Norra Hammarbyhamnen: Tillbaka till kvrtersstaden

NORRA HAMMARBYHAMNEN

Norra Hammarbyhamnen

Tillbaka till kvartersstaden

Ulf Agnér, Kalle Anderberg, Eva Darolf,

Sanna Edqvist, Dan Engberg, Anna Modin

Denna publikation är ett resultat av läsåret 2017-2018 i kursen Restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan, arkitekturavdelningen. Årets tema var Bostadsarkitektur. Förvalta, förädla, förvanska? Under läsåret undersöktes bostadsarkitekturen som kulturarv, hur bostadshus och bostadsområden förvaltas, förädlas alternativt förvanskas genom restaureringsåtgärder, förtätningar och omvandlingar.

I läsårets projektstudie ingick fem bostadsområden i södra Stockholm, utvalda för att representera varsin epok i 1900-talets bostadsutveckling. En projektgrupp för varje bostadsområde gjorde studier i olika skalor, från den utvalda lägenhetens detaljer, trapphuset och bostadshuset, gården och gatan till stadsdelsnivån.

Projektarbetet har sammanställts i en serie publikationer, som även finns tillgängliga på www.kkh.se/restaureringskonst_2017_18 ASPUDDEN. Förstaden – något för Eder

MIDSOMMARKRANSEN. LM-staden – en modern bruksort HÖKARÄNGEN. Omtankens 1950-tal

BREDÄNG. Miljonprogrammets föregångare

NORRA HAMMARBYHAMNEN. Tillbaka till kvartersstaden Kursen Restaureringskonst är en ettårig heltidskurs på avancerad nivå för yrkesverksamma arkitekter, antikvarier, ingenjörer m fl inom området byggnadsrestaurering. Kursen omfattar restaureringskonstens basämnen, dess ideologi, historia och tillämpningar.

Studenter:

Ulf Agnér, Kalle Anderberg, Lars Bergh, Åsa Carlestam, Eva Darolf Linnros, Sanna Edqvist, Anders Ekman, Andreas Engberg, Dan Eng-berg, Ellinor Granath, Olle Gustafsson, Jurgita Hansen, Aase Hog-feldt-Eskevik, Kristin Lindgren, Elias Lindhoff, Anna Modin, Anders Natt och Dag, Jaakko Penttilä, Markus Ravegård, Agnieszka Svensson. Kursansvariga:

Torun Hammar, gästprofessor Restaureringskonst och Cecilia Sagrén, lektor Restaureringskonst.

Kungl. Konsthögskolan, Box 163 15, 103 26 Stockholm, 08 614 40 00 www.kkh.se

Stockholm maj 2018 ISBN 978-91-88705-13-6

3

Innehållsförteckning

Fasader och material 26

Lägenheten 28

Trapphusen 30

Kulturhistorisk värdering 33

Ett exempel 34

4

I början av 1900-talet hade Sverige kanske Europas säms-ta bossäms-tadsssäms-tandard. Inflyttningen till städerna var stor och bostadsfrågan fick lösas av individen. Byggandet präglades av en avhumaniserad spekulation. Bristen på bostäder var en källa till ohälsa och en hämsko för utveckling. Vid slutet av samma århundrade är bostadsstandarden hög, både räknat till yta och till kvalitet. Det är en remarkabel resa. Parallellt med välfärdssamhället byggs våra hem. Samhällets engagemang och arkitekternas kompetens läggs på satsningar för att göra männi-skans tillvaro dräglig. Bilden är långt ifrån endimensionell, men i grunden skapade 1900-talet en arkitektur som var fokuserad på människans vardag på ett sätt som inget annat århundrade har förmått.

