Auktorisation av asfaltlaboratorier : rapport från auktorisationsverksamheten 1996

(1)

VTT notat

Nr 2-97

Titel: Auktorisation av asfaltlaboratorier

Rapport från auktorisationsverksamheten 1996

Författare: Lars Eriksson, Cathrin Svensson, Leif Viman

Resursgrupp: Asfaltbeläggning Projektnummer: 60122

Projektnamn: Auktorisation av asfaltlaboratorier

Uppdragsgivare: Asfaltnämnden Distribution: Fri div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

1. NYA LABORATORIER

1.2 SIAB, Malmö

1.3 Gatu och Väg AB, Skene

2. BESÖK

2.1 Allmänt

3. JÄMFÖRANDE PROVNING

3.1 Stenmaterial 3.2 Bindemedel 3.3 Asfaltmassa

3.3.1 Spridning mellan olika provkartonger

4. JÄMFÖRELSE MELLAN EXTRAKTIONSUTRUSTNINGAR

VTI NOTAT NR 2-97

10 13 19

(3)

(4)

INLEDNING

Till säsongen 1996 har 2 nya laboratorier anmält intresse av att deltaga i

auktorisationsverksamheten. Dessa är SIAB Malmö och Gatu och Väg Skene. Detta innebär att 40 laboratorier har deltagit i auktorisationsverksamheten under året.

Fem laboratorier har begärt utträde ur auktorisationen, nämligen Vägverkets laboratorier i Arlöv, Kungälv, Alingsås, Jönköping och Linköping, beroende på att man istället har valt ackreditering. Ytterligare ett antal laboratorier har under året blivit ackrediterade av

SWEDAC, Grattis till Er alla. Ett av dessa laboratorier ville inte ha något besök av oss,

beroende på att man under året nyligen haft besök inom ackrediteringen. Asfaltnämnden godkände detta förfarande på ett möte i oktober. Samtidigt uppmanas här alla laboratorier som under 1997 kommer att övergå till ackreditering att meddela asfaltnämndens sekreterare om man vill ha besök eller inte. Detta gäller således de laboratorier som under 1997 fortfarande ingår i auktorisationen, men vet att de kommer att övergå till ackreditering under samma år.

Årets kontrollprov bestod av asfaltmassa, ABS 4/385, som skulle analyseras med avseende på

bindemedelshalt, kornkurva och Marshallhålrum (gällde samtliga lab). För de övriga parametrarna har stenmaterial, bitumen och gjutasfaltkuber och Marshallprovkroppar analyserats. Alla dessa prov skickades ut i början av april och resultaten skulle vara inne senast 30 april. När vi i slutet av juni skickade ut en sammanställning över årets resultat, till

laboratorierna, fattades fortfarande en del resultat, mycket dåligt!!! I denna sammanställning

framgick också brister i rapporteringen, från laboratorierna, till oss. Det var t ex.

- För stor spridning mellan enskilda värden.

- Redovisning av enbart medelvärden.

- Ibland redovisas fler decimaler än vad metoden kräver.

- Ibland saknas angivelse för vilken metod som avses.

- Felaktigt beräknat medelvärde.

- Sökt auktorisation för metod men sedan ej analyserat något prov.

(5)

Auktorisationsverksamheten -96

Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman

Resultaten från provningarna visar att de flesta laboratorier väl uppfyller de krav

auktorisationen ställer. Naturligtvis förekommer det några avvikande resultat. Skälen till detta kan bl a vara spridning mellan provkartonger, fel vid utförandet vid detta tillfälle eller ett systematiskt fel som laboratoriet gör. Några metoder har också dålig precision, t ex det kända problemet med Marshallhålrum. Laboratorier som ser att de har ett avvikande resultat

förutsätts kontrollera vad som kan vara orsaken. Vi tycker dock att man även borde höra av sig till oss och förklara vad man vidtagit för åtgärder.

Vid besöken har förutom granskning av kontroll och kalibreringsrutiner mycket diskussioner handlat om vad som krävs för att övergå från auktorisationen till ackreditering. Vår

förhoppning är att auktorisationen under åren hjälpt laboratorierna att anpassa sig till de krav som ackrediteringen ställer. Det som oftast återstår för laboratorierna är dokumentation av sin verksamhet. (Beskrivning av organisationen med tydlig ansvarsfördelning, personalfrågor som kompetensutvecklingsplaner och utbildning av nyanställda, opartiskhet och sekretessfrågor, arkiveringsrutiner mm). Auktorisationen har i första hand inriktat sig på kalibrering och kontroll av labutrustning, där ackrediteringen dock ställer högre krav på spårbarhet.

Auktorisationen har också haft ett mycket väl utbyggt system för jämförande provning som vi hoppas kan fortsätta inom ackrediteringen.

(6)

1. NYA LABORATORIER

1.1 Allmänt

För att redan' under det inledande besöket kunna få ett grepp om hur laboratorierna har det

med egenkontrollen, så skickade vi vår checklistepärm till de nya laboratorierna några

månader före besöket. Syftet med detta var att laboratorierna skulle få hjälp med hur upplägget av egenkontrollen kan se ut och att man genom detta skulle ha en något så när fungerande egenkontroll när vi kom på besök. Visst hittade vi ett antal brister men laboratorierna ska ha beröm för det arbete man lagt ner på den korta tid man haft på sig. Under det inledande besöket får laboratorierna ett antal frågor att besvara som rör t ex: - Vidareutbildning av personal - Kvalitetssystem - Tillfällig personal - Metodavsteg - Provhantering - Antal provanalyser/år - Egenkontroll etc.

