)|U.URQREHUJVOlQV/XIWYnUGVI|UEXQG
gYHUYDNQLQJDYOXIWI|URUHQLQJDUL.URQREHUJVOlQ
5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU
Cecilia Akselsson, redaktör
B 13661
För Kronobergs läns Luftvårdsförbund
Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län
Resultat till och med september 1999
På uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och
mark-vattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1987. I januari 1998 utökades programmet med mätning
av lufthalter på en av dessa och sedan april 1999 mäts ozonhalter på ytterligare två platser i länet.
Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även
visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta
provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets
data kan jämföras med skogliga uppgifter.
Nedfallet av svavel och kväve i Sverige är störst i sydväst och minskar mot nordost. Kronobergs län,
framför allt den västra delen, tillhör därmed den mest utsatta delen av Sverige. Under 1990-talet har
dock förhållandena förbättrats markant. Genomsnittligt pH i nederbörden har ökat från 4,3 till 4,6
och svaveldepositionen i skog har ungefär halverats under den tolvåriga mätperioden. För
kvävede-positionen syns ingen motsvarande tidstrend. Prognoser visar att dekvävede-positionen av svavel och kväve
kommer att minska till år 2010 om avtalade utsläppsminskningar genomförs.
Liksom föregående hydrologiska år präglades 1998/99 av stor nederbördsmängd. Medelvärdet från
lokalerna i länet var drygt 1000 mm och pH-värdet i nederbörden uppmättes till omkring 4,6. I
ge-nomsnitt 6 kg antropogent svavel deponerades till granytorna. Gege-nomsnittlig kvävedeposition på
öppet fält uppgick till 9 kg/ha och totaldepositionen av kväve i skog är på grund av torrdepositionen
några kg större. Markvattnets pH har på de flesta lokaler i länet varit under 5 och liksom tidigare år
har förhållanena varit sämst i Angelstad, med pH omkring 4,5. Sommarens halter av marknära ozon
innebär risk för skador på vegetationen. De var högre än föregående år, på grund av den soliga
sommaren 1999.
Figur 1. Principskiss för mätningarna.
Uppdragsgivare:
Kronobergs läns Luftvårdsförbund Utförande organ:
IVL Svenska Miljöinstitutet AB Aneboda, SE-360 30 LAMMHULT Författare: Cecilia Akselsson, red. Nyckelord: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, luft-halter, Kronobergs län IVL rapport B 1366 Beställs från: Kronobergs läns Luftvårdsförbund Bruno Bjärnborg c/o Länsstyrelsen 351 86 VÄXJÖ eller IVL, Publikationsservice Box 21060 SE-100 31 STOCKHOLM Tel: 08-598 563 00 Fax: 08: 598 563 60 publikationsservice@ivl.se
2
Innehållsförteckning
Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län... 1
Innehållsförteckning ... 2
Inledning... 3
Ord att förklara ... 4
Förklaring till stationsfigurer ... 4
Stationsvis redovisning ... 5
Tidsutveckling deposition... 15
Tidsutveckling markvatten ... 16
Tidsutveckling lufthalter... 17
Faktaruta: Ozonhalter ... 18
Data i tabellform, deposition, lufthalter och markvatten ... 19
Mer information om miljöövervakningen
inom Krondroppsnätet finns på IVLs hemsida:
www.ivl.se
Där finns bland annat:
•
bakgrund och metodbeskrivning
•
information om provytorna
•
databas och kartor för hela Sverige
•
notiser och aktuell information
3
Inledning
På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL i Ane-boda deposition och markvatten på över 100 lokaler i Sverige. För-delning i landet framgår av figur 2. Syftet med undersökningarna är att kvantifiera belastning och beskriva effekter i marken. På vissa lokaler mäts lufthalter av svaveldioxid, kvävekomponenter och ozon. Resultaten från undersökningarna samlas i en databas på IVL där bearbetning sker. Ett mätår är ett hydrologiskt år som sträcker sig från oktober till september. Re-sultat avseende tillstånd och tids-utveckling redovisas i årliga läns-rapporter. Ord och begrepp som förekommer i texten förklaras i faktarutan på sidan 4. Där finns även en förklaring till innehållet i stationsfigurerna, som visar resul-tat från enskilda lokaler. Ytterliga-re information, förklaringar och metodbeskrivningar nås via hem-sidan, www.ivl.se.
Provtagning av nederbörd sker på öppna ytor och analys av förore-ningsmängderna ger ett mått på huvudsakligen det våta nedfallet. Provtagning av krondropp görs på närbelägna skogsytor. Skogsmar-kens reaktion på det sura nedfallet studeras framför allt genom mark-vattenstudier. Lufthalter mäts med diffusionsprovtagare som kvanti-tativt absorberar den gas som skall analyseras. Huvuddelen av under-sökningarna av luftföroreningar sker i Skogsvårdsorganisationens (SVO) skogliga observationsytor. SVO undersöker regelbundet skogens och skogsmarkens till-stånd, som tillväxt, kronutglesning samt barr- och markkemi. Det gör att luftföroreningarnas inverkan på skogens och markens tillstånd kan analyseras. De skogliga observa-tionsytorna ingår i såväl ett natio-nellt som ett Europeiskt nät. De första mätningarna påbörjades i Blekinge hösten 1985. Sedan har fler län kommit till och de sam-ordnade undersökningarna
omfat-tar nu större delen av landet. Me-toderna har i princip bibehållits sedan starten och ingår nu i EUs manualer för miljöövervakning. Under åren 1997-1999 har ett samarbetsprojekt bedrivits mellan länen, Naturvårdsverket (NV) och IVL. Bland annat innebär det att statliga anslag, via NV och IVL, kunnat komplettera och utveckla verksamheten. Främst gäller det mätmetoder, förbättrade rutiner för databearbetning, utvärdering och presentation samt ökad datatill-gänglighet och samordning. Ar-betet har utförts i samråd med en styr- och referensgrupp bestående av personer från de olika organi-sationerna. Syftet med projektet har varit att utveckla och rationali-sera de regionala mätningarna så att nyttan för avnämarna ökar. Samarbetsprojektet slutredovisa-des vid ett seminarium på Krono-bergshed i januari 2000. En sam-manfattande slutrapport publiceras våren 2000. Avkastningen av samarbetsprojektet är bland annat ett förslag till framtida regional övervakning av luftföroreningar. Förslaget presenterades vid semi-nariet och motiveras närmare i slutrapporten.
Resultat från depositionsmätning-arna har tidigare jämförts med kritisk belastningsgräns. Nu före-slagna miljökvalitetsmål ska upp-nås till år 2010. De baseras på beslutade utsläppsbegränsande åtgärder. Utsläppsminskning kan räknas om till deposition i olika delar av landet och jämföras med regionala mätningar. För Götaland innebär miljökvalitetsmålet cirka 3 kg svavel och 5,5 kg kväve per ha och år, vilket är förväntad genom-snittlig belastning i både öppna och skogbevuxna områden år 2010. För markvatten kan faktisk utveckling jämföras med modell-beräknad återhämtning som för-väntas i takt med att nedfallet av försurande ämnen minskar. Undersökningarna i Kronobergs län är resultat av ett lagarbete. Provtagning har utförts av Peder Persson. IVL har utfört analys,
utvärdering och redovisning. Gun-nel Hedberg, Karol Koos, Marie Jonsson, Inger Torbrink, Sari Svensson, Anna Danielsson, Christer Larsson, Kerstin Hom-merberg och Brita Dusan står för analysarbetet. Validering av data har huvudsakligen utförts av nel Hedberg. Johan Knulst, Gun-nar Malm och Cecilia Akselsson har arbetat med databearbetning och figurframställning. Eva Hall-gren Larsson har varit projektleda-re och tillsammans med Cecilia Akselsson, Olle Westling och Gunilla Pihl Karlsson (lufthalter) svarat för utvärdering och rappor-tering.
