Hållbar utveckling är viktigt!

(1)

Fakulteten för Lärande och Samhälle

VAL-projektet

Examensarbete

15 högskolepoäng

HÅLLBAR UTVECKLING ÄR VIKTIGT!

Elevenkät från årskurs 6 om deras tankar och delaktighet kring

hållbar utveckling

SUSTAINABLE DEVELOPMENT IS IMPORTANT!

Student survey from year 6 of their thoughts and participation in

sustainable development

Margareta Hovmöller

(2)

(3)

Abstrakt

Den här studien undersöker elever genom en enkätundersökning i årskurs 6 om deras förståelse för hållbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet är också att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Det som framkommer i enkätundersökningen analyseras och den visar på ett stort intresse från elevernas sida. Studien visar att begreppet hållbar utveckling är otydligt för eleverna, även om de har arbetat med en del av de olika områdena under terminen. Redan 1987 fastställdes det i Brundtland kommissionen begreppet hållbar utveckling och vad det står för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya Läroplanen från 2011. Det är en diskrepans mellan Läroplanen och elevernas kunskap om begreppet. I den avslutande diskussionen problematiseras genus, delaktighet och föräldrarnas engagemang.

(4)

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning 7

2 Problemformulering och syfte 8

3 Litteraturgenomgång 8 3.1 Flera konferenser 8 3.2 Läroplanen 2011 9 3.3 Tidigare forskning 10 4 Empirisk undersökning 13 4.1 Ansats 13 4.2 Metod 14 4.3 Urval av informanter 14 4.4 Förarbete 14 4.5 Genomförandet 15 4.6 Efterarbete 15 4.7 Etik 15

5 Resultat och analys av elevenkät 16

6 Avslutande diskussion 22

6.1 Metodkritik 24

6.2 Ytterligare forskningsfrågor 24

7 Litteraturförteckning 25

(6)

(7)

1. Inledning

Jag är lärare i svenska som andraspråk och har undervisat i grundskolan sedan 2000. Min utbildning är svenska som andraspråk till årskurs 9, svenska och matematik upp till årskurs 6. Idag arbetar jag med nyanlända elever i årskurserna 1-6. Under de senaste två åren har jag läst halvfart inom VAL-projektet för att få en lärarexamen. I mina tidigare arbeten har jag valt att skriva utifrån andraspråkselevens perspektiv, och det har gett mig bra kunskap inom det ämnet som jag arbetar dagligen i, men nu vill jag skriva om hållbar utveckling. Jag har valt att göra en enkätundersökning i två klasser i årskurs 6 och sammanställt elevernas tankar och förståelse för begreppet hållbar utveckling. En av eleverna har på sin enkät skrivit på sista sidan: Hållbar utveckling är viktigt! Och det tycker jag också och valde att ha det som titel på min uppsats.

Min val var tämligen lätt, jag är själv mycket intresserad av hållbar utveckling, både som privatperson såväl som i min profession. Intresset för hållbar utveckling grundar sig dels på en rädsla som jag bär på och dels på optimism, det låter kanske märkligt, men jag ska försöka förklara. Vi behöver alla ta ett större ansvar för vår jord, och då inte bara ur miljöperspektiv, vilket är det som man kanske först tänker på, utan även ur sociala och ekonomiska hänseenden. Allt hänger ihop, och Skolverkets definition ur Läroplanen från 2011 är att begreppet hållbar utveckling står på tre ben, den ekonomiska, ekologiska och sociala. Det blir problematiskt när det står att vi ska arbeta med hållbar utveckling i våra styrdokument, när vi lärare inte fått det ordentligt förankrat och heller ingen speciell utbildning.

Vi behöver få eleverna med oss, en lärares uppgift är inte bara att lära ut, utan att få eleverna att vilja lära sig menar Persson och Persson (2011). De behöver få kunskap om vår jord, med alla de aspekterna inom hållbar utveckling som finns. Jag menar att vi lärare måste börja diskutera det med våra elever ännu mer än vad vi gör nu. Det är nödvändigt att arbeta med det, och jag anser att vi behöver få in begreppet och tänket mer i skolan. Men det kan också vara så att eleverna redan har arbetat med hållbar utveckling i alla fall till viss del, men använder inte just de orden, vilket visade sig i min enkät.

(8)

2. Problemformulering och syfte

Syftet är att undersöka elevernas förståelse av begreppet hållbar utveckling och

elevens egna tankar om delaktighet i hållbar utveckling.

Studien kommer att utgå från följande frågor:

• Hur förstår elever i årskurs 6 begreppet hållbar utveckling?

• Hur tror elever i årskurs 6 att de kan bli mer delaktiga i lärande om

hållbar utveckling?

3. Litteraturgenomgång

3.1 Flera konferenser

Som begrepp är hållbar utveckling en konsekvens av många års konferenser. Internationella deklarationer har påverkat beslut om lärande i skola för hållbar utveckling. FN har förklarat att åren 2005-2014 är ett årtionde för hållbar utveckling i all utbildning. Regeringar i hela världen ska under decenniet integrera hållbar utveckling i skolan på alla utbildningsnivåer. Genom fattade beslut inom EU och en ambition från Sveriges regering ska svenska skolelever få undervisning i hållbar utveckling och kunskap om den ekologiska, ekomiska och sociala aspekten som hållbar utvecklingen vilar på.

