Digitala verktyg och digitalisering i svenska skolan

SAMHÄLLE-KULTUR-IDENTITET

Självständigt arbete i fördjupningsämnet (Samhällskunskap)

15 högskolepoäng, grundnivå

Digitala verktyg och digitalisering i svenska

skolan

Digital tools and digitization in swedish schools

Colin Möllestam

Johanna Persson Andresen

Ämneslärarexamen med inrikting mot 7-9, 270 hp Datum för slutseminarium (2021-01-12)

Examinator: Joakim Glaser Handledare: Ylva Grufstedt

Förord

I vår kunskapsöversikt har vi delat upp sökningsprocessen mellan oss, utifrån de delar som vi behandlar i arbetet. Detta för att effektivisera insamling av data men även för att få djupare förståelse för de ämnen vi tar upp. Vi har via ett gemensamt google dokument haft tillgång till alla källor och allt skriftligt material under hela arbetets gång. Kommunikation, öppen dialog och återkoppling mellan oss båda har i dessa tider varit avgörande för att arbetet skulle ta form. Vi upplever att arbetet varit jämt fördelat och vi tar båda lika ansvar för kunskapsöversikten.

Vi vill till sist tacka vår handledare Ylva Grufstedt för en fortlöpande handledning som har hjälpt oss genom hela arbetsprocessen.

Abstract

The purpose of this study is to investigate how selected parts of literature describe and discuss what pros and cons there are with digitization in schools, and how it affects teachers' way of teaching and students' way of learning. The main questions in our research are: what does science say about negative and positive effects of using digital tools in children's education? and what does science say about negative and positive effects with a digitized school? We have focused on technology equipment as cell phones, laptops and software platforms used for learning. The method we have used is a literature overview. The primary databases we have used are SwePub and ESC. Some of our sources are found from bibliography of other reports and dissertations that bring up the same topics. The main conclusion of this knowledge overview is that it is too early in the school's digital process to claim if there are any direct positive or negative effects of including digital tools in school activities. Teachers need support to develop their digital competence in order to use it in an efficient way in their teaching. However, some sources also state that students are more dedicated in their studies when they have access to computers. Using other digital equipment can be beneficial for multimodal learning processes. Cell Phones have, according to the literature, proven to be both suitable and counterproductive.

Innehållsförteckning

Förord

...

2

Abstract

...

3

1. Inledning

...

5

2. Syfte

...

7

3. Metod

...

8

4. Resultat

...

10

4.1 Digital didaktisk kompetens och lärares attityder till datorer och digitala läromedel i klassrummet...10

4.2 Mobiltelefonens påverkan på elever och undervisning...12

4.3 Elevers syn på mobiltelefonen...14

4.4 Elevers lärande och användning av datorer och digitala läromedel i klassrummet15 4.4.1 Källkritik i klassrummet...17

5. Slutsatser och diskussion

...

18

5.1 Yrkesrelevans...19

5.2 Brister i vår undersökning och framtida forsknings-möjligheter...20

1. Inledning

Med en pandemi som har vänt upp och ner på hela vår värld, står hela samhället inför stora utmaningar. Vårt samhälle anpassar sig för att minska smittspridningen av Covid 19. Detta har resulterat i att det har skett en ökad digitalisering som i hög grad påverkar våra liv. I skrivande stund, alltså december 2020, har folkhälsomyndigheten gått ut med råd och rekommendationer som implicerar att alla som kan jobba hemma ska göra detta (Folhälsomyndigheten, 2020). Regeringen har även beslutat att all eftergymnasial utbildning ska ske på distans och utföras digitalt. Sveriges gymnasieskolor har under vissa förutsättningar fått bedriva en kombinerad utbildning av digital undervisning och undervisning på plats. Detta ställer höga krav på våra utbildningssystem att följa med i digitaliseringen av samhället. I utbildningsdepartementet nationella digitaliseringsstrategi beskrivs en vilja om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda de digitala möjligheterna som finns. Skolväsendet spelar därför stor roll för att upprätthålla denna ambition (Utbildningsdepartementet, 2017). Trots en stor vilja av våra myndigheter att digitalisera skolan, drivs en annan diskurs i både samhället och media. Media beskriver en skola där elever inte får studiero i klassrummet och att elever utsätts för mobbning och hot på grund av digitala verktyg som exempelvis mobiltelefoner och sociala medier (Hambraeus Bonneiver, 2020).

Våra myndigheter har en ambition om att stifta lagar för att minska användandet av exempelvis mobiltelefonen i skolan (Olsson, 2019). Detta står i kontrast mot den ambition som myndigheterna vill uppnå, att Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av de digitala möjligheterna som finns. Det är just denna kontrast som vi finner intressant när det gäller digitala verktyg, vad som sägs och vad som görs ute på skolorna idag. Det blev tydligt när vi som lärarstudenter var ute på vår verksamhetsförlagda utbildning på högstadiet. I båda våra lektionsplaneringar som vi tänkt genomföra ingick det moment där vi ville att eleverna skulle använda sig av sin mobiltelefon. När vi lyfte detta med våra handledare fick vi genast motstånd. Handledarna menade att eleverna inte klarade av att hantera mobiltelefonen på ett lämpligt sätt under lektionstid, samt att det var ett ineffektivt sätt att lära ut på. Denna erfarenhet ligger till stor grund för valet av att skriva om detta ämne och att ta reda på vad forskningen kring detta säger. Vad finns det för argument kring att använda sig av de olika digitala verktygen, går Sverige rätt väg med att försöka bli bäst i världen på att använda de digitala möjligheterna?

1.1 Bakgrund

Vi vill göra en kunskapsöversikt om vilka fördelar och nackdelar som digitaliseringen av den svenska skolan har, eftersom det kommer vara viktigt för framtida lärare att ha kunskap om hur man kan använda sig av de digitala verktygen i yrket. I vår kunskapsöversikt vill vi behandla de digitala verktygen: mobiltelefon, dator och digitala lärarplattformar. Var visar forskningen att det kan vara till fördel att använda de digitala verktygen? Men också vilka konsekvenser det kan uppstå med dem? För att förstå

kunskapsöversikten som vi ska göra, måste man först förstå hur vi använder och vad vi menar när vi skriver om just digitalisering. Den digitalisering som kommer tas upp handlar om skolväsendet.