Figur 2. Krondroppsnätet 1998/99. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor.
4
Ord att förklara
ANC: ”Acid Neutralising Capacity” (syraneutralise-rande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca2+, Mg2+, Na+, K+) minus starka syrors anjoner (SO42-, NO3-, Cl-) räknat i ekvivalenter. Positivt värde utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet.
Antropogen: Orsakad av människan.
Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med ursprung i syraneutraliserande föreningar. Viktigast i detta sammanhang är kalcium, magnesium och kalium. BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca2+, Mg2+, K+) och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1 anses medföra en ekologisk risk.
Deposition: Nedfall av luftföroreningar från atmosfä-ren.
EMEP: Europeiskt samarbete för kontroll av luftens och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar över nationsgränser. EU-yta: 250 skogliga observationsytor i Sverige som ingår i ett Europeiskt nät. 50 av dessa lokaler används även för regionala mätningar av luftföroreningar. Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september, baseras på vattnets cirkulation i naturen.
Interncirkulation: Vissa ämnen, till exempel kalcium, magnesium, kalium och mangan, interncirkuleras mel-lan träd och mark. De deltar i jonbytesprocesser där vätejoner tas upp och baskatjoner avges i trädkronan. Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad. De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv (den senare har bildats av organiskt material). Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av organismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmå-ner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordar och brunjordar.
Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna. Ger ofta bra mått på total belastning i skog av ämnen som inte påverkas av interncirkulation eller upptag, såsom svavel och klorid. För kväve indikeras i regel upptag eller omvandling i trädkronan. Det gör att ned-fallet av kväve i områden med låg eller måttlig belast-ning visar högre värden på öppet fält än till marken i skogen. I kraftigt kvävebelastade områden visar
kron-droppsmätningar större deposition än mätningar på öppet fält.
Kritisk belastning: Under denna kvantitativa gräns kan skadliga effekter på känsliga delar av ekosystemet undvikas. Utgör grund för beslutade utsläppsminsk-ningar.
Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO2), kvävedioxid (NO2), ammoniak (NH3) och ozon (O3) mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. NVs förslag till miljökvalitetsmål innebär 50 µg/m3 marknära ozon under sommarhalvåret, se faktaruta under ”Tidsut-veckling lufthalter”. Svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa innebär att SO2-halterna ej får överstiga 20 respektive 50 µg/m3. Motsvarande för NO2 är 30 respektive 40 µg/m3.
Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersök-ningar med lysimetrar, 50 cm ner i mineraljorden. Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P 80). pH-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre pH-värde, desto mer vätejoner och surare förhållanden.
SO4-Sex: Mängd antropogent svavel i form av sulfatjo-ner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med mil-jökvalitetsmål.
Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens förmåga att producera virke används ett ståndortsindex (H100) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 100 år för ett givet trädslag. G står för gran och T för tall. Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras. Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs ned med nederbörden mot marken. För svavel och havssalt beräknas torrdeposition i dessa undersökningar som nedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält. Total belastning: Summan av våt- och torrdeposition, se ”krondropp”. Beräknas i dessa undersökningar för väte- och baskatjoner.
Våtdeposition: Ämnen som deponeras med nederbörd. Mäts i dessa undersökningar genom nederbördskemis-ka mätningar på öppet fält.
Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och lufthalter mäts.
Förklaring till stationsfigurer
Figuren redovisar ett urval ämnens deposition de två senaste åren. Detta jämförs med ett medelvärde för hela den period som mätningar utförts på lokalen. Åren är indelade i sommar- (april-september) och vinterpe-riod (oktober-mars).
Markvatten redovisar det senaste årets provtagningar (normalt tre), vilka kan jämföras med ett långtidsvärde. Medianvärde i markvatten används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland
uppträder under torra förhållanden
.
Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt, där skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H+), sulfatsvavel (SO4-S), kloridjoner (Cl-), nitratkväve (NO3-N), am-moniumkväve (NH4-N), kalciumjoner (Ca2+) och alu-minium (Al).5
Stationsvis redovisning
Se figur 3-10 om deposition och markvatten samt tabell 1-5.Singeshult (G 04): 72-årig tall-skog med ståndortsindex T24, på plan mark nära gränsen till Hal-land. Lokalen etablerades i januari 1998 som ersättning för Lidhult som ligger en mil norr om Singes-hult. Singeshult ingår i Skogsvårdsorganisationens nät av nationella observationsytor. Den största nederbördsmängden i länet uppmättes liksom föregående hydrologiska år i Singeshult, 1414 mm. Detta avspeglas även i höga våtdepositionsvärden, 6,7 kg antropogent svavel och 13,3 kg kväve per hektar. Den rikliga våtdepositionen av klorid, 30,4 kg/ha, kan förklaras av stor neder-bördsmängd i kombination med närheten till Kattegatt. I skogen deponerades något mindre svavel än på öppet fält. Vanligtvis är depositionen i skog större än på öppet fält, på grund av torrdeposi-tionen i skogen. Stor nederbörds-mängd i Singeshult, i kombination med liten torrdepositionen i tall-skogen, leder till att torrdepositio-nens betydelse är liten. Deposi-tionsskillnader mellan skogsytan och ytan på öppet fält styrs där-med av andra faktorer.
1998/99 var det första hydrologis-ka året med markvattenkemisk provtagning i Singeshult. Mark-vattnets pH-värde var omkring 5,0, kalciumhalten 0,9-1,3 mg/l och aluminiumhalten 0,4-0,6 mg/l. Kvävehalten var under detektions-gränsen.
Eneryda (G 05): Björkskog i centrala delen av länet. Området är ganska fuktigt och markvattnet sannolikt påverkat av ytligt grund-vatten. Lokalen har etablerats för mätning av deposition och mark-vatten och ingår ej i Skogsvårds-organisationens nät av observa-tionsytor.
Generellt sett är depositionen i björkskog mindre än depositionen i barrskog, delvis beroende på att träden är avlövade under vintern när torrdepositionen oftast är
störst. Björkskogen i Eneryda är den skogsyta i Kronobergs län som tar emot minst svaveldeposi-tion, 3,5 kg/ha (exklusive havs-saltets bidrag) under 1998/99. Depositionen i skog har mer än halverats sedan mätningarna star-tade 1987/88. Detta beror framför allt på att torrdepositionen har minskat. Depositionen på öppet fält var något större än i skogen, vilket är ett tecken på att torrdepo-sitionen är liten. Kvävedepositio-nen på öppet fält brukar vara för-hållandevis stor i Eneryda, under 1998/99 deponerades 10,3 kg/ha. Uppmätt kvävedeposition i skog var mindre än hälften så stor som på öppet fält, vilket tyder på för-hållandevis stort upptag och/eller omvandling av kväve i trädkro-norna. Kloriddepositionen i sko-gen uppgick till 24 kg/ha, och lokalen följer därmed den gene-rella trenden med avtagande klo-riddeposition mot öster.
