Avfallshanteringen i Södra
Hammarbyhamnen
En studie om möjligheter till förändring
av mänskligt beteende beträffande
utsorteringen av matavfall
Examensarbete
Titel Avfallshanteringen i Södra Hammarbyhamnen
Författare Malin Yvell & Dana El Malla
Institution Institutionen för Industriell Ekologi, KTH Institutionen för Fastigheter och byggande, KTH Handledare Daniel Franzén & Berndt Lundgren
Nyckelord Miljömässig hållbarhet, Hammarby Sjöstad, förändringsbenägenhet, matavfall, utsortering
Sammanfattning
Hammarby Sjöstad var en av de första miljöinriktade stadsdelarna att byggas, visionerna var stora, målen likaså. I efterhand har vissa delar visat sig bättre än andra. Avfallshanteringen är en av de delar där utrymme för förbättring finns. I Södra Hammarbyhamnen, som denna studie i huvudsak behandlar, utgörs avfallshanteringen av en stationär sopsug med inkast i anslutning till bostäderna. Förutsättningarna för en lyckad avfallshantering finns men når inte i närheten av sin fulla kapacitet. Stockholms innerstad sorterade i genomsnitt ut cirka 17 kg matavfall per invånare år 2015 medan invånarna i Hammarby Sjöstad enbart sorterade ut cirka 13 kg samma år. Då hushållen står för majoriteten av mängden uppstått matavfall avgränsas rapporten till att endast omfatta denna kategori.
Denna rapport har således till syfte att identifiera befintliga hinder i utsorteringen av matavfall i Södra Hammarbyhamnen. Vidare undersöks hur man uppnår goda resultat när det kommer till en ökad utsortering samt hur man i förlängningen får dessa att verka bestående.
Frågeställningen som denna studie ämnar behandla är; Vilka hinder samt möjligheter finns det till en permanent god utsortering av matavfall i Södra Hammarbyhamnen?
Resultaten visar att ett upplevt hinder är avsaknaden av kontinuitet i informationsflödet, som enligt teorin är en förutsättning för att en nya vana ska skapas. Utöver detta framkom det att tillgängligheten av avfallspåsarna kan förbättras. Oavsett utlämningsställe upplevde de
Bachelor of Science Thesis
Title The Waste Disposal in “Södra Hammarbyhamnen”
Author Malin Yvell & Dana El Malla
Department Industrial Ecology, KTH
Department of Real Estate and Construction, KTH Supervisor Daniel Franzén & Berndt Lundgren
Keywords Environmental sustainability, Hammarby Sjöstad, apt to changes, food waste, waste separation
Abstract
“Hammarby Sjöstad” was one of the first districts of Stockholm constructed with
considerations taken to become more environmentally sustainable. Despite the grand visions for the project, some elements developed to be more successful than others. One element that could be improved upon, is the waste disposal system of the district. This thesis focuses on “Södra Hammarbyhamnen” which utilizes a stationary vacuum system with disposal insertion in connection to the residences. The neighborhood fulfils all the prerequisites for a successful waste disposal system, however, these aren’t utilized to capacity. In 2015, the average
resident in central Stockholm sorted approximately 17 kilos of food waste, whilst the
corresponding figure in “Hammarby Sjöstad” was only 13 kilos. As households make up most of the produced food waste, this report is delimited to focus on households.
Förord
Detta kandidatexamensarbete har under våren 2017 genomförts för institutionerna för Samhällsbyggnad och Maskinteknik på Kungliga Tekniska Högskolan.
För att göra arbetet möjligt har flertalet personer bidragit med tid, kunskap och engagemang. Respondenter som under kort varsel ställt upp på intervju med ett stort engagemang och välvilja, stort tack riktas till Hans Carlsson, Marita Söderqvist, Ida Svensson & Mattias Widell.
Vi vill rikta ett extra tack till våra handledare som bidragit med synpunkter samt agerat bollplank under många långa möten, Berndt Lundgren och Daniel Franzén.
Malin Yvell & Dana El Malla
Acknowledgement
This senior thesis was completed during the spring semester of 2017 for the institutions in Civil Engineering & Urban Management and Mechanical Engineering at The Royal Institute of Technology.
Many people helped make this possible by contributing their time, knowledge, and
engagement. We extend huge thanks to our participants Hans Carlsson, Marita Söderqvist, Ida Svensson & Mattias Widell who were exceedingly supportive and agreed to interview on short notice and with great enthusiasm.
We also want to thank our supervisors Berndt Lundgren and Daniel Franzén, who contributed valuable insights, opinions, and brainstorming sessions with us under the course of our many long meetings.
Malin Yvell & Dana El Malla
1.1INTRODUKTION ... 1!
1.2SYFTE & FRÅGESTÄLLNING ... 2!
1.3BAKGRUND ... 2!
1.3.1 Ökad resurshållning i livsmedelskedjan – ett av regeringens 24 etappmål för att nå miljökvalitetsmålen ... 2!
1.3.2 Mängden utsorterat matavfall ... 2!
1.3.3 Avfallshierarki ... 4!
1.3.4 Förändringsbenägenhet ... 5!
1.3.5 Strukturell strategi ... 7!
1.3.6 Information och utbildning ... 8!
1.3.7 Boende i Södra Hammarbyhamnen ... 10!
1.3.8 Aktörskarta över Stockholms avfallsinsamling ... 11!
1.3.9 Aktörer i Hammarby Sjöstads avfallshantering ... 13!
2. TEKNISK BAKGRUND ... 14!
2.1ENVAC I HAMMARBY SJÖSTAD ... 14!
2.2STATIONÄR SOPSUG ... 15!
2.3TIDIGARE ÅTGÄRDER I HAMMARBY SJÖSTAD ... 15!
2.3.1 Bra kvalitet på matavfall i vakuumsystem ... 16!
2.4TILLGÄNGLIGHET AV PAPPERSPÅSAR ... 17!
3. METOD ... 18!
3.1AVGRÄNSNINGAR ... 18!
3.2ENKÄTSTUDIE –BOENDEN I SÖDRA HAMMARBYHAMNEN ... 20!
3.3INTERVJUSTUDIE –UTVALDA AKTÖRER ... 20!
3.3.1 Presentation av respondenter ... 21!
4. RESULTAT ... 23!
4.1ERHÅLLET RESULTAT AV ENKÄTSTUDIE ... 23!
4.2ERHÅLLET RESULTAT AV INTERVJUSTUDIE ... 25!
4.2.1 Ansvarsfördelning ... 25!
4.2.2 Tillgänglighet ... 27!
4.2.3 Motivationsfaktorer ... 28!
5. ANALYS OCH DISKUSSION ... 29!
5.1HINDER ... 29!
5.1.1 Ansvarsfördelning ... 29!
5.1.2 Tillgänglighet ... 31!
5.1.3 Motivationsfaktorer ... 32!
5.2VARFÖR FÅS INTE BESTÅENDE GODA RESULTAT? ... 33!
1. Inledning
Detta kapitel innefattar en introduktion till studien, syfte, formulerad frågeställning samt bakgrund.
1.1 Introduktion
Klimatfrågor har under de senaste 20 åren varit högst aktuella. Lagar har skrivits, europeiska mål om minskade utsläpp har tagit form och en formulerad Miljöbalk är numera ett faktum. Information och hot om vad som väntar om vi inte gör något åt de höga koldioxidutsläppen är ständigt närvarande i vårt samhälle. Trots att gemene man har kunskap om konsekvenserna som ett miljömässigt bristfälligt beteende innebär, sker dagligen val som påverkar miljön negativt. I många fall är matkonsumtion och val av bostad en ekonomisk fråga. Man kanske har viljan men saknar rätta förutsättningar för att fullfölja sina visioner. Något som däremot är frikopplat från privatekonomiska faktorer, som alla kan göra för att bidra till en hållbar
utveckling, är att utsortera sitt avfall.
Stora steg har tagits mot ett mer miljövänligt samhälle i form av stadsdelar med ett tydligt fokus på hållbarhet. Exempel på sådana är Norra Djurgårdsstaden, Green Houses i
Augustenborg samt Hammarby Sjöstad som är en av de första hållbara stadsdelarna som byggdes i Sverige. Hammarby Sjöstad byggdes med stora ambitioner och förhoppningar. I efterhand har vissa delar i projektet visat sig ge ett bättre resultat än andra. Att mindre lyckade insatser har skett bidrar till att det finns utrymme för förbättring både i Hammarby Sjöstad och i efterföljande projekt av samma karaktär. Därför jobbar man i dagsläget med att justera de delar i Hammarby Sjöstad som krävs för att det ska vara det föredöme som det är ämnat att vara.
