I vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som problematisk?

Resultatet visar att det finns en del problem förknippade med praktiken. Även om eleverna har fått en inblick i arbetslivet har de inte fått en helhetsbild av olika yrken. Eleverna har varit på en arbetsplats och har haft en handledare. De har möjligtvis inte reflekterat över att det finns andra yrkeskategorier på samma arbetsplats. Det som medföljer är att eleverna inte uppfattar att praktiken hjälpt dem inför deras gymnasieval. Laws (1996) teori menar att det ska finnas tid för reflektion över sina tankar samtidigt som det är viktigt att sortera in all information som man själv tar reda på och som man får av andra. Många av eleverna uppfattar inte att de fått uppgifter av sin mentor att göra under praktiken vilket kan bero på att eleverna har olika mentorer. Det kan vara så att enbart vissa mentorer prioriterar att eleverna ska utföra en uppgift under praktiken. Ett resultat av det kan vara att de genom att inte utföra någon uppgift inte kan ta in tillräcklig information för att förstå att det oftast finns fler än en yrkeskategori på en arbetsplats. Det konstaterades tidigare att praktiken är värdefull för eleverna eftersom de har fått en inblick i arbetslivet men det är svårare att säga att de fått en helhetsbild av arbetslivet. Arbetslivet innebär inte att man har ett arbete och en yrkesbefattning utan man kan ha flera olika under sin livstid. Av den anledningen blir det svårt att ge eleverna en helhetsbild av hela arbetslivet. Även påståendet om i fall praktiken hjälpt eleverna inför deras kommande gymnasieval fick ett negativt resultat. Eleverna har i det avseendet inte fått tillfälle till att koppla ett yrke de tycker är intressant med ett gymnasieprogram de kan tänka sig välja. I Hirasawa & Sundelins (2003) undersökning påpekades det att praktiken kunde användas som ett redskap inför gymnasievalet. Även i Skolöverstyrelsens (1990) rapport framgick det att praon var ett sätt att prova på yrken och arbetsuppgifter inför gymnasievalet. Genom att göra detta kan det underlätta inför gymnasievalet. I vår undersökning uppfattar inte eleverna att praktiken har hjälpt dem inför deras gymnasieval.

Det bör återigen påpekas att Laws (1996) teori menar att det är viktigt att få tid att reflektera och sortera informationen kring nya saker som man lär sig. Även SCCT (Lent, Brown & Hackett, 1994) beskriver att individer ska eftersträva reflektion av den egna förmågan, förväntningar och intressen. I resultatet av undersökningen som vi genomfört uppfattade eleverna att de hade fått redovisa sina upplevelser från praktiken

41

men att deras erfarenheter inte hade plockats upp i undervisningen. I Skolöverstyrelsens (1990) rapport framkom problemen kring att eleverna inte ges tid att reflektera inför sin praktikperiod. I Henryssons (1994) avhandling påpekades det att elevernas erfarenheter av praktiken inte utnyttjas i undervisningen. Eleverna i Hirasawa & Sundelins (2003) undersökning trodde att lärarna hade mer kunskap om arbetslivet än vad de delade med sig av. Genom att ta upp elevernas upplevelser från praon kan en lärare förstärka vissa aspekter. Det kan vara bakomliggande orsaker till vissa saker på en arbetsplats som eleverna själva inte uppfattat.

Eleverna anser inte att de fått reda på mer om vad de klarar av att göra. Deras tilltro till sin egen förmåga har i det avseendet inte ökat. I Henryssons (1994) avhandling framkom det att praon kan öka elevernas självkänsla. Enligt Nationalencyklopedin (2011) innebär självkänsla en medvetenhet om den egna personlighetens värde. Att man som person själv vet vad man går för, är bra på respektive dålig på och man vet sina begränsningar. I den bemärkelsen ska praktiken bidra till att en elev får reda på vad han eller hon är bra på (eller inte är bra på). Resultatet visar att eleverna inte fått en ökad självkänsla via praktiken. Det Henrysson (1994) kom fram till sin avhandling stämmer inte överens med elevernas uppfattningar i vår undersökning.