“Markvattnet“, som på denna lokal sannolikt är ytligt grundvatten, har visat högre värden av pH, kalcium och järn än övriga lokaler. Samti-digt har aluminiumhalterna varit lägre och kvoten mellan baskatjo-ner och aluminium högre. Resul-taten från 1998/99 visar liknande resultat; pH-värden runt 5,5, rela-tivt höga halter av kalcium (om-kring 5 mg/l) och låga halter av aluminium (mellan 0,2 och 0,6 mg/l). Halterna av ammoniumkvä-ve var förhöjda vid alla tre mät-ningarna under 1998/99. Nitrat-kvävehalten var förhöjd i augusti 1999.
Asa (G 06): 37-årig granskog på bördig mark (G36). Lokalen er-sätter från och med 1998/99 en närbelägen lokal med äldre skog där beståndet är skadat av rotröta. Nederbörden i Asa uppgick till 845 mm under 1998/99, vilket är lite jämfört med andra lokaler i länet. Detta medför även låga värden på våtdeposition av svavel och kväve, 3,7 kg/ha (exklusive havssaltets bidrag) respektive 6,3 kg/ha. Endast i Tagel deponerades mindre. Depositionen av svavel i skogen, 5,1 kg/ha, var mer i nivå med övriga lokaler i länet.
Våtdepositionen var mindre än föregående år vid jämförelser med den gamla lokalen, vilket kan förklaras med att nederbörden var avsevärt större under 1997/98. Under 1997/98 mättes deposition i skog både på den gamla och den nya lokalen. Svaveldepositionen var ungefär lika stor på de båda lokalerna.
Markvattnet i Asa var surt; pH-värdet var omkring 4,7 och alumi-niumhalten upp till 1,9 mg/l under 1998/99. Förhållandevis höga kalciumhalter innebär dock att kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium överskred 1. Kvoter under 1 anses medföra en risk för skador på ekosystemet på sikt. Kvävehalten var under detek-tionsgränsen vid samtliga provtag-ningstillfällen.
Knapanäs (G 09): Provyta med 45-årig granskog strax norr om Linneryd. Marken har klassifice-rats som sandig morän med mäk-tigt jorddjup. Jordmånen är av övergångstyp (mellan brunjord och podsol) och ståndortsindex G32.
Knapanäs, den östligaste lokalen i länet, är en av två lokaler i länet med en tolvårig tidsserie (Eneryda är den andra). Nederbördsmäng-den under 1998/99, 855 mm, var den största under hela perioden, men jämfört med övriga lokaler i länet var den relativt liten. Endast i Asa var nederbörden mindre. Kvävedepositionen på öppet fält, 8,6 kg/ha, var den högsta note-ringen under tidsperioden, 1,6 kg högre än föregående år, trots att nederbörden var i stort sett den samma. Detta betyder att kväve-koncentrationen i nederbörden var avsevärt högre under 1998/99. Precis som i Eneryda har svavel-depositionen i skog mer än halve-rats i Knapanäs under den 12-åriga mätperioden. Under 1998/99 de-ponerades 4,7 kg/ha (exklusive havssaltets bidrag). Kloriddeposi-tionen i skogen var 12,7 kg/ha, den lägsta noteringen i länet, vilket sannolikt har att göra med att avståndet till Kattegatt här är stör-re än från de andra lokalerna.
6
Trots att jordmånen i Knapanäs är av övergångstyp visade markvatt-net försurningspåverkan, med pH mellan 4,6 och 4,9 under 1998/99. Kalciumhalten var, liksom tidigare år, mycket låg (0,2-0,3 mg/l). Tillsammans med relativt höga halter av aluminium medför detta att kvoten mellan baskatjoner och aluminium blir mycket låg. Vid samtliga tillfällen har den varit under 1, vilket indikerar risk för skador på ekosystemet på sikt. Fälleshult (G 18): 60-årig granyta med ståndortsindex G34 i den västra delen av länet. Det hydrolo-giska året 1998/99 var det första året med mätningar av deposition och markvatten på lokalen. Nederbörden i Fälleshult var 1340 mm under 1998/99. Endast i Sing-eshult, som ligger ännu längre västerut uppmättes större bördsmängd. Den rikliga neder-börden avspeglas i våtdepositio-nen som var förhållandevis stor i Fälleshult. Depositionen av antro-pogent svavel i skogsytan uppgick till 8,2 kg/ha, vilket var mest i länet. Detta tyder på stor torrdepo-sition. Kloriddepositionen i sko-gen var riklig, 36,5 kg/ha, vilket var förväntat med tanke på närhe-ten till havet.
Markvattnet i Fälleshult var surt, med pH 4,7 och relativt hög alu-miniumhalt. Halten kalcium var ganska låg. Följden är en låg kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium (omkring 1).
Attsjö (G 21): EU-yta med snart 80-årig tallskog två mil öster om Växjö. Beståndet ligger i ett plant område och ståndortsindex är lågt; T22. Liksom på övriga EU-ytor i Kronobergs län startade mätning-arna i maj -96.
Under 1998/99 noterades större nederbördsmängd än föregående år i Attsjö. Skillnaden uppgick till nästan 200 mm. Detta medförde större våtdeposition. Jämfört med övriga lokaler i länet motsvarar våtdepositionen ungefär en medel-nivå. Svaveldepositionen till sko-gen i tallytan i Attsjö var 4,5 kg/ha (exklusive havssaltets bidrag). Endast i björkskogen i Eneryda
deponerades mindre svavel. Kvä-vedepositionen i skogen uppmättes till 3,4 kg/ha, vilket var drygt en tredjedel av depositionen på öppet fält. Detta tyder på ett omfattande upptag och/eller omvandling av kväve i trädkronorna.
Markvattnet i Attsjö var surt med pH 4,7-4,8 och relativt hög alumi-niumhalt (omkring 0,8 mg/l). Kal-ciumhalten understeg 1 men kali-umhalten var förhållandevis hög jämfört med övriga lokaler i länet, omkring 1 mg/l. Kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt alumi-nium var över 1.
Tagel (G 22): EU-yta nordväst Alvesta med 74-årig granskog, ståndortsindex G28. I skogsytan finns några granar med kådrinning och andra stamskador. Sedan januari 1998 mäts luftens innehåll av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och marknära ozon. Nederbörden under det hydrolo-giska året 1998/99 var 890 mm, 300 mm mindre än föregående år i Tagel. Även våtdepositionen av svavel och kväve var avsevärt mindre än åren innan (3,3 kg sva-vel och 5,9 kg kväve per hektar och år). Detta beror på en kombi-nation av förhållandevis liten nederbörd och låga halter i neder-börden. Tagel var 1998/99 den lokal med minst våtdeposition av svavel och kväve i länet. Tidigare år i mätserien har Tagel varit en av de lokaler i länet som utsatts för mest våtdeposition. I skogsytan deponerades 6 kg antropogent svavel per hektar, vilket var mer i nivå med övriga lokaler i länet. Markvattnet indikerar att marken är mindre försurningspåverkad än övriga granytor i länet. Markvatt-nets pH-värde var mellan 5,2 och 5,3 mg/l. Kalciumhalten var dock låg, under 1 mg/l, men relativt låga aluminiumhalter ledde till att kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium inte var under 1. Under denna gräns anses ökad risk för skador på skogseko-systemet föreligga.
1998/99 var det första hydrologis-ka året för vilket årsmedelvärden av lufthalter kunde beräknas i
Tagel. Halterna svaveldioxid (SO2) och kvävedioxid (NO2) var i samma storleksordning som i Jönköpings län men avsevärt lägre än i Skåne. SO2- och NO2-halterna i Tagel var långt under svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa. Vad gäller ammoniak (NH3) var halterna i Tagel i samma storleksordning som uppmätta halter i Skåne men lägre än i Jönköpings län.