För ungefär 40 år sedan, 1972, vid den så kallade Stockholmskonferensen, skedde något som kan betraktas som en politisk innovation. Man försökte behandla svält, fattigdom och miljöproblem vid ett och samma tillfälle. Stockholmskonferensen gav senare upphov till ett antal av FN initierade kommissioner eller utredningar, och den s.k. Brundtland kommissionen kom till år 1987. Gro Harlem Brundtland rapporterade sina slutsatser i rapporten ”Our Common Future”, den rapporten som senare kom att uppfattas som ett genombrott för begreppet hållbar utveckling. Här lanserades hållbar utveckling visserligen inte för första gången, men aldrig tidigare med ett sådant internationellt genomslag, hävdar Andersson och Jagers (2008).

(9)

En utveckling som tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Brundtland kommissionen (1987).

Social utveckling

Ekonomisk utveckling Ekologisk utveckling

Figuren visar det vanligaste sättet att illustrera hållbar utveckling såsom idén formulerats av Brundtland kommissionen (1987). Den ekonomiska delen är varor och tjänster, både mellan människor, företag och länder, och vad konsekvenserna blir för miljö och människor om vi väljer det ena eller det andra. Det livsuppehållande är kopplat till den ekologiska delen, där jorden, atmosfären, den biologiska mångfalden och vattnets kretslopp i huvudsak dominerar. Den sociala aspekten är förhållanden mellan människor, mellan människa och samhälle. Det handlar om våra rättigheter, men även om våra skyldigheter.

Under toppmötet i Johannesburg 2002 bestäms att de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter på all utveckling måste integreras. Mötet resulterar i en politisk deklaration och en genomförandeplan för hållbar utveckling. Åren mellan 2005-2014 kallad Dekaden, ska undervisningen präglas av olika perspektiv på hållbar utveckling menar Andersson och Jagers (2008). Det gäller för alla lärare och all undervisning världen över.

3.2 Läroplanen 2011

I den nya Läroplanen för grundskolan från 2011, Lgr 11 även kallad, står det tydligt att läsa under övergripande mål och riktlinjer, att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. Det ska genomsyra alla ämnen och ge eleverna överblick och sammanhang och både genom det historiska, miljö- och internationella perspektivet ska eleverna få kunskap och förståelse om hållbar utveckling.

(10)

Läroplanen har försökt att knyta samman olika synvinklar genom att tydligt visa att skolans uppdrag är dels att ge det historiska perspektivet och en förståelse för samtiden och även få beredskap inför framtiden. Ett annat av skolans uppdrag är att ge eleverna möjligheter att både ta ansvar för och skaffa sig ett förhållningssätt till såväl inhemska som globala frågor genom ett miljöperspektiv. Etiska ställningstagande är av betydelse för mycket som sker i skolan och där menar Lgr 11 att skolan ska stödja elevernas förmåga att göra sina egna personliga val.

I Globala Skolans (2012) rapport om lärande för hållbar utveckling i styrdokumenten i Läroplanen från 2011, betonas vikten att sätta de globala frågorna på agendan, ofta ur den entreprenörella synvinkeln. De tre hörnstenarna i hållbar utveckling är de ekologiska, ekonomiska och de sociala bitarna som tillsammans bildar en helhet. Det livsuppehållande är kopplat till den ekologiska delen, där jorden, atmosfären, den biologiska mångfalden och vattnets kretslopp i huvudsak dominerar. Den ekonomiska delen är varor och tjänster, både mellan människor, företag och länder, och vad konsekvenserna blir för miljö och människor om vi väljer det ena eller det andra. Slutligen, den tredje delen i hållbar utveckling, är de sociala aspekter och förhållanden mellan människor, mellan människa och samhälle. Det handlar om våra rättigheter, men även om våra skyldigheter.

För dagens elever är det inte att lära sig en mängd nya kunskaper i olika ämnen, utan nu är det mer att bli en tänkande världsmedborgare. Med förståelse för andra människor, kunna föra ett samtal och få kunskap om hur olika val påverkar människor och miljö på kort och längre sikt, Björneloo (2008).

Delaktighet är grunden för ett aktivt medborgarskap, skriver Världsnaturfonden på sin hemsida, och menar om människor får möjlighet att ta eget ansvar kan det påverka utvecklingen positivt.

3.3 Tidigare forskning

Skola och utbildning är en förutsättning för att arbetet med ett hållbart samhälle ska fungera. I skolans arbete med att kunna läsa, skriva och räkna läggs grunden för demokratiska system som kan arbeta med hållbara utvecklingsfrågor menar Persson och Persson (2011). Målet för hållbar utveckling är social rättvisa, inflytande och fördelning av makt i det lokala samhälle men också nationellt och internationellt oberoende av var i världen vi lever, oberoende av kön

(11)

och etnisk tillhörighet. Ekonomisk och social utveckling måste dock vägas mot jordens ekologiska förutsättningar, dvs. hur mycket jorden kan bära. I den demokratiska processen krävs att viktiga samhällsgruppers roll stärks. Engagemang från olika samhällsgrupper är nödvändigt i arbetet för hållbar utveckling (ibid)

Enligt Hargreaves (2004) är det i kunskapssamhället viktigt att även göra föräldrarna delaktiga och se dem som tillgångar till elevens lärande.

Undervisningen om hållbar utveckling måste dels ha med frågor som engagerar eleven och dels behöver eleverna bli utmanande att se utifrån flera perspektiv visar Öhmans avhandling (2012). Studien visar att det är pedagogens engagemang och förmåga att utmana eleverna genom att ifrågasätta elevers tankar som gör störst skillnad. Istället för att diskussionen ska sträva efter konsensus frågar man sig, om det inte är just oenigheter hur man ser på förhållanden i världen som ska vara startpunkten för lärande kring hållbar utveckling. För att en undervisningssituation ska bli lyckad måste relationen mellan lärare och elev baseras på ett ömsesidigt förtroende. Det förutsätter också att läraren är relationellt kompetent menar Aspelin (2010).