I samband med besöket lämnar vi också ett antal prover som skall analyseras. Efter

bedömning av besöket och de utförda provningarna så avgör asfaltnämnden om laboratoriet skall godkännas.

De två laboratorier som under 1997 ansökte om auktorisation godkändes efter det att de avvikelser som noterats i samband med besök och provning åtgärdats.

(7)

1.2 SIAB, Malmö

Laboratorieföreståndare: Paul Börjesson

Det inledande besöket gjordes den 24 April.

Laboratoriet är beläget alldeles intill det egna asfaltverket, vilket är dess fasta kund.

Laboratoriet är litet men har den utrustning som krävs för att klara av deobligatoriska parametrarna som krävs i auktorisationen.

Pga en pågående certifiering, enl. ISO 9001, av asfaltverk och laboratoriet konstaterades att kvalitetstänkandet och egenkontrollen redan hade kommit långt. En del brister upptäcktes dock. Dessa har rättats till innan laboratoriet godkänts.

Laboratoriet hade vid besöket endast en anställd. Asfaltnämndens kontrollanter tog upp frågan om hur man sköter sin provhantering om laboratorieföreståndaren av någon anledning inte är på plats. Detta har man löst genom att platschefen på verket går in och analyserar

produktionsprov, medan kvalitetsprov får stå till ordinarie personal är tillbaka.

Laboratoriet har ej sökt auktorisation för några Övriga parametrar.

De inledande prov som lämnades vid besöket visade godkända resultat.

Lite kuriosa i sammanhanget är attlaboratoriet varit auktoriserat tidigare, då med placering

hos SVB i Dalsland.

'

(8)

1.3 Gatu och Väg AB, Skene

Laboratorieföreståndare: Nils-Olov Nilsson

Det inledande besöket gjordes den 3 Maj.

Laboratoriet var om- och tillbyggt i stora ljusa trevliga lokaler.

Gatu och Väg har ett kvalitetsystem som i princip överensstämmer med kraven i ISO 9001.

Utöver laboratorieföreståndaren arbetade under besöket ytterligare två laboranter.

Vid genomgången av laboratoriets egenkontroll av utrustningen upptäcktes en del brister. Efter uppmaning av asfaltnämndes kontrollanter har dessa rättats till.

Laboratoriet har även sökt auktorisation för följande övriga parametrar: - Kulkvarnsvärde

- Stämpelbelastningstid - Stämpelintryck - Flisighetstal - Sprödhetstal

De inledande prov som lämnades vid besöket visade godkända resultat.

(9)

2. BESÖK

2.1 Allmänt

Huvudinriktningen vid besöken har som under de senaste åren varit att kontrollera hur laboratoriernas egenkontroll och kalibrering fungerar. Under de fem år laboratorierna har

använt sina checklistepärmar, har vi märkt en klar positiv tendens, att de blivit mer och mer

positivt inställda till systemet. Under framförallt 1996 har det framförts åsikter om hur bra det har blivit med en fungerande egenkontroll. Nästan alla ser dessutom positivt på att vi

fortfarande hittar en del fel och brister, som att man har glömt någon kontroll eller att

kalibreringarna inte är tillräckligt spårbara, så att dessa kan rättas till. Ett fåtal undantag finns dock.

För att ytterligare efterlikna SWEDACs systern vid ackreditering, har vi i år använt samma typ av detaljrapporter och sammandrag som används inom ackrediteringen. Se bilaga.

Under det gångna året har den första 3:an (anmälan till asfaltnämnden) delats ut. Det berodde på att berört laboratorium hade sagt upp sin externa vågservice/kalibrering. Man hade tänkt sig att sköta kontrollen själv, genom att använda kalibrerade vikter. Så långt inget egentligt hinder, men när det visade sig hur man förvarade och handskades med dessa

kalibreringsinstrument blev trean ett faktum.

(10)

3. JÄMFÖRANDE PROVNING

Varje år skickas ett antal kontrollprover ut till laboratorierna. Massaprov för analys av bindemedelshalt och kornkurva samt tillverkning av provkroppar enligt Marshall för

bestämning av skrymdensitet, kompaktdensitet och hålrum har ingått varje år. Dessutom testas årligen några av de övriga metoder som laboratorierna sökt auktorisation för. De prover som ingick i årets kontrollprovning är följande:

0 Massaprov, ABS4/B 85, för bestämning av bindemedelshalt och kornkurva. Instampning av Marshallprovkroppar för bestämning av kompaktdensitet, skrymdensitet och hålrum.

0 Beläggningsprov (Marshalltillverkade på VTI), AG16/B180, för bestämning av * draghållfasthet och vattenkänslighet.

0 Stenmaterial, porfyr/diabas 12- 16 mm, för analys av korndensitet, kulkvarnsvärde samt

tlisighetstal och sprödhetstal.

0 Bitumen, B60, B85 och B 120, för bestämning av penetration, mjukpunkt och viskositet.

0 Asfaltmastix för bestämning av stämpelbelastningstid

0 Gjutasfalt för bestämning av stämpelintryck

Resultaten redovisas i följ ande kapitel uppdelade efter materialtyp. Enskilda värden finns redovisade i bilaga. På nästa sida finns dessutom en tabell med statistiska mått samlade för

årets resultat.

