”Jaga! Stå inte still hökar!” En studie om fysisk aktivitet i förskolan utifrån ett genusperspektiv

              BARN–UNGA–SAMHÄLLE              

Examensarbete i fördjupningsämnet

barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

”Jaga! Stå inte still hökar!”

En studie om fysisk aktivitet i förskolan utifrån ett

genusperspektiv

”Hunt! Don’t be still hawks!”

A study about physical activity in preschool by gender

perspective

Desirée Sterner

Hanna Nyström

Examen  och  poäng  (Förskollärarexamen  210hp)   Handledare:  Ange  handledare     Datum  för  slutseminarium  (2018-­‐05-­‐28)   Examinator:  Mats  Lundström  Handledare:  Jenny  Vikman  

Innehållsförteckning

1.2 Syfte och frågeställningar ... 6

2 Teori ... 8 2.1 Genusteorin ... 8 2.2 Begrepp ... 8 2.2.1 Normalitet ... 8 2.2.2 Performativitet ... 8 2.2.3 Rum ... 9

2.2.4 Normer om manligt och kvinnligt ... 9

2.2.5 Definition av fysisk aktivitet ... 10

3 Tidigare forskning ... 11

3.1 Fysisk aktivitet i förskolan ... 11

3.2 Fysisk aktivitet ur ett genusperspektiv ... 11

3.3 Pedagogers bemötande ur ett genusperspektiv ... 12

3.4 Sammanfattning ... 14 4 Metod ... 15 4.1 Urval ... 15 4.2 Tillvägagångssätt ... 16 4.2.1 Enkäter ... 16 4.2.2 Observationer ... 16 4.3 Etiska övervägande ... 18 4.4 Analysmetod ... 19 5 Analys ... 20

5.1 Mängden fysisk aktivitet som Tulpanen erbjuder utifrån vuxenstyrda aktiviteter ... 20

5.2 Mängden fysisk aktivitet som Smultronet erbjuder utifrån vuxenstyrda aktiviteter ... 21

5.3 Jämförelse mellan avdelningarna och rekommendationen ... 21

5.4 Analys utifrån observationer ... 23

5.4.1 Begreppet rum styr normen om flickors och pojkars aktivitet ... 23

5.4.2 Normalitet styr pedagogernas bemötande av flickor respektive pojkar ... 24

5.4.3 Pedagogerna har en viktig roll för att förebygga könsstereotyper ... 24

5.4.4 Ses flickan som mogen eller passiv? ... 26

5.5 Jämförelse mellan Tulpanen och Smultronet ... 27

5.6 Sammanfattning ... 27

6 Diskussion ... 29

6.1 Resultat i förhållning till tidigare forskning ... 29

6.2 Konsekvenser för vår framtida yrkesroll ... 31

6.3 Kritisk diskussion kring val av metod ... 32

6.4 Förslag på fortsatt forskning ... 33

Källförteckning ... 34

Bilagor ... 37

Bilaga 1 ... 37

Förord

Vi har valt att skriva tillsammans eftersom vi kompletterar varandra och tycker därför att arbetsprocessen blir bättre eftersom vi kan diskutera arbetet tillsammans, till skillnad från om vi skrivit ensamma. Alla kapitel är skrivna gemensamt och vi har kompletterat varandra då vi ändrat varandras meningar och fört diskussioner. Empirin samlades in gemensamt och vi känner att vi har tillfört lika mycket till vårt arbete. Vi vill tacka alla som har bidragit och gjort det möjligt för oss att utföra vår studie, vuxna som barn. Med konfidentialitetskravet i åtanke kan vi inte nämna någon eller något vid namn men vi vill visa vår tacksamhet!

Abstract

Studien har utgångspunkt i att barn idag sitter mer stilla än vad de gjorde förr. Det har lett till fler överviktiga barn i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka hur stor möjlighet barn får till fysisk aktivitet i vuxenstyrda aktiviteter i förskolan, utifrån ett genusperspektiv. Vi har valt att fokusera på hur mycket fysisk aktivitet som erbjuds i de vuxenstyrda

aktiviteterna för att sedan jämföra det med den nordiska rekommendationen om hur mycket barn bör vara fysiskt aktiva. Vi har även studerat om det finns någon skillnad i pedagogernas bemötande gentemot pojkar och flickor i de vuxenstyrda aktiviteterna som erbjuder fysisk aktivitet. För att kunna uppskatta den fysiska aktiviteten skickades det ut en enkät till två olika förskolor som varje dag i fyra veckor fyllde i hur mycket fysisk aktivitet som de erbjöd i de vuxenstyrda aktiviteterna. För att studera pedagogernas bemötande har vi genomfört tre observationer på den ena förskolan och två observationer på den andra förskolan. Vid observationerna har vi tagit hjälp av fältanteckningar. Studiens resultat har utgångspunkt i genusteorin som kompletterar begreppen normalitet, performativitet och rum som tillhör genusteorin. Resultatet visade att inte någon av förskolorna nådde upp till den

rekommenderade tiden för fysisk aktivitet, utifrån den nordiska rekommendationen i de vuxenstyrda aktiviteterna. En utav förskolorna uppnådde en uppskattning på 50% medan den andra förskolan uppskattades uppnå 10% utav det rekommenderade. När det gäller

pedagogernas bemötande visade det sig att deras deltagande och uppmuntran på båda

avdelningarna hade en betydande roll för flickornas deltagande i de fysiska aktiviteterna. Det visade sig även att pedagogerna delade ut ledarrollen majoriteten av gångerna till en flicka. Nyckelord: bemötande, fysisk aktivitet, förskola, genus, pedagoger, vuxenstyrd

1 Inledning

1.1Problematisering

På grund av teknikens utveckling sitter barn idag mer stilla än vad de gjorde förr, vilket har lett till att många barn rör sig för lite (Sandow, 2016). Detta i sin tur har lett till att många barn idag är överviktiga (Åker, Järefäll & Bloom, 2012). Gotlin (2017) menar att föräldrar skapar förutsättningar för sina barn utifrån hur aktiva föräldrarna själva är och hon menar även att föräldrarna bör fungera som en förebild utifrån den aspekten. I förhållande till förälderns roll som förebild kommer pedagogernas roll in eftersom de blir de närmaste förebilderna för barnet på förskolan. Johansson och Karlsson (2007) skriver att barndomen idag är institutionaliserad och att förskolan är en viktig plats för barn då barn spenderar en stor del av sin tid där. Utifrån deras resonemang synliggörs förskolans betydelse för barns villkor. Pramling Samuelsson och Williams (2015) menar att de vuxnas förhållningssätt är viktiga och att de fungerar som förebilder för barn då de påverkar förståelsen för barns uppfattning om rättigheter samt respekt. Utifrån detta resonemang är vuxnas inställning till fysisk aktivitet viktig och påverkar barnets förståelse och respekt för vikten av att röra på sig. Med fokus på pedagogens viktiga roll som förebild för fysisk aktivitet kommer bemötandet in. Utifrån Eidevalds (2014) studie fick han fram att flickor och pojkar blir bemötta olika utifrån hur de bör bete sig. Han menar att pedagoger på förskolor säger att de inte bemöter barnen utifrån hur de bör bli bemötta, utan de menar att de bemöter barnen olika utifrån att barn är olika. Genom sin studie fick han dock syn på att flickor och pojkar bemöts utifrån hur de bör vara, inte utifrån hur mogna de är eller individen själv och blir därmed begränsade utifrån stereotyper (ibid.). Detta synliggör komplexiteten i bemötandet och visar att trots medvetenheten om stereotyper och genustänk bemöts ofta flickor och pojkar olika omedvetet. Att försöka få syn på sitt eget bemötande kan med andra ord vara svårt. Frågan om pojkar och flickor bemöts utifrån individens förutsättningar och inte utifrån stereotyper blir här viktig för att både pojkar och flickor ska få samma förutsättningar och bli motiverade till att vara fysiskt aktiva.

För barn finns det en nordisk rekommendation om hur mycket fysisk aktivitet som de bör tillägna sig dagligen. Rekommendationen innebär att barn bör vara fysiskt aktiva i måttlig eller hög intensitet minst 60 minuter per dag (Folkhälsomyndigheten 2013). Läroplanen för

förskolan skriver att “förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik,

koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Skolverket, 2016 s 9,10). Det finns alltså en allmän

rekommendation för fysisk aktivitet samtidigt som läroplanen för förskolan betonar vikten av att röra på sig i ett strävansmål.

I denna studie kommer vi att undersöka i hur stor omfattning barn får möjlighet till fysisk aktivitet under vuxenstyrda aktiviteter. Resultatet kommer vi att jämföra med den nordiska rekommendationen då vi vill undersöka om de planerade fysiska aktiviteterna lever upp till den. Även om det inte endast är förskolan som skall ansvara för den fysiska aktiviteten hos barn, är det intressant att få en uppskattning av hur mycket som uppnås där eftersom många barn till stor del vistas fler timmar på förskolan än hemma per dag. Vi kommer även att undersöka om det finns någon skillnad mellan pedagogernas bemötande gentemot pojkar och flickor i de vuxenstyrda aktiviteterna där fysisk aktivitet erbjuds.

