Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
EMPOWERMENT I
DIABETESVÅRDEN –
ETT TVEEGGAT SVÄRD
EN LITTERATURSTUDIE
FREDRIK NILSSON
KLAS RYDBRANT
EMPOWERMENT I
DIABETESVÅRDEN –
ETT TVEEGGAT SVÄRD
EN LITTERATURSTUDIE
FREDRIK NILSSON
KLAS RYDBRANT
Nilsson, F & Rydbrant, K. Empowerment i diabetesvården – ett tveeggat svärd. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014.
I Sverige uppskattas cirka fyra procent av befolkningen ha diabetes.
Socialstyrelsen rekommenderar empowermentbaserad patientundervisning för behandling av diabetes typ-2. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och patientens upplevelse av empowermentbaserad
patientundervisning till patienter med diabetes typ-2. Metoden är en
litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orems generella egenvårdsteori använts. Resultatet identifierar tre kategorier av upplevelser av empowermentbaserad patientundervisning: ”Det nya
rollförhållandet”, ”Upplevelsen av utbildning” och ”Behovet av resurser”.
Slutsats: Empowermentbaserad patientundervisning är ett tveeggat svärd med
både svårigheter och möjligheter för sjuksköterskan och patienten i vårdmötet.
Nyckelord: Diabetes mellitus, diabetes typ 2, Dorothea Orem, empowerment, patientundervisning, självkontroll.
EMPOWERMENT IN DIABETES
CARE – A DOUBLE-EDGED
SWORD
A LITERATURE REVIEW
FREDRIK NILSSON
KLAS RYDBRANT
Nilsson, F & Rydbrant, K. Empowerment in diabetes care - a two-edged sword. A literature review. Degree project in nursing, 15 credits points. Malmö
University: Faculty of health and society, Department of Care Science, 2014. In Sweden it is estimated that about 4 percent of the population have diabetes. The National Board of Health and Welfare recommends empowerment-based patient education in the treatment of diabetes type 2. The aim of this study was to describe the nurse's and the patient's experience of empowerment-based patient education to patients with diabetes type 2. The method is a literature review based on 10 scientific articles. Dorothea Orem’s general self-care theory was used as a theoretical framework. The result identifies three categories of experiences of empowerment-based patient education: "The new role of the relationship," "The experience of education" and "The need for resources". Conclusion:
Empowerment-based patient education is a double-edged sword with both difficulties and opportunities for both nurses and patients in the care meeting.
Keywords: Diabetes mellitus, diabetes type-2, Dorothea Orem, empowerment, patient education, type-2 diabetes, self management.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4
BAKGRUND 4
Diabetes epidemiologi 4
Etiologi 4
Behandling och livsstilsförändringar 4
Teoretisk referensram 5
Teorin om egenvård 5
Teorin om egenvårdsbrist 5
Teorin om omvårdnadssystem 5
Empowerment 6
Empowerment och diabetes 7
SYFTE 7
DEFINITION 7
METOD 7
Steg 1. Precisera syfte 7
Steg 2. Precisera inklusions- och exklusionskriterier 7
Steg 3. Formulera plan för litteratursökning 8
Identifiera tillgängliga resurser 8
Identifiera relevanta källor 8
Avgränsa forskningsproblemet och
fastställa huvuddragen i sökningen. 8
Utveckla en sökväg för varje söksystem 8
Steg 4. Genomför litteratursökningen och
samla in studier som möter inklusionskriterierna. 8
Steg 5. Tolka och utvärdera resultatet från
de individuella studierna 9
Steg 6. Sammanställ resultat från de olika studierna 9
RESULTAT 10
Det nya rollförhållandet 10
Svårigheter för sjuksköterskan 10 Möjligheter för sjuksköterskan 11 Svårigheter för patienten 11 Möjligheter för patienten 11 Upplevelsen av utbildning 12 Svårigheter för sjuksköterskan 12 Möjligheter för sjuksköterskan 12 Svårigheter för patienten 12 Möjligheter för patienten 13 Behovet av resurser 13 Svårigheter 13 Möjligheter 13 DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Urval 14 Kvalitetsgranskning 15 Resultatdiskussion 15
Det nya rollförhållandet 15
Upplevelsen av utbildning 16
Behovet av resurser 16
SLUTSATSER 16
REFERENSER 18
INLEDNING
Under den verksamhetsförlagda utbildningen inom primärvården kom vi i kontakt med diabetespatienter. De fick då uppleva brister i följsamheten av patientens egenvård och att möjligheten till självbestämmande var begränsad. Frågor väcktes om hur följsamheten till egenvård kunde förbättras.
BAKGRUND
Diabetes epidemiologi
Diabetes är ett växande globalt folkhälsoproblem. Antalet personer med diabetes i världen har ökat från 153 miljoner till 347 miljoner under åren1980-2008 (Danaei, 2011). I Sverige uppskattas cirka 4 procent av befolkningen ha diabetes. Cirka 85–90% av all diabetes i Sverige utgörs av typ-2 (NDR, 2012).
Diabetes typ-2 debuterar oftast i vuxen ålder och är vanligast hos personer över 50 år. Symtomen kommer oftast smygande, är diffusa och yttrar sig vanligtvis i början som en nytillkommen trötthet (Mulder, 2008). Medelåldern vid insjuknandet är lägre för män än för kvinnor (NDR, 2012).
Etiologi
Diabetes typ-2 är en kronisk degenerativ sjukdom som är heterogen d.v.s. den beror på flera faktorer. Genetiska faktorer och miljöfaktorer är de två främsta och de är kopplade till varandra. Är man genetiskt predisponerad att utveckla diabetes typ-2 kan miljöfaktorer bidra till ett tidigare insjuknande (Mulder, 2008).
Miljöfaktorer som dålig kost och otillräckligt fysisk aktivitet leder till övervikt som i sin tur leder till insulinresistens i olika målvävnader så som fett- och muskelvävnad. Den enskilt största genetiska faktorn är nedsatt insulinfrisättning i bukspottskörteln (Mulder, 2008).
Behandling och livsstilsförändringar
Det går att vända negativa miljöfaktorer till positiva genom att ändra livsstil. Alvarsson et al. (2010) skriver att livsstilsförändringar såsom kost och träning är ovärderliga i diabetesbehandling. Det går att påverka sin sjukdom i positiv
bemärkelse bara genom att motionera regelbundet. En regelbunden fysisk aktivitet kommer på sikt att minska insulinresistensen i muskelcellerna och då förbättra sjukdomen. Även ändrade matvanor kan bidra till bättre sjukdomshälsa. Vanligt förekommande kostrekommendation är en fiberrik kost med sammansatta kolhydrater, och begränsning av mättat fett och snabba kolhydrater.
Johansson & Wredling (2006) förklarar även de att den viktigaste hörnpelaren vid behandling av diabetes typ-2 är livsstilsförändringar där förstahandsbehandlingen är fysisk aktivitet. Johansson, (2010) menar att övervikt och fetma är den enskilt största orsaken till diabetes typ-2.
Om inte livsstilsförändringar räcker för att sänka blodsockret tillräckligt är medicinsk behandling ett komplement (Alvarsson et al., 2010)
Teoretisk referensram
Denna litteraturstudie bygger på Dorothea Orems omvårdnadsteori om egenvård (Orem, 1991). Dorothea Orems omvårdnadsteori har blivit tolkad och översatt till svenska av Kirkevold, (2000).
Orem (1991) definierar egenvård som en handling som individen utför för att upprätthålla liv, hälsa och välmående. Den sjukdomsdrabbade personen kan behöva hjälp utifrån i form av undervisning eller guidning beroende på hens nuvarande och framtida behov av egenvård.