1.2 Syfte & frågeställning
Denna rapport syftar till att undersöka hur man uppnår goda resultat när det kommer till en ökad utsortering av matavfall samt hur man i förlängningen får dessa att verka bestående. För att uppnå detta syfte krävs en lokalisering av befintliga hinder i Södra Hammarbyhamnen.
Frågeställningen som denna studie ämnar behandla är; Vilka hinder samt möjligheter finns det till en permanent god utsortering av matavfall i Södra Hammarbyhamnen?
1.3 Bakgrund
Denna bakgrund redovisar begrepp och aktörer som ligger till grund för rapportens innehåll. Utöver detta presenteras teorier om hur beteendeförändring sker.
1.3.1 Ökad resurshållning i livsmedelskedjan – ett av regeringens 24
etappmål för att nå miljökvalitetsmålen
Regering samt riksdag har tillsammans beslutat om 24 stycken etappmål vars uppgift är att underlätta arbetet med att uppfylla Sveriges miljökvalitetsmål. Dessa är indelade i fem olika områden. Området för avfall inkluderar bland annat målet om ökad resurshållning i
livsmedelskedjan. Detta etappmål ska vara uppfyllt senast år 2018 och berör
matavfallshanteringen i Sverige. Genom behandling av matavfall ska minst 40 % av landets matavfall genomgå en behandling som tillåter energiutvinning och minst hälften av
matavfallet ska sorteras ut samt behandlas biologiskt. I dessa fall pratar man om matavfall från såväl hushåll som storkök, restauranger och butiker. (Ek, 2016; Miljödepartementet, 2014)
1.3.2 Mängden utsorterat matavfall
som totalt uppkommit avfall i Sverige år 2014 och kommer därav användas för att jämföras med uppstått avfall i undersökt område, illustrerat i Figur 6. (Matavfall i Sverige, 2016)
Den ungefärliga mängden matavfall på 1 278 000 ton kommer från storkök, hushåll, jordbruk och fiske, livsmedelsindustrin, restauranger och livsmedelsbutiker. Fördelningen kategorierna emellan är sammanställda i cirkeldiagrammet som visas i Figur 1.
Figur 1. Cirkeldiagram som illustrerar fördelningen av totalt matavfall i Sverige år 2014. Data till cirkeldiagrammet är hämtad från Naturvårdsverket (Matavfall i Sverige, 2016).
Av Figur 1 framgår det tydligt att hushållen stod för den betydande delen, 74 %, matavfall som uppstod år 2014 därav kommer fokus i denna rapport läggas på hushållen. (Smed, 2016) Den totala mängden matavfall härstammande från svenska hushåll uppgick således till cirka 941 000 ton vilket motsvara ungefär 100 kg matavfall per person (Matavfall i Sverige, 2016).
I Hammarby Sjöstad uppgick mängden matavfallet, år 2015, till 25 kg per lägenhet. En siffra hämtad från Envac som samlat in statistik för samfälligheten som de i sin tur fått från
Stockholm Vatten och Avfalls system för invägning av avfall. (Svensson, 2017) För att kunna skapa sig en uppfattning av i vilken utsträckning individerna boende i Hammarby Sjöstad utsorterar sitt matavfall i förhållande till Sverige i stort gjordes beräkningar för att konvertera 25 kg per lägenhet och år till att istället anges i kilo per individ och år. Detta resulterade i att i genomsnitt uppgick mängden matavfall i Hammarby Sjöstad till cirka 13 kg per person, en siffra som skiljer sig markant från 100 kg matavfall per person (SCB, 2016).
1.3.3 Avfallshierarki
Stockholm Vatten och Avfall, SVAB, är det bolag som förser Stockholms hushåll med vattentjänster, däribland dricksvatten. De sköter även avfallshanteringen där de bland annat tillhandahåller information om vad som tillhör och inte tillhör de olika avfallsfraktioner som finns. De ansvarar för att Stockholms stads invånare kan göra sig av med sopor på ett effektivt och miljövänligt sätt. (SVAB, 2015a) Informationen de utformar förser de fastighetsägare med, som fastighetsägarna i sin tur förmedlar vidare till de boende.
För att avfallshanteringen ska ske på ett miljövänligt sätt genomsyras SVAB:s arbete av EU:s avfallstrappa som illustreras i Figur 2.
Figur 2. EU:s avfallshierarki (Naturvårdsverket, 2017)
matavfall som skapas energimässigt tas till vara på. Därmed bidrar en ökad utsortering till att avfallshanteringen flyttas upp ett steg eller i bästa fall två i avfallshierarkin.
1.3.4 Förändringsbenägenhet
För att uppnå en avfallshantering som håller en miljöriktig nivå krävs insatser inom flertalet områden, däribland möjligheten till förändring av boendes beteendemönster. Begreppet förändringsbenägenhet är väldigt brett och kan appliceras på många fall och situationer. Begreppet kan även variera i form och angreppssätt. Bakomliggande faktorer kan bero på attityd, kontextuella faktorer eller kostnadsmässiga sådana.
Förändringsbenägenhet kan ses som något av en olöst gåta. Otaliga projekt görs för att finna en entydig definition, miljöprofilerade stadsprojekt är exempel på detta. Vad man dock kan se är att människor lättare tar till sig och är villiga att förändra ett beteende när det kommer till sådant som exempelvis trenddieter. Steget från information till handling är inte lika långt när man lovas resultat som kan ses tydligt med egna ögon och enbart beror av ens eget agerande. Detta påverkas också positivt av det faktum att resultatet upplevas inom ett greppbart
tidsperspektiv. (Wester, 2017)
1.3.4.1 Faktorer som kan förändra ett invant beteende, med fokus på ett hållbarhetsperspektiv
Att bryta en vana är svårt. Dels ska mekanismerna som får individen att falla tillbaka i gamla vanemönster identifieras dels bör hänsyn tas till att dessa faktorer varierar beroende på såväl livssituation som individ och sysselsättning. (Wester, 2017)
Förändringen är inte en knapptryckning bort utan beror av flertalet faktorer som i sin tur kan bero av varandra. Som nämnt kan det också bero på faktorer beroende av livssituation. En 30-årig individ mitt i livet kommer förmodligen inte styras av samma faktorer som en 83-30-årig pensionär som befinner sig på ålderns höst.
upp ett nytt recept utan väljer att handla till en rätt man sedan tidigare vet vad den innehåller och hur man lagar den. Det vill säga det alternativet som kostar minst mental energi kommer att gå före. Ett sådant beteende, som görs på rutin och därmed inte kostar mental energi, benämns vanor.
Wester (2017) menar att tid även är en viktig faktor när det kommer till skapandet av vanan och uppger att det tar cirka en generation att få den etablerad.
Vanebeteendet kännetecknas av tre karaktäristiska drag. Det första karaktäristiska draget handlar om att uppnå ett mål vilket sedan följs av det andra draget, att samma handlande
återkommer då utfallet är tillfredsställande ur ett generellt perspektiv. Det sista karaktäristiska
draget har med den mentala processen att göra. Att ett återkommande beteende i en viss situation kommer associeras med ett förväntat mål. Denna målassociation blir starkare och
tydligare ju oftare beteendet upprepas vilket leder till att det handlandet kommer att användas
i fler situationer. Denna typ av beteende triggas av en process som är inlärd, lagrad och plockas fram när en likvärd situation uppkommer på nytt. (Steg & Vlek, 2008) Det blir således ett sätt för individen att med minimal ansträngning utföra sin handling.
