Grundskollärares inställning till deras arbetsplats och arbetssituation: En kvantitativ enkätundersökning

(1)

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3 och 4-6, 15 hp

Grundskollärares

inställning till deras

arbetsplats och

arbetssituation

En kvantitativ enkätundersökning

Ellen Allocco

Hanna Wallberg

Handledare: Anna Soloveva

(2)

Sammanfattning

Syftet med studien är att utifrån ramfaktorteorin undersöka grundskollärare arbetssituation och granska vilka faktorer lärarna prioriterar på deras arbetsplatser. Studien utgår från två forskningsfrågor: 1) Vilka ramfaktorer upplever grundskollärarna som viktigast på sin arbetsplats? 2) Hur ser grundskollärararna på sin arbetssituation utifrån ett fokus på ramfaktorer?

Teorins används som ett analysverktyg för att identifiera ramfaktorer som har effekt på grundskollärares arbetsplatser och arbetssituation. Resultatet grundas på en kvantitativ enkätundersökning, där enkäten skickades ut i Facebook-grupper med främst verksamma grundskollärare (F-6) som målgrupp. Studiens resultat visade att grundskollärare generellt sett har en positiv inställning till sin arbetssituation men att vissa ramfaktorer kan möjliggöra eller begränsa på delar av deras arbetsvardag i större utsträckning. Utifrån resultatet framkom det att en av de faktorer som har störst inverkan på grundskollärarnas arbetsplatser och

arbetssituation är tidsramar då de begränsar grundskollärarnas arbets- och planeringstid. Vidare framkom det att de organisatoriska ramar har en positiv inverkan då kollegor och rektor/rektorer upplevs som viktiga på deras arbetsplatser.

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 2 Inledning ... 5 Bakgrund ... 6 Tidigare forksning ... 8 En fungerande arbetsplats ... 8 Arbetsmiljö... 8

Faktorer för en fungerande arbetsplats ... 9

Skolan som arbetsplats ... 10

Skolan i föränding ... 10 Kollegialt lärande ... 11 Teoretisk utgångspunkt ... 12 Ramfaktorteorin ... 12 Utvecklingen av ramfaktorteorin ... 12 Ramfaktorteorins funktion ... 13

Teorins funtkion i studien ... 15

Syfte och frågeställningar ... 16

Metod ... 17

Insamlingsmetod ... 17

Urval och genomförande... 18

Bakgrundsfaktorer ... 19

Reflektion över insamlingsmetod ... 20

Databearbetning och analysmetod ... 21

Etiska aspekter ... 21

Reliabilitet och validitet ... 22

Arbetsfördelning ... 22

Analys... 23

Vilken inställning har grundskollärare till sin arbetssituation utifrån ramfaktorteorin? ... 23

Personramar ... 23

(4)

Tidsramar ... 28

Fysiska ramar ... 30

Ekonomiska ramar ... 32

Vilka faktorer prioriterar grundskollärare på sin arbetsplats utifrån ramfaktorteorin? ... 33

Förstahandsval ... 34 Andrahansval ... 34 Tredjehandsval ... 35 Fjärdehandsval ... 35 Femtehandsval ... 36 Sjättehandsval ... 36 Diskussion ... 37

Vilken inställning har grundskollärare till sin arbetssituation utifrån ramfaktorteroin? ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Personramar – Kompetensutveckling ... 37

Organisatoriska ramar – Relation till rektor och lärarkollegor ... 38

Tidsramar – Arbetstid och planeringstid ... 38

Fysiska ramar – Materialtillgångar ... 39

Ekonomiska ramar – Lön ... 39

Vilka faktorer prioriterar grundskollärare på sin arbetsplats utifrån ramfaktorteroin? ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Förstahandsval – bra relation till lärarkollegor ... 40

Andrahandsval – tillgång till planeringstid ... 40

Tredjehandsval – stöd från rektor/rektorer ... 40

Fjärdehandsval – tillgång till material ... 41

Femtehandsval – hög lön ... 41

Sjättehandsval – möjlighet till kompetensutveckling ... 42

Den pågående lärarrotationen ... 42

Slutsats ... 43

Referenslista ... 45

(5)

(6)

Inledning

Under de sex terminer som vi studerat på grundlärarprogrammet har vår uppfattning om skolan som arbetsplats förändrats. Vi upplever en slags tvetydighet i hur media framställer skolan som arbetsplats i förhållande till grundskollärares varierande arbetsvillkor och

arbetssituation. Vidare har vi genom vår verksamhetsförlagda utbildning samt genom tidigare arbetslivserfarenheter på skolor fått en bild av hur skolan är som arbetsplats. Vi har träffat verksamma grundskollärare som upplever att den fysiska arbetsmiljön har en negativ inverkan på deras arbete, som har påtalat den bristande planeringstiden och som påverkas av det allt mer påtagliga administrativa arbetet. Trots detta uttrycker dessa lärare en positiv inställning till sitt yrke, och menar på att relationen och samarbetet med sina lärarkollegor har en betydande roll i deras yrkesvardag.

Anders Hanson (2004) menar att det är vanligt förekommande att arbetstagare har olika upplevelser av sin arbetsplats och arbetssituation (2004, s. 170). Med detta i åtanke vill vi genomföra denna studie med ramfaktorteorin som teoretisk utgångspunkt då vi anser att den går att applicera på lärares arbetsplats och inte bara på deras undervisning. Valet av

ramfaktorteorin som teoretisk utgångspunkt grundar sig i tanken att yrkesverksamma lärare i allra högsta grad omges av ramar som direkt och indirekt har en effekt på deras arbete och arbetssituation. Konkret sett utgör ramarna lärares arbetsplats och arbetssituation vilket i sig aldrig förklaras eftersom ramfaktorteorin fokuserar på undervisningsprocesser och resultat. Vi vill med denna studie således argumentera för att arbetsplatsen och arbetssituationen verkar som ramar som begränsar eller möjliggör undervisningsprocessen då läraren är den

(7)

Bakgrund

Läraryrket är ett återkommande ämne i dagens samhällsdebatt, där skolors varierande

framgång och lärares arbetsvillkor lyfts upp till diskussion. Skolverket (2020) menar att lärare ofta befinner sig i en arbetsmiljö som kan innebära mycket stress vilket exempelvis kan bero på hög arbetsbelastning och tidsbrist (Skolverket, 2020). Vidare trycker Skolverket (2013) på att den arbetstid som lärare har verkar som en viktig resurs i deras yrkesvardag. De yttre kraven på lärare har förändrats under senare år då det skett ett skifte i vilka arbetsuppgifter som anses vara lärares ansvar. Utöver de traditionella undervisningsuppgifterna väntas lärare lägga tid på bland annat administrativa uppgifter samt dokumentation av såväl elevers hälsa som deras skolprestationer (Skolverket, 2013, s. 6 och 12).

Arbetsmiljöverket (2017) skriver: ”Skolan är Sveriges största arbetsplats om man ser till antalet elever och personal” (2017, s. 3). Under de senare åren har dagens skola som arbetsplats genomgått ett flertal förändringar vilket således sätter press på lärare i tjänst. Forskning inom utbildningsvetenskap har påvisat att kraven på lärare som tillkommit under de senaste åren går att se som en förklaring av politiska reformer som präglat skolvärlden under de senaste decennierna. Ett resultat av dessa reformer, som oroat aktörer inom skolan, har varit att det pedagogiska arbetet har hamnat i skymundan av mer administrativa uppgifter. Vidare har Skolverket (2013) påvisat vikten av att uppmärksamma de ramar som rör lärares tid, detta för att det pedagogiska arbetet inte ska bli lidande och att de istället ska verka som en stärkande faktor (2013, ss. 12–13).

Hur en bra arbetsplats definieras kan uppfattas på varierande sätt hos olika personer.