Årets tema för Restaureringskonst har varit 1900-talets bost-adsarkitektur. Genom fem områden i Stockholm har vi följt utvecklingen från 1930-talets arbetarlägenheter i Aspudden genom Midsommarkransen, Hökarängen, Bredäng och fram till Norra Hammarbyhamnen, byggt i brytningstidens 1980-tal. Men på vilket sätt ansluter temat till det övergripande ämnet Restaurering – ett ämne som främst är förknippat med monu-mentvård? Är inte bostaden en privat sfär där byten av kök och badrum snarare är att betrakta som upprustning? Att detaljer och kvaliteter är enkla eller repetitiva betyder inte att de är lättare att lyfta fram och ta tillvara. 1900-talets bostadsområden har lika många utmärkande egenskaper som annan byggd miljö. Hoten mot dem är dock kanske större, då de lätt slukas upp av mindre medvetna förtätningsprojekt eller underhållsåt-gärder. Kursen har studerat stadsplanenivån – hur områdena är uppbyggda, vilken förändring de tål och hur kvaliteterna kan lyftas fram. Men vi har också gått in på den mindre skalan, som entré, balkong, kök. Det är utrymmen där nya krav på till exem-pel tillgänglighet, sophantering eller ventilation ofta sätter spår.

5

Två saker har blivit tydliga:

* I en tid då många efterfrågar variation i stadsbyggandet har vi hittat en rikedom av särdrag inom vart och ett av områdena. Vid dagens förtätningar finns ibland större fokus på att skapa omväxling inom respektive område än på att stärka befintlig karaktär, något som snarare minskar upplevelsen av det byggda kulturarvets värde.

* Det är inte alltid avsaknaden av ekonomiska medel som försämrar lösningar i den byggda miljön. Inom restaurering nämns ofta begreppet ”de små stegens tyranni”, det vill säga hur okunskap eller slentrian sammantaget förminskar intry-cket av något vi i grunden värderar högt. Här har vi resonerat kring god förvaltningsarkitektur, snarare än den arkitektur som skapas vid nybyggnad.

Men hur bygger man upp, förmedlar och förvaltar sådan kunskap? Årets slutarbete vänder sig till de som intresserar sig för boendets närmiljö och agerar inom den; boende, planera-re, förvaltaplanera-re, ägare. Vi hoppas på att kunna bidra till ett ökat intresse för kvaliteterna i 1900-talets byggande och för den historia dessa olika områden tillsammans förmår att berätta. På grund av bostadsbristen och den ökade segregation som präglar vårt samhälle, är det svårt att inte politisera årets ämne. Det går dock inte att vrida klockan tillbaka. 1900-talet hade sina egna förutsättningar. Men ett konstruktivt samhälle konstituer-as av en gemensam strävan efter förbättring. Denna strävan är något vi kan ta med från bostadsbyggandet i Sverige mellan 1930-talet och 1980-talet. Det är ett byggnadsarv som är värt att bevara och utveckla. Det är områden som i sina ambitioner, från helhet till detalj, rymmer en stor kunskap om hur bostaden präglar våra livsvillkor.

Torun Hammar Cecilia Sagrén

10

Inledning

Bostadshusen i kvarteret Hamnvakten, uppförda under tidigt 1980-tal i Norra Hammarbyhamnen, är på många sätt mittemellan.

-I tiden, mellan det industriella Stockholm med Nor-ra Hammarbyhamnen och det postindustriella Hammar-by sjöstad med kajpromenader och vattennära bostäder. -I arkitekturen, mellan modernismens

pragmatis-ka skivhusstrukturer och de nyfunkiskvarter som fort-farande präglar bostadsarkitekturen i Stockholm. Hamn-vaktens oregelbundna kvartersstruktur representerar ett sökande efter äldre stadsbyggnadsprinciper när tron på modernismens ideal veknat.

12

Norra Hammarbyhamnen har gått ifrån att vara en lant-lig utkant av staden till ett hamnområde och slutlant-ligen ett modernt bostadsområde. Området utgör ett utsnitt av Stockholms stads historia som tydligt berättar om utveck-lingen från förindustriell till postindustriell tid.

HAMMARBY SJÖ

Här i stadens utkant låg Hammarby vintertull där bön-derna vintertid reste in från Värmdö över isen för att sälja sina varor i staden. Tullhuset är borta men namnet Vin-tertullen lever kvar. Malmgårdsvägen utgjorde det huvud-stråk som ledde från Vintertullen upp till Nytorget. Dess bebyggelse och gatubild visar än idag på den äldre stadens skala och bostadsmiljö.