Med utgångspunkt i folkhälsomyndighetens rekommendation blir yrkesrelevansen att göra pedagoger medvetna om i hur pass stor utsträckning som de erbjuder aktiviteter där barn tillåts att vara fysiskt aktiva, i relation till den rekommenderade tiden. Relevansen är även att få pedagogerna medvetna om deras bemötande skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om de påverkar barnen i någon könsstereotypisk riktning. Både fysisk aktivitet och pedagogernas bemötande gentemot pojkar och flickor är viktiga aspekter i förskolans vardag och studien kan hjälpa pedagogerna få en ökad kunskap inom området. Sedan tidigare finns det rikligt med forskning om barn, fysisk aktivitet och genus angående pedagogers bemötande. Däremot finns det relativt lite forskning om dessa områden tillsammans, vilket blir

forskningsrelevansen i denna studie.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur stor möjlighet barn får till fysisk aktivitet i vuxenstyrda aktiviteter i förskolan, utifrån ett genusperspektiv.

• Vilka möjligheter till fysisk aktivitet och i hur stor utsträckning erbjuds barn fysisk

• Finns det någon skillnad i pedagogernas bemötande gentemot pojkar och flickor, i

sådana fall på vilket sätt?

2 Teori

2.1 Genusteorin

Genus är ett begrepp som innebär föreställningar och ideér utifrån det manliga och det kvinnliga könet. Detta innebär alltså att egenskaper, beteenden och sysslor inte är biologiskt givna utan är historiskt och socialt konstruerade. Inom genus finns även en maktdimension som betonar mönster gällande under- och överordnad mellan män och kvinnor (Tallberg Broman 2002).

Empirin i analysen kommer att analyseras med hjälp av genusteorin som definieras utifrån Yvonne Hirdmans (1988) teori om genussystemet. Teorin innebär att människan varken föds till man eller kvinna, utan föds in i normer och föreställningar om hur en man och en kvinna ska vara. Vidare menar Hirdman (ibid.) att det finns två grundläggande logiker i

genussystemet. Den första logiken innebär att könen ska hållas isär och att manligt och kvinnligt inte ska blandas. Den andra logiken innebär att mannen ses som människan och på så sätt ska det manliga ses som normen (ibid.). Med hjälp av genusteorin blir det möjligt att studera om det finns någon skillnad mellan pedagogers bemötande gentemot flickor och pojkar i de fysiska aktiviteterna. För att kunna analysera empirin djupare har vi valt ut tre begrepp som tillhör genusteorin, normalitet, performativitet och rum. Dessa tre begrepp kommer presenteras nedanför med definition om hur de kommer att användas i analysen.

2.2 Begrepp

2.2.1 Normalitet

Normalitet är ett begrepp som kommer att användas utifrån Martinssons (2008) definition som grundar sig på att en norm tyder på en föreställning om det som anses vara normalt. Begreppet kommer användas för att få syn på vilka normer som framträder i pedagogernas bemötande gentemot pojkar respektive flickor.

2.2.2 Performativitet

Ett annat begrepp som kommer att användas är performativitet. Begreppet kommer användas utifrån Butlers (1990) definition som innebär att de sociala interaktionerna skapar normer då de upprepas ett flertal gånger. Beroende på hur vi fastställer olika normer skapas också olika

förutsättningar för olika individer (ibid.). Begreppet performativitet kommer användas för att få syn på om pedagogernas bemötande styr barnen i olika riktningar, eller om de går emot stereotyper. Henkel (2006) menar att könsstereotyper är föreställningar om typiska

egenskaper som tillhör en viss grupp som till exempel manligt och kvinnligt.

2.2.3 Rum

Rum är ett annat begrepp som kommer att användas i denna studie. Begreppet definieras utifrån Masseys (2007) definition som innebär sociala relationer som även är omgivna av innebörder som symbolism och makt. Hon menar att normer styr vad flickor respektive pojkar gör beroende på vart de befinner sig. På grund av att en människa sällan vill sticka ut och ses som avvikande, håller hellre en människa tillbaka sin egen vilja utifrån fasta normer och det som anses vara rätt och blir därmed begränsad (ibid.). Begreppet kommer användas för att få syn på om pedagogerna är med och uppmuntrar flickor och pojkar till att delta aktivt i aktiviteter, där något möjligtvis kan ses som mer manligt eller kvinnligt. Om flickor eller pojkar inte deltar aktivt kan det bero på att det i den omgivningen som leken sker finns föreställningar och normer om vad som ska göras där och av vem.

2.2.4 Normer om manligt och kvinnligt

Utöver de tre ovanstående begreppen kommer även genusteorin att användas, som innebär att det finns föreställningar om hur en man respektive en kvinna ska vara. För att veta vilka normer som representerar en kvinna respektive man kommer vi även ta hjälp av Eidevalds (2011) bok “Anna bråkar! - att göra jämställdhet i förskolan” där han skriver om normer. När Eidevald (ibid.) håller föreläsningar om jämställdhet brukar han låta deltagarna börja med att reflektera över vad som ses som manligt respektive kvinnligt. Han menar att dikotomier alltid utgör sig för vad som är kvinnligt respektive manligt, alltså varandras motsatser. Eidevald (ibid.) tar upp i sin bok några beteenden och förmågor som ofta förekommer i förhållande till vad som anses vara manligt respektive kvinnligt (ibid.). Nedanför har en tabell skapats utifrån Eidevalds (ibid.) bok för att redogöra för några vanliga normer. Tabellen kommer att

Kvinna Man

Ödmjuk/mjuk/svag Tuff/hård/stark

Passiv/beroende/utelämnad Aktiv/oberoende/makt

Mogen Omogen

Försiktig/defensiv Våldsam/aggressiv

Håller sig i bakgrunden Tävlingsinriktad/inriktad på att vinna

2.2.5 Definition av fysisk aktivitet

För att tydliggöra innebörden av studiens syfte kommer det att presenteras vilken definition som kommer att vara utgångspunkt vid de tillfällen som begreppet fysisk aktivitet används i arbetet. “Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning. Fysisk aktivitet inbegriper bland annat vardagsaktiviteter, transport till fots eller med cykel, friluftsliv, lek, fysisk belastning i arbetet, motion och fysisk träning” (Folkhälsomyndigheten 2017).

3 Tidigare forskning

3.1 Fysisk aktivitet i förskolan

Obeng (2009) har gjort en studie i Indiana om hälsorelaterad fysisk aktivitet i förskolan. För att genomföra studien delades det ut frågeformulär till alla lärare där de skulle fylla i vilka hälsorelaterade fysiska aktiviteter de hade i sina scheman, hur många gånger de genomförde aktiviteterna och varför de utförde aktiviteterna. Resultatet visade att 70 procent av lärarna hade hälsorelaterade fysiska aktiviteter i sina scheman, till exempel utomhusaktiviteter, motorikträning och hoppa studsmatta. Varför lärarna valde att ha fysiska aktiviteter i sina scheman var för att minska sjukdomar, lära barnen att leva ett hälsosamt liv, förbättra

samarbetet i barngruppen och stärka deras kroppar. Resultatet visade även att orsakerna till att alla lärare inte hade fysiska aktiviteter på sina scheman var kunskapsbrist, personalbrist eller att de var rädda för att barnen skulle skada sig (ibid.).

Palmer, Matsuyama och Robinson (2016) har gjort en studie i sydöstra USA. I studien gjordes en jämförelse mellan fri lek utomhus och strukturerad rörelse inomhus, där fysisk aktivitet var i fokus. För att kunna mäta den fysiska aktiviteten hos barnen använde forskarna

mätinstrumentet accelerometrar som sattes på när de kom på morgonen och togs av vid lunchtid. Mätningen gjordes under en termin där varje barn fick ha accelerometern tre till fyra gånger under terminen. Resultatet visade att barnen var mer fysiskt aktiva när det var en strukturerad rörelseaktivitet jämfört med den fria leken utomhus (ibid.).

Det har gjorts en studie i Ohio där föräldrar vägledde sina barn genom att förbättra sina hälso- och träningsvanor. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Enligt studien förbättrar effektiv näring och regelbunden fysisk aktivitet barnens övergripande hälsa, vilket leder till förbättrade skolbetyg och bättre självförtroende (Gail, Williams 2018).