Säsongsmedelvärdet för marknära ozon (O3), 67 µg/m
3
, var i nivå med halterna i Skåne och Kalmar län (förutom vid Ottenby där hal-ten var lite högre) samt lägre än i Jönköpings län. Halten i Tagel innebär risk för skador på känslig vegetation. De högsta halterna var under april-juni vilket är normalt när det gäller ozon.
Angelstad (G 23): EU-yta sydost Bolmen med snart 60-årig gran-skog, ståndortsindex G32.
Nederbörden i Angelstad under 1998/99 uppgick till 1240 mm, 300 mm mer än föregående år. Detta avspeglas i en något större våtdeposition av svavel och klorid än året före, men depositionen var avsevärt mindre än 1996/97, trots större nederbördsmängd, vilket tyder på förhållandevis låga halter i nederbörden. Jämfört med övriga lokaler i länet ligger Angelstad ungefär på en medelnivå vad gäl-ler våtdepositionen. Även uppmätt svaveldeposition i skog, 5,7 kg antropogent svavel, motsvarar en ungefärlig medelnivå i länet. Markvattnet visar kraftig försur-ningspåverkan; pH 4,5, låg kalci-umhalt och hög aluminikalci-umhalt. Kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium var så låg som 0,5 under november 1998, vilket kan jämföras med gränsen 1,0, under vilken en betydande risk för skador på ekosystemet föreligger. Höga aluminiumhalter medför dessutom risker för höga halter i vattendrag. Markvatten från Angelstad har haft låga halter av mangan, vilket även noterats i krondropp samt i Skogsstyrelsens barranalyser. Detta tyder på manganbrist i skogen i Angelstad.
Figur 3.
Tall, 72 år
Lokal G 04, Singeshult
ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 20 40 60 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990505 981104 990803 990505 981104 990803 0 2 4 6 990505 981104 990803 0 3 6 9 12 15 990505 981104 990803 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990505 981104 990803 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 824 590 98/99 780 642 97/98 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 0 1 2 3Figur 4.
Björk, 35 år
Lokal G 05, Eneryda
ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 20 40 60 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990505 981104 990803 990505 981104 990803 0 2 4 6 990505 981104 990803 0 3 6 9 12 15 990505 981104 990803 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990505 981104 990803 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 529 443 98/99 493 457 97/98 421 388 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 0 1 2 3 1.47Figur 5.
Gran, 37 år
Lokal G 06, Asa obs-yta
ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 20 40 60 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990505 981104 990804 990505 981104 990804 0 2 4 6 990505 981104 990804 0 3 6 9 12 15 990505 981104 990804 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990505 981104 990804 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 462 383 98/99 568 464 97/98 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 0 1 2 3
Figur 6.
Gran, 45 år
Lokal G 09, Knapanäs
ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 20 40 60 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990505 981104 990803 990505 981104 990803 0 2 4 6 990505 981104 990803 0 3 6 9 12 15 990505 981104 990803 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990505 981104 990803 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 481 375 98/99 435 416 97/98 327 347 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 0 1 2 3Figur 7.
Gran, 60 år
Lokal G 18, Fälleshult
ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 20 40 60 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990505 981104 990803 990505 981104 990803 0 2 4 6 990505 981104 990803 0 3 6 9 12 15 990505 981104 990803 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990505 981104 990803 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 775 564 98/99 97/98 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 0 1 2 3Figur 8.
Tall, 79 år
Lokal G 21, Attsjö
ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 20 40 60 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990505 981104 990803 990505 981104 990803 0 2 4 6 990505 981104 990803 0 3 6 9 12 15 990505 981104 990803 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990505 981104 990803 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 609 399 98/99 387 433 97/98 385 476 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 0 1 2 3Figur 9.
Gran, 74 år
Lokal G 22, Tagel
ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 20 40 60 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990505 981104 990803 990505 981104 990803 0 2 4 6 990505 981104 990803 0 3 6 9 12 15 990505 981104 990803 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990505 981104 990803 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 436 450 98/99 664 510 97/98 648 367 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 0 1 2 3Figur 10.
Gran, 59 år
Lokal G 23, Angelstad
ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 20 40 60 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990505 981104 990803 990505 981104 990803 0 2 4 6 990505 981104 990803 0 3 6 9 12 15 990505 981104 990803 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990505 981104 990803 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 698 542 98/99 434 502 97/98 617 432 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 0 1 2 3 3.115
Tidsutveckling deposition
Tidsserierna i figur 11 avser me-delvärden från lokaler som starta-de 1987/88, samt lokaler som startade 1996/97 i samband med revidering av det gamla sta-tionsnätet. Figuren visar på en genomsnittlig nederbörd på mellan 600 och 1000 mm under de 12 åren i mätserien. Genomsnittligt pH i nederbörden har ökat från 4,3 till 4,6. Depositionen av svavel i skog har minskat kraftigt under tolvårsperioden, från över 10
kg/ha till omkring 5 kg/ha i Kna-panäs och Eneryda, vilket huvud-sakligen beror på minskad torrde-position. Förväntad nivå år 2010, baserat på internationella överens-kommelser om utsläppsminsk-ningar, är 3 kg/ha. För kväve syns ingen motsvarande tidstrend. På öppet fält har den genomsnittliga depositionen av kväve under de flesta år varit mellan 7 och 9 kg/ha och totaldepositionen i skog kan antas ha varit något högre. För-väntad nivå år 2010 är 5,5 kg/ha.
Figur 11 visar att nederbörden varit något surare på de nuvarande lokalerna än på de ursprungliga lokalerna. Skillnaderna i deposi-tion var små mellan granytorna, men större för tallytorna, vilket beror på att tallytan i serie 1 ligger i väster och därmed utsätts för mer deposition än tallytan i serie 2 som ligger i öster. 3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 95/96 92/93 89/90 0 300 600 900 98/99 95/96 92/93 89/90 0 4 8 12 16 98/99 95/96 92/93 89/90 0 3 6 9 12 98/99 95/96 92/93 89/90 3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 95/96 92/93 89/90 0 300 600 900 98/99 95/96 92/93 89/90 0 4 8 12 16 98/99 95/96 92/93 89/90 0 3 6 9 12 98/99 95/96 92/93 89/90 3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 95/96 92/93 89/90 0 300 600 900 98/99 95/96 92/93 89/90 0 4 8 12 16 98/99 95/96 92/93 89/90 0 3 6 9 12 98/99 95/96 92/93 89/90
Öppet fält
Gran
Tall
(n1=3, n2=5) (n1=1, n2=3)
pH
Nederbörd (mm)
Svavel (kg/(ha*år))
Kväve (kg/(ha*år))
(n1=1, n2=1)Figur 11. Årsmedelvärden för valda parametrar i tre miljöer i Kronobergs län; öppet fält, gran- och tallskog och två tidsserier. Den första tidsserien (n1) omfattar tre lokaler där mätningarna startade 1987/88. I
den andra tidsserien (n2) som började 1996/97 ingår fem lokaler. Streckad linje anger förväntad nivå
16
Tidsutveckling markvatten
Linjär regressionsanalys har gjorts för att konstatera om markvattnets sammansättning förändrats signifi-kant sedan mätningarna startade på varje lokal. Sammanställningen ger indikationer på utveckling i skogsmark och markvatten, även om tidsserierna i vissa fall är korta. Lokaler med mindre än fem provtagningar (∼2 år) ingår ej. Figur 12 visar att markvattnets innehåll av baskatjonerna kalcium, magnesium och kalium, samt mangan har minskat signifikant på nära hälften av lokalerna i Göta-land. En stor andel lokaler visar även minskande halter av sulfat-svavel. Detta är en logisk följd av minskad svaveldeposition. På en
fjärdedel av lokalerna har kvoten mellan baskatjoner och aluminium minskat. Förhållandena i skogs-ytorna i Kronobergs län avviker inte från andra näraliggande re-gioner. Ett sätt att uttrycka markvattnets syra-bas status är förmågan att buffra mot syror. Den syraneutraliserande förmågan kan uttryckas som ANC. I sura vatten är ANC negativ eftersom all vätekarbonat som bildar alkalinitet är förbrukad och halten organiska ämnen inte räcker för att upp-rätthålla en syrabuffrande för-måga.