(11)

Tabell. Statistik över kontrollprover 1996 Metod

Nr Enhet Antal Medel Max Min V-bredd Std.avv Var.k0eff

Bindemedelshalt % 39 7,12 7,31 6,86 0,45 0,1 1 1,5 Kornkurva 0,075mm 221 vikt-% 38 9,5 10,3 8,5 1,8 0,4 4,3 0,125mm 221 34 12,1 13,5 9,5 4,0 0,6 5,1 0,25mm 221 34 15,2 16,7 12,6 4,1 0,6 4,0 0,5mm 221 34 17,9 19,4 15,5 3,9 0,6 3,4 lmm 221 34 21,9 23,7 19,5 4,3 0,6 2,9 2mm 221 38 30,7 31,8 28,1 3,7 0,7 2,2 4mm 221 38 84,2 89,0 81,0 8,0 1,5 1,8 Skrymdensitet 427 g/cm3 40 2,259 2,308 2,196 0,1 12 0,028 1,2 Kompaktdensitet 425 g/cm3 40 2,421 2,445 2,390 0,055 0,009 0,4 Hålrum 413 % 40 6,7 9,2 4,3 4,9 1,2 18,2

Draghållfasthet (torra) 449 kPa 10 1544 1717 1363 107 354 22,9

Draghållfasthet (våta) 446 kPa 7 1 159 1282 1050 232 83 7,2

Q-tal 446 % 7 75 85 66 19 7 9,1

Brottdeformation 449 mm 8 2,7 3,3 2,2 0,3 1,1 40,2

Svällning efter mättning 446 % 7 0,14 0,54 -0,20 0,74 0,29 209,6

Svällning efter kond. 446 % 7 0,20 0,51 -0,24 0,75 0,24 122,1

Korndensitet 208 g/cm3 29 2,747 2,783 2,660 0,120 0,020 0,7 Kulkvarnsvärde 259 % 28 7,2 7,8 6,1 1,7 0,4 5,9 Flisighetstal 209 34 1,31 .1,36 1,26 0,10 0,03 2,2 Sprödhetstal 210 vikt-% 33 33 39 28 1 1 2 6,9 Penetration B60 337 mm/ 10 15 58 64 53 1 1 3 5,9 B85 15 79 88 69 19 5 5,8 B120 15 114 120 107 13 4 3,7 Mjukpunkt B60 338 0C. 14 49 51 46 1 2,3 B85 14 , 46 48 43 1 2,6 B 120 14 43 44 40 5 1 2,7 Kin.viskositet B60 339 mmz/s 6 436 465 390 75 28 6,4 B85 6 358 379 320 59 21 5,8 B 120 6 281 295 250 45 16 5,8

Dyn.viskositet

B60 340

Ns/m2

2

303

317

289

28

B85 2 199 202 196 B 120 2 1 15 1 16 1 14 Stämpelbelastning 447 s 6 71 86 61 25 9 12,7 Stämpelintryck 30 min 465 mm 5 4,5 4,9 4,0 0,9 0,4 9,7 60 min 5 5,4 5,8 4,8 0,5 1,0 19,0 VTI NOTAT NR 2-97

(12)

3.1 Stenmaterial

Årets stenmaterial var en blandning av porfyr och diabas (50/50 vikt%). Denna

sammansättning gjorde vi för att titta närmare på hur noggranna laboratorierna var med neddelning av proven. Synpunkter framfördes under året från flera laboratorier om att det är fel att sammansätta prover på ett sådant här onaturligt sätt. Men även i praktiken

förekommer blandning av olika stenmaterial t ex. ortens sten med kvartsit.

De olika materialen har så stor skillnad i korndensitet, att det ska kunna framgå i resultaten om något lab har missat vid neddelningen. Lab nr 23 har väl inte lyckats något vidare (se nedan). Ett laboratorium har mycket ambitiöst studerat hur densiteten slår inom olika delfraktioner hos provmaterialet och proportionerat efter det.

Resultaten visar att det är betydligt större spridning mellan laboratoriernas resultat, än vad metoderna anger som tillåten spridning mellan enskilda resultat vid ett laboratorium. En del av förklaringarna kan vara sammansättningen av provmaterialet, men då borde det finnas ett samband mellan t ex.. flisighetstal och sprödhetstal. Dock saknas ringanalyser för dessa metoder, för att kunna avgöra vilka skillnader man kan acceptera.

Korndensitet 'N i '-ab c-30 25 .1 . .-2-. .A .. X\ 2 3 4 5 6 7 8 91011 [2131415l61718W202]2223243132333637383941434650

Kommentar: Krav enl. metoden max 0,010 g/cm3 mellan enskilda värden , här 0,12 mellan

laboratoriernas resultat. Laboratorierna 14, 16, 17 ,24, och 50 har ej redovisat korndensitet.

(13)

Kulkvarnsvarde ksamheten -96

lSäthHSl/er

Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Let' Viman A uktør

r..a n h 3 5 U 1 e h m m m 8 H % U. M . 1 l r 4 n 6 .m .n m ml 0 6 S m

3 om

0

3 f 1 % ) u n L

m

0. .