Skolväsendets digitalisering handlar om att förändra både arbetssätt och förhållningssätt. I takt med att samhället blir mer och mer digitaliserat så förändras villkoren för hur både elever och lärare ser på kunskap. Även synen på hur undervisningen ska bedrivas förändras med digitaliseringen (Skolverket 2019). I ett regeringsbeslut 2017 hävdade regeringen att man skulle ha en digitaliseringsstrategi för skolväsendet. ”lärare ska ha kunskap och mandat att avgöra när och hur digitala verktyg ska användas för att stärka

lärandet, och när det inte ska användas” (Utbildningsdepartementet 2017). Med detta citat beskrivs det

tydligt att de digitala verktygen kräver att det finns kunskap om hur det ska användas. Detta kommer tas upp senare i kunskapsöversikten.

Digitaliseringen förändrar och utmanar klassiska undervisningsmetoder som varit djupt gående traditioner, till att övergå till en undervisningspraktik där både lärare och elever använder sig av digitala verktyg. Eftersom barn och unga i dagens samhälle använder sig alltmer av olika digitala verktyg i sin vardag, blir det en naturlig utveckling för skolan att alltmer inrätta digitala verktyg i undervisningen. Skolan har möjlighet i sitt uppdrag att göra unga medvetna om hur digitaliseringen påverkar samhället och elever som samhällsmedborgare. För att kunna påverka måste även lärare ha kunskap om digitala verktyg och därför kommer lärares digitala kompetens vara ett genomgående tema i vår kunskapsöversikt.

2. Syfte

Vårt syfte med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad tidigare forskning säger om digitaliseringen i den svenska skolan. Vi har valt att inte specificera oss inom någon specifik del av det svenska utbildningsystemet, utan när vi talar om digitalisering i skolan är det i generella drag. Detta gör vi genom att undersöka den forskning som finns som handlar om att använda sig av digitala verktyg, därefter ska vi sammanställa de argument som finns. Vi vill även synliggöra vilka effekter de digitala verktygen har på elevers lärande och lärares undervisning. Denna kunskapsöversikt kommer alltså samla ihop forskning kring digitaliseringens påverkan på skolan och diskutera huruvida forskningen står enad eller har delade meningar om digitaliseringen i skolan.

Därmed kan kunskapsöversiktens syfte preciseras i följande frågeställningar:

-Vad säger den tidigare forskningen om fördelarna och nackdelarna med de digitala verktygen? -Vad säger den tidigare forskningen om fördelarna och nackdelarna med en digitaliserad skola?

3. Metod

Metoden vi använt oss av i denna kunskapsöversikt har varit informationssökning. Den primära databas vi utgått ifrån har varit SwePub, men vi har även använt oss av ERC. Vi valde SwePub eftersom vi ville avgränsa oss till den svenska skolan. Vi ville undersöka om det fanns användbart material på en internationell databas, därför gjorde vi en ny sökning på ERC. Det är genom dessa databaser som vi fått fram flest källor till vår kunskapsöversikt. Som sekundärsökning i vår kunskapsöversikt har vi läst i olika antologier och forskningsbaserade böckers källförteckningar, då vi i dessa verk har vi hittat många användbara källor. När vi undersökte dessa källförteckningar letade vi efter användbara ord i titlarna som skulle kunna vara relevanta för vår kunskapsöversikt. I vårt urval av tidigare forskning så valde vi att avgränsa oss till avhandlingar som är gjorda under 2000-talet. Den tidigaste källa vi använt i kunskapsöversikten är från 2008. Denna avgränsning gjorde vi eftersom kunskapsöversikten ska vara aktuell.

I flera av de källor som vi fick fram via databaserna, upptäckte vi att några författarnamn var ständigt återkommande. Vi införskaffade de böcker som dessa forskare skrivit. Detta för att gå tillbaka till grundkällan och få en djupare förståelse för vad forskarna anser om digitaliseringen och dess påverkan på skolans verksamhet. Vår målsättning har varit det som Backman (2016) tar upp, att vi ska lyckas konstruera en kunskapsöversikt där vi kan generalisera slutsater kring vårt ämne (Backman, 2016. s. 83). Av de digitala verktyg som finns har vi valt att avgränsa oss till tre: mobiltelefonen, datorn och digitala läromedel. Med digitala läromedel menar vi digitala hjälpmedel som är anpassade för undervisning. Detta har vi valt eftersom vi anser att dessa tre digitala verktyg är mest aktuella i dagens skola.

När vi gjorde våra sökningar valde vi sökord som var relevanta för vårt syfte. Första ordet i sökningsprocessen var “digitalisering”, på databasen SwePub. Sökningen resulterade i 597 sökträffar. Vi insåg att vi var tvungna att avgränsa oss eftersom vi fick så många sökträffar. Vi gjorde en andra sökning på “digitalisering och skolan”, resultatet på sökningen blev 25 artiklar vilket var lättare att utgå ifrån. Utifrån dessa 25 artiklar kunde vi sedan navigera oss genom de olika avhandlingar genom att läsa deras abstracts. Detta gjorde vi även med avhandlingar som inte direkt berörde vårt syfte. Vi ville lära känna ämnet och få en ökad förståelse kring allt som kunde var relevant kring ämnet.

Vi fortsatte att söka i SwePub, däremot valde vi att byta ut begreppet “digitalisering” till de olika digitala verktygen som vi ville fokusera på. Till exempel: “mobiltelefon och skola”, “dator och skola” och “digitala läromedel och skola”. Det som var märkbart var att det endast fanns en träff på “mobiltelefoner och skola”. Den träffen hade inget med vår kunskapsöversikt att göra. Detta gjorde att vi började söka på en annan databas. Exakt samma sökning gjordes på ERC med ett helt annat resultat. På ERC fick vi många användbara källor till vår kunskapsöversikt. När vi läste rapporter som handlade

om datorer och laptops, upptäckte vi att skribenten även tog upp digitala läromedel då dessa hänger ihop. Därför har vi med källor som berör båda verktyg i en och samma rapport. Det var ett aktivt val att inte inkludera internationell forskning, då vi ansåg att vi hålla oss så nära en svensk kontext som möjligt.

