2006:04
C / D - U P P S A T S
”Sjung om studentens lyckliga dar’...”
En kvalitativ studie om ungdomar och stress
Yvonn Silwärn
Luleå tekniska universitet C/D-uppsats
Sociologi
Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell Produktionsmiljö
SAMMANFATTNING
Uppsatsen är en CD- uppsats i Sociologi som faller inom socialpsykologins ramar.
Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning ungdomar upplever stress i deras nuvarande livssituation samt vilka tankar de har om stress i kommande vuxenliv. Uppsatsen utgår från tre övergripande nivåer; strukturell, kulturell och individuell nivå. Dessa nivåer presenterar och analyserar var för sig faktorer som objektivt eller subjektivt kan framkalla stress.
Uppsatsen undersöker ungdomars upplevelse av stress och syftar till att skapa och förmedla en förståelse av detsamma. Därför är den metodologiska ansatsen kvalitativ och studien bygger på sex stycken djupintervjuer.
De teorier som används är knutna till respektive nivå och fokuserar på att beskriva objektiva respektive subjektiva delar av individens upplevelse av stress. De teoretiker jag främst kommer att använda är sociologen Anthony Giddens, kulturteoretikern Thomas Ziehe och den nordamerikanske forskaren Robert Karasek.
Resultatet visar att det finns faktorer ur den strukturella, kulturella och individuella nivån som upplevs stressande. Ungdomarna tror att den upplevda stressen kommer att bestå eller öka i kommande vuxenliv.
ABSTRACT
This is a paper for a masters degree, sociology regarding social psychology.
The purpose of writing this paper is to discuss to what extension young people experience stress in their present way of living. Also what they are think about stress in their coming grown-up life. This paper is based upon three levels: a structural, a cultural and an individual level. These levels by themselves represent and analyse objectively and unobjectively factors possible to cause stress.
This paper investigates the apprehension of stress that young people feel and it is also purposed to create and deliver an understanding of stress. The study is based on six interviews.
The theories used are related to each level and focus on the description of objective and subjective feelings of stress from each individual. People quoted in this paper and who are also relevant for writing this paper are Anthony Giddens, sociology, Thomas Ziehe, cultural theory and the North American scientist Robert Karasek.
The result shows that there are factors from each level which can be experienced as stressing.
The common feeling among young people is that their feeling of stress will remain the same or increase in their future.
FÖRORD
Mitt första och största tack går till Universitetslektor Mats Jacobsson som varit min handledare under uppsatsen. Jag vill också rikta ett varmt tack till Peter Waara och Elisabeth Berg som under årens gång berikat utbildningen med en guldkant.
Vidare vill jag tacka Eva-Lena Lundberg som också är programstuderande i ämnet sociologi vid Luleå Tekniska Universitet. Du anar inte hur mycket jag värdesätter dig som klasskamrat och person! Tack Eva-Lena för alla diskussioner och telefonsamtal vi haft under de här åren och allt jag för alltid bär med mig från dig.
Ett särskilt tack till alla programstuderande klasskamrater som jag stiftat bekantskap med under de fyra åren på Institutionen för Arbetsvetenskap. Ni har alltid funnits till i vått och torrt och medverkat till en genuin vänskap och sammanhållning.
Sist men inte minst vill jag tacka de elever vid det Samhällsvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i Luleå som låtit sig intervjuas och delgivit sina tankar i uppsatsens ämne.
Utan Er hade inte studien kunnat genomföras!
Yvonn Silwärn
Luleå, 2003-12-15
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ...I ABSTRACT ... II FÖRORD... III INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...IV
INLEDNING... 6
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 7
STRUKTURELL NIVÅ... 7
KULTURELL NIVÅ... 7
INDIVIDUELL NIVÅ... 7
DISPOSITION... 8
SCHEMATISK BILD AV PROBLEMOMRÅDET... 9
OBJEKTIV RESPEKTIVE SUBJEKTIV DEL AV STRESS... 9
METOD OCH MATERIAL... 9
VETENSKAPSTEORETISK GRUND... 10
METOD... 10
INTERVJUGUIDE... 11
URVAL/URVALSKRITERIER... 11
METODOLOGISK KRITIK... 12
INSAMLING AV DATA... 12
BEARBETNING AV DATA... 13
AVGRÄNSNINGAR... 14
ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN... 14
TEORI ... 15
TEORETISK REFERENSRAM... 15
STRUKTURELL NIVÅ... 15
Prestation ... 15
Krav... 16
Utbildnings- och yrkesval... 17
Mångfalden av val... 18
KULTURELL NIVÅ... 19
Livsstil ... 19
Klädmode ... 20
Rollförväntningar ... 20
Rolldistans och reflexivitet ... 21
INDIVIDUELL NIVÅ... 21
Det subjektiva valet ... 21
Livsplaner... 22
Ontologisk trygghet ... 23
Stress ... 24
RESULTAT ... 25
STRUKTURELL NIVÅ... 25
Press i att prestera? ... 25
Arbetsmarknadens villkor ... 27
KULTURELL NIVÅ... 28
Utseendets betydelse i okänd miljö ... 28
Utseendets betydelse i känd miljö ... 29
Uppträdande i ny miljö ... 29
Uppträdande i känd miljö ... 30
INDIVIDUELL NIVÅ... 31
Det fria valet?... 31
Att riskera tryggheten för det okända ... 33
Stress ... 33
SLUTSATSER... 34
AVSLUTANDE DISKUSSION... 35
STRUKTURELL NIVÅ... 35
KULTURELL NIVÅ... 36
INDIVIDUELL NIVÅ... 36
BILAGA 1 - INTERVJUGUIDE ... 38
BILAGA 2 ... 39
REFERENSER ... 40
Inledning
Vi lever i den historiska epok som Giddens kallar senmoderniteten där människor på olika sätt skall hantera krav som finns i samhället och samtidigt forma och utveckla sig själva (Giddens, Modernitet och självidentitet, 1997, s. 24-25). Samtidigt präglas samhället av ett högt tempo.
Människor förväntas hinna med, räcka till och prestera mycket i skola, arbetsliv och på fritiden. Samhället ger också en bild av att det värderas högt att prestera bra inom vissa områden; utseende, uppträdande, karriär och framtidsvisioner.
Möjligtvis är detta bakgrunden till att stress är ett fenomen vars konsekvenser idag är mer utbrett och omskrivet i vårt samhälle än någonsin tidigare. Rapporter, litteratur, artiklar, forskning och debatter figurerar överallt i ämnet stress. Utbrändhet eller utmattningsdepression räknas idag till en av det svenska samhällets nya folksjukdomar.
Stressen tycks ha ökat för alla kategorier av människor i samhället fast sannolikt på olika sätt beroende på var i livet man befinner sig.
Det mesta av den information som finns att tillgå om stress är skriven av vuxna, om vuxna, för vuxna och med koppling till arbetslivet. Det finns betydligt färre studier om stress bland ungdomar trots att det finns tecken på att alltfler unga upplever höga prestationskrav. Det är inte omöjligt att stress drabbar ungdomar hårdare än vi tror och kanske blir mer påtagligt för ungdomar. Förutom att leva upp till skolans krav och prestationskrav på fritiden, exempelvis inom idrott, skall man tampas med stora frågor som rör framtiden. Att stå med ena benet i den identitetsskapande ungdomen samtidigt som en mängd krav från samhället ställs i fråga om prestation, utseende och uppträdande kan vara svårt att hantera. Detta självreflexiva (självkontrollerande) identitetsskapande står i relation till individens olika roller och vilka rollförväntningar omgivningen har, vilket kanske är mer uttalat bland ungdomar.
Utbildning och arbete är områden som i allra högsta grad väcker funderingar hos unga. Men vilka förväntningar ställer individen på sig själv? Kan de objektiva dvs yttre förväntningarna på individen särskiljas från de subjektiva och inre? Är det möjligt att mäta huruvida ungdomar upplever press från yttre krav eller en inre stress i fråga om de förväntningar jag tagit upp?
Dessa frågor är högst relevanta att diskutera och analysera för att kunna belysa om det finns liknande tendenser av stress bland ungdomar som bland vuxna i dagens Sverige.
