Praktik i arbetslivet

Examensarbete

Praktik i arbetslivet

En studie om årskurs 9 elevers uppfattningar om deras genomförda praktik i arbetslivet

Practical experience in the working life

A study of year 9 pupils' perceptions of their completed practice in the working life

Nina Nilsson

Mikaela Thuresson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2011-12-14

Examinator: Anders Lovén Handledare: Niklas Gustafson Fakulteten för lärande och

3

Sammanfattning

Ämnesvalet i den här undersökningen handlade om årskurs 9 elevers genomförda praktik i arbetslivet. Praktiken på den utvalda grundskolan organiseras i dagsläget under benämningen Omvärldskunskap och innebär totalt 5 dagars praktik inom kommunala verksamheter.

Syftet med undersökningen var att studera årskurs 9 elevers uppfattningar om betydelsen av sin genomförda praktik i arbetslivet mot bakgrund att de har färre antal praktikdagar. Den övergripande frågeställning var: vilka uppfattningar har eleverna om sin genomförda praktik i arbetslivet?

Vi valde att precisera våra frågeställningar av anledningen att dessa växte fram utefter genomgången av den tidigare forskningen. Våra preciserade frågeställningar var: i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som värdefull och i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som problematisk? De teoretiska begrepp som vi använde oss av i analysen var: förväntningar, uppmuntran, reflektion och lärande.

Vi genomförde undersökningen på en grundskola där samtliga närvarande årskurs 9 elever fick besvara en enkät med påståenden med fasta svarsalternativ. Eleverna i vår undersökning uppfattade praktiken både som värdefull och problematiskt. Eleverna uppfattade t.ex. att de fått en inblick i arbetslivet samt varit delaktiga i arbetet på sin praktikplats. På samma gång uppfattade de inte att de hade fått känna sig vuxna och att praktiken inte hade varit till någon hjälp inför kommande gymnasieval.

Nyckelord: Prao, praktik, omvärldskunskap, studie- och yrkesorientering och uppfattningar.

4

Förord

Huvuddelen av texten i examensarbetet har vi skrivit gemensamt. En del av läsningen och sammanfattning av den har vi gjort var för sig. Nedan kommer en redogörelse för de delar vi skrivit enskilt. Vi vill förtydliga att även om vi delat upp delar av arbetet har bearbetningen av texterna skett gemensamt.

I kapitel 1 har Nina läst och skrivit om Lgr 62 och Lgr 69. Mikaela har läst och skrivit om Lgr 80, Lpo 94 samt Lgr 11. I kapitel 2 har Nina läst och skrivit om Henrysson (1994) och Hirasawa & Sundelin (2003) medan Mikaela läst och skrivit om delrapporten från SKAL-projektet (1982) och rapporterna från Skolöverstyrelsen (1990, 1991). I kapitel 3 har Nina läst och redogjort för SCCT (Lent, Brown & Hackett, 1994) samt Kolbs (1984) inlärningsteori. Mikaela har redogjort för Laws (1996) career learning theory. I kapitel 4 har Nina skrivit avsnittet om Omvärldskunskapen och Mikaela skrivit avsnittet om bortfallsanalys. I kapitel 5 har Nina skrivit texten för avsnittet praktiken som värdefull och Mikaela skrivit texten för avsnittet problem

förknippade med praktiken.

Malmö 2011-12-19

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.2. Syfte & övergripande frågeställning ... 9

1.3. Styrdokument – praon ur ett historiskt perspektiv ... 9

1.4. Förförståelse ... 11

1.5. Centrala begrepp ... 11

1.6. Disposition ... 12

2. Tidigare forskning ... 13

2.1. Praktiken som värdefull ... 13

2.2. Problem förknippade med praktiken ... 15

2.3. Sammanfattning ... 17

3. Teoretiska utgångspunkter ... 20

3.1. SCCT – Lent, Brown & Hackett ... 20

3.2. Career Learning Theory – Law ... 21

3.3. Experiential Learning Theory - Kolb ... 22

3.4. Sammanfattning ... 22 4. Metod ... 23 4.1. Metodval ... 23 4.2. Urval av grundskola ... 24 4.2.1 Omvärldskunskap ... 24 4.3. Datainsamling ... 26 4.4. Analysmetod ... 27 4.5. Bortfallsanalys ... 28 4.6. Etiska ställningstaganden ... 29 5. Resultat ... 31

5.1. Praktiken som värdefull ... 31

6

5.3. Sammanfattning ... 36

6. Analys ... 37

6.1 I vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som värdefull? ... 37

6.2. I vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som problematisk? .... 40

6.3. Sammanfattning ... 42 7. Diskussion ... 43 7.1. Metodreflektion ... 43 7.2. Teorireflektion ... 44 7.3. Resultatreflektion ... 45 Referenser ... 48 Bilaga - Elevenkät ... 51

Tabellförteckning

Tabell 2. Årskurs 9 elevers svar på påståenden om deras praktik som värdefull där flest antal elever valt stämmer mycket bra eller stämmer bra ... 32

Tabell 3. Årskurs 9 elevers svar på påståenden om deras praktik som problematisk där flest antal elever valt stämmer delvis eller stämmer inte alls ... 34

7

1.Inledning

Praktisk arbetslivsorientering, prao, är ett ämne som förknippas med den svenska grundskolan. Det är vanligtvis ett antal veckors arbetsplatsförlagd praktik under högstadiet som skolan eller eleverna själva anskaffar. Enligt Henrysson (1994) definieras prao som den orientering i arbets- och yrkeslivet som eleverna får genom studiebesök och längre vistelser på arbetsplatser samt den förberedelse och bearbetning som sker i skolan. Historiskt sett har prao funnits sedan den första läroplanen för grundskolan, Lgr 62, och har utformats annorlunda i de olika läroplanerna. Sedan införandet av läroplanen Lpo 94 är det upp till de enskilda skolorna att bestämma hur den praktiska arbetslivsorienteringen ska se ut. I den aktuella läroplanen, Lgr 11, publicerad av Skolverket (2011) står det att eleverna ska få Omvärldskunskap. Vidare står det att skolan dels ska ge eleverna en utbildning av hög kvalitet men också ett underlag för att kunna göra gymnasieval. Detta förutsätter att skolan samverkar med både gymnasieutbildningar och arbetslivet. Eftersom grundskolorna idag själva bestämmer hur och vilken kontakt eleverna får med arbetslivet så finns det även de som vill att praon ska finnas kvar och de som väljer att ge eleverna en inblick i arbetslivet på andra sätt än prao. Ett annat sätt att utforma prao är genom praktik vilket betyder att praktiskt utföra ett yrke.

I Skolverkets (2008) publikation beskriver Lovén argumenten mot praon samt argumenten för praons överlevnad. Enligt vissa röster behövs andra former än prao för att skapa kontakter mellan skolan och arbetslivet medan andra hävdar att praon behövs mer än någonsin eftersom ungdomarnas kontakt med arbetslivet minskar. Författaren presenterar tre specifika argument mot praon och de är brist på platser, arbetsmiljöverkets krav och att på grund av den föränderliga tid vi lever i så måste även praon förändras. Samtidigt poängterar författaren att praoperioden får eleven att bli aktiverad, känna ansvar, få omväxling och skapa en ny vuxenkontakt.

Fjelkner och Krantz från Lärarnas riksförbund samt Svenskt näringsliv har under 2011 genomfört en undersökning som visar att det finns ett samband mellan ungdomars

8

arbetslöshet och bristen på baskunskaper och socialkompetens. Bakgrunden till undersökningen bottnar i att Sverige har en hög ungdomsarbetslöshet på 28,6 % (i juli 2011) samt att skolresultaten sjunkit. Resultatet av undersökningen visar att företagen anser det svårt att rekrytera personer under 30 år samt att endast ett av tio företag upplever att skolan förbereder eleverna för yrkeslivet. Deras förslag är att återupprätta en utvecklad praoverksamhet som ska regleras i skollagen. Även studie- och yrkesvägledarens roll lyfts fram som en hjälp för att eleverna ska få ut så mycket som möjligt av praoperioden.