Sammanfattningsvis finns det en del källor som kommer vara centrala i vår kunskapsöversikt. Maria Spante är forskare inom informatik och teknik samt Sylvana Sofkova Hashemi (2016), docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot lärande och IT behandlar hur digitala verktyg kan stimulera elevers lärande och gynna lärares undervisning i sin bok Kollaborativ undervisning i en digital skolmiljö. Sara Willermark (2018), forskare inom informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande tar i sin avhandling Digital didaktisk design upp hur man kan utveckla undervisning i en digitaliserad skola. Willermark redogör för ett nordiskt skolutvecklingsprojekt som vi ansåg var relevant för vår kunskapsöversikt. Martin Tallvid (2015), doktor i utbildningsvetenskap med inriktning mot tillämpad informationsteknologi, tar bland annat i sin avhandling 1:1 i klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik

i förändring upp lärares motvillighet till digitala verktyg i klassrummet. Vi har även med Jan Hylén (2011),

tidigare forskningschef på Skolverket och fristående analytiker med sin bok Digitaliseringen av skolan. Didaktikforskaren Thomas Nygren (2019) med boken Fakta fejk friktion: Källkritik, ämnesdidaktik, digital

kompetens. En annan källa som har varit relevant för vår kunskapsöversikt är docenten Torbjörn Otts

(2017) doktorsavhandling: Mobile phones in school from disturbing objects to infrastructure for learning. Han behandlar mobiltelefonen som ett digitalt verktyg och går igenom hur den påverkar både elever och undervisning. Denna avhandling var till stor hjälp för att lyckas besvara vår frågeställning.

4. Resultat

Vi har valt att disponera vår resultatdel i fem delar. Den första delen tar kortfattat upp digital didaktisk kompetens samt lärares attityder till digitala verktyg i klassrummet. Den andra delen tar upp hur mobiltelefonen påverkar elever och undervisning samt belyser de positiva kontra negativa argumenten för att använda mobiltelefonen i klassrummet. Den tredje delen behandlar hur elevers syn på mobiltelefonen ser ut. Den fjärde delen handlar om elevers lärande och användning av digitala verktyg i klassrummet. Den sista delen handlar om källkritik i klassrummet.

4.1 Digital didaktisk kompetens och lärares attityder till datorer

och digitala läromedel i klassrummet

Thomas Nygren tar i Fakta fejk friktion: Källkritik, ämnesdidaktik, digital kompetens upp att digital kompetens inte enbart är något elever enligt våra styrdokument behöver besitta, utan även lärare. För att balansera möjligheter och utmaningar med digitalisering i skolan behöver lärare digital didaktisk kompetens. Det betyder bland annat att lärare behöver ha förmåga att avgöra när digitala verktyg inte är till någon hjälp i elevers lärande och aktivt måste väljas bort. Det innebär också att man ska kunna ta in digitala resurser i undervisningen när man upplever att det stödjer lärande (Nygren, 2019. s. 13). Sara Willermark (2018) tar i sin avhandling upp att lärare själv upplever ett kompetensutvecklingsbehov i hur man ska använda digitala verktyg i verksamheten (Willermark, 2018. s. 36).

Maria Spante och Sylvana Sofkova Hashemi (2016), skriver att digitaliseringen av skolan är tidskrävande, invecklad och att man måste förstå att det är ett långsiktigt arbete. De tar upp att det behövs tydliga strategier för hur man som lärare ska arbeta med digitala verktyg på ett fördelaktigt sätt och att tydligt ledarskap från exempelvis rektor och andra skolhuvudmän är en väsentlig del av detta. Spante och Sofkova Hashemi hävdar att skolans strategiska arbete och stöd är avgörande för lärares kompetensutveckling, som exempel tar de upp att någon form av teknisk support bör finnas på skolor. Det behövs även ett förklarande och förtydligande av pedagogiska sätt att integrera teknik i undervisning. De menar att lärares attityder till digitala verktyg påverkar utvecklingen mycket (Spante & Sofkova Hashemi, 2016. s. 10).

Spante och Sofkova Hashemi (2016) tar upp några ramvillkor som påverkar hur undervisning bedrivs i praktiken. Med ramvillkor avses till exempel schema och läroplaner. De tar även upp att tillgång till teknik och lärares förkunskaper om teknik spelar väldigt stor roll för undervisningens utformning. Vilken kultur man har på skolan, vilka elever, vilken rektor och ledning man har är av stor betydelse för vad man kan göra i klassrummen (Spante & Sofkova Hashemi, 2016. s. 12).

Martin Tallvid (2015) menar dock att det är för tidigt i utvecklingen för att kunna fastställa om digitala läromedel har positiva eller negativa följder för undervisning och lärande. Han tar upp att det är viktigt att diskutera detta både inom lärarutbildning och fortbildning för redan verksamma lärare (Tallvid, 2015. s. 117).

Sara Willermark (2018) var år 2011 med i ett nordiskt skolutvecklingsprojekt där fokus låg på digital didaktisk design och digital skolutveckling. I sin avhandling tar hon bland annat upp hur lärare arbetar och utvecklar sin undervisning med hjälp av digital teknik. Willermark hävdar att det under det treårig långa projektet skedde en utveckling med lärares digitala undervisningspraktik men att det var en lång och komplicerad process. Hon anser även att man bör hitta strategier för att kunna undersöka och stödja lärares digitala undervisningspraktik under en längre period (Willermark, 2018. s. 3). Willermark menar även att läraryrket precis som med andra yrken gått igenom en digital process men att det ändå finns en väsentlig skillnad då lärare inte haft klart för sig hur denna teknik faktiskt ska användas. Hon menar att man på högre nivå förlitat sig på den autonomi som lärare länge haft och inte stöttat lärare tillräckligt i digitaliseringsprocessen (Willermark, 2018. s. 35). Det ges ingen tydlig förklaring på vad Willermark menar med autonomi i denna kontext, men vi utgår ifrån att det kan röra sig om lärares handlingsutrymme och frihet då yrket är eller har präglats av lärarens bestämmande över hur undervisning ska planeras och bedrivas.