3 m 7 9 M b M_ e 1 0 3 . 2 m __ .O lb ,7m 2 S R 4:. n . r .

m

m. V 00 m .m m .m 0 .m m u n .K 6 k m . q . m b m .1 r.. i. n P u .E N 0 S U M 6 m "Mm um 5% . ., .. 1 C r < 2,. .ao , A . ,yñäm üm øz 5 m na m 99 .5 %. . t . ,v .1 p H . l m 4 a , . m .K nu, m m. m __ n, 1 W x 0 l a t 9 a m e n m 00 a a r 0 0 M Ö 7 .m V f r r H 6 .m e 0 . l a 1 5 E m. m m m .m ,. . 4 a r . r.. . . 22

m

0 m

. 5 6 b k a u 2 m 1 a m .m t 0 .1 ..K II .. " 0 K 0 S 46 50 43 39 41 38 VTI NOTAT NR 2-97 0 2

0,05 enheter mellan enskilda Värden, här 0,09 enheter

ar max

13 2

Krav enl. metoden mellan laboratoriernas resultat. Kommentar

(14)

Sprödhetstal

[4 15 16 H 18 19 20 2l 22 24 31 32 33 36 37 38 39 41 43 46 50

k

) _,w _.h _L!!

3\ \l 3C \C 5 F3 .3

Kommentar: Krav enl. meteden max 5 enheter mellan enskilda Värden, här 11 enheter mellan laboratoriernas resultat.

(15)

3.2 Bindemedel

Tre olika bitumen kvalitéer har i år ingåttnämligen B60, B85 och B 120. Dessa har analyserats med avseende på de olika parametrar som laboratorierna har auktorisation för. För att

upptäcka om något laboratorium hade något systematiskt fel lade vi in alla bitumensorter i samma diagram. Tittar man på diagrammet över mjukpunkt upptäcks att laboratorium nr 17 systematiskt ligger lägre än Övriga laboratorier.

Penetration

B60

'1385

DB 120

Kommentar: Krav enl. metoden max 4 enheter mellan högsta och lägsta enskilda värde, här 10, 19 resp. 13 enheter mellan laboratoriernas resultat.

(16)

Mjukpunkt 55 50 -40 41 45 k ) _Lp) _

-Kommentar: Krav enl. metoden max l°C enheter mellan enskilda värden, här 5, 5 resp 4 0C

mellan lab0rat0riernas resultat.

(17)

lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman

Kinematisk viskositet vid 135°C

500 400 350 300 250 200 150 l00

Kommentar: Krav enl. metoden max 2% av medelvärdet mellan enskilda värden, här 16%

mellan laboratoriernas resultat för samtliga bitumen sorter.

Dynamisk viskositet vid 60°C

350 300 250 200 [00

Kommentar: Krav enl. metoden max 2% av medelvärdet mellan enskilda värden, här 9, 3 resp

2% mellan laboratoriernas resultat.

(18)

3.3 Asfaltmassa

Asfaltmassan var för bindemedelshalt, kornkurva och Marshallhålrum, en ABS 4/ B85 och för

draghållfasthet och vattenkänslighet en AG 16/ B 180.

ABS-massan kommer från NKA-Produkters anläggning i Dyltabruk, 75 kartonger uttagna på en och samma lastbil. AG-massan är laboratorieblandad och instampad på VTI. För att varje lab skulle få så likartade provkroppar av AG-massan som möjligt bestämdes skrymdensiteten på samtliga provkroppar.

Skillnaden i bindemedelshalt är ungefär lika som förra året, med en variationsbredd på 0,45, då har lab 17 värde strukits som extremvärde och finns därför inte med i de statistiska

beräkningarna.

Marshallhålrumen fortsätter även i år att vara ett stort problem, variationsbredd på skrymdensitet är i år 0,112 g/cm3, vilket gör en skillnad på ca 4% i hålrum!! Lägg därtill variationsbredd på kompaktdensitet på 0,055g/cm3 så blir skillnaden ännu större. De

laboratorier som avviker mest borde verkligen se Över sin utrustning och sitt förfaringsätt för

att kunna rätta till eventuella fel.

(19)

Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Leif Viman,

Bindemedelshalt 8XX) 7.80 "

7.60 -E'Ãf .i

140 120 7ÅX) 680 660 640 620 6ÅX) 2 3 4 5 6 7 8 9 H) 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 31 32 33 35 36 37 38 39 40 41 43 45 46 47 48 49 50

Kommentar: Krav enl. metoden max 0,20% mellan enskilda värden, här 0,45% mellan laboratoriernas resultat. Kornkurva 100.0 3 90.0 30.0 70,0 +0,075mm 60.0 *we-0,125mm 0,25rnrn 50.0 w-=: :e -«-O,5mm -aK--lmm _ i. I mm

4()'() A A N ' :Avii i _i _.'i' - 'i_v - _' _-I .' _{. -}' _v , _'I "" I_{'. -} ^;. [=i.. i 'l i -i 5_i- ' T; . _"+*4mm

301)Irzâzapaqlååbilbdiåår-:'4-"'* .7 "4'"'Lecs :93. .-:: :? . 1> ;,^' 20.0 1, W* I* "5 "Et-m* A m ., i m

1 . 1 r i 'i :' :i 1-: »g T z., :-: grann: 1 I | I' 7 l 1 | 0.0 5 t :71. : r 4": 5: !' 1.'*1"':i"tls'-: :'-'s 15-: , i 1 .-v. r- 1 . 3 4 5 6 7 8 9 H) 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 31 32 33 35 36 37 38 39 40 41 43 45 46 47 48 49 50 L )

Kommentar: Det finns inget tydligt samband mellan de olika siktkurvorna, vilke tyder på att neddelningen av proven har fungerat väl.

(20)

Lars Eriksson/Cathrin Svenson/Let' Viman Skrymdensitet 21320 21300 2280-'i 2260 2,220 -0 2200-nunu na 2J60 2,140 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 31 32 33 35 36 37 38 39 40 41 43 45 46 47 48 49 50 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1

Krav enl. metoden max 0,015 g/cm3 mellan enskilda varden, här 0,112 g/cm3

Kommentar

mellan laboratoriernas resultat.