I en debattartikel av Frisk (2007), biträdande regionchef för Svenskt Näringsliv Skåne, förklaras det hur viktig praktiken är för eleverna. Frisk skriver att ”eleverna bör få mer kontakt med verkligheten utanför klassrummet, inte mindre”. Genom att läsa tidigare examensarbete har vi även fått reda på varför och hur vissa kommuner valt att ersätta praon. Janson (2009) har på Svenskt Näringslivs hemsida skrivit en artikel om att Halmstad kommun har tagit bort praon från grundskolorna. En av skolorna, Trönningeskolan, har av den anledningen utformat ett alternativ till praon. En av lärarna på skolan valde att starta ett projekt där eleverna via ett studiebesök på ett företag fick lösa en uppgift. Enligt det berörda företaget fick eleverna en tydligare bild av företaget något som de inte upplevde att eleverna fick när de hade prao i två veckor på företaget. Enligt läraren får eleverna genom den alternativa praon både uppmärksamhet och får motivation.

I examensarbetet av Eriksson & Pllana (2008) undersöks prao och dess ersättare som i det här fallet är så kallad temavecka. Anledningen till att ersätta praon var att kommunen efter en inspektion från Arbetsmiljöverket inte uppfyllde alla deras krav och valde att utveckla en annan form av praktisk arbetslivsorientering. Syftet med undersökningen var att ta reda på om temaveckan i Varberg eller det som ersatt praoverksamheten uppfyller mål och riktlinjer i Lpo 94, vad gäller elevernas kunskaper om arbetsliv och dess samverkan med närsamhället i övrigt, samt vidare möjligheter till utbildning. Eriksson & Pllanas (2008) begränsade undersökning visar att en stor del av de tillfrågade eleverna upplever att temaveckan bidrar till ökade kunskaper om arbetsliv och utbildning genom erfarenheter utanför skolan.

Praktiken är ett angeläget ämne eftersom det är en av de få kontakter med arbetslivet som elever i grundskolan får. Eftersom praktikens utformning varierar i grundskolorna ligger vårt fokus på en grundskola där praktiken har reducerats till färre antal dagar. Av den anledningen är det väsentligt att få veta hur skolan utformat praktiken för att ge

9

eleverna en inblick i arbetslivet. Det är även angeläget för alla som arbetar inom skolan att få veta vilka uppfattningar eleverna har om deras praktik och om de får en tillräcklig inblick i arbetslivet. På samma gång är det intressant att ta reda på hur en skola valt att organisera praktiken mot bakgrunden att det är färre antal praktikdagar än tidigare.

1.2. Syfte & övergripande frågeställning

Syftet med undersökningen är att studera årskurs 9 elevers uppfattningar om betydelsen av sin genomförda praktik i arbetslivet.

 Vilka uppfattningar har eleverna om sin genomförda praktik i arbetslivet?

Eftersom ovan frågeställning är övergripande kommer vi efter genomgången av tidigare forskning, i kapitel 2, presentera preciserade frågeställningar. Detta beror på att forskningen visar att praktiken både innehåller värdefulla moment samt problem förknippade med praktiken. Därför anser vi att de specificerade frågeställningarna kan utvecklas efter genomgången av tidigare forskning.

1.3. Styrdokument – praon ur ett historiskt perspektiv

För att förtydliga varför praon ser ut som den gör idag är det av betydelse att redogöra mer för hur praon har sett ut i tidigare läroplaner för att tydliggöra förändringen som skett.

I Skolöverstyrelsens läroplan för grundskolan 1962, Lgr 62, var den praktiska yrkesorienteringen obligatorisk och det praktiska momentet skulle helst ske under tre veckor i årskurs 8 och eleven skulle pröva två till tre olika yrken. Syftet var bland annat att eleven skulle få personliga erfarenheter av yrken, egen uppfattning av arbetsuppgifter och ökad kunskap om arbetslivet. Efter praktiken var det viktigt att eleven fick redovisa sina erfarenheter i samband med undervisningen och vara ett underlag i andra ämnen.

10

Enligt Lgr 69, läroplan för grundskolan 1969, var syftet med studie- och yrkesorienteringen att eleven lärde känna sig själv och se sina förutsättningar med hänsyn till de krav som arbetslivet och utbildning ställde (Skolöverstyrelsen, 1969). Den praktiska yrkesorienteringen omfattade minst tre studiebesök i årskurs 8 som följdes av en obligatorisk pryoperiod på två veckor i årskurs 9. Inför pryoperioden förbereddes eleven med information om den aktuella arbetsplatsen och efteråt skulle eleven få tid till att bearbeta, redovisa och utnyttja sina erfarenheter.

I Lgr 80, läroplan för grundskolan 1980, skulle eleverna tillägna sig kunskap om olika verksamhetsområden, arbetsuppgifter, yrken och arbetets betydelse för människan och samhället genom arbetslivsorienteringen (Skolöverstyrelsen, 1992). Arbetslivskontakterna skulle ske i form av längre perioder där eleverna aktivt deltog i arbetsplatsens verksamheter inom ramen sex till tio veckor.

I Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994, skulle eleverna få underlag för att välja fortsatt utbildning och detta förutsåg att skolan arbetade aktivt med de gymnasiala utbildningar som fanns tillgängliga för eleverna samt en nära samverkan med närsamhället och arbetslivet (Skolverket, 2006). Skolan strävade efter att alla elever skulle inhämta tillräckliga kunskaper för att ”kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder” (Skolverket, 2006 s. 15).

I Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, är de mål och riktlinjer som skolan ska följa t.ex. att eleven ska granska sina valmöjligheter, få inblick i arbetslivet och närsamhället samt veta vilka möjligheter det finns till fortsatt utbildning. All skolpersonal ska utveckla kontakter med närsamhället, läraren ska specifikt bidra med underlag för fortsatta studier och studie- och yrkesvägledaren ska vägleda eleverna inför valet av gymnasieutbildning (Skolverket, 2011).

I ovan beskrivning av de olika läroplanerna märks det tydligt hur förändringen av praons utformning har skett. De praktiska momenten av arbetslivsorienteringen har gått från att vara obligatoriskt och tydligt utformat till att vara varje enskild skolas ansvar att själva utforma hur eleverna ska få en inblick i arbetslivet. Det kan även konstateras att de två sista läroplanerna inte skiljer sig i någon större utsträckning gällande mål och riktlinjer som skolan ska följa.

11

1.4. Förförståelse

Eftersom vi båda hade prao i början 2000-talet har vi en förförståelse av vad prao är som grundar sig i de erfarenheterna. Våra praoperioder har varit lärorika men inte avgörande för våra framtida yrkesval och av den anledningen är praktisk arbetslivserfarenhet, i vilken form som helst, en värdefull erfarenhet för oss. Sammanfattningsvis var praoperioderna lärorika för oss båda.

1.5. Centrala begrepp

Studiens centrala begrepp är bland annat:

1. Praktisk arbetslivsorientering, prao, är det moment i grundskolan där

eleverna ska få testa på ett arbete under ett begränsat antal dagar.

2. I undersökningen använder vi oss av begreppet praktik som betyder praktisk

övning i ett yrke. Praktikens syfte är att ge eleverna kunskap som gör det möjligt för dem att kunna påverka sin situation idag samt deras framtida liv. På praktikplatsen är eleverna delaktiga i arbetet, får tillfälle att känna sig vuxna och det är ett avbrott från undervisningen i klassrummet.

3. Enligt Skolverket (2009) förekommer studie- och yrkesorientering i

undervisning, i vägledning och genom information som berör all personal i skolan. Dagens arbetsmarknad gör det svårt för elever att se dess villkor samt skaffa sig erfarenheter om olika yrken. Skolans uppgift är att underlätta för eleverna inför deras framtida studie- och yrkesval och en samverkan med arbetslivet kan synliggöra dessa delar för eleverna (Skolverket, 2009).

Studie- och yrkesorienteringen skall bidra till att förbereda eleverna för

samhälls- och arbetslivet och för kommande studie- och yrkesval (Henrysson, 1994).

4. Studie och yrkesvägledarens uppgift är enligt Lgr11 (Skolverket, 2011) att

12

uppmärksamma möjligheter för elever med funktionsnedsättning. Vidare ska

studie- och yrkesvägledaren även finnas som stöd för den övriga personalens

studie- och yrkesorienterade insatser.