Jan Hylén (2011) tar i Digitaliseringen av skolan upp att utbudet av datorer och digitala läromedel är en viktig faktor för lärares attityder till IT användning i skolan. Hylén hänvisar till en rapport gjord av Skolverket 2009 att hälften av de lärare som är med upplever att undervisningsmaterial på internet har för dålig kvalité och att IT-kompetensen bland lärarna är för låg (Skolverkets lägesrapport 2009 i Hylén, 2011. s. 69). Hylén tar även upp att lärares digitala kompetens är bra jämfört med andra länder, men att lärare i Sverige också har en mer negativ inställning till användning av digitala verktyg jämfört med andra länder. Han tar upp att Skolverket i sin rapport menar att det måste finnas en tydlig förankring i det pedagogiska arbetet och att skolhuvudmän måste engagera sig mer i arbetet mot en mer digitaliserad skola (Hylén, 2011. s. 69).

Martin Tallvid (2015) tar i sin avhandling 1:1 i klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik i förändring upp att han observerat och intervjuat lärare kring sin attityd till att använda datorer i sin undervisning. Det framkommer att de upplever en osäkerhet kring att integrera IT i sin verksamhet. Argumenten till varför var bland annat att lärarna upplevde brist på teknisk kompetens och att vinsten i att använda digitala resurser inte var värt all den möda man lade ned på planering. Lärarna upplevde också otillräcklig kontroll över vad eleverna använde datorerna till. Lärarna menade att det var svårt att säkerställa om eleverna gjorde något som var relevant för undervisningen när de hade sina datorer framme. Risken fanns att de blev distraherade från skolarbetet då annat i datorn pockade på uppmärksamheten (Tallvid, 2015. SS. 94-95). Spante och Sofkova Hashemi (2016) skriver att lärare kan

uppleva att arbetet effektiviseras med hjälp av digitala verktyg men att en negativ aspekt är att eleverna ofta arbetar mer enskilt när de har tillgång till dator. Det framkommer även att elevers fokus och tid ibland läggs på fel saker, exempelvis när digitala presentationer så som Powerpoints ska göras och energin läggs på häftiga effekter istället för det ämnesinnehåll som ska behandlas (Spante & Sofkova Hashemi, 2016. s. 10).

Ytterligare en svårighet som lärarna i Tallvids (2015) studie tar upp om IT-användning i verksamheten är att fördela sin planeringstid på ett vettigt sätt. Lärarna upplevde det som tidskrävande att hitta adekvat, pedagogiskt material och anpassa detta efter en undervisningssituation. Läromedel som finns på nätet levde inte alltid upp till de krav och förväntningar lärarna hade och man tyckte också att det var dåligt utbud på de läromedel som seriösa förlag hade producerat. Lärarna ansåg att det fanns möjligheter med internet och laptops men att den pedagogiska förtjänsten med användandet var osäker. De föredrog en fysisk och strukturerad lärobok. Pedagogerna som Tallvid tar upp i sin avhandling ansåg sig själva ha god datorvana och använde datorn som verktyg för kommunikation och andra administrativa ärenden. Däremot visade de osäkerhet och bristande förmåga kring hur datorerna kunde användas som lärarresurs samt bristande förmåga att lösa de tekniska problem som ibland uppstår (Tallvid, 2015. SS. 94–95). Tallvids slutsatser är i linje med Nygren (2019) som tar upp att en digital kompetens numera även är en ämnesdidaktisk kompetens. Utmaningen för lärare menar han är att bedöma om och när en digital resurs är behjälplig eller om annat material eller metod är att föredra i en undervisningssituation (Nygren, 2019. s. 39).

4.2 Mobiltelefonens påverkan på elever och undervisning

Torbjörn Ott (2017) tar i sin doktorsavhandling Mobile phones in school: From disturbing objects to infrastructure

for learning upp hur mobiltelefonen blivit en slags representation av digitaliseringen. Det är en teknologi

som man möts av dagligen. I de svenska gymnasieskolorna idag har nästan varje elev en egen mobiltelefon. Med detta tillkommer en stor utmaning för lärarens undervisning. Utmaningen blir att försöka förena mobiltelefonen med undervisningen. Detta är svårt eftersom elevers användning av mobiltelefonerna ofta har upplevts som störande. Men det finns även ett stort intresse inom vetenskapen för mobilt lärande, det vill säga att man gör mobiltelefonen användbar i undervisningen och utvecklar elevers lärande med hjälp av den (Ott, 2017. s. 99).

Ott (2017) beskriver frågan om mobiltelefoner som svår eftersom den berör många grundläggande frågor kring hur skolan ska bedrivas. Digitaliseringen är central i dessa frågor eftersom det är just den förändringen i samhället som skolan ska försöka förhålla sig till. I Sverige har vi stiftat lagar för att försöka få ner användandet av mobiltelefoner i klassrummet. Detta har resulterat i att eleverna blir tvungna att använda andra digitala teknologier såsom datorer och datorplattor. Dessa digitala verktyg

köper skolan in medan mobiltelefonen som eleverna har med sig och har tillgång till förbjuds (Ibid., 100).

Anledningen till att mobiltelefoner finns i skolan är som sagt för att eleverna själv tar med sig tekniken. Detta menar Ott är något positivt om man tror på mobilt lärande, men det är inte alla som tycker att detta är något bra. Mobiltelefonen som lärande ställs mot gamla traditioner kring hur undervisning ska gå till. Det uppstår en viss spänning mellan äldre och yngre i debatten om mobiltelefonen. De som är yngre har en annan syn på mobiltelefonerna, de använder den som ett verktyg för att styra deras sociala umgänge (Ibid., 111). Ott förtydligar varför skolor kan se mobiltelefonen som ett problem, han beskriver det som ett svårt verktyg att styra. Detta eftersom eleverna själva tar med telefonen till skolan. Det är inte skolan som tillhandahåller mobiltelefonen till eleverna. När eleverna då använder denna teknologi som de själva har tagit med sig, minskar skolans chanser att påverka hur den kommer till användning (Ibid., 111).