Preferenserna är inte desamma för medarbetare på samma arbetsplats, eller för personer inom samma yrke. Läraryrket klassas idag som ett bristyrke vilket innebär att det finns för lite arbetskraft inom yrket samtidigt som konkurrens om jobben är minimal. Sveriges Kommuner och Regioners (2018) undersökning på bristyrken i den offentliga sektorn påvisar att

legitimerade lärare i tjänst är färre och alternativt bytt till andra yrken (2018, ss. 18–19). Fortsättningsvis visar den internationella enkätundersökningen The Teaching and Learning International Survey (TALIS) att svenska grundskollärare i tjänst tenderar att byta arbetsplats efter fem år. Vad som är den bakomliggande orsaken till att de byter arbetsplats går inte att fastställa. Trots detta är majoriteten av lärarna i tjänst fortfarande nöjda med sitt yrke (Skolverket, 2019, s. 6). Den pågående lärarrotationen i samband med lärarbristen indikerar

(8)

att det fortfarande finns olika problem inom läraryrket. Grundskollärares upplevelse av sin specifika arbetsplats kan vara ett av dessa problem vilket därmed leder till studiens

frågeställningar: Vilka ramfaktorer upplever grundskollärarna som viktigast på sin arbetsplats? Hur ser grundskollärararna på sin arbetssituation utifrån ett fokus på ramfaktorer?

(9)

Tidigare forskning

Följande avsnitt innehåller en redovisning av de urval som gjorts inom tidigare

forskning. Urvalet har gjorts i syfte att ge förståelse för ramfaktorer som grundskollärare upplever vara viktiga på sin arbetsplats. Detta för att ge en inblick i det svenska samhällets syn på en arbetsplats arbetsmiljö samt faktorer för en fungerande arbetsplats. Vidare beskrivs den svenska skolan som arbetsplats i förhållande till dess föränderlighet, framgångsfaktorer samt en kort beskrivning om forskning gällande kollegialt lärande.

En fungerande arbetsplats

En arbetsplats har stor påverkan på de anställda vilket kan skapa frågan hur en fungerande arbetsplats ska se ut. När arbetsplatser granskas i nedanstående forskning återkommer arbetsplatsens arbetsmiljö samt vissa faktorer som påverkar de anställda och arbetsplatsen.

Arbetsmiljö

Talaren och författaren Anders Hanson (2004) definierar en arbetsplats arbetsmiljö som de olika förhållanden som dess arbetare utsätts för och kan således förklaras genom en

uppdelning av den fysiska miljön och den psykosociala miljön (2004, s. 268). Begreppet god arbetsmiljö har i förhållande till internationella studier inte en konsensusdefinition (Lindberg & Vingård, 2012, s. 16) men är ofta förekommande i förhållande till studier om fungerande arbetsplatser.

Docenten och socialpsykologen Bosse Angelöw (2002) menar att ett systematiskt

arbetsmiljöarbete är en framgångsfaktor för en arbetsplats eftersom det bidrar till en förbättrad hälsa för personalen. Enligt Arbetsmiljöverket (2008) är det arbetsgivarnas skyldighet att se till att ett systematiskt arbetsmiljöarbete genomförs kontinuerligt för att minska risken för ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen (2008, s. 3). Något som Angelöw således trycker på är att arbetsmiljön bör vara integrerad i den dagliga verksamheten genom att låta alla parter på arbetsplatsen samverka i dessa frågor (2002, s. 43 och 46). Det systematiska

arbetsmiljöarbetet kan vara föränderligt i förhållande till situation och arbetsplats.

Vidare nämner Hanson (2004) det upplevda arbetsklimatet bland anställda och vikten av att skapa en distinktion mellan den faktiska arbetssituationen i förhållande till den anställdas upplevelse. Anställda som befinner sig i samma situation kan tendera att uppleva klimatet på

(10)

olika sätt beroende på olika faktorer såsom arbetslivserfarenhet, ålder och kön (2004, ss. 169– 170).

Faktorer för en fungerande arbetsplats

Anne-Marie Hultberg (2007) skriver att det trots lång tids forskning om faktorer som bidrar till ett hälsosamt arbetsklimat, så ökar stressrelaterade sjukdomar och psykisk ohälsa bland yrkesaktiva människor i Sverige. I sin artikel skriver Hultberg om att kommunalt anställda upplever allt högre krav och ökad stress på sina arbetsplatser samt vittnas det om bristande kontroll över sitt yrke (2007, s. 114). Hultberg tar upp faktorer som ska verka hälsofrämjande och som behövs på en välfungerande arbetsplats. Några av de faktorer som nämns i artikeln är: inflytande i arbetet, socialt stöd, mening i arbetet samt ett hälsofrämjande ledarskap (ibid. s. 115). Med inflytande i arbete syftar Hultberg till att den som arbetar har kontroll på sitt arbete, vet hur arbetet ska utföras samt har kontroll över sin arbetstid. Vidare tas socialt stöd upp som en faktor för en välfungerande arbetsplats vilket innebär att kontakt med kollegor och chefer finns tillgängligt på arbetsplatsen. Denna faktor är gynnsam för att motverka stress på arbetsplatser. Med mening i arbetet menar Hultberg att “Arbetsplatsen är en arena där vi kan växa och stärka vår hälsa” (ibid. s. 117). Vidare beskrivs hälsofrämjande ledarskap som en positiv faktor på arbetsplatser, det syftar till att generellt skapa ett gott klimat för alla medarbetare samt visa uppskattning och omtanke. Vidare innebär ett hälsofrämjande ledarskap att ge alla medarbetare möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll och bidra till kontroll i arbetsvardagen (ibid. ss. 116–119).

Psykologiprofessorn Per Lindberg och professor i arbets- och miljömedicin Eva Vingård (2012) redovisar i en kunskapsöversikt för Arbetsmiljöverket hur en god arbetsmiljö

definieras samt vilka faktorer som arbetstagare anser vara viktigast. Nedan följer en lista på ett antal av de mest frekventa faktorer som kunskapsöversikten kom fram till och som ansågs överens stämma med de faktorer den befintliga studien diskuterar:

• “positiva, tillgängliga och rättvisa ledare” • “utvecklad kommunikation”

• “samarbete/teamarbete” • “positivt, socialt klimat” • “medinflytande/delaktighet”

(11)

• “att utvecklas och växa i arbetet”

• “lagom arbetstempo och arbetsbelastning”

• “administrativt och/eller personligt stöd i arbetet” • “bra fysisk arbetsmiljö” (2012, s. 4).

Skolan som arbetsplats

Skolan som arbetsplats är en arena som kan påverkas av många aktörer och då inte minst av lärare. I följande del beskrivs skolan som arbetsplats utifrån relevant forskning som berör dess förändring över tid samt faktorer som anses gynnsamma för verksamma lärare på deras

arbetsplats.

Skolan i föränding

Skolan är i ständig förändring, dessa förändringar har påverkat såväl skolan som arbetsplats som läraryrkets arbetsvillkor. Jannike Kjellström, Ylva B Almquist och Bitte Modin vid Institutionen för folkhälsovetenskap (2016) antyder att de senaste 100 åren har medfört många förändringar för skolan. Den förut centralstyrda skolan har genomgått ett skifte och blivit mål- och resultatstyrd, skolan har decentraliserats och det har även introducerats och

implementerats nya läroplaner. I takt med denna utveckling har läraryrket genomgått stora förändringar som bidragit till en markant ökad arbetsbelastning för lärare (2016, s. 55).

Kjellström et al. (2016) uppmärksammar i sin studie att enskilda lärare värderar sin arbetssituation olika och att dessa variationer kan bero på skillnader mellan de enskilda lärarnas arbetsmiljöer och deras individuella upplevelser av arbetsvillkor. Med utgångspunkt i att bryta den negativa trenden som förekommer bland lärares uppfattning av sitt yrke

genomförde Kjellström et al. en kvantitativ enkätundersökning med explorativ ansats. Syftet med studien var att undersöka hur lärare känner för sin arbetssituation och hälsa med

utgångspunkt i ett antal på förhand valda faktorer. Faktorerna som undersöktes var bland annat kollegialt stöd, återkoppling från kollegor och överordnade samt arbetstid. Vidare undersöktes även om uppfattningen av faktorerna skiljde sig åt beroende på respondenternas bakgrundsfakta såsom kön, ålder och arbetslivserfarenhet (ibid. ss. 52–53). I undersökningen deltog 2442 verksamma högstadielärare som fördelades på 125 skolor inom Stockholms kommun. Av de lärare som medverkade var 849 från fristående skolor och 1593 från

(12)

fristående skolor jämfört med lärare som arbetar för en kommunal huvudman vittnar om generellt bättre arbetsvillkor och hälsotillstånd. Vidare framkom det av studiens resultat att faktorerna stöd från kollegor, ansträngd arbetssituation och tidsanvändning har direkt koppling till lärares hälsotillstånd och mående på deras arbetsplatser (ibid. s. 65).