5. Uppfattning är enligt Nationalencyklopedin ett personligt sätt att betrakta

och bedöma något. I vår undersökning menar vi att elevernas uppfattning står för hur de uppfattar betydelsen av praktiken samt vad de har för åsikter om praktiken.

1.6. Disposition

Vårt examensarbete är disponerat över 7 kapitel. I kapitel 2 ges en beskrivning av tidigare undersökningar inom vårt ämnesområde. Kapitlet avslutas med en sammanfattande tabell över våra huvudteman praktiken som värdefull och problem

förknippade med praktiken. I kapitel 3 redogör vi för de teorier samt teoretiska begrepp

som vi använder oss av i analysen av resultatet. Kapitel 4 innehåller vårt val av metod som är en kvantitativ undersökning. Vidare ger vi en beskrivning av undersökningsenheter och urval av grundskola. Vi fortsätter därefter med att redogöra för datainsamling, analysmetod, bortfallsanalys och till sist en genomgång av våra etiska ställningstaganden. I kapitel 5 presenteras resultatet från den kvantitativa undersökningen i form av frekvenstabeller. Vi beskriver vår analys i kapitel 6 genom att använda de teoretiska begreppen samt hänvisningar till den tidigare forskningen. Slutligen för vi en diskussion i kapitel 7 om våra reflektioner över val av metod och teorier samt resultatet av undersökningen. Vi avslutar kapitel 7 med att ge förslag på fortsatt forskning.

13

2. Tidigare forskning

Vi har valt nedan tidigare forskning för att de handlar om praktisk arbetslivsorientering, prao, och de tar upp elevernas erfarenheter och uppfattningar om prao. Nedan lästa undersökningar är alla utförda genom kvalitativa metoder där både elever och skolpersonal blivit intervjuade angående deras uppfattningar om prao. Genom att läsa dessa undersökningar om elevers och skolpersonals uppfattningar har vi kommit fram till två teman som vi har valt att dela in vår undersökning i. De är: praktiken som värdefull samt problem förknippade med praktiken.

2.1. Praktiken som värdefull

Henryssons (1994) avhandling syftar till att undersöka hur syoverksamhet och arbetslivsorientering uppfattas av elever och skolpersonal på några högstadieskolor. Hur uppfattningarna skiljer sig åt och hur den kultur som skapats utformar syoverksamheten. Författaren menar att det är skolans uppgift att ge eleverna den kunskap de behöver för att kunna orientera sig i arbetslivet och dess villkor samt få kunskaper om olika utbildningsvägar. Avhandlingens huvudproblem är att skolans arbete med att ge eleverna den kunskap de behöver för att möta arbetslivet helt och hållet beror på engagemanget personalen på skolorna visar syoverksamheten.

Henrysson (1994) menar att motiven för samverkan mellan skola-arbetsliv är att eleverna bör få en realistisk uppfattning och förberedelse av arbetslivet och arbetsmarknaden. Vidare bidrar samverkan till en koppling mellan den teoretiska undervisningen i skolan och den praktiska tillämpningen i arbetslivet. Slutligen bidrar den kunskap eleverna får till att de kan göra väl övervägda studie- och yrkesval under förutsättningen att de har tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Några av de viktigaste resultaten angående praon är att det finns en gemensam uppfattning av att praon är värdefull och ger en god förberedelse inför arbets- och vuxenlivet. Eleverna har positiva upplevelser från sin prao och att få en inblick i olika

14

yrken och egna erfarenheter är mest värdefullt. I undersökningen framkommer det att praon ökar både elevernas självförtroende och motivation.

Hirasawa & Sundelin genomförde 2003 en rapport som behandlar hur man vid tre grundskolor arbetar med området skola-arbetsliv. De viktigaste resultaten i den första delen är indelade i två teman: prao, hjärtat i skola-arbetsliv och skola-arbetsliv är mer

än prao. I alla intervjuer framkommer det att praon är viktig för eleverna och författarna

kategoriserar syftet med praon efter vad den ger eleverna. Praon ger eleverna en ökad kunskap om arbetslivet, om yrken och om sig själva. Samtidigt kan praon vara ett redskap vid elevernas studie- och yrkesval, för studie- och yrkesvägledaren i vägledningen och för lärarna i de olika ämnena. Det framkommer också att praon ska ge en realitetsanpassning, att eleverna ska få ta del av yrken som stämmer överrens med deras möjligheter. Framförallt studie- och yrkesvägledarna påpekar att praon ger eleverna kunskap om sig själva. Det andra temat kartlägger vilka andra kontakter med arbetslivet som skolorna arbetar med. Författarna tar bland annat upp att lärarna genomför studiebesök på olika företag och yrkesinformatörer bjuds in till skolorna för att berätta om sitt yrke.

Den andra delen av rapporten tar upp elevernas föreställningar om skola-arbetsliv. Hirasawa & Sundelin (2003) har delat in elevernas uppfattningar i tre huvudkategorier som är klargörande, förvirrande och utveckling. Elevernas uppfattningar om att skola-arbetsliv är klargörande förklarar författarna med att det bidrar till att göra eleverna och yrkeslivet klarare. Praon får här en stor del av den klargörande uppfattningen från eleverna. Praon är även det största intrycket av skola-arbetsliv för eleverna. Genom det fysiska mötet med arbetslivet upplever eleverna att de får reda på hur en arbetsdag ser ut, olika arbetsuppgifter och hur samarbete i arbetslivet fungerar. Det ställs även andra krav på eleverna än i skolan. De får känna på hur självständighet och ansvarstagande fungerar samt att de får reda på vilken kompetens och förmåga de innehar. Även att praon bidrar till att framtida studie- och yrkesval lyfts fram och praon blir ett beslutsunderlag till vad de vill och inte vill arbeta med i framtiden. Eleverna uppfattar även att studie- och yrkesvägledaren samt mentorer är de som bidrar till att klargöra skola-arbetsliv eftersom de får en ökad kunskap av området.

Skolöverstyrelsen genomförde 1989 ett projekt som tog upp utvecklingen av skolans arbetslivskontakter. Med anledning av att vi vill undersöka den inblick elever får i arbetslivet beskrivs det i denna rapport om skolans arbetslivskontakter och hur den skildras av eleverna. Arbetslivskontakterna i högstadiet består till störst del av

15

praoveckor och det finns få andra kontakter med arbetslivet. När studiebesök förekommer inriktar sig dessa på institutioner som t.ex. museer. Att andra lärare på skolan medverkar som inte håller i undervisningen är också ovanligt. Eleverna eftersträvar mera verklighetskontakter av alla dess slag som får dem att lära sig om arbetslivet. Författarna skriver att eleverna uppskattar praoperioderna om de hamnar på en plats där de får känna sig delaktiga. För eleverna är praon ett sätt att prova på yrken och arbetsuppgifter inför gymnasievalet och för att känna på arbetslivet i helhet. Av den anledningen önskar eleverna större möjlighet att få välja praoplats efter intresse. Eleverna menar också att praon kan vara ett välbehövligt avbrott från skolarbetet och att de kan knyta kontakter som eventuellt leder till sommarjobb eller deltidsjobb.

I den uppföljande rapporten om skolans arbetslivskontakter (Skolöverstyrelsen, 1991) nämner författarna också att arbetslivskontakterna har visat sig vara väsentliga för elevernas socialisation mot vuxenvärlden samt för deras egen utveckling. Det som är centralt i skolan är förståelsen för inlärning som leder till den kompetens som förbereder eleverna inför vuxenlivet. När författarna skriver om förståelse menar de i det här sammanhanget förståelse inför ämneskunskaperna i skolan som eleverna får för att kunna generalisera och tillämpa dessa i situationer som är nya. Arbetslivskontakter hjälper till med detta. Författarna skriver också att olika arbetslivskontakter kan användas som ett tillägg i undervisningen i skolan och genom elevernas egna upplevelser berikas skolundervisningen.