I studier som sammanställts i en rapport av Steg & Vlek (2008) har möjligheterna att förändra ett beteende ur ett miljömässigt perspektiv undersökts. För att initiera en beteendeförändring, i detta fall sett ur ett hållbarhetsperspektiv, krävs det att individen uppfattar att
beteendeförändringen kommer göra en tillräckligt stor inverkan på miljön för att det ska uppfattas som värt att förändra just det beteendet. När denna identifiering gjorts följs det upp av att de bakomliggande faktorerna som “orsakar” problem fastställs. Orsakerna kan vara av olika karaktär. Huvudsakligen kan de delas in i kategorierna ”costs & benefits”, moraliska och normativa åsikter, påverkan, kontextuella faktorer eller vanor. Det kan mycket väl handla om ett beteende som beror av flera av dessa faktorer, i denna rapport kommer emellertid störst vikt läggas vid det sistnämnda, vanor. Efter detta steg följer att angripa de identifierade
orsakerna till det miljömässigt dåliga beteendet. Detta kan ske via information och utbildning alternativt med en strukturell strategi. (Steg & Vlek, 2008)
målgrupp kan dessa faktorerna skilja sig åt. I vissa ögon kan en förändring av infrastrukturella förutsättningar tyckas vara på sin plats medan i andras kan det handla om ofullständig
kunskap där informationsinsatser är strategiskt riktigt att tillämpa. Därav är det av stor vikt att kombinera struktur och information på vägen mot att förändra det miljömässiga beteendet till det bättre. (Steg & Vlek, 2008)
1.3.5 Strukturell strategi
Strukturell strategi syftar till att förändra förutsättningarna för den enskilde personen att agera miljövänligt. En strukturell omformning formas så att ett “gott” beteende belönas alternativt att ett dåligt beteende “bestraffas”. Belöningssystem är att föredra framför sanktioner, då belöning förknippas med något positivt. Förknippas ett miljömässigt gott beteende med en positiv känsla kommer det att öka viljan att förändras. Dock är det en balansgång då ett belöningssystem kan bidra till att motivationen till beteendeförändringen förknippas med belöningen snarare än den personliga övertygelsen om att handlingen har ett gott syfte. Detta kan i sin tur medföra att beteendeförändringen inte håller i sig längre än till dess att
belöningen upplevs intakt. (Geller & Lehman, 2004)
Målet med val av belöning är att det inte ska överglänsa syftet med beteendeförändringen samtidigt som den ska få det mer attraktivt att bete sig miljömässigt riktigt än motsatsen. Det kan innebära förändring av renhållningen kring avfallsstationer, placeringen av dem eller mer finansiella förändringar såsom bättre påsar att samla in matavfallet i. Hur belöningar eller bestraffningar bör utformas för att nå sin fulla effektivitet är ännu relativt outforskad mark. (Steg & Vlek, 2008)
1.3.5.1 Avfallstaxa
Idag tillämpas en slags strukturell åtgärd vid avfallshantering, avfallstaxan. Genom
människor att slänga sitt matavfall medan man får betala per viktenhet för slängt restavfall (Schultz, 2017). Ansvarig för insamling av avfallstaxan är SVAB (SVAB, 2016).
Bör en taxa ses som en bestraffning för icke-utsorterat avfall eller belöning i form av
kostnadslättnader vid utsortering av matavfall? Betoningen kan vinklas åt det håll som anses mest fördelaktigt, där det enligt Steg & Vlek (2008) anses ge en bättre effekt om ökad utsortering förknippas med lägre snarare än högre utgifter. Kostnadsbesparingen, som matavfallsutsorteringen innebär, betonas starkt enligt Svensson (2017) i utformningen av information.
1.3.6 Information och utbildning
Information och utbildning är den mest beprövade strategin för att skapa miljömässig
beteendeförändring. Metoden syftar till är att få människor mer medvetna om konsekvenserna av sitt agerande och så att de därefter kommer välja att agera på ett sätt som minskar
påfrestningarna på miljön. (Steg & Vlek, 2008)
Informationsspridning kan kompletteras med strukturella förändringar då information kan verka positivt i frågan om att få människor att använda implementerad strukturell förändring. Att endast välja information som angripande strategi har sällan visat sig vara effektfullt trots detta är det oftast detta tillvägagångssätt som väljs. Varför, är svårt att säga men
kostnadsbilden kan vara en bidragande faktor då det kan vara ett billigt sätt att angripa problemet. Med detta sagt är dock information och utbildning viktiga komponenter i
åtgärdsstrategin för att motivera en fortsatt beteendeförändring. Används enbart information som tillvägagångssätt bör det fokusera på den personliga vinningen såsom sparade utgifter i kombination med den positiva inverkan på miljön som följer. (Geller & Lehman, 2004)
Metoder som också haft genomslagskraft när det kommer till förändring av beteende är att satsa på lokal information. Det motverkar tankarna kring att man som enskild individ inte gör skillnad. Det är lättare att ta till sig information och åtgärder som berör ens miljö på
hemmaplan. Norra Djurgårdsstaden, Augustenborg och Hammarby Sjöstad är alla exempel på projekt som utförts på lokal nivå. (Wester, 2017; Steg & Vlek, 2008)
Både att testa på saker och att hålla informationen på lokal nivå följer
informationsstrategierna om att informationen bör visa på personlig vinning samt stora positiva effekter på miljön. (Steg & Vlek, 2008; Wester, 2017)
1.3.6.1 Gröna påsen – Ett försök utfört av trafikkontoret, avfall
Gröna påsen är namnet på de projekt som trafikkontoret i samarbete med kommunala
bostadsbolaget Familjebostäder och Stockholmshem genomförde år 2013. Denna studie presenteras för att stödja resonemang och diskussion i rapporten. Detta då svarsfrekvensen på utförd enkätstudie varit bristfällig och försöket Gröna påsen berört flerbostadshus med stationär sopsug.
I försöket låg en stor vikt på hur utformning av information och kommunikation ska ske för att på bästa sätt nå önskat resultat och därmed lyckas tillhandahålla god kommunikation med hushållen. Försöket utfördes under en niomånadersperiod på knappa 3000 hushåll och visade sig bli väldigt lyckat. Kommunikation skedde direkt till de medverkande via brev, vykort samt uppsatta affischer i berörda trappuppgångar etc. (Arveström & Östling, 2014)
Försöket initierades av att samtliga fick ett startpaket. Av knappa 3000 utdelade startpaket var det 95% som behöll sina paket och valde att delta i studien. Utskicket var till för att underlätta för de medverkande att påbörja sin sortering på ett så enkelt sätt som möjligt och anges också ha varit den största anledningen till deltagande. Startpaketet innehöll bland annat en
självhäftande sorteringsguide som användes av 58% och visade sig vara väldigt uppskattad, då den förstods av alla åldrar. (Arveström & Östling, 2014)
lätthanterlig var också en av de grupper som var mest nöjda med resultatet. (Arveström & Östling, 2014)
Information och kommunikation upplevdes överlag som god. Tydlig och koncis information var den som uppskattades mest samt att man föredrog att få informationen hemskickad eller utdelad. Informationen i startkittet var således mer uppskattad än uppsatta affischer i
trapphusen. Det framkom även att de medverkade hade önskat en bättre återkoppling angående resultat i försöket då detta sågs som en drivkraft till utsortering. (Arveström & Östling, 2014)
94 % angav efter försöket att de kommer att fortsätta utsortera sitt matavfall. Dock kunde man efter några år se att så inte var fallet, mängden utsorterat matavfall sjönk markant en tid efter. (Arveström & Östling, 2014)
1.3.7 Boende i Södra Hammarbyhamnen
Undersökningar av området visar att den generella personen boende i Södra
Hammarbyhamnen är 43 år med en medelinkomst på 34 944 kr/mån. Medelinkomsten för området är ett medelvärde beräknat av de boendes, 16-99 år, förvärvsinkomst. (Hitta.se, 2017) Den höga medelinkomsten indikerar att området har en högre socioekonomisk status än snittet för kommunen, som år 2015 var 24 676 kr/mån i Stockholms kommun för kvinnor och män över 20 år (SCB, 2017). Medelåldern har fastställts genom att beräkna medelvärdet av åldern på de berörda gatorna i området.
1.3.8 Aktörskarta över Stockholms avfallsinsamling
Nedan redovisas majoriteten av involverade parter i den miljöprofilerade stadsdelen
Hammarby Sjöstad. I aktörskartan, presenterad i Figur 3, illustreras existerande förhållanden. Listan över involverade parter på nästkommande sida kan göras längre än redovisat, även strukturen kan brytas ned i mindre delar, men ser i stora drag ut likt nedan.
Figur 3. Aktörskarta över existerande förhållanden i Södra Hammarbyhamnen. Den orangea färgen representerar uppförandefasen medan den gröna färgen illustrerar aktuella förhållanden. De gula pilarna finns till för att visa
1.3.9 Aktörer i Hammarby Sjöstads avfallshantering
Ett system för avfallshantering kan tyckas enkelt att sköta, det stämmer förvisso då produkten är på plats och så länge den är väl fungerande. Tiden innan innefattar dock många parter med ansvar för olika delar i förfarandet.
Inledningsvis finns en initiativtagare, Exploateringskontoret. De tillhör Stockholms stad som är delaktiga i beslut kring bygglov. Hammarby Sjöstad är ett av Stockholms stora
markexploaterings- och byggverksamhetsprojekt, därav tillhandahålls ärendet under kategorin “Stora projekt”. (Stockholms stad, 2017) Efter uppförandefasen är de involverade vid
eventuella påkopplingar till befintlig terminal eller större utbyggnad av anläggningen (Svensson, 2017).
Vid samma tidpunkt som Exploateringskontoret beställer ett sopsugssystem upphandlas mark för exploatering av byggherrar. Vid upphandling av mark följer ett exploateringsavtal som innefattar krav ställda på vad marken ska eller får bebyggas med. I exploateringsavtalet för Hammarby Sjöstad finns tydliga krav på ett inträdande i en samfällighetsförening, för samtliga byggherrar. Denna samfällighetsförening har till syfte att sköta sopsugen.