Kollegialt lärande

Författarna Jan Håkansson och Daniel Sundberg (2016) uppmärksammar att en annan faktor som främjar det pedagogiska arbetsklimatet är kollegialt lärande. Termen är i sig

förhållandevis svårdefinierad men går enklast att förklara som ett samarbete mellan

människor som i samspel med varandra, på ett utvecklingsinriktat och lärandeorienterat sätt, ser över sina egna praktiker (2016, s. 208). Enligt författarna har lärare och skolors

användning av kollegialt lärande visat på att det finns tydliga indikationer att lärare delar värderingar och tar ett kollektivt ansvar både på individuell och gemensam nivå. Vidare har det även påvisats att skolor, vars personal, arbetar med kollegialt lärande uppvisar en annan slags öppenhet gentemot varandra och omges även av en omfattande gemenskap i form av nätverk som sker både i och utanför skola (ibid. s. 209).

(13)

Teoretisk utgångspunkt

I följande avsnitt presenteras studiens teoretiska utgångspunkt, ramfaktorteorin, dess utveckling och funktion i studien.

Ramfaktorteorin

Författaren och pedagogikforskaren Christina Gustafsson (1994) skriver att ramfaktorteorin formulerades av pedagogikprofessorn Urban Dahllöf under 1960-talet och har utgjort ett viktigt startskott för pedagogikforskningens utveckling. Teorins formulering har sedan dess utveckling verkat som föremål för andra forskares vidareutveckling (1994, s. 2).

Utvecklingen av ramfaktorteorin

Pedagogikprofessorn och läroplansteoretikern Ulf P. Lundgren (1999) menar att

ramfaktorteorin initialt utformades utifrån en rad frågor om hur undervisning gestaltas i praktiken. Dessa frågor formulerades med utgångspunkt i de förutsättningar som skolan ger. Vidare hänvisar Lundgren till Dahllöf och menar på att undervisning inte styrs av ett på förhand givna faktorer som finns till för att generera ett visst resultat, utan de styrande faktorerna finns till för att endast rama in möjligheter och svårigheter. Således går det därför inte att enbart förklara undervisningsresultat utan att själva undervisningsprocessen analyseras (1999, ss. 31–33).

Ramfaktorteorin går att dela upp på två former menar professorerna inom pedagogik Sverker Lindblad, Göran Linde och Lars Naeslund (1999); en tidigare som benämns, den enkla ramfaktorteorin, och en senare som benämns, den utvidgade ramfaktorteorin. I stort sett handlar den enkla ramfaktorteorin om hur utformningen av undervisning påverkas av de begränsningar som skolan som organisation orsakar (1999, s. 97). Den var den enkla formen av ramfaktorteorin som formulerades av Dahllöf i samband med skolreformerna under 1960-talet. Dahllöf visade på resultat som handlade om hur administrativa och politiska beslut rörande exempelvis gruppstorlek och timplaner har en inverkan på vad som inte är genomförbart i undervisning och således även vilka av undervisningens resultat som är genomförbara (ibid. s. 97–98). I Lundgrens (1994) redogörelse för Dahllöfs vidare forskning, analyserades resultat från tidigare forskning gällande gruppsammansättningar i

(14)

generell bemärkelse som påverkar undervisningen inne i klassrummen. Detta var startskottet för det ramfaktorteoretiska tänkandet (1994, s. 9).

Forskare fortsatte under senare år att utveckla Dahllöfs tankar om ramfaktorer och det var även på så vis som själva teorin utvecklades. Under 1970-talet började ramarna ses som samhällsstrukturella villkor (Lindblad et al., 1999, ss. 98). Lindensjö och Lundgren (2000) hävdar att detta medförde att ramfaktorteorin främst kom att handla om ramar för skolans styrning inom juridiska, ekonomiska och ideologiska områden (2000, s. 25). Den nu mer utvidgade ramfaktorteorin skiftade ramarnas fokus från elevsammansättningar, gruppstorlek och tidfördelning till de ekonomiska, juridiska och ideologiska ramarna (Lindblad et al., 1999, s. 99).

Ramfaktorteorins funktion

Termen ramfaktorteori omfattar flera olika forskningsinsatser som rör en pedagogisk

organisation. Ramar som begrepp går enklast att förklara som yttre gränser. I en skolkontext präglas undervisningen av ramar, det kan vara faktorer, som till exempel klasstorlek och tid, som begränsar eller möjliggör pedagogiska processer. Däremot ska inte ramar avgöra utfall av undervisning och resultat (Lundgren, 1999, ss. 31–33). Teorin handlar i grund och botten om att kunna tolka pedagogiska processer med hänsyn till de villkor som gäller och då inte som orsak-verkan-kedjor (Lundgren, 1994, s. 5).

Ramfaktorteorin används idag som ett verktyg för att både studera hur pedagogiska processer begränsas och möjliggörs samt för att förklara resultat inom undervisnings organisationer (Lundgren, 1994, s. 5). Ramfaktorteorin används även som ett tankeverktyg för att lärare ska kunna planera sin undervisning, detta eftersom teorin grundar sig i faktorer som på olika sätt påverkar undervisningsprocesser (Lundgren, 1999, s. 32). Således menar författarna Gunnar Lindström och Lars-Åke Pennlert (2019) att lärares arbete redan påverkas av förutbestämda förutsättningar och därför kan analys av ramfaktorer ge lärare kunskaper om såväl möjligheter som begränsningar som kan uppkomma i deras vardagliga arbete (2019, s. 50). Förste lektor inom pedagogik och didaktik Roar Pettersen (2008) framhäver ett enklare sätt att analysera ramar vilket går ut på att dela upp och kategorisera dem i yttre och inre ramar. Yttre ramar avser förhållanden som inte en lärare kan påverka, detta kan vara faktorer som kurs- och timplaner. Inre ramar är sådana omständigheter som går att påverka eller kontrollera. Den

(15)

typen av ramar är exempelvis elevrutiner eller klassrumsmöblering (2008, s. 59). För att få en tydligare uppdelning går det även att dela upp ramfaktorerna i nedanstående rubriker:

1. ”Personramar: egenskaper, kunskaper, attityder, kompetenser och så vidare hos dem som deltar i undervisningen”

2. ”Organisatoriska ramar: sammansättning, storlek och organisering av studentgrupper och organisering av lärarstaben”

3. ”Tidsramar: disponibel undervisningstid och hur den fördelas mellan olika ämnen, teman och undervisnings- och läraktiviteter”

4. ”Fysiska ramar: den fysiska och materiella miljön för undervisning och lärande, till exempel rumsutformning och tillgång till lokaler, undervisningsmaterial och läraktiviteter”

5. ”Ekonomiska ramar: de handlar såväl om hur många kronor och ören som utbildningen disponerar som om förvaltning och fördelning av ekonomiska medel. Ekonomin ger i hög grad förutsättningar för övriga ramfaktorer” (Pettersen, 2008, s. 59).

För att konkretisera ramfaktorteorin kan det i sin enklaste form göras med hjälp av följande illustration:

Figur 1: Ramfaktorbegreppet som tankefigur (Gustafsson, 1994, s. 14).

Som illustrerat i Figur 1 har inte ramarna en direkt inverkan på resultatet, utan det sker indirekt genom hur ramarna påverkar undervisningsprocessen. Något som bör tilläggas är att ramfaktorteorins syfte med att identifiera ramar inte har för avsikt att förutse händelseförlopp i undervisningen (Lindblad et al., 1999, s 101). Gustafsson (1994) menar däremot att

igenkännandet av specifika ramar i en aktuell situation är vad som medför möjligheter att kunna förutse förlopp som inte kommer kunna genomföras, alltså det som inte är möjligt, och således går det att förklara resultatet av situationen (1994, s. 14). För att kunna förstå hur de ramar som på olika sätt påverkar skolverksamheten behövs det en djupare förståelse för de specifika ramarna. Detta uppnås genom att fastställa vilka ramar det rör sig om och sedan analysera på vilket sätt de styr verksamheten. Det kan exempelvis vara gynnsamt att uppmärksamma ekonomiska resurser eller materialtillgångar när pedagogiska resultat ska

(16)

utvärderas. Detta för att synliggöra de processer som föranlett de pedagogiska resultaten (ibid. s 34).

Teorins funtkion i studien

Denna studie fokuserar på ovanstående fem kategorier av ramfaktorteorin. Då studien ämnar tydliggöra vilka ramar som grundskollärare anser viktiga på sin arbetsplats genomsyrar teorin studiens syfte, frågeställningar, datainsamling, analys, diskussion samt slutsats.