Modellberäkning av återhämtning från försurning efter det att depo-sitionen minskat har utförts i ett urval av skogsytorna i södra
Sve-rige. Beräkningarna visar att ett trendbrott inträffade i början på 1990-talet och hastigheten i för-bättring av ANC var 4 % per år, räknat från 1993. Beräkningarna kan jämföras med mätningar av markvatten i skogsytorna i södra Sverige. Mätningar finns från 49 lokaler under perioden 1990 till 1995 då ANC skall ha ökat i alla skogsytor enligt modellberäkning-arna. Under perioden 1993 till 1995 uppvisar 42 lokaler en ök-ning av ANC som i genomsnitt är över 20 % per år. Ökningen under perioden 1990 till 1995 är dock inte så stor och dessutom statis-tiskt osäker på de flesta lokalerna.
Figur 12. Trendberäkningar för markvatten på 52 lokaler i Götaland. Positivt värde på y-axeln anger antal lokaler med signifikant ökade halter (+) sedan mätningarna startade på respektive lokal. På samma sätt anger negativt värde antal lokaler med signifikant minskade värden (-).
Det finns flera orsaker till att skogsytorna utvecklas på olika sätt under relativt korta perioder som tre till sex år. En faktor som är tydlig i många skogsytor i landet är att varierande nedfall av neu-tralt havssalt tillfälligt påverkar kemin i markvattnet. Figur 13 visar två lokaler i Kronobergs län med olika utveckling av ANC i markvatten under 1990-talet. Den kraftigt försurade skogsytan i Osaby uppvisade minskning av surhetsgraden (ökning av ANC) under slutet av 1980-talet trots den tidens höga nedfall av försurande luftföroreningar. ANC minskade åter under 1990-talet trots minskat
nedfall. Samtidigt som ANC min-skade ökade halterna av klorid i markvattnet. Under perioden 1992 till 1996 ökade ANC åter och kloridhalterna sjönk. Klorid kom-mer från havssalt och naturliga episoder med havssaltsnedfall gör att framför allt natrium jonbyter med andra ämnen som sitter bundna till markpartiklarna. I skogsjordar som oftast är sura innebär det att vätejoner och alu-minium under en viss tid tillförs markvattnet. Marken blir dock mindre sur efter jonbytet och på lång sikt har nedfallet ingen effekt på markvattnets pH eller ANC. Skogsytan i Asa utgör ett undantag
där ANC och kloridhalten i markvatten snarast samvarierar. Detta mönster återfinns på ett fåtal lokaler i södra Sverige där varia-tionen av kloridhalterna var liten. Det gör att andra faktorer får större betydelse. Den stora varia-tionen i nedfall av havssalt mellan år och olika områden gör att det krävs relativt lång tid för att säker-ställa trender i markvattnets surhetsgrad som beror på minskat nedfall. Undersökningarna av markvatten visar även att en eller flera episoder med stort nedfall av havssalt under några få dagar kan orsaka kraftig försurning av markvattnet under flera år.
-25 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 A n ta l l o k a le r Mg 2+ H + oo A l NH 4 -N oA l (C a + M g + K )/ o o A l nn Cl f TO C f K + Mn 2+ Ca 2+ SO 4 -S Fe 2+ /3 + NO 3 -N TA l +
-Na +
17 0 5 10 15 20 8701 8812 9101 9212 9501 9612 9901 -0.25 -0.20 -0.15 -0.10 -0.05 0.00 Cl, mg/l ANC, mekv/l mg/l mekv/l Asa 0 20 40 60 8701 8812 9101 9212 9501 9612 9901 -1.00 -0.80 -0.60 -0.40 -0.20 0.00 Cl, mg/l ANC, mekv/l mg/l mekv/l Osaby
Figur 13. Halter av ANC (mekv/l) och klorid (mg/l) i markvatten i två skogsytor i Kronobergs län under perioden 1987 till 1999 (glidande medel räknat på tre värden).
Tidsutveckling lufthalter
Lufthalter av svaveldioxid (SO2), kvävedioxid (NO2), ammoniak (NH3) och ozon (O3) mäts vid Tagel. Mätningarna startade i januari 1998. I april 1999 startade även mätningar av ozon i Ingelstad och Södra Ljunga, belägna i två
jordbruksintesiva områden i länet. Figur 14 visar årstidsvariationen (månadsmedelvärden) av SO2 och NO2 fram till september 1999. De högsta halterna förekommer oftast under de kalla vintermånaderna. Mätserien är ännu för kort för att
man skall kunna se någon trend i resultaten vid mätlokalen. SO2 -och NO2-halterna i länet har varit långt under svenska miljökvali-tetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa (se förklaring under ”lufthalter” på sidan 4).
Figur14. Månadsmedelvärden av SO2 och NO2 i Tagel, januari 1998 - september 1999
Figur 15. Månadsmedelvärden av marknära ozon, O3 i Tagel, januari 1998 - september 1999 samt i Södra
Ljunga och Ingelstad april-september 1999.
0 1 2 3 4 5 6 7 9801 9807 9901 9907 NO2 SO2 ug/m3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 9801 9807 9901 9907 Tagel Södra Ljunga Ingelstad ug/m3
18
Halten av NH3, som medelvärde under perioden april-september, var på samma nivå som motsva-rande period året innan.
EMEP-stationerna i södra Sverige, visar en kraftigt nedåtgående trend av SO2 sedan början av 1980-talet. Även för NO2 tycks en viss ned-gång i haltnivån ha skett sedan början av 1990-talet. Någon trend för NH3 kan ännu ej utläsas på grund av alltför korta mätserier.
Säsongsmedelvärdet för marknära ozon, O3, var högre än året innan på grund av den fina sommaren 1999. Figur 15 visar ozonhalten fram till september 1999. Ozon-halterna på samtliga lokaler över-skred det av Naturvårdsverket föreslagna miljökvalitetsmålet för ozon. Ozon bildas i luftmassor som är förorenade med kväveoxi-der och kolväten unkväveoxi-der påverkan av solljus. Hög solinstrålning
medför högre ozonhalter. Det är under vår och tidig sommar som de högsta halterna brukar framträ-da. Ozonhalterna är mycket starkt knutna till vädersituationen och trender är ej möjliga att utläsa om mätserierna är kortare än 20-30 år. För mer information angående kritiska ozonnivåer se faktaruta nedan.