(Exploateringsavtal, 2004) Antal byggherrar som enligt exploateringsavtal måste ingå i en samfällighetsförening återfinns i Bilaga 5. Inträdesavgift betalas av byggherrarna vilket i sin tur gör beställaren betalningsneutral. Efter uppförandet av bostäder väljer vissa byggherrar att förvalta fastigheterna medan andra säljer vidare till nya fastighetsägare. BRF och
fastighetsägarna bildar i sin tur den kravställda samfällighetsföreningen. (Lantmäteriet, u.å.; Svensson, 2017)
2. Teknisk bakgrund
Detta kapitel redovisar de grundläggande förutsättningar som finns i Hammarby Sjöstad, centrala funktioner och tidigare insatser.
2.1 Envac i Hammarby Sjöstad
År 2000 påbörjades installationen av den första mobila sopsugen i Hammarby Sjöstad. Sedan dess har utbyggnaden av sopsugssystemet pågått. År 2005 gick man över till att bygga
stationära sopsugar av den enkla anledningen att man önskade undvika störande trafik i form av sopbilar som tömmer de mobila sopsugssystemen i miljöer där människor vistas. (Envac, 2017a)
Envac jobbar efter fyra strategiska mål, illustrerade i Figur 4, där ett av de mer framträdande är “Best Environmental Performance”. De jobbar med att förbättra matavfallskvaliteten i anläggningarna för att bevisa att Envacs avfallssystem är det miljömässigt bästa alternativet.
Figur 4. Envacs fyra strategiska mål (Svensson, 2017)
Idag har de levererat produkten och har via serviceavtal med samfälligheten i Södra Hammarbyhamnen, tillika delägarna, ansvar för drift och underhåll av den stationära sopsugen. I detta serviceavtal ingår att övervaka systemen, göra servicebesök ett
lägsta kostnad och bästa kvalitet. Bäst kvalitet uppnås då eftersugstiden är lång alternativt att hastigheten är hög, vilket i båda fallen innebär en högre energiförbrukning och därmed även en högre kostnad för samfälligheten. Avvägningen handlar om att optimera eftersugstiden samt hastigheten för att få en låg elprisåtgång samtidigt som renheten i fraktionerna ska hålla en duglig nivå. (Svensson, 2017)
2.2 Stationär sopsug
Stationära sopsugen är ett slutet avfallssystemet som töms med hjälp av ett automatiskt kontrollsystem beläget i en terminalbyggnad placerad i ytterområdet, se Figur 6. Under marken slingrar sig ett rörsystem som förbinder sopkärlens inkast med terminalen. Kontrollsystemet känner således av när kärlet är i behov av tömning och sätter då igång processen med att bygga upp ett undertryck i rörsystemet. (Envac, 2017c)
När det kommer till hantering av olika fraktioner använder sig den stationära sopsugen av ett rör för samtliga fraktioner, däremot har varje fraktion specifikt inkast, container samt
lagringsventil (Envac, 2017d).
Inkast för mat- och restavfall finns placerade synligt medan de övriga utsorteringsfraktionerna återfinns i miljörum. Dessa ligger glesare med motiveringen att inkast för mat- och restavfall står för de stora mängderna som produceras dagligen medan de övriga som återfinns i
miljörum eller på återvinningsstationer står för en mindre mängd. I Södra Hammarbyhamnen finns miljörum innanför en dörr på innergården medan inkasten sitter jämsides med denna dörr. Syftet är att man i förbifarten ska kunna kasta in soporna när man passerar. (Svensson, 2017)
2.3 Tidigare åtgärder i Hammarby Sjöstad
2.3.1 Bra kvalitet på matavfall i vakuumsystem
Perioden år 2007-2009 utförde Stockholms stad tillsammans med Envac ett projekt i Hammarby Sjöstad. Målet var att motbevisa uppfattningen om att konceptet med mobil sopsug inte var pedagogiskt då brukaren inte ser vart det kastade avfallet tar vägen. Detta i kombination med att Stockholms stad ville öka kvaliteten på utsorteringen av matavfallet i den befintliga sopsugsanläggningen. (Maud Dolk, 2010)
Vidtagna åtgärder var av både teknisk och informativ karaktär. Innan testerna påbörjades säkerställdes de tekniska förutsättningarna för en lyckad utsortering. Utöver detta försågs vissa inkast avsedda för matavfall med lås, anledningen till detta var att slippa övrigt avfall i dessa inkast. (Maud Dolk, 2010)
Inför varje plocktest lades det till ytterligare en informationsåtgärd. Informationen handlade inledningsvis om att kvalitetstester gjorts samt resultatet av denna kontroll.
Uppföljningsinformationen utvecklades till att bli individuell feedback för respektive inkast. Efter denna insats visade plocktest god kvalitet på samtliga inkast. (Maud Dolk, 2010)
Resultatet från projektet visade att effektiva åtgärder bestod av att ha lås på
matavfallsinkasten, att avhämtning av nya påsar fanns tillgängliga nära brukaren samt olika begräsningar av inkasthålen. Utöver detta så visade projektet också på vikten av att ha uppdaterad information med kontinuerlig återkoppling till de boende om hur bra den tidigare utsortering varit för att ge positiv effekt. Informationen placerades ovanför inkasten. (Maud Dolk, 2010)
Figur 5. Information ovanför inkast för matavfall i Hammarby Sjöstad. Foto: Dana El Malla (2017)
Vad man 7 år efter avslutad insats kan se är att de tekniska förbättringarna består men att informationsuppföljningen inte gör det. Man kan också se att såväl renheten som mängden utsorterat matavfall har minskat sedan avslutat projekt. (Svensson, 2017)
2.4 Tillgänglighet av papperspåsar
Vid utsortering av matavfall i Södra Hammarbyhamnen krävs att avfallet samlas i en brun papperspåse innan det kastas i sopsugen. I samtliga delar av Hammarby Sjöstad, där Södra Hammarbyhamnen ingår, och övriga delar av Stockholms kommun ansvarar SVAB för distribueringen av matavfallspåsarna. Dock avser det distribueringen till samfälligheten alternativt fastighetsägarna som äger sopsugen. Dessa parter har i sin tur ett avtal med ICA Supermarket Sjöstaden och/eller GlashusEtt för att därigenom kunna göra matavfallspåsarna tillgängliga för de boende. (Svensson, 2017)
ICA Supermarket Sjöstaden, beläget på Hammarby Allé 49, där de boende med längst
avstånden till påsarnas är bosatta cirka 300 meter ifrån upphämtningsplatsen. För boende med längre gångavstånd finns det möjlighet att hämta nya papperspåsar på SVAB:s
miljöinformationscenter, GlashusEtt, på Lugnets Allé 39. (Svensson, 2017; ICA Supermarket Sjöstaden, u.å.; SVAB, 2015b)
ICA Supermarket Sjöstaden har öppet 07-22 samtliga dagar i veckan med reservation för att dessa kan variera under stora högtider. (ICA Supermarket Sjöstaden, u.å.) GlashusEtts öppettider varierar betydligt mer vilket illustreras i Tabell 1.
Tabell 1. Öppettider, GlashusEtt (SVAB, 2017)
Veckodag: Öppnar: Stänger:
Måndag-tisdag 09:00 17:00
Onsdag 13:00 17:00
Torsdag 09:00 17:00
Fredag 09:00 16:30
Lördag-söndag Stängt hela dagen Stängt hela dagen
3. Metod
Kapitlet som följer beskriver de vetenskapliga metoder samt avgränsningar som gjorts i denna studie. Detta för att möjliggöra en kritisk bedömning av uppkommit resultat, presenterat i kapitel 4.
3.1 Avgränsningar
Som nämnts kommer studien begränsas till att enbart behandla matavfall från hushållen. Detta anses vara av största vikt då det är denna grupp som står för den betydande delen av
producerat matavfall.
miljömässiga fördelar än att förbättra förutsättningarna och metoder för återvinning. (Naturvårdsverket, 2017a; Steg & Vlek, 2008) Uppkomsten av avfall kan inte i alla lägen förebyggas. Därav krävs det strategier för hantering av det avfall som inte kan förebyggas. Utsortering av matavfall rör de tre sista stegen i avfallshierarkin. Restavfall räknas till det lägsta steget medan utsortering av matavfall faller under materialåtervinning/energiutvinning, se Figur 2. Då denna rapport behandlar sopsugssystem berörs endast de tre lägsta stegen i EU:s avfallshierarki.