För att ge ett specifikt fokus inom de olika ramarna fokuserar studien på utvalda teman inom dessa ramar:

Ramar Fokus

Personramar Kompetensutveckling

Organisatoriska ramar Ledning och kollegor

Tidsramar Arbetstid

Fysiska ramar Materialtillgångar

Ekonomiska ramar Lön

(17)

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att utifrån ramfaktorteorin undersöka grundskollärares inställning till sin arbetssituation samt granska vilka faktorer de anser viktigast på deras arbetsplats.

1. Vilka ramfaktorer upplever grundskollärarna som viktigast på sin arbetsplats?

(18)

Metod

I följande avsnitt redogörs för val av insamlingsmetod, urval och genomförande, samt databearbetning och analysmetod. Efter det följer en diskussion kring etiska aspekter, reliabilitet och validitet samt en beskrivning av studiens arbetsfördelning.

Insamlingsmetod

Studiens syfte är att granska faktorer som grundskollärare prioriterar på deras arbetsplats samt att undersöka deras inställningen till sin arbetssituation utifrån ramfaktorteorin. För att

undersöka detta har den kvantitativa insamlingsmetoden enkät tillämpats. Detta ansågs vara en relevant metod för studien då syftet avser att undersöka specifika faktorer som värderas och således inte rikta in sig på lärarnas upplevelser eller känslor kring undersökningsområdet vilket mer ligger i linje med en kvalitativ studie (Bryman, 2018, s. 455).

Enkäten består till största del av påståenden som besvaras med hjälp av likertskalor. Enligt Bryman (2018) är likertskala ett flerindikatorsmått vars mål är att mäta styrkan i en

upplevelse som rör ett aktuellt tema. I en enkät med likertskalor ombeds respondenten att svara i vilken utsträckning hen anser att ett påstående stämmer (2018, s. 204). I enkäten som utformades till studien användes en femgradig skala med svarsalternativ från ”Stämmer inte alls” till ”stämmer helt och hållet”, där mittalternativet var neutralt utformat. Varje påstående utformas som en sluten fråga vilket, enligt Bryman, är frågor som är konstruerade på så sätt att respondenten svarar på dem med hjälp av redan förutbestämda svarsalternativ. Vidare redogör Bryman för att slutna frågor ökar jämförbarheten i respondenternas svar (ibid. s. 317). Jämförbarheten av slutna frågor ansågs således vara en fördel i denna studiens enkät då

forskningsfrågorna avser jämföra lärares inställning till sin arbetssituation samt prioriteringar av faktorer utifrån ramfaktorteorin.

Utformningen av enkäten inspirerades av en studie som genomfördes vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) av forskarna Mats Jakobsson, Anna Jansson-Berg, Anna Johansson, Karolina Pardning och Therese Sehlstedt (2018) där de undersökte hur kommunalt anställda lärare respektive anställda på fristående skolor skattar sin arbetsmiljö. I enkäten från LTU använder de sig av likertskalor där varje sektion i enkäten bearbetar ett specifikt ämne eller tema. När enkäten till denna studie konstruerades valdes sektionerna utifrån ramarna i

(19)

ramfaktorteorin samt den redan genomförda LTU-enkäten. Påståendena i LTU-enkäten omformulerades något för att sedan användas i enkäten.

Urval och genomförande

Då studiens syfte är att undersöka grundskollärares arbetsplats och arbetssituation, bestod urvalsgruppen huvudsakligen av verksamma grundskollärare. Enkäten skickades ut till ett antal Facebook-grupper som främst riktar sig till lärare inom årskurserna F-3 och 4–6. Följaktligen blev studiens urval ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2018, s. 244) då respondenterna var åtkomliga för enkätundersökningen.

Facebookgrupperna heter: “Mitt lilla klassrum på nätet”, “Årskurs F-3 Tips och idéer”, “Årskurs 4–6 Tips & idéer!”, “Inga läromedel - tips och idéer åk F-6” och Idéebank för förskollärare/Lärare”. Dessa grupper omfattar var för sig mellan 10 000 och 30 000

medlemmar, men det går inte att utesluta att samma individer är med i flera grupper. Inläggen med enkäten hade en tendens att försvinna snabbt på grund av det stora flödet av nya inlägg som publicerades. Trots detta genererade inlägget 235 svar på två dagar. Därefter togs inlägget bort från samtliga Facebook-sidor då antalet svar var tillräckligt omfattande.

Med hänsyn till att enkäten skickades ut på en digital plattform fanns det en risk för ett urvals-bias. Respondenterna kunde inte väljas ut specifikt och till följd av detta kunde det uppstå en skevhet i urvalets representativitet (Bryman, 2018, s. 227). Exempelvis kunde majoriteten av de lärare som var med i dessa grupper vara mer tekniskt kunniga och samtidigt tillhöra en yngre generation. Detta kunde göra att undersökningen går miste om andra lärare, vars svar kunde bidra till analysen.

Således blev valet av en digital enkät som insamlingsmetod även en bidragande risk till ett större externt bortfall samt internt bortfall (Bryman, 2011, s. 179). Urvalsgruppen var, som nämnt ovan, svår att kontrollera i antal och därför togs detta i beaktning. Vidare togs det även hänsyn till att lärarna som valde att besvara enkäten hade möjlighet att välja att inte besvara frågorna som inte var obligatoriska.

(20)

Bakgrundsfaktorer

Nedan följer en redovisning av respondenternas bakgrundsfaktorer som samlats in i enkätundersökningen. Kön n Procent Man 5 2 Kvinna 227 97 Ickebinär 0 0 Annat 3 1 Total 235 100 Tabell 2 F2: Mitt kön är…

Vad gäller respondenternas svar angående deras könstillhörighet framkom det att 227 av 235 svarande var kvinnor. 5 av de 235 var män och 3 respondenter svarade med alternativet annat. Födelseår n Procent 2000–1990 40 17 1989–1980 73 31 1979–1970 74 32 1969–1960 43 18 1959–1950 5 2 Total 235 100

Tabell 3 F3: Mitt födelseår är

På frågan om respondenternas födelseår svarade 40 av 235 att de var födda 2000–1990, 73 av 235 att de var födda 1989–1980 samt 74 av 235 att de var födda 1979-1970. Vidare svarade 43 av 235 att de var födda 1969–1960 samt 5 av 235 att de var födda 1959–1950.

Lärarexamen n Procent

Ja 226 96

Nej 9 4

Vill inte svara 0 0

Total 235 100

Tabell 4 F4: Har du en lärarexamen?

Av de 235 respondenter som svarade var det 226 som svarade ja på frågan om de hade en lärarexamen varav 9 respondenter svarade nej.

(21)

Arbetslivserfarenhet n Procent 0–9 år 108 46 10–20 år 74 31 21–30 år 44 19 31–40 år 9 4 Total 235 100

Tabell 5 F5: Hur många år av arbetslivserfarenhet som lärare har du? (Svara i hela år) På frågan om respondenternas arbetslivserfarenhet svarade 108 av 235 att de arbetat mellan 0-9 år, 74 av 235 svarade att de arbetat mellan 10-20 år, 44 av 235 svarade att de arbetat mellan 21-30 år och 9 av 235 svarade att de arbetat mellan 31-40 år.

Skolhuvudman n Procent

Kommunal 205 87

Fristående 30 13

Annat 0 0

Total 235 100

Tabell 6 F6: Vilken typ av skolhuvudman är ansvarig för skolan du arbetar på?

På frågan om vilken huvudman som ansvarar över respondenternas arbetsplats svarade 205 av 235 att de arbetar för en kommunal huvudman varav 30 av 235 arbetar för en fristående huvudman.

Reflektion över insamlingsmetod

Det rådde en diskussion mellan studiens författare om studien skulle genomföras med en kvalitativ insamlingsmetod, intervju, men detta ansågs vara för tidskrävande i förhållande till den data som eftersträvades. Det ansågs göra insamlandet mer effektivt med en enkät och att skicka ut den i Facebook-grupper trots att urvalet inte kunde kontrolleras lika noggrant.

Vidare bidrog den kvantitativa insamlingsmetoden till att studien blev relativt opersonlig utifrån enkätstudiens frågor som byggde på Likertskalor samt resterande stängda frågor. Svaren kunde inte bli breda och gav ingen vidare förklaring till de ställda frågorna. Detta sågs dock som en bidragande faktor till att uppmuntra fler respondenter att svara på enkäten då det togs i beaktning att verksamma lärare kan ha ett pressat schema och inte har möjlighet att svara. Liksom valet att skicka ut enkäten i olika Facebook-grupper kunde lärarna välja att besvara enkäten på sin fritid.