Syfte och frågeställningar
Syftet med min uppsats är att undersöka i vilken utsträckning ungdomar upplever att krav ur en strukturell, kulturell och individuell nivå framkallar stress, antingen från individen själv eller från omgivningen.
Här följer en kort redovisning av vad jag avser att undersöka ur de tre nivåerna:
Strukturell nivå
• Prestation - är det viktigt för eleverna själva att prestera bra i skolan? Ställer skolan rimliga krav på eleverna i fråga om att prestera?
• Krav - tillskriver eleverna sig själva krav i att prestera eller upplevs kraven komma från skolan eller omgivningen?
• Utbildning och yrkesval - känner ungdomar press inför framtida utbildnings- och yrkesval?
Kulturell nivå
• Utseende - upplever ungdomar press angående sitt utseende? Hur påverkar omgivningen ungdomars klädsel, frisyr och stil?
• Rollförväntningar - finns det en press i att uppträda på ett visst sätt? Finns det förväntningar från omgivningen hur ungdomar ska vara eller uppträda?
• Rolldistans och reflexibilitet - finns något konformt mönster i hur ungdomar vill vara i relation till hur de faktiskt är? Vad gör jag för att passa in i gruppen, skolan, bland mina vänner?
Individuell nivå
• Den individuella nivån ska beskriva individens subjektiva sida så långt det är möjligt.
Nivån innefattar ungdomarnas individuella mål, val och livsplaner. I vilken utsträckning upplever ungdomar att de i sina val påverkas av omgivningen? Upplever informanterna en stress i deras nuvarande livssituation och kan de känna en press inför framtiden?
Syftet är också att undersöka om det finns faktorer i dessa nivåer som subjektivt eller objektivt kan upplevas pressande och ge en generell bild av ungdomars nuvarande livssituation samt deras framtidstankar. Fokus i studien kommer att ligga på i vilken
utsträckning ungdomar upplever att det finns pressande faktorer i dessa nivåer som framkallar stress i deras nuvarande livssituation, samt belysa ungdomarnas tankar kring kommande vuxenliv.
De övergripande frågeställningarna är:
• Upplever ungdomar att det ur den strukturella, kulturella och individuella nivån finns objektiva respektive subjektiva faktorer som framkallar stress i deras nuvarande livssituation?
• Vilka faktorer upplever ungdomar vara pressande och tror de att stressen kommer bestå, öka eller avta i kommande vuxenliv?
Disposition
För att skapa en förståelse av problemområdet presenteras först en schematisk bild av detsamma. Samtliga avsnitt i uppsatsen är uppbyggda kring tre övergripande teman;
strukturell, kulturell och individuell nivå.
I metod och material redovisas vetenskapsteoretisk förförståelse, insamling och bearbetning av material, urval, metodologisk kritik, avgränsningar samt etiska ställningstaganden.
Teoriavsnittet inleds med en teoretisk referensram. Där presenteras de mest relevanta teoretikerna för uppsatsen. Teorin presenteras utifrån strukturell, kulturell och individuell nivå med tillhörande teoretiska underrubriker.
Resultatet är en sammanställning av det empiriska materialet samt en analyserande integrering av teorierna. Uppsatsen avslutas med en summerande diskussion om ungdomar och stress utifrån teori och empiri.
Schematisk bild av problemområdet
Objektiv respektive subjektiv del av stress
Avsikten med den objektiva respektive subjektiva delen är att försöka få en bild av yttre och inre faktorer som kan påverka oss individer. Det har sedan länge diskuterats huruvida vårt samhälle påverkar och formar oss eller ej. Jag vill undersöka om yttre faktorer som t ex skola, föräldrar, kompisar och mode påverkar ungdomars sätt att välja och vara som en objektiv sida av press. Den subjektiva delen handlar istället om vilka pressande faktorer ungdomar upplever komma från dem själva. Upplever ungdomar krav komma från sig själva i fråga om att prestera högt eller klä sig på ett visst sätt? Är de oberörda av andra människor i deras omgivning och går sin egen väg? Den objektiva respektive subjektiva delen skall ge en bild av om det finns yttre och inre pressande faktorer som ungdomar upplever skapa en stress för dem.
Metod och material
I följande avsnitt följer en redogörelse av tillvägagångssätt för insamlandet och bearbetningen av det empiriska materialet. Här inkluderas också de vetenskapsmetodologiska ståndpunkter som är relevanta för studien. Etiska ställningstaganden avslutar det här avsnittet.
Strukturell nivå
- prestation - krav
- utbildning och yrkesval
Objektiv del
Kulturell nivå
- utseende
KRAV
- uppträdande
Subjektiv del Individuell nivå
- livsplaner - stress
Vetenskapsteoretisk grund
Den hermeneutiska inriktningen används för att skapa förståelse för en betydelse eller mening. Hermeneutiken utgör på det sättet ett verktyg eller hjälpmedel i förståelsen för individens upplevelse. Att förklara ett fenomen eller en process är en sak men att förstå densamma är en annan. Individens värderingar inkluderas i dennes verklighet och går aldrig att bortse ifrån.
Forskaren i sin verklighet kan aldrig vara objektiv utan är dömd till tolkning. Att vara objektiv i sin tolkning är en omöjlighet eftersom alla individer bär med sig sin historia, personlighet, sina uppfattningar, värderingar och erfarenheter. All förförståelse vi bär med oss filtreras genom vår verklighet och kan ses som ett viktigt verktyg för att kunna tolka och förstå den.
Det är genom kvalitativ metod1 vi samlar in data för att som forskare komma så nära individens upplevelse som möjligt (Andersson, Positivismen kontra hermeneutiken, 1979, s.
72). Eftersom det är ungdomars upplevelse av stress jag vill undersöka är det viktigt att diskutera min hållning som forskare. Det är viktigt att sträva efter en objektiv hållning men samtidigt är hermeuetiken ett verktyg för att tolka och förstå individers upplevelser. Det är genom mig som forskare dessa ungdomars upplevelser skall filtreras och tolkas. Min bakgrund med erfarenheter och uppfattningar blir en bricka i forskningsprocessen som kan skapa förståelse istället för frågetecken. Att förklara en människas upplevelse av något kräver mer av mig som forskare än att förklara en matematisk formel. Därför blir den kvalitativa metoden mitt verktyg och den hermenuetiska inriktningen min förförståelse.
Metod
Eftersom jag vill undersöka om det finns en upplevd stress bland ungdomar har jag valt att inta ett djupare perspektiv för att fånga upp individens subjektiva upplevelse och erfarenhet så långt det är möjligt. Metoden jag valt är därför kvalitativ och det empiriska materialet består av sex stycken djupintervjuer (Starrin, Från upptäckt till presentation, 1990).
Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning ungdomar upplever att krav ur en strukturell, kulturell och individuell nivå framkallar stress, antingen från individen själv eller från omgivningen.
De övergripande frågeställningarna är:
• Upplever ungdomar att det ur den strukturella, kulturella och individuella nivån finns objektiva respektive subjektiva faktorer som framkallar stress i deras nuvarande livssituation?
1 Intervju eller deltagande observation.
• Vilka faktorer upplever ungdomar vara pressande och tror de att stressen kommer bestå, öka eller avta i kommande vuxenliv?
Intervjuguide
För att öka förståelsen för ungdomars upplevelse av stress i deras nuvarande livssituation samt tankar om framtiden har jag utifrån strukturell, kulturell och individuell nivå formulerat intervjufrågor. Nivåerna jag valt kan ses som tre övergripande teman för uppsatsen. Jag vill ur varje nivå var för sig få fram en objektiv och en subjektiv del av stress. Vilka krav eller press upplever ungdomarna komma från dem själva och vilka krav eller press upplever de komma från omgivningen?
Fokus i studien kommer att ligga på i vilken utsträckning ungdomar upplever att det finns pressande faktorer i dessa nivåer som framkallar stress i deras nuvarande livssituation samt belysa ungdomarnas tankar kring kommande vuxenliv. Dessa tre nivåer utgör sammanhållande teman för intervjufrågorna. Utifrån underrubrikerna prestation, krav, utseende och stress etc utformades de intervjufrågor jag använt mig av i undersökningen. Jag utgick ifrån intervjuguiden men anpassade efter informanten lämpliga följdfrågor i ämnet om svaret ”svävade ut” (se Intervjuguide, bilaga 1).