Ytterligare avgränsningar har gjorts för att minska arbetets omfång och därmed göra studien genomförbar efter givna förutsättningar. Geografiska avgränsningar har således gjorts och studien kommer därav enbart att behandla ett specifikt område tillhörande Hammarby Sjöstad, kallat Södra Hammarbyhamnen. Detta geografiska område illustreras i Figur 6, där den röda linjen representerar uppsatt geografisk systemgräns samt att streckade linjer indikerar, en vid tiden för kartans upprättande, projekterad rörsträcka. Då kartan är upprättad innan allt var färdigställt och en ny karta ej upprättats efter färdigställandet bör poängteras att avvikelser kan förekomma.
Figur 6. Området innanför den röda linjen illustrerar undersökt område, ursprunglig karta är hämtad från Svensson (2017).
systemgränsen och därav har studien avgränsats till att enbart behandla stationära sopsugar tillhandahållna av Envac.
Aktörskarten illustrerad i Figur 3 omfattar många parter, denna studie kommer dock
begränsas och sålunda inte behandla alla dessa. Då fokus ligger på rådande situation i Södra Hammarbyhamnen kommer exploateringsnämnden, exploateringskontoret, byggherrar, fastighetsägare och förvaltare inte beröras på ett djupare plan. BRF kommer delvis behandlas då de fungerar som en länk mellan samfälligheten och de boende i området vilket innebär att de är en avgörande part i förmedlingen av information. De parter som behandlas är SVAB, Envac, samfälligheten och brukarna av produkten.
3.2 Enkätstudie – Boenden i Södra Hammarbyhamnen
En enkätstudie har utförts för att fånga målgruppens attityd kring hinder och faktorer som påverkar individens utsortering av matavfall. Enkätstudien har också undersökt hur god boendes faktiska kunskap kring utsortering är. Enkätens utformning har noga studerats och utformats så att risken för ledande frågor har reducerats. Även fasta svarsalternativ har använts i alla frågor undantaget fråga 9, se Bilaga 1, då dessa vanligtvis är enklare för respondenten att besvara samt enklare att analysera (Jakobsson & Westergren, 2005).
Innan den slutgiltiga enkätstudien påbörjades utfördes en pilotstudie, där en grupp om 10 KTH-studenter ombads besvara utformad enkät. Enligt Jakobsson och Westergren (2005) ska detta vara ett effektivt sätt att upptäcka önskvärda förbättringar.
3.3 Intervjustudie – Utvalda aktörer
För att säkerställa data tillämpas en kvalitativ metod, intervjustudie. Intervjuer har genomförts då detta ger en fördjupad inblick i respondentens resonemang i frågan, har en hög
Likt i enkätstudien utfördes även en pilotstudie, av intervjufrågorna, avsikten var även denna gång att få frågor och utformning reviderad. Denna gång utfördes pilotstudien av 5 studenter från KTH.
I denna studie har typen personliga intervjuer av semistrukturerad form använts. För att undvika utrymme för feltolkningar har frågor som kan besvaras med ja eller nej samt ledande frågor undvikits. Innan samtliga intervjuer fick respondenten information om syftet, att
intervjun var konfidentiell, tidsåtgången samt att intervjun hade till avsikt att analyseras för att sedan ligga till grund för en resultatdel i denna studie. Frågorna som ställdes, var anpassade efter respektive respondents kunskapsområde. Data spelades in, med godkännande,
bearbetades och analyserades därefter. Då intervjuformen var semistrukturerad har en
kvalitativ analys utförts på de reducerade materialet. Intervjuunderlaget återfinns i Bilaga 2-4.
3.3.1 Presentation av respondenter
Urvalet för den semistrukturerade intervjustudien har med omsorg valts ut till fyra personer. Dessa nyckelpersoner har olika bakgrund och ställning i den rådande situationen. Anledning till val av respondenter redogörs tydligt nedan under respektive organisation. I Tabell 2 redovisas respondenter och avtalad intervjutid.
Ur ett kritiskt perspektiv hade intervjuer med fastighetsägare varit önskvärt då dessa utgör en stor del av kommunikationen mellan boende, förvaltare och SVAB samt är delägare i
Tabell 2. Presentation av respondenter.
Respondent Organisation Titel Plats för intervju Tidpunkt för
intervju
Ida Svensson Envac Scandinavia AB Business area Manager Hammarby Fabriksväg 65, Envacs kontor 17 maj 2017
Mattias Widell Envac Scandinavia AB Director of Marketing and Product Management Hammarby Fabriksväg 65, Envacs kontor 17 maj 2017 Marita
Söderqvist SVAB Projektchef
Bryggerivägen 10,
SVAB:s kontor 29 maj 2017 Hans Carlsson
Samfällighets-föreningen Styrelsemedlem
Sjöfartsgatan 1,
Föreninglokal 19 maj 2017 Envac – För att få en bättre förståelse för produkten och dess ämnade syfte samt potential
intervjuades Ida Svensson & Mattias Widell på Envac Scandinavia AB. Det ställdes tekniska frågor kring produkten, Envacs nuvarande medverkan i Hammarby Sjöstad och hur
ansvarsfördelningen för avfallshanteringen ser ut. Vidare undersöktes hur de arbetar med att skapa incitament för ökad matavfallssortering och eventuella svårigheter vid insamlingen av matavfall.
Samfällighetsföreningen – Nästa person som intervjuades var Hans Carlsson. Carlsson är
boende i det aktuella området tillika styrelsemedlem i Samfällighetsföreningen vars uppgift är att sköta den stationära sopsugen. Utvald boende är insatt i ämnet och har delvis varit
SVAB – Eftersom SVAB förser fastighetsägarna med information om avfallshantering så
intervjuades Marita Söderqvist i egenskap av projektchef på SVAB. Frågor ställdes angående hur de medverkar i främjandet av miljömässig avfallshantering, upplevda förhållanden, tidigare erfarenheter av uppföljning och projektinsatser rörande avfallshanteringen.
4. Resultat
Kapitel 4 innefattar en sammanställning av utförd enkätstudie. Detta medför att kvantitativ data kommer redovisas. Kapitlet kommer även presentera kvalitativa data härstammande från genomförd intervjustudie av semistrukturerad karaktär.
4.1 Erhållet resultat av enkätstudie
I detta avsnitt presenteras samanställda data från de viktigaste resultaten erhållna i genomförd enkätstudie. Övriga resultat återfinns i Bilaga 6. Presentation av de resultat av störst vikt, sett till studiens syfte, sker i form av cirkeldiagram. Dessa diagram illustreras i Figur 7 till och med Figur 9. Avslutningsvis kommer en kort sammanställning av iakttagna korrelationer att redovisas i löpandetext.
27,3%
72,7%
6b. Vad anser du om papperspåsarnas tillgänglighet?
Den är dålig då påsarna ofta är slut Den är god
Påsarna är för långt bort från din bostad
Figur 8 . Sammanställning av samtliga resultat från fråga 11 erhållna i enkätstudien, se Bilaga 1.
Figur 9. Sammanställning av samtliga resultat från fråga 12 erhållna i enkätstudien, se Bilaga 1. 18,2%
27,3% 54,5%
11. Hur ofta sorterar du matavfall?
Jag sorterar enbart då jag har gott om tid
Jag sorterar alltid, oavsett om jag är stressad eller då det innebär extra ansträngning Jag sorterar enbart om det är enkelt och inte innebär någon extra ansträngning Jag sorterar aldrig mitt matavfall
18,2%
72,7% 9,1%
12. Om en tävling gällande mängden slängt matavfall mellan bostadshusen skulle utformas. Skulle det öka din motivation till sortering av matavfall?
Det kanske skulle öka min motivation Ja, det skulle öka min motivation
Nedan redovisas de samband som iakttagits i utförd enkätstudie. Bland annat iakttogs korrelation mellan var de boende förväntades hämta påsar avsedda för matavfall och hur de upplevde påsarnas tillgänglighet. Av de boende som förväntades hämta sina påsar i
GlashusEtt upplevdes denna tillgänglighet låg då det avståndsmässigt upplevs för långt från respondentens bostad. Detta var en uppfattning som delades med de respondenter som
förväntades hämta sina påsar på ICA Supermarket Sjöstaden. 4 av 6 personer som hämtar sina påsar på GlashusEtt och 4 av 5 som hämtar sina påsar på ICA Supermarket Sjöstaden
upplever att det är för långt till upphämtningsplatsen.
Resultatet av fråga 3, se Bilaga 1, påvisade att 4 av 6 som angivit att de känner till det nationella målet också angav att de utsorterar sitt matavfall varannan gång, 1 som utsorterar varje gång och till sist 1 som utsorterar sitt matavfall mindre än varannan gång. Av de som istället svarat att de har hört talas om det nationella målet men saknar vetskap om dess innebörd var det två stycken som uppgav att de sorterar ut sitt matavfall mindre än varannan gång och en uppgav att detta gjordes varannan gång. Det var två stycken respondenter som aldrig hört talas om det nationella målet och frekvensen på utsorteringen av matavfallet såg i dessa fall ut som så att en av dem sorterade varannan gång medan den andra sorterade mindre än varannan gång.