Drygt hälften av eleverna uppfattade inte att praktiken fått dem att känna sig vuxna. I Hirasawa & Sundelins (2003) undersökning framkom det att eleverna kände sig vuxna genom att vara på praktik. I den här undersökningen stämmer det inte överens. De har möjligtvis inte fått tillfälle att reflektera över vad vuxenlivet innebär och vad som förväntas av dem. Studie- och yrkesvägledaren menade att det var elevernas ansvar att själva kontakta arbetsplatsen men att en del av eleverna inte klarade av det utan hon fick hjälpa till. Det kan bero på att femtonåringar inte känner samma ansvar som en vuxen. Det är troligtvis deras första kontakt med arbetslivet och det kan upplevas besvärligt att ta kontakt med en främmande miljö. Den begränsade praktikperioden kan även bidra till att eleverna inte hinner komma in i rutinerna innan tiden på arbetsplatsen är över.

Resultatet visar att praktiken inte ökat elevernas motivation till skolarbetet. Enligt Wikipedia är motivation en drivkraft som en individ har för att uppnå sina mål. Enligt SCCT (Lent, Brown & Hackett, 1994) är mål viktiga för en individs karriärutveckling. Eleverna har inte känt sig mer motiverade till att uppfylla sina mål med skolarbetet. Praktiken blir ett avbrott från skolan och eleven får testa något nytt vilket kan bidra till att eleven uppskattar skolan mer när han eller hon är tillbaka från praktiken. Att vara i en annan miljö än skolan kan vara nyttigt för att få insikt om att arbetslivet är mer

42

invecklat än att gå i skolan. Det är även andra krav på eleven i skolan i jämförelse med de krav som ett arbete har. I Skolöverstyrelsens (1990) rapport menar eleverna att praon är ett välbehövligt avbrott från skolarbetet. I vår undersökning uppfattar eleverna inte att praktiken har motiverat dem till skolarbetet. Detta kan bero på att eleverna inte har fått en tillräcklig inblick i arbetslivets villkor under fyra dagar som praktikperioden avser.

6.3. Sammanfattning

Undersökningen har visat att eleverna uppfattar praktiken som både värdefull och problematisk. De teman vi kom fram till utifrån den tidigare forskningen var praktiken som värdefull och problem förknippade med praktiken. I en del fall har elevernas uppfattningar om praktiken inte stämt överens med de uppfattningar elever hade i den tidigare forskningen. Några exempel är att Henrysson (1994) i sin avhandling kom fram till att eleverna inte var tillräckligt förberedda, men i vår undersökning uppfattar eleverna att de fick tillräcklig förberedelse inför praktiken. Det kan ha berott på att skolan och mentorerna lyckats bygga upp förväntningar och uppmuntra eleverna inför praktiken. Vilket i sin tur ledde till att eleverna uppfattade att de kände sig redo för praktiken. I vår undersökning har de framkommit att eleverna inte får en helhetsbild av arbetslivet och heller ingen helhetsbild av olika yrken. Henrysson (1994) nämner även detta i sin avhandling som ett problem. Att eleverna inte känner att de fått någon helhetsbild av arbetslivet kan bero på att eleverna inte fått tid att reflektera över vad syftet med praktiken är. Eleverna har fått observera andra på arbetsplatsen och har på det viset tagit till sig nya saker och kunnat utveckla sitt eget lärande. De har fått ta eget ansvar och lärt sig nya saker om sig själva.

43

7. Diskussion

Syftet med undersökningen är att studera årskurs 9 elevers uppfattningar om betydelsen av sin genomförda praktik i arbetslivet. Med vår undersökning har vi kommit fram till att betydelsen av den genomförda praktiken anses vara både värdefull och problematisk enligt eleverna. Vi har kunnat kartlägga den inblick de fått i arbetslivet genom att låta dem besvara påståenden som har att göra med deras genomförda praktik i arbetslivet. Vår övergripande frågeställning Vilka uppfattningar har eleverna om sin genomförda

praktik i arbetslivet? har vi kunnat svara på genom våra två specificerade

frågeställningar. Nedan följer våra reflektioner angående metodval, teorival och resultatet av vår undersökning. Avslutningsvis ger vi förslag på vidare forskning inom området.