Urval/urvalskriterier
Jag valde att intervjua ungdomar som studerade sista året på gymnasiet. Orsaken till detta övervägande var att de elever som studerar sista året på gymnasiet troligtvis har mycket funderingar kring framtiden och kommande vuxenliv. De står med det ena benet i ungdomen och det andra i vuxenlivet. Ungdomar idag har troligtvis mycket att leva upp till både när det gäller prestationer i skolan och på fritiden. Mode med olika klädstilar och utseende är säkerligen påtagligare än någonsin. Eftersom dessa ungdomar studerar sista året på gymnasiet vill jag undersöka hur de upplever situationen kring vidareutbildning, karriärmöjligheter och arbetsmarknad. Eftersom valmöjligheter inom de flesta områden idag är oerhört omfattande vill jag undersöka om ungdomar upplever en stress i att välja rätt. Slutligen vill jag studera om ungdomar upplever krav på sig själva inom dessa områden och mäta om kraven upplevs komma från dem själv eller från faktorer i deras omgivning.
Jag intervjuade tre tjejer och två killar i strävan efter en så rättvis fördelning av könen i undersökningen som möjligt. Informanterna var i åldern 17-19 år. Urvalet blev inte styrt gällande vilka elever som intervjuades eftersom det var frivilligt att delta i studien. Reliabilitet
som metodologisk term avser att ange tillförlitlighet och därmed ange hur stabil en undersökning är. All påverkan eller inblandning av slumpen är utesluten och samma resultat och utfall skall kunna uppvisas varje gång av samma genomförda undersökning. Detta är en orsak till att det är svårt att diskutera reliabilitet i kvalitativ forskning. För att hålla en explorativ ansats efterlyste jag alla elever som ville delta i intervjuerna för att inta en så objektiv hållning som möjligt. Jag fokuserade inte överdrivet på ämnet stress utan försökte få ungdomarna att förstå att detta är något jag vill undersöka.
Validitet avser att mäta undersökningens giltighet, dvs att undersökningen mäter det den avser att mäta. I den här studien är det är det ungdomars upplevelser och åsikter som är av intresse.
När det gäller att uppfylla validitetskravet kommer studien inte ge en generell bild av om ungdomar i allmänhet upplever stress eller ej. Det är viktigt att belysa tydliga uppfattningar som denna specifika grupp ungdomar har i ämnet (Ejvegård 1996:31).
Metodologisk kritik
Det hade varit önskvärt att intervjua ungdomar från olika program. I studien ingår endast informanter från ett samhällsvetenskapligt program vilket kan innebära att utfallet blir entydigt. Det optimala hade naturligtvis varit att intervjua elever från olika gymnasieutbildningar som teknisk, ekonomisk, humanistisk, estetisk och idrotts- program etc för att få en maximal variation. Kanske hade utfallet då blivit mer nyanserat och skiftande om undersökningen omfattat fler ungdomar från olika utbildningar. Då hade också jämförelser kunnat göras mellan de olika utbildningarna. Tidsfaktorn begränsade möjligheten för en sådan studie.
Insamling av data
Jag kontaktade rektorn för den aktuella gymnasieskolan för att delge utförlig information om mig själv och vad min C/D- uppsats skulle behandla samt hur datainsamlingen skulle genomföras. Efter rektors medgivande att genomföra intervjuer på skolan informerade denne en samhällsvetenskaplig klass om min undersökning. Inga särskilda överväganden eller önskemål låg bakom valet av klass utan slumpen avgjorde. I mitt möte med den samhällsvetenskapliga klassen fick jag möjlighet att under ett kortare föredrag informera klassen om syftet med studien, varför, när, hur och på vilket sätt jag genomförde min C/D- uppsats i ämnet ungdomar och stress. Jag informerade också om de etiska ställningstaganden jag som forskare alltid måste beakta (se avsnitt Etiska ställningstaganden). Eleverna fick
möjlighet att ställa frågor och de som var intresserade av att delta som informanter anmälde sig till mig.
Innan varje intervju påminde jag informanten om att jag skulle använda bandspelare för att inte undgå minsta värde i deras svar (tillvägagångssättet hade jag tidigare informerat om).
Ingen information försvinner på det sättet utan kan analyseras gång på gång. Därigenom kan ny information, utöver den som ligger i fokus för det begreppsliga ramverket, fångas upp och tolkas. Jag var givetvis medveten om den negativa effekt en bandspelare kan innebära för informanterna i en intervjusituation men deras medgivande att använda den samt fördelarna med att spela in deras svar övervägde. De elever som frivilligt ställde upp hade inget emot att intervjuerna spelades in. Intervjuerna genomfördes enskilt på gymnasieskolan i en lugn avgränsad miljö. Den första intervjun fick utgöra en s k provintervju för att se om frågorna kunde användas. Frågorna var relativt precist formulerade men visade sig ge omfattande svar med ett gott utrymme för oväntade reflektioner, tankar och känslor. Dessa sex djupintervjuer fick utgöra det empiriska materialet i studien (Krag Jacobsen, Intervju: Konsten att lyssna och fråga, 1992).
Bearbetning av data
Intervjuerna skrevs ut ordagrant (utgjorde 17 sidor) där även skratt och ironi noterades för att inte undgå minsta detalj av vad informanterna verkligen ville framföra. Vid den första bearbetningen av det empiriska materialet använde jag datorns funktion för fetmarkering. Det omfattande materialet sammanställdes på det sättet i ett antal nyckelbegrepp eller substantiva koder för att lättare få en överblick över materialet.2 Efter analysen av informanternas utsagor framträdde de teoretiska ledtrådar som fick fungera som motor för integreringen av fler relevanta teorier (Starrin, Från upptäckt till presentation, 1990). Se bilaga 2.
Utifrån de tre nivåerna; strukturell, kulturell och individuell, utformades de nyckelord eller underrubriker som teoridelen presenterar. Dessa nyckelord kom att utgöra den teoretiska stommen i uppsatsen. Exempel på teoretiska ledtrådar är mångfald av val, klädmode, rollförväntningar och ontologisk trygghet.
De teman som använts för den strukturella nivån är; prestation, krav, och utbildnings- och yrkesval. De teman som använts för den kulturella nivån är; utseende och uppträdande.
Slutligen presenteras de teman som använts för den individuella nivån; livsplaner och stress.
2 De substantiva koderna är vad personen säger.
Avgränsningar
Jag har ingen avsikt att göra en jämförande studie t ex ungdomar som upplever sig stressade i jämförelse med ungdomar som inte upplever sig stressade. Jag kommer inte att ta med någon global påverkan som en aspekt till det samhälle vi idag lever i. Därmed faller både ett historiskt perspektiv med en processaspekt bort. Det hade varit högst aktuellt att undersöka detta men alldeles för omfattande. Det hade varit intressant att intervjua lärare som arbetat många år vid gymnasieskolor för att få deras syn på utvecklingen som skett av en eventuellt ökad stress, både för dem själva samt eleverna, men tidsaspekten begränsar en sådan fortsatt analys. För den strukturella nivån hade variabeln social klass varit relevant eftersom den beskrivit ett klassrelaterat förhållandet mellan individ och utbildningsval. Detta kommer inte att undersökas. Närheten och därmed det geografiska avståndet till skola hade också varit intressant men kommer att utlämnas. Jag har inte heller för avsikt att göra en jämförande studie mellan könen. Dessa variabler utesluts på grund av att studien skulle bli för omfattande.
Det vore intressant att titta närmare på ungdomars sociala uppträdande i och utanför gruppen, men även den jämförelsen begränsas av tiden jag förfogar över.