4.2 Erhållet resultat av intervjustudie
Samtliga intervjuer tillhörande genomförd intervjustudie har haft samma strukturuppbyggnad och har genomförts på samma sätt, om än med formuleringsskillnader. Vissa frågor har även bytts ut för att bättre passa in på respondentens roll i ansvarsfördelningen. Erhållna resultat har delats in i avsnitt likt redovisat i metod.
4.2.1 Ansvarsfördelning
”Lite för komplex för människor att förstå och gynnar inte helheten. Det saknas någon som ser helheten och tar ansvar fullt ut”
(Svensson & Widell, 2017).
Carlsson (2017) var skeptisk till att det fysiskt går att lösa fördelningen på något annat sätt än hur man har löst det idag. Söderqvist (2017) uttryckte att hon inte kan uttala sig i frågan mer än att problematiken som berör dem vilket kunde begränsas till samfällighetsföreningens styrelse. Då dessa representanter byts ut relativt ofta leder det till att den samlade kunskapen som styrelsen besitter varierar under tidsperioder. SVAB:s engagemang i just Hammarby Sjöstads sopsugsverksamhet är ytligt och inte specifikt anpassad för området, vilket framgick under intervjun med Söderqvist (2017). SVAB jobbar mer generellt med
informationsspridning till fastighetsägare, verksamheter, villaägare etc.
Detta leder till att upprepningar av information krävs i alla led (Söderqvist, 2017). Intresset och kunskapen om sopsug och avfallshantering i allmänhet kan variera kraftigt. Den upplevda problematiken var dock inget som betonades, utan berördes snarare i form av att det finns utrymme till förbättring.
Samfälligheten som ansvarar för sopsugen motiverar användande genom att trycka på de ekonomiska fördelar som finns (Carlsson, 2017). Svensson & Widell (2017) upplever att kostnadsaspekten tar överhand i förmedlingen av information som syftar till att förändra beteendet hos de boende. Carlsson (2017) menade istället att ”plånboksmotivering” är det som i situationen är de mest effektiva.
”Kostnadsbesparingen är det enda som är effektivt. Vad som slutligen hamnar i plånboken är det som är intressant”
(Carlsson, 2017).
Sammantaget lägger båda parter stor vikt vid att använda information av allmänt slag och inte specifikt anpassat till områdets boende. Det bör dock understrykas att dessa parters
information i första hand går till fastighetsägare, som i sin tur ska förmedla vidare till boende. Hur dessa vill utforma informationen som förs vidare är upp till varje fastighetsägare
(Carlsson, 2017).
4.2.2 Tillgänglighet
Till Carlsson (2017) ställdes frågor kring påsarnas tillgänglighet och hur distribueringen av dessa ser ut, då enkätresultaten indikerat att boende anser att dagens distribuering inte är helt problemfri. Detta var däremot en uppfattning som inte delades av Carlsson (2017). Han nämnde dock att det under vintertid händer att låset på matinkasten fryser. Carlsson (2017) uppger att det inte är ett vanligt förekommande problem men att det händer några gånger årligen.
SVAB är ansvariga för distribueringen till fastighetsägarna, därför ställdes frågan till Söderqvist (2017) om hur denna arbetsfördelning ser ut. Svaret var att distribueringen ser olika ut från fall till fall och till stor del beror på fastighetsägarna. Då man i Hammarby
4.2.3 Motivationsfaktorer
Uppfattningen kring frågor angående huruvida de boende flyttat till Hammarby Sjöstad på grund av miljöprofileringen eller inte var likt frågan om ansvarsfördelningen, väldigt snarlik mellan de tillfrågade parterna. Svensson & Widell (2017) upplevde att en flytt till området inledningsvis kan ha haft koppling till miljöprofileringen men att det idag snarare har med socioekonomisk status vilka som väljer att bosätta sig där. Carlsson (2017) uttryckte att han var övertygad om att flytten till stadsdelen inte hade med miljöprofileringen att göra. De var dock helt eniga om att det tydliga miljöfokus som stadsdelen besitter kan ha genererat både ett ökat intresse och en större medvetenhet om miljömässig hållbarhet. Utöver avfallshanteringen är det många delar i boendet som har ett bakomliggande miljötänk och syfte. Exempelvis har de i Carlssons (2017) förening installerat värmeåtervinning och varmvattenmätare i
lägenheterna.
I och med att det i enkätstudien ställdes en fråga angående om en tävling är något som skulle motivera de boende till att sortera bättre, undersöktes intresset samt förutsättningar för detta i intervjun med Söderqvist (2017). Söderqvist ställdes sig positiv gentemot ett sådant
incitament. Hon nämnde även att denna strategi, för att öka utsorteringen, är en beprövad metod som visat sig effektiv. I dagsläget finns det en kommunsomspännande sådan i Stockholm, SM i matavfall vilket givit goda resultat och något som kanske skulle kunna implementerats på lokal nivå i Södra Hammarbyhamnen, för att på så vis genomföra
förändringen så att det på bästa sätt kan tas emot av boende. Resterande parter ställdes samma fråga och även de var öppna för förslaget. (Carlsson, 2017; Svensson & Widell, 2017;
Söderqvist, 2017)
Carlsson (2017) ställdes en liknande fråga om hur de bär sig åt för att skapa incitament till att utsortera matavfall. Det framgick då att en punktinsats i form av ett hembesök görs hos nyinflyttade i den BRF där Carlsson bor men att detta inte är något som görs av
Förslag om att upprepa detta hembesök eller alternativa lösningar om hur återkoppling till de boende kan se ut diskuterades under intervjun med såväl Carlsson (2017) som Söderqvist (2017). Från intervjun med Carlsson (2017) framgick det att de gårdsfester som hölls två gånger årligen var välbesökta och att det under dessa tillfällen skulle kunna ske en
demonstrering av hur utsorteringen ska gå till. Då frågan diskuterades med Söderqvist (2017), för att fånga SVAB:s attityd till en sådan tillställning, uttrycktes en positiv inställning till detta. Det poängterades dock att de inte kan hålla i utformandet av en sådan eller liknande tillställningen, men mer än gärna bidrar med sin expertis och finns behjälpliga för genomgång och/eller finns på plats som en informationskälla.
5. Analys och diskussion
Rapporten syftar till att undersöka vilka handlingar som hur man uppnår goda resultat när det kommer till en ökad utsortering av matavfall och hur man i förlängningen får dessa bestående, där Södra Hammarbyhamnen varit centralt. I detta kapitel diskuteras och
analyseras de resultat som erhölls samt att tydliga kopplingar till presenterat underlag görs.
5.1 Hinder
Nedan har lokaliserade hinder brutits ner och redovisas i tre olika delavsnitt.
5.1.1 Ansvarsfördelning
Som redovisats i resultatet finns det många parter inblandade, alla med olika ansvarsområden och olika grad av beslutanderätt. Att aktörerna är många och leden långa framgår av
aktörskartan, se Figur 3. Av den att döma finns tydligt strukturerade kommunikations- och avtalsvägar mellan dessa aktörer. I intervjustudien framgick det dock att den tillsynes ordnade strukturen i verkligheten inte efterlevs. Utifrån samtliga intervjuer kunde en ny aktörskarta skapas, illustrerad i Figur 10, som visade på en ansvarsfördelning som emellertid upplevdes betydligt mycket mer svårtolkad och spretig.
enkätstudien var samtliga parter var överens om att tävlingar eller liknade incitament skulle kunna få en positiv effekt för utsorteringsfrekvensen. Men eftersom ansvarsfördelningen är otydlig så är ett sådant projekt svårt att driva igenom. Utan tydligt uppsatta mål och visioner för hur detta ska skötas blir troligen vägen mot en ökad utsortering krokig och
svårframkomlig. Det kan blir svårt att få alla att jobba för samma sak.
Det som kan hända är att varje aktör istället drivs av sin egen organisations mål och visioner, exempelvis att gå med vinst, vilka inte nödvändigtvis bygger på att främja en ökad
utsortering. I förlängningen skulle detta kunna leda till nya hinder för avfallssorteringen. För att exemplifiera, Samfälligheten som bestämmer över sopsugen vill minska sina kostnader och beslutar därmed att sänka sughastigheten. När hastigheten sänks så ökar risken att nya problem uppstår i form av stopp i driften. Ett tekniskt hinder har således uppkommit på grund av att aktören inte styrts av målet att uppnå en ökad utsortering utan kortsiktig ekonomisk vinst.