Kompaktdensitet ..u.h. .r..1 ...5.. . z 4.? .rt vvvum mnwå.

vn. 2450 2440 2430 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 31 32 33 35 36 37 38 39 40 41 43 45 46 47 48 49 50 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1

Krav enl. metoden max 0,010 g/cm3 mellan enskilda Värden, här 0,055 g/cm3 Kommentar

15 VTI NOTAT NR 2-97

(21)

Lars Erikssøn/Cathrin Svenson/Leif Viman

Hålrum HLO Q0 8.0 -

Ö 7.0 a 61) 51)4 41)* 11)* 01)* i .. ..\ . 7 .v , . H. . \ V, .. 2 3 4 5 6 7 3 9 H) ll [2 13 14 15 [6 17 13 19 20 ll 22 23 24 3l 32 33 35 36 37 33 39 40 41 43 45 46 47 48 49 50

Kommentar: Skillnaden i hålrumshalt mellan två provkroppar är enl. metoden normalt <l%,

här 4,9% mellan laboratoriernas resultat.

(22)

VTI NOTAT NR 2-97 17

Kommentar Spridningen mellan de olika laboratorierna ar ca 20%.

18 19 40 -3 2 5() -(30 e 70 -80 90 Vattenkänslighet

Kommentar Krav enl. metoden max 17% av medelvärdet mellan enskilda varden, här 19% Draghållfasthet

(23)

Stämpelbelastningstid, sek

90 80 7() 60

-Kommentar: Krav enl. metoden max 20% av medelvärdet mellan enskilda värden, här 35% mellan laboratoriernas resultat.

Stämpelintryck, mm (efter 30min)

5.0

l

0.0 : ,_ r -ç

3 3 34 38 50

Kommentar: Krav på reprodueerbarhet enl. metoden max 55% av aritmetriska medelvärdet, här 20%.

(24)

3.3.1 Spridning mellan olika provkartonger

För att få ett mått på hur stor del av spridningen som beror på variationer mellan Olika provkartonger har fem slumpvis utvalda kartonger med asfaltmassa analyserats på samma laboratorium. Dessa analyser har utförts på VTI (samma laboratorium, laborant och

utrustning). I diagrammen nedan jämförs spridningen i provresultat för alla auktoriserade lab med VTIs fem slumpvis utvalda prov. Variationen mellan de fem provkartongerna är i samtliga fall mindre än den mellan laboratorierna. I ett fall, vid bestämning av

bindemedelshalt, har VTI fått ett värde (6,85%) som är lägre än något annat lab (lägsta värde 6,86%). Bindemedelshalt

7,4

'

7,3 i??? ;;.':-=5j ,. i _

7.2

6,9 . 6,7 H _ ,. >

Alla aukt. lab Ett lab

0, 075

(25)

0,25

Alla aukt.|ab . Ett lab

(26)

(27)

2,4 1;- > _ __ -. 2,38 2,36 2,34 2,32 2,3 2,28 2,26 2,24 2,22 2,2 2,18

Alla aukt. lab

Skrymdensitet Ett lab 2,5 2,48 2,46 2,44 2,42 2,4 2,38 2,36 Kom pa ktdensitet

Alla aukt. lab

Hålrum ' vvv ' ut v' ' . -U ' U O -* N O J -ÄU W O U N G J C D O . v v » . . A.. .i .. .. - .s - A .. .. - - .4 v .. - - .- .. a. - n .. ., y .. - - .. A « .-w v _ . n . . . . v . v _ . V . . . . v . . _ . ø . . . y v v g. . . å a nu .3 . u u . a a . a u u v v u ' e a a A a r .a .a v v .- .- ø. . a. a. n 7.» - v ,v n'vn' an ...2 N

Alla aukt. lab

a . a . w v _u v p p . . _ - . . v v v p n a n 4 w v v v a

. v u u a g q . . v v 3 v . . . A - av H v »0 v - a a p. .

(28)

4. JÄMFÖRELSE MELLAN EXTRAKTIONSUTRUSTNINGAR

Två laboratorier med olika extraktionsutrustningar har under året haft problem med Överenstämmelsen av fillerhalt. Det ena labortatoriet som har en automatisk

extraktionsutrustning har konstant fått ett par procent högre fillerhalt än laboratoriet med konventionell utrustning. Inledningsvis trodde man att problemet gällde massor med cellulosafibrer. När vi studerade gamla resultat från auktorisationsprovningen fann vi att de automatiska extraktionsutrustningarna generellt ger en högre fillerhalt för massor såväl med

som utan fibrer (se figurer nedan) HAB816_94 vet vi med säkerhet att den innehåller

cellulosafibrer). Vilket som är det riktiga resultatet återstår att reda ut. VTI och laboratoriet med den automatiska extraktionsutrustningen kommer under våren 1997 att parallellt analysera massor som ställt till problem under 1996.

MABT8_93 Bindemedelshalt, % 6,80 g_ , 6.70 6,60 I 6,50 -6.40 6,30 6,20

6.10 6.00 -5.90 *

... ä

5.80 « 27301631182228191721345103940328352204 923126Fr2533241329113153714 36 VTI NOTAT NR 2-97 23

(29)

MABT1 2_93 Bindemedelshalt, % 6,60 6,30 6,20 6.10 6,00 5,90 580 5,70 -5.60- 1' | I 462 406 462 405 406 406 406 406 432 405 462 462 406 406 405 432 405 405 462 406 432 462 406 406 402 406 462 406 434 406 406 462 434 406 462 405 406 Fr2412 7 23183315203016192731341439 9 2822371140101329218 632 4 25 2 5 3 351 36 HABS16_94 Bindemedelshalt, °/o 6.80 6.70 6,60 6,50 6.40 6.30

0 , 0 2 -0 um * .-3 'N u) .