7.1. Metodreflektion

Metodvalet för att utföra undersökningen anser vi vara bra men vi hade möjligtvis kunnat kombinera en enkät med kvalitativa intervjuer med utvalda elever. På så sätt hade vi kunnat tolka intervjuerna och fördjupat oss i elevernas uppfattningar på en annan nivå. Gällande urvalet hade vi kunnat välja en annan skola som jobbade med prao på ett annat sätt. Det som var viktigt för oss var att hitta en skola som hade en annan utformning än prao. Vårt urval var därför en aning begränsat eftersom vi ville hitta en skola som inte använde sig av vad vi anser är traditionell prao där eleverna praoar i både årskurs 8 och 9 i fler antal veckor.

När det kommer till enkätundersökningen hade vi kunnat välja att utforma den annorlunda än vad vi gjorde. Vi valde att ställa påståenden med fyra svarsalternativ där eleverna skulle svara på det påstående som stämde bäst in på deras uppfattning. Hade vi istället ställt öppna frågor hade vi fått ett annat material. Anledningen till att vi inte ställde öppna frågor var på grund av mängden material att bearbeta. Med mer än 100 informanter hade vi kunnat få många olika svar vilket skulle vara svårt att tolka. Vi har

44

ställt påståenden utifrån vad vi har kunnat utläsa från tidigare forskning. Om en öppen eller flera öppna frågor hade funnits med på enkäten hade vi å andra sidan i större utsträckning fått elevernas uppfattningar med deras egna ord. Som det blev nu är det vi som konstruerat påståendena utifrån våra egna tolkningar av tidigare forskning. I den tidigare forskningen har det endast förekommit kvalitativa metoder där eleverna fått komma till tals via intervjuer. Angående reliabiliteten i vår undersökning finns farhågor från vår sida att inte alla frågor tolkats så som vi ville att de skulle tolkas av eleverna. Trots att vi bett personer i vår omgivning att läsa igenom enkäten och komma med synpunkter samt att vi bearbetat enkäten grundligt finns problem med att säkerhetsställa tolkningsfrågan. Att förstå en fråga rent språkmässigt är en sak och det upplever vi att eleverna gjorde men rent tolkningsmässigt är vi osäkra på om alla tolkat på rätt sätt. Ett exempel var att en elev frågade vad vi menade om att veta mer om olika yrken. Han menade att han hade varit på praktik hos en lärare och på det viset inte reflekterat över att det fanns andra yrken representerade på samma arbetsplats. I det här fallet hade vi kunnat motverka detta genom att gå igenom alla frågorna via overhead så att alla hade sett frågorna innan och kunnat fråga om det var något de undrade över. Det fanns inte tillgång till overhead i alla klassrummen samt att vi då hade tagit upp för mycket lektionstid.

Vi inser nu i efterhand att svarsalternativet stämmer delvis kan ha tolkats som varken bra eller dålig av eleverna. Vår tanke var att det svarsalternativet enbart skulle tolkas som negativt. Det hade förmodligen förtydligats mer om vi använt oss av stämmer

dåligt istället. Den betydelsen kan ha påverkat resultatet av vår studie men vi anser trots

allt att vi har ett giltigt resultat som visar att merparten av eleverna menar att praktiken är värdefull.