3.2 Fysisk aktivitet ur ett genusperspektiv

I Danmark genomfördes en studie där Nielsen, Pfister och Andersen (2011) studerade de dagliga fysiska aktiviteterna hos barn med fokus på att förklara könsskillnaderna. De

studerade både organiserade aktiviteter och fri lek. Studien genomfördes på samma barn både i förskolan och i tredje klass för att se om det fanns någon skillnad. Forskarna använde

och tredje klass var pojkarna mer fysiskt aktiva än flickorna i genomsnitt. Studien visade även att flickor hade större tendens till att inte uppnå den rekommenderade tiden för fysisk aktivitet per dag. Den största skillnaden mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet var i den

självorganiserade leken, då pojkar var mer aktiva än flickor. Detta kunde forskarna se att det var kopplat till vilka fritidsintressen barnen hade. De menade även att det kan vara normer som påverkar vad ett barn bör göra och inte endast utifrån intresset. I de organiserade aktiviteterna framkom det att det inte var någon skillnad mellan flickor och pojkar (Ibid.). I Columbia genomfördePate, Mclver, Dowda, Brown och Addy (2008)en studie om barns fysiska aktivitet i förskolan. För att mäta barnens fysiska aktivitet använde forskarna sig av ett observationssystem för att spela in barns fysiska aktivitetsnivåer som till exempel löpning, stillasittande och promenader. Resultatet visade att barnen i genomsnitt endast var fysiskt aktiva under 2,6 procent av observationerna och när forskarna räknade bort vilan ökade barnens fysiska aktivitet till 3,4 procent. Resultatet visade även att 55,6 procent av

observationstiden var barnen helt stillasittande och 31,7 procent var barnen stillasittande med måttlig rörelse. Det visade sig även att flickor var mindre fysiskt aktiva än pojkar. I

genomsnitt spenderar ett barn 30 timmar i förskolan per vecka och av de 30 timmarna är barnen endast fysiskt aktiva mindre än en timme (ibid.).

Fatma Sacli Uzunöz (2015) har gjort en studie i Turkiet med syftet att få kunskap om motiven till unga barns deltagande i fysisk aktivitet. Författarna gjorde även en jämförelse mellan kön och ålder. Alla i studien blev tilldelade ett frågeformulär med 30 möjliga skäl för att vara fysiskt aktiv dagligen, men även för att delta i fysiska aktiviteter. Resultatet visade att det inte var någon utmärkande skillnad mellan pojkars och flickors motiv. Trots det var det fler pojkar som angav psykologiska motiv som att utforska sina potentialer medan fler flickor angav sociala motiv som att leka och vara med vänner, vilka var det mest utmärkande faktorerna till fysisk aktivitet (ibid.).

3.3 Pedagogers bemötande ur ett genusperspektiv

Månsson (2000) har gjort en studie i svenska förskolor för att studera samspelet mellan den kvinnliga personalen och barnen. Empirin har författaren samlat in med hjälp av

videoinspelningar, forskningsdagbok och intervjuer med förskollärarna. Resultatet i studien visade att i olika sammanhang ges det olika sorters interaktioner mellan könen. I de

vuxenledda situationerna visade det sig att pojkarna dominerade och de fick mest uppmärksamhet och långa dialoger med förskolläraren. I de situationerna med mindre pedagogisk vägledning som till exempel måltiderna fanns det rikliga dialoger där det visade sig att det inte fanns några könsskillnader. Under den fria leken visade det sig att varken flickor eller pojkar har stort behov av att ta initiativ till förskollärarna och på så sätt skiljer könsskillnaderna inte sig i dessa situationer (ibid.). Månsson (2000) skriver att det visade sig att förskollärarna vill ha en motvikt till den feminiserade världen som en förskola

representerar som visar sig i de vuxenledda situationerna som till exempel när förskolläraren delar ut ledarens roll till en pojke eller ger pojkar majoriteten av dialogtiden. Det är vid dessa tillfällen som könsinteraktionerna skiljer sig mest åt.

Eidevald (2011) har gjort en svensk studie där han har samlat in empirin med hjälp av observationer och intervjuer. Syftet var att få vetskap om pedagogers bemötande och beteenden angående könsstereotypiska föreställningar mot pojkar och flickor i förskolan. I hans studie visar han på att sådana föreställningar påverkar aktiviteterna i förskolan, synen på barn och vuxna, vilka förväntningar och föreställningar som flickor respektive pojkar har och hur dessa uppfattningar styr både handlingar och beteenden. Vidare menar Eidevald (ibid.) att förutom pedagogernas bemötande påverkar även leksaker, böcker och kläder föreställningar om könsstereotyper. I hans studie framkom det att förskollärarna bemötte barnen utifrån stereotyper om hur en flicka respektive pojke bör vara. I Eidevalds (ibid.) analys av empirin var där liknande situationer där pojkarna tilläts ta mer plats medan en flicka inte hade den möjligheten utan var tvungen att vara mer flexibel och anpassa sig efter situationen. Eidevald (ibid.) menar att de förutbestämda normerna styr pedagogernas handlingar för vad som anses vara rätt, vilket innebär att flickor och pojkar behandlas olika. Barnen behandlas inte olika som individer utan utifrån deras kön.

Hellman (2010) har gjort en studie i Sverige om hur normer återkommer, skapas och omförhandlas av pojkar, flickor och pedagoger i förskolor. Vid insamlandet av empirin använde författaren sig av observationer, intervjuer och bilder. Resultatet visade att barns handlingar synliggörs och kategoriseras av både vuxna och barn utifrån vad som anses vara pojkigt och flickigt. De barn som håller sig till normerna blir begripliga och de barn som provar andra positioner riskerar att bli oförstådda och kategoriserade som avvikande som till exempel pojkar som utför snälla handlingar och flickor som utför grovmotoriska rörelser.

Studien visade även att kön skapas utifrån förhandlingar, naturliga könstillhörigheter samt handlingar som representerar det typiskt manliga och kvinnliga (ibid.).

3.4 Sammanfattning

Forskning visar att barn är mer fysiskt aktiva i strukturerade aktiviteter än i den fria leken. En av studierna visade på att 70 procent av alla lärare som deltog valde att ha schemalagd tid avsedd för fysisk aktivitet, för att exempelvis lära barn att leva hälsosamt och stärka deras kroppar. Resultaten utifrån forskning som vi har tagit del av åskådliggör att flickor har större tendens till att inte vara lika aktiva som pojkar, samt att de har större risk att inte uppnå den rekommenderade tiden för fysisk aktivitet per dag. Forskning visar även att alla barn inom förskolan rör sig lite i förhållande till hur många timmar per dag de vistas i förskolan. Flickors och pojkars motivation till fysisk aktivitet skiljer sig inte markant, dock angav fler flickor att de sociala faktorerna som att vara med vänner hade betydelse. För pojkar var det

psykologiska motiv som att utforska sina potentialer som hade högre betydelse. Forskning angående pedagogers bemötande mot pojkar respektive flickor visar att pedagoger säger sig behandla pojkar och flickor likvärdigt, men att de inte gör det i praktiken. Forskning visar att pedagoger inte vill göra skillnader, men att våra föreställningar om könen påverkar våra handlingar i bemötandet gentemot barn. Det visade sig att pojkar får majoriteten av

uppmärksamheten i de vuxenstyrda aktiviteterna. Vidare visar även forskning att regelbunden fysisk aktivitet bidrar till förbättrad hälsa, som leder till bättre självförtroende och bättre skolbetyg.

4 Metod

Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med inslag av kvantitativ metod. Kvalitativ metod innebär att fördjupa sig och få en bättre förståelse för något medans kvantitativ metod innebär att få en generell slutsats som går att föra fram i diagram, tabeller eller liknande (Johansson, 2013). För att genomföra studien användes både observationer och enkäter. Studien genomfördes på två förskolor där en av oss har en tidigare relation till den ena och en av oss en tidigare relation till den andra. Studien är genomförd på två olika förskolor, dels för att kunna jämföra de med varandra och dels för att få en större helhetsbild än om studien endast hade genomförts på en förskola. För att det ska bli lättare att hålla reda på förskolorna har de fått fiktiva namn.

4.1 Urval

Den ena förskolan kommer att kallas Blomman, där avdelningen heter Tulpanen och den andra förskolan kommer att kallas Bäret, där avdelningen heter Smultronet. Blomman är en kommunal förskola som ligger i södra Sverige i en mindre ort och har åtta avdelningar. Vi kommer även att observera avdelningen Rosen på förskolan Blomman vid de tillfällena som Tulpanen och Rosen har gemensam gympa. Dock är det bara Tulpanens pedagoger som kommer att närvara vid dessa tillfällen. På både Tulpanen och Rosen finns det 12 barn på respektive avdelning som är i åldrarna tre till sex år, där de flesta utav barnen i nuläget är fem och sex år. Samtycke från vårdnadshavarna medgavs från fyra flickor och fyra pojkar på Tulpanen. På Rosen medgavs samtycke från vårdnadshavarna från tre flickor respektive fyra pojkar. På Tulpanens avdelning finns det tre kvinnliga pedagoger varav en förskollärare som är i 40-årsåldern och två barnskötare som är i 45-årsåldern respektive 50-årsåldern. Alla tre har lång tids erfarenhet inom förskolan.