2.2. Problem förknippade med praktiken

Henrysson (1994) skriver i sin avhandling att elevernas erfarenheter av praon inte utnyttjas alls i undervisningen. Praoperioden är ett tillfälle för eleverna att testa sin förmåga i arbetslivet men samtidigt uppfattar eleverna inte att de blir tillräckligt förberedda för arbetslivet och att de inte vet tillräckligt om olika yrken. Även lärarna anser att eleverna inte är tillräckligt förberedda och att de inte får en helhetsbild av olika yrken. Både elever och skolpersonal tycker att praoperioden bör utökas för att ge en realistisk och bredare bild av arbetslivet. En del förslag till en utökad prao är t.ex. fler kontakter med arbetslivet genom att företag medverkar i skolans undervisning. I

16

undersökningen konstaterar Henrysson (1994) att praon ger en bra men inte tillräcklig inblick i arbetslivet och både elever och personal vill att praon ska utökas. Elever och skolpersonal anser att skolan inte ger eleverna den förberedelse de behöver för att gå ut i arbetslivet.

Enligt Hirasawa & Sundelin (2003) är elevernas uppfattningar om skola-arbetsliv förvirrande eftersom eleverna inte begriper, eller saknar något i sina möten med arbetslivet. Detta syns tydligast i undervisningen kring skola-arbetsliv där eleverna inte förstår kopplingen eftersom de är vana att skolan har ett arbetssätt medan arbetslivet har ett annat. Något annat som också dyker upp är att eleverna tror att både lärare och studie- och yrkesvägledare har mer kunskap om arbetslivet men att de inte får ta del av den kunskapen. Om de hade fått ta del av den kunskapen tror de att det hade underlättat deras framtida gymnasieval. Eleverna har också en känsla av övergivenhet, att de inte förbereds eller får tillräckligt med stöd inför sin prao. Eleverna vill ha mer undervisning och information om yrken för att underlätta deras framtida gymnasieval. Praon är den centrala delen kring arbetet med skola-arbetsliv och lärares och studie- och yrkesvägledares inställning om att praon förbereder för arbetslivet bekräftas av eleverna. Det konstateras även att praon har minskat i omfattning efter läroplanen Lpo94 kom i kraft men att området skola-arbetsliv behandlas som tidigare i de tre skolorna som författarna gjort sin studie. Ur intervjuerna ser författarna även att den kunskapen och de erfarenheter som eleverna får är individuell samt att de saknar en gemensam kunskap om arbetslivet. De tolkar detta som att arbetsliv borde få en egen kursplan eller integreras i till exempel Samhällskunskap.

År 1982 genomfördes en delrapport av Skolöverstyrelsen inom SKAL-projektet (SKAL=skola och arbetsliv). En intervjuundersökning genomfördes för att ta reda på trettio stycken årskurs 9 elevers erfarenheter och upplevelser om prao. Författarna redovisar i början av rapporten om tidigare undersökningar och om vilka förutsättningar eleverna behöver ha för att lära sig. Författarna skriver att enligt Lpo 80 ska skolan förbereda eleverna för arbetslivet och vuxenlivet och ge en helhetsbild av detta.

I rapporten påvisar författarna svårigheterna för eleverna att förstå kopplingen mellan skolans undervisning och praon där många elever har svårt att se länken däremellan. Eleverna tror sig inte ha någon nytta av erfarenheterna på praoplatsen i skolan och det kan bero på, menar författarna, att det i skolan är andra kunskapsdimensioner än i arbetslivet. I intervjuerna med eleverna visar svaren däremot att eleverna faktiskt har fått värdefulla erfarenheter men att de inte inser att det är viktig kunskap. Författarna

17

spekulerar att det kan bero på att skolan inte värdesätter kunskaperna eleverna får utifrån arbetslivet tillräckligt mycket.

Författarna avslutar med en diskussion där de funderar över om eleverna måste ges möjlighet till reflektion innan sin prao för att tänka på vad de vill ha ut av sin praoperiod. I intervjuerna menar eleverna att de upplever förberedelserna som väldigt dåliga men om praon förbereddes bättre borde det leda till att eleverna skulle känna ökad motivation och förväntan inför sin prao påstår författarna.

I rapporten från Skolöverstyrelsen (1990) nämns den svårighet eleverna har att se kopplingen mellan skolans undervisning och praon. I det fall lärarna på eget initiativ och utan samordning med andra lärare gör ett försök att bearbeta praon upplevs det som tjatigt från elevernas sida. I den uppföljande rapporten (Skolöverstyrelsen, 1991) bekräftas det att eleverna får begränsade möjligheter att ta del av arbetslivets villkor. På grund av att arbetslivet blivit mer teoretiskt och kan upplevas som slutet, blir det svårare för barn och ungdomar att ta till sig vad ett arbete innebär. Att ta del av de ramar som finns på en arbetsplats, förståelse för sammanhang, konkurrensvillkor samt kunskap om arbetsorganisation är betydelsefullt för elevernas förberedelse i sitt framtida yrkesliv. Skolan har egna traditioner och värderingar som skiljer sig mot arbetslivet och vuxenvärlden. I rapporten är eleverna oroliga över om deras kompetens ska räcka till eftersom uppgifter de gör i skolan skiljer sig från vad de förväntas klara av i ett arbete. I intervjuerna menar eleverna att de tycker att de lärt sig mera under praon än en vanlig skolvecka men att det är svårt att peka ut den specifika innebörden i vad det lärt sig.

2.3. Sammanfattning

För att sammanfatta genomgången av den tidigare forskningen väljer vi att göra en tabell med en indelning efter våra teman. Anledningen till att vi anger de specificerade frågeställningarna efter genomgången av den tidigare forskningen beror på att vi under läsningen har sett återkommande mönster. Det uppfattas att det finns problem förknippade med praon men även att praon anses vara värdefull. Av den anledningen har vi specificerat våra frågeställningar efter genomgången av den tidigare forskningen för att tydliggöra dessa mönster. Vi har valt att dela in våra teman i praktiken som

18

Tabell 1. Indelning av huvudteman praktiken som värdefull och problem förknippade med praktiken efter genomgången av den tidigare forskningen

Praktiken som värdefull Problem förknippade med praktiken

 En inblick i arbetslivet

 Ökar självkänslan och motivationen

 Är ett redskap inför kommande gymnasieval

 Eleverna får kunskap om sig själva

 Eleverna får känna sig vuxna och får ta ansvar

 De får lära sig hur en arbetsdag ser ut

 Eleverna tror inte att de har någon nytta av erfarenheterna

 Praktiken är inte tillräcklig och bör utökas

 Eleverna förbereds inte tillräckligt inför praktiken

 Eleverna förstår inte kopplingen mellan skolans undervisning och arbetslivet

 Praktiken utnyttjas inte i undervisningen

 Eleverna får ingen helhetsbild av arbetslivet

Efter genomgången av den tidigare forskningen kom vi fram till två huvudteman som vi sammanfattat i Tabell 1 ovan. De meningar som vi angett under rubriken praktiken som

värdefull kommer från den tidigare forskningen. Henrysson (1994) beskriver att

eleverna och skolpersonalen uppfattar att praon ger eleverna en inblick i arbetslivet samt att den ökar elevernas självkänsla och motivation. Hirasawa & Sundelin (2003) anger de värdefulla aspekterna av praon där eleverna får kunskap om sig själva och att eleverna får se hur en arbetsdag ser ut. Skolöverstyrelsen (1990) beskriver att det som eleverna uppfattar som värdefullt är att de får prova på yrken inför gymnasievalet samt att de får känna på arbetslivet. Skolöverstyrelsen (1991) menar att praon är väsentlig för elevernas socialisation mot vuxenvärlden.

De meningar som vi angett under rubriken problem förknippade med praktiken kommer också från den tidigare forskningen. I rapporten från Skolöverstyrelsen (1982) framkommer det att eleverna inte tror sig ha någon nytta av erfarenheterna från praon på

19

grund av att det i skolan är andra kunskapsdimensioner än arbetslivet. Henrysson (1994) skriver att praktiken bör utökas för att den inte är tillräcklig. Han menar att eleverna behöver få en realistisk bild av arbetslivet. Henrysson (1994) nämner också att eleverna inte förbereds tillräckligt inför praktiken, vilket eleverna behöver för att veta vad som förväntas av dem. Att eleverna inte förstår kopplingen mellan skolans undervisning och arbetslivet beskriver både Hirasawa & Sundelin (2003) samt författarna i rapporten från Skolöverstyrelsens (1982) SKAL-projekt. Henrysson (1994) beskriver elevernas uppfattningar om att praon inte utnyttjas i undervisningen samt att eleverna inte får en helhetsbild av arbetslivet. Syftet med undersökningen är att studera årskurs 9 elevers uppfattningar om betydelsen av sin genomförda praktik i arbetslivet. Vi väljer att specificera våra frågeställningar i detta kapitel på grund av att de framkommit när vi läst den tidigare forskningen. Våra preciserade frågeställningar är:

 I vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som värdefull?