Området vid Hammarby sjö hade länge en lantlig karak-tär, men fick efter hand stor betydelse för den tidiga industrialiseringen i Stockholm. Barnängens fabriker växte successivt och blev Stockholms största textiltillver-kare. Avgörande för textilindustrins etablering på platsen var läget vid vattnet. Hela det markområde där bostads-bebyggelsen i kvarteret Hamnvakten ligger idag var tidi-gare sjöbotten. Färgargårdens läge vid Malmgårdsvägens slut visar var den gamla strandlinjen gick.

Historik

13 Övre bild: Malmgårdsvägen mot Vintertullen. Nedre bild vänster: 1920-tals industrimiljö i nuvarande Orionteatern. Nedre bild höger: Före detta Kolkajen i höjd med nuvarande Anna Linds park.

Nytorget

Vintertullen

Vinterväg

Natur Bostad Verksamhet

Södra station - Stadsgården

Farled

Natur Bostad Verksamhet

Vintertullstorget

Katarina Bangata

Orionteatern

Båtbro

Mot Sickla sjö

Natur Bostad Verksamhet

14 Hammarby sjö -1929 Hammarby hamn 1929-1978 Hammarby sjöstad 1978-Bostad Natur Verksamhet HAMMARBY HAMN

På 1920-talet omdanades området radikalt. Ham-marbyledens sträckning ut i Saltsjön skapades i och med att Danvikstullskanalen sprängdes. Ham-marby sjö torrlades under byggperioden och en stor sluss byggdes i Skanstull. Vid invigningen av Hammarbyleden 1929 hade sjöns vattenyta sänkts flera meter och strandlinjen förändrats radikalt vilket skapat ny byggbar mark. Hamn- och indus-triverksamheter anlades utmed de nya kajerna, både på norra och på södra sidan. I norra Ham-marbyhamnen låg Barnängskajen, en styckeg-ods- och upplagshamn samt Blecktornskajen som var massgodsupplag för bland annat kol, koks och salt. Norra Hammarbyhamnen kom inte att få någon större betydelse som industrihamn och redan på 1960-talet påbörjades viss avveckling av hamnverksamheten i området.

Det finns idag inga spår kvar från hamnens be-byggelsekaraktär. Den enkla bebyggelse som fanns på platsen ansågs inte bevarandevärd när planerna drogs upp för den nya bostadsbebyggelsen. Den tydligast avläsbara resten från hamnverksamheten är själva kajen och järnvägsspåret som användes för godstransport. I närområdet ligger Orionteat-ern, en gammal mekanisk verkstad och en av de få rester som finns från tiden då området präglades av hamn- och industriverksamhet.

HAMMARBY SJÖSTAD

I och med Hammarbyhamnens tillblivelse kom aldrig den täta rutnätsplanen i Lindhagens gener-alplan från 1866 att nå ända ner till vattnet i Ham-marby sjö. När planerna på bostadsbebyggelse återupptogs i början av 1960-talet var det nya ideal som gällde.

15 Åskådare av torrläggningen av Hammarby sjö strax innan invigning av Hammarbyleden.

2003

1885

1967

16

Karta upprättad av A.R Lund-gren 1885. Ur stadsplaneprogrammet Söder 1967. Översiktsplan Hammarby Sjös-tad 2003. År 1968 presenterar generalplaneberedningen Söder 67 - ett stort översiktligt planprogram för Södermalm. Här redovisas en ny områdesplan för Norra Hammarbyhamnen med en öppen lamellhusbebyggelse som inordnats i Katarina Bangatas riktning. HSB presenterade också ett förslag på terrasshus i solfjädersformation, som skulle ge utblickar mot vattnet. Planerna drog dock ut på tiden och frågan om ny stadsplan för området kom att bli aktuell först under sent 1970-tal.

I den stadsplan för kvarteret Hamnvakten som godkändes i kommunfullmäktige 1978 hade den öppna lamellhusbebyggelsen som tidigare föreslagits övergivits till förmån för slutna oregel-bundna storgårdskvarter. De nya planidealen ref-ererade tydligt till P.O. Hallmans 20-talsplan i det närliggande Blecktornsområdet. Arkitekt för området var HSB:s arkitektkontor genom Györ-gy Korodi, men Stockholms stadsbyggnadskon-tor och Alexander Wolodarski var starkt drivande i tillblivelsen av planformen.