Förskolan Bäret är en kommunal förskola som ligger i en mindre ort i södra Sverige. Bäret har fem avdelningar och denna studie kommer att genomföras på avdelningen Smultronet. På Smultronet finns 15 barn som är i åldrarna två till fem år, där de flesta av barnen i nuläget är två och tre år gamla. Samtycke från vårdnadshavarna medgavs från fyra pojkar och tre flickor på Smultronet. På avdelningen arbetar två förskollärare och en lågtidsvikarie, varav alla är kvinnor. Båda förskollärarna är i 60-årsåldern och långtidsvikarien är i 35-årsåldern. Båda

förskollärarna har lång erfarenhet av att arbeta i förskolan, medan långtidsvikarien inte har någon erfarenhet sedan tidigare inom yrket.

4.2

Tillvägagångssätt

4.2.1 Enkäter

För att uppskatta mängden planerad fysisk aktivitet skickades det ut en enkät till pedagogerna på de två avdelningarna som vi gjorde vår studie på, Tulpanen och Smultronet. Enkäten fyllde pedagogerna i varje dag under fyra veckor. Pedagogerna fyllde i om de hade haft fysisk planerad aktivitet och i så fall vid hur många tillfällen. De fick även fylla i vilka slags

aktiviteter som de utförde och hur länge aktiviteterna varade (Se bilaga 1). När avdelningarna hade fyllt i enkäten under fyra veckor sammanställdes enkäterna var för sig till en början för att sedan kunna jämföra de två förskolorna med varandra och sedan utifrån

folkhälsomyndighetens rekommendation.

Till en början var tanken att endast utgå från observationer, men när vi började resonera kom vi fram till att det kunde bli missvisande om vi endast hade kommit ut vid enstaka tillfällen. Risken är att vi inte hade fått en helhet i hur stor del utav aktiviteterna som är av fysisk aktivitet då vi slumpmässigt möjligtvis kommit ut vid tillfällen som antingen var riktade till fysisk aktivitet eller något av annan karaktär. Risken blir då att resultatet skulle kunna visa en för hög eller för låg andel av fysisk aktivitet än vad som är realiteten. Enkätmetoden ger en överblick av hur stor del som är fysiska under planerade aktiviteter. Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén (2014) menar att denna insamlingsmetod möjliggör en insamling av hur ofta något förekommer. De menar även att insamlingsmetoder ofta används om flera personer skall besvara en fråga (ibid.). Utifrån deras resonemang blir enkätmetoden en lämplig metod för denna studie. En kritisk aspekt är att pedagogerna är medvetna om vad vi studerar utifrån syftet då de omedvetet eller medvetet planerar in fysisk aktivitet, något som de kanske annars inte hade gjort.

4.2.2 Observationer

Utifrån vårt syfte genomfördes observationer på både Tulpanen och Smultronet och delvis på Rosen som nämndes tidigare. Enkäter delades ut på Tulpanen och Smultronet.

Under observationstillfällena hade vi fokus på genusperspektivet för att se om pedagogerna bemötte barnen olika beroende på deras könstillhörighet vid de tillfällen som pedagogerna

erbjöd fysisk aktivitet. Vi tittade på om pedagogerna påverkade barnen i någon

könsstereotypisk riktning. Observationerna skedde vid fem olika tillfällen när förskolorna hade planerade vuxenstyrda aktiviteter där fysisk aktivitet erbjöds. Varje observation varade så länge de vuxenstyrda aktiviteterna pågick. Tre utav gångerna observerade vi på förskolan Blomman och två utav gångerna på förskolan Bäret.

Observationerna gjordes med hjälp av fältanteckningar. Som stöd till fältanteckningarna fanns ett observationsprotokoll. Protokollet innehåller frågor som; hur ofta utses eller tillämpas en flicka/pojke som ledare i leken, hur många gånger får en flicka/pojke komplimanger då de gör något bra, hur mycket vuxenstöd ger pedagogerna flickor respektive pojkar (Se bilaga 2)? Frågorna hjälpte till att få syn på om pedagogerna bemötte barnen utifrån stereotypiska könsskillnader och vad det var som skiljde sig i bemötandet. Observationsprotokollet

fungerade som ett stöd under observationerna för att vi skulle kunna hålla fokus kring vad vi skulle titta på. Eidevalds (2011) tabell användes i observationerna när det gäller

föreställningar om normer angående de manliga och de kvinnliga föreställningarna.

Observationsmetoden har valts eftersom vi med hjälp av observationer kan få en inblick i om det finns någon skillnad mellan pedagogers bemötande gentemot pojkar och flickor i

vuxenstyrda aktiviteter som erbjuder fysisk aktivitet. Silverman (2010) menar att

observationer kan användas för att studera mänskliga beteenden. Observationer minskar även risken för att leda in deltagarna i en speciell riktning, där informanterna ger en missvisande bild av verkligheten för att det ska låta bättre än vad det egentligen är (ibid.). Eftersom mänskliga beteenden kommer att studeras är observationsmetoden lämplig för denna studie. Alvehus (2013) menar dock att ett problem med observationer är observatörseffekten som innebär att observanterna påverkar situationen och på så sätt gör observationen mindre representativ. Utifrån detta resonemang är en kritisk aspekt att vår närvaro kan påverka både barns och pedagogers handlingar och beteenden under observationstillfällena, vilket vi kommer att ha i åtanke. Vi är även medvetna om att deltagarna som vi observerade är informerade om studiens innehåll på grund av de etiska förhållningssätt och kan på så sätt påverka vårt resultat. Johansson (2013) skriver om deltagande och observationer och att det finns olika nivåer beroende hur aktiv forskaren är. Om forskaren inte deltar i situationen som observeras, utan de som observeras endast vet att forskaren finns ses observatören som passiv (ibid.). Utifrån detta resonemang ses vi som passiva observatörer eftersom vi endast har suttit vid sidan av och observerat händelser utan att ha kommunicerat med de som observerats.

De tre första observationerna genomfördes på förskolan Blomman och de två sista

observationerna genomfördes på förskolan Bäret. Sammanlagt observerades förskolorna i 165 minuter. I tabellen nedanför redogörs antal pedagoger, antal barn, antal barn med samtycke samt tid för varje observationstillfälle.

Avdelning Antal pedagoger Antal barn Antal barn med samtycke Tid

Tulpanen 2 9 4 30 minuter

Tulpanen 3 9 7 45 minuter

Tulpanen & Rosen 3 17 10 75 minuter

Smultronet 1 8 5 5 minuter

Smultronet 2 14 7 10 minuter

4.3 Etiska övervägande

Utifrån de etiska aspekterna utgår studien ifrån de fyra huvudpunkterna i vetenskapsrådets allmänna villkor som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2011). Först kontaktades förskolecheferna på de

förskolorna som studien genomfördes på och fick godkännande. Sedan kontaktades avdelningarnas personal för samtycke och medgivande gavs. Samtyckeslappar med information om studien delades ut till samtliga vårdnadshavare på Tulpanen, Rosen och Smultronet. Vid observationstillfällena informerades även barnen om varför vi var där och bad om deras samtycke vilket barnen tillät när vi frågade dem. Om det skulle ha visat sig att barn trots samtycke sagt nej senare eller visat att hen inte ville bli observerad hade vi slutat observera det barnet, dock inträffade aldrig en sådan situation. Utifrån konfidentialitetskravet är alla namn fingerade, både vad det gäller förskola, avdelningar, pedagoger samt alla barns namn. Detta innebär i sin tur att anteckningarna från observationerna blev avidentifierade. Eftersom materialet redan var avidentifierat fanns det ingen risk att känslig information kunde spridas till obehöriga. Materialet förvarades hemma hos oss båda. När det gäller

barnen att materialet som samlats in endast kommer att användas till vårt avsedda

examensarbete. De fick även reda på att de hade rätt att dra tillbaka sitt samtycke om och när de ville. Under alla observationer vill vi vara tydliga med att vi endast har observerat

pedagogernas bemötande mot de barn där samtycke har medgivits.

4.4 Analysmetod

Vi använde oss av en innehållsanalys som enligt Larsen (2009) innebär att se mönster eller skillnader i analysen av empirin. När enkäterna var insamlade från respektive förskola började vi att sammanställa hur många timmar per vecka som innehöll planerad fysisk aktivitet. Därefter räknades sedan genomsnittet ut per dag för planerad fysisk aktivitet. Detta gjorde det möjligt att jämföra de två förskolorna med varandra samt att göra en jämförelse med den nordiska rekommendationen. När empirin från observationerna var insamlad i form av fältanteckningar delades materialet först upp efter respektive förskola. För att analysera empirin sorterades materialet upp efter kategorierna; vad säger de och vad gör de. Genom att sortera vårt material kunde vi få syn på saker som återkom, men även skillnader. Därför tillkom ytterligare två kategorier, återkomster och skillnader. Efter kategoriseringen börjades empirin att analyseras utifrån de teoretiska perspektiven, genusteorin, normalitet,

performativitet och rum. Med hjälp av att se utifrån de teoretiska perspektiven kunde resultaten synliggöras.