. . 1; ..w üüüi âäåäa ?wr ê'm atr xf-tw: 405 406 406 405 406 434 405 405 406 462 462 406 462 462 406 406 432 405 406 406 402 406 406 406 432 406 462 462 405 462 462 406 406 462 432 406 406 434 462 35422439412 9345252131Fr1723837303318134322402029161971128104 3141532612 36 VTI NOTAT NR 2-97

(30)

MABT12_95 Bindemedelshalt, % 6.80 6.70 6,20 6.10 6,00 5,90 « 5'80 _ ,

405 405 462 405 462 462 406 434 406 402 406 406 406 462 406 462 406 462 406 462 406 432 405 434 406 406 462 405 406 406 406 462 462 406 406 405 406 432 462 432 406 34 71130162138 6 231341103112224418Fr40 3 51439 2 331528354624291925 8 43 9 32201737 4 36 ABS4/885_96 Bindemedelshalt, % 7,70 7,60 7,50 7.40 7.30 7,20 7,10 700 -6.90 « 6.80 4 e, .. _ .. 12. __ .. .. a. '43 'i 92: 2-1. -::E: :"23 5:5: 7. .4:3 :5:2: -5 ' f i __ 405432 462 462 406462 406 406406405 406434 402 462 406 406405 406406 406406406 406432 406406 406406405 406 406462 462 406406 432 462 432 434 462 7141219 411492215910 6131631323941455046 5 4320 81823333538403 21244847Fr37 217 36 VTI NOTAT NR 2-97 25

(31)

ksamheten -96

0

tsatzonsver

A uktor

MABT8_93 Fillerhalt, % 7,0 6.8 6.6 6,4 62 6.0 5.8 -< 405 406 462 406 405 402 405 406 406 406 434 405 406 405 432 406 462 406 406 406 406 432 406 406 406 462 406 432 406 462 405 462 462 462 462 462 434 2 25 21 Fr 36 11 19 33 20 2216 30 3 37 40 10 15 31 713355 8246 9233914321227291 18 28 4 34 MABT12 93 % Fillerhalt

;åäöäx

H.. .0...

vi " ln (. .. Å ... ln-TH. 10:-: I... J. .a CX aåäøM øW WW /äväxwäo wâwr v . :wwwäu

, ...2. .F Å

5. .# 50 2 1 . . . .2 .. . :av: A. .

I.. . 4,. 7,7 7,5 7.3 7.1 6.9 6,7 6.5 6.3 406 405 406 402 432 406 462 405 406 406 462 406 406 406 406 406 406 434 405 405 406 462 405 432 405 406 406 406 462 406 462 432 434 462 462 462 462 11 25 21 10 Fr 302039 313215 1922 16372 3 9 7 8121833291 14 23 28 35 4 13 24 34 27 36 VTI NOTAT NR 2-97

(32)

HABS16_94 Fillerhalt, % 9,2 9,0 8.8 8.6 8.4 8,2

m 8,0 7.8 7,4 -ä't 7,2

7,0

;-63 7,13%: ,V 6.6 9 6,2 7,6 6.4 -6,0 405 406 405 406 406 405 406 406 406 406 406 406 432 406 405 434 406 432 406 434 406 406 406 462 462 462 405 462 402 406 462 405 406 462 432 462 462 462 462 3442 9 2440354129 8 23314 203239 2 51443 6101833 3172830121322Fr 715193711162521 36 MABT12_95 Fillerhalt, % 7.6 7.4 7,2 7.0 6,8, 6,6 . :; *' 6.4 6,2 6.0 5.8 -5.6 4

. -2* \

...J V .- _ 406 432 406 406 406 405 406 406 402 462 432 406 434 406 462 406 406 406 406 406 462 462 405 462 406 405 406 462 406 406 40144318293541413173746 6101222233133 8192834 3 5 715213238 L L '( ' ' '4 * '| 'A_r 1" 462 462 434 405 406 405 405 462 462 432462 11 Fr 2 9 24303944162025 36 VTI NOTAT NR 2-97 27

(33)

Auktorisationsverksamheren -96

Lars Eriksson/Cathrin. Svenson/Leif Viman

ABS4/885_96 Fillerhalt °/o 10,4 10,2 10,0 9.8 9,6 9,4 9,2 9,0 5: ._ 8.8 -_ >-8,6 8,4 d" . 7. ;.;I I --_ < - . -' ,v .1 i 2.5 405 406 434 406 432 406 406 462 406 405 432 462 406 406 406 402 406 462 405 432 406 406 406 432 406 406 406 462 406 406 405 406 406 462 406 462 462 462 406 434 9 48 6 402045 417313547124610181323 3 7141533 5 374950 816223239414319242111Fr38 2 36 VTI NOTAT NR 2-97

(34)

(35)

00 Mtb

'0 2:."- ae

'I' 1 L kontrollant j 7 % âvå0% _ \ han Laboratorium

SAMMANDRAG

Nr

[3 Inledande besök

:I Tillsyn

-°

Antal funna avvikelser O observation l mindre avvikelse

2 avvikelse (åtgärd redovisas till kontrollant inom 14 dagar)