20

3. Teoretiska utgångspunkter

Utifrån studiens syfte och frågeställningar har vi valt följande teorier: SCCT av Lent, Brown & Hackett (1994), career learning theory av Law (1996) och slutligen Experiential learning theory av Kolb (1984). De teorier vi valt återspeglar vad som är viktigt när individer lär sig nya saker. Att få kunskap innebär att en individ kan ta till sig den och lära sig nya saker. Genom att definiera teoretiska begrepp kommer vi att tolka det resultat vi får. Begreppen är förväntningar, uppmuntran, reflektion och lärande. Dessa begrepp har vi kommit fram till i genomgången av teorierna.

3.1. SCCT – Lent, Brown & Hackett

Social cognitive career theory har sin bakgrund i Albert Banduras social learning theory. Lent, Brown & Hackett (1994) har med sin teori utvecklat Banduras tankar om social inlärning. Författarna menar att de intressen och färdigheter som utvecklas redan under skoltiden blir individens framtida karriärval samtidigt som sociala och ekonomiska faktorer påverkar innehållet i de val individen gör. I teorin framställs det att det finns tre betydelsefulla faktorer som är relevanta för en individs karriärutveckling: tilltro till den egna förmågan (self-efficancy), förväntningar på utfallet (outcome expectations) och mål (goals). Individer ställer sig frågan om de kan göra en viss sak samtidigt som de reflekterar över att om de gör den saken, vad kommer då att hända? De mål som en individ eftersträvar är en reflektion av förmågan, förväntningar och intressen.

Under barn- och ungdomsåren kommer individer i kontakt med olika aktiviteter som är relevanta för deras framtida karriär. Individer observerar och hör talas om andra som utför vissa uppgifter eller aktiviteter. De blir även uppmuntrade till att genomföra aktiviteter för att agera på ett tillfredställande sätt. Genom att ständigt genomföra aktiviteter, följa modeller och få feedback från betydelsefulla andra (familj, vänner, lärare, förebilder etc.) kan barn och ungdomar utveckla sina färdigheter, personligt

21

agerande, få en känsla för den egna förmågan att utföra saker och uppnå en del förväntningar på vad deras agerande kan resultera i. Detta kan ske genom aktivitet i skolan, på fritiden eller genom praktisk erfarenhet av arbetslivet. Författarna menar att det även är troligt att individer formar ett bestående intresse i aktiviteter som de upplever sig själva vara bra på och där de förväntar sig en positiv utgång. Det är sannolikt att ett gediget intresse för en aktivitet inte kan uppnås i fall individen anser att effekterna är negativa eller låga. Enligt teorin leder ett stort intresse av en aktivitet till ett fortsatt intresse.

3.2. Career Learning Theory – Law

Career learning theory argumenterar för att alla människor bör stanna upp och reflektera över sina tankar, få tid att lokalisera var man står för tillfället och var man är på väg. Det är viktigt för att kunna sortera all information som man tar reda på själv och får av andra inför ett val.

Laws (1996) karriärinlärningsteori bygger på tidigt lärande och bör inledas förhållandevis snabbt i livet. Laws (1996) teori baseras på förväntningar och uppmuntrar barn och ungdomar att engagera sig i arbetets roll och undersöka vad det innebär. Författaren beskriver sin karriärinlärningsteori som ett utvecklande lärande som bejakar de kunskaper människor behöver för att inhämta information. För att kunna kartlägga sin situation behöver människor fasta ramar och enligt författaren behövs dessa för att vi ska kunna få hjälp att identifiera vad som är mer eller mindre viktigt. Detta är ett mönster menar Law (1996) som visar var personen står i förhållande till vad den vet. När det kommer till kunskaper om olika utbildningsvägar, framtidsval och föreställningar om hur arbete och yrke hänger ihop menar författaren att det är den sökande som ska vara i fokus.

22

3.3. Experiential Learning Theory - Kolb

David A. Kolbs (1984) experiential learning theory bygger enligt författaren på tre andra teorier skapade av John Dewey, Kurt Lewin och Jean Piaget. Författaren skriver att ”learning is the process whereby knowledge is created through the transformation of experience” (1984, s. 38). Författaren menar kort och gott att vi lär oss genom att omsätta våra erfarenheter till kunskap. Kolb (1984) förklarar den process en individ går igenom när han eller hon lär sig i en fyrstegscirkel bestående av konkret erfarenhet, reflekterande observation, abstrakt begreppsbildning och aktivt experimenterande. Lite enklare beskrivit genom känna, titta, tänka och göra. Modellen består också av två dimensioner, hur vi gör saker och hur vi tänker om saker.

3.4. Sammanfattning

Begreppen vi kommer använda i vår analys är följande: uppmuntran, förväntningar, reflektion och lärande. Dessa begrepp har vi kommit fram till i vår genomgång av ovan teorier. Det en individ gör i tidig ålder påverkar vad han eller hon kommer att göra i framtiden. Därför är det viktigt att skolan uppmuntrar till att elever tar reda på saker på eget initiativ. Skolan ska underlätta för att skapa positiva förväntningar hos eleverna och en lust att ta reda på saker. Elever ska få tillfälle att reflektera över vad de kan göra, vad de vill göra och vad de är intresserade av för att kunna sortera all information de tar till sig. Begreppen uppmuntran, förväntningar och reflektion är något som både Career learning theory (Law, 1996) och SCCT (Lent, Brown & Hackett, 1994) tar upp. Elever kan lära sig nya saker genom att omsätta deras erfarenheter till kunskap som enligt Kolb (1984) kan kallas en lärandeprocess. Genom att använda den förenklade versionen (känna, titta, tänka och göra) av modellen tror vi, genom att fråga eleverna vad de får göra inför, under och efter praktiken, att vi kan få reda på vad de anser viktigt att lära sig när de genomför sin praktik. Enligt Laws (1994) teori är ett utvecklande lärande att ta till vara på sina kunskaper för att ta till sig information. SCCT (Lent, Brown & Hackett, 1994) menar att barn och ungdomar kan lära sig genom att utveckla färdigheter och känna en större säkerhet för det de redan kan.

23

4. Metod

I det här kapitlet kommer vi motivera varför vi valt en kvantitativ metod samt ge anledningen till varför vi genomförde en bakgrundsintervju med studie- och yrkesvägledaren på skolan. Vi kommer att beskriva urvalet av grundskola samt vad Omvärldskunskap är och hur den organiseras. Datainsamlingen skriver vi också om i det här kapitlet. Vi nämner hur vi har gått tillväga för att bearbeta materialet samt vilka program vi använt. I analysmetoden berättar vi hur vi tänkt kring användningen av procenttal och varför vi valt att inte redovisa decimaltal samt hur vi kom fram till typvärdet för varje påstående. I bortfallsanalysen reflekterar vi kring det externa samt de interna bortfallet och hur det har påverkat vår undersökning. Vi har tagit del av de etiska riktlinjerna och de nämns i slutet av det här kapitlet.