Faktaruta: Ozonhalter
Naturvårdsverkets förslag till långsiktigt miljökvali-tetsmål innebär att medelvärdet under sommarhalvåret inte överskrider 50 µg/m3. I det internationella arbetet med kritiska gränsvärden används inte säsongsmedel-värde. 1992-93 visades att summerat överskridande av en tröskelhalt gav bättre överensstämmelse med obser-verade ozoneffekter, vilket motiobser-verade det dosrelatera-de AOT-begreppet. AOT (Accumulated exposure Over Threshold) beskriver summerat överskridande av en viss halt under en viss tidsperiod som gränsvärde för skador på vegetation och uttrycks i ppb-timmar (1ppb=1,96 µg/m3). Det exponeringsindex som an-vänds är AOT40 (tröskelvärde 40 ppb). Orsaken är till stor del att ett lägre värde ligger nära de ozonhalter som uppträder i bakgrundsluft över norra halvklotet. Eftersom växterna tar upp ozon främst under dygnets ljusa timmar, summeras AOT40 endast för dessa.
För jordbruksgrödor, vilda örter och gräs är den kritis-ka ozonnivån 3000 ppb-timmar för maj-juli. För skogsträd är ozonnivån 10000 ppb-timmar för april-september. AOT40 avspeglar inte direkt växternas upptag av ozon utan räknas fram endast utifrån halten i luften. Utvecklingen mot ett upptagsbaserat expone-ringsindex för ozon har påbörjats, men det finns ännu ingen allmänt vedertagen metod för detta. Diffusions-provtagare ger ett månadsmedelvärde som ännu inte kan översättas till AOT. Resultat från diffusionsprov-tagarna kan dock användas för direkt jämförelse med NVs miljökvalitetsmål. Forskning för att översätta resultat från diffusionsprovtagare till både existerande AOT40 begrepp samt till det mer upptagsbaserade exponeringsindexet pågår och beräknas vara avslutad inom de närmaste två åren.
19
Data i tabellform, deposition, lufthalter och markvatten
Tabell 1. Öppet fältdata från Kronobergs län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.
Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl -NO3-N NH4-N Ca 2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Singeshult 97/98 1422 0,40 10,1 8,0 45,5 8,0 7,4 (G 04 A) 98/99 1414 0,35 8,1 6,7 30,4 7,0 6,3 Eneryda 87/88 904 0,56 11,3 10,9 8,4 5,1 4,0 (G 05 A) 88/89 569 0,28 7,1 6,5 12,9 3,8 4,2 89/90 680 0,29 7,8 7,1 15,8 3,7 3,6 90/91 660 0,30 6,5 6,1 9,9 3,7 4,2 91/92 605 0,17 4,9 4,3 11,7 3,2 3,8 92/93 684 0,13 5,3 4,6 14,0 3,1 3,2 93/94 921 0,27 7,3 6,5 16,0 4,5 4,6 94/95 1029 0,27 8,3 7,0 28,1 5,8 5,8 95/96 632 0,15 5,0 4,6 9,1 4,1 4,9 96/97 1103 0,15 10,0 8,0 43,0 7,3 11,7 97/98 950 0,18 6,2 5,4 17,8 5,8 7,3 98/99 972 0,15 5,4 4,6 16,4 4,9 5,4 Asa obs-yta 91/92 626 0,20 5,0 4,6 7,4 3,3 3,6 (G 06 B) 92/93 729 0,19 5,7 5,0 17,0 3,3 3,6 93/94 885 0,27 6,1 5,7 8,1 3,8 3,5 94/95 1126 0,30 7,0 6,3 16,3 4,3 4,0 3,6 1,1 9,2 1,3 0,03 95/96 607 0,17 3,9 3,8 3,4 2,8 2,7 1,6 0,4 2,0 1,0 0,05 96/97 756 0,20 4,2 3,7 10,7 3,3 2,8 1,8 1,1 5,9 1,1 0,11 97/98 1032 0,28 5,4 4,9 10,5 4,7 3,9 3,0 1,1 6,0 2,2 0,29 98/99 845 0,19 4,1 3,7 9,5 3,4 2,9 1,9 0,8 5,7 1,6 0,09 Knapanäs 87/88 767 0,42 9,5 9,3 4,4 3,8 3,6 (G 09 A) 88/89 498 0,17 4,7 4,4 5,9 2,3 2,9 89/90 626 0,28 6,3 5,9 8,0 2,4 2,2 90/91 555 0,22 5,0 4,8 4,8 2,6 2,8 91/92 538 0,14 3,6 3,4 5,1 2,2 2,1 92/93 597 0,15 4,8 4,4 8,3 2,7 3,3 93/94 770 0,25 6,1 5,8 6,0 3,2 3,6 94/95 800 0,20 5,2 4,8 7,2 3,0 2,6 95/96 541 0,12 3,0 2,9 2,0 1,8 1,7 96/97 688 0,16 4,0 3,7 7,2 2,8 2,6 97/98 851 0,20 4,3 4,0 5,7 3,4 3,6 98/99 855 0,28 5,2 4,8 9,6 4,7 3,9 Fälleshult 98/99 1340 0,35 7,2 5,9 27,0 6,0 5,3 (G 18 A) Attsjö 96/97 861 0,25 5,3 4,6 13,7 4,0 3,8 1,8 1,3 7,8 1,1 0,13 (G 21 A) 97/98 820 0,24 4,5 4,2 5,5 3,9 3,6 1,6 0,7 3,5 1,3 0,15 98/99 1008 0,32 5,6 4,9 14,1 5,0 4,1 2,1 1,2 8,4 1,5 0,10 Tagel 96/97 1015 0,38 8,6 6,6 42,3 6,5 6,1 2,6 3,1 21,7 1,8 0,09 (G 22 A) 97/98 1174 0,37 7,0 6,0 23,5 6,1 5,1 2,5 1,9 13,7 2,4 0,16 98/99 886 0,23 3,8 3,3 10,8 3,3 2,6 1,4 0,8 6,2 1,1 0,09 Angelstad 96/97 1049 0,32 8,0 6,4 34,0 6,0 6,1 2,7 2,6 19,7 1,9 0,08 (G 23 A) 97/98 936 0,23 4,9 4,3 12,6 4,3 4,1 1,6 1,2 7,3 1,6 0,09 98/99 1240 0,33 5,5 4,7 17,1 4,6 3,5 2,2 1,3 9,6 1,7 0,12
20
Tabell 2. Krondroppsdata från Kronobergs län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.
Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Singeshult 97/98 871 0,33 8,8 6,9 42,5 5,9 3,7 (G 04 A) 98/99 953 0,31 8,6 6,3 49,4 5,0 2,8 Eneryda 87/88 775 0,38 15,7 14,7 20,9 4,2 2,5 (G 05 A) 88/89 454 0,13 8,6 7,6 22,9 2,9 2,0 89/90 563 0,16 9,4 7,9 32,2 2,4 1,8 90/91 498 0,09 7,4 6,5 19,1 2,3 2,1 9,4 3,2 8,3 7,7 0,39 91/92 508 0,11 6,6 5,6 20,9 3,4 2,6 7,3 3,0 9,4 6,5 0,36 92/93 520 0,07 6,7 5,1 33,8 2,5 2,5 93/94 639 0,14 7,3 6,4 20,7 3,2 2,4 94/95 640 0,10 6,3 5,3 21,7 2,9 1,8 95/96 423 0,05 4,3 3,7 13,1 2,0 1,8 96/97 570 0,07 5,2 3,9 27,9 2,6 3,0 97/98 610 0,06 4,7 3,8 19,0 2,6 2,4 98/99 686 0,05 4,6 3,5 24,4 2,4 1,8 Asa obs-yta 97/98 593 0,12 6,5 5,9 13,9 2,7 2,1 4,5 1,9 7,3 14,2 0,97 (G 06 B) 98/99 639 0,09 6,0 5,1 20,0 3,6 2,0 4,1 2,1 9,8 15,3 1,00 Knapanäs 87/88 549 0,43 18,5 18,1 10,0 3,3 2,2 (G 09 A) 88/89 332 0,20 11,0 10,3 16,1 2,3 1,7 89/90 369 0,20 12,1 11,2 18,4 2,2 1,2 90/91 348 0,21 10,7 10,1 13,6 1,6 1,2 91/92 359 0,13 10,5 9,6 18,7 1,8 1,7 92/93 374 0,11 10,1 9,0 24,8 1,5 1,5 93/94 497 0,24 12,4 11,6 17,3 2,3 2,0 94/95 500 0,14 9,9 9,0 18,7 1,9 1,6 95/96 348 0,13 7,8 7,3 11,1 1,7 1,3 96/97 452 0,12 7,2 6,3 17,9 1,9 1,3 97/98 452 0,08 5,6 5,1 12,3 1,6 1,4 98/99 504 0,09 5,3 4,7 12,7 2,4 1,7 Fälleshult 98/99 802 0,24 9,9 8,2 36,5 4,0 2,6 (G 18 A) Attsjö 96/97 605 0,28 6,1 5,2 20,4 2,7 1,7 3,5 1,9 10,8 7,0 0,70 (G 21 A) 97/98 616 0,22 5,4 4,8 12,0 2,6 1,6 3,4 1,5 6,9 7,7 0,66 98/99 603 0,21 5,3 4,5 17,8 2,2 1,2 3,7 2,0 10,0 9,4 0,77 Tagel 96/97 400 0,21 8,7 7,3 30,9 2,8 1,4 5,6 3,4 16,1 11,4 1,79 (G 22 A) 97/98 540 0,18 7,9 6,8 23,8 2,5 1,5 5,2 3,2 12,4 15,3 1,75 98/99 552 0,17 7,2 6,0 27,0 2,2 1,5 4,9 3,0 14,5 11,9 1,27 Angelstad 96/97 527 0,23 8,8 7,0 37,3 2,6 1,9 5,2 3,6 19,2 12,7 0,40 (G 23 A) 97/98 562 0,16 7,2 5,9 28,6 2,2 1,8 4,3 3,2 14,0 17,0 0,17 98/99 672 0,18 6,9 5,7 26,3 2,2 1,4 4,3 3,1 13,8 14,2 0,16
21
Tabell 3. Beräknad totaldeposition av väte- och baskatjoner i Kronobergs län, kg/hektar och år.
Lokal År H+ Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Singeshult 97/98 0,50 3,9 3,9 29,9 3,2 0,21 (G 04 A) 98/99 0,42 3,4 3,4 26,6 2,9 0,17 Eneryda 96/97 0,16 5,1 3,9 25,9 4,1 0,64 (G 05 A) 97/98 0,20 8,9 2,3 13,3 6,9 1,04 98/99 0,17 10,1 2,5 14,4 8,5 0,91 Asa obs-yta 98/99 0,30 2,4 1,4 9,8 2,1 0,10 (G 06 B) Knapanäs 96/97 0,33 2,0 1,4 9,3 1,6 0,11 (G 09 A) 97/98 0,30 2,0 1,0 6,3 1,6 0,13 98/99 0,36 1,7 1,0 6,8 1,5 0,11 Fälleshult 98/99 0,56 2,6 2,5 19,6 2,3 0,18 (G 18 A) Attsjö 96/97 0,33 2,0 1,8 12,3 1,2 0,14 (G 21 A) 97/98 0,31 1,8 1,1 6,9 1,5 0,16 98/99 0,39 2,2 1,4 10,2 1,6 0,10 Tagel 96/97 0,53 3,0 4,3 31,0 2,1 0,09 (G 22 A) 97/98 0,53 2,8 2,5 18,3 2,8 0,18 98/99 0,41 1,8 1,8 14,5 1,4 0,09 Angelstad 96/97 0,44 2,9 3,1 23,8 2,1 0,08 (G 23 A) 97/98 0,39 2,2 2,0 14,0 2,2 0,11 98/99 0,47 2,4 1,8 13,8 1,9 0,12
22
Tabell 4. Lufthalter i Tagel, Kronobergs län, diffusionsprovtagning, µg/m3.
År,mån SO2 Svaveldioxid NO2 Kvävedioxid NH3 Ammoniak Mv 9804-09 0,5 1,4 0,5 9810 0,4 3,0 S 9811 1,4 3,8 0,22) 9812 1,3 6,4 0,2 9901 0,7 5,0 1,8 9902 0,6 3,4 0,22) 9903 1,2 2,3 0,3 9904 0,5 1,3 0,22) 9905 0,6 1,3 0,5 9906 0,6 1,2 0,6 9907 0,4 0,9 0,4 9908 0,6 1,0 0,6 9909 0,5 1,9 0,21) Mv 9810-9909 0,7 2,6 Mv 9904-09 0,5 1,3 0,41)
1) Uppskattat värde 2) Under detektionsgräns 3) 1 månad saknas insatt uppskattat värde Marknära Ozon, O3µg/m3
År,mån Tagel Södra Ljunga Ingelstad
Mv 9804-09 54 9810 48 9811 32 9812 S 9901 S 9902 63 9903 65 9904 84 81 74 9905 77 79 78 9906 73 85 72 9907 59 60 58 9908 56 59 50 9909 54 59 53 Mv 9904-09 67 71 64
23 T abel l 5. M a rkvat te ndat a f rå n K ronober g s l ä n. Lo k a l D a tum pH Alk ANC SO 4 -S Cl -NO 3 -N NH 4 -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Fe 2+/3+ ooA l tA l T O C B C /ooA l - - m ekv/ l --- m g /l -- ---m o l/ m o l Si nge shul t 1998- 11-04 5,0 --0 ,018 2,24 5,80 <0,002 <0,010 1,32 0,67 3,35 0,73 <0,020 0,043 0,381 0,519 6,0 5,6 (G 04 A ) 1999- 05-05 5,0 --0 ,019 2,14 3,04 <0,002 <0,010 0,92 0,35 2,43 0,77 <0,020 0,019 0,455 0,564 8,1 3,4 1999- 08-03 4,9 --0 ,007 2,37 3,16 <0,002 <0,010 0,96 0,38 2,98 0,83 <0,020 0,025 0,322 0,446 18,0 5,1 En ery d a 1998- 11-04 5,6 0,166 0,136 3,02 12,28 <0,002 0,153 4,92 0,70 8,33 0,21 <0,020 3,293 0,026 0,483 20,0 163 (G 05 A ) 1999- 05-05 5,6 0,130 0,157 2,61 11,18 <0,002 0,163 4,60 0,73 7,83 0,19 0,106 3,630 0,027 0,634 21,0 149 1999- 08-03 5,4 