Etiska ställningstaganden
I mitt möte med den samhällsvetenskapliga klassen informerade jag eleverna om hur vi studenter arbetar på LTU, framför allt hur vi bedriver kvalitativa studier. Jag delgav dem information om vem jag var, att jag studerade Sociologi samt att gjorde en C/D-uppsats i ämnet ungdomar och stress. Därmed efterlyste jag informanter till intervju samt varför jag önskade intervjua elever som studerade sista året på gymnasiet. Jag förklarade också att jag detta ämne relevant att fördjupa mig i eftersom stressen ökat i samhället. Jag informerade om på vilket sätt en intervju genomförs; att informanten själv bestämmer var intervjun skall äga rum, när den skall genomföras och att jag använder en bandspelare för att få deras svar exakt ordagrant återgivna. Jag berättade vilken uppgift deltagarna har i min forskning, vilka villkor som gäller om de vill delta, att det naturligtvis var frivilligt att delta, att alla hade rätt att ändra sig ända fram till den dagen uppsatsen går i tryck och att intervjuerna är anonyma. Materialet får aldrig användas i annat syfte än för forskning. De elever som ville delta i undersökningen hade efter min presentation möjlighet att anmäla sitt intresse. Eftersom eleverna var över 15 år och ämnet inte kan anses som känsligt utelämnar jag deras samtycke från föräldrarna.
Jag anser att jag med detta föredrag för den samhällsvetenskapliga klassen uppfyller de fyra krav som utarbetats av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet3 och som syftar till att skydda individen. De fyra kraven är:
• Informationskravet - alla informanter visste syftet med uppsatsen
• Konfidentialitetskravet - informanterna garanterades anonymitet
• Samtyckeskravet - allt deltagande skedde frivilligt
• Nyttjandekravet - materialet ska bara användas i detta sammanhang
Teori
Teoretisk referensram
Detta avsnitt är en teoretisk presentation av strukturell, kulturell och individuell nivå. Syftet är att förklara de teoretiska ledtrådarna/nyckelord under respektive nivå. Uppsatsen är en kvalitativ studie i ämnet ”ungdomar och stress”. De teoretiker jag främst kommer att använda är sociologen Anthony Giddens, kulturteoretikern Thomas Ziehe och den nordamerikanske forskaren Robert Karasek. Anthony Giddens använder jag för att förstå vad som i det senmoderna samhället leder till stress. Thomas Ziehe har koncentrerat sin forskning kring ungdomar, skola, individualisering och senmodernitet och blir därmed intressant för studien.
Robert Karasek har tillsammans med den svenske forskaren Thöres Theorell utvecklat en krav- och kontrollmodell. Modellen förklarar sambandet mellan krav, kontroll och stress.
Strukturell nivå Prestation
Prestationsprincipen breder allt mer ut sig i samhället och blir därmed mer abstrakt. Detta innebär att vi mäter, registrerar, bedömer och jämför. Vi utsätts för press och utsätter oss själva för press. De prestationer som ungdomar förväntas fullgöra, i synnerhet i skolan, har ofta ingenting med deras övriga livssituation att göra. Inom utbildningsväsendet uppstår en pedagogisk och framtidsrelaterad press i att ständigt behöva kvalificera sig. Möjligheten att använda sina kvalifikationer i ett framtida yrke och senare i livet ifrågasätts samtidigt överallt.
Den individuella pressen till högre kvalifikationer möter en objektiv tendens till
3 Hemsida: www.hsfr.se
dekvalificering av sociala arbets- och livsmöjligheter. Konsekvensen blir att den sociala och psykiska pressen som den enskilde lever under växer (Ziehe, Kultur analyser- ungdom, utbildning, modernitet, 1993, s.36-37). Press och stress förekommer ofta synonymt. Det är viktigt att förstå och skilja dessa begrepp för att kunna hantera dem. Press finns i våra liv och den är oundviklig. Det avgörande är hur vi väljer att arbeta med den press vi utsätts för under vår livstid. Om press ger positiva eller negativa effekter beroende på individens förmåga att anpassa sig. Press kan vara stimulerande och nödvändig för att kunna njuta av livet, lära oss nya uppgifter eller uppleva spänning. Baksidan av press är nedstämdhet, ångest eller att misslyckas med projekt. Nyckeln till en balans mellan ytterligheterna är att lära sig hantera reaktionerna på press; då leder den till utveckling. Förhållandet mellan press och prestation varierar från person till person och från tidpunkt till tidpunkt. En pressande situation kan vid en tidpunkt resultera i en god prestationshöjning medan samma situation vid ett annat tillfälle kan resultera i stress. Det är sunt att lära sig hur press påverkar oss och därefter inrätta en kontroll över pressen i våra liv. Ett misstag är att eliminera alla former av pressande faktorer vilket kan resultera i apati och oförmåga att hantera vardagslivet (Williams, S, Press utan stress, 1995, s. 9-51).
Krav
Det finns paralleller och liknande fysiologiska reaktioner mellan att utsättas för press som för krav. Individen ställer omgivningens krav i relation till sin egen förmåga. Är kraven högre än den egna förmågan blir resultatet ogynnsamt och kan i värsta fall leda till en rad olika stressrelaterade sjukdomar. För låga krav leder istället till understimulans och passivitet.
Måttliga krav är viktiga för vår inlärning, att prestera och få stimulans.
För att få balans mellan höga och låga krav förutsätts egenkontroll. Karasek menar att det finns två delar av egenkontroll:
• Egenkontroll i sin situation.
• Egenkontroll över sin situation.
Han delar också in egenkontroll i två olika former; kvalifikationsnivå och beslutsnivå.
• Kvalifikationsnivån avser individens möjligheter att lära sig nya uppgifter, möjligheten att utveckla sina kvalifikationer eller om individens situation kräver en hög kvalifikationsnivå. Har individen hög kvalifikationsnivå resulterar det i en kontroll över hur denne skall slutföra en uppgift.
• Beslutsnivån avser i vilken utsträckning individen själv disponerar över sina uppgifter och hur mycket inflytande hon har i den verksamhet i vilken hon ingår. En hög beslutsnivå ger individen kontroll genom deltagandet av planering i arbetsprocessen och därmed överblick över sin arbetssituation.
En hög egenkontroll ökar möjligheterna för att individen skall kunna påverka sin omgivning och därmed minska risken för stressorer4. Med högre egenkontroll bestämmer individen när en uppgift skall utföras. Vetskapen om en högre egenkontroll kan ge positiva effekter för välbefinnandet i sin arbetssituation.
Karasek menar att det är viktigt att skilja mellan psykologiska krav och egenkontroll för att kunna studera effekterna av dem för den enskilde. Ökad egenkontroll leder till ökad inlärning och en minskad stress. Men ökade arbetskrav leder till ökad inlärning men en ökad stress. Det finns alltså en skillnad mellan effekterna av hög egenkontroll och höga arbetskrav (Karasek, Healthy work PB, 1992).
Höga
Aktiv Spänd
arbetssituation arbetssituation Högt krav, hög
egenkontroll
Högt krav, låg egenkontroll
Krav/kontrollmodellen av Theorell, 2000 Utbildnings- och yrkesval
I det moderna samhället följer ofta unga sina föräldrars fotspår när det gäller utbildnings- och yrkesval. Detta innebär inte att ungdomar idag automatiskt väljer samma yrkesinriktning som sina föräldrar utan det individuella valet står högt i kurs för ungdomars vuxenblivande (Hagström, Ungdomar i övergångsåldern, 1999, s. 7-18). Utbildnings- och yrkesval har
4 Fysiska eller mentala påfrestningar.
Låg Hög
EGENKONTROLL KRAV
Avspänd Passiv
arbetssituation arbetssituation Lågt krav, hög Lågt krav, låg
egenkontroll egenkontroll
Låga
härmed i det postmoderna samhället blivit ett uttryck för ungdomars identitet gentemot att tidigare generationers yrkesbana gick i traditionella fotspår (Hagström, Ungdomar i övergångsåldern, 1999, s. 91).
Det fria valet i fråga om arbete förfogar de grupper som befriats från dessa traditionella band över (Giddens, Modernitet och självidentitet, 1991, s. 102). De många valens arena utesluter inte valet av arbete eller arbetsmiljö utan är högst avgörande för vår livsorientering i det moderna samhällets arbetsdelning menar Giddens. Samma uppfattning delas av Ziehe som menar att beslutsprocessen i utbildnings- och yrkesval blivit allt mer komplicerad för den enskilde individen (Jönsson, Skola - fritid - framtid, 1992, s. 28-31).