4.1. Metodval

Vi valde att göra en enkätundersökning med elever i årskurs 9 för att få deras uppfattningar om betydelsen av deras genomförda praktik i arbetslivet. Vi valde även att göra en bakgrundsintervju med studie- och yrkesvägledaren på skolan för att få information samt för att kunna utveckla vår enkätstudie. Vi valde en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning istället för en kvalitativ metod eftersom vi ville ta reda på samtliga årskurs 9 elevers uppfattningar. Vi ville att alla elever skulle komma till tals och inte enbart ta reda på enstaka elevers uppfattningar. Larsen (2009) anger för- och nackdelar med båda metoderna. Fördelen med en kvalitativ metod är att gå på djupet inom ämnet, man möts ansikte mot ansikte och har möjligheten att ställa följdfrågor. Fördelen med en kvantitativ metod är begränsningen av informationen vi vill ha, vi kan generalisera utifrån resultatet eftersom vi ställer samma frågor till alla och eleverna kan svara ärligare eftersom de är anonyma. Nackdelen med kvalitativa intervjuer kan vara att informanten är orolig för att uttrycka sig ärligt eftersom situationen kan vara känslig. Nackdelen med kvantitativa metoder är att informationen kan vara begränsad.

24

4.2. Urval av grundskola

För att kunna välja vilken grundskola vi ville ha med i vår undersökning valde vi att göra en bakgrundsintervju med studie- och yrkesvägledaren på en utvald grundskola. Studie- och yrkesvägledaren var positivt inställd till att medverka i vår studie eftersom hon ansåg att hon kunde använda vårt resultat i sin egen utvärdering av praktiken. Vår studie låg även rätt i tiden eftersom eleverna nyligen hade varit på praktik. Efter intervjun ansåg vi att den grundskolan var lämplig för vår studie.

Den valda grundskolan har Omvärldskunskap istället för prao och vi kommer definiera detta i nästa avsnitt. Omvärldskunskap är inte ett eget ämne utan är en benämning på praktiken som eleverna genomför. Intervjuns syfte var endast att ge oss bakgrundsinformation om skolan och inte till för att besvara våra frågeställningar. När vi genomförde intervjun sammanställde vi frågor kring Omvärldskunskapen och hur skolan arbetar med det. Vi ville få bakgrundsinformation om varför skolan arbetar på det sättet. Vi ställde följande frågor: Vill du berätta vad Omvärldskunskap är? Hur ser Omvärldskunskap ut på skolan? I vilken årskurs har ni Omvärldskunskap? Är det fasta praktikplatser som återkommer år för år? Vad tycker du om Omvärldskunskap? Vad är meningen att eleverna ska göra efter praktiken? Hur medvetna tror du eleverna är om varför de har Omvärldskunskap? Vad tror du eleverna har för uppfattningar om Omvärldskunskap?

Vårt urval blev således de niondeklassare som fanns på den utvalda grundskolan. Enligt Larsen (2009) måste urvalet vara tillräckligt stort för att vara representativt för fler än i undersökningen så att vi kan göra generaliseringar. Vi valde av den anledningen att dela ut enkäter till samtliga elever i årskurs 9 på den valda skolan.

4.2.1 Omvärldskunskap

Nedan text är en bearbetning av den information vi fick via intervjun med studie- och yrkesvägledaren på den utvalda grundskolan. Texten skickades för vidimering av studie- och yrkesvägledaren och nedan text är resultatet av intervjun.

25

Skolan valde att förändra praon eftersom ett stort antal elever stod utan praoplats samtidigt som det fanns brister i samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och undervisande lärare. Praon hade blivit en isolerad händelse istället för att vara en del av undervisningen. Praon drogs in i årskurs 8 medan berörd skolpersonal resonerade vidare om hur de skulle kunna förändra praon.

Resonemanget kring de positiva och negativa erfarenheterna av praon ledde delvis fram till en ny form av praktik. Andra aspekter så som hur de skulle gå tillväga för att nå målen i läroplanen där fokus låg på samverkan med arbetslivet och närsamhället samt debatten i media angående säkerheten på företagen spelade också in. Skolan ville även att rollen som handledare skulle stärkas och av den anledningen erbjöd skolan en kortare utbildning till de som var intresserade. Den nya praktiken fick namnet Omvärldskunskap för att markera att praktiken inte skulle förknippas med den prao skolan hade tidigare.

Omvärldskunskap innebär fyra dagars praktik för eleverna inom de kommunala verksamheterna samt en dags rundtur i buss med guide och mentor den sista dagen till arbetsplatserna där eleverna genomfört sina praktiker. Praktikplatserna är huvudsakligen inom äldreomsorgen, barnomsorgen och olika skolformer. På vissa arbetsplatser är det fler elever, dock inte fler än 5 stycken, som är placerade på olika avdelningar. Under rundturen går eleverna av bussen för att besöka några arbetsplatser där eleverna haft sin praktik. Sammanlagt har eleverna fem dagars praktik i årskurs 9. Anledningen till att skolan enbart har platser på kommunala verksamheter beror på att alla elever ska få en plats. Målen för Omvärldskunskapen är de som anges i läroplanen, Lgr 11, där eleven ska få kännedom och kunskap om det egna närområdet.

Det är elevens mentor som har i uppgift att informera om praktiken och vilka uppgifter eleven ska göra men det är eleven själv som ska kontakta arbetsplatsen han eller hon blivit tilldelad. Den vanligaste uppgiften eleven har under praktiken är att föra loggbok eller intervjua personer på arbetsplatsen. Efter praktiken ska eleverna skriva en anekdot eller något liknande samt skicka ett tackbrev till arbetsplatsen. Studie- och yrkesvägledaren medger dock att detta inte alltid genomförs eftersom lärarna inte anser att det finns tid till det.

Enligt studie- och yrkesvägledaren är fördelarna med Omvärldskunskapen att alla elever får en praktikplats, eleverna får vara på en arbetsplats som är okänd för dem, de övas i att kontakta ett företag, prova på något de inte själva hade valt och de får en ökad kunskap i närsamhället. Nackdelarna är att det är för få kommunala verksamheter vilket

26

begränsar arbetslivskontakterna eleverna får men även att eleverna missar ett tillfälle att pröva på ett yrke inför deras gymnasieval. Studie- och yrkesvägledaren har informerat eleverna om varför de har praktik men är tveksam till om eleverna verkligen tagit in det och förstår varför de har praktik. Studie- och yrkesvägledaren tror att eleverna uppskattar praktiken men att de är missnöjda över att enbart vara på kommunala verksamheter.

4.3. Datainsamling

För att kunna svara på våra frågeställningar valde vi att samla in det empiriska materialet via enkäter. Vi utgick från de teman som låg till grund för våra frågeställningar när vi utformade påståendena. Vid formuleringen av påståendena tog vi hänsyn till vad Larsen (2009) angett som för- och nackdelar. Författaren menar att det är relevant att kombinera öppna och slutna frågor men även inkludera fasta svarsalternativ. Vid öppna frågor har informanterna möjlighet att formulera vad de tycker men vid ett stort urval blir det mycket material att bearbeta. Trost (2007) påpekar däremot att man ska sträva efter att undvika öppna frågor och följdfrågor. Anledningen menar Trost (2007) är att öppna frågor är mer tidsödande men också att informanter svarar på olika sätt och det kan bli svårt att tolka vad de menar. Vi frågade efter elevernas kön för att den frågan enligt Trost (2007) är den vanligaste bakgrundsfrågan. Vi var enbart intresserade att få veta eleverna uppfattningar som grupp och av den anledningen låg inget fokus i den här undersökningen på vad flickor respektive pojkar har svarat.

Eftersom undersökningens syfte var att få reda på elevernas uppfattningar av praktiken valde vi att enbart ställa påståenden där eleverna fick ta ställning till om hur mycket eller lite påståendena stämde in med deras uppfattningar. Eftersom vi strävade efter hög reliabilitet i vår undersökning valde vi utifrån våra underteman (se kapitel 2) att ställa påståenden där eleverna svarade antingen stämmer mycket bra, stämmer bra,

stämmer delvis eller stämmer inte alls. I de fall där eleverna inte kryssat i ett alternativ

använde vi oss av svarsalternativ saknas. Trost (2007) anger att man kan använda fasta svarsalternativ som till exempel instämmer men vi valde stämmer istället eftersom det är bättre anpassat till våra undersökningsenheter. Påståendena vi valde att ställa till eleverna var för att vi ville ta reda på deras uppfattningar om deras genomförda praktik i

27

arbetslivet, och vi bedömde att de skulle kunna göra det främst genom att välja det alternativ som passade bäst in. Genom våra teman och hänsyn till elevernas svar kunde vi på så sätt utläsa om eleverna uppfattade praktiken som värdefull eller problematisk. Vi valde att uttrycka oss med ett språk som vi menade gjorde att frågorna blev lätta att förstå. För att förstärka reliabiliteten och validiteten i vår undersökning delade vi ut enkäterna till människor i vår omgivning som befann sig i samma målgrupp som eleverna. Vi ville veta om frågorna uppfattades på det sätt som vi ville att de skulle uppfattas. Anledningen till att vi valde att göra på det sättet och inte genomföra en fullvärdig pilotstudie var för att vi ville säkerhetsställa att påståendena inte kunde misstolkas av ungdomar i samma ålder som informanterna. Det var alltså inte för att vi ville få ett resultat som på något sätt skulle adderas in i vår undersökning.

