De ouppnåeliga kraven
En kvalitativ studie om skolungdomars stress utifrån
skolkuratorers perspektiv
HUVUDOMRÅDE: Socialt arbete
FÖRFATTARE: Linnéa Sjöbring & Rebecka Johansson JÖNKÖPING Maj 2020
Förord
Tack till alla kuratorer som valde att ta sig tid och ställa upp på intervju till vår kandidatuppsats och tack till vår handledare för feedback under arbetets gång.
Författare: Linnéa Sjöbring & Rebecka Johansson Handledare: Malin Johansson
Abstract
Title: The unachievable goals- A qualitative case study about student stress from the
perspectives of counsellors.
Authors: Linnéa Sjöbring and Rebecka Johansson Tutor: Malin Johansson
Examinator: Disa Bergnehr
This study is based on six semi- structured interviews. The interviews have been conducted with six counsellors on six different schools who work with students from grade seven to last year in high school. Five of the schools are located in a large municipality and one school is located in a small municipality, all in Sweden. The aim of the study was to find out which are the main factors contributing to the stress of adolescents, from a counsellor's perspective and also examine if there are any gender differences when it comes to stress adolescents stress.
The collected material has undergone a thematic analysis. The thematization resulted in four themes, which the counsellors expressed that they considered to be the main factors to stress. The themes are grading pressure, home environment, media stress and personal factors. These four themes are all linked to an over theme which are referred to as the unachievable goals. Based on the theme of personal factors, stress from a gender perspective will be discussed as a part of the theme, and how the result in this study about gender relate to previous research on the subject.
Sammanfattning
Studien baseras på sex stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har
genomförts med sex stycken kuratorer på sex olika skolor som arbetar med elever från årskurs sju till årskurs tre på gymnasiet. Fem av skolorna är lokaliserade i en stor kommun i Sverige och en av skolorna är lokaliserad i en liten kommun i Sverige. Syftet med studien var att ta reda på vilka som är de huvudsakliga faktorerna som bidrar till ungdomars stress utifrån kuratorers perspektiv, samt undersöka om det finns några könsskillnader när det kommer till stress hos ungdomar. Det insamlade
intervjumaterialet har tematiserats. Tematiseringen resulterade i fyra teman som kuratorerna uttryckte att de ansåg som de främsta faktorerna till stress. Dessa teman är betygshets, hemmiljö, mediastress och personliga faktorer. Dessa fyra teman är alla länkade till ett huvudtema som vi benämnt som de ouppnåeliga kraven. Utifrån temat personliga faktorer kommer stress ur ett könsperspektiv att diskuteras som en del och hur studiens resultat kring kön förhåller sig till tidigare forskning i ämnet.
Innehållsförteckning
Förord... i
Abstract ... ii
Sammanfattning ... iii
Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 1
Bakgrund ... 3
Stress som begrepp/fenomen ... 3
Skola och betygssystem ... 4
Hemmiljö ... 5 Sociala medier ... 5 Individuella faktorer ... 6 Teoretisk utgångspunkt... 8 Krav-kontrollmodellen ... 8 Metod ... 11
Tillvägagångssätt & urval ... 11
Datainsamlingsmetod ... 11 Analysmetod ... 12 Kvalitetskriterier ... 14 Etiska reflektioner ... 15 Resultat ... 16 Tema 1: Betygshets ... 16 Tema 2: Hemmiljö ... 18 Tema 3: Mediastress... 19
Tema 4: Individuella faktorer ... 20
Diskussion ... 23 De ouppnåeliga kraven... 23 Betygshets ... 24 Hemmiljö ... 27 Mediastress ... 28 Individuella faktorer ... 30 Konklusion ... 32 Metoddiskussion ... 33 Framtida forskning ... 34 Litteraturförteckning ... 35 Bilagor ... 37
Bilaga 1: Förfrågan till kuratorer ... 37
Inledning
Stress bland ungdomar är ett problem som ökat de senaste åren. Mellan år 2006 till år 2018 har det skett en ökning av stress både bland män och kvinnor. Hos män sågs en ökning mellan dessa år med två procentenheter och hos kvinnor en ökning med tre procentenheter. Folkhälsomyndigheten skriver att det är en ökning av stress bland alla åldersgrupper. Vid en mätning av stress utförd av Folkhälsomyndigheten år 2018 visar det sig att den största ökningen skett bland personer i åldern 16–29 år, där uppgav 26 procent av personer att de var stressade eller mycket stressade
(Folkhälsomyndigheten, 2020). Detta var den yngsta grupp som undersökningen omfattade.
Syftet med studien var undersöka vilka faktorer det är som påverkar att ungdomar idag drabbas av stress. För att få information om detta har det genomförts sex stycken intervjuer med sex kuratorer på sex olika skolor lokaliserade i en stor och en liten kommun i Sverige. Då statistik visar på en ökad stress bland ungdomar i dagens samhälle är förhoppningen att genom studien kunna lyfta fram de faktorer som ligger bakom stressen och genom denna kunskap öka möjligheterna för människor och organisationer som arbetar med ungdomar att förebygga denna stress (SOU 2006:77).
Efter att ha läst litteratur kring ämnet stress hos ungdomar var föreställningen att kön skulle vara ett framträdande tema under kommande intervjuer. Majoriteten av den tidigare forskning som tagits del av lyfter kön som en faktor vid stress och visar på att flickor i högre grad än pojkar är drabbade av stress, vilket kommer utvecklas vidare senare i arbetet.
Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos ungdomar idag utifrån kuratorers perspektiv. Då forskning visar att flickor i högre grad är drabbade av stress jämfört med pojkar kommer det i studien undersökas huruvida studiens resultat kring kön förhåller sig till tidigare forskning i ämnet.
• Vilka faktorer anser kuratorer är det som framkallar stress hos ungdomar? • Hur förhåller sig studiens resultat till tidigare forskning kring förhållandet
Bakgrund
När det kommer till studiens insamlade litteratur i form av vetenskapliga artiklar användes högskolebibliotekets databaser sociological abstract, ProQuest och Google Scholar. De nyckelord och nyckelbegrepp som användes vid sökning var adolescent, stress, school, youth, ungdom, skola, gender, stress factors, stress and social media. Relevanta litteratur togs fram genom att läsa artiklar som behandlade ämnet stress och genom sökningar i det material dessa artiklar refererat till. Även några böcker har använts som litteratur till arbetet, dessa har fåtts fram genom sökhjälp av personal på stadsbiblioteket och även vid sökning i referenslistor till arbeten skrivna kring stress och ungdomar.
Stress som begrepp/fenomen
Stress som begrepp har funnits i flera hundra år, men det var först forskaren Hans Selye (1907–1982) som använde ordet stress i ett biologiskt sammanhang. Han kom genom experiment på möss fram till att stress var en ospecifik reaktion på något som alltid ledde till samma konsekvenser. Det var först senare när forskaren Richard Lazarus (1922–2002) experimenterade som synen på stress förändrades. Hans
forskning visade motsatsen till Hans Selye och menade på att individer reagerar olika på stress beroende på skillnader individuellt som kan vara motivationen och kognitiva funktioner. Det var Lazarus tillsammans med en annan psykolog vid namn Folkman som skapade en psykologisk definition av ordet stress (SOU 2006:77).
”Enligt denna definition erfar en individ stress om hon eller han upplever att de påfrestningar hon eller han är utsatt för överstiger den egna förmågan att hantera dessa påfrestningar” (SOU 2006:77, s.33-34).
Den finns utöver en biologisk och psykologisk definition av stress även en medicinsk definitionen av begreppet. Den medicinska definitionen lägger istället fokus på de kroppsliga effekterna av stressen (SOU 2006:77).
Vissa individer är mer mottagliga för stress än andra (Mörelius, 2014). Även Pilar (2004) hänvisar till forskning som styrker att det finns stora skillnader mellan hur människor reagerar på stress, både när det gäller kognitiva och psykologiska
reaktioner och att individuella egenskaper som personlighet påverkar relationen mellan stress och hälsa.
Stress är ingenting som bara behöver vara negativt. Enligt Arnets och Ekman (2013) leder stress till att individen blir aktiverad, vilket möjliggör en ökad
prestationsförmåga hos individen. Det är dock när aktiveringen inte avtar som stressen blir ohälsosam och även kan bli skadlig. Stressen kan då bland annat orsaka fysiska symptom såsom vävnadsskador i olika organ, ont i magen och huvudvärk samt psykiska symptom som oro och ångest men även orsaka att individen utvecklar ett självskadebeteende (Arnets & Ekman, 2013; Mörelius, 2014). Om individen samtidigt har många påfrestningar som stressar i sin tillvaro ökar risken för att drabbas av den negativa stressen som leder till hälsoproblem (SOU 2006:77).