Vidare kan den bristande strukturen också vara en orsak till att den information som idag distribueras till dem boende i intervjustudien uppgavs vara allmän och oriktad. SVAB utformar information och distribuerar denna till fastighetsägarna, själva eller med hjälp av andra parter. Problematiken kan då ligga i att en struktur för ombearbetning och anpassning av informationen saknas. Fastighetsägarna, som oftast är den part som levererar
informationen till de boende, saknar troligtvis rutiner och kunskap om vikten av att anpassa informationen till den specifika målgruppen.
Beslut om att utforma informationsinsatser efter förutsättningarna som ges i ett specifikt område ersätts således med standardiserade utformningar som ska passa den breda massan. Det går emot strategin som Steg & Vlek (2008) och Wester (2017) hävdar är mest
5.1.2 Tillgänglighet
Av erhållet resultat från enkätstudien kan det konstateras att inkastens placering inte uppfattas som något hinder utan inställningen tolkas i Södra Hammarbyhamnen vara neutral. Detta resultat tyder på att det finns andra faktorer som eventuellt kan ha större inverkan än vad nuvarande placering av inkasten har.
Vidare uppgav respondenterna i enkätstudien att det finns ett visst missnöje gällande påsarnas tillgänglighet, då dessa uppgavs ligga för långt ifrån bostaden. Med stöd från tidigare
rapporter, Gröna påsen samt Bra kvalitet på matavfall i vakuumsystem, kan det konstateras att distributionen av matavfallspåsar kan vara en avgörande strukturell faktor till om individen väljer att utsortera sitt matavfall eller ej. Denna faktor bör belysas då 6 av 11 respondenter svarade ”Jag sorterar enbart om det är enkelt och inte innebär någon extra ansträngning” och 2 av 11 svarade “Jag sorterar enbart då jag har gott om tid” då frågan om respondentens utsorteringsfrekvens ställdes. Risken är således stor att de boende väljer att inte utsortera sitt matavfall om de upplevs krångligt eller tidsödande. Ett resonemang som styrks av Steg & Vleks (2008) begrepp ”costs and benefits”. Det vill säga att orsaken till den bristfälliga
distributionen av påsar medför att brukaren upplever att ”the costs” överväger ”the benefits”.
Under intervjun med Carlsson (2017) framkom det att låset, på matavfallsinkasten, under vintertid kan frysa. Carlsson uppger att det inte är ett vanligt förekommande problem men att det händer några gånger årligen. Detta uppfattas kanske inte vid första anblick som något större problem. Men i analysen av mänskligt beteende framkom det att vid tekniskt hinder likt detta har människan en tendens att gå tillbaka till gamla vanemönster, risken är då att man slänger matavfallet i inkastet för hushållssopor då dessa ej är försedda med lås.
Genom att analysera GlashusEtts öppettider tillsammans med vetskapen om de boende i områdets medelålder samt snittinkomst kan antaganden göras att dessa öppettider inte är speciellt praktiska eller fördelaktiga för de boende och dess utsortering av matavfall.
förutsätter att man någon gång i månaden antingen börjar senare, slutar tidigare alternativt har någon som hjälper till med att hämta påsar. Det ställer också krav på att de platsmässiga förutsättningarna i hemmet är bra för att kunna lagra påsarna. Den begränsade tillgängligheten kan således antas vara en faktor som bidrar till en låg utsortering av matavfall.
Nämnvärt är att det i enkätstudien framkom att boende upplevde påsarnas tillgänglighet dålig även av de som uppges hämta påsar på ICA Supermarket Sjöstaden. Detta trots ICAs tillsynes nästintill heltäckande öppettider samt dess placering. Alltså upplevs tillgängligheten som ett problem trots goda öppettider och det faktum att de finns att hämta på en plats som de flesta boende förmodligen passerar dagligen. Det som dock bör poängteras är att det inte fanns något alternativ som kunde fånga upp respondentens attityd angående öppettider eller
liknande utan det som framgick var enbart att de boende upplevde avståndet som ett problem. Resonemangen kring att den upplevt dåliga tillgängligheten till viss del kan ha med
öppettiderna att göra har således inte direkt stöd i erhållet resultat.
5.1.3 Motivationsfaktorer
För att initiera en beteendeförändring krävs likt beskrivet i bakgrunden att personen ska anse resultatet av den förändrade handlingen som tillräckligt bra (Steg & Vlek, 2008). Det är möjligt att kostnadsbesparingen ger denna effekt hos BRF:s styrelse, fastighetsägarna och dess omnejd. Men av den rådande situationen att döma, verkar kostnadsbesparingen inte vara en tillräckligt god motivationsfaktor för de boende i området. Pengar är något som berör alla individer mer eller mindre, därav är det en god tanke och många gånger tacksamt att använda pengar som motivationsfaktor. Man kan däremot ställa sig frågan om pengar alltid är den bästa motivationsfaktor i alla led?
Ur intervjustudien framgick att både Carlsson (2017) och representanterna för Envac,
Svensson & Widell (2017), upplever individerna som mer miljömedvetna efter att ha flyttat in i Södra Hammarbyhamnen. Deras uppfattning bestyrker indikationen, uppkommen i
bakgrunden, om att boende i Södra Hammarbyhamnen är mer mottagliga för miljömässiga incitament än vad gemeneman är. Genom undersökningar av området har det
med nästan det dubbla (Hitta.se, 2017; Valmyndigheten, 2014b; Valmyndigheten, 2014c). Sammantaget kan de boende i detta område därför tros motiveras mer av andra faktorer än bara de ekonomiska, såsom till exempel enkelhet men framförallt kanske miljömässiga faktorer.
Informationsbladet som illustreras i Figur 5 hålls kortfattat vilket enligt försöket Gröna påsen tas emot bättre av brukarna. Däremot tolkas formuleringen försumma det personliga
incitamentet och informationen kan då förlora sitt syfte. Då utsorteringen endast uppges vara för att hjälpa Stockholms stad och saknar anknytning till den personliga vinning som en utsortering ger. Enligt Geller & Lehman (2004) är den personlig vinningen viktig att betona vid informationsinsatser som inte kompletteras med annan typ av åtgärd. Även Wester (2017) menar att detta är viktigt då steget från information till handling förkortas om stark
anknytning till de egna agerande samt att den personliga vinningen tydliggörs.
5.2 Varför fås inte bestående goda resultat?
Informationssatsningar görs ofta i omgångar via punktinsatser, såsom i fallet med försöket
Gröna påsen och projektet Bra kvalitet på matavfall i vakuumsystem. Dessa insatser
resulterade i stora förbättringar under projektens genomförande och ett antal månader därefter. Vad som dock noterats som gemensamt för de båda fallen är att tiden utan
information påverkat individen att återgå till sina vanor. Ju längre tiden går efter insatsen ju mer benägen blir brukaren att förtränga handlandet och återgå till att inte utsortera sitt matavfall. Frågan väcks således om vad som orsakar nedgången av mängden utsorterat matavfall.
Detta kan grunda sig i en mängd olika orsaker. En av dessa skulle kunna vara att människor flyttar, vilket innebär att kunskapen området mottog vid punktinsatsen inte längre finns kvar i samma utsträckning. Åtgärder under en begränsad period skapar något som kan benämnas som personifierad kunskap, det vill säga kunskap knuten till individen. Vidare innebär detta att när individerna flyttar, försvinner också kunskapen. Kunskap och information som
En annan orsak till att man efter en tid kan se att utsorteringsfrekvensen åter sjunker, till vad den varit innan punktinsatsen, kan vara att en vana aldrig hunnit skapas under dessa
tidsbegränsade insatser. Det blir snarare en fråga om att skapa kunskap och handlar alltså sällan om att insatserna har en förmåga att förändra ett invant beteende och således skapa ett bestående resultat. Det bevisar återigen vikten av att låta informationen ske kontinuerligt vilket också poängteras av Steg & Vlek (2008).
Detta skulle följaktligen innebära att mer kraft bör läggs på kontinuitet. Punktinsatser visar sig vara ett effektivt sätt att skapa kunskap men kunskap skapar inte vanor som beskrivits under kapitlet om förändringsbenägenhet. Individen måste kunna sammankoppla sitt handlande med den, i det här fallet, miljömässiga vinsten. Det handlar således inte enbart om ett tidsmässigt perspektiv.
I resultatet av fråga 3, ställd i enkätstudien Bilaga 1, kan man se att samtliga som uppgivit okunskap angående nationella målet även uppgivit att de inte utsorterar sitt matavfall om det innebär extra ansträngning eller då respondenten är stressad. Det framkom dock att detta även gäller 50 % av de som har kunskap om det nationella målet. Frågan väcks således återigen om hur mycket kunskap verkligen påverkar utsorteringen av matavfallet. Det går att fundera kring om människors kunskap verkligen påverkar. I försöket Gröna påsen uppgav 93 % att de fått kunskap och kommer fortsätt att sortera matavfallet efter avslutat försök. Trots vilja och kunskap sjönk siffran markant. Från detta skulle man kunna konstatera att det troligen krävs mer än generell och allmän information för att skapa bestående resultat.