Studie- och yrkesvägledaren på skolan hade gjort ett tidsschema åt oss för att vi skulle vara på plats i klassrummen för att själva kunna dela ut enkäterna. Enligt Trost (2007) kallas detta gruppenkäter och på det viset säkerhetsställde vi att all information kring enkäterna nådde ut samt att vi kunde samla ihop enkäterna själva. På skolan gick totalt 122 elever i årskurs 9 och 104 av dessa besvarade vår enkät. Det blev 61 pojkar och 43 flickor som medverkade.

4.4. Analysmetod

Enligt Larsen (2009) är analysen av datamaterialet till för att förenkla materialet och att göra en datareduktion. Vi sammanställde materialet med hjälp av en frekvensfördelning över hela materialet för att granska svarsfördelningen för varje påstående. Till hjälp hade vi statistikprogrammet SPSS och därmed fick vi reda på vilket svarsalternativ som var det vanligaste för varje påstående. Detta kallas enligt Denscombe (2000) för data på ordinalskalenivå och data för varje påstående kan då jämföras med varandra i former som högre eller lägre än och mer eller mindre. Frekvensfördelningen har vi sedan sammanställt i procenttal i frekvenstabeller som enligt Trost (2007) ökar jämförbarheten av materialet. Vi valde att inte använda decimaltal när vi återgav de statistiska siffrorna. I de fall där uträkningen visat ett decimaltal på 1 till 49 har vi valt att runda ner till heltal. I de fall där uträkningen visat ett decimaltal på 50 till 99 har vi rundat uppåt till heltal. Det centralmått vi använt är typvärdet, det vill säga det värde som enligt Larsen

28

(2009) är vanligast i frekvensfördelningen. I vår undersökning menar vi att det vanligaste värdet är det svarsalternativ, för varje påstående, som flest har kryssat för. I det fall där typvärdet inte gett en trovärdig bild utav resultatet har medianen använts. Stukát (1993) förklarar att medianen är mittenvärdet av alla värden i resultatet. För att räkna ut medianen gav vi varje svarsalternativ ett värde från 1 till 5, där stämmer mycket

bra hade värde 1 och saknas hade värde 5. I vårt arbete utgick vi från ett induktivt

angreppssätt som enligt Thurén (1991) innebär att man drar allmänna, generella, slutsatser utifrån empirisk fakta som nödvändigtvis inte behöver vara sanna men som har större eller mindre sannolikhet. Av den anledningen har vi dragit följande slutsatser: om flest antal elever har valt stämmer mycket bra eller stämmer bra på ett enskilt påstående är praktiken värdefull för eleverna i det avsedda påståendet. Om flest antal elever har valt stämmer delvis eller stämmer inte alls på ett enskilt påstående är praktiken inte värdefull för eleverna utan förknippad med problem i det avsedda påståendet.

4.5. Bortfallsanalys

En bortfallsanalys görs enligt Trost (2007) på bästa sätt genom att jämföra materialet med det ursprungliga urvalet. Vi har dividerat de som svarade på enkäten (104) med det ursprungliga urvalet (122) och multiplicerat svaret med 100 för att få fram svarsprocenten (104/122 x 100 = 85 %). Författaren säger att man får räkna med en svarsfrekvens på mellan 50-75 % i enkätundersökningar. Eftersom svarsfrekvensen ligger på 85 % anser vi det vara en hög svarsfrekvens. Författaren menar också att när man gör undersökningar med speciella grupper, vilket i vårt fall varit niondeklassare på en skola, kan man komma upp i en högre svarsfrekvens.

Det externa bortfallet, 15 % av urvalet (100-85=15 %), var de elever som inte var närvarande på grund av sjukdom, ledighet med mera. I en klass var den ordinarie läraren sjuk vilket ledde till att en vikarie fick ta vid och många elever tog tillfället i akt att inte närvara på lektionen. Detta ledde till en hög frånvaro och färre elever kunde genomföra enkätundersökningen.

Det interna bortfallet är de fall där vi inte kunnat använda ett påstående för att eleven inte kryssat i eller kryssat i flera alternativ. I de två första klasserna delade vi på oss och

29

tog varsin klass för att hinna med schemat studie- och yrkesvägledaren hade strukturerat upp till oss. Det vi noterade efteråt när vi påbörjade kodningen av enkäterna var att sista sidan med tre frågor inte var ifylld på ett par stycken inlämnade enkäter. Det tolkade vi då som att den sidan av misstag hade glömts bort av eleverna eftersom de haft bråttom vid ifyllandet. Det berodde på att vi var på olika platser och inte hann titta igenom att allt var korrekt ifyllt vid insamlandet. I resterande tre klasser förtydligade vi att enkäten bestod av 16 frågor och fyra sidor vilket resulterade i att eleverna uppmärksammade detta och fyllde i korrekt. Vi uppmärksammade även att eleverna endast skulle kryssa i ett och inte flera svarsalternativ men trots detta hade ett fåtal elever kryssat mittemellan två alternativ eller flera stycken. I ett fåtal enkäter hade eleverna kryssat fel men visat med en pil vilket som var det korrekta svaret eller skrivit inte den intill det felaktiga alternativet. Det har vi tolkat som att personen inte läst frågan ordentligt och ändrat sig eller skrivit med bläck eller färgpenna vilket gjorde att det inte gick att sudda.

Vi har även räknat bort påståenden där elever inte fyllt i alls eller kryssat i flera alternativ där vi inte kunnat avgöra vilket som är korrekt.

4.6. Etiska ställningstaganden

Vi har tagit del av de etiska riktlinjerna från Vetenskapsrådet (2002) och har utfört vårt arbete efter dessa. De etiska riktlinjerna anger de normer för förhållandet mellan forskare och informanter men de är också till för att vägleda forskaren under projektet. De etiska riktlinjerna finns till för att vi som forskare ska få hjälp till hur vi ska förhålla oss och ta ansvar under projektets gång i fall konflikter uppstår. De fyra huvudkraven är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

När vi tog vår första kontakt med studie- och yrkesvägledaren på skolan informerade vi om vad vårt examensarbete skulle handla om. Vi informerade studie- och yrkesvägledaren om vårt syfte och att allt deltagande i vår undersökning var frivillig och anonym. Alla deltagare kunde när som helst avbryta sin medverkan. Vi poängterade vilka fördelar skolans medverkan kunde bidra till. Några exempel var att vi ville få en ökad kunskap om hur vi som blivande studie- och yrkesvägledare kan samverka med arbetslivet. Dessutom hur vi kan organisera praktik kopplad till arbetslivet samt hur vi kan ta reda på vad eleverna tycker. Syftet med examensarbetet är enbart för forskning

30

och vi har inte fått i uppdrag att utföra undersökningen för att få betalt utan det genomförs enbart för vår egen skull. Examensarbetet kommer att publiceras på Malmö högskolas hemsida men i fall informanterna motsätter sig detta kommer vi ta bort examensarbetet från hemsidan.

Enligt samtyckeskravet bör vi som forskare fråga i fall vi behöver målsmans godkännande om eleverna är under 15 år. Vi frågade således ifall skolan ansåg att vi skulle meddela målsman för eleverna innan vi genomförde enkätundersökningen. Genom att informera att allt deltagande är anonymt har vi redan vid den punkten försökt säkerställa att ingen kan tänka sig att inte medverka på grund av att de lätt kan bli identifierade. Skolan ansåg inte att det var nödvändigt att informera målsman för eleverna eftersom enkäten skulle vara anonym.