(22)

Databearbetning och analysmetod

Insamlade data analyserades genom en univariat analysmetod i förhållande till studiens frågeställningar och teoretiska utgångspunkt. I en univariat analys granskas varje variabel enskilt och kan redovisas i olika typer av tabeller och diagram (Bryman, 2018, s. 411). Då enkätundersökningen utfördes genom den digitala tjänsten Microsoft Forms kunde svaren automatiskt föras över till Microsoft Excel och sammanställas. Samtidigt redovisade tjänsten svaren i varje fråga enskilt genom olika typer av diagram. Liksom enkäten utgick analysen från ramarna i ramfaktorteorin: personramar, organisatoriska ramar, tidsramar, fysiska ramar och ekonomiska ramar.

Etiska aspekter

Vetenskapsrådet forskningsetiska principer (2002) beskriver fyra allmänna huvudkrav på forskning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (2002, ss. 6–14). Enligt informationskravet informerades respondenterna om studiens syfte i den skrivna texten i inlägget som skickades ut tillsammans med enkäten i respektive

Facebook-grupp. Respondenterna informerades även om att deras medverkan var anonym samt att svaren endast skulle används i forskningssyfte (ibid. s. 7). I enlighet med

samtyckeskravet inleddes enkäten med en obligatorisk fråga som förtydligade om

respondenten godkände sin medverkan i studien (ibid. s. 9). Enligt konfidentialitetskravet informerades respondenterna om att deras medverkan i studien var anonym både i Facebook-inlägget samt även i enkätens inledning (ibid. s. 12). Utifrån nyttjandekravet informerades respondenterna om att enkätsvaren endast skulle användas i forskningssyfte (ibid. s. 14).

En problematisk aspekt med studien är att den är förhållandevis liten och att den utsatta tiden för dess genomförande är relativt kort. Det är därför troligt att de respondenter som medverkar glömmer bort sin medverkan vilket således försvårar deras möjlighet att kunna dra sig ur studien vilket går emot samtyckeskravet (2002, s. 10). Däremot är denna studie inte av känslig natur, det vill säga den behandlar inte etiskt känsliga ämnen, därför bedömdes det inte vara någon risk att respondenterna väljer att dra tillbaka sin medverkan.

Med anledning av den rådande pandemin (Covid-19) och Folkhälsomyndighetens rekommendationer till distansering för att minska smittspridningen blev valet av

(23)

insamlingsmetod därför enkät. Enkätundersökningen underlättar för alla deltagande parter att undvika social kontakt.

Reliabilitet och validitet

För att en studie ska anses vara tillförlitligt är det viktigt att ta hänsyn till aspekterna

reliabilitet och validitet. Reliabilitet är ett mått för hur stabil en undersökning är. Reliabilitet är således ett mått på hur en undersöknings tillvägagångssätt ger samma resultat om den skulle utföras på samma sätt igen (Bryman, 2018, s. 72). Detta togs i beaktande vid

utformningen av enkäten till studien. Frågorna som konstruerats för enkäten är formulerade på ett sådant sätt att det är lätt för respondenten att ge ett så självklart svar som möjligt så att det på så vis skulle vara enkelt att ge samma svar igen vid ett annat tillfälle. Vidare togs det också i beaktning att lärares uppfattning av sin arbetssituation kan ändras med tiden och att det medför en potentiell risk för att enkätsvaren skulle förändras.

Fortsättningsvis innebär en studies validitet den insamlade datans relevans i förhållande till det som efterfrågas, dvs om frågeställningarna besvaras i studien (Bryman, 2018, s. 73). Studiens validitet stärks då enkätfrågorna ger data till syftet och frågeställningarna.

Enkätfrågorna baserades på frågeställningarna, liksom att frågeställningarna är formulerade för att kunna samla in den typ av kvantitativa data som studien efterfrågade.

Arbetsfördelning

Under arbetets gång har båda skribenterna haft ett gemensamt ansvar att tillsammans söka relevant litteratur, samtala med handledare samt skriva och bearbeta textens avsnitt så att de har ett sammanhängande språk. Uppdelningen av arbetet förekom främst i analysdelen där Ellen Allocco ansvarade för frågeställningen vilken inställning har grundskollärare till sin arbetssituation utifrån ramfaktorteorin? och Hanna Wallberg skrev således om

frågeställningen vilka faktorer prioriteter grundskollärare på sin arbetsplats utifrån ramfaktorteorin?

(24)

Analys

I följande avsnitt redovisas och analyseras insamlad empiri från enkätundersökningen. Avsnittet delas upp mellan studiens två frågeställningar och ramarna inom ramfaktorteorin.

Hur ser grundskollärarna på sin arbetssitutation utifrån ett fokus på

ramfaktorer?

Personramar Jag utvecklas kontinuerligt i mitt dagliga arbete som lärare

n Procent

Stämmer helt och hållet 80 34

Stämmer ganska bra 128 54

Varken eller 18 8

Stämmer inte särskilt bra 5 2

Stämmer inte alls 2 1

Bortfall 2 1

Total 235 100

Tabell 7 F12a: Jag utvecklas kontinuerligt i mitt dagliga arbete som lärare

Det framgår på första påståendet om respondenternas egen kompetensutveckling att 34% har svarat att det stämmer helt och hållet och 54% svarade stämmer ganska bra. Detta kan indikera på att en majoritet anser att de utvecklas dagligen i sitt arbete som lärare. Vidare går det att utläsa att 2% har svarat stämmer inte särskilt bra, 1% stämmer inte alls samt 8% varken eller. Frågan hade ett bortfall på 1%.

Kompetensutveckling som min arbetsgivare erbjuder täcker mina behov

n Procent

Varken eller 50 21

(25)

Bortfall 2 1

Total 235 100

Tabell 8 F12b: Kompetensutvecklingen som min arbetsgivare erbjuder täcker mina behov. Respondenterna verkar delade i deras svar angående den kompetensutveckling deras

arbetsgivare erbjuder då 29% av respondenterna svarade stämmer ganska bra på påståendet och 25% svarade stämmer inte särskilt bra. Vidare svarade 21% av respondenterna varken eller vilket möjligtvis kan indikera att de inte anser att denna faktor är viktigt för deras kompetensutveckling. Slutligen svarade 7% av respondenterna stämmer helt och hållet och 17% stämmer inte alls. Frågan hade ett bortfall på 1%.

Jag utvecklas genom samarbete med lärarkollegor

n Procent

Varken eller 21 9

Bortfall 2 1

Total 235 100

Tabell 9 F12c: Jag utvecklas genom samarbete med lärarkollegor

Vad beträffar påståendet om kollegialt samarbete i förhållande till kompetensutveckling svarade 44% stämmer ganska bra och 42% stämmer helt och hållet vilket utgör en majoritet av de svarande. Vidare svarade 9% varken eller, 3% stämmer inte särskilt bra och 1% stämmer inte alls. Frågan hade ett bortfall på 1%.

Jag får gå på

kurser/konferenser på arbetstid

n Procent

Varken eller 47 20

(26)

Total 235 100 Tabell 10 F12d: Jag får gå på kurser/konferenser på arbetstid

Liksom för frågan om erbjudan till kompetensutveckling (tabell 8) är respondenternas svar förhållandevist jämnt spridda. Respondenternas svar indikerar även här på att det finns en uppdelad erfarenhet gällande deras arbetsgivares erbjudande kring kurser/konferenser på arbetstid. 18% svarade stämmer helt och hållet, 26% svarade stämmer ganska bra, 19% stämmer inte särskilt bra, 16% stämmer inte alls och 20% varken eller. Frågan hade ett bortfall på 1%. Organisatoriska ramar Jag får stöd från rektor/rektorer i mitt dagliga arbete n Procent

Varken eller 39 17

Bortfall 1 1

Total 235 100

Tabell 11 F10a: Jag får stöd från rektor/rektorer i mitt dagliga arbete

I detta påstående hade majoriteten av respondenterna svarat att de anser sig få stöd från rektor/rektorer då 22% svarat stämmer helt och hållet och 34% svarat stämmer ganska bra. Vidare går det att utläsa att 17% svarade stämmer inte särskilt bra, 9% stämmer inte alls och slutligen 17% varken eller. Frågan hade ett bortfall på 1%.