Hur väljer dagens ungdomar sin yrkesbana? Att välja rätt yrkesbana är inte lätt eftersom det ska förena både efterfrågan och intresse. Att arbeta endast för att försörja sig är en förlegad värdering bland unga idag, vilka värderar att arbetet ska vara givande högre. Ännu mer avgörande är att individen ska hitta det rätta yrket som passar just sin personlighet vilket är ett resultat av en ökad individualitet. Massmedierna och informationssamhället bidrar med kunskap om de många alternativ som står till individens förfogande där det är du som avgör din framtid. Men vision och verklighet är inte alltid förenliga. Utbildningskraven har ökat för alla former av arbeten samtidigt som arbetsmarknaden utvecklas i större takt mot en högre grad av specialisering. Kombinationen mellan arbetsmarknadens ökade krav på individen i fråga om kompetens och flexibilitet kan vara svåra att förena med individers ökade krav på att arbetsuppgifterna skall specifikt passa dem (Hagström, Ungdomar i övergångsåldern, 1999).
Mångfalden av val
Mångfalden av möjligheter att forma sitt eget liv och sin identitet är givetvis annorlunda för ungdomar idag till skillnad mot utbudet som fanns för föräldrar och förfäder. Ziehe ser den negativa sidan av dessa valmöjligheter där friheten kan skapa inre konflikter och frustration över vem man är, vart man är på väg, vad man önskar förverkliga och vad som är möjligt att förverkliga. Detta kan skapa psykiska processer som regression och progression, dvs både en strävan efter att hålla fast vid tryggheten man har, men också att ta risker och för att förändra sitt framtida liv (Jönsson, Skola - fritid - framtid, 1992, s. 28-31).
Moderniteten konfronterar individen med en komplex mångfald av val, samtidigt som moderniteten med sin fria karaktär inte ger vägledning i fråga om vad individen bör välja (Giddens, Modernitet och självidentitet, 1991, s. 102). Detta kan också ses som inträdet i en ny tid där frigörelsen från de traditionella banden inte styr framtiden på samma sätt som tidigare. De traditionella normerna hade tidigare en formande inverkan eftersom kriterier och
bilder av oss själva redan på förhand var formulerade av föräldrars och förfäders traditionella leverne. Med traditionella normer åsyftas t ex kyrkans föreskrifter om vår livsföring, forna lagar för äktenskap, familj och barnuppfostran samt normer för vårt dagliga beteende. Det moderna samhällets enorma utbud av olika val innebär en kulturell frihet där den enskilde har spelrum för egna beslut,- men också beslutsproblem (Ziehe, Kultur analyser- ungdom, utbildning, modernitet, 1993, s.39).
Kulturell nivå Livsstil
Vad är det som avgör hur man vill se ut och vad man har för smak? Människors smak, strategier och livsstilar måste enligt Bourdieu relateras till faktorer som klassens, könets och den sociala miljöns givna kontext. Dessa existensbetingelser blir avgörande för vad man tycker om och väljer att identifiera sig med. Valet kan tyckas vara fritt och naturligt men för Bourdieu gör vi val utan att ha något val (Jönsson, Skola - fritid - framtid, 1992, s. 67). Självet har genom senmoderniteten genomgått en extrem förändring p g a att vår posttraditionella värld kännetecknas av en reflexiv5 karaktär. Livsstilar är organiserade rutiner som innefattar klädvanor, matvanor, handlingssätt och umgängesmiljöer. Rutinerna kan förändras genom det reflexiva identitetsprojekt som individen använder genom egna val som genomsyrar vardagen.
Att relatera begrepp som livsstil till de traditionella kulturerna är svårt därför att valmöjligheterna då var begränsade. Individens vardag idag genomsyras av att reflexivt välja genom övervägandet av olika alternativ. Därför blir livsstilen i det posttraditionella samhället mer avgörande för självidentiteten med dess reproduktion.
Giddens menar att vissa möjligheter är oförenliga med en viss livsstil, vilken uppfattning delas av de individer vars livsstil hon delar. Han menar att valet eller skapandet av en livsstil påverkas av grupptryck till viss del.
”En livsstil kan definieras som en mer eller mindre integrerad uppsättning praktiker som en individ följer, inte bara därför att sådana praktiker tillfredsställer nyttobehov, utan därför att de ger en materiell inramning till en speciell berättelse om självidentiteten.”
(Giddens, Modernitet och självidentitet, 1999, s. 101)
5 återverkande
Klädmode
Klädmode är ett estetiskt uttryck inom stildimensionen. Till skillnad från andra poplärkulturistiska områden tillskrivs inte klädmode som något fullständigt estetiskt. Vi kategoriserar klädmodets område i hierarkiskt indelade klädgenrer som i sin tur inbegriper olika del- och undergenrer i form av vardags-, högtids-, eller ungdomskläder och en mängd andra klädstilar. Simmel menar att kläder knyter samman det privata med det kollektiva eftersom stil betraktas som något allmänt. Att ha liknande kläder är något som är tillgängligt och delas av många. Användandet av en viss sorts kläder ändrar eller förstärker både individens egen stil såväl markerar gruppens (Bjurström, Högt och lågt - smak och stil i ungdomskulturen,1997, s.182-186). Kulturen i en grupp reglerar samspelet för den och de symboler som uppträder, t ex kläder blir ett uttryck för en ”vi” och ”de”- känsla. Vad blir resultatet? – Trygghet som gör att vi kan handskas med känslor av utanförskap och ovisshet.
Att välja att följa gruppens symboler, regler eller klädsel behöver inte vara en svaghet utan kan också vara ett sätt att stärka den egna identiteten. Termer av grupptryck kan i viss mån orättvist beskriva ungdomar som irrationella och osjälvständiga.
Till skillnad från Giddens menar Philip Lalander att en grupp består av en rad oliktänkande och självständiga individer. Tillsammans i en interaktionsprocess känner individer in symboler, identiteter, normer och värderingar, då genom att tänka naturligtvis (Lalander och Johansson, Ungdomsgrupper i teori och praktik, 2002, s.54-56).
Rollförväntningar
Regler för människors handlande och beteende är organiserade efter omgivningens förväntningar d v s rollförväntningar. Förväntningar av beteende står i direkt relation till omgivningens reaktioner på detsamma. Dessa reaktioner kallas sanktioner och är indelade i positiva (belöningar) eller negativa (bestraffningar) sanktioner. Relationen mellan rollförväntningar och sanktioner är alltså ömsesidig.
När människor har gemensamma värden tenderar de att uppföra sig i enlighet med dessa trots att de inte ligger i deras intresse. Dessa värden är inlärda snarare än nedärvda vilket är mindre betydelsefullt. Värdena blir en del av en människas personlighet och får vidare den egenskapen att hålla ihop ett samhälle. Den sociala förväntan blir ett individuellt behov. Dessa gemensamma värdemätare och regler för vad som är ett passande beteende handlar om normer som gör att vi handlar på liknande sätt i liknande situationer. Social likformighet är en annan benämning för fenomenet vilket kan observeras och är strukturell.
Det finns två betydelsefulla komponenter för att upprätthålla den sociala jämvikten. Det första är att man genom socialiseringen formas till en social varelse som förväntas utföra de
handlingar som krävs och förväntas av andra. Det andra är den sociala kontrollen som skall hålla människor inom givna gränslinjer och som vi själva konstruerar för att inte trampa över.
Det första som krävs för att upprätthålla den sociala jämvikten är att få människor att vilja göra det som krävs och förväntas av dem. Om det misslyckas så gäller det att komma upp med andra medel som håller dem innanför ramarna (Mills, Sociologiska visionen, 1997).