Egenvårdsmodellen består av tre olika teorier som tillsammans bildar en generell teori om omvårdnad. De tre teorierna är egenvård, egenvårdsbrist och
omvårdnadssystem (Kirkevold, 2000).
Teorin om egenvård
Egenvård består av att klargöra vilka handlingar som är nödvändiga för att stärka hälsa och välbefinnande; hur man systematiskt planerar för dessa handlingar och till sist att genomföra dessa handlingar (Kirkevold, 2000). Detta kan jämföras med hur personer med diabetes typ-2 som med rätt handlingar exempelvis en sund livsstil kan förbättra sin egenvård och då även sin kroniska sjukdom.
Alla människor har olika egenvårdsbehov men vid diabetes typ-2 är de hälsorelaterade behoven och de universella behoven ständig närvarande. De universella behoven handlar om att hitta en balans mellan aktivitet och vila, funktion och välbefinnande för upprätthållande av adekvat mänsklig funktion (Kirkevold, 2000).
De hälsorelaterade behoven förekommer hos personer med exempelvis kroniska sjukdomar, och handlar om hur man då har olika behov i förhållande till detta. Ett sådant behov kan vara att lära sig leva med sjukdom genom att kunna söka och tillskansa sig adekvat medicinsk hjälp och även vara medveten om och kunna hantera konsekvenser av sjukdomen (Kirkevold, 2000).
Teorin om egenvårdsbrist
När egenvårdskapaciteten är mindre är individens egenvårdskrav det vill säga att personen i fråga inte själv är kapabel att sörja för sina egenvårdsbehov uppstår egenvårdsbrist (Kirkevold, 2000).
Egenvårdskapacitet bestäms av den kunskapen en person förvärvat genom
erfarenheter eller instruktioner genom livet. Egenvården är beroende på individens mentala, psykologiska och fysiska egenskaper. Egenvårdsbegränsning kan uppstå om det finns begränsade kunskaper, vilket leder till begränsad förmåga att utföra handlingar som ger ett faktiskt resultat (Kirkevold, 2000).
Teorin om omvårdnadssystem
Teorin om omvårdnadssystem bygger på att det finns en hjälpsituation. En hjälpsituation kännetecknas av minst två personer varav en som är i behov av hjälp och en som identifierar behoven och hjälper.
Enligt Orem använder sjuksköterskor fem generella typer av hjälpmetoder: att handla för en annan person, vägleda och stödja en annan person, skapa en utvecklande miljö och undervisa en annan person. Dessa hjälpmetoder skall då öka förmågan till egenvårdsaktivitet hos den hjälpbehövande personen exempelvis
diabetes typ-2 patienten. För att som sjuksköterska kunna producera
omvårdnadsaktiviteter för patienten krävs speciell utbildning och en särskilt inlärd förmåga (Kirkevold, 2000).
Interaktion som skapas mellan sjuksköterska och patienten i en
omvårdnadssituation leder till att roller och rollförhållande skapas till dem sinsemellan. Sjuksköterskan kan ha en stödjande/undervisande roll som används för att tillgodose patientens egenvårdskrav vilket kan vara att tillskansa sig ny kunskap (Kirkevold, 2000).
En sätt att arbeta efter Dorothea Orems omvårdnadsteori är metoden empowerment.
Empowerment
Empowerment beskrivs av Funnell et al. (1991) som en metod för att stärka patienters egenvårdskapacitet och passar väl till patienter med diabetes typ-2 då dessa har ett stort egenvårdsbehov.
Funnell et al. (1991) visar även skillnaden mellan den traditionella diabetesvården och empowermentbaserad patientundervisning (EP). Det finns en tydlig skillnad i att EP bygger på ett demokratiskt förhållningsätt mellan sjuksköterska och patient. Problem och kunskapsluckor identifieras av patienten som vid behov kan erhålla stöd från sjukvårdspersonal vilket möjliggör informerade livsstilsval.
Socialstyrelsen (2010) rekommenderar empowerment inom diabetesvården. I sina nationella riktlinjer menar de att diabetesvård och behandling skall bygga på patientens självbestämmande och integritet. Tidigare har sjukvården bedrivit vård efter compliancemodellen, vilket innebär att sjuksköterskan talar om för patienten vad som är bäst och patienten förväntas följa rekommendationerna. Vården har nu istället fokuserat på en vårdmodell med inriktning på empowerment, då man menar att det skall stärka patientens egenvårdskapacitet. Detta innebär att det blir ett samarbete mellan vårdteamet och patienten där patienten är ytterst ansvarig för sin egenvård och gör informerade livsstilsval.
Björvell & Insulander (2008) skriver att för att uppnå empowerment som ger medbestämmande vid behandlings- och omvårdnadsbeslut behöver patienten:
1. Förmåga att själv reflektera över behandling och dess effekter men även över egenvårdsbeteende som har betydelse för hälsan.
2. Ha insikt och kunskap om sin specifika sjukdom.
3. Ha förståelse över vad som är rimligt och möjligt att göra. 4. Patienten måste bli bekräftad som person och i sitt tänkande av
sjukvårdspersonal. (Björvell & Insulander, 2008)
Funnell & Weiss (2008) skriver att grundtanken i ett empowermentpedagogiskt program är att sjuksköterskan skall finnas som stöd till patienten för att uttrycka sina känslor och tankar kring sin sjukdom. Patienten kan då sätta egna mål och identifiera och lösa sina problem. På så sätt kan empowerment närmast beskrivas som en process som leder till självbestämmande. En process som innefattar givande och tagande mellan patient och sjukvårdspersonal. Resultatet förväntas visa att patienten fått nya verktyg att ta kontroll och fatta kloka beslut om sin egenvård samt bli specialist med unik insikt över sin egen sjukdom.
Empowerment och diabetes
Varje person med diabetes typ-2 gör många val varje dag relaterat till sin sjukdom. Med empowerment lär sig patienten vad hen behöver för att kunna ta beslut som underlättar hen att nå sina behandlingsmål i det dagliga livet. (Funnell et al., 1991).
Med Socialstyrelsens (2010) nationella riktlinjer kring diabetesvård och omvårdnadsteorier som pekar åt samma håll går det att dra slutsatsen att
empowerment förefaller bra i teorin. Dock väcks frågan kring hur sjuksköterskan och diabetes typ-2 patienter i praktiken upplever empowerment. Med det som bakgrund vill författarna till denna litteraturstudie tillskansa sig ny kunskap inom ämnet.
SYFTE
Syftet är att genom en litteraturstudie beskriva sjuksköterskans och patientens upplevelse av empowermentbaserad patientundervisning till patienter med diabetes typ-2.
METOD
Designen som valdes i denna studie var en litteraturstudie.
Enligt Axelsson (2008) är en litteraturgenomgång en självklar del av en
forskningsprocess. Arbetet började med att lokalisera och sammanställa forskning som redan fanns inom valt ämne. Metoden i denna litteraturstudie bygger på Goodmans (1993) anvisningar för hur arbetsprocessen i att skriva en
litteraturstudie skall genomföras. Goodmans anvisningar är uppdelade i sju steg men i denna litteraturstudie följdes endast steg ett till sex med hjälp av Willman et al., (2006) översikt av Goodmans (1993) anvisningar.
Steg 1. Precisera syfte
Syftet formulerades på ett specificerat sätt då det varken skulle vara för vagt eller för brett men ändå täcka in sjuksköterskan och patientens upplevelse av EP. Syftet kompletterades inte med frågeställningar.
Steg 2. Precisera inklusions- och exklusionskriterier
I sökningarna efter lämpligt studieunderlag eftersträvades hela tiden att få ett så brett forskningsunderlag som möjligt. Inklusions- och exklusionskriterier utformades för få bra träffar och hitta relevanta artiklar som kunde svara på litteraturstudiens syfte. Inklusionskriterier var artiklar tillgängliga i fulltext och skrivna på svenska eller engelska. Endast vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats inkluderades då intentionen med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskan och patientens upplevelse av EP.
