och Goffmans teorier är redan bekanta för författaren då dessa har varit centrala i flera andra studier och har förekommit i hens
kurslitteratur ett flertal gånger med bland annat samma syfte, nämligen att förklara både stigma samt de olika sociala beteenden som existerar i olika miljöer. Efter att författaren insåg att flera studier har hänvisat sig till just dessa teorier, valde även skribenten själv att utgå från dessa. Den tredje teorin av Bruce och Philan hittades på internet och efter att ha läst igenom innehållet märktes det hur lik den var i relation till Goffmans teori. Både teorierna tar upp begreppet stigma och
presenterar den på ett likartad sätt och därmed kompletterar varandra vilket kommer att märkas längre fram (Malik,2021).
2.2.1 Helmans teori
Den centrala teorin som kommer att utgöra grunden i arbetet är den av sociologen Cecil G Helman (2015), den så kallade “The Four zones of social behaviour”. I den diskuterar Helman om kulturell psykiatri och hur de olika värderingar och traditioner i olika kulturer påverkar uppfattningen av psykisk hälsa. Vad som då intresserade många antropologer såsom Helman var hur ett abnormalt och ett normalt beteende definierades i kulturer (definition på dessa begrepp förklaras längre fram). Liksom hur de olika kulturer bildar och formar en människas personlighet. Det är här Helman introducerade sin teori “The four zones of social behaviour” i vars då fyra olika zoner ingår som beskriver beteenden. Helman kallar dessa zoner som “kontrollerad”, “okontrollerad”, “normal” och “abnormalt” beteende. En social definition enligt Helman på ett normalt beteende är den som en grupp människor delar på och har gemensamt. Tillsammans har de sådana beteenden som är ideala och korrekta som då också bedriver hur människor ska bete sig, enligt Helman och Kirmayer (2015). Gruppen ska då förhålla sig till det gemensamt bestämda beteendet som har skapats per automatik på grund av kultur, tradition och värderingar etc. Dessa beteenden behöver inte nödvändigtvis har skapats på kort tid. Vissa nya beteenden kan ha kommit övertid med ändrade omständigheter. Förutom beteendet styrs även bland annat klädstilen och hur hen bär klä sig, men även hur hen ska ta hand om sin hygien. Vidare styrs även människornas rörelser etc. Överlag kan man säga att normalitet är ett kluster av kännetecken, där varje kluster passar in i olika sorts sammanhang. Ett normalt beteende i skolan skiljer sig från det beteendet som praktiseras i en begravning eller festivaler. (Helman & Kirmayer, 2015)
I vissa kulturer med bestämda och styrda koder för normalt beteendet finns det även vissa undantag. Liksom finns det situationer där det är tillåtet att med försiktighet och medvetenhet, att bryta dessa normala beteenden. Men även detta måste ske under strikta termer och villkor i den bemärkelse att det är under kontroll när detta kan ske, hur detta kanske, vart detta kan ske och dessutom för hur länge detta kan pågå. Sådana situationer kan vara de olika festivaler och event där människor bryter från de normala beteenden “by letting of the steam”, som Helman kallar det. Återigen, även detta sker genom kontrollerade sammanhang. Dock kan detta ses från kulturell psykiatrisk perspektiv, menar Helman. I vissa delar av världen och kulturer kan vi påträffa människor som lider av någon sorts psykisk ohälsa men som istället påstår att de har blivit “förtrollade” och/eller “förhäxade”. Samhället där accepterar det och förstår problematiken såsom den har beskrivits. Liksom att kulturen ser fortfarande det som ett abnormalt beteende, men ett beteende som stämmer överens med deras egna värderingar vars yttrande är kontrollerad av kulturens normer. I kontrast till detta hade det västerländska samhället uppfattat det som en symtom av en psykos. (Helman & Kirmayer, 2015) I varje kultur/ samhälle finns det också beteenden som räknas att vara abnormala och icke kontrollbara. Helman kallar dessa beteenden för “uncontrolled abnormal behaviour”. Här hör hit bland annat beteenden såsom alkohol missbruk etc. I dem flesta kulturer, enligt Helman, anses detta beteendet som att vara okontrollerat och därmed brytande mot normerna. Människor med sådana beteenden kan i vissa kulturer bli kallade för “mad men” och “maniac”. Varav vissa människor i olika