Rolldistans och reflexivitet
Goffman skiljer mellan roll och individ, men hur ser han på subjektet? Hur integreras individens olika roller i ens självuppfattning? Rollen ses som en förutsättning för att bedriva subversiv (omstörtande) verksamhet och utesluter inte möjligheterna att tolka den. Goffman är kritiskt inställd till att skilja mellan det subjektiva och äkta som hör till den privata sfären och det rolltagande som representeras i det offentliga livet. Rolldistans är inget som tillskrivs rollen utan en del av processen som beskriver rollbegreppet. Subjektiviteten fångas när motstånd görs mot de formella processerna, rollmanuskripten och den strukturella sfären.
Därav kan vi aldrig förstå subjektet isolerat från rollerna och de sociala systemen (Goffman, Jaget och maskerna, 1998).
Goffmans analys om rolldistans har likheter med Giddens tankar om reflexivitet som beskriver att vi i det moderna samhället är dömda till reflexivitet. Rolldistans måste förstås i relation till de roller individen intar och reflexivitet förutsätter förståelsen för identitetsskapandet. Anthony Giddens lägger nästan alltid stor vikt vid individens förmåga att tänka och reflektera. Han menar att när vi agerar i en grupp är det rutinmässigt genom vårt praktiska medvetande, utan att ifrågasätta varför. Här finner vi ingen direkt tankereflektion bakom vårt handlande. Men, vi kan enligt Giddens ifrågasätta denna typ av medvetande med hjälp av ett mer analytiskt diskursivt medvetande och välja att handla annorlunda.
”Det praktiska medvetandet är oupplösligt förbundet med den reflexiva inspektionen av handlingarna – men det är snarare icke- medvetet än omedvetet.”
(Giddens, Modernitet och självidentitet, 1991, s. 48)
Individuell nivå Det subjektiva valet
Att försöka förstå och beskriva vår objektiva respektive subjektiva sida i fråga om det egna fria valet är inte helt enkelt. Det är en komplicerad process där relationer mellan olika faktorer inte är entydiga och där orsak och verkan är obestämbar. Val av utbildning och yrke är ett
samspel mellan individens egna förutsättningar, förväntningar från skola och arbetsliv samt de förväntningar omgivningen ställer på individen av traditionella och ekonomiska skäl.
Individens möjligheter att göra ett fritt val är begränsade och rör sig mellan en subjektiv sfär som individen reflekterar utifrån och en objektiv mer konkret handlingssfär. Det subjektiva utrymmet för ungdomars egna val begränsas av faktorer i omgivningen som inte alltid kan iakttas eller ens är medvetandegjorda för ungdomarna själva. Självförtroende är en sådan faktor av personlig karaktär som begränsar och styr det subjektiva handlingsutrymmet. Hur individen värderar sin förmåga och uppfattar sig själv är avgörande för vilka mål hon sätter upp för sig själv. Vad skolan har för mål och förväntningar på eleverna formuleras formellt genom kurs- och läroplaner. Det finns också en informell värdering av vad eleverna skall eller förväntas prestera som bestäms av lärare, kamrater, föräldrar, arbetsliv och samhälle.
Individens självbild tillsammans med den värdering hon upplever att omgivningen har om sig begränsar individens fria val till ett subjektivt rum.
Studier från Lärarhögskolan i Stockholm har visat att utbildningsval styrs mer av traditionella könsrelaterade förväntningar för ungdomar än av deras begåvning. Killar med verbal begåvning väljer utbildningar efter vad som förväntas av dem och inte efter deras förutsättningar. Det börjar dock bli vanligare att tjejer väljer mer tekniskt inriktade utbildningar trots att dessa inte traditionellt anses som kvinnliga. Killar tenderar också att rationellt välja utbildning i fråga om status och bättre lön. Huruvida ungdomars sociala bakgrund är en objektiv begränsning eller ej i fråga om utbildnings- och yrkesval diskuteras.
Allt fler ungdomar väljer andra fotspår än sina föräldrar, men det är fortfarande de högre socialgrupperna som dominerar vid universitet och högskolor. Även social bakgrund kan ses som en begränsande faktor för det ”fria” och genuina egna valet (Hagström, Ungdomar i övergångsåldern, 1999, s. 89-94).
Livsplaner
Definitionen av livsplanering i Giddens ”Modernitet och självidentitet” lyder ”den strategiska användningen av livsstilsmöjligheter, som organiseras utifrån individens planerade livsförlopp och som vanligtvis filtreras genom riskbedömningar”. Under rubriken
”Självets bana” ställer Giddens några centrala frågor som han anser högst aktuella under senmodernitetens villkor. Vad ska man göra? Vem ska man vara? Hur ska man handla? Dessa frågor besvarar vi på ett eller annat plan antingen diskursivt eller genom vårt dagliga sociala beteende. För att komma fram till vilken inriktning en människas liv ska ha måste individen systematiskt reflektera vilket förutsätter att denne också involverar sin egen reflexivitet.
Det är också viktigt att lära sig att leva i nuet för att kunna planera och konstruera en livsbana som överensstämmer med ens innersta önskningar. Det handlar om självterapi i form av kontinuerliga självobservationer (Giddens, Modernitet och självidentitet, 1999, s. 89-90).
Eftersom vår tidsanda erbjuder alternativa livsstilsmöjligheter blir det extra viktigt med en genomtänkt livsplanering. Giddens menar att livsplaner precis som livsstilar är en oundviklig konsekvens av de posttraditionella sociala formerna. Livsplaner är det grundläggande i självets reflexivt organiserade bana men också ett medel att förbereda människans framtidsvisioner och drömmar. Ett redskap för människans framtidsvision är en livsplanskalender vilken placerar in viktiga händelser i ens liv. Kalendern omstruktureras och omarbetas mot bakgrund av omständigheter och andra förändringar i individens liv. ”När jag gifte mig” kanske undanträngts av det datum då äktenskapet upplöstes som är en mer psykologisk markering. Livsplanering förutsätter att tiden organiseras på ett speciellt sätt eftersom den reflexiva konstruktionen av självidentitet i lika hög grad är beroende av förberedelser för framtiden som tolkningar av det förflutna (Giddens, Modernitet och självidentitet, 1999, s. 105-106).
Ontologisk trygghet
Risker och tvivel förekommer i vardagslivet vilket genererar en diffus oro kring vilka val som är bäst inför framtiden. Svårigheterna ligger i den oro riskbedömningarna för med sig när det handlar om att göra sin livsplanering hanterbar. Det finns inga entydiga gränser mellan den tilltro till nuvarande och framtida händelser och en tilltro som är mindre säker. Denna gräns kan vara en inspirationskälla för den som medvetet manipulerar den i sökandet efter spänningen med att ta risker. Riskbedömningar är avgörande för koloniseringen av framtiden samtidigt som de ställer självet inför det okända. I varje given situation måste individen ta i beräkning att ”något kan gå snett” oavsett hur liten riskfaktorn än är. Har individen en väletablerad tillit genererar vardagslivets riskmoment i fråga om val inför framtiden ingen oro. Är tilliten bräcklig blir även små risker outhärdliga, menar Giddens (Giddens, Modernitet och självidentitet, 1999, s. 215-216).
Det praktiska medvetandet är den kognitiva och känslomässiga grundstenen för de känslor av ontologisk trygghet som karaktäriserar stora delar av människors handlande. Den ontologiska tryggheten ligger till grund för den naturliga inställningen till vardagslivet. Att besvara en enkel vardaglig fråga kräver att individen sätter parentes om en rad möjligheter. Att ett visst svar eller reaktion uppfattas som passande eller acceptabel förutsätter en gemensam verklighetsram. Känslan av att man delar en verklighet med andra människor är både stabil
och bräcklig. Styrkan skapas av en hög grad av tillförlitlighet i vardagliga sociala interaktioner och kontexter som produceras och reproduceras av vanliga aktörer. Den naturliga inställningens bräcklighet i vardagssituationer innebär att ångesten väller fram som annars brukar hållas i schack (Giddens, Modernitet och självidentitet, 1999, s.48-49).
Stress
Barnombudsmannens undersökningar visade redan år 2000 att drygt 80 % av tillfrågade högstadieelever upplevde stress som mycket vanligt. Det är en rad faktorer som gör att unga drabbas av stress och att stressen förefaller öka. Det handlar om en kombination av dessa faktorer som gör att ungdomar upplever stress som t ex arbetsmiljön i skolan, skolans arbetsformer, problematiska situationer i familjen, önskan om att vara rätt klädd och att bli accepterad av kompisar.