Lundegård (2007) och flera forskare pekar på att utbildning är en nyckelfaktor för att kunna få en hållbar värld. Alltfler pekar på att med en pluralistisk syn på lärandet för hållbar utveckling blir det viktigt att låta alla individer göra sina röster hörda och möjlighet för alla att delta i en demokratisk diskussion vad som är värt att prioritera nu och i framtiden (ibid). Pluralism kan bäst definieras genom att ständigt befinna sig på väg i en demokratisk process, där målet, paradoxalt nog, är det oförutsägbara. Utgångspunkten för Lundegårds studier blir att hållbar utveckling är en fortgående lärandeprocess där människor tillsammans möts och skapar innehållsfokus för frågorna. Då blir undervisningen och lärande kring hållbar utveckling att ge elever möjlighet att delta i den processen.

En som också är förespråkare av det pluralistiska synsättet är Öhman (2012) som betonar vidden av att förbereda eleverna genom att främja elevernas kritiska tänkande och på så sätt få igång deras demokratiska handlingskompetens. Det är den pluralistiska styrkan som i en undervisning gör eleven förberedd för ett liv efter skolan som en sann demokrat. I framtiden kommer en sådan kompetens att bli viktig. Då de hållbarbara värden hela tiden blöts och stöts i diskussion kan det pluralistiska synsättet vara vidsynt och tillåta att både skillnader och konflikter uppstår.

(12)

Ett kännetecknade drag för kunskap i sig är att människan ska skaffa sig ett bättre liv, både som individ och i kollektivet. Det är en strävan som funnits i människans historia under årtusenden menar idéhistorikern Gustavsson (2003). Frågan om vilken kunskap som är den mest betydelsefullaste går som en röd tråd genom tiden. I 1994-års läroplan etablerades de s.k. F:n; fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet. Det var ett försök till att vidga begreppet kunskap i skolans värld till det som sker ute i samhället där det har fått en allt viktigare roll att spela. Det finns två helt skilda ingångar på kunskap. Det ena sättet är att se kunskap som något objektivt, att eleven ska lära in kunskap till exempelvis ett prov. Medan det andra sättet är att få eleven motiverad och väcka intresse och sätta igång processer av kunskap och lärande. Vad är det då som skapar ett intresse? Det är ett personligt ställningstagande och kan vara skiftande. Viljan efter kunskap måste ha en personlig förankring för att upplevas stimulerande. För att kunskap ska väcka intresset krävs både undran och förvåning och i relationen mellan det som är bekant och obekant (ibid).

Man kan säga att kunskap kan förändra oss, genom att vi reflekterar, blir berikade och ser andra människor på ett helt nytt sätt menar Liedman (2011). Mycket av det vi lär oss försvinner, men en del bär vi med oss genom livet. Det kan ha gett oss ett helt nytt sätt att tänka, kan ha rubbat vår världsordning eller bara öppnat vårt sinne. Det är den goda bildningen som hänger ihop med den sortens aktivitet. Elevernas egen insats krävs förstås och då är det inte ”pluggandet” som räknas, utan mer den erfarenhet som kommer av insikt. Ellen Key var tidigt ute med att ifrågasätta lärdom. Hon menade att lärdom var det som eleverna lärt sig genom böcker och dylikt. Hon framhöll bildningens värde, det som eleverna personligen tagit till sig och kunde använda sig av i livet. Ellen Keys definition om bildning är klassisk:

Bildning är vad som finns kvar när vi glömt det vi lärt.

I skolans värld menar Björneloo (2011) att undervisning för hållbar utveckling bör sammanfattningsvis karaktäriseras av att;

• Hållbar utveckling är integrerat i alla ämnen och undervisningen har ett helhetsperspektiv. • Alla olika synsätt, värderingar och åsikter ska beskrivas och sedan granskas, debatteras och testas.

(13)

• Undervisningen strävar mot att eleverna utvecklar kritiskt tänkande och en vilja att lösa problem.

• Demokratiska processer genomsyrar utbildningen.

• Utbildningen har både ett lokalt och ett globalt perspektiv.

• Eleverna får aktivt arbeta med alternativa framtidsvisioner och de får visualisera olika besluts konsekvenser på lång och kort sikt.

• Dåtid, nutid och framtid vävs ihop, för att eleverna ska få en historisk förståelse.

4. Empirisk undersökning

I denna del av uppsatsen presenteras den empiriska undersökningen som i två grundskoleklasser i årskurs 6 utgörs av en enkätundersökning.

4.1 Ansats

Den fenomenografiska forskningen har jag blivit inspirerad av och kommer använda mig av den när jag beskriver respondenters uppfattning om begreppet hållbar utveckling. Ference Marton formade den fenomenografiska pedagogiken under 1970-talet. Han var verksam i INOM-gruppen (Inlärning och Omvärdsuppfattning i Göteborg). Den fenomenografiska studien har inte något direkt system, utan det är respondenters beskrivningar som lyfts fram. Det finns en mängd beskrivningskriterier, alla kategorierna ska ha en tydlig koppling till undersökningen och den logiska relationen ska vara uppenbar. I fokus sätts att kartlägga varianter och det är respondentens upplevelser och erfarenheter som ska tydliggöras, det är viktigt att se hur de är och hur de ser ut. Det är väsentligt att forskaren intar motpartens plats och försöker se situationen med deras ögon och uppleva erfarandet ur deras synvinkel menar Marton och Booth (2000). Under de olika momenten som jag som forskare undersöker måste jag vara medveten om vikten att ta ett steg tillbaka från min egen upplevelse.