I O’Bannon och Thomas (2015) studie Mobile phones in the classroom: Preservice teachers answer the call tar de upp hur mobiltelefoner är ett bra verktyg för att lyckas engagera elever i meningsfulla lärmiljöer både i skolan och var de än befinner sig utanför skolan. De funktionerna som en mobiltelefon har, underlättar för elevers skapande av innehåll. Med hjälp av mobiltelefonen kan eleverna komma åt: internet, skicka sms och även göra inspelningar. Dessa funktioner har visat lovande resultat för att använda mobiltelefonen i klassrummet (O’Bannon & Thomas, 2015. s. 16).

O’Bannon och Thomas (2015) fortsätter att beskriva att det även finns dokumenterade hinder som måste övervinnas för att användningen av mobiltelefon ska bli produktiv. Dessa erkända hinder för användningen av mobiltelefonen i klassrummet kan vara: fusk, sms, cybermobbning och att eleverna har åtkomst till olämpligt innehåll på internet (Ibid., 16). Ett annat hinder som lärare tar upp är att skolorna har en bristande tillgång till Wi-Fi. Detta leder till att de funktioner som är produktiva inte går att få tillgång till. O’Bannon och Thomas fortsätter med att ta upp hur viktigt det är att eleverna integreras tekniskt. Med detta menar O'Bannon och Thomas att det finns ytterligare en problematik med att använda mobiltelefonen som ett digitalt verktyg. Detta hinder är att eleverna inte har tillräckliga kunskaper för att använda sig av mobiltelefonen på ett effektivt sätt i skolan. Vad som ligger till grund för att mobiltelefonen ska bli produktiv är inte bara att eleverna har kunskap om hur den används. Även att lärarna har kunskap kring hur de ska använda mobiltelefonen, så att den kan uppfylla sin funktion och bli produktiv (Ibid., 20).

Beland och Murphy (2016) tar i sin studie Technology, distraction & student performence upp hur mobiltelefonen påverkar eleverna i skolorna i England. Forskarna undersökte vilka effekter det blir av att begränsa mobiltelefonen i skolan. Resultatet som de fick fram var att det fanns en förbättring av

elevers prestationer i skolor där det hade införts mobiltelefonförbud. Beland och Murphy skriver att den litteratur som finns om teknikens påverkan i klassrummet visar att närvaron av teknik såsom mobiltelefoner kan ha en negativ påverkan på produktiviteten i form av distraktion. Därför upplever skolor som begränsar tillgången till mobiltelefoner att det blir en förbättring av elevers testresultat (Beland, Murphy, 2016. s. 70).

Beland och Murphy (2016) menar samtidigt att deras resultat inte minskar möjligheten att mobiltelefonen kan vara ett användbart inlärningsverktyg om användningen är korrekt organiserad och genomförd. Slutligen tar de upp hur mobiltelefonförbudet har olika effekter på olika elever. Ett förbud mot mobiltelefoner förbättrar resultatet för de elever som är lågpresterande. Men det finns ingen signifikant inverkan på de elever som är högpresterande. Beland och Murphy (2016) drar slutsatsen att de elever som är lågpresterande troligtvis blir distraherade av närvaron av mobiltelefoner. Medan de högpresterande eleverna kan fokusera oavsett om mobiltelefoner finns i klassrummet eller inte. (Ibid., 70).

4.3 Elevers syn på mobiltelefonen

I Otts (2017) resultat besvaras hur gymnasieelevers syn på mobiltelefonen ser ut. De ser mobiltelefonen som ett outnyttjat verktyg. I studien som görs i avhandlingen är eleverna delade kring användandet av mobiltelefonen. Eleverna tycker att den både är användbar men även störande för skolarbetet (Ibid., 111). Ott fortsätter att ta upp ett stort problem med mobiltelefonerna. Han beskriver att de flesta elever känner att de inte vet hur de ska kunna använda mobiltelefonen för skolarbetet, därför efterfrågar de någon form av träning i hur de skulle kunna använda den för att lyckas bättre med skolan. Förstavalet för eleverna blir därför att använda sig av datorer, detta eftersom eleverna anser att användandet av mobiltelefonen är respektlöst mot läraren. Denna åsikt återfinns även i den offentliga samhällsdebatten. Eleverna känner igen den beskrivning av telefoner som beskrivs i den offentliga debatten. Men de delar inte den ensidiga bilden av att mobiltelefonen är störande, de tycker att den är underutnyttjad och att det finns en plats för mobiltelefonen i skolan (Ibid., 113). Däremot visar Therese Haglind (2015) studie

Digitalisering av gymnasieskolans verksamhet: tillgång och användning att elever på gymnasiet ändå upplever att

mobiltelefonen kan ha begränsningar vad gäller skolarbete. Eleverna i studien använde datorer och mobiltelefoner till olika ändamål, bland annat efter hur lärare skapat uppgifter (Haglind, 2015. s. 56). Eleverna beskriver mobiltelefonen som ett verktyg för dem i skolan. De använder den som en kanal för att nå ut till sina studiekamrater. De kan därefter samarbeta och organisera upp arbeten. En annan vanlig användning av mobiltelefonen är när eleverna behöver söka upp något på internet. Då beskrivs telefonen som ett snabbt och effektivt hjälpmedel, det blir lätt för eleverna att själva söka upp svar på sina frågor. Därefter kan elever föra anteckningar på mobiltelefonen. Mobiltelefonen används inte

enbart för skolarbete. De använder mobiltelefonen på fritiden också vilket resulterar i att elevers fritid och skola knyts ihop när de tar med sig den till skolan (Ott. 2017. s.113).

4.4 Elevers lärande och användning av datorer och digitala

läromedel i klassrummet

Thomas Nygren (2019) menar att digital teknik kan bidra till god undervisning och utveckling. Som exempel tar han upp att elever och lärare exempelvis kan arbeta med ljud och bild som gynnar multimodala lärprocesser (Nygren, 2019. s. 45). Med multimodala lärprocesser menar vi synsätt på kommunikation som inte är språk, tal och text utan gester, ljud och bilder. Vidare tar Nygren även upp vikten av att använda icke-digitala undervisningsmaterial. Han menar att det är svårt att fastslå exakt varför, men att ett flertal studier visar att läsning på papper är mer fördelaktigt för lärande än att läsa texter från en skärm. Ett problem i miljöer med hög datortäthet är att lärare och elever tenderar att göra fler saker samtidigt när de har tillgång till dator eller mobil. Koncentrationen blir påverkad på ett negativt sätt och det leder till att kvalitén på det arbete de gör blir sämre. Det har också observerats att elever är generellt mer stressade i denna typ av miljöer. Vid samtal och genomgångar kan datorskärmar eller annan teknik så som mobiltelefoner dra åt sig uppmärksamhet och distrahera lyssnaren ifrån den som talar. Samtalsklimatet i klassrummet blir lidande och viktiga saker som sägs kan försummas. Studier visar även att tekniska problem som återkommer där läraren får gå in och åtgärda stjäl viktig tid av undervisning och lektionstid (Nygren, 2019. s. 40).