kulturer påstår att dessa beteenden är resultat av samhällsproblem, anser dem andra att det är individuellt problem och/eller svagheter. (Helman & Kirmayer, 2015)
Till slut menar också Helman att det finns även beteenden som är okontrollerade av sociala normer men som också är oönskade av samhället. Dessa beteenden är oftast illegala och lagligt straffbara. Här pratar Helman om kriminella handlingar som bryter mot lagar och rättssystemet. Personen i fråga ställs mot väggen och ifrågasätts ifall hen har begått dessa handlingar medvetet. Beroendet på svaret straffas personen. Helman menar att vissa beteenden i västerländska kulturer har övertid övergått från att vara illegala och straffbara till normala. Ett exempel på detta är homosexualitet. (Helman & Kirmayer, 2015) Denna teori av Helman, alltså “four zones of social behaviour” kommer att användas vidare i arbetet för att kunna förklara hur psykisk ohälsa och de olika beteenden kan uppfattas inom olika kulturer. Teorin har valts på grund av den anledning att den ger en tydlig inblick på hur olika beteenden kategoriseras. Liksom vilka beteenden kallas för vad i flera kulturer. Då syftet med arbetet är att undersöka dessa kulturer och den miljön i kontexten, blir denna teori mest relevant. Med hjälp av dessa ovan nämnda “beteenden” kan läsaren sätta resultatet av arbetet och teorin i ett perspektiv och hitta sammanhängande mönster mellan dessa.
2.2.2 Goffmans teori om stigma
Erving Goffman (1922-1982), en sociolog och antropolog tog bland annat ett speciellt intresse för fenomenet stigma. Utöver begreppets exakta betydelse (se centrala begrepp) preciserade han begreppet något ytterligare och menade att stigma är något som samhället anser sig vara avvikande hos en människa. Detta kan exempelvis vara att en människa säger att hen kan prata med “spöke” etc. Alltså människor med något sorts avvikande beteenden/egenskaper framställs oftast i olika kulturer som “icke fullt mänskliga”. Denna kategorisering
förekommer först genom en interaktion, ännu ett ämne Goffman intresserade sig för. Vid en interaktion, menar Goffman, mellan exempelvis två människor förväntas vissa egenskaper hos den andre som då hjälper människan att kategorisera och klassa den andre. När förväntningar inte bemöts riktigt som människan hade tänkt kan den andre räknas som en avvikande människa i sitt beteende och därmed kan stigma kring det startas. Goffman skriver vidare i sin teori att den faktiska identiteten är den identitet som individen själv besitter, medans den tillskrivna identiteten är grundad på hur en individ borde vara i relation till samhällets virtuella sociala identitet. Den differensen som då finns mellan den faktiska och tillskrivna identiteten kan göra så att en individ börjar leva i utanförskap samt avskärma sig från världen. Här formar Goffman då en teori kring stigma. Han beskriver tre olika typer av stigma. Den fysiska stigman, där människan har någon sorts kroppslig missbildning. Sen finns det en psykisk stigma. I den tolkas människas personliga karaktärs “fläckar” som något
onaturligt lidande, viljesvaghet och/eller bristande hederlighet. Enligt Goffman ansluter man sig till dessa egenskaper endast på grund av sitt förflutna. Liksom menar Goffman att i barndomen eller i tidigt vuxen ålder kan det ha, exempelvis, hänt något traumatiskt som då kan ha påverkat människan i hens senare liv. Detta kan bland annat enligt Goffman leda till alkoholism, radikal politiskt extremist
och/eller arbetslöshet. Den sista typen kallar Goffman som det tribala stigman. Den bildas på grund av ras, etnicitet, religion, sexualitet och/eller nation. Denna sorts stigma förmedlas dock från generation till generation. (Goffman, 2011) Goffmans teori om stigma behövs för besvara syftet då den ger en tydlig förklaring på vad stigma är och i vilka former den förekommer, något som vi kommer att stöta på under resultatdelen. Goffman, en känd sociolog, har då gett förklaring på detta och därför har denna teorin valts för att senare kunna vägas in i diskussion kring dess roll i olika kulturer vid tolkandet av psykisk ohälsa.