Jag har rektor/rektorers förtroende när det gäller hur läraryrket ska utövas

n Procent

Varken eller 13 6

(27)

Bortfall 0 0

Total 235 100

Tabell 12 F10b: Jag har rektor/rektorers stöd när det gäller hur läraryrket ska utövas

Vad gäller påståendet om rektor/rektorers förtroende har majoriteten av respondenterna svarat stämmer helt och hållet (60%) och stämmer ganska bra (30%) vilket kan tydas som en positiv inställning till rektor/rektorers förtroende för lärare. I förhållande till Tabell 11 är det andelen respondenter som svarat stämmer inte särskilt bra eller (3%), stämmer inte alls (1%) och varken (6%) avsevärt mindre. Frågan påverkades inte av något bortfall.

Jag får stöd från mina lärarkollegor i mitt dagliga arbete

n Procent

Varken eller 11 4

Bortfall 0 0

Total 235 100

Tabell 13 F10c: Jag får stöd från mina lärarkollegor i mitt dagliga arbete

I detta påstående går det att utläsa att majoriteten av respondenterna svarat stämmer helt och hållet (51%) och stämmer ganska bra (38%) på påståendet om de får dagligt stöd av deras lärarkollegor. Fortsättningsvis går det att utläsa att de respondenter som svarat stämmer inte särskilt bra (6%), stämmer inte alls (1%) och varken eller (4%) är i andel jämförelsevis små. Frågan påverkades inte av något bortfall.

Jag har möjlighet att diskutera aktuella frågor med mina lärarkollegor

n Procent

Varken eller 18 8

(28)

Total 235 100

Tabell 14 F10d: Jag har möjlighet att diskutera aktuella frågor med mina lärarkollegor Precis som i påståendet angående stöd från lärarkollegor (tabell 13) har majoriteten av respondenterna svarat stämmer helt och hållet (52%) och stämmer ganska bra (33%) på påståendet om möjligheten att diskutera aktuella frågor med sina lärarkollegor.

Fortsättningsvis går det att utläsa, liksom i Figur 12, att den andel av respondenter som svarat stämmer inte särskilt bra (5%), stämmer inte alls (1%) och varken eller (8%) är

förhållandevis liten. Däremot finns det en viss ökning av det antal respondenter som svarat varken eller, från Figur 12 andel som var 4% till 7%. Frågan hade ett bortfall på 1%.

Jag kan göra ett bättre arbete tack vare mina lärarkollegor

n Procent

Varken eller 35 15

Bortfall 3 1

Total 235 100

Tabell 15 F10e: Jag kan göra ett bättre jobb tack vare mina lärarkollegor

I påståendet om respondenterna kan göra ett bättre jobb tack vare sina lärarkollegor har, precis som i Tabell 13 och 14, majoriteten svarat stämmer helt och hållet (51%) och stämmer ganska bra (28%). Något som däremot skiljer sig från tidigare nämnde tabeller är att andelen

respondenter som svarat varken eller har ökat markant till 15%. Påståendet berör fortfarande arbetet med lärarkollegor trots detta stiger ändå andelen respondenter som väljer ett neutralt svar. Slutligen svarade 3% av respondenterna stämmer inte särskilt bra och 2% svarade stämmer inte alls. Frågan hade ett bortfall på 1%.

(29)

Tidsramar

Jag har tillräckligt med tid att planera mina lektioner

n Procent

Varken eller 29 12

Bortfall 0 0

Total 235 100

Tabell 16 F9a: Jag har tillräckligt med tid för att planera mina lektioner

Vad beträffar detta påståendet går det att utläsa att det råder delade meningar mellan respondenter som svarat stämmer ganska bra (39%) och stämmer inte särskilt bra (30%) angående deras planeringstid. Fortsättningsvis går det att utläsa att 11% av respondenterna svarat stämmer helt och hållet, 8% har svarat stämmer inte alls och 12% har svarat varken eller. Frågan påverkades inte av något bortfall.

Jag har tillräckligt med tid för att hinna med mina övriga arbetsuppgifter

n Procent

Varken eller 35 15

Bortfall 20 9

Total 235 100

Tabell 17 F9b: Jag har tillräckligt med tid för att hinna med mina övriga arbetsuppgifter I detta påstående om respondenternas övriga arbetsuppgifter i förhållande till deras allmänna planeringstid ökar andelen som svarade stämmer inte särskilt bra till 36%. Trots detta är det en stor andel respondenter som svarat stämmer ganska bra (30%) vilket indikerar att det fortfarande råder delade meningar om arbetstid i förhållande till dagliga arbetsuppgifter. Vidare har 3% av respondenterna svarat stämmer helt och hållet, 7% stämmer inte alls och 15% varken eller. Frågan hade ett bortfall på 9%.

(30)

Jag arbetar ofta vardagskvällar

n Procent

Varken eller 19 8

Bortfall 9 3

Total 235 100

Tabell 18 F9c: Jag arbetar ofta vardagskvällar

I detta påstående om arbete på vardagskvällar har majoriteten av respondenterna svarat att de ofta arbetar på vardagskvällar då 20% har svarat stämmer helt och hållet samt 45% stämmer ganska bra. Vidare har 15% av respondenterna svarat stämmer inte särskilt bra, 9% har svarat stämmer inte alls och 8% har svarat varken eller. Frågan hade ett bortfall på 3%

Jag arbetar ofta under helger

n Procent

Varken eller 27 11

Bortfall 14 6

Total 235 100

Tabell 19 F9d: Jag arbetar ofta under helger

I detta påstående går det att utläsa att hälften av respondenterna svarat att de arbetar under helger då 17% svarat stämmer helt och hållet och 31% har svarat stämmer ganska bra. Trots detta är det en märkbar andel respondenter som svarat stämmer inte särskilt bra (20%) och stämmer inte alls (15%). Vidare har 11% svarat varken eller. Frågan hade ett bortfall på 6%.

(31)

Fysiska ramar

Jag har tillgång till det undervisningsmaterial jag behöver

n Procent

Varken eller 33 14

Bortfall 1 1

Total 235 100

Tabell 20 F11a: Jag har tillgång till det undervisningsmaterial jag behöver

Vad beträffar påståendet om respondenternas tillgång till undervisningsmaterial svarade majoriteten att de har tillgång till material då 9% svarade stämmer helt och hållet samt 43% svarade stämmer ganska bra. Trots detta är det en förhållandevis stor andel respondenter som inte anser ha tillgång till undervisningsmaterial de behöver då 25% svarat stämmer inte

särskilt bra och 8% svarat stämmer inte alls. I detta påstående svarade 14% av respondenterna varken eller. Slutligen hade frågan ett bortfall på 1%.

Jag har tillgång till material till mitt klassrum

n Procent

Varken eller 38 16

Bortfall 5 2

Total 235 100

Tabell 21 F11b: Jag har tillgång till material till mitt klassrum

I detta påstående ansåg majoriteten av respondenterna att de har tillgång till material till sina klassrum då 14% svarat stämmer helt och hållet och 48% svarade stämmer ganska bra. Vidare går det att utläsa att 17% svarade stämmer inte särskilt bra, 3% svarade stämmer inte alls och 16% varken eller. Frågan hade ett bortfall på 2%.

(32)

Det finns ekonomiska medel för att köpa in nytt material

n Procent

Varken eller 41 17

Bortfall 1 1

Total 235 100

Tabell 22 F11c: Det finns ekonomiska medel för att köpa in nytt material

I förhållande till Figur 19 där majoriteten av respondenterna anser att de har tillgång till undervisningsmaterial har i detta påstående hälften av respondenterna svarat att de inte anser att det finns ekonomiska medel att köpa in nytt material. 15% har svarat stämmer inte alls och 34% har svarat stämmer inte särskilt bra. Fortsättningsvis har 6% svarat stämmer helt och hållet, 27% svarat stämmer ganska bra och 17% varken eller. Frågan hade ett bortfall på 1%

Jag kan tänka mig att köpa in material för egna pengar

n Procent

Varken eller 37 16

Bortfall 4 2

Total 235 100

Tabell 23 F11d: Jag kan tänka mig att köpa in material för egna pengar

I påståendet om respondenterna kan tänka sig köpa in material för egna pengar råder det en majoritet av respondenter som svarat att de inte kan tänka sig köpa in material för egna pengar då 21% svarat stämmer inte särskilt bra och 25% svarat stämmer inte alls. Vidare har 9% svarat stämmer helt och hållet, 27% stämmer ganska bra och 16% varken eller. Frågan hade ett bortfall på 2%.