Gällande elevers koncentrationsförmåga tar Martin Tallvid (2015) efter en enkätundersökning upp att elevers datorvanor ökar i takt med användningen av tekniken som lärarresurs. Det framgår att antalet elever som använder det digitala verktyget för rätt ändamål också ökar. Han menar att några elever alltid kommer spela spel eller göra annat på datorn som inte hör till lektionen, men att de eleverna blir bättre på att utnyttja pauser och hitta lämpliga luckor för att göra det istället för på värdefull lektionstid (Tallvid, 2015. s. 110).

Spante och Sofkova Hashemi (2016) hävdar att elevers motivation och engagemang ökar när det finns teknik i klassrummet. De menar att det finns en koppling mellan digitala verktyg och att eleverna är motiverade. Eleverna är med och påverkar sin undervisning och sitt lärande på ett annat sätt när de känner sig delaktiga. Undervisningen blir därmed individanpassad och mer varierande (Spante & Sofkova Hashemi, 2016. s. 10).

Digitalisering i skolan är inte en garanti på bra undervisning och lärande. I en rapport från 2015 gick OECD ut med att PISA-resultatet 2012 visat samband mellan att skolor med hög användning av datorer i klassrummen även var dem med sämre resultat på kunskapsmätningen (OECD 2015). Man

har också sett att elever som har sämre matematikkunskaper och elever som har svårt att samla in och bearbeta digital information också är vana användare av datorer. Detta är en utmaning ur ett undervisningsperspektiv (Nygren, 2019. s. 42).

Sara Willermark (2018) tar även upp utmaningen i att det indirekt ställs höga krav på lärares kompetenser när den digitala tekniken måste implementeras i själva undervisningen och inte enbart adderas till den. I samband med den digitala utvecklingen har man också börjat reflektera kring vad som numera är relevant ämneskunskap för eleverna med tanke på att de förväntas hantera digital teknik (Willermark, 2018. s. 33).

Lärares ämneskunskaper, autonomi och etablerade praktik påverkas av digitaliseringen. Tallvid (2015) tar upp det faktum att maktbalanser i klassrummet utmanas när tekniken träder in (Tallvid, 2015. s. 106). Även Maria Spante och Sylvana Sofkova Hashemi (2016) menar att tekniken medför att lärarens roll förändras och att undervisningen blir allt mer centrerad till eleven. Läraren anses istället vara som ett stöd bredvid eleven och tekniken istället för att vara den som för över kunskap. En negativ konsekvens av detta kan vara att eleven kanske får för mycket ansvar för sitt eget lärande och inte alltid klarar av att axla det ansvaret. Det kan bli problematiskt om de inte har strategier för hur de ska lösa ett problem (Spante & Hashemi Sofkova, 2016. s. 11).

Jan Hylén (2011) anser att mycket av de läromedel som lärare använder i sin undervisning inte nödvändigtvis måste vara ämnat för just lärande, en lärobok har exempelvis som syfte att användas i undervisningen. Han menar att lärare använder andra resurser i sin undervisning utöver läroböcker ändå. Exempel han ger på detta är tidningsartiklar, uppslagsböcker och mikroskop. Hylén nämner att digitala verktyg är ytterligare ett. Det som skiljer digitala lärresurser och klassiska läroböcker åt är att de digitala verktygen är interaktiva och multimodala som ovan nämnt. Informationen som eleven tar emot sker samtidigt med bild, text med ljud, videos och så vidare (Hylén, 2011. s. 96). Spante och Sofkova Hashemi tar upp ännu en positiv effekt av att använda teknik i klassrummet. Det är inte enbart elevers digitala kompetens som utvecklas utan även skrivförmågan när de har tillgång till dator (Spante & Sofkova Hashemi, 2016. s. 10).

Hylén (2011) tar också upp att det kan vara svårt att individanpassa sin undervisning med kompletta läromedelspaket. Han menar att lärare innan digitaliseringens framfart länge har skapat sin egen samling av texter, bilder och uppgifter till elever som behöver lära sig på olika sätt och att detta inte är något nytt. Han nämner dock att man med hjälp av tekniken kan effektivisera själva processen av att skapa sitt eget läromedel, istället för att göra det analogt (Hylén, 2011. s. 98).

4.4.1 Källkritik i klassrummet

För att ge elever underlag, översikt och struktur inför den digitala och källkritiska kompetens som de enligt styrdokumenten förväntas ha, bör exempelvis informationssökning på nätet vara lärarstyrd. Internet kan vara en bra resurs att utnyttja om man använder det på ett konstruktivt sätt. Lärare har kunskap i vilka källor som kan vara relevanta att använda och elever tenderar att välja information de sedan innan är bekanta med (Nygren, 2019. s. 43).

Nygren (2019) tar upp att Skolinspektionen 2018 gjorde en granskning vid 30 grundskolor där undervisning om källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap skulle undersökas. Granskningen visade både positiva och negativa insatser. Ett av problemen man fann var bland annat att lärare använde och blandade både nya och gamla digitala medier i sin undervisning och att man i klassrummet inte undersökte möjligheter och problem med detta tillräcklig mycket. Däremot var det positivt att lärare i sin undervisning lät elever undersöka hur en grupp människor exempelvis kunde beskriva sig själv i sociala medier och sedan jämföra hur kritiker beskrev denna grupp. Skolorna som fick bäst omdömen hade tillgång till både tryckta och digitala källor, läroböcker och möjlighet att utnyttja bibliotek. Skolinspektionen efterfrågade efter sin granskning en mer specificerad och organiserad undervisning som utmanar och vidgar elevers förståelse för digital information och källkritik (Nygren, 2019. s. 44).