Skola och betygssystem
I en undersökning har cirka 700 ungdomar i grundskolan fått lämna vad deras syn på stress är och hur de upplever den (SOU 2006:77). Ungdomarna i undersökningen kommer från både större och mindre orter i landet. Majoriteten av ungdomarna uttryckte att skolan är den största faktorn till stress. Anledningen till detta ansågs vara betygssystemet som ger mycket stress, för mycket skoluppgifter som behövs göras i hemmet och att lärarna inte är tillräckligt pedagogiska för att ge eleverna den hjälp de anser sig behöva.
Elever som känner stor skolstress och är stressade över sitt skolarbete uppger i högre grad att de lider av psykosomatiska besvär än de elever som inte känner stress över skolarbetet (Folkhälsomyndigheten, 2016). Även skolprestationer är någonting som kan påverka huruvida ungdomar upplever psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2016; Gustavsson et al., 2010). Forskning har visat på att om en person misslyckas i skolan och inte presterar bra där finns det ett samband med psykisk ohälsa
(Gustavsson et al., 2010). Det blir därför viktigt att i tidig skolålder börja arbeta med att förebygga att elever upplever skolmisslyckanden då det visar på att det kan finnas ett samband mellan upplevda skolmisslyckanden och psykisk ohälsa och stress.För att förebygga detta föreslås att inte för tidigt börja med aktiviteter och bedömningar i förskola och skola som gör det möjligt att uppfatta brister hos barnen. Möjliga insatser som beskrivs kan då vara att ha bra tillgång till lärarresurser och specialpedagogiskt
stöd. Dock måste det sistnämnda utföras på ett sätt så att det inte blir stigmatiserande för ungdomarna om de behöver extra stöd (Gustavsson et al., 2010).
Hemmiljö
Hemmiljön anses vara en bidragande faktor till stress hos barn och ungdomar (Barnombudsmannen, 2013; Währborg, 2009). Negativa livshändelser kan vara en stressfaktor för barn och unga som kan leda till ogynnsamma utfall (Carlson & Smith, 1997). Föräldrars skilsmässa, död av familjemedlem eller ett romantiskt uppbrott är händelser som ökar sannolikheten för utvecklandet av psykiska symptom hos ungdomen (March-Llanes, Marqués-Feixa, Mezquita, Fañanás & Moya-Higveras, 2017). Ogynnsamma utfall till följd av livshändelser och stress kan inkludera bland annat depression, oro, antisocialt beteende, hälsoproblem och självmordsförsök (Carlson & Smith, 1997). Föräldrars skilsmässa tar även Ellneby (1999) upp som en faktor som kan vara stressande för barn. Ibland kan barnen ta på sig skulden till varför föräldrarna väljer att skilja sig. För många barn innebär en skilsmässa även att barnet behöver resa en bit för att komma till den andra föräldern. Detta kan vara stressande för barnet. Då föräldern till ett barn går igenom en negativ livshändelse så kan detta även drabba barnet hårt. Ett exempel kan vara om föräldern blir arbetslös. Ellneby (1999) skriver att barnen påverkas av hur föräldrarna mår, om föräldern är stressad så finns risk att även barnet drabbas av stress. Det är inte ovanligt att detta leder till att barnet presterar sämre i skolan och det blir därför viktigt att skolpersonal har kunskap om stresshantering (Ellneby, 1999).
I en undersökning gjord av Barnombudsmannen (2013) på 400 barn/ungdomar i åldern 9 till 16 år, varav 269 personer var i åldern 13 till 16 år visade det sig att en femtedel av de barn och ungdomar som undersöktes svarade att de kände sig stressade på grund av sin hemmiljö. Svaren visade på tre faktorer i hemmiljön som var de som stressade barn och ungdomar mest, De faktorer som framförallt lyftes fram var bråk i familjen, att ha för mycket ansvar hemma och att föräldrarna ställer höga krav.
Sociala medier
Sociala medier är en bidragande faktor till stress i dagens samhälle. En stress över att ständigt vara uppkopplad och att jämföra sig med andra på sociala medier. En stress
över att inte ha fått lika många “gilla-markeringar” eller följare som sina vänner (Foad, 2018).
Sissela Nutley (2019), hjärnforskare, förklarar att den snabba tekniska utvecklingen i världen har lett till att våra hjärnor haft svårt att hänga med i denna utveckling. Människor kan inte på ett bra sätt hantera sådan bredd av information som de utsätts för i och med teknikens utveckling. Evolutionen av den mänskliga hjärnan har inte hängt med den snabba tekniska utvecklingen vilket leder till att de blir överbelastade av den stora mängd information som de utsätts för. När människor sitter uppkopplade på sina mobiler och datorer utsätts de för ett ständigt informationsflöde vilket deras hjärnor får svårt att hantera. När barn och ungdomar utöver detta också ska delta i skolan blir det ytterligare information och lärande att ta in. Hjärnan behöver tid av vila då den är fri från stimulans, vilket blir svårt med all media som finns i dagens
samhälle (Nutley, 2019).
När det kommer till sociala medier beskriver Sissela Nutley (2019) att 66 procent av ungdomar i åldern 16–24 år scrollar igenom sociala medier precis innan de går upp ur sängen. 73 procent av dessa scrollar även genom sociala medier precis innan de går och lägger sig. Många ungdomar eftersträvar belöning och bekräftelse. Genom sociala medier kan individen få bekräftelse genom “gilla-markeringar”. Om individen inte får så många “gilla-markeringar” eller den bekräftelsen som personen hoppats på kan det leda till känslor av otillräcklighet och tvivel på sig själv, vilket i sin tur kan leda till stress. Personer som spenderade mer än två timmar per dag inne på Facebook har cirka dubbelt så hög risk att få symtom på depression, jämfört med de personer som spenderar mindre än en halvtimme per dag på Facebook. Personer på sociala medier har en tendens att bara publicera bilder på när personen gör något kul eller umgås med andra. Detta kan leda till att många som ser sådana inlägg får en känsla av att andra har bättre liv och det skapar en upplevd känsla av ensamhet (Nutley, 2019).
Individuella faktorer
Stress bland barn/ungdomar beskriver hälso-och sjukvården som ett allt större problem jämfört med tidigare (Mörelius, 2014). Många av de ungdomar som går igenom tonåren, vilket är en tid av förändring med bland annat pubertal mognad,
upplever dessa förändringar som stressande (March-Llanes et al., 2017). Men stress är ocksåindividuellt för varje ungdom och uttrycker sig olika hos varje enskild individ (Mörelius, 2014). En avgörande del i huruvida en stressfaktor, en situation eller händelse som framkallar stress, får negativa konsekvenser eller inte på en individs välbefinnande tycks till stor del påverkas av hur individen uppfattar händelsen och hur individen uppfattar och hanterar stressen (Carlson & Smith, 1997).
Kön är en individuell faktor som forskning visar påverkar vid stress. Denna påverkan skiftar över ålder där pojkar är mer sårbara för stressiga livshändelser under de tidiga barndomsåren, medan forskning visar på det motsatta hos äldre barn i tonåren. I denna ålder är det istället flickor som rapporterar om stressiga händelser och upplever det som mer stressande. I denna ålder får stressen också mer negativa effekter hos flickor (Carlson & Smith, 1997). Även en rapport (SOU 2006:77) som undersökte
utvecklingen av stressrelaterade symptom och psykisk ohälsa hos ungdomar visar på att flickor i högre grad upplever symtom på stress jämfört med vad pojkar gör.
Enligt Arnets och Ekman (2013) så stressar fler kvinnor jämfört med män. I en studie gjord på 2816 personer, (med en könsfördelning på 1566 kvinnor och 1250 män) i syfte att studera könsskillnader vid stress och stresshantering kunde det utläsas att kvinnor i högre utsträckningen än män drabbas av stress och i högre grad också lider av både somatiska symptom och psykiska besvär. Studien visar också på att kvinnor har en mer negativ upplevelse av sina livshändelser och uppfattar dem som mindre kontrollerbara jämfört med männen. Det visade sig också vara skillnad mellan vilka händelser män och kvinnor listar som stressande. Hos kvinnor var det
familjerelaterade och hälsorelaterade händelser som orsakade stress medan det hos männen var händelser relaterade till relation, ekonomi och arbete (Pilar, 2004). Forskning har inte svaret på exakt orsakerna till dessa könsskillnader (Arnets & Ekman, 2013).