Till en början användes en avgränsning i tid där vetenskapliga artiklar som var mer än 10 år gamla exkluderades (2003-2013). Detta togs sedermera bort då ett tillfredställande antal artiklar inte gick att uppbringa. När tidigare tidsavgränsning
uteslöts upptäcktes äldre vetenskapliga artiklar som bedömdes kunna stärka redan funnet resultat och därför uteslöts detta exklusionskriterie.
För mer specifika avgränsningar i de olika databaserna se tabell 1.
Steg 3. Formulera plan för litteratursökning
En plan utformades för hur litteratursökningen skulle gå tillväga. Denna plan innefattar fyra olika moment vilket hämtades ur Willman et al. (2006).
Identifiera tillgängliga resurser
Tillgängliga resurser för litteratursökningen utvärderades. De tillgängliga resurserna som identifierades var Malmö högskolas bibliotek som tillhandahöll möjlighet till databassökning och möjligheten att fråga bibliotekarier om hjälp vid sökning av litteratur.
Identifiera relevanta källor
Databaserna PubMed och CINAHL användes då de ansågs ha relevant innehåll för denna litteraturstudie.
Vid databassökningar identifierades en rad olika artiklar som avhandlade
empowerment och diabetes typ 2. Dessa artiklar har legat till grund för resultatet och bakgrunden i denna litteraturstudie. Via Malmö högskolas bibliotek
kompletterades dessa källor med facklitteratur inom omvårdnad, empowerment och diabetes.
Avgränsa forskningsproblemet och fastställa huvuddragen i sökningen.
Fokus vid databassökningarna var att finna artiklar som berörde EP för patienter med diabetes typ-2. Då syftet med litteraturstudien var att både se patientens och sjuksköterskans upplevelse av EP specificerades inte sökningarna mer än så. Kvalitativa artiklar eftersträvades då fokus var på upplevelsen av EP.
Utveckla en sökväg för varje söksystem
Vid databassökningarna användes olika kombinationer av sökord. De sökord som använts i denna litteraturstudie var ”empowerment”, ”type-2 diabetes”, ”diabetes mellitus”, ”self care”, ”self-management”, ”patient education” och ” nursing role”. Databassökningarna kompletterades med booleska termerna AND eller OR. Frisökningar gjordes i både PubMed och CINAHL eftersom vissa av sökorden inte fanns som MESH-termer eller CINAHL-headings.
Steg 4. Genomför litteratursökningen och samla in studier som uppfyller inklusionskriterierna
Litteratursökningarna via databaserna genomfördes vid flera olika tillfällen. Vid sökningarna i de olika databaserna användes samma inklusionskriterier och söktermer. Olika kombinationer av sökord, booleska termer och ytterligare begränsningar såsom ”major headings” och ”qualitative” användes.
Litteratursökningen avslutades när inte fler artiklar relevanta artiklar stod att finna. Databassökningarna redovisas i Tabell 1.
Vid litteratursökningen grovsållades alla artiklarna. Alla titlar och för
litteraturstudien relevanta abstrakt granskades. De artiklar som saknade relevans för litteraturstudien kasserades.
Steg 5. Tolka och utvärdera resultatet från de individuella studierna
Kvalitetsgranskningen av artiklarna gjordes efter en mall för granskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik (SBU, 2012). Granskningsmallen gav möjlighet att bedöma artiklarnas studiekvalité utifrån deras syfte, urval, datainsamling, analys och resultat fördelat på 21 punkter.
Alla artiklarna granskades först på var sitt håll. Granskningarna jämfördes sedan sinsemellan för att i samförstånd med utgångpunkt från studiekvalité välja ut de artiklar som skulle användas.
Studiekvalitén bedömdes efter skalan låg, medelhög och hög. De artiklarna som fick medelhög och hög studiekvalité bedömdes lämpliga att ingå i
litteraturstudien. För att erhålla hög kvalité krävdes 80 % (17/21 JA) och för medelhög 60 % (13/21 JA). De 24 artiklar som granskades fanns alla tillgängliga via Malmö högskolas bibliotek.
Efter en närmre granskning av dessa artiklar valdes 10 artiklar ut som bedömdes vara av hög eller medelhög kvalité samtidigt som var relevanta för
litteraturstudiens syfte.
En sammanställning gjordes av varje artikel och överfördes i en artikelmatris (bilaga 1). Artikelmatrisen gav en översikt över artiklarnas viktigaste resultat. Detta var ett värdefullt hjälpmedel för den fortsatta analysen av artiklarna.
Steg 6. Sammanställ resultat från de olika studierna
Vid sammanställandet av resultatet användes Krippendorff (2009) som inspiration för hur innehållsanalysen skulle genomföras.
För att få en helhetsbild och förståelse för de vetenskapliga artiklarnas resultat lästes de igenom noggrant upprepade gånger på var sitt håll. Sedan följde en gemensam reflektion över artiklarnas resultats huvudsakliga innehåll. Likheter i de tio artiklarnas resultat markerades med olika färgpennor.
Ett mönster av liknande upplevelser i artiklarnas resultat gick att urskilja vilket ledde fram till underkategorierna ”Svårigheter för sjuksköterskan”, ”Möjligheter för sjuksköterskan”, ”Svårigheter för patienten” och ”Möjligheter för patienten”. Under den vidare analysprocessen utkristalliserades även de tre olika kategorierna ”Det nya rollförhållandet”, ”Upplevelsen av utbildning” och ”Behovet av
resurser”.
Resultatet lästes sedermera noga igenom ännu en gång på för att bekräfta de kategorier som växt fram, för att sedan i det slutgiltiga skedet sammanställas.
Tabell 1. Databassökning
RESULTAT
Vid analysen av de tio granskade artiklarna framkom tre kategorier: ”Det nya rollförhållandet”, ”Upplevelsen av utbildning” och ”Behovet av resurser”.
Det nya rollförhållandet
Upplevelsen av rollförhållandet vid EP varierade. Dessa upplevelser redovisas i underkategorierna ”svårigheter för sjuksköterskan” och ”möjligheter för
sjuksköterskan” samt ”svårigheter för patienten” och ”möjligheter för patienten”.
Svårigheter för sjuksköterskan
Thors Adolfsson et al. (2004) intervjuade 12 sjuksköterskor och 7 läkare på vårdcentraler i Mellansverige om deras uppfattning om EP till diabetes typ-2 patienter. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde en konflikt mellan den gamla traditionella rollen i vårdmötet där sjuksköterskan har en rådgivande roll och den nya rollen där EP tillämpades. Det upplevdes som en trygghet att arbeta kring det traditionella sättet. Personalen menade att även fast intentionen var att tillämpa EP var det lätt att i vårdmötet återgå till det gamla sättet.