Under 80-talets slut kom förutsättningarna kring Hammarby kanal återigen att förän-dras. All hamnverksamhet upphörde och plane-randet av Hammarby sjöstad sattes igång. I fokus var nu vattenrummet, som blickpunkt och prom-enadstråk. Hamnvaktens introverta storgårdsk-varter stod i kontrast till dessa visioner och kom aldrig att ses riktigt som en del av Hammarby sjöstad.

17 Övre bild: Modellfoto över kvarteret Hamnvakten. Nedre bild: Modellfoto över tidigare

20

Kvarteret Hamnvakten består av fem storgårdsk-varter som landat likt en egen liten värld på Södermalms sydöstra utkant. Husen är fyra till sju våningar och är sammanbyggda över hörn och bildar oregelbundna gårdar som förbinds med varandra genom passager och portiker. En sekvens av uterum skapas som utgör kvarterets hjärta. Bostadsentréerna liksom de flesta av bot-tenvåningarnas gemensamma lokaler vänder sig mot gårdarna vilket skapar en slutenhet mot den omgivande staden. Det externa parkeringshuset Pumpan möjliggör trafikfria och trädplanterade smala gränder mellan husvolymerna med siktlin-jer mot Hammarby sjö. Gränderna kopplar sam-man Norra Hammarbyhamnens kaj med resten av staden. Mot grändernas intimitet spelar öppen-heten i Anna Lindhs park. Bostadsbebyggelsen är tydligt tillbakadragen från vattnet och denna buffertzon berättar om att bostäderna uppfördes i en övergångstid där viss hamnverksamhet fort-farande fanns kvar.

Kvarteret

Den gemensamma borgen

Portiker angör gårdarna. Gångpassage mellan husen.

Anna Linds park Vintertulls-torget Färgargårds-torget Ka tari_na ba_ng ata M alm gå rds_vä ge_n Norra Hammarbyhamnen Förskola/skola Handel Föreningslokal Tvättstuga Orionteatern 21 Övre bild: Diagram över användning av lokaler i området. Nedre bild: Diagram över användning av utemiljöer med betoning på rörelsemönster.

22

DET GEMENSAMMA

HSB verkade som en social bostadsaktör under en stor del av 1900-talet. Bostadsrätten framhölls som en kooperativ bostadsform med boendeinflytande och goda bostäder till låg kostnad. Det fanns också ett fokus på gemensam-hetsfrämjande åtgärder, både i den fysiska miljön i form av lekplatser och samlingslokaler och i den sociala miljön genom studieverksamhet, mötesverksamhet och frit-idsverksamhet.

Kvarteret Hamnvakten byggdes som en helhetsmiljö med hög social servicegrad och ett gemensamhetstänkande. På varje gård anlades en förskola som bidrog till att aktivera gårdsrummet. Gårdarna saknade från början helt privata uteplatser och består än idag av mestadels gemensam yta. De semiprivata grönytorna avsedda för de boende uttry-cker ambitioner om grannsämja och social gemenskap. Bostadsområdet planerades också med vårdboende, gemensamma fritidslokaler, stora tvättstugor och det separata parkeringshuset Pumpan. I dag finns förskolor-na kvar på alla gårdar och föreningslokalerförskolor-na i botten-våningarna nyttjas av de boende som mötesrum, festlokal, bastu, studierum, sy- och vävstuga och snickarverkstad. Det finns även gästlägenheter och ungdomslägenheter i området.

I Hamnvakten ingick även ett trettiotal lägenheter för fy-siskt och psykiskt funktionsnedsatta samt lokal för denna verksamhet. Gemensamhetslokaler finns även i parker-ingshuset Pumpan. Förutom förskolorna finns få lokaler som vänder sig till andra än de boende i området. Några enstaka kontor finns och i den lokal som ursprungligen var en livsmedelsbutik vid Vintertullstorget ligger ett gym. Frånvaron av kommersiella lokaler till förmån för

23 Övre bild: Gårdsrummet. Nedre bild vänster: Daghem på gården. Nedre bild höger: Annons för HSB.

24

Kajstråket med de tillbakadragna huskropparna.

Bottenvåning med daghem mot gångstråk.