(33)

Ekonomiska ramar

Jag är nöjd med lönen jag har idag

n Procent

Varken eller 39 16

Bortfall 0 0

Total 235 100

Tabell 24 F12a: Jag är nöjd med lönen jag har idag

I detta påstående har en majoritet av respondenterna svarat att de är nöjda med den lön de har idag då 12% svarat stämmer helt och hållet och 34% stämmer ganska bra. Trots detta är det en märkbart stor andel respondenter som svarat att de inte är helt nöjda med sin lön då 24% svarat stämmer inte särskilt bra respektive 13% som svarat stämmer inte alls. Vidare har 16% svarat varken eller. Frågan påverkades inte av något bortfall

Lönekriterierna är tillgängliga och lätta att förstå där jag arbetar

n Procent

Varken eller 48 20

Bortfall 1 1

Total 235 100

Tabell 25 F12b: Lönekriterierna är tillgängliga och lätta att förstå

I följande påstående går det att utläsa att en klar majoritet svarat att de finner att

lönekriterierna på deras arbetsplats är tillgängliga och lätta att förstå. Detta eftersom 17% av respondenterna svarat stämmer helt och hållet och 36% svarat stämmer ganska bra. Vidare har 17% svarat stämmer inte särskilt bra, 9% stämmer inte alls och 20% varken eller. Frågan hade ett bortfall på 1%.

(34)

Jag har möjlighet att

påverka min lön genom min arbetsinsats

n Procent

Varken eller 56 23

Bortfall 3 1

Total 235 100

Tabell 26 F12c: Jag har möjlighet att påverka min lön genom min arbetsinsats

Påståendet om respondenternas möjlighet att påverka sin lön går det att utläsa en jämn uppdelning mellan respondenter som svarat stämmer ganska bra (28%) och stämmer inte särskilt bra (23%). I detta påstående finns det en märkbart stor andel respondenter som valt att svara varken eller (23%). Vidare har 10% svarat stämmer helt och hållet och 13% svarat stämmer inte alls. Frågan hade ett bortfall på 1%.

Vilka ramfaktorer upplever grundskollärarna som viktigast på sin

arbetsplats?

Tabellen nedan visar hur respondenterna har rankat sex olika faktorer utifrån hur de prioriterar dem på sin arbetsplats. Nedan följer en kort redogörelse för hur respondenterna rankat varje enskild faktor:

Rankning Alternativ

1 Bra relation till mina lärarkollegor

2 Tillgång till planeringstid

3 Stöd från rektor/rektorer

(35)

5 Hög lön

6 Möjlighet till kompetensutveckling

Tabell 27 F13 Rangordna nedanstående faktorer efter vad du anser är viktigast på din arbetsplats

Förstahandsval

Figur 25 F14a: Bra relation till mina lärarkollegor

Som förstahandsval valde majoriteten av respondenterna (57,4%) att rangordna bra relation till sina lärarkollegor högst. Vidare går det att utläsa att ingen av respondenterna valde att rangordna denna faktor som sitt sjättehandsval.

Andrahansval

(36)

En stor andel av respondenterna har valt att rangordna tillgång till planeringstid högt då de valt att placera faktorn som första- och andrahandsval (24,7% och 30,6%). Anledningen till att denna faktor rankas som andrahandsval är att den, till skillnad från förstahandsvalet Bra relation till mina lärarkollegor, har färre respondenter som rankar den som förstahandsval.

Tredjehandsval

Figur 27 F14c: Stöd från rektor/rektorer

Det som går att utläsa med denna faktor är att en större andel respondenter rangordnat den som andra- och tredjehandsval (28,9% och 23,8%).

Fjärdehandsval

Figur 28 F14d: Tillgång till material

Vad som är märkbart i denna utläsning är att det är en förhållandevis jämn fördelning mellan respondenter som valt att rangordna denna faktor som fjärde- och femtehandsval (28,9% och

(37)

27,7%). Vad som däremot gör att denna faktor rangordnas högre än Figur 29 (7,2%) är att fler respondenter valt att rangordna den som andrahandsval (10,6%).

Femtehandsval

Figur 29 F14e: Hög lön

Vad som är märkbart med denna faktor är att en stor andel respondenter rangordnat den som femte- och sjättehandsval (22,6% och 32,8%). Som nämnt ovan placeras denna faktor längre ned då den har längre antal respondenter som rangordnat den som andrahandsval (7,2%).

Sjättehandsval

Figur 30 F14f: Möjlighet till kompetensutveckling

Avslutningsvis går det att utläsa att majoriteten av respondenterna valt att rangordna denna faktor som sjättehandsval (48,1%) samt även att en stor andel valt att rangordna den som femtehandsval (32,3%) vilket gör att den placeras som sistahandsval.

(38)

Diskussion

I följande avsnitt kommer studiens resultat diskuteras i förhållande till bakgrund, tidigare forskning samt teoretiska perspektiv. Därefter följer en redogörelse för förslag på framtida forskning gentemot studiens resultat.

Hur ser grundskollärarna på sin arbetssitutation utifrån ett fokus på

ramfaktorer?

Personramar – Kompetensutveckling

Majoriteten av respondenternas svar påvisade att de utvecklas i sitt dagliga arbete, både på egen hand men även tillsammans och med hjälp av sina lärarkollegor. Som redovisas i avsnittet om tidigare forskning nämner både Hultberg (2007) och Lindberg ochVingård (2012) att en fungerande arbetsplats generellt gynnas av ett öppet klimat för

kompetensutveckling. Vidare nämner författarna att en fungerande arbetsplats präglas av ett bra samarbete mellan kollegor samt utvecklad kommunikation (2007, ss 116–119; 2012 s. 4). Studiens resultat visar att det kollegiala lärandet är en framgångsfaktor för verksamma lärare, vilket kan tydas i respondenternas svar angående kompetensutveckling genom samarbete med lärarkollegor.

Vidare kan man se en delad mening i respondenternas svar på frågan som rör den

kompetensutveckling de blir erbjudna av sina arbetsgivare, detta tolkas även i de svar kring respondenternas möjlighet att få gå på kurser/konferenser på arbetstid. Definitionen av kompetensutveckling i förhållande till läraryrket kan variera beroende på individ. Läraryrket bygger på en ständig kompetensutveckling då en lärares roll är i grund och botten att lära ut. Som belyst i avsnittet bakgrund är skolan som arbetsplats i en ständig förändring. Kraven på lärare ser annorlunda ut idag än vad det tidigare gjort, då det är påtagligt att det administrativa arbetet influerar läraryrket i större utsträckning. Lärares kompetensutveckling kan därför behöva delas upp mellan både den mer traditionella undervisningen såväl som det mer administrativa arbetet.

(39)

Organisatoriska ramar – Relation till rektor och lärarkollegor

Utifrån respondenternas svar rörande frågorna om stödet från rektor/rektorer samt relationen till lärarkollegor går det att konstatera en tydligt positiv inställning. Detta går att koppla till tidigare forskning där Hultberg (2007) skriver om ett hälsofrämjande ledarskap som en framgångsfaktor för en fungerande arbetsplats (2007, s. 115). I linje med det Hultberg skriver menar Kjellström et al. (2016) att stöd från kollegor har direkt koppling till lärares mående på sina arbetsplatser (2016, s. 65).

Relationen till rektor och lärarkollegor ingår i det psykosociala arbetsklimatet. Som nämnt i tidigare forskning lyfter Angelöw (2002) att det systematiska arbetsmiljöarbetet verkar som en gynnsam indikator för en arbetsplats personal (2002, s. 43). Med bakgrund i det Angelöw skriver, i förhållande till respondenternas svar, kan det tolkas att lärares inställning till sitt eget inflytande på sin arbetsplats uppfattas som en betydande faktor. I linje med Angelöws forskning nämner Hultberg (2007) att en hälsofrämjande faktor är att känna inflytande i sitt arbete, vilket syftar till att både individen själv har kontroll över sitt arbete såväl som att arbetsgivare ger stöd och möjligheter att vara delaktiga i deras yrkesroll (2007, s 116).