I en undersökning gjord 2003 av Barnombudsmannen fick ungdomar med egna ord beskriva vad stress är. De berättar då att de har mycket att göra och att de måste skynda sig att hinna med. Där känner de stress i att inte hinna med allt och att inte räcka till. Konsekvenserna av stressen beskriver de vara att aldrig kunna slappna av och aldrig få ut någon riktig vila. Dessa upplevelser i sin tur kopplar de sedan ihop med att de har ont om tid, att de måste planera allting i sin vardag och andras krav. Den definition av negativ stress som formulerades under undersökningens gång löd:
”Stress eller negativ stress kan definieras som en obalans mellan de påfrestningar en människa utsätts för och de resurser och den kompetens han eller hon har att klara av situationen.”
(Barnombudsmannen, Barn och unga berättar om stress, 2004)
I vårt samhälle har kraven på prestation, flexibilitet och individualitet ökat och människor försöker hinna med så mycket som möjligt på kortast möjliga tid (Lalander och Johansson, Ungdomsgrupper i teori och praktik, 2002, s.107). Barndomen utgör idag ett tryggt rum, ekonomiskt sett. I andra hänseende är barndomen inte trygg alls. Barndomen har mer och mer integrerats i de vuxnas erfarenhetsvärld och i de samhälleliga och kulturella förändringar som denna genomgår. Barnen är indragna i de vuxnas samtal, vardag, åsikter och konflikter.
Skiljeväggarna är idag mer perforerade mellan generationerna (Ziehe, Kulturanalyser - ungdom, utbildning, modernitet, 1993, s.16).
1995 gjordes en rikstäckande undersökning av UngdomsBarometern6 bland gymnasieungdomar. Rapporten visade att ungdomars syn på samhällsutvecklingen blivit mer pessimistisk och att förhoppningarna om att själva kunna påverka var svaga. Samtidigt var flertalet ungdomar optimistiska vad gällde sin egen framtid och sina egna möjligheter. Den mest märkbara tendensen visade en utbredd oro för den ökande stressen i samhället. Redan vid 16-18 års ålder ansåg sig gymnasieungdomarna inte ha tillräckligt med tid (Institution/Förlag: Universum – Institutet för ungdomsinformation AB, 1996).
Det grundläggande i Karaseks modell (se modell s. 17) är balansen mellan individens möjligheter till inflytande å ena sidan och vilka krav och belastningar individen har i sin arbetssituation å andra sidan. I praktiken skulle modellen innebära att en arbetssituation med goda möjligheter till kontroll och med höga krav i bästa fall leder till fysisk och mental utveckling liksom ökad kompetens. Den omvända situationen tenderar istället att leda till psykisk och fysisk förslitning (Karasek, Healthy work PB, 1992).
Resultat
Strukturell nivå Press i att prestera?
Samtliga informanter upplever att det är viktigt för dem att prestera bra i skolan. De menar att gymnasiebetygen är avgörande för att kunna trygga sin framtid och öppnar för större valmöjligheter inför utbildnings- och yrkesval. Alla informanter svarar att de strävar efter höga betyg för sin egen skull utom en som menar att finns önskemål från föräldrar att prestera bra.
”…på nåt sätt är det kanske föräldrar och så där som gör att man känner att man bör…”
Det finns delade uppfattningar mellan eleverna i fråga om det från skolans sida ställs krav på eleverna i att prestera eller om det är upp till eleverna själva att prestera så bra de kan.
Samtliga delar uppfattningen att det är upp till eleverna att prestera i sina studier och att skolan inte bär det ansvaret, men det finns en nyanserad motsats i svaren hos två av
6 UngdomsBarometern inhämtar, analyserar och tolkar varje år information om unga människors värderingar genom återkommande attitydmätningar.
informanterna. Den ena menar att det finns en ”icke uttalad press från systemet som säger att man ska bilda sig så att man får ett bra jobb och tjänar pengar” vilket stärker Ziehes resonemang kring att utbildningsväsendet skapar en framtidsrelaterad press i att behöva kvalificera sig. Den andra upplever inga krav från skolans sida i att prestera högre; ”klara nu godkänt elever och håll er på den nivån och sen om ni vill vidare så är det upp till er”. En annan uppfattning som framkom var att det från skolan sida ställdes för låga krav på eleverna.
Informanten beskriver:
”I skolan pratar man om att prestera bra är ett VG men själv lever jag i en sjuk verklighet så för mig är ungefär ett VG, det motsvarar ungefär för mig vad andra kan säga att ett IG är. Så för mig är det bara MVG som gäller. Jag ställer höga krav på mig i min skolgång”
Här är det enligt informanten inte omgivningens krav på sin egen förmåga. Här handlar det om individens krav på sin egen förmåga. Enligt Karasek förutsätts egenkontroll för balansen mellan höga respektive låga krav. Gällande informant har uppenbarligen hög kvalifikationsnivå (en av faktorerna av egenkontrollen) i möjligheten att lära sig nya uppgifter och utveckla sina kvalifikationer. Hög kvalifikationsnivå innebär kontroll för individen i sitt problemlösande. I min tolkning av informanten är kraven inte högre från omgivningen än den egna förmågan. Trots det känner samma informant en stress i att hinna med och räcka till.
Men då gäller det både i skolan och på fritiden.
”En underkategori av stress kan ju va att hinna med grejer i skolan t ex men det finns ju också nån sorts allmän stress, nån sorts större stress som handlar om att hinna med allting både skolan och det man vill göra på fritiden och en massa såna där saker”
Det är här Karasek menar att det är viktigt att skilja mellan ökad egenkontroll och ökade arbetskrav. Ökade arbetskrav leder till ökad inlärning men också ökad stress. Ökad egenkontroll leder till ökad inlärning och minskar stressen.
Kan vi förstå vilken press eller vilka krav som riktar sig från omgivningen mot individen och vilka krav individen ställer på sig själv? Den frågan blir extra framträdande när en informant beskriver att lärarna brukar säga ”och det här gör ni ju för eran egen skull och inte för någon annans”. Det utgör, som jag ser det, en indirekt press från omgivningen att prestera för sin egen skull. Kanske väcker det en outtalad konkurrens mellan eleverna i att tävla om höga betyg?
Arbetsmarknadens villkor
Det genomgående i svaren kring frågan om ungdomarna känner press inför framtida yrke och arbetsplats är att samtliga informanter känner sig kluvna inför vad de i framtiden vill arbeta med. Någon uttrycker att ovissheten kring framtida vidareutbildning och yrkesval framkallar en stress. Detta är ett av det moderna samhällets dilemman menar Giddens och Ziehe som ser att individens beslutsångest gällande yrkesval blivit allt mer komplicerad. Det fria och individuella valet är på gott och ont ett kännetecken för det postmoderna samhället menar de.
”Jag känner väl press för att jag har ingen aning om vad jag vill bli.”
Lika genomgående för informanterna är att deras framtida yrke skall förena bra lön och trivsel. Ett välbetalt arbete begränsar dem inte ekonomiskt och ger högre status gentemot omgivningen.
”För att man kan ju inte ta vilket jobb som helst och så där.
Det är som en statusgrej över det hela, känns det som i alla fall. Sen när man kommer på alla återträffar och sådana grejer och ’vad jobbar du med?’. ”
Professorn och arbetslivsforskaren Tom Hagström menar att ungdomar idag inte ser arbetet endast som ett medel för försörjning utan värderar trivseln högre än pengar. Det stämmer förvisso men trivseln väger lika tungt som lönen och det ska vara kul att arbeta menar informanterna. Att finna det yrke som passar ens personlighet är viktigt men samtidigt vill informanterna ha lön för mödan. Två av informanterna lyfter fram arbetsmarknadens villkor i sin syn på framtida yrke och arbetsplats. De reflektioner som framgår är huruvida behov och efterfrågan av vissa yrken på arbetsmarknaden påverkar deras tankar kring framtida yrkesval.