(14)

Det fenomenografin begränsar sig att plocka ut ett visst antal beskrivningar och i dem finna variationer. Ett annat perspektiv inom fenomenografin är att undersöka vad respondenten anser och inte söka efter rätt eller fel.

4.2 Metod

Jag har genom litteraturstudier gått igenom tidigare forskning och sökt på Internet efter lämpliga sidor. Med enkäten ville jag veta hur eleverna uppfattade hållbar utveckling. Det var fasta frågor där respondenten skulle svara med egna ord. På någon fråga var det med ja eller nej. Valet av metod har jag gjort utifrån problemformuleringen för undersökningen.

4.3 Urval av informanter

Jag valde ut två klasser i årskurs 6 med totalt 32 elever i en F-9 skola i södra Sverige. Av dessa var det 31 som hade med sig informationsbrevet med godkännande från föräldrar tillbaka till skolan. Dagen då jag genomförde enkäten var inga frånvarande. De som deltog i enkäten var 12 flickor och 19 pojkar. Ingen av eleverna har svenska som andraspråk.

4.4 Förarbete

Jag valde att göra en elevenkät av elever i två klasser i årskurs 6. Föräldrarna informerades genom ett brev (bilaga A) där jag frågade om eleverna fick delta enligt autonomikravet menar Hartman (2003). Jag informerade eleverna vad materialet skulle användas till och de fick även möjlighet att fråga. För att minska risken för identifiering har jag valt att inte namnge skolan. Jag informerade lärarna om syftet med min undersökning och rektorn på skolan informerades också.

Elevenkäten (bilaga B) består av sju frågor. En av frågorna skulle besvaras bara om respondenten svarat Ja på den föregående frågan. Svaren var i form av fritt skrivna meningar. Det var gott om plats och det fanns ytterligare skrivplats på sista sidan. Jag ville ha information om respondenten var en flicka eller pojke, i övrigt var enkäterna anonyma.

(15)

4.5 Genomförandet

Insamlandet av data genom enkäten har skett med inriktning på att belysa respondenters olika sätt att erfara själva fenomenet hållbar utveckling. Jag inledde med att kort redogöra för studien. Jag påminde om att de inte skulle skriva namn utan bara ringa in vilket kön de tillhör. I min forskning kan det vara av intresse vilket kön eleven tillhör. Jag kontrollerade vid insamlandet av enkäten att eleven hade ringat in rätt kön. Jag var med under lektionen då enkäten fylldes i och kunde då förtydliga frågorna. De fick god tid på sig och det var inga störande moment i klassrummet vid tidpunkten. Ingen tittade på vad den andra skrivit utan alla var fullt koncentrerade med sitt eget skrivande.

4.6 Efterarbete

Jag har sammanställt enkätsvaren och även tittat på hur flickorna respektive pojkarna svarade och dragit jämförelser.

4.7 Etik

Det är särskilt viktigt, i forskning med människor, att skydda individen. Att delta i en enkätundersökning ska inte ge upphov till några negativa konsekvensen för respondenterna. Eleverna är anonyma och jag har heller inte namngett skolan. När uppsatsen är godkänd kommer jag att förstöra elevenkäterna. I uppsatsen har jag följt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2013) i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Forskningskravet är att utföra viktig och kvalitativt god forskning och ha ett individskyddskrav för individen.

(16)

5. Resultat och analys av elevenkät

I min enkätundersökning om hållbar utveckling var det totalt 31 elever som svarade, 12 flickor och 19 pojkar. Det var två klasser från årskurs 6 och jag valde att titta på båda klasserna samtidigt, och inte urskilja någon av klasserna. Däremot särskilde jag vad flickorna respektive pojkarna svarade. Ur ett genusperspektiv visade det sig vara intressant. Som det visar sig i resultatet svarade flickorna överlag mer utförligt, och det återkommer jag till i min diskussion.

Jag har valt att lyfta ut några av svaren, dels för att de är intressanta utifrån min frågeställning och dels för att det skulle bli för mycket att läsa om jag skrev ner alla svar.

I mitt resultat har jag valt att samtidigt skriva min analys. Anledningen är dels för att det kändes naturligt att skriva analysen efter resultatet, och dels för att bespara läsaren en massa onödigt läsande när samma frågeställning dyker upp två gånger. Med förhoppning att det blir tydligt och med en klar skillnad mellan resultat och analys.

I fråga 1 vad eleven tror att hållbar utveckling är för något svarade pojkarna bland annat ”man ska lyckas”, ”man ska ha en bra utveckling”, ”vara lika och berätta vad man tycker” och ”inte kör bil så mycket så får man bättre miljö och det blir hållbar utveckling”. Det vanligaste svaret bland pojkarna var ”ingen aning” (11 pojkar), vilket blir 57 %.

I samma fråga svarade flickorna bland annat ”jag tror att det är när man utvecklas”, ”jag tror att det handlar om samhället, om man provar något måste man se om det funkar i längden”, ”jag tror att det är att vi ska vara rädda om miljön och tänka på hur andra har det”, ”att allt går som det ska i vår utveckling, att jorden blir en bra plats att leva på med bra regler och att alla får en egen vilja t ex”. Ingen av flickorna svarade ”ingen aning”.

Analys: I den här inledande frågan till eleverna, vad hållbar utveckling är, var det många som inte alls kände till begreppet. Pojkarnas okunskap, eller möjligen brist på motivation att skriva ner något, var stor. Alla flickorna skriver däremot vad de tror eller anser om begreppet. Deras svar är relativt nära själva definitionen enligt Brundtland kommissionen: en utveckling som

tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. I de flesta svaren skrev pojkarna om sig själva medan

(17)

I fråga 2 skulle eleven svara på om de arbetat med hållbar utveckling i skolan. Det blev 6 Ja-svar från pojkarna och 9 Ja-Ja-svar från flickorna. 13 pojkar Ja-svarade Nej på frågan och 3 flickor.