0,052 0,092 2,52 10,67 1,472 0,047 4,90 0,62 8,17 0,20 0,109 0,104 0,112 0,191 6,5 37 me d ia n 5,5 -0,087 4,07 11,00 0,028 0,034 5,00 0,85 7,53 0,26 0,169 0,280 0,124 0,212 6,0 36 n= 37 -36 37 37 37 30 36 36 36 36 36 36 30 35 36 -A sa obs -y ta 1998- 11-04 4,7 --0 ,151 6,77 10,41 <0,002 <0,010 1,91 1,14 8,56 0,19 <0,020 0,059 1,667 1,945 7,6 1,6 (G 06 B) 1999- 05-05 4,8 --0 ,125 5,93 8,38 <0,002 <0,010 1,90 0,95 7,03 0,12 <0,020 0,633 0,344 0,520 8,1 7,0 1999- 08-04 4,6 --0 ,167 6,09 8,95 <0,002 <0,010 1,62 0,87 7,06 0,27 <0,020 0,009 1,517 1,685 13,0 1,5 me d ia n 4,7 --0,172 6,72 10,41 < 0 ,002 < 0 ,010 1,91 1,14 7,98 0,23 < 0 ,020 0,059 1,517 1,685 8,0 1,8 n= 5 -5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 -Kn apan äs 1998- 11-04 4,9 --0 ,046 3,05 2,42 <0,002 <0,010 0,17 0,11 4,46 0,05 <0,020 0,005 0,578 0,705 3,3 0,5 (G 09 A ) 1999- 05-05 4,8 --0 ,060 2,90 2,07 <0,002 <0,010 0,18 0,15 3,61 0,05 <0,020 0,004 0,557 0,905 3,3 0,6 1999- 08-03 4,6 --0 ,082 3,07 1,73 <0,002 <0,010 0,30 0,13 2,94 0,19 <0,020 0,008 0,912 1,109 11,0 0,5 me d ia n 4,7 --0,066 2,31 3,02 < 0 ,002 < 0 ,010 0,26 0,19 2,96 <0 ,2 5 0,036 0,013 0,837 1,078 6,0 0,7 n= 30 -28 30 30 30 25 30 30 30 30 30 30 24 30 28 -F ällesh u lt 1998- 11-04 4,7 --0 ,113 3,77 10,97 <0,002 <0,010 1,02 0,53 7,46 0,49 0,018 0,158 1,350 1,700 8,1 1,2 (G 18 A ) 1999- 05-05 4,7 --0 ,095 3,01 3,66 <0,002 0,010 0,61 0,25 3,03 0,52 0,123 0,024 1,308 1,496 5,7 0,8 1999- 08-03 4,7 --0 ,109 3,14 4,94 <0,002 0,014 0,43 0,23 3,90 0,64 0,126 0,040 0,917 1,127 10,0 1,1 A ttsj ö 1998- 11-04 4,7 --0 ,062 1,89 5,91 0,003 <0,010 0,84 0,45 2,72 1,00 0,016 0,037 0,727 0,980 8,9 2,4 (G 21 A ) 1999- 05-05 4,8 --0 ,030 2,13 3,24 <0,002 <0,010 0,78 0,41 2,28 0,90 <0,020 0,027 0,482 0,668 9,8 3,3 1999- 08-03 -me d ia n 4,7 --0,051 2,12 4,63 < 0 ,002 0,010 0,84 0,45 2,39 1,14 0,088 0,037 0,656 0,810 10,0 2,8 n= 10 -9 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 9 10 9 -Ta g el 1998- 11-04 5,3 --0 ,362 6,47 13,30 <0,002 <0,010 0,66 0,77 7,31 0,13 <0,020 0,018 0,360 0,440 4,0 3,8 (G 22 A ) 1999- 05-05 5,2 -0,022 5,50 12,14 <0,002 <0,010 0,87 1,00 13,34 0,09 0,141 0,450 0,567 0,603 5,0 3,1 1999- 08-03 5,3 -0,046 5,39 11,16 <0,002 <0,010 0,83 0,82 13,44 0,17 <0,020 0,014 0,245 0,262 7,6 6,5 me d ia n 5,3 -0,021 5,31 13,30 < 0 ,002 < 0 ,010 1,03 1,10 13,40 0,13 0,040 0,011 0,293 0,310 5,0 6,8 n= 11 -11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 -A n g elstad 1998- 11-04 4,5 --0 ,376 6,24 18,46 <0,002 <0,010 0,66 0,82 9,97 0,05 <0,020 0,026 2,937 3,070 4,2 0,5 (G 23 A ) 1999- 05-05 4,6 --0 ,469 8,47 20,82 <0,002 <0,010 0,67 0,95 12,26 0,09 <0,020 6,699 2,646 2,745 4,0 0,6 1999- 08-03 4,5 --0 ,287 6,21 19,20 <0,002 <0,010 0,46 0,91 12,41 0,17 <0,020 0,222 2,384 2,505 5,8 0,6 me d ia n 4,5 --0,342 6,21 17,38 < 0 ,002 < 0 ,010 0,66 0,81 9,97 0,11 < 0 ,020 0,026 2,784 2,890 5,0 0,5 n= 11 -11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 -* M ark v atten p rov tag n in g arn a f ly ttades 1998/99 till ett n är li gga nd e b est ånd p å gr und a v r o tr ö ta. Det in n eb är att m ed ian v ärdet f rä m st b ase ra s p å m ätn in g ar i d et f ö rra bes tå nd et .
IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd Box 210 60, SE-100 31 Stockholm
Hälsingegatan 43, Stockholm Tel: +46 8 598 563 00 Fax: +46 8 598 563 90
Box 470 86, SE-402 58 Göteborg Dagjämningsgatan 1, Göteborg Tel: +46 31 725 62 00 Fax: +46 31 725 62 90
Aneboda, SE-360 30 Lammhult Aneboda, Lammhult
Tel: +46 472 26 20 75 Fax: +46 472 26 20 04 www.ivl.se
IVL Svenska Miljöinstitutet AB
,9/lUHWWREHURHQGHRFKIULVWnHQGHIRUVNQLQJVLQVWLWXWVRPlJVDYVWDWHQRFKQlULQJVOLYHW9LHUEMXGHU HQKHOKHWVV\QREMHNWLYLWHWRFKWYlUYHWHQVNDSI|UVDPPDQVDWWDPLOM|IUnJRURFKlUHQWURYlUGLJSDUWQHU LPLOM|DUEHWHW ,9/VPnOlUDWWWDIUDPYHWHQVNDSOLJWEDVHUDGHEHVOXWVXQGHUODJnWQlULQJVOLYRFKP\QGLJKHWHULGHUDV DUEHWHI|UHWWElUNUDIWLJWVDPKlOOH ,9/VDIIlUVLGplUDWWJHQRPIRUVNQLQJRFKXSSGUDJVQDEEWI|UVHVDPKlOOHWPHGQ\NXQVNDSLDUEHWHW I|UHQElWWUHPLOM|
Forsknings- och utvecklingsprojekt publiceras i
,9/5DSSRUW ,9/VSXEOLNDWLRQVVHULH %VHULH ,9/1\KHWHU 1\KHWHURPSnJnHQGHSURMHNWSnGHQQDWLRQHOODRFKLQWHUQDWLRQHOODPDUNQDGHQ ,9/)DNWD 5HIHUDWDYIRUVNQLQJVUDSSRUWHURFKSURMHNW ,9/VKHPVLGD ZZZLYOVH )RUVNQLQJRFKXWYHFNOLQJVRPSXEOLFHUDVXWDQI|U,9/VSXEOLNDWLRQVVHULHUHJLVWUHUDVL,9/V$VHULH 5HVXOWDWUHGRYLVDVlYHQYLGVHPLQDULHUI|UHOlVQLQJDURFKNRQIHUHQVHU