Utbildningskraven har ökat för alla typer av yrken liksom arbetsmarknadens krav på individen i fråga om kompetens och flexibilitet. Tom Hagström menar att arbetsmarknadens respektive människors ömsesidigt ökade krav på varandra kan resultera i problem vilket framgår av analysen.
En av informanterna uppger att det finns höga förväntningar från föräldrarna angående hennes yrkesval och att hon upplever sig styras av omgivningen, på gott och ont.
”Jag förväntas ju välja nåt yrke som är ganska bra
eftersom jag har så bra betyg och kan bli vad jag vill... Man känner att man har lite att leva upp till inför andra för att man förväntas bli någonting.”
Förväntningar från omgivning utgör en viktig del för många i sin strävan efter ett meningsfullt arbete med högre status.
Kulturell nivå
Utseendets betydelse i okänd miljö
För att försöka fånga upp informanternas tankar kring utseende ställde jag några frågor där de fick fantisera om en helt ny plats där miljö och kultur för dem var obekant. Frågorna syftade till att föröka skapa en bild av i vilken grad smink, kläder och frisyr var viktigt för dem eller ej.
Klädsel uttrycker både grupptillhörighet och stärker den enskildes ståndpunkt. Klädsel är också indelad i olika stilar beroende på situation och tillfälle. För att undvika utanförskap och ovisshet anpassar människor sin klädsel efter rådande kultur och situation. En av informanterna menar att han anpassar sin klädsel efter situation, umgänge och rådande kultur.
”Sen om man är van vid en situation t ex i skolan när man är med kompisar, så vet man ungefär att det här funkar och då klär man sig ju som man känner för. Sen kanske om man ska på någon fin middag så kanske man klär upp sig i kostym och grejer.”
Han menar vidare att han skulle anpassa sig till den nya kulturen för att försöka passa in, trots att hans ambition skulle vara att inte behöva göra det.
Resterande informanter menar entydigt att de inte skulle anpassa sitt utseende efter en ny miljö eller kultur. De menar att de skulle klä sig, sminka sig och ha samma frisyr som annars.
En av informanterna hoppas att hon inte skulle påverkas av den nya miljön men menar att
”det ju säkert är en helt annan situation när man väl är där”. Att inta en speciell livsstil eller ett visst sätt att se ut har att göra med vilka val vi gör i. Det är samtliga teoretiker jag använt överens om. Bourdieu menar att ”vi gör val utan att ha något val” som i likhet med Giddens som menar att ”vi har inget annat val än att välja”.
De strategier, klädval och stilar vi väljer är inte slumpmässiga utan står bl a i relation till vilken social miljö vi vistas i. Det är faktorer som klass, kön och social miljö som avgör vilken stil vi tycker om och därmed väljer att tillskriva oss. Giddens menar att skapandet av livsstil påverkas av grupptryck. Övervägande delen av informanterna menar att de inte alls påverkas av grupptryck utan är sig själva utseendemässigt i en okänd miljö.
Utseendets betydelse i känd miljö
När det gäller informanternas upplevelser av och åsikter om utseendets roll i en för dem känd miljö blir svaren annorlunda. Alla är överens om att omgivning påverkar dem i valet av klädsel, smink och frisyr. Man menar att det rådande modet sätter press på att man borde ha just de där kläderna. Många av dem menar att de påverkades betydligt mer när de var yngre och att de nu funnit sig själva. En av informanterna upplever att pressen i klädmode är olika beroende på var hon befinner sig i landet.
”Men t ex när jag åker till Stockholm så har jag en kompis där som bor i Hammarby sjöstad och då är det mer som att man tänker vad man har på sig när man träffar hennes familj och dom som hon umgås med… Och där är det jätteviktigt var man bor i Stockholm och om vi skulle någonstans så var det: ’åh, du får inte ha såna här kläder för då kan de tycka att vi är såna här’, och så där om man jämför med här hemma och där borta.”
Vidare menar samma informant att hon snabbt blir bedömd utifrån sin klädsel när hon vistas i Stockholm men inte hemma i Luleå. Här finns alltså skillnader mellan den sociala lokala miljön och den sociala regionala miljö vi vistas i. En annan intressant aspekt gällande skillnader mellan olika miljöers ”klädnormer” belyser en annan informant som menar att trycket från omgivningen skiljer sig mellan olika skolor.
”Jag tror just på den här skolan, samhälls är, det är inte stroppigt men det är mer uppklätt på den här skolan än på te x X- skolan tror jag.”
Hon beskriver ett mer avslappnat klimat på en annan skola jämfört med sin egen. Vissa kläder är helt uteslutet att ha på sig i sin skola menar hon. Men även här gör samma informant ytterligare en skillnad. Pressen mellan att vistas med sina ”egna” kompisar och pojkvännens.
Hon beskriver en enorm press i att ”passa in i pojkvännens gäng” och uppfattar hans kompisar som ”finare”. Att känna in kulturen i en ny grupp är en process. När sedan gruppen delar gemensamma symboler som exempelvis kläder uppstår en vi- och de känslor som i sin tur utgör en trygghet för den enskilde.
Uppträdande i ny miljö
Den generella uppfattningen bl a informanterna är att de troligtvis skulle vara mer avvaktande i en ny miljö gentemot en trygg och bekant miljö. En av informanterna menar att han som blyg och tillbakadragen i sin vardag skulle bli ännu mer reserverad i den nya miljön.
En annan informant menar att det skulle vara enklare att vara mer rak i en främmande miljö eftersom inte omgivningen skulle värdera hennes uppträdande. Att vara trevlig mot en lärare i sin skola uppfattar hon inte uppskattat av omgivningen eftersom det anses som fjäsk. Vidare menar hon att kritisera en lärare skulle missgynna henne som enskild i form av negativa sanktioner, t ex lägre betyg. Informanten skulle uppträda i enlighet med sitt inre och äkta i den främmande miljön medan hon i den bekanta trygga miljön intar ett mer korrekt beteende för att undvika negativa sanktioner. Goffman är negativ till att skilja mellan den subjektiva äkta rollen och de roller vi intar offentligt. Det inre och äkta, d v s det subjektiva, fångas upp när individen tänjer på gränsen för det korrekta formella beteendet, precis som Goffman beskriver.
De rollförväntningar som finns i den vanliga miljön, d v s skolmiljön, är inte lika uttalade i en okänd miljö vilket ger större utrymme för individen att vara sig själv och stå upp för sina åsikter. Att diskutera människans beteende på en annan planet eller i en främmande kultur förutsätter två resonemang. Inlärda och gemensamma värden vi känner från vår bekanta och vanliga miljö raderas i den främmande miljön. Vi vet inte vilka sociala förväntningar som ställs på oss i en helt ny miljö. Därav kan vi välja att uppträda, som jag ser det, på två olika sätt. Antingen efter de bekanta normerna i den trygga miljön i avvaktan på svar om vad som förväntas socialt (då det individuella behovet uppskattas av omgivningen) eller att försöka bortse från de gamla inlärda normerna och göra sitt individuella behov till en social förväntan.
Uppträdande i känd miljö
Upplever ungdomarna att de förväntas uppträda på ett visst sätt bland sina vänner? Ja, det gör de. Alla informanter anser att omgivningen, vuxna, lärare och kompisar, har förväntningar på deras uppträdande och beteende.
”Bland de allra flesta av mina kompisar är jag den smarta korrekta killen, lite mesig, snäll och så där som håller sig väldigt mycket i bakgrunden och är väldigt lugn. Och just med tanke på att de tittar på en på just det sättet så väntar sig ingen att jag ska komma med nåt fräckt skämt eller helt plötsligt va så högljudd som dom är”.... ”jag har en lillasyrra som är två år yngre än mig och bland hennes kompisar känner jag mer att jag kan vara mitt ’hemmajag’
som jag egentligen själv skulle vilja va. Man liksom kan säga vad man tänker och vara sig själv...”
Förväntningarna från omgivning tillskriver individen vissa kriterier i personligheten och uppträdandet menar de. Ovanstående informant uttrycker en rädsla för att uppträda som strider mot vad omgivningen tillskriver honom för roll. En av informanterna menar att hon