Analys: Om man räknar alla Ja-svaren blir det 48 %, och alla som svarade Nej på frågan är det 52 %. Om vi delar upp könen och utgår ifrån flickorna var det 75 % av flickor som svarade att de arbetat med hållbar utveckling i skolan, medan det blir 32 % av pojkarna som svarade att de arbetat med det. Det är samma sak i den här frågan som i den inledande frågan, det kan vara så att eleverna hört/ inte hört begreppet hållbar utveckling, och därför svarar de som de gör. Trots det är det ändå så många som 75 % av flickorna som menar att de arbetat med det, och bland pojkarna är det 32 %. Överlag svarade flickorna mer utförligt och inte så många ”vet inte” som pojkarna.

Följdfråga till fråga 2, och i denna fråga var det bara de elever som svarat Ja på frågan om de arbetat med hållbar utveckling som skulle svara. Följande ord och begrepp kunde de använda sig av:

Mänskliga rättigheter Globalisering

Fördelningsfrågor Arbetslöshet

Våldet i samhället Livsstilar

Energiförbrukning Jämställdhet

Förbrukning av naturreserver Konsumtion

Ekologiskt fotavtryck Hälsa

Kränkande behandling Kretslopp Glesbygd – storstad Djurens rätt

Entreprenörskap Religionsfrihet

Yttrandefrihet Tillväxt

Ur svaren från de 6 pojkarna som svarade att de arbetat med begreppet; de skrev så här på frågan vad gjorde du i skolan och vad lärde du dig, har jag valt ut: ”att man inte ska kränka

(18)

någon för en annan hudfärg”, ”att man inte ska trycka ner någon för att de säger vad de tycker”, ”jag lärde mig mycket som jag kommer ha nytta i framtiden”.

Bland de 9 flickorna som svarade Ja på frågan, har jag valt ut; ”jag fick lära mig om hälsa att man ska ta hand om sig själv och andra”, ”att man inte får mobba och att lyssna på alla”, ”jag lärde mig att man ska vara sig själv och ingen annan”, ”människans rättigheter och vad man får och inte får, brott och straff pratade vi om och om man inte har något snällt att säga kan man lika gärna vara tyst”.

Analys: Här verkar det som om de flesta kommer ihåg lektionerna om kränkande behandling, och det beror förmodligen på att de har en lektion om det varje vecka. Men även hälsa, brott och straff fanns också med.

Fråga 3 skulle eleverna välja ut tre områden som de ville arbeta med i skolan inom hållbar utveckling. Det är samma ord och begrepp som i fråga 2.

Flertalet av pojkarna och flickorna valde ”hälsa, livsstilar och djurens rätt”, två pojkar valde ”arbetslöshet”. En flicka ville arbeta med allt och ringade också in alla områden.

Så här valde eleverna:

Mänskliga rättigheter 7 elever Globalisering 4 elever

Fördelningsfrågor 3 ” Arbetslöshet 5 ”

Våldet i samhället 10 ” Livsstilar 11 ”

Energiförbrukning 7 ” Jämställdhet 2 ”

Förbrukning av naturreserver

4 ” Konsumtion 2 ”

Ekologiskt fotavtryck 7 ” Hälsa 15 ”

Kränkande behandling

5 ” Kretslopp 4 ”

(19)

Entreprenörskap 1 Religionsfrihet 3 ”

Yttrandefrihet 5 ” Tillväxt 5 ”

Analys: Elevernas intresse kommer in på fråga nr 3, när det gäller för eleverna att välja ut minst tre områden som de önskar arbeta med i skolan. Enligt Öhmans avhandling (2012) är viktigt att ta upp det som är relevant och engagerande för eleverna. Här är det framför allt några områden som är extra intressanta för eleverna; hälsa, livsstilar och djurens rätt. De är i särklass de populäraste områden. Många av eleverna är aktiva i olika sportsgrenar. Flera av eleverna tycker också att våldet i samhället, mänskliga rättigheter och energiförbrukning är intressanta.

Fråga nr 4 hänger ihop med tidigare frågan; varför just dem?

En pojke svarade” jag tycker om att se hur saker och ting kan förändras” (hälsa, kretslopp och djurens rätt), en annan pojke svarade ”jag vill lära mig mer om alla dom tre sakerna (hade kryssat för mänskliga rättigheter, arbetslöshet och hälsa) mer än vad jag redan kan”, en pojke svarade ”jag vill veta lite mer om dom eftersom jag inte vet så mycket om det (våldet i samhället, glesbygd – storstad, livsstilar och hälsa), en annan pojke svarade så här ”många har problem med dessa saker (mänskliga rättigheter, våldet i samhället och energiförbrukning). två pojkar svarade att de har ”ingen aning” respektive ”vet ej” (yttrandefrihet, djurens rätt och religionsfrihet) och den tredje svarade inte på fråga nr 3. Nio pojkar skrev att de verkar intressanta, en pojke svarar att ”de verkade spännande”, en pojke ”att det låter roligt och bra”, två pojkar svarar att de ”inte vet vad det är”, en pojke svarar ” att de är bra för kroppen”. En av flickorna svarade så här; ”jag tycker det verkar spännande, intressanta och skulle vilja lära mig mer om” (energiförbrukning, livsstilar, hälsa och djurens rätt), en annan flicka skrev ”för det verkar intressant” (våldet i samhället, djurens rätt och tillväxt), och en annan flicka svarade ”jag vill lära mig hur folk har det och jag vill lära mig så mycket som möjligt om samhället” (hade ringat in alla områden), en annan flicka skrev” för att jag vill stoppa mobbning/djurplågeri och allt våld i världen” (våldet i samhället, kränkande behandling och

(20)

annat ”jag tog djurens rätt för att jag älskar djur”, ”jag älskar djur och vill veta vilken rätt dom har”, ”för att det finns så många idioter som plågar djur och djur är min starka sida för det mesta” och ”jag tycker själv att det där med djurens rätt är viktigt, för vissa ser djur som okänslosamma dockor”.