Tidsramar – Arbetstid och planeringstid

Det råder delade meningar mellan respondenternas inställning angående deras planeringstid och övriga arbetstid. Som tidigare nämnts i avsnittet bakgrund har Skolverket (2013) synliggjort att arbetsvillkoren för lärare förändrats över tid. I takt med att de allt mer

administrativa arbetsuppgifterna ökar förväntas lärare hinna med såväl dem som sin ordinarie lektionsplanering (2013, s. 6 och 12). Skolverket (2020) uppmärksammar även den tidsbrist som råder på lärarnas arbetsplatser (2020). Trots detta skiljer sig respondenternas svar i den bemärkelsen att allt fler prioriterar att planera lektioner över att hinna med övriga

arbetsuppgifter. Detta kan ge en indikation på att lärare värderar det mer traditionella undervisningsuppdraget i förhållande till de förändringar som påverkar deras arbetstid.

Majoriteten av respondenterna svarar att de ofta arbetar under vardagskvällar och helger. I avsnittet tidigare forskning nämns det att Lindberg och Vingård (2012) lyfter lagom

arbetstempo och arbetsbelastning som en faktor som kännetecknar god arbetsmiljö (2012, s. 4). Detta kan tyda på att den arbetstid som yrkesverksamma lärare erhåller brister då de svarar att de arbetar utöver ordinarie arbetstid. I förhållande till detta belyser även Skolverket (2020)

(40)

att lärare befinner sig i en arbetsmiljö som kantas av stress vilket kan bero på hög arbetsbelastning (2020).

Påståendena som rörde tidsramar genererade ett märkbart bortfall i förhållande till de andra ramarna. En förklaring kan vara att begreppet övriga arbetsuppgifter är tolkningsbart, vilket därmed blir en anledning till att respondenterna inte vill svara på påståendet. Resterande bortfall rörde påståendena om lärares arbete utöver ordinarie arbetstid. En förklaring till bortfallet på dessa påståenden kan vara att respondenterna erhåller olika typer av tjänster som påverkar deras arbetstid, vilket medför en svårighet att svara på påståendet.

Fysiska ramar – Materialtillgångar

Respondenternas svar påvisade att de inte begränsas av den tillgång till undervisningsmaterial eller material till deras klassrum. Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, ramfaktorteorin, benämns fysiska ramar vilket kan uppfattas som en faktor som påverkar skolan som

arbetsplats samt lärares möjlighet till undervisning. Således kan fysiska ramar både begränsa och möjliggöra lärares tillgång till olika typer av material (Lindström & Pennlert, 2019 s. 50; Pettersen, 2008, s. 59). Något som forskats om är att det generellt finns ramar som påverkar undervisningssituationer inifrån klassrummet.

Det kan antas att större delen av lärares arbetstid spenderas inne i klassrummet vilket kan indikera att det är deras huvudsakliga arbetsmiljö. Respondenternas svar påvisar att deras inställning till den befintliga materialtillgången inte är begränsad men trots detta svarar en majoritet att tillgången till nytt material begränsas på grund av ekonomiska brister. Det går att fastställa utifrån respondenternas svar att den befintliga materialtillgången inte är begränsad men däremot finns det en vilja att, med ekonomiska medel, få tillgång till nytt material.

Ekonomiska ramar – Lön

Respondenterna har en förhållandevis positivinställning till sin lön och de lönekriterier som finns tillgängliga på deras arbetsplatser. Något som däremot skiljer sig är respondenternas uppfattning om möjligheten att påverka sin lön genom sin arbetsinsats. Något som nämns i avsnittet teoretisk utgångspunkt är yttre och inre ramar, vilket i denna bemärkelse kan kopplas till de ekonomiska ramarna. I studien fungerar de ekonomiska ramarna både som inre och yttre ramar då respondenternas svar indikerar att lönekriterierna är lättåtkomliga och enkla att förstå medan inställningen att påverka lönen är delad (Pettersen, 2008, s. 59). I avsnittet

(41)

tidigare forskning nämner Lindberg och Vingård (2012) faktorer som berör relationen till ledningen med en utvecklad kommunikation som tillför delaktighet för arbetstagaren (2012. s. 4). Således kan den delade meningen om att kunna påverka sin lön utifrån sin arbetsinsats, bero på att kommunikationen mellan ledningen och arbetstagaren kan tänkas vara mindre framträdande på dessa respondenters arbetsplatser.

Vilka ramfaktorer upplever grundskollärarna som viktigast på sin

arbetsplats?

Förstahandsval – bra relation till lärarkollegor

Något som varit utmärkande är att i flera studier har bra relation till kollegor värderats högt och setts som en faktor som bidrar till god arbetsmiljö (Kjellström et al., 2016, s. 65; Hultberg, 2007, s. 117; Lindberg & Vingård, 2012, s. 4). Anledningen till att denna faktor värderas högt kan bero på att den bidrar till en välfungerande psykosocial arbetsmiljö. Tidigare forskning om exempelvis kollegialt lärande bekräftar antagandet om att samarbete mellan kollegor bidrar till ett mer öppet och tryggt arbetsklimat (Sundberg & Håkansson, 2016, s. 208). Detta kan även styrkas i enkätens tidigare påståenden om lärares inställning till sina lärarkollegor, där en majoritet av respondenterna värderar relationen till kollegor högt (se tabell 13, 14, 15).

Andrahandsval – tillgång till planeringstid

Vad som är utmärkande med respondenternas andrahandsval är den höga rangordningen av tillgång till planeringstid. Deras inställning och erfarenhet påvisar brister i tillgång till planeringstid av både lektioner och andra, mer administrativa, arbetsuppgifter. Anledningen till att respondenterna väljer att ranka tillgång till planeringstid så pass högt kan vara att de vill synliggöra vikten av planeringstid i deras arbetsvardag. Något som framgår i Kjellström et al. (2016) studie är att faktorer såsom arbetstid och tidsanvändning har en direkt positiv koppling till lärares hälsa och välmående vilket kan vara ytterligare en anledning till att respondenterna rangordnade tillgång till planeringstid högt (2016, s. 65).

Tredjehandsval – stöd från rektor/rektorer

Vad som påverkar att faktorn om rektor/rektorers stöd blir rangordnad som tredjehandsval kan bero på att respondenterna anser att tillgång till planeringstid är viktigare samt att deras

(42)

sätt beroende på vilka bakgrundsfaktorer eller vilka erfarenheter man har. I tidigare forskning uppmärksammar Hanson (2004) vikten av att skapa en distinktion mellan olika arbetstagares uppfattningar kring deras arbetssituation (2004, ss. 169–170). Det kan därmed tänkas vara så att respondenterna inte kräver samma typ av stöd från rektor/rektorer.

Fjärdehandsval – tillgång till material

Respondenterna rangordnar tillgång till material förhållandevis lågt då svaren till tidigare påståenden genererade svar med en relativt positiv inställning till det undervisnings- och klassrumsmaterial som tillhandahålls. Vad begreppen undervisnings- och klassrumsmaterial innefattar kan vara tvetydigt då det inte finns en tydlig konsensus mellan enkätförfattarna och respondenterna eftersom det inte förtydligas i enkäten. En ytterligare anledning kan vara att respondenterna har olika uppfattning om hur exempelvis undervisningsmaterial påverkar deras undervisning. En stor tillgång till undervisningsmaterial kan vara en möjlighet i lärares undervisning men också en begränsning om materialet i fråga inte lämpar sig för lärarens undervisning.

Femtehandsval – hög lön

Vad som är utmärkande med respondenternas femtehandsval är att den är rankad

förhållandevis lågt i jämförelse med deras tidigare svar i enkäten gällande deras inställning till deras lön. En majoritet av respondenterna svarade att de är nöjda med sin lön men däremot tydliggörs det att en stor del av respondenterna inte vet hur de kan påverka sin lön.

En anledning till att respondenterna rangordnar faktorn, hög lön, så pass lågt kan bero på att de i tidigare påståenden svarat att de är nöjda med sin lön idag. Något som är viktigt att notera är respondenternas inställning till att kunna påverka sin lön genom sin arbetsinsats, då en majoritet svarade att de inte var medvetna om hur de skulle gå tillväga. Bristen

problematiseras inte i lika stor utsträckning som lärares tillgång till planeringstid, trots det är det något att lägga vikt vid. Å ena sidan kan det däremot tänkas att respondenterna rankar faktorn så pass lågt eftersom de redan är medvetna om sitt yrkes lönenivå och är nöjda med den. Å andra sidan hade kanske inte respondenterna valt läraryrket om de rankat faktorn hög lön som exempelvis förstahandsval.