W 3 allvarlig avvikelse (anmäls till asfaltnärrmden)

Kommentarer

;3

Datum

(36)

*Grahn \

Laboratorium

Avvikelse

Bedömning Observation Avvikelsekategori

Avsedd korrigerande åtgärd

Datum

(37)

PRVRES96.XLS Korndensitet

Stenmaterial: Porfyr/Diabas 12-16 mm

LAB KORNDENSITET

nr Enskilda värden DIFF Medelvärde

2 755 2 755 759 0 004 76 3 775 758 740 728 0 047 75 4 738 737 0 001 74 5 75 6 751 752 0 001 75 7 744 746 0 002 75 8 784 783 0 001 78 9 74 10 ₇₆ 11 747 751 75 12 754 757 76 13 2 755 753 737 722 74 14 15 754 756 16 17 18 749 760 729 781 19 741 737 20 737 747 21 758 757 22 23 24 31 753 775 746 770

32

743 =

740

33 36 743 2 752 37 734 725 38 2 743 743 39 2 75 75 41 753 2 746 43 46 749 2 755 50 Antal 29 Medel 2,75 Max 2,78 Min 2,66 Standardavvikelse 0,02 Variationsbredd 0,12

(38)

LAB

KULKVARNSVÄRDE

nr Enskilda värden Medel

7 3 7 0 7 7 6 7 7 4 6 6 6 8 6 7 6 6 1 6 l 7 9 7 3 7 6 7 0 7 7 1 67 70 70 76 67 70 61 6 68 66 73 7 70 76 8 76 Antal 28 Medel 7,2 Max 7,8 Min 6,1 Standardavvikelse 0,42 Variationsbredd 1,7

(39)

PRVRES96.XLS

Flisighet- och sprödhetstal

Stenmaterial: Porfyr/Diabas 12-16 mm

LAB FLISIGHETSTAL SPRÖDHETSTAL

nr Enskilda värden Medel Enskilda värden Medel

2 l 1 34 34 35 35 3 1 28 28 33 33 31 4 1 31 35 36 35 5 1 33 30 32 31 6 1 29 32 31 7 1 35 29 30 30 8 1 5 38 39 39 9 1 32 35 36 36 10 34 31 33 11 37 31 36 12 ₃₇ ₃₃ ₃₄ 13 36 33 35 14 26 31 29 15 31 36 33 16 32 34 33 17 31 33 32 18 33 19 35 30 33 20 31 31 31 21 34 36 35 22 ₃₅ 23 24 ₃₂ 31 ₃₅ 32 ₂₈ 33 ₃₅ 36 32 37 ₃₅ 38 32 39 35 41 33 43 32 46 ₃₄ 50 Antal 34 33 Medel 1,31 33 Max 1,36 39 Min 1,26 28 Standardavvikelse 0,03 2,29 Variationsbredd 0,09 1 1

(40)

LAB PENETRATION nr 3 medel B60 52 56 53 54 58 57 59 58 59 60 62 60 55 55 56 55 55 53 52 53 55 55 54 55 59 51 58 52 55 60 62 58 60 57 55 56 56 63 65 64 64 63 60 60 61 63 63 62 63 57 57 57 57 63 61 60 61 61 60 58 60

Max 4 enheter mellan enskilda värden

MJUKPUNKT 2 diff

51

50

49 49 1

46

46 48 4 48 8 48 4 48 9

49

49 48 4

48

49

50

49

(41)

PRVRES96.XLS Bindemedelsanalyser 1996 Bindemedelstyp: B 85 LAB PENETRATION nr 3 67 69 71 79 79 79 82 81 81 78 77 78 75 71 74 86 88 89 82 81 79 77 78 78 82 82 84 82 83 80 81 80 80 84 83 82 81 81 82 82 81 81

MJUKPUNKT 2 diff medel

.

B85

47

48

47

46

48

459

461

46

43

43 454 451 456 453

45

47

458

46

47

46

47

46

47

(42)

LAB PENETRATKMQ nr 3 Inedel B120 107 109 103 108 109 104 107 115 114 114 114 117 116 118 117 110 113 109 111 109 108 107 108 116 116 118 117 102 116 101 115 101 115 108 119 120 120 120 112 110 110 111 117 117 116 117 115 116 112 114 113 113 114 113 116 115 112 114 116 116 118 117 119 120 120 120

MJUKPUNKT 2 diff

43

44

42 4 8

39

40 419 428 41

4 9

43

416

418

44

42

4

43

44

43

(43)

PRVRES96.XLS

Bindemedelsanalyser 1996 Bindemedelstyp: B60

KIN. VIS KOSITET

2 diff medel B60 460 469 465

387 394 387 393

390

450

446

448

424

428

426

461

459

460

428

422

425

Max 2% av medelvärdet mellan enskilda resultat

DYN. VISKOSITET

2 diff medel

B60

286 292 ' 289

313 320 317

(44)

Bindemedelstyp: B85

KIN. VIS KOSITET

2 diff medel B85 363 359 361 320 318 321 319 320 365 365 365 353 353 353 375 369 372 380 378 379

DYN. VISKOSITET

2 diff medel

B85

194 197 3 3196

202 202 202

(45)

PRVRES96.XLS Bindemedelsanalyser 1996 Bindemedelstyp: B120 KIN. VISKOSITET 2 diff medel B 120 285 284 288 285 254 245 254 248 250 283 287 285 276 278 277 29 294 295 293 292 293