7.2. Teorireflektion

Teorierna som vi använt har underlättat vår analys av resultatet. Att göra praktik handlar om att lära sig och därför tyckte vi att teorier som handlade om inlärning var mest lämpliga. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning har vi inte gått på djupet på samma sätt som vi skulle ha gjort om vi hade kombinerat enkäterna med intervjuer. Om vi hade genomfört en kvalitativ undersökning hade psykologiska teorier

45

varit mer fördelaktiga tror vi eftersom dessa handlar mer om hur man tänker och agerar. De teoretiska begrepp vi har använt oss av är: förväntningar, reflektion, uppmuntran och lärande. Begreppen vi använde oss av växte fram när vi påbörjade analysen av resultatet. Genom dessa begrepp har vi kunnat förstärka vissa saker. Elevers förväntningar spelar stor roll när det kommer till utfallet av att göra till exempel praktik. Genom att skolan och även andra uppmuntrar eleverna till något kan eleverna vilja ta reda på mer och utforska på egen hand. Om eleverna hade fått mer tid till reflektion hade de med stor säkerhet tänkt på att det finns fler yrkeskategorier på en och samma arbetsplats. När eleverna delger sina upplevelser med andra leder det till att de utvecklar deras eget lärande och bidrar även till andras. Begreppet lärande är det som de andra begreppen utmynnar från. Praktisk erfarenhet av ett yrke är till för att eleverna ska lära sig något som skolan inte kan lära dem. En arbetsplats har andra rutiner och krav på en individ än vad skolan har. Skolan har i uppgift att uppmuntra elever till att vilja veta mer om ett arbete och på det viset bygga upp deras förväntningar. Vidare ska eleverna få tillfälle att reflektera över sitt lärande för att kunna utvecklas. Dessa begrepp anser vi samspelar med varandra för att elever ska utveckla sitt eget lärande. Något som vi inte ser är att alla elever eventuellt inte har samma möjligheter till att utveckla sitt eget lärande. Vissa elever kanske har svårt att se sina möjligheter och ta till sig den kunskapen skolan ska bidra med. Det kan även bero på att det inte finns betydelsefulla andra (föräldrar, kompisar, lärare och andra vuxna) i deras omgivning men även att de inte uppnått den nivå av mognad som krävs för att t.ex. ringa en arbetsplats och presentera sig själv.

7.3. Resultatreflektion

Vår undersökning skiljer sig en del från den tidigare forskningen. Vi kan urskilja vad eleverna uppfattar som värdefullt respektive problematiskt men vad de anser skiljer sig från den tidigare forskningen där både elever och skolpersonal intervjuats. Eleverna känner sig inte vuxna men anser att de fått ta eget ansvar på sina praktikplatser. Vi undrar vad som krävs för att känna sig vuxen. Är inte att ta ansvar ett sätt att vara vuxen?

46

I vår studie drar vi slutsatsen att eleverna i högre än lägre grad menar att praktiken är värdefull. Detta grundar sig i att de kände sig delaktiga på praktikplatsen, praktikperioden var en nyttig upplevelse och de har fått ta eget ansvar samt lärt sig nya saker. Med detta menar vi att fördelarna med praktiken varit fler än nackdelarna och av den anledningen har praktiken uppfattats som värdefull.

Eleverna anser att de fyra dagar de är på en arbetsplats är tillräckligt för att få en inblick i arbetslivet. Det är en kortsiktig inblick och vi ställer oss frågan om eleverna hade ansett samma sak om praktiken varit fler antal veckor. På längre sikt hade de förmodligen insett att arbetslivet är mer komplext och därför hade en längre praktik gett eleverna en djupare förståelse. Det kan inte uteslutas att elevernas praktik till viss de innehåller en del problem. En av anledningarna till att eleverna upplevde praktiken som problematisk har att göra med att valet av plats är begränsat. Vi upplevde att studie- och yrkesvägledaren höll med om detta missnöje. Hade val av praktikplats varit fritt är det möjligt att praktiken uppfattats som mer värdefull. Arbetslivet är mer än äldreomsorgen, förskola och skola men detta är vad som finns att tillgå i kommunen. Fler företag i kommunen borde vilja ha elever som gör praktik hos dem för att marknadsföra sig själva. Syftet med Omvärldskunskap är att eleverna ska få en inblick i arbetslivet och närsamhället. Enligt Lgr11 ska varje elev även ta del av vilka möjligheter de har angående deras egen framtid samt känna till vilka utbildningar de kan välja (Skolverket, 2011). Genom Omvärldskunskapen uppfattar eleverna att de fått en inblick i arbetslivet. Det går även att konstatera att de vet mer om närsamhället eftersom de enbart är på kommunala verksamheter. Däremot uppfattar inte eleverna att praktiken varit en hjälp inför deras kommande gymnasieval vilket även studie- och yrkesvägledaren påpekade under intervjun.