2.2.3 Teori om Stigma
Den tredje teorin som är ganska lik Goffmans teori är den som är formulerad av Bruce & Phelan (2011) om stigma. En exakt definition av begreppet är “ett sår” eller “ett brännmärke likt Jesus”. Men i ett socialt sammanhang innebär ordet hur medlemmar från olika sociala kategorier, om vilka de resterande människor har fördomar och stereotyper kring, förtrycks eller ses ner på. Den dömande och diskriminerande sociala gruppen består oftast av fler medlemmar och därmed är mer dominanta. Dessa stereotyper och fördomar skapas oftast kring de människor som på något sätt och vis avviker från kulturella normer och regler. Alltså skapas stigma då när någon individ avviker och går ifrån det samhälls accepterade “ normala beteende” och därmed agerar “onormalt” i förhållandet till samhällets förväntningar av ett beteende. Som tidigare nämnts leder detta oftast till att människan i fråga förtrycks och diskrimineras. Dessutom tillägger Bruce & Phelan att stigman uppstår endast då när en större del, och en dominant del av en befolkning uppvisar stereotypiska fördomar och därmed är anhängare till den sociala befolkningen som förtrycker.
Ett sammanfattat ord för en sådan social distinktion och förtryckning av de människor med ett avvikande beteende, och som på grund av det ses ner på, förklaras i en enda term, nämligen “stigmatisering”. (Bruce & Phelan, 2001)
3. Metod
Den metod som har valts för att samla in data är en kvalitativ
litteraturanalys/kunskapsöversikt. Eftersom syftet är att undersöka och presentera de olika sociala faktorer som spelar roll i hur psykisk ohälsa uppfattas och tolkas i olika kulturer, har författaren valt att använda sig av en kvalitativ metod där tidigare forskningsdel samt teoridelen består av vetenskapliga artiklar, men när det kommer till resultat/empiridelen så har författaren använt sig av dokumentärer. Den här uppsatsen är uppbyggd av både primära och sekundära källor. All tidigare forskning kring kulturell psykiatri var nedskrivet i vetenskapliga artiklar som i sin tur är sekundära källor och just därför har dessa valts att ta med. När det kommer till dem olika teorin av Goffman, Helman och Bruce & Philan är dessa tagna från primärkällor då teorierna är deras och är nedskrivna i deras egna verk/böcker vilket gör detta till en primärkälla. Resultat/empiridelen består av olika sorts dokumentärer som täcker in olika kulturer och deras tolkningar kring psykisk ohälsa. I dessa dokumentärer, som i sig är sekundära källor, har man genomfört både intervjuer med människor med egen erfarenhet, men även rent generellt visat hur olika kulturer hanterar psykisk ohälsa. Urvalet av dokumentärerna och
vetenskapliga artiklar samt hur metoden har varit för att handskas med dessa kommer bland annat att tas upp nedanför.