Teoretisk utgångspunkt
Under teoretisk bakgrund kommer vi redogöra för krav-kontrollmodellen vilket är den teori som valts ut för att analysera studiens empiri. Teorin kommer sammanfattas utifrån dess utgångspunkt att förhållandet mellan krav, kontroll och stöd påverkar i vilken grad en individ drabbas av stress eller ej, samt dess syn på möjligheterna att motverka stress och de negativa konsekvenserna som kan uppstå till följd av stress. Studien syftar till att undersöka ungdomars stress utifrån kuratorers perspektiv. De fyra teman som ligger till grund för studiens resultat handlar framförallt om de krav ungdomar utsätts för idag, vilket gör teorin relevant att analysera studiens empiri utifrån. Även kontroll och stöd är centrala delar i teorin och även de två delarna kan användas för analys av studiens resultat, då liten kontroll och brist på stöd enligt teorin har samband med stress och de negativa effekter som stressen kan orsaka. Teorin kommer användas för att ge en möjlig analys av kuratorernas beskrivningar av ungdomars stress och hur dessa kan förstås utifrån begreppen krav, kontroll och stöd samt förhållandet mellan dessa delar.
Utifrån studien valdes krav-kontrollmodellen som teori baserat på att teorin fokuserar på hur de krav en individ ställs inför påverkar huruvida individen upplever negativ stress eller inte, vilket är relevant utifrån studiens fokus. Teorin lyfter dock inte bara den negativa stressen utan också stressens positiva inverkan och stödets funktion vid stress och stresshantering vilket ger möjlighet till en mer nyanserad bild av stress som fenomen. Då studiens fokus är faktorer till stress hos ungdomar idag och dessa går att förstå ur forskning och empiri som att det handlar om de krav individer utsätts för. Därför applicerar vi denna teori på den empiri som samlats in. Det går även att använda krav-kontrollmodellen för att skapa en möjlig förståelse när det kommer till könsskillnader och stress.
Krav-kontrollmodellen
Karasek och Theorell (1990) förklarade stress utifrån en teoretisk modell som kallas krav-kontrollmodellen. Modellen handlar om relationen mellan de yttre krav en individ upplever och de möjligheter till beslutsutrymme (möjligheter att utöva kontroll) som individen har samt det stöd individen får i sin miljö (Theorell, 2012). Stöd kom till som en senare utveckling av modellen där stöd sågs som en faktor som
kan dämpa effekten av stressrelaterad sjukdom och fungera som skydd för de skadliga effekter som stressorer kan leda till (Chunkham, Ingre, Karasek, Westerlund &
Theorell, 2013). Stödet kan vara både praktiskt och känslomässigt stöd. Modellen beskriver hur en “ideal” situation kan uppstå först då en individ har ett bra stöd. Har individen ett bristande stöd i kombination med höga krav och lågt beslutsutrymme skapar modellens “iso-spända” situation, vilket ökar risken att drabbas av sjukdom och ohälsa. Genom modellens stöddimension beskrivs hur ett väl fungerande socialt stöd minskar risken att utveckla stressymptom. Socialt stöd och ett socialt nätverk har en betydande roll för hälsan vid upplevd stress (Theorell, 2012). För att en individ ska må bra bör hen uppleva en lagom nivå av krav, en god nivå av kontroll och möjlighet till beslutsutrymme kring de situationer som rör hen själv samt ett ha ett väl
fungerande stöd. Theorell (2012) beskriver också vikten av att få belöning för det arbete hen gör. Får människor ingen belöning för det de presterar så kan detta leda till ohälsa hos individen.
En människans möjlighet till kontroll över sin egen situation är enligt Theorell något mycket fundamentalt. Han beskriver hur möjligheten att utöva kontroll över sitt liv innebär att “man kan ta kommando över de flesta av sina vardagssituationer och då även över de flesta lite oväntade situationer som man kan ställas inför” (Theorell, 2012, s. 21).
Det finns en nära koppling mellan begreppet stress och utövandet av kontroll. I situationer då människor fruktar att tappa kontrollen mobiliseras kroppens stressreaktioner i syfte att återta kontrollen över situationen. Denna
energimobilisering är en frisk och naturlig reaktion då en individ utsätts för situationer som kräver extra energi. Dessa stressreaktioner är dock anpassade för de fysiska hot som människor utsattes för under stenåldern då de förbereder kroppen för fysisk ansträngning, men då de hot individer utsätts för i nutidens samhälle inte är av samma karaktär och inte lika ofta fysiska hot så är inte längre våra stressreaktioner i samma utsträckning lämpliga för sitt ändamål (Theorell, 2012).
Krav-kontrollmodellen beskriver relationen mellan krav och kontroll utifrån fyra modellsituationer, dessa modellsituationer består av olika kombinationer av höga
respektive låga krav och mycket respektive lite beslutsutrymme,vilket syftar till nivån av kontroll individen har (Theorell, 2012).
De fyra modellsituationerna är:
· Den avspända - innebär ett högt beslutsutrymme (hög nivå av kontroll) i kombination med inte allt för höga krav.
· Den passiva - innebär att man har litet beslutsutrymme (låg nivå av kontroll) men också att kraven är låga.
· Den spända - innebär att man har litet beslutsutrymme (låg nivå av kontroll) i kombination med höga krav.
· Den aktiva - innebär en hög nivå av beslutsutrymme i kombination med höga krav.
Den spända situationen där vi utsätts för höga krav men har en låg nivå av kontroll är den som enligt forskning är den som ökar risken för sjukdom (Theorell, 2012).
Figur 1: Tolkning av de fyra modellsituationerna i krav-kontrollmodellen (Theorell, 2012, s. 22).
Iso-spänd ”Ideal”
Metod
Tillvägagångssätt & urval
Studiens empiri bygger på semistrukturerade intervjuer. Det insamlade datamaterialet har genomgått en tematisk analys. Informationsmail (se bilaga 1) skickades ut till flera olika kuratorer i en stor kommun i Sverige. Kuratorerna valdes ut genom målstyrt urval, vilket betyder att forskaren på ett strategiskt sätt väljer ut vilka personer som är relevanta för studien (Bryman, 2011). Intervjupersonerna valdes ut då de som
skolkuratorer arbetar med ungdomar och är den profession som vi antar att ungdomar vänder sig till vid stress. Första mailutskicket med information kring studien
skickades direkt till utvalda kuratorer. Det visade sig svårt att få tag på
intervjupersoner då få personer svarade eller ville ställa upp på intervju. Utifrån denna svårighet fick urvalet breddas och kuratorer från ytterligare en kommun kontaktades, då en mellanstor kommun i Sverige. I samband med detta togs också en kontakt med samordnaren för kuratorerna i den större kommunen för hjälp med kontaktuppgifter till fler kuratorer.
Sammanlagt har sex intervjuer genomförts med kuratorer i en stor kommun och en medelstor kommun i Sverige under april 2020. Fyra av respondenterna är kvinnor och två av respondenterna är män. Alla har arbetat som kuratorer mellan 1–15 år, dock har samtliga arbetat med skolungdomar tidigare, där de har minst fyra års erfarenhet. I uppsatsen benämns intervjupersonerna som respondenter, och numreras från ett till sex.
Från början var tanken att hälften av intervjuerna skulle hållas med skolsköterskor och andra hälften med kuratorer. Syftet med detta var att även fånga in de elever som vänder sig till skolsköterskan för fysiska stressymptom såsom huvudvärk och magont (Mörelius, 2014).Efter övervägande gjordes valet att istället bara intervjua kuratorer. Detta då studien inte har som syfte att jämföra dessa båda yrkesgruppers bild av stress.
Datainsamlingsmetod
Innan informationsmailet skickats ut till kuratorerna så sammanställdes en
hjälp av Bryman (2011). Syftet med frågorna i intervjuguiden var att få övergripande information om stress hos ungdomar idag utifrån respondenters perspektiv. Utöver de elva frågorna i intervjuguiden kompletterades intervjuerna också med andra frågor.
Hälften av intervjuerna hölls på respektive respondents kontor. Andra hälften hölls via telefon. På grund av rådande situation med pågående viruspandemi var en del av respondenterna tveksamma till fysisk intervju. Intervjuerna tog cirka 30 minuter. Vid samtliga intervjuer närvarar två intervjuare och en respondent. En intervjuare
ansvarade för att hålla i intervjun, den andra säkerställde att tekniken fungerade. Intervjuerna spelades in och transkriberades av den som höll i intervjun.