Sjuksköterskorna kände sig trygga som experten och antog sig veta vad som var
Datum Databas Söktermer Begränsningar Träf-far Gransk. abstr. Gransk. artiklar Anv. artiklar 131118 PubMed Type 2 diabetes
AND
empowerment
Full text 175 45 6 1
131027 PubMed Type 2 diabetes AND adolescent and selfcare Full text 201 48 8 1 131118 PubMed Diabetes mellitus type 2 AND patient education AND empowerment Full text 63 25 18 3 131118 PubMed Diabetes mellitus type 2 AND patient education AND self-management AND nursing role Full text 28 12 3 1
131204 PubMed qualitative study AND self-management AND type 2 diabetes
Full text 235 35 10 1
131019 CINAHL Type 2 diabetes AND empowerment Full text Major heading: ”empowerment” 29 14 6 1 131120 CINAHL Empowerment AND type 2 AND diabetes mellitus Full text 466 42 12 2
bäst för patienten. Tron fanns att patienterna förväntade sig att de skulle komma med färdiga lösningar och detta gjorde det svårt att motsvara deras förväntningar. Asimakopoulo et al. (2011) kvalitativa intervjustudie ägde rum i ett område i sydöstra England med stor demografisk mångfald och sämre folkhälsa än genomsnittet i Storbritannien. 13 diabetessjuksköterskor från olika sjukhus’ diabetesavdelningar intervjuades om sina upplevelser av att använda sig av EP. Sjuksköterskorna påpekade svårigheter med att tillämpa EP i realiteten då de precis som i Thors Adolfsson et al. (2004) studie kände att det fanns en förutfattad mening om att sjukvårdspersonal skulle tillhandahålla patienterna ”färdiga
vårdlösningar” (Asimakopoulo et al., 2011).
Boström et al. (2013) redovisar i deras artikel diabetessjuksköterskors upplevelser av patientcentrerad vård. De tio diabetessjuksköterskorna som deltog i studien arbetade på vårdcentraler i norra Sverige. Ett resultat av den studien var att sjuksköterskan upplevde det som problematiskt att anpassa sig till nya arbetsrutiner. Sjuksköterskorna insåg att patientcentrerad vård var svårt att bedriva.
Scambler et al. (2012) intervjuade 13 sjuksköterskor i sydöstra England om upplevelsen av möjligheter och svårigheter med att tillämpa EP. Generellt var man positiv till EP men den äldre generationen upplevdes mer skeptisk och negativ till EP än övriga i gruppen (Scambler et al., 2012). Även Thors Adolfsson et al., (2004) visade att äldre patienter upplevdes som svårare att tillämpa EP på, då de främst var kliniskt inriktade och var vana vid att bli ledsagade.
Möjligheter för sjuksköterskan
Tio sjuksköterskor från vårdcentraler i London, England intervjuades i artikeln från Newton et al. (2011). Sjuksköterskorna upplevde en positiv skillnad i den personliga kontakten med patienten, och en insikt och förståelse för det nya rollförhållandet inom diabetesvården. I artikeln av Boström et al. (2013) berättar sjuksköterskor om en upplevd förbättring i den personliga kontakten, men även att EP var ett bra tillvägagångsätt för att bli mer involverad och engagerad i
diabetespatientens liv.
EP upplevdes utveckla sjuksköterskorna och deras sätt att arbeta på (Scambler et al., 2012). Sjuksköterskorna tyckte även att det gamla rollförhållandet i
patientmötet var förlegat. För att förenkla övergången från det gamla till det nya lades det gradvis in nya element inom EP såsom självkontroll vilket gjorde processen lättare för både sjuksköterskan och patienterna (Newton et al., 2011).
Svårigheter för patienten
Patienterna upplevde det problematiskt att sjukvårdspersonalen hade det svårt att acceptera sin roll som coach och inte ha rollen som expert (Newton et al., 2011). I Björk Brämberg et al. (2012) studie observerades vårdmötet mellan en
diabetessjuksköterska och tio diabetes typ-2-patienter med utländsk härkomst i Västsverige. Resultatet visade behovet av individanpassad vård och att
diabetessjuksköterskan behöver utbildning i patienters kulturella bakgrund för att kunna bedriva detta. Patienten hade det svårt att uttrycka sina egna önskningar och mål. Likt Newton et al. (2011) kände sjuksköterskan att de inte var på samma nivå som patienten utan att denne fick en sekundär roll.
Möjligheter för patienten
Thors Adolfsson et al. (2008) har gjort en kvalitativ studie där 28 diabetes typ-2-patienter från sju vårdcentraler i Mellansverige intervjuades om sin upplevelse av EP. Patienterna upplevde ett förbättrat självförtroende i vardagen. En ny roll gentemot vänner och familj intogs när de med sin nya kunskap öppet diskuterade sin diabetessjukdom. En möjlighet för patienten visades sig i artikeln av Newton et al. (2011), där sjuksköterskorna upplevde att vården blev betydligt bättre när patienterna fann sig till rätta i det nya rollförhållandet i den
empowermentbaserade vården. I Scambler et al. (2012) visades på liknande resultat då vårdresultat blev betydligt bättre om patienten var delaktig och själv tog ansvar för sin sjukdom. En mer demokratisk rollfördelning förbättrade vårdkvalitén helt enkelt.
Upplevelsen av utbildning
Upplevelsen av behov av kunskap och utbildning inom EP var en återkommande kategori. Dessa upplevelser redovisas i underkategorierna ”svårigheter för sjuksköterskan” och ” möjligheter för sjuksköterskan” samt ” svårigheter för patienten” och ”möjligheter för patienten”.
Svårigheter för sjuksköterskan
EP är enligt Thors Adolfsson et al. (2004) svårt att tillämpa då det kräver mycket utbildning och är tidskrävande. Det fanns en bristande kunskap i hur EP skulle bedrivas i vårdmötet, vilket ledde till att sjuksköterskorna inte fick rutin i att tillämpa det. I studien av Boström et al. (2013) beskrev sjuksköterskorna liknande upplevelser då de menade att det fanns en bristande kunskap kring EP och att de behövde ännu mer utbildning för att kunna bedriva patientcentrerad vård. Även Scambler et al. (2012) visade i sitt resultat att mer specifik empowerment-utbildning behövdes för att bedriva en framgångsrik vård. Asimakopoulou et al. (2011) visar liknande resultat: Det finns en påtaglig brist i kunskap huruvida EP verkligen fungerade, och om det fungerade hur mäts då ett lyckat resultat? Sjuksköterskan upplevde att det fanns en påtaglig skillnad i de utbildningar som erhölls (Scambler et al., 2012). Thors Adolfsson et al. (2004) visar i sitt resultat att personal hade olika erfarenheter kring EP och att det fanns ett behov av ett
informationsutbyte mellan personalen kring EP.
Möjligheter för sjuksköterskan
Thors Adolfsson et al. (2004) visade i sin studie att sjuksköterskan förbättrade sin kunskap om EP när de lärde det vidare till andra sjuksköterskor. Allt eftersom kunde man då också underlätta patientens inlärning.
Sjuksköterskors utbildning kring mediciner och psykosociala effekter bidrog till bättre EP. Sjuksköterska upplevde även att EP borde tillämpas i vårdmötet för att tillgodose patientens behov av självkännedom (Newton et al., 2011). I
Asimakopoulou (2011) studie upplevde sjuksköterskorna att EP banade väg för och underlättade patientens mål till självkontroll. Samma studie visade att
sjuksköterskorna upplevde att patienterna fick förbättrad livskvalitet och att deras beslut nu grundade sig på faktisk kunskap.
Svårigheter för patienten
I studien av Nagelkerk et al. (2006) intervjuade tre diabetesspecialister 24 patienter med diabetes typ-2 i tre fokusgrupper. Intervjuerna ägde rum på en vårdcentral i USA och resultatet visade att det var svårt att uppnå självkontroll då
kunskapen till en lyckad självkontroll var svår att ta till sig. Patienterna upplevde i samma studie att utbildningstillfällena var alldeles för långa. Scambler et al. (2012) visade i deras resultat att god självkännedom och kunskap om sin diabetes inte är synonymt med en god självkontroll.
Lyckad EP kan även leda till att patienten gör val som inte är fördelaktiga för de behandlingsmålen som finns uppsatta (Newton et al., (2011).