För att säkerställa att ingen utomstående ska kunna ta del av den informationen vi samlat in har vi varit ytterst försiktiga gällande förvaringen av materialet. Vi har inte fått någon information om eleverna som kan bidra till att de kan bli identifierade av utomstående.

Vårt examensarbete är endast avsedd för forskning och kommer således inte användas eller lämnas ut till media eller företag. Vi har inte ställt några känsliga frågor i enkätundersökningen som kan leda till problem för informanterna.

31

5. Resultat

Utifrån syfte och frågeställningar har vi valt att presentera resultatkapitlet i två teman: Praktiken som värdefull och Problem förknippade med praktiken. Att vi gör detta beror på de slutsatser vi beskrivit under analysmetoden som är: om flest antal elever har valt

stämmer mycket bra eller stämmer bra på ett enskilt påstående är praktiken värdefull för

eleverna i det avsedda påståendet. Om flest antal elever har valt stämmer delvis eller

stämmer inte alls på ett enskilt påstående är praktiken inte värdefull för eleverna utan

förknippad med problem i det avsedda påståendet. I det första temat redovisas de påståenden där 50 % eller mer har svarat stämmer mycket bra eller stämmer bra vilket har skett i 9 av 16 påståenden. I det andra temat redovisas de påståenden där 50 % eller mer har svarat stämmer delvis eller stämmer inte alls vilket har skett i 7 av 16 påståenden.

5.1. Praktiken som värdefull

För att förtydliga resultatet av enkäten har vi valt att först presentera materialet i procenttal i en frekvenstabell. Tabell 2 nedan innehåller de påståenden som ett stort antal av eleverna svarat stämmer mycket bra eller stämmer bra. Tabell 2 visar även de svarsalternativ som eleverna fått välja mellan. I Tabell 2 visas det interna bortfallet i procenttal under rubrik saknas. I de fall där inget bortfall skett visas det med ett streck under rubriken saknas. Typvärdet är det värde som är mest frekvent, alltså det svarsalternativ som har högst procenttal för varje påstående. Typvärdet markeras i fetstil i Tabell 2 nedan.

32

Tabell 2. Årskurs 9 elevers svar på påståenden om deras praktik som värdefull där flest antal elever valt stämmer mycket bra eller stämmer bra

Resultatet visar att många av eleverna uppfattade att den information de fick av mentorn gjorde dem redo inför praktiken. Typvärdet för det här påståendet visar att hälften av eleverna uppfattade att det påståendet stämmer bra. Mer än hälften av eleverna kände sig förberedda för att ge sig ut på praktik. Resterande del av eleverna ansåg sig inte vara förberedda för att ge sig ut på praktik.

En stor del av eleverna uppfattade att de fick ta eget ansvar på sin praktikplats samtidigt som många av eleverna uppfattade att de lärde sig nya saker genom att se hur andra gjorde. Detta visar att ett flertal av eleverna ansåg sig vara delaktiga i arbetet på sin praktikplats. Typvärdet demonstrerar att många av eleverna valt stämmer bra för påståendet om eget ansvar och ganska många har valt stämmer bra för påståendet om att de lärde sig nya saker. På samma gång uppfattade fåtalet av eleverna att de inte fick ta ansvar på sin praktikplats och ganska få av eleverna lärde sig inte nya saker genom att

Påstående Stämmer mycket bra Stämmer bra Stämmer delvis Stämmer inte alls Saknas

Informationen jag fick av min mentor gjorde att jag kände mig redo för praktiken

12 % 50 % 27 % 11 %

-

Jag fick ta eget ansvar på min

praktikplats 29 % 49 % 20 % 2 % -

Jag lärde mig nya saker på praktiken genom att se hur andra gjorde

26 % 34 % 30 % 9 % 1 %

Praktiken var en nyttig

upplevelse för mig 34 % 33 % 24 % 9 % -

Jag förstår att det jag lär mig i skolan kan användas i ett arbete

23 % 40 % 29 % 6 % 2 %

Jag har redovisat mina

upplevelser från praktiken 30 % 28 % 17 % 25 % -

Genom praktiken vet jag mer

om hur ett arbete kan se ut 25 % 49 % 25 % 6 % -

Genom praktiken vet jag hur

en arbetsdag kan se ut 33 % 44 % 14 % 6 % 2 %

Jag tycker att praktiken ska

33

se hur andra gjorde. För påståendet om att eleverna lärde sig nya saker genom att se hur andra gjorde saknades en mindre del av resultatet.

Fler än hälften av eleverna uppfattade att praktiken var en nyttig upplevelse för dem och många av eleverna förstod att vad de lär sig i skolan kan användas i ett arbete. En stor del av eleverna såg nyttan med erfarenheterna från praktiken och de såg ett samband mellan skolans undervisning och ett arbete. Typvärdet för påståendet om praktiken som en nyttig upplevelse visar att ganska många valt stämmer mycket bra medan typvärdet för påståendet om att de förstod att vad de lär sig i skolan är stämmer

bra vilket mindre än hälften valt. Resten uppfattade inte att praktiken var en nyttig

upplevelse och på samma gång uppfattade ett fåtal att de inte förstod att vad de lär sig i skolan kan användas i ett arbete. För påståendet om att eleverna förstod vad de lär sig i skolan kan användas i ett arbete saknades en liten del av resultatet.

Majoriteten av eleverna anser att de genom praktiken fått ett förtydligande över hur ett arbete respektive en arbetsdag kan se ut. Typvärdet för båda påståendena demonstrerar att ganska många av eleverna valt stämmer bra. Ett fåtal av eleverna uppfattar inte att praktiken har förtydligat detta. För påståendet om hur en arbetsdag kan se ut saknades en liten del av resultatet.

Resultatet visar också att drygt hälften av eleverna uppfattade att de har fått redovisa sina upplevelser från praktiken medan fåtalet av eleverna inte uppfattade att de har redovisat sina upplevelser. Typvärdet uppvisar att ganska många av eleverna valt

stämmer mycket bra.

Fler än hälften av eleverna tycker att praktiken bör utökas till mer än totalt 5 dagar medan resterande del inte vill att praktiken ska utökas. Däremot åskådliggör typvärdet att många valt svarsalternativet stämmer mycket bra. För detta påstående saknades en mindre del av resultatet.

34

5.2. Problem förknippade med praktiken

För att förtydliga resultatet av enkäten har vi valt att först presentera materialet i procenttal i en frekvenstabell. Tabell 3 nedan innehåller de påståenden som ett stort antal av eleverna svarat stämmer delvis eller stämmer inte alls. Tabell 3 visar även de svarsalternativ som eleverna fått välja mellan. I Tabell 3 visas även det interna bortfallet i procenttal under rubrik saknas. I de fall där inget bortfall skett visas det med ett streck under rubriken saknas. Typvärdet är det värde som är mest frekvent, alltså det svarsalternativ som har högst procenttal för varje påstående. Typvärdet markeras i fetstil i Tabell 3 nedan. För det påstående där medianen använts markeras detta även i fetstil.

Tabell 3. Årskurs 9 elevers svar på påståenden om deras praktik som problematisk där flest antal elever valt stämmer delvis eller stämmer inte alls

Påstående Stämmer mycket bra Stämmer bra Stämmer delvis Stämmer inte alls Saknas

Min mentor gav mig uppgifter som jag skulle göra på praktiken

19 % 26 % 19 % 36 % -

Efter praktiken vet jag

mer om olika yrken 9 % 29 % 40 % 22 % -

Det jag varit med om på

praktiken har tagits

upp i undervisningen

10 % 20 % 27 % 42 % 1 %

Praktiken har hjälpt

mig inför mitt

kommande gymnasieval

6 % 17 % 21 % 43 % -

Genom praktiken vet jag mer om vad jag klarar av att göra

12 % 32 % 36 % 20 % -

Praktiken har ökat min

motivation till

skolarbetet

6 % 21 % 28 % 45 % -

Praktiken fick mig att

känna mig vuxen 8 % 38 % 27 % 24 % 3 %

Resultatet visar att mer än hälften inte uppfattade att de fick uppgifter av sin mentor som skulle göras på praktiken. Typvärdet demonstrerar att ganska många av eleverna