3.1 Datainsamling
Med syftet att avse samt undersöka olika kulturers synsätt och förklaringar på psykisk ohälsa har författaren med hjälp av en kvalitativ
kunskapsöversikt/litteraturstudie framställt uppsatsen. Detta för att den kvalitativa metodens syfte är just att framställa en kunskapsöversikt kring attityder,
uppfattningar och idéer kring sociala företeelser/fenomen. Alltså utformade litteraturstudien en integrerad kunskapsöversikt innefattande kvalitativa studier för att få en större helhetsbild för att studera syftet med uppsatsen (Mayring, 2008). Kunskapsöversikt kan egentligen definieras som en litteraturöversikt där metoden används för att hämta, sortera och analysera data. Liksom kan man på ett mer begripligt sätt jämföra olika texter och hitta teman som utreder syftet. Vid sök av tidigare forskning och teorier som understödja hur psykisk ohälsa tolkas i olika kulturer användes det därför vetenskapliga artiklar. Dessa var lätta att få tag på då Google Scholar var en digital plattform som gav tillfredsställande sökresultat. Varför just vetenskapliga artiklar valdes var på grund av att de innehåller främst den forskning som har sitt stöd i vetenskap och därmed ökar validiteten och tillförlitligheten av texten. Dessa artiklar har främst tagits fram genom sökmotorerna som bland annat google scholar, Malmö Universitets databas, Psycinfo och sciencedirect etc. Totalt har författaren använt sig av ungefär 33 olika artiklar. Sökorden som användes för att få relevanta sökträff var bland annat; “Stigma in non-western cultures” (279 000 träff), “ Cross culture psychiatry” (1 920 000 träff), “Stigma in different cultures around the world” (86 200 träff), “Stigma around mental illness in asia” (62 900 träff) etc. Med hjälp av dessa sökord kom det fram en massa sökträff som kom till nytta för min tidigare
forskningsdel och teoridel. Även de centrala begrepp och deras definitioner kunde lätt hittas bland dem olika vetenskapliga artiklarna.
Dock till resultat /empiridelen behövdes det en annan typ av material. Det räckte liksom inte med vetenskapliga artiklar. Här behövdes det en sådan material som innehöll bland annat egna upplevda erfarenheter. Därmed bestämdes det att
använda fyra olika dokumentärer till uppsatsen. I dessa dokumentärer intervjuades bland annat personer som har haft en egen erfarenhet inom ämnet och som kunde förklara synen på psykisk ohälsa i deras kultur. Eftersom det blev uteslutet att utföra egna intervjuer (se urval/avgränsningar avsnitt), används det istället redan inspelade intervjuer som ingick i olika dokumentärer och som gick enkelt att hitta på Youtube.com. Sökorden var bland annat; “Mental illness in Asia”, “Stigma around mental illness in developing countries”, “Mental illness in Africa”,
“Mental illness in Middle East” etc. Totalt användes det 4 intervjuer/dokumentärer för att besvara på resultatet av uppsatsen. Källorna presenteras i omgående texten. (Malik, 2020)
3.2 Urval/ Avgränsning
På grund av den rådande pandemin (COVID-19) uteslöts det att utföra egna intervjuer då enligt World Health Organisation skulle/bör alla ta ett ansvar och
utföra de förebyggande åtgärderna för att slippa spridningen av viruset. Bland åtgärderna ingick det att försöka stanna hemma och hålla social distans. (WHO, 2020) Därmed uteslöt jag att ta intervjuer. Ett alternativ hade varit att utföra intervjuerna genom andra plattform såsom skype, zoom etc. Detta hade dock varit både tidskrävande men även varit svår att tolka. Genom användandet av
dokumentärer blev det både smidigare och mindre tidskrävande. (Bryman, 2008) Urvalet av dessa dokumentärer skedde som så att vid varje sökträff lästes rubriken av dokumentären som hade mest “visningar” och som hamnade längst upp och därefter lästes även beskrivningar/kommentarer för att kunna få en bild på ifall materialet kan innehålla den empiri som har besvarat på frågeställningar. (Malik, 2020) Observera att orsaken bakom varför just dessa ovannämnda söktermer användes för empirin är med den anledningen för att försöka hitta dem egna upplevda erfarenheter som då sker i de olika världsdelarna som då även har hittats i tidigare forskningsdelen. Eftersom tidigare forskningsdelen tar upp de kulturer som bland annat råder i Asien, Afrika och Mellanöstern så har även söktermerna avgränsats/anpassats till dessa kontinenter. (Malik, 2020)
Urvalet av de vetenskapliga artiklarna, som då lade grunden till min tidigare forskningsdel, bestämdes i enlighet med Wengströms och Forsbergs (2015) teori kring hur ett urval kan ske när det kommer till forskningsbaserade artiklar. På detta sätt kan man få en forskningsöversikt kring det insamlade materialet.