Bottenvåning med uteplats mot kajstråk.

gemensamhetslokaler är ett uttryck för det tidiga 1980-talets intresse för det gemensamma i bost-adens närmiljö. Något som också har bidragit till områdets introverta karaktär.

Området berättar om HSB:s bostadssociala ambitioner i en tid när bostadsbyggandet blev mer marknadsanpassat. De många lokalerna visar på en intention att skapa en demokratisk boendeform med aktiva boende. HSB ville uttalat främja studie- och fritidsverksamheten bland medlemmarna. Gemensamhetslokalerna är till stor del bevarade och har inte omvandlats till bostäder eller kommersiella lokaler. Detta ger Kvarteret Hamnvakten en egen identitet som förstärks av en lång kontinuitet bland boende och ett livaktigt föreningsliv. Att det bott flera kända socialdemokratiska politiker, bland annat Anna Lindh, uttrycks i att parken vid kajen bytte namn 2014 till Anna Lindhs park.

FASADER OCH MATERIAL

Arkitektoniskt präglas kvarteret Hamnvak-ten av det sena 1970-talets sökande efter ett historiskt förankrat formspråk. Fasad-ernas gestaltning redovisar en postmodern arkitektur med en variation av olika historis-ka utryck som tar intryck av till exempel art deco och funkis. Huskropparnas höjd varierar mellan fyra och sju våningar med den översta våningen indragen. Taken består av ganska flac-ka plåtklädda sadeltak med tilltagna utsprång som bildar en trätakfot. Halvt indragna snedfasade bal-konger och burspråk skapar en variation i fasadut-trycket vilket ytterligare förstärks av burspråkens mittfönster med lägre bröstningshöjd.

Gård Kajstråk

Lokalgata Impediment

25 Övre bild: plan över gård skala 1:1000. Nedre bild: sektion genom gård skala 1:1000.

26

Fasadutsnitt med klinker. Fasadutsnitt med rillor och spritputs.

Fasaderna är spritputsade med kontrasterande slätputsade ytor med dekorativa rillor. Putsen går långt ned på fasaden och möter en låg betong-sockel. Fasaderna är indelade i olika kulörer i en mild färgskala i gulockra och brunrosa. Mot gatan har kulörerna mörkare nyanser och mot vattnet är de nästan helt vita. Taken är beklädda med grönmålad bandtäckt plåt. Fönsterpartier och balkongdörrar är laserade i en mörkt rödbrun nyans. Färgsättningen och utsmyckningen av husen gjordes av Elvy Engelbrektsson som var färgarkitekt på Stockholms stadsbyggnadskontor under denna tid.

Husens konstruktion består av platsbyggda bokhyllestommar i betong med murade lätt-betongblock i ytterväggarna med en utvändig puts. Vissa prefabricerade betongelement före-kommer i fasaden vid balkongförråden där skar-varna är synliga. Nästan alla balkonger har glasats in men i grunden finns de befintliga balkongerna kvar som består av lätta konstruktioner av alu-miniumramverk och sinuskorrigerad plåt monter-at på en gjuten balkongplmonter-atta.

B A A C C C C D E E E E E F G G H I J K L M N O A Kulör: BKulör: C

Kulör: DKulör: EKulör: FKulör: GKulör: HKulör: IKulör:

J

Kulör: KKulör: LKulör: MKulör: NKulör:

O Kulör:

27 Övre bild vänster: Fasad mot gata skala 1:200. Övre bild höger: Fasad mot gård skala 1:200.

28

Ventilationsdon.

Originalkök.

Originalbadrum.