Analysmetod
På det insamlade intervjumaterialet gjordes en tematisk analys. Tematisk analys innebär att teman letas fram i det transkriberade (Bryman, 2011). I Braun och Clarkes (2006) artikel beskrivs hur en tematisk analys kan utföras utifrån sex steg. Guiden användes vid utförandet av den tematiska analysen i arbetet.
Stegen i tematiseringsprocess var: 1. Bekanta sig med data
2. Genomförande av initial kodning 3. Söka efter teman
4. Granska teman
5. Definiera och namnge teman 6. Producera rapporten
Efter att allt datamaterial samlat in kodades materialet, detta innebär att betydande stycken i texten markerats ut (Ryan & Bernard, 2003). Det gjordes genom att använda markeringspennor i olika färger för att få ut de stycken som var av störst vikt, där återkommande teman var det som ansågs som betydelsefullt.
Efter kodandet hittades ett antal underkategorier vilka var sociala medier, skolkrav, betyg, livssituation, skolmiljö, kön och personliga egenskaper. Kodningen resulterade
i fyra stycken teman vilka är betygshets som innefattar betygssystem, skolmiljö och elevers stress att uppnå höga betyg. Temat hemmiljö innefattar normer i hemmet och föräldrasituationen.
Temat sociala medier som innefattar krav på tillgänglighet och stress att visa ett bra yttre. Samt temat individuella faktorer vilket berör ämnen som ohälsa,
funktionsnedsättning och personliga egenskaper såsom personlighet och kön. Dessa fyra teman berör inte
allt som våra intervjupersoner berättat kring ämnet stress hos ungdomar, utan det är de ämnen som tydligt berörts i flera av intervjuer som sammanställs och tolkas i denna uppsats. Det finns därmed ämnen som fallit utanför ramen för våra teman och som därför inte berörs i uppsatsen. Den data som samlats in genom intervjuer har inte tolkats som en objektiv sanning, utan tolkats utifrån att det är varje respondents upplevelse av ämnet.
En del litteratur kring ungdomar och stress söktes upp innan datainsamlingen började, vilket påverkade att fokus hamnade på stress utifrån ett könsperspektiv. Detta då mycket av den forskning som granskades tidigt i processen tog upp kön som en viktig aspekt. Redan då intervjuerna hölls blev det tydligt att könsaspekten inte framställdes som lika avgörande som förväntat. Detta resulterade i att ingen mer tidigare forskning togs del av innan det egna materialet analyserats. Tuckett (2005) skriver att det finns delade åsikter kring huruvida det är gynnsamt eller inte att ta del av tidigare forskning innan man analyserar sitt material. En fördel kan vara att det blir lättare att upptäcka drag som knappt är märkbara om det sedan tidigare finns en förståelse om ämnet. En nackdel kan istället vara att analysen blir begränsad då fokus kan hamna på vissa aspekter. Detta kan leda till att andra viktiga aspekter förbises. Då datan bearbetats skrevs det transkriberade materialet ut. Detta för att möjliggöra att textstycken och fragment ur materialet skulle kunna klippas ut och grupperas i grupper efter vilka ämnen som berördes. Ryan och Bernards (2003) beskriver detta som en av många tekniker som kan användas för att analysera sin data.
Kvalitetskriterier
Kvalitetskriterier vid en kvalitativ undersökning bedöms utifrån begreppet tillförlitlighet som består av fyra stycken delkriterier. Dessa är:
· Trovärdighet: Enligt Bryman (2011) handlar trovärdighet om hur den beskrivning som gjorts av en social verklighet är trovärdig eller inte. För att kunna säkerställa trovärdigheten i forskningen så ska rådande forskningsregler följas och resultatet ska rapporteras till de personer som är en del av det som studerats. På grund av begränsat tid till arbetet har inte getts möjlighet att skicka ut resultatet till de respondenter som deltagit i studien, vilket kan påverka trovärdigheten. Men då allt intervjumaterial spelats in har möjlighet funnits att gå igenom materialet flera gånger för att säkerställa att tolkningen som gjorts av materialet är så trovärdig som möjligt. Det säkerställdes även att möjligt fanns att återkomma till samtliga respondenter efter avslutad intervju om det skulle uppstå oklarheter kring tolkning av materialet eller om vidare svar skulle behövas på någon av intervjufrågorna.
· Överförbarhet: Betyder att täta beskrivningar redogörs om den kontext som studeras (Bryman, 2011). I arbetet görs en god redovisning av den kontext som studerats, dock har det på grund av etiska principer och utlovad
konfidentialitet till de som deltagit i studien inte redogjorts för detaljer som berör vilka personer som deltagit i studien, eller vilka skolor som deltagit och inte heller vilka kommuner som valts ut för studien.
· Pålitlighet: Handlar om att det finns en komplett beskrivning av alla faser i en forskningsprocess (Bryman, 2011). I studiens metodavsnitt finns en noggrann beskrivning av alla faser i forskningsprocessen. Dock har viss information uteslutits för att säkerställa konfidentialitet för de personer som deltagit i studien.
· Möjlighet att styrka och konfirmera: Handlar om att forskaren ska möta forskningen så objektivt som möjligt, men också medvetenhet om att
fullständig objektivitet inte är fullt möjligt i samhällsforskning. Forskaren ska inte låta egna värderingar påverka resultatet (Bryman, 2011). Intervjuguiden har skapats med medvetenhet om att i så hög grad som möjligt låta
respondenterna prata fritt om ämnet stress. På grund av begränsad tid för arbetet valdes ändå semistrukturerade intervjuer med ett flertal frågor, dock med medvetenhet om att dessa frågor påverkat innehållet i intervjuerna. Även om tron från början var att arbetet skulle resultera i att genus var en stor faktor till stress så säkerställdes det att respondenterna under intervjuerna inte skulle ställas frågor kring genus. Detta för att inte styra respondenterna att lyfta genus som en större faktor än vad de faktiskt tänker att det är.
Etiska reflektioner
Etiska principer att ta hänsyn till i forskning är informationskravet, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekravet. De fyra etiska principerna innefattar att det är frivilligt deltagande, respondenterna har rätt till information om undersökningens syfte och genomförandemoment, uppgifter om personer som deltar i undersökningen ska behandlas med konfidentialitet och att data som samlas in bara kommer användas i syfte för den tänkta studien (Bryman, 2011).
I det informationsmail som skickades ut till respondenterna meddelades alla etiska principer (se bilaga 1). Respondenterna meddelades att deltagande i studien var frivilligt och att de kunde ta tillbaka sitt deltagande när som helst, även efter genomförd intervju. Via informationsmailet fick respondenterna även tydlig information kring syftet med uppsatsen, information kring genomförandet av datainsamling och hantering av insamlat datamaterial. För att uppnå största möjliga konfidentialitet skrevs inga namn på kommuner, skolor eller respondenter ut i arbetet. Det inspelade och transkriberade materialet har endast varit tillgängligt för författarna av uppsatsen, förutom utvalda citat, detta med godkännande från deltagande
Resultat
Flera av de kuratorer som intervjuats för studien lyfte fram att kraven i samhället har ökat och att det idag finns höga förväntningar på ungdomar. Här lyfte de bland annat ökade krav på betyg och utbildning, men också stora sociala krav. De uttrycker att ungdomar idag utsätts för många krav som skapar stress. De definierade hur de krav som vi utsätts för idag om betyg, framtida karriär, sociala medier och att passa in- som hot som vi inte kan springa iväg ifrån, såsom forntida människor kunde springa iväg från de hot som fanns då. Vidare uttryckte kuratorerna en tanke om att det är helheten med alla de krav ungdomar utsätts för som skapar den skadliga och negativa stressen hos individer. Kuratorerna lyfte även fram att det är då ungdomar försöker nå upp till alla de krav de ställs inför som kraven blir för många och då också upplevs som ouppnåeliga.
“Helheten i livet gör att man inte får ihop de där pusselbitarna för det är så mycket. Det är att man jobbar extra, man ska träffa kompisar, man ska träna, man kanske har en pojkvän, man kanske ibland har häst och man ska också hinna med att upprätthålla ett visst utseende... Och då känner jag såhär: då får man börja prata om prioriteringar. Vad är det man lägger tid på? Jag skulle inte hinna jobba heltid och hinna med allt det andra som dem vill hinna med. Så jag tror inte att skolan är stressen i sig. Det blir en del av det, men det är hela livspusslet idag” (Respondent 4)
Tema 1: Betygshets
Det första temat i analysen är betygshets. Det handlar om att kuratorerna pratade om att skolan och kraven att nå upp till vissa betyg skapar negativ stress hos
ungdomarna.