Tillsammans kom Wengström och Forsberg fram till några steg som bör följas för att kunna effektivisera urvalet av material. I enlighet med deras instruktioner har detta arbetet skrivits. De menade att allra först skulle skribenten bestämma ett par sökord som hen ska söka vetenskaplig artiklar med (Se sökord i datainsamling). När dessa sökord är fastställda ska skribenten besluta ett par inklusionskriterier kontra exklusionskriterier så att hen vet vilka artiklar är relevanta till uppsatsen. ( Forsberg & Wengström, 2015). Vid sökträff skall skribenten (jag) läsa igenom abstract/sammanfattning av artiklarna och avgöra ifall artikeln innehåller de punkter som besvarar/förklarar mitt syfte med uppsatsen. (Malik, 2020) Några inklusionskriterier som har använts till detta arbetet är bland annat att undersöka endast vissa miljöer inom de olika länderna från de olika världsdelarna och deras kulturella perspektiv på psykisk ohälsa. Viktigt att notera här är att resultatet av undersökningen absolut inte generaliserar ett helt land och/eller kontinent. Resultatet och de exemplena som ingår i det är endast ett nedslag i en kulturell kontext. De är bara några tydliga exempel från ett kultur och ingen generalisering. (Malik, 2020)
Att undersöka alla länder/kulturer och deras syn på psykisk ohälsa skulle vara för brett och omöjligt att ta upp i examensarbetet. Därmed blev detta då en
exklusionskriterie, att liksom inte ta upp alla miljöer och deras rådande kulturer samt deras uppfattningar om psykisk ohälsa. Urvalet av länderna/kulturerna har skett slumpmässigt och de miljöer som har tagits upp i resultatdelen är dem som hamnade först i sökträffen vid sökandet av intervjuer och dokumentärer. Dock var en av inklusionskriterierna att först och främst hitta dem miljöer och kulturer som finns i de länder som ligger i Asien, Afrika eller Mellanöstern då det är dem kontinenterna som är mest befolkningsrika och som har en diverse syn på psykisk ohälsa och därmed lockar ett personligt intresse. Dessutom har tidigare forsknings delen bestått av den forskning som har genomförts i de ovannämnda
kulturer som gäller i vissa miljöer inom olika länder vilka i sin tur ligger i de ovannämnda världsdelarna. (Forsberg & Wengström, 2015; Malik, 2020)
3.3 Dataanalys / Databearbetning
Forskaren och författaren Bryman (2008) förklarar hur en analys sker av olika sorts material. Som tidigare nämnts så har jag använt mig utav sekundära källor såsom vetenskapliga artiklar, men till min empiri del så valde jag istället att ta hjälp av dokumentärer där bland annat människor med egen erfarenhet
intervjuades. Att få kunna höra och se, i dessa dokumentärer, vad dessa människor har att säga om deras kulturs uppfattning av psykisk ohälsa gav en bättre
förståelse och inlevelse till hur det verkligen ser ut. När det kommer till självaste bearbetning av det insamlade materialet använde författaren Brymans
instruktioner kring hur en kvalitativ litteraturstudie/kunskapsöversikt bör ske. Den data och material som hittades lästes igenom flera gånger. Som tidigare nämnt, lästes varje forsknings abstrakt allra först och därefter hela artikeln ett par fler gånger för att få en helhetsuppfattning. Därefter lästes texten en gång till, lite mer långsammare och detaljerat. Här skulle olika teman plockas ut som var antingen upprepande eller avgörande för besvarandet av mitt syfte. ( Bryman, 2008) När det kommer till analysen och bearbetning av dokumentärerna fortsatte författaren att följa efter Brymans (2008) instruktioner. Varje intervju och dokumentär hördes minst två gånger med flera pauser. Den första gången
lyssnades materialet utan några pauser för att få en helhetsbild. Den andra gången pausades dokumentären för att kunna fånga upp detaljerna, liksom vad som sägs och uttrycks. Här analyserades och observerades även gester och sätt att uttrycka sig för att kunna hitta underliggande meningar och för att få en kunskapsöversikt. (Bryman, 2008). Vidare, när vissa teman hade upptäckts, valdes vissa citat ut som då bäst representerade och förklarade situationen när det kommer till hur psykisk ohälsa uppfattas och tolkas inom olika kulturer (Bryman, 2008).