5 Analys

5.1 Mängden fysisk aktivitet som Tulpanen erbjuder utifrån

vuxenstyrda aktiviteter

Enkäten sträckte sig över fyra veckor men eftersom det inföll en röd dag i en av veckorna fylldes enkäten i under 19 dagar. Resultatet från enkäten är en uppskattning av hur mycket fysisk aktivitet som Tulpanen erbjuder under vuxenstyrda aktiviteter. Sammanlagt under de 19 dagarna blev barnen erbjudna cirka 580 minuter fysisk aktivitet utifrån de vuxenstyrda aktiviteterna, vilket motsvarar nio timmar och 40 minuter. Genomsnittet av fysisk aktivitet per dag blev ungefär 30 (Fig.1) minuter i de vuxenstyrda aktiviteterna. Jämfört med

Folkhälsomyndigheten och den nordiska rekommendationen som rekommenderar 60 minuter fysisk aktivitet per dag, uppnår Tulpanen inte rekommendationen i de vuxenstyrda

aktiviteterna. Nedanför i stapeldiagrammet kan ni se en uppskattning av hur många minuter per vecka som Tulpanen erbjöd fysisk aktivitet i de vuxenstyrda aktiviteterna.

5.2 Mängden fysisk aktivitet som Smultronet erbjuder utifrån

vuxenstyrda aktiviteter

Enkäten sträckte sig över fyra veckor, alltså 20 arbetsdagar. Resultatet från enkäten är en uppskattning om hur mycket fysisk aktivitet som Smultronet erbjuder i de vuxenstyrda

aktiviteterna. Sammanlagt under de 20 dagarna blev barnen erbjudna cirka 130 minuter fysisk aktivitet utifrån de vuxenstyrda aktiviteterna, vilket motsvarar två timmar och tio minuter. Genomsnittet per dag för fysisk aktivitet i de vuxenstyrda aktiviteterna blev ungefär sex (Fig.2) minuter. Jämfört med Folkhälsomyndigheten som rekommenderar 60 minuter fysisk aktivitet varje dag ser vi att Smultronet inte uppnår den rekommenderade tiden i de

vuxenstyrda aktiviteterna. Nedanför i stapeldiagrammet kan ni se en uppskattning av hur många minuter per vecka som Smultronet erbjöd fysisk aktivitet i de vuxenstyrda

aktiviteterna.

Figur 2. Mängden fysisk aktivitet per vecka

5.3 Jämförelse mellan avdelningarna och rekommendationen

Som resultatet visar uppfyller varken Tulpanen eller Smultronet den rekommenderade tiden för fysisk aktivitet utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendation, då det är vuxenstyrda aktiviteter. Resultatet visade att Tulpanen erbjöd cirka 30 minuter fysisk aktivitet i genomsnitt per dag och Smultronet erbjöd cirka sex minuter fysisk aktivitet i genomsnitt per dag i de

vuxenstyrda aktiviteterna. Tulpanen erbjöd ungefär 24 minuter mer fysisk aktivitet jämfört med vad Smultronet gjorde. Utifrån resultatet uppnår Tulpanen cirka 50 % (Fig.3) och Smultronet uppnår cirka 10 % (Fig. 4) av den nordiska rekommendationen utifrån de vuxenstyrda aktiviteterna. I cirkeldiagrammen nedan visas en uppskattning av hur stor del som barnen erbjuds fysisk aktivitet per dag i de vuxenstyrda aktiviteterna, i förhållande till den nordiska rekommendationen.

Figur 3. Jämförelse med den nordiska rekommendationen

Med detta resultat vill vi även lyfta fram att 60 minuter endast är det som rekommenderas att utföra minst per dag (Folkhälsomyndigheten 2017). Vidare måste även hänsyn tas till att endast observationer har skett under de planerade aktiviteterna och inte hela dagar. Trots det kan det förmodas att tiden och procenten som har framkommit, uppskattar mängden av fysisk aktivitet som erbjuds och inte endast den tid som barnen är måttligt till högt intensiva i en aktivitet. Detta innebär att barnen rör sig mindre än vad tiden i resultatet visar. Det som kan konstateras är att Tulpanen erbjuder avsevärt mer fysisk aktivitet än vad Smultronet gör i de vuxenstyrda aktiviteterna.

5.4 Analys utifrån observationer

5.4.1 Begreppet rum styr normen om flickors och pojkars aktivitet

Två olika resultat har framkommit utifrån observationerna. Det första resultatet påvisade att pedagogernas deltagande och uppmuntran i de fysiska aktiviteterna påverkar flickornas engagemang. Utifrån Masseys (2007) begrepp rum styr normerna flickorna och pojkarna vad de gör beroende på var de befinner sig. Som tidigare nämnts hade pedagogen en betydande roll för barnens engagemang och delaktighet i de observerade aktiviteterna. I Eidevalds (2011) tabell framhålls att normen för flickor är att vara passiva och normen för pojkar att vara aktiva. Betraktas avdelningen Tulpanen då leken Under hökens vingar kom utspelade sig, deltog inte pedagogerna och normen om att flickorna var passiva och pojkarna aktiva stämde. Det blev synligt när flickorna var hökar i leken och skulle pjätta och jaga de andra barnen, men istället stod de stilla och var passiva utan att jaga dem. Pedagogen som stod med flickorna i mitten fick uppmuntra barnen ett antal upprepade gånger genom att säga “jaga” och “stå inte still hökar” till dem. Pojkarna å andra sidan både sprang och jagade utan att pedagogerna behövde uppmuntra dem.

Något liknande visade sig även vid ett annat tillfälle på Tulpanen i en lek när de hade gymnastik och stod på led. I det ena laget var där en pojke och fyra flickor. I det andra laget var där en pojke, tre flickor och en pedagog. I det lag som pedagogen inte deltog i under gymnastiken var barnen distraherade av det andra laget vilket syntes genom att de ofta tittade på dem. Bollen som skulle rullas mellan deras ben gick de flesta gångerna förbi sista man i ledet då de var passiva. Till skillnad från laget som hade pedagogen med sig var barnen fullt engagerade då pedagogen själv deltog i aktiviteten samtidigt som hon uppmuntrade alla

barnen genom att berätta återkommande hur de skulle göra. Detta resulterade i att barnen både tog emot bollen och sprang fram i ledet.

Utifrån normen borde pojken vara aktiv i det laget utan pedagog, men i detta fall gick pojken från den normen och var lika passiv som flickorna. Utifrån Massey (2007) skulle det kunna vara så att normen i laget var att vara passiv eftersom majoriteten av deltagarna var flickor och på så sätt ville inte pojken vara avvikande. Utifrån Hirdmans (1988) genusteori blir det synligt att pojkar och flickor föds in i föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt redan i låg ålder. Genom att de kvinnliga pedagogerna är med och deltar ökar flickornas tendens till att gå emot normer och istället följa sin vilja.

5.4.2 Normalitet styr pedagogernas bemötande av flickor respektive pojkar

På avdelningen Smultronet åskådliggjordes att pedagogerna gav pojkarna mer

uppmärksamhet och uppmuntran än vad de gjorde till flickorna. Det blev synligt genom att pedagogen uppmuntrade pojkarna till att delta mer genom verbala uppmuntringar,

kroppsspråk och ögonkontakt. Ett av exemplen var när pedagogen tilltalade pojkarna “kan ni twista såhär, pojkar”, samtidigt som hon visade hur de skulle göra och riktade sig mot dem. I aktiviteterna var där flickor som var passivare genom att endast göra små försiktiga rörelser. Flickorna fick inte lika mycket uppmuntran till att delta fullt ut i aktiviteten av pedagogen eftersom hon inte riktade sig direkt mot flickorna som hon gjorde mot pojkarna. Martinssons (2008) begrepp normalitet, som innebär att normer grundar sig på föreställningar om det som anses vara normalt, får här betydelse genom att bemötandet utgår från föreställningar.

Eidevalds (2011) tabell visar att pojkarna är aktiva och flickorna passiva enligt rådande normer. Pojkarnas roll och norm som aktiva förstärks och blir synligt i observationerna, men även flickornas roll som passiva förstärks. Utifrån Hirdmans (1988) genusteori föds pojkarna och flickorna in i rådande normer och föreställningar då hon menar att vi varken föds till man eller kvinna utan påverkas av allt runtomkring.