5. Slutsatser och diskussion

För att vi skulle få svar på våra frågeställningar i vår kunskapsöversikt, har vi undersökt och analyserat olika avhandlingar och litteratur som handlar om digitalisering i skolan och digitala verktyg. Vi har alltså undersökt vad tidigare forskning säger om användningen av datorer, mobiltelefoner och digitala läromedel i skolan samt vilka fördelar och nackdelar det finns med en digitaliserad skola.

En slutsats är att forskning kring mobiltelefonens användande i klassrummet tar upp ungefär samma sak. Att den både är produktiv och kontraproduktiv. Ott (2017) skrev i sin avhandling att mobiltelefonen är ett bra verktyg för eleverna att använda när de ska söka upp information på nätet. Den kan användas för att föra anteckningar och samarbeta med klasskompisar (Ott, 2017. s. 113). O’Bannon och Thomas (2015) tar upp samma sak i sin avhandling, om hur mobiltelefonens olika funktioner kan var produktiv för elevers lärande. Likaså i denna avhandling tar de upp just tillgången till internet som en stor tillgång för elever. De kan snabbt söka upp viktig information och med hjälp av internet skapa eget innehåll (O’Bannon & Thomas, 2015. s. 16).

En annan slutsats är att båda avhandlingar tar upp att mobiltelefonen kan vara ett hinder för eleverna. Ott menar att det finns en nackdel med att eleverna själv tar med sig teknologin till skolan eftersom att det blir det svårt för skolan att kontrollera hur mobiltelefonen används. Det blir det gemensamma problemet som uppkommer i forskningen kring användandet av mobiltelefonen. Just att skolan har svårt att kontrollera vad som verkligen händer på mobiltelefonen. O’Bannon och Thomas skriver mer om just vilka hinder mobiltelefonen kan bidra med till elevers lärande. De tar upp hur mobiltelefonen kan användas för att fuska och leda till att elever kränker andra elever genom sina telefoner (O’Bannon & Thomas, 2014. s. 16).

Båda avhandlingar landar i samma resultat. Att mobiltelefonen både är produktiv för eleverna, men även ett hinder. Den tidigare forskningen kan inte uppnå en konsensus huruvida mobiltelefonen är effektiv eller ineffektiv att använda i undervisningen. Båda avhandlingar menar att för mobiltelefonen ska vara effektiv måste det finnas kompetens kring hur den ska användas i undervisningssyfte. Både lärare och elever behöver högre kompetens kring hur mobiltelefonen ska användas för att den ska bli produktiv. När kunskapen inte finns i hur mobiltelefonen ska användas på ett gynnsamt sätt så förvandlas den istället till ett hinder för elevens lärande.

När det gäller datorer och digitala läromedel visar vårt resultat att det krävs fortsatt arbete för att implementera användning av datorer och digitala läromedel på ett bra sätt i skolan. Man måste börja med att stötta lärarna i sin kompetensutveckling då flera av våra källor, bland annat Martin Tallvid (2015), Jan Hylén (2011), Thomas Nygren (2019) och Sara Willermark (2018), tar upp det faktum att lärare upplever brist på kunskap när det kommer till digitala verktyg. Martin Tallvid (2015) hävdar att

det är för tidigt i utvecklingen för att avgöra om digitaliseringen har någon direkt negativ eller positiv påverkan på undervisning och lärande (Tallvid, 2015. s. 117).

Vi anser att det indirekt kan ha negativ påverkan på undervisning och elevers lärande om lärare i sig inte känner sig trygga med användandet av digitala verktyg. Det framgår tydligt i vårt resultat att det finns ett behov av att stärka lärares kompetens både när det gäller datorer som hårdvara och digitala lärplattformar som kan återfinnas på dem.

Vi tyckte det var intressant att jämföra Jan Hyléns studie från 2011 med Martin Tallvids från 2015 samt Sara Willermarks som är gjord 2018. Alla tre är publicerade med några års mellanrum men beskriver ändå samma problematik och negativa effekter av digitaliseringen i skolan. Alla tre källor tar upp att lärare upplever bristande digital kompetens. Det är intressant att reflektera över varför attityden inte ändrats särskilt mycket från 2011 till 2018. Maria Spante och Sylvana Sofkova Hashemi (2016) tar visserligen upp att en digitaliserad skola är en komplex och tidskrävande process (Spante & Sofkova Hashemi, 2016. s. 10).

Positiva effekter som tas upp är att eleverna upplevs mer motiverade och engagerade i sitt skolarbete och två av våra källor, Thomas Nygren (2019) och Maria Spante samt Sylvana Sofkova Hashemi (2016) lyfter även att det gynnar elevers multimodala lärande. Däremot finns det enligt Thomas Nygren risk för att både lärare och elever blir mer stressade i en datortät miljö.

En aspekt som vi anser varken kan ses som positiv eller negativ är att lärarens roll och etablerade praktik utmanas av de digitala verktygen. Att införa digitala verktyg behöver nödvändigtvis inte innebära att läraren försvinner, utan enbart att undervisningen får en annorlunda utformning. Det är däremot negativt om för mycket ansvar läggs på eleven, vilket tas upp i kunskapsöversikten.

5.1 Yrkesrelevans

Eftersom vi båda studerar till att bli högstadielärare är det oundvikligt att inte komma i kontakt med de digitala verktyg som vi har behandlat i denna kunskapsöversikt när vi blir verksamma lärare. I grundskolans övergripande mål och riktlinjer står det att: skolan ska ansvara för att varje elev kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande (Lgr 11). Det är viktigt för framtida lärare att få kunskap om hur de digitala verktygen ska användas för att de ska bli effektiva för elevers lärande men även för vår undervisning och hur vi väljer att planera den. Det finns en kunskapsbrist i dagens skola gällande de digitala verktygen. Många lärare är kritiska mot de digitala verktygen utan några större belägg. Det är därför viktigt att få fram kunskap om att forskning kring användandet av digitala verktyg

i skolan är delad. Användandet av de digitala verktygen blir vad vi lärare gör det till. Även om medierna för diskursen i samhället kring hur effektiva vissa digitala verktyg är och hur ineffektiva andra är så är det viktigt att vi lärare ser till vad forskningen säger. Vi anser inte att man ska förminska de känslor eller utmaningar som lärare upplever med tekniken, men det är relevant att ha med sig att man behöver lära sig hur man ska använda digitala verktyg och inte enbart ta för givet att tekniken tveklöst är bra eller bestämt dålig. Det gäller att vara ödmjuk inför utvecklingen.