Vi frågar oss om det kan vara så att praktiken hjälpt eleverna med vad de kanske inte vill syssla med i framtiden. I så fall har praktiken hjälpt eleverna inför kommande gymnasieval men inte på det sätt som vi tror att eleverna tolkade frågan. Det är svårt att som 15-16 åring veta vad man vill göra men genom att ha praktik kan de ha fått erfarenheter som gör att de vet mer om vad de i alla fall inte vill göra. Vi upplever att det vi undersökt till viss del är motsägelsefullt. Eleverna anser att de inte vet mer om vad de klarar av. Å andra sidan anser vi att eleverna har fått kunskap om sig själva genom att vara förberedda och delaktiga i arbetet. Det vi kan konstatera i vår undersökning är att Omvärldskunskap fungerar på samma sätt som prao. Att ersätta prao med ett annat arbetssätt betyder inte att eleverna inte får någon inblick i arbetslivet.

47

Skolan kan erbjuda detta t.ex. genom studiebesök eller att någon från arbetslivet besöker skolan och informerar.

Efter att vi genomfört den här undersökningen menar vi att fyra dagars praktik är bättre än ingen praktik alls. När vi letade efter en skola att utföra vår undersökning på fann vi skolor där det inte fanns någon prao/arbetslivsorientering. De skolor som hade detta arbetssätt ansåg att eleverna, genom uppmuntran från skolans sida, skulle ta eget initiativ att besöka gymnasiemässor och öppet hus.

Vad är tillvägagångssättet för att praktiken enbart ska uppfattas som värdefull? Möjligtvis genom ett eget ämne där undervisning sker kontinuerligt om arbetslivet och arbetslivets villkor. På så sätt skulle eleverna få en djupare förståelse för arbetslivet i helhet. Nilssons (1994) publikation om tankar och idéer om praon tar upp exempel på hur skolor kan introducera arbetslivet redan i klassrummet. Ett exempel är att lärarna själva får ge sig ut på prao för att kunna använda sina erfarenheter i undervisningen (Nilsson 1994). Ett annat exempel är att arbeta med simulering för att återge verkliga situationer istället för den vanliga undervisningen. På det sättet kan eleverna själva få ta del i rollspel och på det viset kan eleverna uppfatta undervisningen som mer stimulerande (Nilsson 1994).

I vår undersökning menar eleverna att de inte hade fått veta mer om olika yrken vilket hade kunnat motverkas om eleverna var pålästa innan praktiken. Studie- och yrkesvägledaren på den berörda skolan kan använda resultatet av examensarbetet som underlag för utvärdering av Omvärldskunskapen. Vår förhoppning är att förbättringar kan arbetas fram för att praktiken ska uppfattas som enbart värdefull. Relevansen för vår studie menar vi riktar sig i första hand till studie- och yrkesvägledare men också övrig skolpersonal. Det är idag upp till varje skola att utforma ett arbetssätt som passar just dem och genom vår undersökning visar vi hur en skola valt att göra. Man kan se det som en hjälp att vidareutveckla olika sätt att arbeta på och vi har undersökt ett sätt att utforma prao.

Vårt förslag på vidare forskning kan vara att jämföra flera skolor, med eller utan prao, och fråga eleverna vad de tycker om den inblick de får i arbetslivet. Vårt förslag är att på det viset ta reda på vilka skillnader och likheter det finns i de olika utformningarna av praktisk arbetslivsorientering för att se vilket sätt som ger eleverna mest.

48

Referenser

Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund. Studentlitteratur.

Elevers upplevelser av praktisk arbetslivsorientering (prao): intervjuer med elever i åk