Analys: Elevernas intresse lyser även igenom i den här frågan, men också att eleverna tycker det är spännande, vill se att saker kan förändras och önskar lära sig mer om. Det är viktigt för elever att de får arbeta med det som de vill fördjupa sig i. Ett speciellt intresse kan få en elev att arbeta aktivt och koncentrerat.

Fråga nr 5, hur skulle du vilja arbeta med dem i skolan?

Både bland pojkarna och flickorna var det film som var det mest skrivna svaret, tätt följt av studiebesök, arbeta utomhus och diskussion i klassen. Men även egna förslag kom upp, såsom läsning, ta hand om ett skadat djur. En flicka skrev att hon tycker bättre om andra ämnen, och en annan flicka svarade inte på frågan. En pojke svarade: ”vet ej”.

Analys: Det som de allra flesta önskade var att se film. Det är ett enkelt sätt för eleverna att ta till sig kunskap, det är både film, musik, text/tal och på det hela taget ger det en helhetsupplevelse.

Fråga nr 6, varför är det viktigt att arbeta med hållbar utveckling?

På den frågan svarade 4 pojkar ”vet inte”. 8 pojkar var inne på framtiden, svarade bland annat; ”för att man kan få jobb”, ”så man kan få bra betyg”, ”tjäna pengar”, ”för att man ska lära sig om det och kanske jobba med det när man blir stor”. 6 pojkar svarade i stil med; ”för att lära sig hur andra har det”, ”för vi ska kunna lära oss vad vi gör fel”. En pojke skrev ”för att folk ska tänka på vad de gör och vad de köper”.

Bland flickorna var det en elev som inte alls svarade på frågan, en flicka svarade ”vet inte” och en svarade ”att man ska veta vad det är. Jag vet inte riktigt vad det är”. Resterande 8 flickor var inne på att lära sig om hållbar utveckling och få en bra start i livet, jag har plockat ut några svar; ”för att lära oss mer om världen och ta hand om det mer”, ”det är viktigt att lära sig hur andra har det. Och att vi i Sverige lever ett rätt bra liv i jämförelse med andra”, ”för att

(21)

man ska kunna få en bra framtid och kunna få sitt drömjobb och kunna leva i vardagslivet”, ”för att man ska se hur världen egentligen är”. Slutligen ”för att man ska lära sig saker och att man bara ska vara sig själv och ingen annan”.

Analys: Här var det en hel del djupsinniga tankar, flertalet av eleverna var inne på framtiden med bra betyg och jobb och att få en bra start i livet. Några av pojkarna skrev i jag-form och flickorna generellt i man-form.

Fråga nr 7, kan du göra något med hållbar utveckling hemma? Vad i så fall?

Bland pojkarna var det 2 som inte alls svarade på frågan. 10 svarade ”vet inte” eller ”ingen aning”. 3 pojkar svarade ”att inte äta så mycket”. Två pojkar nämnde ”energiförbrukningen” och en pojke skrev ”kolla med familjen hemma, läsa och se om olika saker på internet. Kolla vad och var man ska köpa, så man inte köper saker som gjorts på dåligt sätt. Sopsortera”. En pojke svarade ”att man kan göra det överallt och göra det var som helst”.

Bland flickorna var det dessa svar som framkom; 2 elever skrev ”vet inte” och en elev lämnade frågan obesvarad. Flickornas resterande svar var; ”inte bara äta socker”, ”sköta min hälsa”, ”gå ut i skogen och lära sig t.ex. träd och blommor, djur och massa annat skoj”, ”ta hand om saker mer hemma och att ha ordning bland sopor”, ”um… att göra sina läxor och om man tycker att dom är för enkla be om att få fler läxor eller om man inte förstår be om hjälp”, ”man kanske kan diskutera med föräldrarna, få skrivläxa om det eller om man letar efter någon film på nätet. Men det är viktigt att man är intresserad i vad man gör och försöker så mycket som möjligt”.

Analys: Det kan vara så att de elever som tar upp dessa frågor har engagerade föräldrar inom ämnet. Det är inte alla som har det, elevernas situation ser mycket olika ut, och där spelar vi pedagoger en ännu viktigare roll. Fölster, Morin och Renstig (2009) menar att det förmodligen är den enskilda läraren tillsammans med en medveten ledning som gemensamt ser till att elevernas kunskap är tillfredställande.

(22)

6. Avslutande diskussion

I elevernas svar på min enkät om hållbar utveckling finner jag intressant material och flertalet av eleverna är engagerade. Det var givande att få ta del av deras tankar, och ibland även deras icke kunskap. Jag tror att eleverna arbetat en del med hållbar utveckling utan att egentligen ha hört orden tidigare. Hållbar utveckling innefattar både en ekologisk del, en ekonomisk och en social del och jag tycker inte att Läroplanen tillräckligt tydligt visat på dessa tre delar. Det hade underlättat lärarnas förståelse för begreppet och gjort det lättare att undervisa i.