5.2 Brister i vår undersökning och framtida

forsknings-möjligheter

En brist i vår undersökning är att vi inte specificerar vilken åldersgrupp av elever vi tar upp i kunskapsöversiktens källor. En annan brist i vår kunskapsöversikt är att de källorna vi använt oss av inte ger några exempel på specifika digitala läromedel. Med tanke på att vi i vår kunskapsöversikt hade förväntat oss fler, tydliga negativa och positiva effekter på skolans digitalisering hade det varit intressant att i framtiden forska vidare om just detta. Det hade varit intressant att hitta konkreta problem samt revolutionerande fördelar med att använda digitala verktyg i undervisningssituationer.

Som en framtida forskningsmöjlighet kan man undersöka vidare om huruvida de digitala verktygen påverkar specifika elevgrupper, och hur man isåfall ska förhålla sig till det. Det finns även andra forskningsmöjlighet att göra i form av att studera hur digitala verktyg påverkar elevers utbildning och lärares undervisning i andra länder. Det skulle även vara spännande att studera mer om läromedel och vad det är som gör att digitala läromedel inte tycks leva upp till de förväntningar som lärare har. Vi nämnde i vår resultatdel att lärare ofta anser att läromedel har för låg kvalité. För att kunna implementera mer digital teknik i klassrummen krävs det att det finns bra läromedel att använda sig av. Det skulle underlätta det digitala arbetet för lärare och kanske främja arbetet för en mer digitaliserad skola.

6. Källförteckning

Backman, Jarl, 2008. Rapporter och uppsatser, Lund: Studentlitteratur AB

Beland, Louis-Philippe & Murphy, Richard, 2016. Technology, distraction & student performence [online]. Labour Economics, 41, 61-76. [Hämtad: 2020.12.17]. Tillänglig via: https:// www.lpbeland.com/uploads/7/8/7/5/7875420/lpblabour_1-s2.0-s0927537116300136-main.pdf Folkhälsomyndigheten, 2021. Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. Hämtad: 2021.01.14. Tillgänglig via: https://www.folkhalsomyndigheten.se/ smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/

Haglind, Therése, 2015. Digitalisering av gymnasieskolans verksamhet: tillgång och användning. Licentiauppsats, Göteborgs Universitet. Institutionen för tillämpad informationsteknologi, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet [Hämtad: 2020.12.14]. Tillgänglig via: FULLTEXT01.pdf (diva-portal.org)

Hylén, Jan, 2011. Digitaliseringen av skolan, Lund: Studentlitteratur AB

Nygren, Thomas, 2019. Fakta fejk fiktion, källkritik, ämnesdidaktisk, digital kompetens, Stockholm: Natur & Kultur

Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. Hämtad: 2021.01.14. Tillgänglig via: https://www.skolverket.se/undervisning/ grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

O’Bannon, Blanche W & Thomas, Kevin M, 2015. Mobile phones in the classroom: Preservice teachers answer the call [online]. Computers & Education, 85, 110-122. [Hämtad: 2020.11.16]. Tillgänglig via: www.researchgate.net/publication

282577009_Teacher_Perceptions_of_Using_Mobile_Phones_in_the_Classroom_Age_Matters

OECD 2015, Students, Computers and Learning: Making the Connection, PISA, OECD Publishing. [Hämtad: 2020.12.18]. Tillgänglig via: 9789264239555-en.pdf (oecd-ilibrary.org)

Olsson, Jonas, 2019. Regeringen vill förbjuda mobiler i skolan [Online]. Svt nyheter. 2019.01.22. [Hämtad: 2021.01.14]. Tillgänglig via: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-vill-forbjuda-mobiler-i-skolan?fbclid=IwAR0OcEEflo7mUKOfXfnzSH2cCBT4qbv1YCooznZ-

rnakZfZs2rwnM6dkbGU

Ott, Torbjörn, 2017. Mobile phones in school: From disturbing objects to infrastructure for learning. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet. [Hämtad: 2020.11.28]. Tillgänglig via: https:// gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/53361/1/gupea_2077_53361_1.pdf

Skolverket, 2009. Skolverkets lägesrapport 2009 förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. [Hämtad: 2021.01.02]. Tillgänglig via: https://www.skolverket.se/download/ 18.6bfaca41169863e6a658807/1553962010835/pdf2280.pdf

Skolverket, 2018. Digitalisering i skolan, utmaningar och möjligheter. [Hämtad: 2020.12.11]. Tillgänglig via: getFile - Skolverket

Sofkova Hashemi, Sylvana & Spante, Maria, 2016. Kollaborativ undervisning i en digital skolmiljö. Malmö: Gleerups utbildning AB

Hambraeus Bonneiver, Ulf, 2020. Ny lag ska möjliggöra mobilförbud i skolan [Online]. Svt nyheter. 2020.02.25. [Hämtad: 2020.11.25]. Tillgänglig via: Ny lag ska möjliggöra mobilförbud i skolan | SVT Nyheter

Tallvid, Martin 2015. 1:1 i klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik i förändring, Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet. [Hämtad: 2020.11.24]. Tillgänglig via: gupea_2077_37829_1.pdf

Utbildningsdepartementet, 2017. Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Bilaga till regeringsbeslut I:1, 2017-10-19. [Hämtad: 2020.11.11]. Tillgänglig via: nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf (regeringen.se)

Willermark, Sara. 2018. Digital Didaktisk Design Att utveckla undervisningspraktiken i och för en digitaliserad skola. Högskolan Väst. Avdelningen för digitala medier samt informatik. [Hämtad: 2020.12.20]. Tillgänglig via: 110288_HV_Sara_Willermark_inlaga_180110_v2.pdf (diva-portal.org)