3.4 Etiska överväganden
I detta arbetet har skribenten förhållit sig till de forskningsetiska principerna som är presenterade av Polit och Becks (2012). Alltså har de artiklar som valts ut för arbetet varit vetenskapligt granskade och genomlästa flera gånger. Även
författarna till dessa artiklar har tagit hänsyn till forskningsetiska principer. Vidare finns det andra etiska regler som behöver följas. Exempelvis kan det inträffa att en forskning redovisar resultat som inte tillräckligt förstärker det argumentet som vill framföras, och då är det fortfarande väsentligt att förhålla innehållet till sanningen, alltså redovisar den sanna informationen och inte ljuga om det för att inte riskera att förlora validiteten och tillförlitligheten. Vidare ska det vara lätt att öppet redovisa metod och resultatdelen. Skribenten (jag) ska kunna leta fram varifrån viss och specifik information har tagits, så att tillförlitligheten av innehållet kan bevisas. Det är dessutom viktigt att starkt låta bli från att stjäla någon annans forskningsresultat och även vara rättvis till en annans
forskningsresultat genom att opartiskt redovisa det. (Polit & Becks, 2012)
Eftersom vissa intervjuer kommer att redovisas i resultatdelen/diskussionsdelen är det ytterst viktigt att citera rätt och inte lägga till eller ta bort ord från deras
meningar och uttryck. Dessutom blir det också viktigt senare i resultatdelen att endast ta upp informanternas namn om det har gjorts i dokumentärfilmerna
och/eller i intervjuerna på grund av integritet säkerhet. Ifall deras namn står med i filmerna så antas det att det är grön signal till att använda deras information. (Bryman, 2008)
4. Resultat & Diskussion
I det här avsnittet presenteras ett resultat av vad som har tagits upp i dem olika dokumentärerna (Se referenslista). Dessa dokumentärer, som det tidigare har nämnts, täcker uppsatsens empiridel/resultatdel där både syftet och
frågeställningar av arbetet kommer att besvaras. I varje dokumentär har bland annat ett x antal personer med egen erfarenhet intervjuats. Dessa personer kan bland annat vara före detta patienter,psykologer, eller behandlare som då har något att berätta till världen om hur deras kultur tolkar och bearbetar psykisk ohälsa samt stigmans roll i det hela. Kort sagt består resultatet av det som har funnits i dessa dokumentärer och som då allra bäst besvarar på uppsatsens syfte
(Malik,2021).
Strukturen för det här avsnittet ser ut som följande. Författaren har valt att
tillsammans med resultatet även ta upp en analys där en massa kopplingar mellan tidigare forskning och teorier (se tidigare forskning & teori) kommer att göras. På detta sätt kan läsaren dra paralleller och se ett rött tråd. I slutet av det här avsnittet följer en metoddiskussion del och en resultatdiskussion med syfte att “röra ihop degen” samt även diskutera nya uppfinningar som har gjorts med hjälp av dessa dokumentärer .