5.4.3 Pedagogerna har en viktig roll för att förebygga könsstereotyper

I båda observationerna på Smultronet deltog pedagogerna i aktiviteterna, men trots det var flickorna inte lika engagerade som pojkarna. Masseys (2007) begrepp rum tyder på att normerna styr vad flickor respektive pojkar gör beroende på vart de befinner sig och håller även tillbaka sin egen vilja om vad de egentligen vill för att undvika att vara avvikande. Som

Eidevald (2011) tog upp i sin tabell om normer, anses flickan vara passiv och pojken vara aktiv. Att flickornas norm som passiva upprätthålls såg vi vid olika situationer på Smultronet där vi vill lyfta två exempel. Ett exempel var vid ett tillfälle när pedagogen ledde

rörelsesången Huvud, axlar, knä och tå, då en flicka till en början satt på en stol vid sidan av och tittade på de andra barnen. Hon valde att först inte delta men efter en stund började hon göra rörelserna försiktigt sittande på stolen, utan att få någon uppmuntran från pedagogen till att delta mer aktivt. Ett liknande exempel var vid ett tillfälle där pedagogen startade

rörelsegympa med Bamse på tvn. Alla barn stod framför tvn utom två flickor som satte sig ner bland de andra barnen. Flickorna tittade på de andra barnen när de gjorde rörelserna och vid vissa tillfällen utförde flickorna rörelserna försiktigt sittandes på golvet. I båda exemplen synliggjordes det att flickorna förhåller sig till normen att vara passiv. Flickorna verkar vilja vara med i aktiviteterna och vara aktiva, men vågar inte gå utanför normen och väljer därför att delta försiktigt och vid sidan av.

Däremot på Tulpanen i de lekar som pedagogerna deltog och uppmuntrade i, vågade flickorna bryta normen som passiva och deltog likvärdigt i aktiviteten som pojkarna. Ett exempel var när en lek som heter Färgbad lektes som pedagogerna deltog i. När pedagogen exempelvis sa “röd” skulle alla barn som fått tilldelat sig en röd matta byta plats. I denna lek bytte alla barn plats då deras tilldelade färg sades, oavsett om de var en flicka eller en pojke. Ett annat

exempel var då Ormen Svante lektes och pedagogerna deltog. Leken gick ut på att en pedagog var ormen Svante som plockade upp ett barn i taget för att bilda sin svans. När alla barnen var upplockade slog Svante på en trumma och i tur och ordning fick barnen sätta sig ner, så svansen försvann. Även i denna aktivitet var flickorna med på samma villkor som pojkarna. Det syntes genomgående i aktiviteterna som nämndes ovan, genom att flickorna också sprang och var med i lekarna utan att pedagogerna behövde tjata på dem. Massey (2007) menar att pojkar och flickors beteenden och handlingar styrs av normer beroende var de befinner sig eftersom de oftast inte vill sticka ut ur mängden. Då alla tre pedagogerna är kvinnor

synliggjordes det att vid de tillfällen som de själva utmanar de fasta normerna tenderar även flickorna att göra det. Hirdman (1988) menar att pojkar och flickor föds in i föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt. Utifrån hennes resonemang kan det antas att föreställningen om flickan som passiv kan förändras. Genom att de kvinnliga pedagogerna är med och deltar ökar flickornas tendens till att bryta normer och istället följa sin egen vilja som Massey (2007) menar är svårt då viljan kan gå emot de rådande normerna.

Om vi jämför pedagogernas betydelse genom de exempel från båda förskolorna, visade det sig att när pedagogerna på Tulpanen gav flickorna den uppmärksamheten som de behövde och själva var med i aktiviteten, deltog flickorna på lika villkor som pojkarna. Däremot gav inte pedagogerna på Smultronet likvärdig uppmärksamhet till flickorna, vilket de behövde. De aktiviteterna på Tulpanen som inte någon pedagog deltog i får samma resultat som på

Smultronet, att flickorna inte deltar aktivt. Detta resulterar i att pedagogens roll synliggör hur viktigt det är att pedagoger både deltar och uppmuntrar, i synnerhet flickor till att delta på lika villkor som pojkar i fysiska aktiviteter. Det räcker inte att pedagogerna endast är med, eller bara uppmuntrar. Båda delarna tillsammans verkar ha en betydande roll.

5.4.4 Ses flickan som mogen eller passiv?

Det andra resultatet som åskådliggjordes under observationstillfällena visade sig enbart på Tulpanen då Smultronet inte hade något barn som var ledare i lekarna som utspelade sig där. Resultatet på Tulpanen var att pedagogerna delade ut majoriteten av ledarrollerna till

flickorna även fast där var pojkar som också ville vara ledaren. Det syntes genom att någon av pedagogerna ställde frågan om vem som ville vara ledaren i leken. Vid samtliga tillfällen räckte både flickor och pojkar upp handen, men vid fyra utav fem tillfällen blev en flicka tilldelad ledarrollen. Värt att nämna är att den gången som en pojke blev utvald till lekens ledare var när leken Under hökens vingar kom utspelade sig en andra omgång. Martinsson (2008) menar att normalitet är den norm där en föreställning om det som anses vara normalt framkommer. Utifrån hans resonemang kan det tänkas att flickan här är det självklara valet då Eidevald (2011) menar att normen för flickor är mogen. Möjligtvis var det så att flickan valdes för att pedagogerna anser eller har en föreställning om att flickan är mogen. Då många av både pojkarna och flickorna är jämngamla på avdelningen kan normen om att flickan är den mogna av de två parterna bli synlig.

Ser vi till Hirdmans (1988) genusteori blir det återigen synligt att pedagogernas bemötande och agerande upprätthåller samma normer och föreställningar om hur en man och kvinna skall vara. När flickan blir tilldelad ledarrollen föds hon in i de redan rådande normerna som

Hirdman (1988) talar om, alltså att flickan är den mogna. Föreställningen om att flickan är den mogna kvarstår eftersom hon fick börja och blev på så vis förebilden för de övriga barnen. Det skulle möjligtvis kunna vara så att flickan ansågs kunna leda leken först av alla. Trots normen om flickan som den mogna går det inte att förbise att det inte behöver vara en föreställning som kvarstår, utan att det även kan vara fallet.

Om vi återgår till Eidevalds (2011) tabell angående normer och motsatser mellan kvinnor och män kan förståelsen för pedagogernas agerande förändras. Begreppet performativitet innebär att det genom ett flertal upprepningar skapas normer genom sociala interaktioner (Butler, 1990). En annan tolkning är att flickan blivit utvald ett flertal gånger på grund av att normen om pojken som aktiv och flickan som passiv skall förändras. Genom att upprepa valet av flickan som ledare i någon form av rörelselekar skulle kunna bryta, eller till och med förändra normen om flickan som passiv. Att inte underlåta slumpen blir viktigt, då även slumpen skulle kunna vara fallet.

5.5 Jämförelse mellan Tulpanen och Smultronet

En likhet mellan avdelningarna var att pedagogerna hade en stor betydelse för att flickorna skulle delta på samma villkor som pojkarna. Pedagogerna uppmuntrade flickorna till att delta fullt ut då de själva var med och uppmuntrade. En skillnad var dock att pedagogerna på Tulpanen fick med sig alla barn att delta i aktiviteterna genom att de själva deltog och

uppmuntrade, medan pedagogerna på Smultronet inte fick det. När flickorna inte fick samma uppmärksamhet av pedagogerna som pojkarna, deltog inte heller flickorna på samma villkor som pojkarna. Pedagogerna på Tulpanen uppmuntrade flickorna genom att delge dem ledarrollen och genom att inspirera dem i aktiviteterna. Genom Hirdman (1988) kan det förstås att barnen föds in i de normer som florerar. Föreställningar som råder låter det som anses vara normalt få bestämma (Martinsson, 2008), även om det kan vara en omedveten handling från pedagogerna. Butler (1990) menar att det genom sociala interaktioner skapas normer då de upprepas och kan på sådant vis förändra synen på flickan som passiv. Utifrån Butlers (1990) begrepp blev det synligt att pedagogerna på avdelningen Tulpanen går emot fasta normer då de väljer flickor som ledare i fysiska aktiviteter, trots att avsikten även skulle kunna vara att flickan väljs för att hon ses som mogen. Den största skillnaden är att Tulpanen har en större tendens till att gå emot fasta normer, medan Smultronet mer följer de rådande normerna.