Möjligheter för patienten
Castillo et al. (2010) kvalitativa studie där latinamerikaner i Sydöstra Chicago med diabetes typ-2 intervjuades efter att ha genomgått en självvårdsutbildning i kommunal regi. 15 patienter deltog i två fokusgrupper. Patienterna menade att den förbättrade kunskap de erhöll möjliggjorde kontroll över beteenden och
sjukdomen i sig. Samma studie visade att en empowermentutbildning för självkontroll borde implementeras i samhället.
I studien av Thors Adolfsson et al. (2008) upplevde patienterna mindre skuld och bättre självkänsla, men även större intresse för sjukdomen och hur ny kunskap inhämtas vilket Nagelkerk et al. (2006) bekräftar då patienterna tog reda på mer information om sin diabetes. Boström et al. (2013) fann i sin studie att patienterna nu hade kunskap att prata kring sin sjukdom och detta förbättrade deras
livskvalité.
Insikten om sjukdomens allvarlighetsgrad förbättrade självkontrollen och
förståelsen för olika livsstilssval (Thors Adolfsson et al., 2008). Whittemore et al. (2012) är en kvalitativ intervjustudie från Boston där nio kvinnor med diabetes typ-2 intervjuas om sin upplevelse av att leva med diabetes typ-2. De nådde ett liknade resultat. Kvinnorna upplevde nyttan av kunskap och fann fördelar då de insåg varför livsstilsförändringar var nödvändiga. De insåg också att man med sin specifika kunskap i en större utsträckning kunde utforma personliga strategier och livstidsförändringar.
Behovet av resurser
Upplevelsen av att EP var beroende av och på resurser redovisas här i underkategorierna ”svårigheter” och ”möjligheter”.
Svårigheter
I Nagelkerk et al. (2006) var upplevelsen att resursbrist och brist på pengar gjorde det svårt att bedriva empowermentbaserad vård. Thors Adolfsson et al. (2004) artikel visade att bristen på tid gjorde det svårt att tillämpa EP. Detta bekräftas i Scambler et al. (2012) men med det tillägget att det inte fanns tillräckligt med resurser för att genomföra alla åtgärder som krävs för empowermentbaserad vård. Det var även svårt att få tag på rätt personal vilket kunde leda till långa väntetider vilket i sin tur ledde till att individuella sjukvårdsmöten ibland var mer effektiva.
Möjligheter
Thors Adolfsson et al. (2004) visade i deras studie att sjuksköterskan upplevde att EP krävde mer ansträngning än den traditionella metoden. Ändå var uppfattningen att EP var väldigt stimulerande och värt ansträngningen. Detta bekräftas av
Scambler et al. (2012) där personal inom kommunen tyckte att
empowermentbaserad vård innebar en högre arbetsbörda under den första tiden men att de allteftersom skulle spara både tid och pengar. Vidare kom de fram till att fördelen med EP är att patienterna blir mer aktivt delaktiga vilket möjliggör att de får bättre kontroll över sin sjukdom och sitt liv. Sjukhuset fick en minskad
arbetsbelastning och sparade både tid och resurser. Genom att inrikta sig på empowermentundervisning till dem som har förmågan till självhjälp kunde de spendera mer resurser på de som inte har förmågan till självhjälp.
DISKUSSION
Diskussionen är uppdelad i två delar, metoddiskussion och resultatdiskussion.
Metoddiskussion
Målet var att undersöka sjuksköterskans och patienters upplevelse av EP till patienter med diabetes typ-2. Då en empirisk studie ansågs vara för omfattande för att hinna med inom tidsramen för slutförande av examensarbete valdes istället litteraturstudie som forskningsmetod.
Socialstyrelsen (2010) rekommenderar EP till patienter med diabetes typ-2, trots detta fanns det inte mycket litteratur om ämnet.
Det visade sig att utbudet av artiklar om EP för patienter med diabetes typ 2 med kvalitativ ansats var begränsad. Därmed var det nödvändigt att ha med både sjuksköterskans och patientens perspektiv för att uppnå det efterfrågade antalet artiklar istället för sjuksköterskans eller patentens synvinkel var för sig. Flera av artiklarna hade samma författare, vilket gav en mindre bredd på forskningsunderlaget för litteraturstudien. Att samma författare har producerat flera artiklar inom ett specifikt ämne ger dock tyngd åt dessa personer då det kan antas att de är mycket insatta i ämnet. Detta är en styrka.
Litteraturstudien använde Goodmans (1993) anvisningar som modell och anvisning för arbetsprocessen. Goodmans anvisningar (1993) som har översatts och tolkats av Willman et al. (2006) har varit huvudkällan för arbetsprocessen i denna litteraturstudie.
Willman et al., (2006) arbetsprocess består av sju steg. Det sista steget exkluderades då litteraturstudien inte är systematiskt genomförd utan har genomförts som en allmän litteraturstudie.
Det har varit en styrka att följa Goodmans (1993) anvisningar då man kunde arbeta systematiskt och följa varje steg likt en manual under arbetes gång. Det bidrar också till en tydlighet för läsaren av litteraturstudien då detta kan vara till hjälp för dem att förstår arbetsprocessen och anledningar till valt
tillvägagångssätt.
Trots att det är svårt för läsaren att bedöma giltigheten för resultatet bestämdes det att studien skulle vara en allmän litteraturstudie. De höga krav som finns på en systematisk litteraturöversikt hade underlättat för läsarna men det inte fanns tid att göra en systematisk litteraturöversikt.
Urval
Databaserna som använts i denna litteraturstudie har varit PubMed och CINAHL. Dessa databaser valdes då de innehåller vetenskapliga artiklar med inriktning på
medicin och omvårdnad och är användarvänliga. Flertalet av de artiklarna som användes i studien kan återfinnas i båda databaserna.
De sökord som användes i de olika databaserna var främst ”Empowerment” och ”Diabetes type 2”. Dessa två termer kompletterades eller byttes i vissa fall ut av andra termer för att täcka av större sökområden och på så vis hitta de bästa möjliga vetenskapliga artiklarna till litteraturstudien. Empowerment är inte en MESH-term vilket begränsade sökresultaten. Detta begrepp är både väldigt specifikt och inte alltid allmänt vedertaget och kompletterades därför eller byttes ut eller till ”self management” eller ”self care” då dessa termer är synonyma med ämnet. I och med att det var upplevelser som skulle undersökas användes även söktermen ”qualitative” för att hitta artiklar med kvalitativ ansats.
Inklusionskriterier vid databassökningen var att artiklarna skulle vara tillgängliga i fulltext på Malmö högskola. Detta på grund av tidsbrist då det tar tid att få hem beställda artiklar och av ekonomiska skäl. Det är rimligt att anta att viss värdefull forskning kan ha förverkats på grund av detta inklusionskriterie.
Empowerment som begrepp inom diabetesvård introducerades av Funnell et al. (1991). Det har därmed inte funnits artiklar producerade tidigare än så. Trots att det inte gjordes några geografiska avgränsningar hittades enbart artiklar från Storbritannien, Sverige och USA. Vad det beror på har denna litteraturstudie inte kunnat ge svar på.
Kvalitetsgranskning
För artiklarna användes en mall för granskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik (SBU, 2012). Denna mall ansågs vara relevant till denna litteraturstudie då fokus låg på kvalitativ forskning. SBU (2012) mall gav oss möjlighet att bedöma studiekvalitén på de olika artiklarna som granskades. För att erhålla hög kvalité krävdes 80 % (17/21 JA) och för medelhög 60 % (13/21 JA). Underlag för hur betygsnivåerna skulle ligga kunde inte frambringas så betygsnivåerna baserades på Malmö högskolas gränser för väl godkänt (80 %) och godkänt (60 %) vid tentamen.
Artiklar som mötte kraven för medelhög till hög studiekvalité användes i denna litteraturstudie. Trots medelhög kvalité inkluderades vissa artiklar då de ansågs svara på syftet och kompletterade litteraturstudiens resultat.