LÄGENHETEN

I Hamnvakten drev HSB ambitionen att skapa en planmässig variation av stora luftiga lägenheter, bort från tidigare års rationella planering av medelstora mer likriktade bostäder. Layouterna uppvisar ett för tiden nytt ideal med planlösning-ar med kontakt mellan kök och vplanlösning-ardagsrum. De genomgående planlösningarna visar tydliga axial-iteter som involverar rumsligheterna och förbind-er utblickar mot gård och gata. Axialiteten inbju-der också till umgänge och rörelse i sig, och är avgörande för den totala upplevelsens rikedom och bostadens gemenskap. Lägenheternas indrag-na balkonger och burspråk ger en ljusmässig vari-ation och mjuka övergångar mellan det privata och det gemensamma rummet. Lägenheternas tidstypiska interiörmaterial och ytskikt kunde anpassas efter de första köparnas val, vilket var relativt nytt och ansågs ha en exklusiv prägel. Ur-sprungligen var lägenheterna i området invändigt färgsatta i milda varma färger och tapeter, stavpar-kett i vardagsrum och plastmattor i övriga rum. Brun plastmatta i korkimitation i köket. Badrum-men hade våtrumstapeter och plastmatta. Ur-sprungsmaterialen är idag till stor del utbytta.

TP HS K F HS HS G 29 Övre bild: Exempellägenhet i nuvarande utförande, efter ombyggnader, plan skala 1:100.

30

Undertaksplatta i entré.

Undertaksplatta i entré.

Undertaksplatta i entré.

TRAPPHUSEN

Kvarteret Hamnvakten har genomgående rikt ut-smyckade portiker, entréer och trapphus. Den höga konstnärliga nivån ger området en unik särprägel. Utsmyckningen består av färg- och mönsterteman som är speciellt framtagna för att skapa en egen identitet åt varje gård.

Entrépartierna från gården ligger indragna från fasadlivet och har rundade klinkerskodda hörn. I alla trapphushallar är golven belagda med ter-razzoplattor i olika färger och mönster. Väggarna har mönstersatta klinkerplattor i kombination med spritputsade väggpartier. Klinkerplattorna sitter dels som en låg bröstning, dels som vertikala motiv som markerar hörn och pelare. I taket åter-finns ett undertak bestående av aluminiumplattor med mönstertryck utformade av konstnären An-gela Utbult. I några av trapphusen har dessa bytts ut till vita takplattor.

Terrazzogolv, glaserat klinker och dekorati-va plåtundertak bildar en kraftfull och associa-tionsrik dekor i trapphusen. Det visuella uttry-cket visar tydligt släktskap med samtida konst och tidens idéer om en utmanande estetik med djärva kombinationer av färger och mönster. Med undantag från några trapphus där takplattorna bytts ut är ytskikten välbevarade och bidrar till områdets konstnärliga värde.

32

Övre bild: Elevation trapphus skala 1:50. Nedre bild vänster: Elevation trapphus skala 1:100. Nedre bild höger: Plan trapphus skala 1:100.

33

Kulturhistorisk värdering

I kvarteret Hamnvakten finns en postmodernistisk ansats, en vilja att befria sig från 1960-talets modernism och strukturalism. Områdets kulturhistoriska värde utgår från tre huvudsakliga kriterier:

- Avläsbarheten av den tidigare historien i Norra Hammar-byhamnen.

Detta tar sig uttryck i Malmgårdsvägen med sin bebyg-gelse, Färgaregården som är en tidig industrietablering, Orionteatern samt, kajen med sina spår av hamnverksam-heten.

- Området som exempel på postmodernism inom bostad-sarkitektur.

Uttryck för detta är Storgårdskvarteren med inspiration från 1920-talet, Blandningen av olika arkitekturmotiv, färgsättningen och lägneheternas planlösning

- Ett bostadsbyggande med sociala ambitioner där HSB spelade en viktig roll.

Detta uttrycks i gårdarnas utformning med stort utbud av förskolor och gemensamma lokaler, något som syftade till att befrämja studie och fritidsverksamheten bland de boende.

34

Parkfasad med balkonger vid uppförandet. (Foto: Så byggdes

husen 1880-2000)

Parkfasad med balkonger idag.

Ett exempel

Inglasning av balkonger har förflackat husens ex-teriör. Vid en framtida balkongrestaurering bör ett enhetligt utförande skapas där karaktären bevaras och förtydligas. Dagens balkonger är ursprungliga och består av lätta, enkla konstruktioner av alu-minium och sinuskorrugerad plåt, monterat på en gjuten platta. Inglasningarna, ofta placerade ovanpå befintliga räcken, skapar en oordning i de annars horisontellt betonade fasaderna.

Vi bedömer att balkongernas horisontella karaktär och den sinuskorrugerade plåten är viktiga karak-tärsdrag. En inglasning får inte heller bli klumpig och det är viktigt att balkongräcket har en god-känd höjd.