Det var många vet inte/ingen aning, framför allt från pojkarnas sida i min enkät. Men det är också svar, i allra högsta grad. Det kan också ha varit svåra begrepp och ord i min enkät, mer om det senare i min metodkritik. Över lag svarade flickor både på fler frågor, och med mer text än pojkarna. Är det för att skrivning passar flickornas dominans av vänster hjärnhalva bättre? Eller är det för att de vill göra ett bra arbete, få lärarens uppmärksamhet och eventuellt beröm? Det kan man fundera på och genus kommer vi inte ifrån, i Skolverkets senaste rapport (2012) visar att 89 % av flickor i årskurs 6 klarade nationella proven i svenska, jämfört med 76 % pojkar. Det var den största skillnaden i alla ämnen som gjordes. Enligt Broman (2002) kan det vara fler faktorer som spelar in. Värt att notera är också att det generellt finns stora skillnader inom gruppen av flickor och gruppen av pojkar.

Att en del av flickornas svar i den första inledande frågan nästan var identisk med Brundtland kommissionens var slående, flickorna tog både upp aspekten nutid och framtid i sina svar. Det får mig att tro och innerligt hoppas att de är medvetna om vad som krävs av dem när de blir så pass vuxna att de kan börja fatta egna beslut gällande hållbar utveckling. Majoriteten av pojkarna svarade ”ingen aning” och de pojkarna har en hel del kvar att lära om hållbar utveckling och förhoppningsvis gör de det också.

I enkäten finner jag det intressant att eleverna vill lära sig de olika områdena inom hållbar utveckling. En del områden framstod som extra engagerande, och det var eleverna samstämmiga i. Viktigt är att möta elevernas intressen och det hade varit lätt i detta fall, eftersom eleverna var så eniga i valen av områden. Hälsan är viktig för de flesta eleverna, en gissning är att det ligger nära elevernas vardag. Många av eleverna har fritidsaktiviteter som härrör sig från sportsvärlden. Flera av eleverna tycker också att livsstilar och djurens rätt är intressanta. Anledningen kan vara, utan att egentligen känna till elevernas anledning, att det ligger i tiden att ha åsikter och intresse för livsstilar. Djuren har elever alltid värnat om och

(23)

många har säkert husdjur hemma. De flesta elever valde att se film, det är ett enkelt sätt för dem och inte speciellt krävande för att få ny kunskap.

Den sista frågan i min enkät om vad hemmet kan göra belyser att en del elever har haft diskussioner hemma med förmodligen engagerade föräldrar. Men, långt ifrån alla elever har det och min tanke blir då hur viktigt det är att vi i skolan håller diskussionen om hållbar utveckling levande. Att ge kunskap och fostran som det står i våra styrdokument, Lgr 11, är A och O. Än en gång blir man påmind om vidden att ha en engagerad och kompetent lärare, Aspelin (2010) menar att den som brinner för sitt ämne (även om inte hållbar utveckling är något eget ämne) får med sig eleverna. Det gäller att både ge dem rötter att stå stadigt på, (kunskap och färdighet) och också vingar för att kunna flyga (självförtroende och förtrogenhet).

Det är ett komplicerat ämne och kan definieras på flera sätt genom människors olika erfarenhet och bakgrund. Det har också visat sig att både politiker och akademiker kritiserat begreppet hållbar utveckling. En fråga som jag ställer mig är om hållbar utveckling som begrepp inte har lyfts fram tillräckligt. Det är möjligt, eftersom begreppet genom Läroplanen från 2011 först då blivit aktualiserade, även om det har funnits långt tidigare.

Slutligen vill jag visa de sex punkter som Världsnaturfonden menar ska ligga som grund för lärande i hållbar utveckling; helhetssyn på lärandet, det livslånga lärandet, att den lärande ska stå i centrum, demokratiska arbetsformer, möta olika perspektiv och få möjlighet till reflektion. För mig känns de inte som tomma vackra ord, utan de representerar faktiskt det vi ska göra i skolan. Det är det lärandet som våra elever ska ha. De punkterna känns också mer lättillgängliga för mig istället för de i Lgr 11. Jag förstår dem och jag inbillar mig att eleverna också skulle kunna ta dem till sig. Det hade varit lätt för mig som lärare att utgå ifrån dem och arbeta vidare med eleverna.

(24)

6.1 Metodkritik

Jag använde mig av en enkätundersökning och den gjordes vid ett tillfälle under höstterminen. Jag kände inte eleverna speciellt bra, kanske skulle svaren ha gett ett annat resultat om de hade haft mig som lärare. Det skulle också kunna ge ett annat resultat om fler elever, fram för allt bland pojkarna, hade svarat. Det var många ”vet ej”, dessvärre. Det kan ha haft sin förklaring till att jag bara hade möjlighet att ha undersökningen lektionen strax innan lunch. Det var nog många som bara ville komma iväg till matsalen, jag hörde flera som klagade på att de var hungriga. Eleverna fick god tid på sig, men en del (återigen pojkar) skrev hastigt ner något.

Jag valde att ha flera öppna frågor, och det är intressantare anser jag. Det är återigen ett ställningstagande som man får göra som forskare. Men personligen tror jag att det blir mer variation och att eleven får möjlighet att tänka fritt. Det är alltid svårt att dra några djupgående slutsatser utifrån en så här pass liten undersökning.

6.2 Ytterligare forskningsfrågor

Eftersom hållbar utveckling intresserar mig tror jag att det kan smitta av sig om jag skulle få ha några lektioner med dessa klasser. Det blir nog ingen direkt forskningsfråga, men jag tänker mig att väcka intresse för hållbar utveckling och på så sätt bidra till att eleverna får mer kunskap om det. Jag hade i så fall utgått ifrån deras önskemål om områden, hälsa, livsstilar och djurens rätt, och gjort någon form av workshop. Eleverna hade fått gå runt, under en halvdag, och lära sig om de olika sakerna genom föreläsning, eget arbete, sett på film, diskussion inom gruppen. Sedan skulle jag ha gjort tvärgrupper och använt mig av elevernas gemensamma kunskap. Bjudit in föräldrar till utbildning, gjord av deras barn. Genom att visa för föräldrar vad eleverna kan och att de både kan och vill bidra med en bättre hållbar värld hade det varit mycket vunnet.

