6. Analys
6.1 I vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som värdefull?
problematisk? Vi kommer att återkomma till den tidigare forskningen samt använda oss av de teoretiska begrepp som vi angav i kapitel 3. De teoretiska begreppen är: förväntningar, uppmuntran, reflektion och lärande.
6.1 I vilken grad uppfattar eleverna praktiken i
arbetslivet som värdefull?
Resultatet visar att en stor del av eleverna i årskurs 9 i vår undersökning uppfattar praktiken som värdefull. Eleverna uppfattar att de både vet hur en arbetsdag samt ett arbete kan se ut efter att de har gjort sin praktik. Eftersom syftet med Omvärldskunskapen i den aktuella grundskolan är att få kunskap om arbetslivet och närsamhället uppfattar eleverna att de fått en inblick i arbetslivet. Genom att vara på praktik vet de mer om vad ett arbete innebär. Undersökningen bekräftar det som både Henrysson (1994) och Hirasawa & Sundelin (2003) kommit fram till där det värdefulla med praktiken var att eleverna fick lära sig hur en arbetsdag såg ut samtidigt som de fick en inblick i arbetslivet. Eleverna i vår undersökning har i det avseendet blivit uppmuntrade av både skolan och praktikplatsen till att ta del av arbetslivet.
Enligt Henrysson (1994) var ett av de problem som förknippades med praktiken att eleverna inte förbereddes tillräckligt för att ge sig ut på praktik. I undersökningen har många av eleverna angett att de kände sig tillräckligt förberedda för att praktisera. Enligt Law (1996) ska förväntningar byggas upp för att uppmuntra elever till att vilja veta vad ett arbete innebär. Anledningen till att eleverna känner sig förberedda inför praktiken beror på att deras förväntningar byggts upp genom att de blivit uppmuntrade
38
till att vilja veta mer om ett arbete. Eftersom eleverna kände sig förberedda betyder det att deras förväntningar på praktiken var höga. Dessa förväntningar leder till en av de faktorer som SCCT (Lent, Brown & Hackett, 1994) tar upp som bidrar till karriärutvecklingen, nämligen förväntningar på utfallet. Om eleverna känner sig förberedda så förväntar de sig att praktiken ska resultera i något bra. I både Henryssons (1994) avhandling och i SKAL-projektets rapport (1982) kom det fram att eleverna inte förbereddes tillräckligt inför praktiken. Resultatet i den här undersökningen visar att eleverna inte håller med om detta. Detta kan bero på att de ovan nämnda undersökningarna är gjorda under andra årtionden och att skolan ger mer förberedelser inför praktik idag.
I resultatredovisningen uppfattade flertalet av eleverna att praktiken var en nyttig upplevelse för dem samtidigt som de förstod att vad de lär sig i skolan kan användas i ett arbete. Oavsett om praktiken var bra eller dålig så var den en nyttig upplevelse för eleverna. Praktiken har i det avseendet varit lärorik för eleverna och därav värdefull. Elevernas förväntningar på yrket och praktikplatsen kan även här uppgöra en stor del till varför de anser att praktiken var nyttig. Den kunskap de har fått i skolan har de användning av när de är på en arbetsplats. Den kunskapen bidrar till att eleverna kan utveckla sitt lärande. De förstår att det finns ett samband mellan skolans undervisning och ett framtida arbete. Enligt SCCT (Lent, Brown & Hackett, 1994) utvecklas intressen och färdigheter under skoltiden som sedan bidrar till de val en individ gör. Eleverna har en begränsad erfarenhet av arbetslivet och genom att vara på praktik ger det dem en bild av hur livet utanför skolan ser ut. På det viset kan de få veta vad som väntar dem i framtiden. I vår undersökning har eleverna inte någon större valfrihet gällande val av praktikplats eftersom de är begränsade att praktisera inom kommunala verksamheter. Detta kan hindra dem att lägga märke till andra yrkeskategorier.
Kolbs (1984) teori menar att en individ går igenom en process när han eller hon lär sig nya saker. Denna lärandeprocess består av fyra steg där individen får känna, titta, tänka och göra. Inför praktiken får eleverna information som gör dem förberedda att praktisera. Under praktiken får de observera hur andra genomför vissa moment och därigenom själva få prova på. Eleverna uppfattar att de lärt sig nya saker genom att se hur andra gjort. Enligt Law (1996) ska eleven bejaka sina kunskaper för att inhämta information. Eleven tar tillvara på de kunskaper han eller hon har för att kunna utvecklas vilket bidrar till elevens lärande. Eftersom eleverna har varit i en helt ny situation blir praktiken ett sätt för eleverna att ta till sig ny kunskap. Eleverna uppfattar
39
även att de fått ta eget ansvar på sin praktikplats. Det viktiga är inte vad eleverna har fått ansvara över utan att de har fått ta eget ansvar över något oavsett vad. Eleverna har av dessa anledningar fått pröva på riktiga arbetsuppgifter vilket gjort dem delaktiga i arbetet. Skolöverstyrelsen (1990) kom i sin rapport fram till att eleverna uppskattar praoperioderna mer om de är på en plats där de får känna sig delaktiga i arbetet. Den kombinationen av praktiken som en nyttig upplevelse, lära sig nya saker och ta eget ansvar bidrar till vad SCCT (Lent, Brown & Hackett, 1994) säger som en betydelsefull faktor till individers utveckling vilket är tilltro till den egna förmågan. Eleverna har i det avseendet fått kunskap om sig själva precis som det framgick i Hirasawa & Sundelins (2003) undersökning.
Huvuddelen av eleverna uppfattar att de fått redovisa sina upplevelser från praktiken. Det här resultatet har att göra med elevernas efterarbete av praktiken där reflektion har stor betydelse. Genom att reflektera och redovisa sina upplevelser kan ett intresse för ett yrke växa fram. Eleverna delger då sina kunskaper med varandra. Enligt studie- och yrkesvägledaren kunde en del av efterarbetet utgöras av att eleverna skrev ett tackbrev till arbetsplatsen. Genom att skriva ett tackbrev får eleverna reflektera över vad de lärt sig på deras praktikplatser.
En stor del av eleverna tycker att praktiken borde utökas. Detta beror på att praktiken är värdefull eftersom den ger en inblick i arbetslivet som eleverna vill ha mer av. En längre praktikperiod kan även bidra till en djupare förståelse av arbetslivet. En längre praktikperiod skulle även kunna leda till att eleverna förstår mer av arbetsplatsen och att det finns mer än en yrkeskategori. Eleverna ska inte lära sig om enbart ett arbete utan få en helhetsbild av arbetsplatsen. SCCT (Lent, Brown & Hackett, 1994) menar att ett intresse utvecklas om det upplevs som positivt. Eleverna får en större möjlighet att utveckla ett intresse för arbetet om praktikplatsen upplevs som bra. Blir eleven även uppmuntrad av betydelsefulla andra i deras omgivning kan intresset förstärkas ännu mer. I Henryssons (1994) undersökning framstod det att praktiken inte var tillräcklig för att ge en helhetsbild av arbetslivet och borde därför utökas. Praktikens längd, antal dagar, har då varit förknippad med problem. I den här undersökningen vill eleverna ha fler antal praktikdagar vilket betyder att de uppfattar praktiken som värdefull.
40