Alla kuratorer som intervjuades för studien beskrev skolan som en bidragande faktor till stress hos ungdomar idag. Flera av kuratorerna beskrev vidare att de tror att rådande betygssystem med betygen A - F skapar stor stress hos ungdomarna. De gav även uttryck åt att det är stora “steg” mellan betygen i rådande betygssystem vilket de också beskrev som stressande. Vidare uttryckte kuratorerna att det finns en svårighet
för de elever som presterar lägre i skolan och som har svårt att nå målen att nå upp till ett godkänt betyg, motsvarande betyg E. Detta påstod kuratorerna grundar sig i att det för betyg E krävs en förmåga att analysera och reflektera som elever med svårigheter får problem att klara av. Vidare beskrevs betygssystemet även skapa stress bland högpresterande elever. “Det är ett väldigt hårt betygssystem kan jag tycka och det skapar stress //...// både för högpresterande elever och för elever som har svårt att nå målen”uttryckte respondent ett. Flera kuratorer beskrev det som en rådande
betygsstress bland eleverna idag där många stressar över att de ska uppnå högsta betyg.
“De pratar betyg överallt, det gör man nu och då blir det ju stresspåslag tänker jag. för man vill ju uppnå det där A:et, och får man ett B då på ett prov så är det ju…hela världen krossas ju liksom” (Respondent 2).
Utöver önskan om att nå högsta betyg ger analysen av citatet ovan också en aning om att ett lägre betyg inte heller kan anses vara ett bra betyg. Detta uttrycker också respondent fyra “Det är klart att om min kompis ligger på B hela tiden och jag E hela tiden, så kan inte jag värdera E som ett bra betyg”. Utifrån detta kan göras en
tolkning att elever jämför sig och sina betyg gentemot varandra vilket då också kan antas bidra till den upplevda betygsstressen.
Kuratorerna beskrev hur det inte endast är betygssystemet och eleverna själva som skapar den betygsstress som de uttrycker existerar bland ungdomar idag. Utan de lyfter även fram samhället, föräldrar och lärare som ansvariga för denna stress. Flera av kuratorerna lyfter hur de vuxna kräver höga betyg av ungdomarna och att kraven behöver sänkas på ungdomarna. Respondent fyra beskrev vidare hur ungdomar i skolan ofta får höra vad de misslyckas med på proven istället för positivt feedback för sin prestation.
“Jag skulle önska någonstans att hela samhället kunde släppa lite på synen att allt måste vara på topp hela tiden och att man måste ha A och B i
betyg//...//Tyvärr skulle jag vilja säga att många lärare uttrycker till eleven, “jaha, fick du bara ett E”. Så vi i vuxenvärlden behöver också signalera något annat” (Respondent 4).
Kuratorerna redogjorde även för hur skolmiljön kan stressa eleverna. De lyfte fram hur ungdomarna blir stressade då de upplever att de inte hinner med. Vidare berättade kuratorerna hur skolorna där de arbetar försöker förebygga stress hos ungdomarna genom att lägga upp en läroplan där elevernas arbetsbelastning blir jämnt fördelad. Flera av kuratorerna förklarade vidare att en annan aspekt av skolmiljön som är stressande för eleverna är stressade lärare, de beskrev att om lärarna är stressade överförs också stressen på eleverna.
Samtliga kuratorer uttryckte att många ungdomar upplever att skolan är det som stressar mycket, dock beskrev kuratorernas att när hela ungdomens livssituation ses över är det mycket mer än bara skolan som skapar stress. “Det är ofta helheten som gör att ungdomen inte får ihop det” uttryckte respondent fyra. En annan av
kuratorerna påstod att ungdomar hen möter ofta uttrycker att stressen är skolrelaterad även om kuratorn själv upplever att det är social stress det rör sig om. Som
anledningen till detta gavs beskrivningen av att skolrelaterad stress är lättare för ungdomarna att förstå sig på och därmed också definiera som stress.
Tema 2: Hemmiljö
Det andra temat i analysen är hemmiljö. Temat valdes ut då kuratorerna lyfte fram att ungdomars familj och hemmiljö kan både orsaka och förebygga stress.
Flera av kuratorerna uttryckte att ungdomars syn på stress påverkas av vad individen har med sig hemifrån. Det framkommer i intervjuerna att kuratorerna verkar anse att det blir stor skillnad om en individ är uppvuxen i ett hem där det är tillåtet att prata om sina känslor och det inte är tabu att prata om sin stress. Detta jämfört med om en person växt upp i ett hem där det inte är accepterat att känna dessa känslor.
Kuratorerna beskrev att om föräldrar tycker det är onödigt för sitt barn att söka hjälp av kurator så minskar sannolikheten att eleven faktiskt kommer och pratar om sin stress. På så vis förklarade kuratorerna hur föräldrarnas inställning påverkar huruvida ungdomen är beredd att faktiskt prata om sin upplevda stress eller inte.
En av kuratorerna beskrev att det även kan handla om ett hem där det är mycket bråk och där föräldrarna inte mår bra som kan skapa stress. Även hem där föräldrar ställer mycket krav på ungdomen kan leda till stress, det kan exempelvis vara att föräldrarna
ställer krav på höga betyg. Vidare uttrycker en annan av kuratorerna att hemmiljön också kan påverka vilka krav eleven ställer på sig själv.
“Vi har ju många elever som har ganska höga prestationskrav på sig själva, speciellt på den här skolan, för att skolan är ju placerad i ett sånt område att det är många resursstarka familjer. Många föräldrar till de här eleverna har ganska högt uppsatta jobb, de eleverna får ju också ganska höga krav på sig att de ska uppnå vissa betyg” (Respondent 2).
Här blir tolkningen att elever försöker nå upp till samma “nivå” som sina föräldrar vad gäller betyg, utbildning och jobb vilket ställer högre krav på bra betyg hos de elever vars föräldrar har hög utbildning eller det respondent två uttrycker som “högt uppsatta jobb”.
Tema 3: Mediastress
Då merparten av kuratorerna lyfte fram sociala medier som en av de större faktorerna bakom ungdomars stress valdes mediastress som tredje tema.
Kuratorerna beskrev hur en stor del av ungdomars stress idag handlar om den sociala stressen. De uttryckte att det handlar om stress kring relationer, prestationer, att se ut på ett visst sätt och ett ständigt krav på att vara tillgänglig via sociala medier.
Kuratorerna lyfte i huvudsak fram att det enligt dem var sociala medier som var en bidragande faktor till stress hos ungdomar idag, där de pratade om stressen över att ständigt vara tillgänglig och visa ett bra yttre på sociala medier.
“Livet i samhället har utvecklats genom att det ska gå snabbt, man ska vara tillgänglig hela tiden, du jämför dig och det har man kanske gjort i alla år men det har nu blivit mer påtagligt” (Respondent 5).
Vidare beskrev kuratorerna att det ständiga kravet på tillgänglighet skapar en obalans där individen inte ges tillräcklig tid för återhämtning. Innan sociala medier slog igenom hade ungdomar andra sociala fritidsaktiviteter efter vilka ungdomar kom hem och hade chans att slappna av och återhämta sig. Nu med sociala medier är de ständigt uppkopplade och får inte den paus de behöver från socialt samspel.
“Fem minuter om man inte har svarat på snapchat så är man liksom en dissare. Bara det tar ju extremt mycket tid, det som man innan hade för återhämtning, det finns ju inte längre, för nu har man ju kontakt hela tiden” (respondent 2).
Det blir förstått att om ungdomar inte ständigt är tillgängliga och snabbt svarar i exempelvis telefon eller på sociala forum kan det orsaka att ungdomen utsätts för kritik, då det beskrevs som att ungdomen kan antas avvisa eller nonchalera den personen som söker kontakt.
Tema 4: Individuella faktorer
Individuella faktorer är det fjärde temat. Kuratorerna beskrev att kön, personlighet och egenskaper som individen besitter kan vara en riskfaktor för att drabbas av negativ stress.