4.1.1 Ett socialt experiment i Singapore
Singapore, ett land i Asien med cirka 5,7 miljoner invånare (2018), har ett kulturell rikt land med olika syn på psykisk ohälsa (notera att följande resultat är bara ett nedslag ur en kulturell kontext och ingen generalisering av landets syn på psykisk ohälsa). I ett försök att få en generell inblick på hur samhället tolkade psykisk ohälsa, utförde NCSS (National Council of Social Service) ett experiment i Singapore (2018). I det sociala experimentet valdes det ut slumpmässigt ett par deltagare som enskilt besvarade på frågorna relaterade till psykisk ohälsa. Vid ett tillfälle frågar intervjuaren deltagarna om de skulle någonsin kunna anställa en person med psykisk ohälsa. En av deltagarna besvarade frågan med följande ord;
“ Either they hurt themselves or they’re gonna hurt someone else”. Vidare säger samma deltagare; “... Who in the right sense would really want to take you?”. (NCSS, 2018)
I tidigare forsknings avsnittet togs det upp hur samhället ser på människor med psykisk ohälsa. I många kulturer ansåg man att människor drabbade med psykisk ohälsa var mer benägna till våld och aggression. Detta påstående stämmer överens med det påstående som sades i tidigare forskning. Här menar deltagaren att
människor med psykisk ohälsa kan vid en anställning, antingen skada sig själva eller någon annan och därmed fortsätter deltagaren att uttrycka stigma genom att påstå att vem i sitt “rätta sinne” skulle vilja anställa en person med psykisk ohälsa. Även detta fenomenet har tagits upp i tidigare forskning. Liksom menade Weiner (1995) att på grund av den existerande stigma i ett samhälle kan det bli svårt för människor med psykisk ohälsa att få bland annat en anställning och/eller en arbetstjänst.
I fortsättningen av intervjun, frågar intervjuaren deltagarna hur de skulle reagera om de fick reda på att någon i deras familj lider av psykisk ohälsa. På detta besvarar en av deltagarna följande (NCSS,2018);
“If possible, I would just stay away as far as possible.” Nästa deltagare säger följande;
“ ...this crazy person, better not to go near him.”
Alltså säger en av deltagarna bland annat att hen skulle hålla sig borta så gott som det än bara går från den familjemedlemmen som är drabbad av psykisk ohälsa. Den andra deltagaren kallar dessutom den här “familjemedlemmen” för “galen” och att det är bäst om man inte ens går i närheten av den personen. Dessa två påståenden är utmärkta exempel på hur stigma ser ut. Liksom, så som det har nämnts tidigare i forsknings delen, är det ganska självklart hur psykisk ohälsa tillbringar stigma för den drabbade. Många människor väljer att utesluta den psykisk sjuke genom att hålla sig borta från hen och inte minst ens egen familjemedlem. Även om det är en hypotetisk situation som har givits till deltagarna så är det ändå deras inre syn som kommer till ytan. Så när den andra deltagaren väljer att kalla sin psykisk sjuke “familjemedlemmen” för “galen”, så formas det en viss uppfattning om hur vissa kulturer i Asien ser på detta
fenomenet. Liksom hur vissa människor uppfattar psykisk ohälsa. Goffman (2011) diskuterade just detta och menade att när en människa sticker ut från det normala och avviker så kan det framställas i olika kulturer som att individen “icke är fullt mänsklig” (Se teoridelen). Att kalla en individ för “galen” pekar just på detta. (Goffman, 2011)
En tredje deltagare i experimentet väljer dock att säga följande (NCSS,2018); “ The bridging needs to be the family and not a stranger. I believe people in our culture need to get educated about mental health and take more interest in it.”