För innehållsanalys av artiklarna inspirerades arbetet av Krippendorff (2009) innehållsanalys. Metoden följdes inte punktligt men var ett verktyg för att förstå hur tillvägagångsättet för en innehållsanalys kan utformas.
Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen redovisas de fynd som gjorts i litteraturstudien.
Det nya rollförhållandet
Rollförhållandet vid EP är en faktor som visade sig komplicerad. Orems begrepp ”omvårdnadssystem” förklarar att omvårdnadssituationen leder till att olika rollförhållanden skapas (Kirkevold, 2000). De traditionella rollförhållandena är så djupt rotade att det kan leda till konflikt mellan sjuksköterskans och patients målbild när EP implementeras (Boström et al., 2013; Thors Adolfsson et al., 2004).
Det finns tydliga rollskillnader mellan just den traditionella metoden och EP, där det demokratiska förhållningssättet vid EP framhålls (Funnell et al., 1991).
Patienten förväntas själv bidra till vården men att detta komplicerar vårdmötet och skapar konfusion då patienterna i sin tur förväntar sig färdiga vårdlösningar vilket omöjliggör EP (Thors Adolfsson et al., 2004).
EP beskrivs av Funnell & Weiss (2008) som en process av givande och tagande mellan sjuksköterskan och patienten vilket leder till självbestämmande. En process som även innefattar att hitta sina roller i EP, och för att förenkla övergången från det gamla till det nya kan nya element gradvis läggas till (Newton et al., 2011). Vid lyckade rollförhållanden upplevdes metoden främja hälsa och patienten blev mer delaktig och fick bättre självförtroende. Även sjuksköterskan fick ett större engagemang för patienten (Thors Adolfsson et al., 2008; Scambler et al., 2012).
Upplevelsen av utbildning
Upplevelsen av EP är synonymt med vad Orems beskriver som
egenvårdskapacitet. Kapaciteten till egenvård bestäms av den samlade kunskapen varje individ har med sig (Kirkevold, 2000). Det behövs mer utbildning kring EP då sjuksköterskan upplevde kunskapsluckor för att bedriva metoden med
framgång (Scambler et al., 2012; Boström et al., 2013; Thors Adolfsson et al., 2004). Detta leder i sin tur till en egenvårdsbegränsning för patienten, vilket enligt Orem uppstår när det finns begränsade kunskaper kring ett ämne. Sjuksköterskan hade inte själv tillräcklig kunskap kring metoden EP vilket ledde till att de inte kunde vara till stöd och hjälp vid den process som leder till självbestämmande (Funnell & Weiss, 2008). Sjuksköterskans kunskapsluckor leder alltså till en egenvårdsbegränsning för patienten men även hämning i utförande av omvårdnadsaktiviteter då detta kräver speciell utbildning och särskilt inlärd förmåga för att vägleda och stödja (Kirkevold, 2000).
Om rätt kunskap fanns kunde dock EP bana väg för en lyckad självkontroll, förståelse för olika livsstilsförändringar, och förbättrad livskvalité hos patienten (Asimakopoulou, 2011; Thors Adolfsson et al. 2008; Whittemore et al., 2012). Vid diabetes typ-2 är den viktigaste behandlingen just livsstilsförändringar såsom ökad fysisk aktivitet enligt Johansson & Wredling (2006).
För att lyckas med EP finns det vissa barriärer att komma över först vilket uppenbarade sig oavsett geografiskt ursprung på de vetenskapliga artiklarna. Att Socialstyrelsen (2010) i sina nationella riktlinjer menar att diabetesvård skall bedrivas efter EP är intressant då det uppenbarligen finns barriärer att ta hänsyn till för sjuksköterskan i sin profession och utövandet av metoden.
Behovet av resurser
Orem menar att hjälpmetoder skall öka förmågan till egenvårdsaktivitet hos den hjälpbehövande personen (Kirkevold, 2000). För att öka egenvårdskapaciteten med hjälp av empowerment krävs resurser från hjälparens sida. Resurser som upplevdes inte finnas då sjuksköterskor menade att det fanns en brist i form av pengar, tid och personal. Detta gjorde det svårt att implementera EP (Scambler et al. 2012; Nagelkerk et al., 2006).
Rådande resursbrist menar dock Scambler et al. (2012) skulle kunna avhjälpas då EP innebär en högre arbetsbörda under den första tiden men över tid upplevs kunna spara resurser. Detta beroende på att patienternas egenvårdskapacitet minskar arbetsbelastningen vilket Funnell & Weiss (2008) menar beror på att patienten blivit specialist med unik insikt kring sin sjukdom och har då verktyg att fatta många egna beslut grundade på faktisk kunskap.
SLUTSATSER
Av det resultat som redovisats i denna litteraturstudie kan det vara svårt att dra några generaliserbara slutsatser då storleken på denna studie är ringa.
Sammantaget kan man säga att upplevelsen av empowermentbaserad
patientundervisning (EP) är att det är ett tveeggat svärd med både svårigheter och möjligheter för sjuksköterskan och patienten i vårdmötet.
Både sjuksköterskorna och patienterna upplevde att det nya rollförhållandet vid EP skapade förvirring. Det gamla sättet att arbeta på med sjuksköterskan som expert och patienten i en sekundär roll gjorde att EP med en demokratisk syn kring rollförhållandet var svår att tillämpa, man gick istället tillbaka till tryggheten kring att göra som man alltid gjort.
Stora kunskapsluckor om EP och otillräckliga utbildningar gjorde att arbetet med att implementera EP problematiskt men vid en lyckad tillämpning av EP
genererade det ökad kunskap, förbättrad egenvård och en mer demokratiskt vård. Sammanfattningsvis kan nämnas att för att vidare utveckla sjuksköterskans
profession behövs mer utbildning och framförallt mer forskning kring upplevelsen av EP.
REFERENSER
Alvarsson, M et al. (2010) Diabetes.(2:a utgåvan) Värnamo, Sverige: Fälth & Hässler, s 85-91.
Asimakopoulou K, Newton P, Sinclair J, Scambler S. (2012) Health care
professionals’ understanding and day-to-day practice of patient empowerment in diabetes; time to pause for thought? Diabetes research and clinical practice, 95, 224–229.
Axelsson, Å (2008) Litteraturstudie. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (red)
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (Upplaga 1:2). Lund:
Studentlitteratur, s 173-188.
Björk Brämberg E, Dahlborg-Lyckhage E, Määttä S. (2012) Lack of
individualized perspective: A qualitative study of diabetes care for immigrants in Sweden. Nursing and Health Sciences, 14, 244–249.
Björvell, H & Insulander, L (2008) Patient empowerment – ett förhållningssätt i mötet med patienten I: Klang Söderkvist, B (Red.) Patientundervisning (2:a utgåvan) Lund, Sverige: Studentlitteratur AB, s 89-111.
Boström E, Isaksson U, Lundman B, Lehuluante A, Hörnsten Å. (2013) Patient-centred care in type 2 diabetes – an altered professional role for diabetes specialist nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2013, 1-8.
Castillo A, Giachello A, Bates R, Concha J, Ramirez V, Sanchez C, Pinsker E, Arrom J. (2010) Community-based Diabetes Education for Latinos: The
Diabetes Empowerment Education Program. The Diabetes Educator, 36, 586-594. Danaei G, Finucane M, Lu Y, Singh G, Cowan M, Paciorek C, Lin J, Farzadfar F, Khang Y-H, Stevens G, Rao M, Ali M, Riley L, Robinson C, Ezzati M, (2011) National, regional, and global trends in fasting plasma glucose and diabetes prevalence since 1980: systematic analysis of health examination surveys and epidemiological studies with 370 country-years and 2·7 million participants. The
Lancet, Vol 378, 31-40.