Kön lyfts inte av kuratorerna som en av de främsta faktorerna till stress, dock tog flera av kuratorerna upp kön som en delvis eller eventuell bidragande faktor till stress där tjejer i högre grad är stressade än killar. Ett par kuratorer beskrev även att det ställs högre krav på flickor jämfört med pojkar. Av kuratorerna som nämnde kön under intervjun uttrycker hälften av dem att det inte med säkerhet är så att tjejer är mer stressade än killar. Skillnaden kan istället grunda sig i att stressen hos flickor är mer synlig, vilket gör att upplevelsen blir att flickor är mer stressade än pojkar. En av kuratorerna beskrev att självskadebeteende är mer vanligt hos flickor och därför mer synligt för allmänheten att uppmärksamma.
“Och ett sätt som man möter och som inte är helt ovanligt är… att det är främst flickor…. pojkar är inte lika uppenbara när det gäller
självskadebeteende. Exempelvis när man blir stressad över olika saker i livet som innebär att man tar till självskadebeteende som att börja skära sig exempelvis… Ja, det blir ofta mer påtagligt när det gäller flickor. Pojkar har kanske andra sätt de utsätter sig för skada. Det syns inte på samma sätt. Man tänker kanske inte när pojkar är ute och dricker på helgerna, och kanske till
och med på veckorna, att det är självskadebeteende på samma sätt som tjejer som sitter och skär sig med rakblad” (respondent 6)
Även respondent fem beskrev en eventuell förklaring till varför flickor kan tänkas upplevas mer stressade:
“Jag har jobbat lite på gymnasium också, men på högstadier märker jag av stressen mer hos tjejer än hos killarna. På gymnasiet var det nog lite mer jämnt fördelat. Men det kan ju bero på att tjejer kanske är mer benägna att söka hjälp i denna åldern än vad killar är”. (respondent 5).
Vi kan utläsa en tro hos kuratorn att det i olika åldrar finns en större eller mindre benägenhet bland pojkar att söka hjälp, vilket kan leda till att flickor under vissa åldersspann i högre utsträckning upplevs vara överrepresenterade när det kommer till stress. I och med att kuratorn ser en mindre skillnad i uttryckt stress mellan könen på gymnasiet jämfört med högstadiet kan det tänkas att det i högre grad är individuella faktorer och inte kön som påverkar individens stress.
Trots en viss samsyn kring kön som en eventuellt bidragande faktor till stress så lyfte kuratorerna i högre grad andra personliga egenskaper som bidragande till ungdomars stress. En negativ tankespiral och en låg tro på sin egna kapacitet är riskfaktorer till att drabbas av den negativa stressen. Vidare beskrev kuratorerna att om ungdomen har annan ohälsa kan det leda till att ungdomen blir mer känslig för stress. Kuratorerna beskrev att de tänker att det blir svårt att hantera skolan om man lider av mycket ångest eller någon form av funktionsnedsättning.
Flera av kuratorerna uttryckte att vissa personer kan ha en större sårbarhet för stress. Här har vissa personliga egenskaper kunnat utläsas i intervjumaterialet som
kuratorerna lyfte fram som bidragande faktorer till ökad sårbarhet för stress. Enligt dem kan sårbarhet orsakas av att personen lider av annan ohälsa i form av stor oro, rädsla eller ångest. Andra personliga egenskaper som enligt kuratorerna kan öka en persons sårbarhet för stress är negativa tankemönster, tvångstankar, tvångshandlingar, osäkra på sig själv och höga prestationskrav på sig själv. Det beskrevs vidare att om
ungdomen utöver detta har brist på copingstrategier kan det påverka att det blir svårt för personen att hantera stress. Respondent två uttryckte även att det finns en
sårbarhet i att vara ungdom, där hen lyfter fram en svårighet för ungdomar att förstå och uppmärksamma sin egen stress då de inte känner sin kropp på samma sätt som vuxna och inte heller har samma livserfarenhet, vilket kan försvåra för ungdomen att hantera stress.
Diskussion
De ouppnåeliga kraven
Utifrån krav-kontrollmodellen är det då en individ upplever höga krav i kombination med en låg nivå av kontroll som individen har en ökad risk att drabbas av ohälsa (Theorell, 2012). Utifrån resultatet görs ett antagande att de ökade krav som
kuratorerna upplever att ungdomar idag utsätts för via skola och sociala medier i form av svåruppnådda betyg, ständigt krav på tillgänglighet och att ständigt kunna uppvisa ett bra yttre har en koppling till de senaste årens ökande ohälsa bland ungdomar som forskning visar på (Folkhälsomyndigheten, 2016).
Flera av kuratorerna uttryckte att kraven på ungdomar idag borde sänkas, medan en av kuratorerna uttryckte att det istället handlar om prioriteringar. Utifrån
krav-kontrollmodellen skulle sänkta krav möjligen leda till att ett minskat antal ungdomar ligger i modellens “spända nivå” och därmed får en minskad risk att drabbas av ohälsa. Frågan är dock om det är mängden krav som är för höga eller om det som en av kuratorerna uttryckte handlar om att kunna prioritera vad som är viktigt att hinna med som är avgörande för att minska stressen och ohälsan bland ungdomar. Vidare kan diskuteras huruvida ungdomar har möjlighet att prioritera bort exempelvis kravet på social tillgänglighet, då kuratorernas beskrivningar ger en bild av hur bristande tillgänglighet skapar irritation bland de i ungdomens närhet. Eventuellt kan försök att minska stress genom att prioritera bort stressmoment i vardagen då istället skapa nya former av stress om man istället blir kallad “dissare”. Det kan tänkas att så länge kravet på tillgänglighet finns kvar, är kravet också närvarande, även om det uttrycker sig i annan form.
Då Nutley (2019) beskriver nutidens stressfaktorer som hot som inte går att fly ifrån kan tänkas att stresspåslaget idag blir mer konstant och att ungdomar har svårt att koppla ifrån den upplevda stressen. Utifrån detta kan också antas att många ungdomar drabbas av negativa effekter av stressen då det är långvarig stress med brist på
återhämtning som är mest skadlig (Arnets & Ekman, 2013).
Kuratorernas svar kring att det är skola/betygssystem, sociala medier, hemmet och individuella faktorer som är främsta orsakerna till stress kan problematiseras. Detta
utifrån att ungdomars stress är ett omtalat ämne som regelbundet tas upp i media. Därför kan tänkas att kuratorernas svar kan vara påverkade av sådant de sett och hört. Med stor sannolikhet tar kuratorerna del av media i form av exempelvis nyheter och tidningar där forskningens resultat om att dessa faktorer påverkar ungdomars stress lyfts fram. Om kuratorerna ser på nyheterna att exempelvis sociala medier stressar många ungdomar, är det inte heller konstigt att kuratorn beskrev att sociala medier är en av de främsta faktorerna till ungdomars stress idag.
Betygshets
När det handlar om skolan skrivs det i undersökningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder att majoriteten av alla ungdomar ansåg att stressen var störst i skolan. Detta på grund av det rådande betygssystemet, att det är för mycket skoluppgifter och att lärarna inte är tillräckligt pedagogiska för att hjälpa de ungdomar som behöver hjälp (SOU 2006:77). Även i denna studie lyfte skolan som en stor bidragande faktor till stress hos ungdomar, där betygssystemet är det som framhålls som den främsta stressfaktorn.
Kuratorerna uttryckte att en svårighet med rådande betygssystem är de stora nivåer som finns mellan betygen A-F och att det finns en svårighet i att nå de högsta betygen. Då föregående betygssystem MVG-IG hade färre nivåer så blir det intressant att ifrågasätta huruvida det finns andra orsaker än just antalet nivåer som påverkar upplevelsen av svåruppnådda betyg, exempelvis svårigheter för lärarna att tolka betygskriterierna.
Oavsett orsak kan upplevelsen av att inte kunna nå upp till de högsta betygen eller ett betyg man känner sig nöjd med tänkas ha ett samband med en del av elevernas psykiska ohälsa, detta utifrån den forskning som visar på ett samband mellan elevers skolprestationer och upplevda skolmisslyckanden med ohälsa och stress
(Folkhälsomyndigheten, 2016; Gustavsson et al., 2010). Flera av kuratorerna uttrycker även att elever ofta får höra vad de misslyckas med istället för att få positiv respons för sin prestation. Det kan tänkas att för mycket negativ feedback och höra vad man misslyckas med skapar en känsla av skolmisslyckande som kan leda till psykisk ohälsa och stress hos eleven (Gustavsson et al., 2010).