DYN. VISKOSITET

2 diff medel

3120

116 116 "116

112 115 ' 3 114

(46)

nr Enskilda värden diff 2 7 7 7 4 0 13 3 7 19 7 46 7 01 7 0 45 4 6 701 008 5 7 18 7 16 0 02 6 7 09 7 17 0 08 7 6 82 6 89 0 07 8 7 7 0 00 9 7 07 7 04 0 03 10 7 03 7 13 0 10 11 7 12 6 0 16 12 6 8 6 0 04 13 7 08 0 05 14 6 84 6 8 0 14 15 7 01 0 03 16 7 09 0 06

17 *E' med i stat

18 7 19 0 08 19 6 96 0 00 20 7 12 0 13 21 7 1 0 03 22 7 09 0 15 23 7 17 0 06 24 7 4 0 04 31 7 06 08 32 7 11 0 04 33 7 0 00 35 7 0 16 36 0 02 37 0 03 38 0 03 39 0 06 40 0 04 41 0 12 43 0 05 45 0 07 46 0 03 47 0 04 48 0 03 49 0 09 50 0 03 Antal 39 Medel 7,12 Max 7,31 Min 6,86 Standardavvikelse 0,1 1 Variationsbredd 0,45

(47)

PRVRES96.XLS

Bindemedelshalt och komkurva :ABS4/B85

LAB KORNKURV vikt-% medelvärden

0 075mm 0 125mm 0 mm 0 mm lmm 10 3 1 8 15 6 18 21 7 9 12 1 15 1 17 7 21 6 9 11 6 144 16 207 9 7 1 1 15 1 17 7 217 8 8 11 8 15 1 17 8 21 8 9 6 1 15 18 1 9 8 1 15 17 9 0 8 17 6 9 4 1 0 17 7 18 7 18 1 19 4 18 18 xo o o q c n un b wm ê, r -s v -A r -n [ U r -' O Antal 38 34 34 34 34 38 38 Medel 9,5 12,1 15,2 17,9 21,9 30,7 84,2 Max 10,3 13,5 16,7 19,4 23,7 31,8 89,0 Min 8,5 9,5 12,6 15,5 19,5 28,1 81,0 Stdavvikelse 0,4 0,6 0,6 0,6 0,6 0,7 1,5 Var.bredd 1,8 4,0 4,1 3,9 4,3 3,7 8,0

(48)

2 76 421 418 422 3 420 6 1 3 409 7 4 405 408 2 413 409 5 5 418 416 415 416 5 1 6 424 427 425 425 5 6 7 420 422 421 9 421 6 7 8 426 422 427 426 6 4 9 424 420 418 421 6 3 10 427 424 419 2 423 7 4 11 418 418 2422 2419 5 12 438 440 444 441 7 13 430 9 14 420 424 423 1 422 8 3 15 420 426 2 421 422 7 8 16 419 424 424 422 7 1 1,7 446 441 449 445 7 6 18 418 414 416 6 8 19 2414 416 2412 414 52 20 408 420 2414 2414 8 7 21 424 423 422 423 7 22 420 428 422 424 8 7 23 416 421 416 2418 78 24 422 421 424 422 5 31 416 2 415 2 416 7 32 423 424 ' 426 424 6 3 33 418 419 417 419 7 1 35 428 431 428 2 429 7 9 36 417 418 418 6 37 419 417 417 5 418 6 7 38 2 416 2 424 426 422 6 8 39 2 422 429 2 429 427 5 1 40 380 2 394 96 2 390 4 3 41 426 422 2 420 423 5 0 43 420 2413 2411 415 60 45 427 428 428 6 7 46 2414 2416 419 2416 50 47 2 440 448 439 2 442 6 9 48 2421 2421 2418 420 92 49 424 424 423 2 424 7 50 423 420 422 9 422 5 9 Antal 40 40 40 Medel 2,259 2,421 6,7 Max 2,308 2,445 9,2 Min 2,196 2,390 4,3 Standardavvikelse 0,028 0,009 1 ,224 Variationsbredd 0,1 12 0,055 4,900

(49)

PRVRES96.XLS

Draghållfasthet Massatyp: AG16/B180

LAB DRAGHÃLLFASTHET, kPa (torra gruppen)

nr enskilda värden medelv

2 1610 1330 1350 1660 1420 1470 3 1610 1800 1510 1460 1510 1580 6 1,52 1,51 1,46 1,41 1,32 11 . 1661 1395 1527 1554 1376 1503 12 1,56 1,47 1,55 * * 18 1504 1557 1623 1642 1546 1575 19 1500 1360 1480 1820 1760 1580 20 1386 1196 1614 1483 1138 1363 32 1767 1875 1480 1718 1746 1717 41 1,6 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 BROTTDEFORMATION mm

enskilda värden medelv

3 1 2 7 8

4

Enskilda värden för dragh.är godkända om skillnaden mellan största och minsta värde inte Översti ger 17 % av medelvärdet.

(50)

-0 1 -0 7 0 7 0 1 0 81 0

SVÄLLNING efter konditi enskilda värden 0 1 0 0 1 -0 1 0 medelv

DRAGHÄLLFASTHET, kPa (våta gruppen)

enskilda värden medelv Q-tal

926 1030 1310 1 100' 1060 1090 74 964 892 934 1 150 1290 1050 66 1 1 1292 1070 1154 1347 1 159 1205 80 18 1249 1352 1279 1248 (914*) 1282 81 19 1 180 1020 998 1020 1280 1 100 70 20 1316 1265 1092 1014 1122 1162 85 32 1124 1275 1183 1129 1395 1221 71