Funnell, M. Anderson, R. Arnold, M. Barr, P. Donnelly, M. Johnson, P. Taylor-Moon, D. White, N (1991) Empowerment: An Idea Whose Time Has Come in Diabetes Education. The Diabetes Educator. Vol 17, 37-41.
Funnell M, Weiss M (2008) Patient empowerment: the LIFE approach. EDN
Summer 2008 Vol. 5, 75-78.
Goodman, C (1993)Literature searching and evidence interpretation for
assessing health care practices. (Research report nr 119E). Stockholm: Norstedts Tryckeri AB.
Johansson G, (2010) Kostens betydelse för ett hälsosammare liv I: Tideman, M (Red.) Hälsa & Livsstil (1:a utgåvan) Lund, Sverige: Studentlitteratur AB, s 71-86.
Johansson, U-B, Wredling, R (2006) Diabetessjuksköterskans roll vid medicinsk
behandling I: Wikblad, K (Red.) Omvårdnad vid diabetes (1:a utgåvan) Lund,
Sverige: Studentlitteratur AB, s 122-123.
Kirkevold M, (2000)Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering – 2:a upplagan.
Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Mulder, H (2008) Diabetes mellitus - ett metabolt perspektiv på en växande
folksjukdom. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Nagelkerk J, Reick K, Meengs L. (2006) Perceived barriers and effective strategies to diabetes self-management. Journal of Advanced Nursing, 54, 151– 158.
NDR – Nationella Diabetesregistret. (2012) Nationella Diabetesregistret
Årsrapport 2012 års resultat
>https://www.ndr.nu/pdf/Arsrapport_NDR_2012.pdf< (2013-12-13) Newton P, Scambler S, Asimakopoulou K. (2011) Marrying contradictions: Healthcare professionals perceptions of empowerment in the care of people with Type 2 Diabetes. Patient Education and Counseling, 85, 326–329.
Orem, D (1991) Nursing: Concepts of Practice – Fifth edition. St. Louis, MO: Mosby-Year Book Inc.
Krippendorff, K (2009) Content analysis: An Introduction to its methodology I: Polit D, Beck C (Red.) Essentials of nursing research: Appraising evidence for
nursing practice – 8th edition. Philadelphia, USA. Lippincott, Williams and
Wilkins.
SBU - Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (2012) Mall för
kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik– patientupplevelser. >
http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf <(2013-10-24)
Scambler S, Newton P, Sinclair A.J, Asimakopoulou K. (2012) Barriers and opportunities of empowerment as applied in diabetes settings: A focus on health care professionals’ experiences. Diabetes research and clinical practice, 97, 18– 22.
Socialstyrelsen, (2010) Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010: Stöd för
styrning och ledning.
>http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17824/2010-1-1.pdf< (2013-11-26)
Thors Adolfssona E, Starrinc B, Smidea B, Wikblad K, (2008) Type 2 diabetic patients’ experiences of two different educational approaches - A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 45, 986–994.
Thors Adolfsson E, Smide B, Gregeby E, Fernström L, Wikblad K, (2004) Implementing empowerment group education in diabetes. Patient Education and
Counseling, 53, 319–324.
Willman, A et al. (2006)Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB. s 55-119.
Whittemore R, Chase S, Lynn Mandle C, Callista Roy S. (2002) Lifestyle Change in Type 2 Diabetes - A Process Model. Nursing Research, Vol 51, 18-25.
21 B il aga 1 A rt ike lm at ri s Fö rf at ta re , å rt al , ti te l o ch la n d . Sy ft e Me to d Hu vu d fy n d Kv al .-be d. As im ak op ou lo u et a l ( 20 11 ) He al th c ar e pr of es si on al s’ unde rst an di ng a nd d ay -to -da y pr ac ti ce of pa ti ent em po w er m en t i n di ab et es ; tim e to p au se f or th ou gh t? Gr ea t B ri ta in Wh at d o H C P s w or ki ng w it h di abe te s unde rs ta nd by the te rm ’ em po w er m en t’ ? An d Do HP C s wo rk in g in d ia be te s ap pl y th e pr in ci pl es o f em po w er m en t i n da y-to -da y co ns ul tat io ns an d if s o, in wh at wa ys ? In te rv ie w in g 13 H C P sp ec ia li ze d in d ia be te s car e w ho h ad b een tr ain ed in th e DE S M OND pr ogr am m e. La ck o f co ns en su s ove r a de fi ni ti on of e m pow er m ent . So m e pa ti en ts a re n on -em po w er ab le Hö g (1 9/ 21 ) Bj ör k Br äm ber g et al ( 20 12 ) La ck o f in di vi du al iz ed pe rs pe ct ive : A qua li ta ti ve st ud y of d ia be te s ca re f or im m ig ra nts in S w ed en . Sw ed en . Th e ai m o f th is s tu dy w as to de sc ri be the c ar e pr ovi de d by nur se s, a nd the c ar e ne eds ex pr es sed b y th e peo pl e w it h ty pe 2 d ia be te s wh o ha ve a n im m ig ra nt b ac kg ro un d. 10 pe opl e w it h im m ig ra nt b ac kg ro un d we re o bs er ve d du ri ng th eir v is it a t th e d ia be te s nur se . A nd not es w er e ma de b y th e fi rs t a ut ho r. Th e re su lt r ev ea le d th at th e pa ti en ts p la ye d a se co nd ar y ro le . W he n pa ti en ts ra is ed s ubj ec ts f rom da il y li fe a nd se lf -ma na ge me nt th ey o ft en w er e me t fr om a s tr ic tl y m ed ic al p er sp ec ti ve . T he in di vi du al p er sp ec ti ve s w er e la ck in g. Me de l-hög (16/ 21 ) Bo st rö m e t a l ( 20 13 ) Pa ti en t-cen ter ed car e in ty pe 2 di abe te an al ter ed pr of es si ona l r ol e for di abe te s sp ec ia li st n ur se s. Sw ed en . Th e ai m o f th is s tu dy w as to de sc ri be di abe te s spe ci al is t nur se s expe ri enc e of pr ac ti ci ng cen tr ed car e of a co nt ex t o f di ab et es ty pe -2 in te rv en tio n. Fo cu s gr oup int er vi ew s co m pl em en ted b y sem i-st ru ct ur ed in te rv ie w s. 10 pa rt ic ipa nt s. Th e sh ow ed th at th e nu rs es f el t a w it hd ra w n of e xp er ti se , i nc on ve ni en ce o f ch an gi ng r ou ti nes . T he nu rs es in s ig ht ed th at p at ien t-cen te re d ca re is pos si bl e bur di ff ic ul t. Me de l-hög (16/ 21 ) Ca st il lo e t a l ( 20 10 ) Co m m un it y-ba se d D ia be te s Ed uc at io n fo r La ti no s. Th e di abe te s E m pow er m ent Ed uc at io n P ro gr am . U S A Th e pu rp os e of th is s tu dy w as to c on du ct a d ia be te s p ro gr am an d to ev al uat e it s ef fect iv en es s in im pr ov in g se lf -ma na ge me nt s ki ll s. In te rv ie w in g pa ti en ts wh o pa rt ic ip at ed in fo rm er e duc at iona l pr ogr am to ext end and ex pl ai n fi nd in gs f ro m a qua li ta ti ve e va