I (SOU 2006:77) beskrevs även andra faktorer som stressar i skolan, utöver rådande betygssystem. Att lärarna inte är tillräckligt pedagogiska var en faktor som eleverna själva tog upp. Detta kan kopplas till de intervjuer vi gjort där en respondent uttryckte det som att många lärare är stressade idag och det också påverkar stressnivån hos eleverna. Det kan antas att när en lärare är stressad blir det pedagogiska arbetet av lägre kvalitet då möjligheten minskar för läraren att ge eleverna det stöd de behöver. Detta kan tänkas påverka ungdomarna på så sätt att de känner att de upplever
skolstress. Upplever eleverna att de har ett bristande stöd kan detta enligt krav-kontrollmodellen även resultera till att eleverna blir mer mottagliga för de negativa effekterna av stressorer (Theorell, 2012).
Det är av vikt att ha en kritisk syn på det som kuratorerna uttryckte kring lärares stress och svåruppnådda betyg. Det är möjligt att elever kuratorerna möter uttrycker att lärarna är stressade och att kuratorerna därför lyfter detta som en problematik i intervjuerna. Kuratorerna träffar dock ett litet urval av alla elever. Det kan också tänkas att de eleverna som kommer till kuratorn är elever som har någon form av problematik och behöver extra stöd från lärare kring skolarbetet och därför eventuellt i högre grad upplever att lärarna är mer stressade än vad dem faktisk är. Detta skulle också kunna förklara upplevelsen av det stressande betygssystemet med svåruppnådda betyg som kuratorerna lyfte fram. Eftersom det kan antas att de flesta elever kuratorer träffar är elever med vissa svårigheter som behöver extra stöd kring skolarbetet. Utifrån dessa elevers förutsättningar kan upplevelsen tänkas bli att nuvarande betygssystem stressar ungdomarna och att nivåerna är höga.
Utifrån vad respondent två uttryckte om elevers ständiga samtal med varandra om betyg kan tänkas att den skolstress kuratorerna lyfter fram att eleven känner påverkas av att de jämför sina betyg med varandra. Jämför eleverna sina betyg kan antas att de elever som får lägre betyg upplever sig ha presterat sämre och även upplever sitt lägre betyg som ett skolmisslyckande. Skapar denna jämförelse en mer negativ upplevelse hos eleven av det betyg hen fått blir också risken större att betygsstressen får negativa effekter för elevens välbefinnande. Detta då det är hur vi uppfattar en händelse och hanterar stressen som är avgörande för vilka effekter den får (Carlson & Smith, 1997).
En av kuratorerna lyfte även hur lärarna deltar i skapandet till betygsstressen, där de vuxnas ställer krav på höga betyg. Som respondent fyra uttryckte i sin intervju får elever ofta höra det negativa och vad de har misslyckats med för att inte få ett bättre betyg. Denna brist på positiv feedback kan anses som brist på stöd från lärarens sida och öka risken att drabbas av de negativa effekterna av stress (Theorell, 2012).
Utsätts eleven i för hög utsträckning för negativ feedback och får för lite positiv feedback från omgivningen skulle detta enligt vad Theorell (2012) skriver om vikten av belöning för sina prestationer kunna vara en faktor som ökar risken för ohälsa hos individen. Även betyget i sig skulle kunna vara en faktor som påverkar. Flera
kuratorer uttryckte att rådande betygssystem gör det svårt för eleverna att uppnå högre betyg och att eleverna själva anser de lägre betygen vara lika med ett dåligt betyg. Därför finns risk att eleven upplever sig få för lite belöning för det arbete individen har lagt ner, vilket skulle kunna leda till ohälsa. För att istället skapa en känsla av upplevt stöd och belöning för de prestationer eleven gjort kan en lösning vara för lärare att ha en mer positiv ingångsvinkel när de ska göra bedömning på eleverna. Istället för att lyfta vad eleven har misslyckats med, så bör läraren lägga fokus på vad eleven har lyckats med. Dock kan ifrågasättas vad kuratorerna egentligen vet om lärarnas krav på betyg eller vilken feedback lärarna ger till sina elever. Har kuratorerna sådan insikt i lärarnas arbete och relationer till eleverna att de baserar dessa svar på egna erfarenheter eller baserar kuratorerna sina svar på ungdomarnas upplevelse?
När det kommer till kontrolldelen i krav-kontrollmodellen blir intressant att fundera kring elevers möjlighet till inflytande över sin egna situation. Då både studiens empiri och tidigare forskning lyfter skolan som en stor faktor till stress hos ungdomar, kan enligt krav-kontrollmodellen diskuteras huruvida det är brist på kontroll i kombination med höga krav som är orsaken till den höga upplevelsen av stress i skolan. Det som framförallt kan funderas över är hur stort beslutsutrymme eleverna har vid
planeringen av det egna skolarbetet såsom exempelvis schemaläggning för prov, skoltider och betygssättning. Utifrån denna syn skulle en ökning av elevernas beslutsutrymme kring det egna skolarbetet kunna minska stressen. Utifrån
skolan som en stor stressfaktor bland ungdomar kan ifrågasättas huruvida skolan med dess prestationsbedömning i form av prov och betygssättning behöver ses över. Då forskning visar på att för tidig bedömning som möjliggör att uppfatta brister hos barnet kan orsaka psykisk ohälsa och stress kan det diskuteras huruvida ungdomar är redo att betygsättas från den ålder då de betygsätts idag, utan att riskera dessa negativa effekter (Gustavsson et al., 2010).
Hemmiljö
De faktorer i hemmiljön som barn och unga själva upplever är de som stressar mest är bråk i familjen, för mycket ansvar hemma och höga krav från föräldrar
(Barnombudsmannen, 2013). Utifrån krav-kontrollmodellen skulle ungdomars stress kunna förklaras utifrån att alla de största stressfaktorerna i hemmiljön kan kopplas till höga krav eller brist på stöd, där höga krav från föräldrar men även för mycket ansvar hemma kan kopplas till höga nivåer av krav. Dessa höga krav om de sammanfaller med upplevelsen av låg kontroll och litet beslutsutrymme skulle kunna orsaka ohälsa och stress hos ungdomen (Theorell, 2012). Lever man i en familj med mycket bråk kan antas att stödsystemet hemifrån blir bristande, vilket ökar ungdomens
mottaglighet för de skadliga effekter som stressorer kan orsaka (Theorell, 2012).
Ellneby (1999) beskriver även hur föräldrars mående i stor utsträckning påverkar barnen. Här beskrivs även upplevelsen av negativa livshändelser hos föräldrarna, däribland skilsmässa, arbetslöshet eller föräldrarnas egen stress (Ellneby, 1999). Även flera av kuratorerna lyfte hur ohälsa hos någon av föräldrarna, exempelvis psykisk ohälsa, kan skapa stor stress hos en ungdom.
Det kan antas att ungdomar har en låg kontroll när det kommer till deras föräldrars livssituation. Vid exempelvis en skilsmässa mellan föräldrar kan antas att ett barn ställs inför höga krav på anpassning inför den nya situation som skilsmässan innebär (Ellneby, 1999). Samtidigt kan tänkas att barn har liten kontroll i en sådan situationen och ofta liten möjlighet att fatta beslut i frågan, utan beslutet kring förändringen ligger oftast hos föräldrarna. Kombinationen av de höga krav och den låga kontroll som kan tänkas uppstå hos ungdomen när negativa livshändelser drabbar föräldrarna kan enligt Theorell (2012) orsaka stressrelaterad sjukdom hos ungdomar.
Vid genomförda intervjuer lyfte kuratorerna tydligt fram några få faktorer i
hemmiljön som ansågs vara stressande för ungdomar. Dock kan det vara viktigt att fundera över vad kuratorerna baserar sina svar på. Vilken inblick har kuratorerna egentligen kring skolungdomarnas hemmiljö? Det är viktigt att beakta att trots kontakt med en ungdom så är kuratorn inte medveten om allt som pågår i hemmet. Det
kuratorn vet är i huvudsak det som ungdomen väljer att framföra. De faktorer i hemmiljön som kuratorerna lyfter fram i studien kan också ha präglats av medias framställning av vilka faktorer i hemmiljön som påverkar ungdomars stress.