Alltså menar denne deltagaren att det är familjen som ska hjälpa den drabbade familjemedlemmen över bron och därmed vara stödet. Det är liksom familjens uppgift och inte en främlings. Detta påståendet är också ett utmärkt exempel på att det är inte alla människor som i det rådande kulturen behöver dela samma
värderingar. Liksom att alla behöver inte dras över en kam. Dock pekar det ovanstående påståendet åt att familjens roll i psykisk ohälsa är väsentlig. Liksom såsom det har nämnts i tidigare forskningsdelen, så existerar det en viktig roll av familjen och hur dem bland annat ser på psykisk ohälsa i dem flesta Asiatiska kulturer. (Tsang & Corrigan & Chan, 2006) (NCSS,2018)
4.1.2 En intervju i “darga”
Indien är ett av världens mest befolkningsrika landet med ungefär 1,4 miljarder invånare. Landet ligger i Asien och har ett stort utbud på flera kulturer.(BBC, 2020) Indien är dessvidare ett väldigt stort land som består av både storstäder,
småstäder men även byar. I en dokumentärfilm tar VICE News (2015) sig till en av Indiens mest besökta “darga” ( = religiös tempel), som ligger strax utanför huvudstaden Mumbai i en by. Här tar sig flera människor för att få behandling av sina symtom. I dokumentären filmas denna “darga” och ex-patienter intervjuas för att få en bild av hur psykisk ohälsa behandlas i många delar av Indien. Notera att följande citat och resultat inte representerar synen på psykisk ohälsa i hela landet/kontinenten, då dokumentärens avsikt är att just presentera dem områden i Indien som har en “avvikande och speciell” syn på psykisk ohälsa. (VICE News, 2015)
Till denna “darga” kommer det främst dem människor som vill få en behandling till deras psykiska sjukdomar. Dessa besökare besöker denna darga för att få tag på religiösa “healers” som kan “bota” deras psykiska sjukdomar, något som nämns vara väldigt vanligt i majoriteten av den Asiatiska kulturen (se tidigare forsknings delen). Programledaren säger i dokumentären (VICE News, 2015);
“ For centuries mental illness in India has been associated with the supernatural. Many believe that it is the result of black magic, divine retribution or demonic possession.”
Alltså har det i flera århundraden existerat i Indien en uppfattning om att psykisk ohälsa är direkt relaterat till det övernaturliga eller svart magi, enligt
intervjupersonen. Det kan också ha något att göra med Guds straff och
vedergällning. Detta är då ett påstående som antropologerna Fabrega (1991) och Raghuram & Raghu (2004) diskuterade om. Att det liksom finns i dem Asiatiska kulturer, och där bland annat i den indiska kulturen, en uppfattning om att psykisk ohälsa är egentligen något övernaturligt. Alltså att några “demoner” har tagit över en individs kropp och därför beter sig individen avvikande och därmed onormalt. Eftersom kroppen och själen inte går att separera och är liksom oskiljbara, enligt den indiska kulturens uppfattning av psykisk ohälsa, så kan den även botas. (Se tidigare forskningsdel) Fabrega påpekade specifikt att i många Asiatiska kulturer anses psykiska sjukdomar som att vara psykosomatiska. Detta är något som belyses i dokumentärfilmen, när en av “healers” intervjuas. Hen påstår att psykiska sjukdomar går att botas med fysiska ritualer däribland annat citron används för att utföra en viss ritual. Hen säger följande (VICE News, 2015);
“This is where the limes are cut and all illness and demons leave. One is healed with these limes and all troubles are taken away.” Vidare fortsätter programledaren att prata om den stigma som enligt hen existerar i den indiska kulturen när det kommer till psykisk ohälsa. Hen säger följande;
“...it is believed that mental illness is untreatable and a sign of weakness. As a result very little mental health care is offered and patients are considered degenerates. So with the lack of proper medical treatment or education, faith healers fill the gap and these misconceptions exist.”
Alltså finns det en uppfattning om att psykisk ohälsa är icke behandlingsbart och den som har den är svag. Som ett resultat av detta får denna psykiatriska fält en