lua ti on. 15 Hi sp an ic s li vi ng in Ch ic ag o. Th e m os t c om m on r es po ns e w as th e im po rt an ce o f a di ab et es e du ca ti on . Pa ti en t w ho p ar ti ci pa te d ag re ed th at th er e w as a n ee d fo r th is k in d of pr ogr am , a nd tha t t he inf or m at ion the y pr ovi de d w as ve ry us ef ul f or the ir pos si bi li ty to em pow er the ir di abe te s. Me de l-hög (15/ 21 ) Na ge lk er k et a l ( 20 06 ) Pe rc ei ve d ba rr ie rs a nd ef fect iv e st rat eg ies to d iab et es se lf -ma na ge me nt US A To r ep or t t he p re vi ew ed bar ri er s to an d ef fect iv e st ra te gi es fo r se lf -ma na ge me nt of a dul ts w it h type 2 di abe te s in a r ur al s ettin g. 24 adul ts w it h di agnos ed di abe te s type 2 w er e in te rv ie w ed a nd au di ot ap ed in th ree fo cu s gr oups . Hi gh li gh ti ng th e im po rt an ce o f re al is ti c se lf -ma na ge me nt p la ns a nd th e si gn if ic an ce o f co ll ab or at io n be tw ee n th e pr ac ti ti on er s an d th e pa ti en t. Hö g (1 7/ 21 )
22 Ne wt on . P e t a l ( 20 11 ) Ma rr yi ng c on tr ad ic ti on s: He al th ca re p ro fe ss io na ls ’ pe rc ept ion of e m pow er m ent in th e c ar e o f p eo ple w ith Ty pe 2 D ia be te s. En gl an d. Th e ai m o f th is s tu dy w as to es tab li sh h ow h eal th car e pr of es si ona ls invol ve d I type 2 di abe te s pe rc ei ve pa ti ent -em po w er m en t. Sn ow ba ll in sa m pl in g st ar ti ng w it h on e di ab et es nur se s pe ci al is t. 10 ex per ien ced n ur ses w er e in te rv ie w ed . Fo ur k ey th em es : 1) Th e gr ad ua te d re je ct io n of p at er na li sm 2) E m pow er m ent a s em pl oyi ng a ne w pa ti ent - pr of es si ona ls ’ et hos 3) E m pow er m ent a s ba la nc ing cl ini ca l a im s aga ins t pa ti ent s’ pe rs ona l co ncer n. 4) E m pow er m ent a s an expe di ent us e of r es our ce . Me de l-hög (16/ 21 ) Sc am bl er et al ( 20 12 ) Ba rr ie rs a nd o pp or tu ni ti es o f em po w er m en t ap pl ied in di abe te s se tt ings : A f oc us on he al th ca re pr of es si ona ls ’ ex per ien ces . En gl an d. Th e ai m o f th is s tu dy w as to ex am in e th e op po rt un it ies an d ba rr ie rs he al th ca re pr of es si ona ls f ac e w ork in g wi th d ia be te s pa ti en ts a nd tr y to im ple m en t p atie nt em po w er m en t i n pr act ice. Se m i-st ru ct ur ed in te rv ie w s. 1 3 h ea lth car e pr ov id er s w or ki ng wi th d ia be te s ty pe 2 f ro m a cl in ic in s ou th - eas t En gl an d pa rt ic ip at ed in th is s tu dy . Th e re su lt w as d iv id ed in tw o d if fe re nt s ub je cts . 1 ) O pp or tu nitie s: Em po w er m en t w as s ee n as s tr en gt h be ca us e th e pa ti en t m ai nt ai ne d a co nt ro l of the ir da il y li fe . T he y w er e m or e li ke ly to m ake the r ight c hoi ce to m ana ge th eir d ia be te s a nd p os sib ilitie s o f s av in g tim e a nd m on ey if th e p atie nts co ul d co nt ro l t hei r ow n di seas e in st ead o f vi si ti ng h os pi tal . 2) B ar ri er s: A la ck of tr ai ne d pe opl e w it h the r equi te m inds et w or ki ng to em po w er p at ien ts w as s een as a pr ob lem , an d th e id ea of em po w er m en t ap pr oach es w as n ot al w ay s seen as p os it iv e. Me de l-hög (15/ 21 ) Th or s A do lf ss on e t a l ( 2004) Im pl em en ti ng e m po w erm en t gr oup educ at ion in di abe te s. Sw ed en . Th e ai m o f th is s tu dy w as to ga in ins ight a nd unde rs ta nd how phys ic ia n and nur se s vi ew the im pl em ent at ion of em po w er m en t g ro up ed ucat io n in di abe te s. Fo cu s gr ou p in te rv ie w s 3-9 m ont hs a ft er im ple m en tin g em po w er m en t ed ucat io n In d ia be te s. 1 6 pa rt ic ipa te d in the se st ud y 11 n ur se s an d 5 phys ic ia ns . Ph ys ic ia ns a nd n ur se s sa id th at it w as a c on fl ic t a pp ea re d w he n th ey tr ie d to us e em pow er m ent a ppr oa ch. T he y w er e not f am il ia r w it h thi s w ay of a ct ing an d w er e m or e co m fo rt w it h tr ad it io nal ap pr oach . T he tr ad it io nal w ay w as eas ier ju st teach in g an d tel li ng th e pat ien t w hat to d o. T he em po w er m en t ap pr oach w as d es pi te th at co ns id er ed a po si ti ve w ay to en co ur ag e th e pa ti ent s to fi nd the ir ow n se lf -car e so lu ti on . Hö g (1 7/ 21 ) Th or s A do lf ss on e t a l ( 20 08 ) Ty pe 2 d ia be ti c pa ti en ts ex per ien ces o f tw o di ff er en t ed ucat io nal ap pr oach es - A qua li ta ti ve s tudy. S w ede n. Th e ai m o f th is s tu dy w as to ex pl or e pat ie nt s’ e xpe ri enc es of pa rt ic ipa ti ng in an em po w er m en t g ro up ed ucat io n pr ogr am m e or re ce iv in g in di vi du al co un sel li ng . Se m i-st ru ct ur ed in te rv ie w s. 28 pa ti ent s fr om s eve n pr im ar y ca re cen tr es we re 1 4 ha d in di vi du al co un sel li ng an d th e ot her 14 pa rt ic ipa te d in em po w er m en t g ro up se ssi on s. Th re e m ai n ca te go ri es w er e fo un d: 1) R el at ions hi p. P at ie nt s w er e m or e equa l t o the c ar e pr ovi de rs in the em po w er m en t g ro up . 2) L ea rni ng the di se as e. T he y found tha t i n the e m pow er m ent gr oup pa ti ent s pa rt ic ipa te d m or e ac ti ve a nd ga ine d m or e know le dge a nd expe ri enc es . 3) C ont rol li ng the di se as e. I n the e m pow er m ent gr oup, the pa ti ent s be ga n to unde rs ta nd w ha t t he di se as e w as a ll a bout . T he y got s el f-co nt ro l. Hö g (1 8/ 21 ) Wh it te m or e et a l ( 20 02 ) Li fe st yl e C ha ng e in Ty pe 2 Di ab et es . US A. To in ve st ig at e ex pe ri en ce o f in te gr atin g ty pe 2 d ia be te s tr ea tm en t r ec om m en da tio ns in to e xis tin g lif es ty le . In te rv ie w o f 9 w om en wi th d ia be te s ty pe 2 re cru it ed f ro m d if fe re nt hos pi ta l c ar e fa ci li ti es . Pa ti en ts th at u nd er st oo d th ei r di se as e an d kne w how to appl y the know le dge , id en tif y c on flic ts a nd to d ev elo pin g p er so na l s tr ate gie s w er e m or e lik ely to fi nd s at is fa ct io n an d ac hi ev in g a li fe st yl e ch an ge . P ar ti ci pa nt s w ho m an ag ed a li fes ty le ch an ge ex per ien ced p os it iv e ou tco m es th at r ei nf or ced n ew be ha vi or s. Hö g (1 8/ 21 )