5.6 Sammanfattning

Resultatet utifrån första frågeställningen åskådliggör att varken Tulpanen eller Smultronet uppnår den rekommenderade tiden för fysisk aktivitet per dag, utifrån folkhälsomyndigheten i de vuxenstyrda aktiviteterna. Dock visade det sig att Tulpanen erbjuder mer fysisk aktivitet än Smultronet. Tulpanen erbjuder cirka 30 minuter fysisk aktivitet i snitt per dag, vilket innebär

en uppskattning på 50 procent av den rekommenderade tiden från folkhälsomyndigheten. På Smultronet erbjuds cirka sex minuter fysisk aktivitet i snitt per dag, vilket innebär en

uppskattning på 10 procent av den rekommenderade tiden för fysisk aktivitet per dag. Resultatet utifrån andra frågeställningen åskådliggjorde att pedagogernas deltagande och uppmuntran i aktiviteter har stor betydelse för att flickorna skulle vara med och delta fullt ut. När pedagogerna på Tulpanen uppmuntrade och själv deltog i aktiviteten var både pojkar och flickor med. I de aktiviteter som pedagogerna inte deltog i utan endast uppmuntrade barnen till att vara fysiskt aktiva, var flickorna mer tillbakadragna och passiva. På Smultronet visades pedagogens betydelse genom att pedagogen inte gav flickorna den uppmuntran som de

tycktes behöva i aktiviteterna och på så sätt deltog de passivt eller vid sidan om aktiviteten försiktigt. Till skillnad från pojkarna som deltog och engagerade sig i aktiviteten och också fick pedagogens uppmärksamhet och uppmuntran. Det framkom även att pedagogerna på Tulpanen utsåg flickorna som ledare i leken majoriteten av gångerna, även då det både var flickor och pojkar som ville vara ledaren när pedagogen ställde frågan. Resultatet visade att det skulle kunna vara möjligt att pedagogerna ser flickan som den mogna och därför väljer flickan som ledare. En annan aspekt skulle kunna vara att pedagogerna vill motverka normen om att flickan är passiv.

6 Diskussion

6.1 Resultat i förhållande till tidigare forskning

Även om det endast är de planerade aktiviteterna som vi har tagit del av kan vi inte utesluta Palmer, Matsuyama och Robinsons (2016) forskning som visar på att strukturerad rörelse engagerar barn mer till att vara fysiskt aktiva än vad de är i den fria leken. Med åtanken att flickor dessutom rör sig mindre än pojkar i den fria leken som Nielsen, Pfister och Andersens (2011) studie visar på, kan det vara viktigt att styra upp planerade fysiska aktiviteter för att skapa jämlikhet bland pojkar och flickor. Vissa barn uppnår säkert den dagliga

rekommendationen av fysisk aktivitet på grund av att de rör på sig mycket självmant genom att till exempel springa och cykla i den fria leken. Dock finns det även de barn som inte är lika fysiskt aktiva, som ofta leker mer stillsamma lekar. För att alla barn ska få rätt mängd fysisk aktivitet per dag har de vuxenstyrda aktiviteterna stor betydelse för framförallt de barn som är mindre fysiskt aktiva i den fria leken. På så sätt uppmuntras de till att röra på sig vilket ökar chansen för dem att uppnå den dagliga rekommendationen av fysisk aktivitet. Det kan tänkas att det då även blir viktigt att utöka aktiviteter som är av fysisk karaktär.

Om vi utgår från normen om kvinnan som passiv som Eidevald (2011) nämner, kan vi tänka oss att de kvinnliga pedagogerna som deltog också påverkade synen på kvinnan som passiv till att istället ses som aktiv. Eftersom både Nielsen, Pfister och Andersens (2011) och Pate, Mclver, Dowda, Brown och Addys (2008) forskning visar att pojkar rör sig mer än flickor kan det tänkas att en positiv faktor är att kvinnliga pedagoger är med och deltar i aktiviteterna för att fungera som en förebild, för att framförallt uppmuntra flickorna att röra på sig mer. Dock visade även Nielsen, Pfister och Andersens (2011) forskning att det inte var någon skillnad mellan pojkar och flickors deltagande i de fysiska strukturerade aktiviteterna utan att den största skillnaden var i den fria leken. Detta stämmer inte överens med vår studie där det tydligt syntes att flickorna inte var lika engagerade som pojkarna i de vuxenstyrda aktiviteterna, om inte pedagogerna själva deltog och uppmuntrade dem. Eftersom pedagogerna på Smultronet bemöter barnen efter normerna och gav pojkarna mest

uppmuntran till att delta i de fysiska aktiviteterna kan det tänkas att flickorna var passiva och att de inte vågade bryta normen. En annan aspekt är att det finns andra faktorer än pedagogen som påverkar barnen till att inte delta aktivt i aktiviteterna som till exempel, dagsformen, intresset eller miljön. Även om alla barn inte deltar kan det vara möjligt att pedagogen ses

som en förebild i framtida fysiska aktiviteter och att barnen har erfarenhet av fysisk aktivitet redan som små.

I Månssons (2000) studie visade resultatet att pedagogerna ofta delade ut ledarrollerna till pojkarna i de vuxenstyrda aktiviteterna. Anledningen till att pedagogerna delade ut

ledarrollerna till pojkarna var för att motverka förskolan som präglas av det feminina (ibid). Motsatsen visas dock i vår studie då ledarrollerna övervägande del tilldelades flickorna. Skillnaderna mellan studierna var att Månsson (ibid.) tittade generellt på pedagogernas bemötande medan vi riktade in oss på aktiviteter som erbjöd fysisk aktivitet. Utifrån vårt resultat finns det olika aspekter till varför flickorna blev utsedda till ledarna i aktiviteterna. Å ena sidan bröt pedagogerna normen om att flickan är passiv och uppmuntrade till fysisk aktivitet. Å andra sidan skulle det kunna vara så att pedagogerna utsåg flickan som ledare för att hon ansågs som den mogna och på så sätt kunde styra leken. Eftersom vi inte har haft en dialog med pedagogerna vet vi inte hur de tänker, utan resultatet är grundat på vår tolkning utifrån vår empiri och teoretiska verktyg. Därför kan vi inte utesluta att det var slumpmässigt val av pedagogerna att välja en flicka eller om det fanns andra faktorer som påverkade pedagogernas val av ledare.

I likhet med Eidevalds (2011) studie visade det sig att pedagogerna på avdelningen Smultronet följer normerna om pojkar som aktiva och flickor som passiva genom att visa mest uppmuntran till pojkarna om att vara aktiva. Eidevald (2011) menar att pedagogerna bemöter barnen utifrån könsstereotyper och normer om vad som anses vara rätt för flickor och pojkar. Frågan är om flickan som satt på stolen och flickorna som satt på golvet och gjorde rörelserna försiktigt hade varit mer delaktiga och engagerade i aktiviteterna om pedagogen hade uppmuntrat dem till att delta? I jämförelse med Tulpanen där pedagogerna de flesta gångerna både var med i aktiviteterna och uppmuntrade flickorna till att delta aktivt kunde vi se att det resulterade i att flickorna deltog på samma villkor som pojkarna. Slutsatsen att pedagogernas deltagande och uppmuntran hör ihop blev på sådant vis synligt. Om vi återgår till vad studien heter (“Jaga!” “Stå inte still hökar!”) kan vi förtydliga att pedagogernas

uppmuntran hade lika stor betydelse som pedagogernas deltagande. Att barn inte bara gör som vi säger, utan gör som vi gör kan vara ett uttryck som i slutändan ändå kan stämma till viss del. Det räckte inte med att pedagogerna endast uppmuntrade flickorna till att delta, men det räckte heller inte att endast delta, utan kombinationen var viktig.

Pedagogerna håller på kortare stunder med fysisk aktivitet på Smultronet än på Tulpanen. En anledning kan vara att barnen på Smultronet är yngre. Det kan även finnas andra anledningar som att barnen inte är vana vid strukturerade aktiviteter eller att de inte har stor erfarenhet av det sedan tidigare då barnen inte är så gamla. Till skillnad från Tulpanen som erbjuder längre aktiviteter med fysisk aktivitet, har de också flest barn som är mellan fem och sex år i nuläget. Att yngre barn inte orkar hålla fokus lika länge som äldre barn och att de behöver träna på det kan tänkas vara en faktor. Trots att Tulpanen håller i längre aktiviteter med fysisk aktivitet är det som sagt ingen av dem som uppnår den dagliga dosen i de vuxenstyrda aktiviteterna, enligt den nordiska rekommendationen. Även om vi bara har tittat på den styrda leken måste vi ha i åtanke att barn idag sitter still allt mer längre ner i åldrarna, jämfört med förr. Med pedagogen som förebild blir det otydligt hur barnen uppfattar hur mycket de bör röra på sig. Hur det kommer sig att pedagogerna som är med de yngre barnen inte är med mer och visar samt uppmuntrar flickorna mer är oklart. Till skillnad från pedagogerna som är med de äldre barnen som kanske inte behöver lika mycket stöd och uppmuntran, får de barnen ändå till största delen det. Dock vet vi utifrån vår studie att flickorna här behövde mer stöd. Trots det behöver yngre barn ofta mer stöd än äldre barn och det blir en krånglig situation som kan tänkas föra fram fel budskap. Ser vi till forskningen om att motiven för att delta i fysisk aktivitet är liknande för flickor och pojkar, kan det tänkas att flickorna hade varit med mer om de hade fått uppmuntran till det. Även då jämförelse med Tulpanen görs var det tydligt att pedagogens uppmuntran var minst lika viktigt för att flickorna skulle delta på lika villkor som pojkarna.