5.3 Förslag på åtgärder
Detta avsnitt följer samma struktur som den som behandlar lokaliserade hinder för att tydligt redogöra diskussionen rörande förslagna åtgärder.
5.3.1 Ansvarsfördelning
huvudsyfte är att se det långsiktigt bästa lösningarna för avfallshanteringen och då indirekt upplevelsen av stadsdelen. Organet bör till skillnad från samfällighetsföreningen ha en bestämd bakomliggande kunskap om avfallshantering. Förslagsvis bör detta övergripande organ verka i en stadsdel och tillsammans med andra stadsdelars övergripande organ utgöra en del av en arbetsgrupp underordnade SVAB.
5.3.2 Tillgänglighet
Då lathet, tidsåtgång och enkelhet i enkätstudien, Gröna påsen och Bra kvalitet på matavfall i
vakuumsystem alla visade sig vara bland de största faktorerna till att man inte utsorterar sitt
matavfall tros även synen på tillgängligheten grunda sig i detta. Om upphämtningsplatsen för påsarna istället skulle flyttas så att de boende kan hämta dem i trapphuset skulle många anledningar till att inte utsortera matavfall försvinna. Det kommer då göra det lättare att uppnå målet samt att en mer lättillgänglig placering även kommer innebära att ansträngningen inte kommer kosta mer energi än vad den miljömässiga vinsten upplevs ge. Allt detta är sådan som enligt Steg & Vlek (2008) kan påverka initieringen av en ny vana mycket positivt. Dock kan en sådan placering medföra att det blir svårare att hålla koll på när påsarna behöver fyllas på. Att påsarna tar slut kan då innebära att ett nytt strukturellt hinder skapats och således hotar initieringen av den nya vana. Detta skulle då innebära att ett nytt strukturellt hinder har
skapats när syftet var att reducera ett annat.
5.3.3 Motivationsfaktorer
Det uppdagas att motivationsfaktorerna bör fokusera mer på de miljömässiga fördelar snarare än de kostnadsmässiga i Södra Hammarbyhamnen. Denna motivationsfaktor kan med fördel användas i praktiken genom en tävling. Områdets inställning till detta undersöktes via enkäten som vid sammanställning visade sig vara positiv. Denna form av lekfulla sätt att presentera information på kan således motivera individen att förbättra sitt resultat, i detta fall öka mängden utsorterat matavfall. Det innebär dock en svår avvägning mellan vinstpris och tävlingens egentliga syfte vilket också påpekas av Steg & Vlek (2008). Det ursprungliga syftet med tävlingen riskerar att falla i skuggan av viljan att vinna tävlingen. Man vill vinna för vinnandets skulle och inte för den miljömässiga vinningen. Vikten av att utforma
tävlingen på rätt sätt är därmed väldigt stor, den vinst som tävlingen medför bör ha en tydlig koppling till det ursprungliga syftet. Exempelvis skulle vinsten kunna vara ett busskort avsett för biogasbussar, innehållande de antal resor som utsorteringen givit upphov till.
Återkoppling på utsortering är något som saknas i Södra Hammarbyhamnen, vilket har identifierats som en möjlig orsak till den låga utsorteringsgraden. Införande av detta skulle kunna ske i form av personliga utskick i vykortsform, något som i försöket med Gröna påsen visade sig vara väldigt uppskattat. Vikt bör då läggas vid att på ett kort och koncist sätt redogöra för de boende vad deras handlingar lett till, detta går även i linje med vad Geller & Lehman (2004) menar kan motivera en fortsatt beteendeförändring. Exempelvis ett utskick där information om de boendes utsortering ställt i förhållande till biogasbränslet till stadens biogasbussar. Det måste således tydligt framgå vad ditt sorterade bananskal medför för miljömässig vinning.
5.3.4 Bestående resultat
Problemen med den personifierade kunskapen som följer av punktinsatser skulle möjligtvis kunna undvikas genom att på ett eller annat sätt kodifiera kunskapen, det vill säga
överlämnar ett startpaket, innehållande information om allt som rör matinsamlingen. Informationen blir således överförd per automatik och ökar chansen att kunskapen förblir inom BRF:en.
Negativt med detta skulle dock kunna vara att processen blir för standardiserad och riskerar därmed att ha svårt att anpassa och modifiera informationen efter förändrade omständigheter. Något som eventuellt skulle kunna falla under ansvaret av de övergripande organ som nämnts ovan. I ett begränsat område skulle detta organ kunna ansvara för att uppdatera befintlig samt skapa ny information och kunskap.
Med hänsyn till Steg & Vlek (2008) samt Wester (2017) bör det även finnas en viss
ödmjukhet inför att fysiskt deltagande på något sätt bör ingå för att tillgodose den nyinflyttade med kunskapen. Detta skulle förslagsvis kunna ske i samband med BRF:ens gårdsfester, som enligt Carlsson (2017) har stor uppslutning. Man skulle på dessa kunna bjuda in SVAB som kommer och demonstrerar hur matavfallet bör sorteras och svarar på eventuella frågor rörande detta. Något som SVAB ställdes sig välvilliga till under intervju när ämnet berördes
(Söderqvist, 2017).
5.4 Felkällor
Svarsfrekvens: Då svarsfrekvensen på enkätundersökningen inte motsvarat det förväntade,
bör redovisat resultat behandlas med viss försiktighet då tillförlitligheten är relativt låg. Av över 150 utskickade enkäter erhölls enbart 11 svar, vilket motsvarar en svarsfrekvens på dryga 7 %.
Utformning av enkätstudie: I enkäter finns enbart utrymme att välja ett svarsalternativ samt att möjligheten till att uttrycka övriga åsikter har begränsats.
Avfallskvarnar: Det framgick under arbetets gång att det kan förekomma avfallskvarnar i
bostäderna inom undersökt område. Detta är något som studien inte kunnat ta hänsyn till då det dessa kan installeras utan tillstånd. Således kan antagandet göras att den egentliga
Kontorsfastigheter: Vi har begränsat undersökningen till att enbart omfatta
bostadsfastigheterna inom den geografiska systemgränsen och inte de delar som avser kontorsfastigheter.
6. Slutsats
De största lokaliserade hinder mot att uppnå en ökad utsortering av matavfall i Södra Hammarbyhamnen består primärt av otydlig ansvarsfördelning för driften av
avfallshanteringen, krånglig distribution av avfallspåsar och svårigheter med att få förbättringar att generera bestående förändrat beteende.
För då kunna uppnå goda resultat konstateras att det behöver läggas fokus på att förbättra det tekniska hindret gällande avfallspåsarna genom att eventuellt placera dessa
upphämtningsplatsen närmare de boende. Vidare krävs det ett strukturerat arbete med fokus på insatser med kontinuerlig återkoppling som åsyftar att göra det lättare för dem boende att utsortera sitt matavfall och på så vis uppnå en förändring i deras vanor. När de boende i området upplever det som ”lätt att göra rätt” så är chansen stor att en ökning av utsorterat matavfall kan noteras.
8. Referenser
Muntliga källor
Carlsson, Hans; boende i Södra Hammarbyhamn och styrelsemedlem i Sjöstaden Västra Sopsug Samfällighet SFÖ. 2017. Stockholm, intervju. 19 maj.
Svensson, Ida. 2017. Email 12 maj. < xxxx@envac.se >
Svensson, Ida & Widell Mattias; Business area Manager & Director of Marketing and Product Management, Envac Scandinavia AB. 2017. Stockholm, intervju. 17 maj.
Söderqvist, Marita; Projektchef Stockholm Vatten och Avfall. 2017. Stockholm, intervju. 29 maj.
Wester, Misse; Forskare och Visiting Professor, Kungliga Tekniska Högskolan & Lunds Universitet, 2017. Stockholm, intervju. 24 mars.
Elektroniska källor
Arveström, M. & Östling, M. 2014. Försöket med Gröna påsen 2013 Slutrapport. Trafikkontoret, avfall.
http://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/pdf1/rapporter/avfall/grona-pasen/slutrapport_grona_pasen.pdf(Hämtad 2017-05-20).
Bolagsverket. 2016. Vad är en bostadsrättsförening? Bolagsverket.
http://www.bolagsverket.se/fo/foreningsformer/bostadsrattsforening/vad-1.1816(Hämtad 2017-05-24).
Ek, A. 2016. Etappmålen, Naturvårdsverket.