I förlängning kan jag tänka mig att göra studie av elevernas kunskap. Undersöka vad de kan och vad de faktiskt gör om några år angående hållbar utveckling. För det allting handlar om anser jag, det ska vara långsiktigt kunnande och lära för livet.

(25)

7. Litteraturförteckning

Andersson, Erik och Jager, Sverker C (red) (2008): Global hållbar utveckling. Stockholm: Folkuniversitetets förbundskansli

Aspelin, Jonas (2010): Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups förlag Björneloo, Inger (2008): Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och

sammanhang. Stockholm: Liber

Broman, Tallberg, Ingegerd (2002): Pedagogiskt arbete och kön. Stockholm: Studentlitteratur Fölster, Stefan, Morin, Anders och Renstig, Monica (2009): Den orättvisa skolan. Stockholm: Hjalmarsson & Högberg bokförlag AB

Gustavsson, Bernt (2002): Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber

Hargreaves, Andy (2004): Läraren i kunskapssamhället – i osäkerhetens tidevarv. Stockholm: Studentlitteratur

Hartman, Sven G (2003): Skrivhandledning för examensarbete. Falun: Natur och Kultur Liedman, Sven-Erik (2011): Hets! En bok om skolan. Stockholm: Albert Bonnier förlag Lundegård, Iann (2007): På väg mot pluralism elever i situerade samtal kring hållbar

utveckling. Stockholm: HLS Förlag

Marton, Ference och Booth, Shirley (2000): Om lärande. Lund: Studentlitteratur

Persson, Christer och Persson, Torsten (2011): Hållbar utveckling - Människa, miljö och

samhälle. Malmö: Studentlitteratur.

Sandahl, Peter (2012):Globala skolans rapport om lärande för hållbar utveckling i

styrdokument för förskola och skola. Stockholm: Universitets- och högskolerådet

Skolverket (2011): Läroplan för grundskolan. förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm och Västerås: Edita

(26)

Internetadresser:

Globala skolan (sökdatum 2014-02-04)

http://www.programkontoret.se/Global/program/denglobalaskolan/L%c3%a4rande%20f%c3 %b6r%20h%c3%a5llbar%20utveckling%20i%20styrdokument%20f%c3%b6r%20f%c3%b6r skola%20och%20skola.pdf

Skolverket (sökdatum 2013-11-10) http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2958

Vetenskapsrådet (sökdatum 2013-10-13) http://www.vr.se/

Världsnaturfonden (sökdatum 2013-11-10) http://www.wwf.se/vrt-arbete/hllbara-stder/lrande-och-delaktighet/1515191-hllbara-stder-5-lrande-och-delaktighet

Öhman, Johan, text om hållbar utveckling i praktiken (sökdatum 2013-11-10) http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:309995/FULLTEXT02

(27)

Margareta Hovmöller Bilaga A Högskola Malmö

Fakulteten för Lärande och Samhälle Uppsats C (15 hp)

Brev till föräldrar

Hej! Jag är lärare i svenska som andraspråk på xx skolan och kommer skriva en C-uppsats under hösten. Jag går lärarutbildning och håller på att undersöka elevernas förhållande till hållbar

utveckling. Det kommer bli i form av en enkätundersökning och nu ber jag om tillåtelse att Ditt barn får vara med och svara på frågor. Ditt barn kommer inte att skriva sitt namn och i uppsatsen kommer jag heller inte skriva i vilken kommun, eller skola, som Ditt barn går i. Det kommer att stå: i en skola i södra Sverige.

Jag kommer att bygga uppsatsen på de svar som vi får från eleverna och det är därför av stor vikt att så många som möjligt medverkar.

Har du några frågor är du välkommen att ringa mig!

Med vänlig hälsning

Margareta Hovmöller Telefonnr: xxxxx

Ja, mitt barn får vara med i enkätundersökningen. Nej, mitt barn får inte vara med i enkätundersökningen.

Elevens namn: ______________________________________________________________ Målsmans namnunderskrift: ____________________________________________________

(28)

ENKÄTUNDERSÖKNING Bilaga B

Jag är en pojke Jag är en flicka

1. Vad tror du hållbar utveckling är?

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

2. Har du arbetat med det i skolan?

Ja Nej

Dessa ord kan du använda dig av om du svarade Ja på fråga 2:

Kränkande behandling Kretslopp

Glesbygd – storstad Djurens rätt

(29)

Om du svarat Ja på fråga nr 2, vad gjorde du? Vad lärde du dig?

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

3. Titta på de här orden nedan och välj ut minst tre områden som du skulle vilja arbeta med i skolan. Ringa in minst tre!

Kränkande behandling Kretslopp

Glesbygd – storstad Djurens rätt

Yttrandefrihet Tillväxt

4. Varför just dem?

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

5. Hur skulle du vilja arbeta med dem i skolan? Det kan exempelvis vara; se på film, göra aktiviteter utomhus, diskutera i klassen, lyssna på föreläsning, ha temaarbete, åka på studiebesök… Kom gärna med egna förslag!

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

(30)

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

6. Varför är det viktigt att arbeta med hållbar utveckling i skolan, anser du?

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

7. Kan du göra något med hållbar utveckling hemma? Vad i så fall?

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Tack för att du ställde upp på undersökningen!!

/Margareta