6.2 Konsekvenser för vår framtida yrkesroll

Med utgångspunkt i resultaten bör en konsekvens vara att öka de fysiska aktiviteterna i förskolan. Eftersom vi är mer medvetna om att barn idag är mer stillasittande än förr, bör en medvetenhet om vikten av att röra på sig införlivas redan i förskolan. Resultatet har fått oss att bli medvetna om rekommendationen för fysisk aktivitet. Studien har även hjälpt oss att få en insyn i hur pass stor utsträckning som barn utför fysisk aktivitet. Då vi tidigare fått

intrycket att de rör sig mycket genom att vara ute på gården har forskningen givit oss ett annat intryck, vilket har påverkat oss och det är något vi kommer ta med oss i vår framtida

yrkesroll. Utifrån våra egna erfarenheter när vi har hållit aktiviteter med fysisk aktivitet på förskolor har vi inte alltid deltagit i aktiviteten på grund av olika skäl. Efter att ha gjort denna

studie har vi fått mer kunskap om hur viktigt det är som pedagog att delta i aktiviteterna och inte endast erbjuda dem, vilket vi kommer ha med oss i tankarna i den framtida yrkesrollen. Genom att själv fungera som förebild genom att delta ökar jämlikheten mellan pojkars och flickors deltagande, för att inte tala om att det kan tänkas förändra normen om flickan/kvinnan som passiv då pedagogerna endast var kvinnliga.

6.3 Kritisk diskussion kring val av metod

Med utgångspunkt i vårt metodval kan vi inte utesluta att tiden inte fullt ut anger tiden som de faktiskt är aktiva. Då vi endast observerade innebär det att tid då de även står stilla i en

aktivitet räknas med i resultat av den totala tiden per dag i snitt. Då tidigare presenterad forskning har använt sig utav accelerometrar och andra mätredskap som exempelvis

stegräknare, har de fått mer exakta resultat för fysisk aktivitet då barn rör sig måttligt till högt intensivt. Med det i åtanke måste vi anta att vår metod inte anger den exakta tiden för barns fysiska aktivitet och därmed innebär det att genomsnittstiden vi fått fram egentligen är lägre än den påstådda per dag.

Eftersom vi endast har observerat pedagogernas bemötande gentemot flickor och pojkar är det bara vår tolkning som speglas av vad vi har sett och upplevt under observationstillfällena. Det är möjligt att pedagogerna har upplevt situationerna på ett helt annat sätt än vad vi har tolkat det som, eller att det finns andra faktorer som kan påverka pedagogernas bemötande mot barnen som vi inte är medvetna om. En annan kritisk aspekt är att vårt material är begränsat utifrån den korta tiden som vi har haft på oss att skriva vårt examensarbete. Både gällande tiden men även gällande i hur stor utsträckning som det varit möjligt för oss att komma ut på förskolorna, alltså när det passat dem men även då det har varit fysisk aktivitet på agendan. Eftersom pedagogerna har fyllt i enkäterna själv under fyra veckor kan det ha påverkat vårt resultat. Pedagogerna är medvetna om vår studie och kan både medvetet och omedvetet planera in fler aktiviteter som erbjuder fysisk aktivitet under de fyra veckorna än vad de i vanliga fall brukar göra. En annan aspekt är att pedagogerna inte har fyllt i tiden korrekt, utan kanske har avrundat tiden eller att de glömt att fylla i enkäten och uppskattat i efterhand hur länge aktiviteten varade.

En annan kritisk aspekt är att vi endast har genomfört studien på relativt få förskolor. Eftersom studien angående hur mycket fysisk aktivitet som erbjuds endast är genomförd på två avdelningar får vi ett mer begränsat resultat, vilket skulle kunna förändras om enkäterna hade delats ut på fler förskolor. Likaså har den totala tiden för observationerna fått begränsas då det inte funnits tid för att gå ut fler gånger. Tiden för observationerna har som vi nämnt i metoddelen begränsats utefter hur länge aktiviteterna har pågått. Att tiden blev kortare på Smultronet var för att de höll kortare aktiviteter där fysisk aktivitet erbjöds jämfört med Tulpanen. Hade vi begärt längre stunder eller fler aktiviteter med fysisk aktivitet hade resultatet blivit påtvingat och på så vis missvisande.

6.4 Förslag på fortsatt forskning

Under studiens gång har det väckts många tankar och frågor kring fysisk aktivitet i förskolan som vi inte har haft möjlighet att undersöka under denna tidsperiod. Eftersom forskning visar på att alla barn inte är lika fysiskt aktiva självmant blir de vuxenstyrda aktiviteterna som erbjuder fysisk aktivitet viktiga för att alla barn ska vara fysiskt aktiva. För att utveckla vår studie i framtiden har vi som förslag att fortsätta studera fysisk aktivitet i de vuxenstyrda aktiviteterna på förskolan. Till skillnad från vår studie tänker vi att man skulle kunna använda sig av stegräknare eller accelerometrar för att fokusera på exakta resultat om hur mycket barnen är aktiva under de tillfällen som fysisk aktivitet erbjuds. Det skulle även finnas möjligheter att mäta den exakta skillnaden mellan flickors och pojkars delaktighet i aktiviteterna.

Ett annat förslag till fortsatt forskning är att forska kring barns fysiska aktivitet hela dagar, vilket hade inneburit dagen på förskolan i planerad samt fri lek, men även då barn är hemma med vårdnadshavare. Då vi tagit del utav mycket olika forskning har vi kunna förmoda att den mesta forskningen skett på förskolor/skolor under hela dagar, vilket då innebär att barns tillägnande av fysisk aktivitet hela dagar inte har fastställt, i alla fall troligtvis inte i lika stor utsträckning.

Källförteckning

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber  

Butler, Judith (1990). Gender Trouble. Feminism and the Subversion of Identity. New York: Routledge.

Eidevald, Christian (2011). "Anna bråkar!" att göra jämställdhet i förskolan. Johanneshov: TPB

Eidevald, Christian (2014). Det är skillnad på pojkar och flickor – eller? Skolverket. https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.227131!/skillnad_pojkar_flickor.pdf Folkhälsomyndigheten (2013). https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/inledning/vad-ar-fysisk-aktivitet/ (Hämtad 2018-04-09)   Folkhälsomyndigheten (2017). https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/rekommendationer/ (Hämtad 2018-04-09)  

Gail Williams, Yvette (2018). Healthy Lifestyle Changes and Academic Improvement. Walden University

Gotlin, Malin (2017). Fyraåringar rör sig för lite. Stockholm: Karolinska sjukhuset. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fyraaringar-ror-sig-for-lite (2018-02-21)

Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara Rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Göteborgs universitet

Henkel, Kristina (2006). En jämställd förskola: teori och praktik. Skärholmen: Jämställt.se

Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidsskrift NR 3/1988.

Johansson, Barbro & Karlsson, Marianne (2007). Att kombinera forskning och utveckling. I: Halldén, Gunilla (red) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons

Johansson, Barbro (2013). Kvalitativ barndomsforskning i Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (red.) (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur  

Johansson, Barbro (2013). Forskning om barn - deltagande observation i Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (red.) (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria, Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber

Martinsson, Lena (2008). Skola i normer. (Red.), Lena Martinsson & Eva Reimers. Malmö: Glerup.

Massey, Doreen (2007). Space, Place and Gender. Oxford: Polity Press.  

Månsson, Annika (2000). Möten som formar : interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Doktorsavhandling. Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan, Malmö.

Nielsen, Glen, Pfister, Gertrud & Andersen, Lars Bo (2011). Gender differences in the daily physical activities of Danish school children. European Physical Education Review. 17, (1), 69-90

Obeng Sem, Cecilia (2009). Physical Activity Lessons in Preschools. Childhood Education. 24, (1), 50-59.

Palmer, Kara, Matsuyama, Abigail L & Robinson, Leah E (2016). Impact of Structured Movement Time on Preschoolers’ Physical Activity Engagement. Early Childhood Education, 45, (1), 201-206.

Pate, Russel, Mclver, Kerry, Dowda, Marsha, Brown, William & Addy, Cheryl (2008). Directly Observed Physical Activity Levels in Preschool Children. School health. 78 , (8) , 438-444.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Williams, Pia (2015). Varför barns perspektiv är viktiga i yrkesprofessionen. I: Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber

Sacli Uzunöz, Fatma (2015). Motives for physical activity participation in Turkish primary school students. Academic Journals. 10, (24), 2944-2951.

Sandow, Elin (2016). Rör på er, barn! Uppsala: Upsala nya tidning.

http://www.unt.se/nyheter/uppsala/sa-behover-barn-trana-i-olika-aldrar-4170032.aspx (2018-02-22)

Silverman, David (2010). En mycket kortfattad', ganska intressant och någorlunda billig bok om kvalitativforskning. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket

Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.  

Åker, Anders, Järefäll, Moa, Bloom, Johan (2012). Övervikt hos barn-det går att vända trenden.