Inglasningens skjutdörrar placeras bakom bal-kongfrontens korrugerade plåt. Räckets överlig-gare får bli en del av den undre skenan. Den övre skenan döljs av ovanliggande vånings plåt som sticker ner under balkongplattan. De karmlösa glaspartierna viks in och ”magasineras” på sidor-na när balkongfronten är öppen. Genom densidor-na restaureringsåtgärd skapas balkonger som är varsamma mot karaktären och även uppfyller de boendes önskemål om inglasning.

35

Detalj balkongfront 1:5 Plan balkong 1:100

Fasad med nya balkongfronter 1:200

Undre fäste för glas Undre släde Balk av aluminium Stolpe av aluminium Sinuskorrugerad plåt Fäste för räckesståndare Räckesståndare Balkonginglasning Balkongräckets överliggare Expanderskruv Balkongplatta av armerad betong Expanderskruv

Inre täckning av sinuskor-rugerad plåt

Vinkeljärn, fäste Övre släde Övre fäste för glas

36

BILDKÄLLOR

Bilder och ritningar har, om ej annat anges, fotograferats eller tecknats av bokens författare. Följande har hämtats från andra källor:

s. 8-9: Foto: HSB:s arkiv

s. 11: Foto: Stockholmskällan, Objekt-ID 2167-19 s. 13: Övre bild: Foto: Larssons Ateljé,

Stockholmskällan, Fotonummer C 570 Nedre bild vänster: Foto: Orionteatern Nedre bild höger: Foto: KW Gullers, Nordiska Museet

s. 15: Foto: Digitala Stadsmuseet

s.16: Foto: A.R. Lundgren Herman Markman,

Stockholmskällan, Objekt ID SE/SSA/Tryckta kartor/ Lundgren 1885 års karta över Stockholm Söder 67/ Stockholms stadsbyggnadskontor Översiktsplan över Hammarby sjöstad 2003/ Stockholms stadsbyggnadskontor

s. 17: Foto: HSB:s arkiv s. 18-19: Foto: HSB:s arkiv s. 23: Foto: HSB:s arkiv s. 28: Foto: HSB:s arkiv

s. 34: Foto: Cecilia Björk, Laila Reppen och Per

Kallstenius, Så byggdes husen 1880-2000

KÄLLOR & LITTERATUR

Caldenby, Claes, Sabbatsberg och Hammarby-hamnen: Nya bostäder i Stockholms innerstad,

Arkitektur 1978:1

Bjurström, Patrick, Hammarbyhamnen : avkrok med kvaliteter, Arkitektur 1995:5

Arnstorp, Clabbe, Hammarbyhamnen, Stockholm : HSB:s arkitektkontor, Arkitektur 1984:10

Wulz, Fredrik F, Kommentar: Stadsbyggandets logik, Arkitektur 1984:10

Wolodarski, Aleksander, Med ordningens lekfullhet mot vattnet : Norra Hammarbyhamnen och Sankt Eriksområdet, Stockholms stränder, Sankt Eriks årsbok 2003

Lorentzi, Maria, 1980-talets robusta charm,

Byggnadskultur, 2011:1

Fogelström, Per Anders, Historia och historier kring Hammarby sjö, Sankt Eriks årsbok 1986 Räf, Jan Erik, Norra Hammarbyhamnen : en kort

historia, Stockholm: Jan Erik Räf, 2015

Björkman, Hans, Kring Hammarby sjö. 1, Tiden före

Hammarbyleden, Stockholm: Trafik-Nostalgiska

Förlaget, 2016

Björkman, Hans, Kring Hammarby sjö. 2,

Hammarbyledsbygget och Södermalm från Skanstull till Danvikstull, Stockholm : Trafik-nostalgiska

förlaget, 2016

Lorentzi, Maria, boende, intervju 13 september 2017

Att bo 1971-1983, Ett urval av artiklar och notiser ut Att bo 1971 – 1983, HSB:s Riksförbund, 1991

Björk, Cecilia, Reppen, Laila och Kallstenius, Per,

Så byggdes husen 1880-2000 arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 120 år,