En intressant aspekt att reflektera över är varför kuratorerna inte nämnde att det kunde vara fler faktorer i hemmiljön och föräldrarnas privatliv som kan påverka ungdomens stress. Det kan tänkas att skolan i högre grad måste bli bättre på att se till hela
ungdomens livssituation för att uppmärksamma om det finns riskfaktorer i hemmiljön som kan orsaka stress och ohälsa. För att öka möjligheten att se dessa riskfaktorer kan det vara av vikt att vuxna i skolan vågar fråga elever kring deras hemsituation. Ett par kuratorer berättade dock att vissa elever har svårare att våga prata om sin stress och har en större svårighet att uttrycka att hen lider av stress. Kuratorerna menar att en orsak till detta är den syn hemmet har på stress. Vidare beskrevs av kuratorerna att då en familj ser på stress som något tabu blir det svårare får ungdomen att våga söka hjälp för sin stressproblematik. Enligt krav-kontrollmodellen så påverkas individen av det stöd hen har (Theorell, 2012). Om ungdomen upplever stress men inte har det stöd hen behöver från sina föräldrar och inte upplever det tillåtet att söka stöd hos kurator kan denna brist på känslomässigt stöd leda till att ungdomen hamnar i
krav-kontrollmodellens iso-spända situation vilket innebär en ökad risk för ungdomen att drabbas av de skadliga effekter som stressen orsakar (Theorell, 2012).
Mediastress
Kuratorerna lyfter sociala medier som ett stressmoment för ungdomar idag. Detta styrker även forskningen som visas att sociala medier är en bidragande faktor till dagens stress (Nutley, 2019). Kuratorerna lyfter även fram att det idag finns ett krav på att ständigt vara uppkopplad på sociala medier vilket de beskriver leder till att ungdomar inte får någon vila från det sociala samspelet. En av kuratorerna jämförde
dagens samhälle där media är en central del, med förr då sociala medier inte hade samma fokus i samhället. Kuratorn uttryckte att ungdomar förr också spenderades tid på andra fritidsintressen och att ungdomarna även hade chans att ha lite tråkigt ibland och vila från alltihop. Vidare beskrev kuratorn att idag när ungdomar ständigt är uppkopplad får de ingen paus från socialt samspel.Dessa höga krav på tillgänglighet kan enligt krav-kontrollmodellen vara en bidragande faktor till stress. Då höga krav enligt teorin är en bidragande faktor till stress (Theorell, 2012).
Både kuratorerna samt tidigare forskning lyfter fram att stressen med sociala medier bland annat handlar om att jämföra sig med andra (Nutley, 2019; Foad, 2018). Detta kan tänkas skapa krav på individen att se ut på ett visst sätt och vara på ett visst sätt.
Forskningen tar upp att personer som spenderar mer än två timmar per dag inne på Facebook har cirka dubbelt så hög risk att få symtom på depression, jämfört med de personer som lägger mindre än en halvtimme per dag på Facebook (Nutley, 2019). Detta kan tänkas ha en koppling till att man jämför sig med andra personer på sociala medier. Då personer kan publicerar inlägg eller bilder på sociala medier som vinklar verkligheten som om den vore mer innehållsrik och felfri kan detta tänkas öka känslan av otillräcklighet hos de som tar del av alla inlägg om människors “perfekta” liv (Nutley, 2019). Detta kan tänkas leda till stress hos ungdomar då de ser en vinklad bild av verkligheten på många andra personers sociala media. Enligt
krav-kontrollmodellen så skulle det som publiceras på media kunna kopplas till en känsla av brist på kontroll. Ungdomarna kan tänkas ha en låg kontroll över vilken typ av information de utsätts för via medier. Enligt krav-kontrollmodellen kan antas att den stress som kuratorerna uttryckte att sociala medier skapar grundar sig i de höga krav som finns kring att vara tillgänglig via dessa forum i kombination med bristen på kontroll över vad vi utsätts för genom dessa kommunikationskanaler.
Det kan diskuteras huruvida kuratorerna har inblick i sociala mediers påverkan på ungdomar och huruvida tiden de spenderar där är stressande eller inte. Det kan antas att kuratorerna när de arbetar ser många ungdomar med sina mobiltelefoner även under skoltid och att de därför drar slutsatsen att den ständiga tillgängligheten och uppkopplingen på sociala medier stressar ungdomar. Men det kan också tänkas att tiden på sociala medier användas av ungdomar som en tillflykt från verkligheten och
den stress som finns där. Det kan därför tänkas att sociala medier inte alltid behöver vara stressande utan också användas för återhämtning och en möjlig plats att få stöd från andra.
Individuella faktorer
När arbetet med studien började fanns en tanke om att det skulle vara stor skillnad i kön när det kommer till stress, detta utifrån den tidigare stressforskning som tagits del av inför studien där kön lyfts fram som en viktig faktor. Näst intill all tidigare
forskning som tagits del av inför studien visar på att det bland äldre barn i tonåren i högre grad är flickor som upplever stress och stressrelaterade symptom jämfört med pojkar (Carlson & smith, 1997; SOU 2006:77). Det kan antas att den skillnad som forskning visar på, där flickor i högre grad är drabbade av stress än pojkar, skulle kunna bero på den skillnad som flera av kuratorerna upplever, vilket är att det ställs högre krav på flickor än på pojkar (Folkhälsomyndigheten, 2018). Utsätts flickor för högre krav än pojkar skulle detta enligt krav-kontrollmodellen kunna påverka att flickor har en större risk att hamna i modellens “spända” nivån, vilken är den nivå som forskning visar på ökar risken för stress och ohälsa, detta skulle delvis kunna förklara de könsskillnader som forskningen visar på (Theorell, 2012).
I studien uttryckte flera av kuratorerna att de upplevde eller hade en tro om att kön var en påverkande faktor när det kommer till stress. Några av kuratorerna lyfte en tanke om att flickor i högre grad upplever stress jämfört med pojkar, vilket är
överensstämmande med tidigare forsknings syn på förhållandet mellan kön och stress. Vid de intervjuer där kön lyfts fram som en faktor ges det dock litet utrymme och inte lika stort fokus som förväntat och studiens resultat visar på att andra individuella faktorer, frånsett kön, har en mer betydande påverkan på stressen.
Resultaten är inte helt överensstämmande med tidigare forskningsresultat då resultatet visar på att skillnaderna mellan könen inte är av lika stor betydelse som forskningen visar på. Samtliga kuratorer i undersökningen är överens om att andra individuella faktorer, utöver kön, har större påverkan på stress. Även forskningen lyfter att stress är individuellt och att stress uttrycker sig olika hos olika individer där individuella
egenskaper som personlighet och individuella skillnader som motivation och kognitiva funktioner kan påverka hur mottaglig en individ är för stress (Pilar, 2004; Mörelius, 2014). Kuratorerna uttryckte det som att vissa individer har en större
sårbarhet för stress där det går att urskilja vissa personligheter såsom personer med ett negativt tankemönster, höga prestationskrav på sig själv, och osäkerhet på sig själv och sin kapacitet. Även annan ohälsa hos individen lyft fram som en faktor som kan påverka att ungdomen har en lägre tröskel till stress.
Krav-kontrollmodellen beskriver stress utifrån relationen mellan krav och kontroll, där det är de yttre kraven en individ ställs inför som ses som avgörande för en persons stress (Theorell, 2012). Det blir dock viktigt att tänka in individuella faktorer och hur dessa spelar stor roll för hur individen upplever de krav som ställs. Hur individen uppfattar en händelse påverkar i vilken grad en stressfaktor (kraven) får negativa konsekvenser för individen (Carlson & Smith, 1997). Det kan därför antas att människor på grund av olika individuella faktorer klarar av olika nivåer av krav. En av kuratorerna lyfte fram negativa tankemönster som en sårbarhet för stress. Det kan antas att en sårbarhet hos individen såsom negativa tankemönster gör en individ extra känslig för höga krav, vilket leder till att individen också lättare drabbas av stress. Utifrån detta blir det viktigt att inte endast se till den nivå av krav en individ utsätts för utan att ta i beaktande att individer uppfattar dessa krav olika. En nivå av krav kan därför, beroende på hur kraven upplevs, antas resultera till olika konsekvenser. Då kvinnor har en mer negativ upplevelse av sina livshändelser kan de därför antas drabbas av mer negativa konsekvenser. Kvinnor uppfattar också sina upplevda livshändelser som mindre kontrollerbara jämfört med män och denna känsla av brist på kontroll kan enligt krav-kontrollmodellen bidra till en ökad risk för stress (Arnets och Ekman, 2013; Theorell, 2012). Enligt kuratorerna finns även en stor individuell skillnad i hur höga krav en person ställer på sig själv, vilket också kan tänkas leda till att dessa personer upplever en högre nivå av krav även om de yttre kraven är
desamma som för personer som inte ställer dessa höga krav på sig själva.
Ungdomsåren uttrycks av flera som en sårbar tid. March-Llanes et al.,(2017) beskriver att tonåren är en tid av förändring som många ungdomar upplever som stressande. Respondent två lyfte även fram att ungdomar som grupp kan ha en större
