Öppen tillgång och kostnader 2019
Uppföljning av Linnéuniversitetets publicering av
öppet tillgängliga artiklar
Innehåll
Inledning ... 2
Metod ... 3
Öppen tillgång till artiklar ... 3
Kostnader för öppen tillgång ... 3
Resultat ... 4
Öppen tillgång till artiklar ... 4
Artiklar i Norska listan ... 7
Kostnader för avtal ... 8
Transformativa avtal ... 8
Springer Nature ... 8
Springer Compact (2017–) ... 8
Springer Nature Fully OA (juli 2019–) ... 9
Artiklar från Springer i DiVA ... 10
Taylor & Francis (2018–) ... 10
Cambridge Core (2019–) ... 12
Oxford Journals (2019–) ... 13
Summering, transformativa avtal... 13
Rabattavtal... 14
American Chemical Society, ACS (2017–2019) ... 14
American Institute of Physics, AIP (2019–) ... 14
De Gruyter (2019–)... 14
Frontiers (2018–2019) ... 14
Publiceringspotten ... 15
Kostnader verifierade i Agresso ... 16
Kostnader totalt ... 18
Diskussion ... 19
Öppen tillgång till artiklar ... 19
Kostnader för öppen tillgång ... 20
Bilaga 1: Urval i DiVA ... 23
Inledning
I Linnéuniversitetets verksamhetsplan för 2020–2022 framgår att
Universitetsbiblioteket (UB) ska stödja utvecklingen mot öppen vetenskap.1 Inför
den bibliometriska utvärderingen 2020 infördes en indikator baserad på öppet tillgängliga artiklar.2 För att kunna följa upp och utvärdera utfallet av den nya
indikatorn, och för att följa utvecklingen av öppen tillgång till artiklar och kostnader för dessa över tid, redovisas här statistik om de vetenskapliga artiklar som
publicerats av universitetets forskare. Denna statistik har tagits fram sedan 2017.3
Rapporten ska bland annat ses som ett stöd för diskussioner om finansiering och administration av kostnader för publicering i öppet tillgängliga tidskrifter. Som datakällor används DiVA,4 Unpaywall,5 Norska listan6 genom ProDiver,7
ConsortiaManager8 och Agresso. DiVA är universitetets publikationsdatabas, där
forskare ska registrera sina publikationer för att kunna ge en samlad bild av universitetets utgivning, underlätta spridning av den och för att utgöra ett underlag till de bibliometriska utvärderingarna. UB kontrollerar den bibliografiska
informationen i de registrerade posterna och om publikationerna finns öppet tillgängliga i någon form. Unpaywall används för att kunna avgöra om artiklarna är publicerade i helt öppna tidskrifter eller hybridtidskrifter. ProDiver används för att hämta information om vilka av universitetets publikationer som kan kopplas till Norska listan. I ConsortiaManager hämtas information om och kostnader för avtalen med förlag, och i universitetets ekonomisystem Agresso hämtas information om de resterande kostnaderna för öppet tillgängliga artiklar på universitetet.
Det är vanligt att tidskrifter tar ut en avgift för publicering av öppet tillgängliga artiklar i både hybridtidskrifter och i helt öppna tidskrifter. Denna avgift brukar kallas APC (Article Processing Charge). I en helt öppen tidskrift är alla artiklar tillgängliga för alla att läsa, medan det i en hybridtidskrift finns både öppna och stängda artiklar. Universitetsbiblioteken har genom Bibsam (Kungliga Bibliotekets förhandlingskonsortium) tecknat så kallade transformativa avtal med vetenskapliga förlag, där det förutom läsrättigheter för tidskrifter även ingår
publiceringsrättigheter. Dessa finns till i en övergångsperiod där målet är att alla artiklar på sikt ska publiceras i helt öppna tidskrifter. I de transformativa avtalen
1 Universitetsstyrelsen. Verksamhetsplan och budget 2020-2022, 2019, s. 21,
<https://lnu.se/globalassets/dokument---gemensamma/universitetsledningens-kansli/verksamhetsplanering/galler-vp-och-budget-2020-2022_w.pdf> (hämtad 2020-06-24).
2 Linnéuniversitetet. Bibliometrisk modell för premiering av OA-publicering vid
Linnéuniversitetet, 2020,
<https://lnu.se/globalassets/dokument--- gemensamma/bibliotek/sektion-publicering/bibliometrisk-modell-oa-publicering_bilaga-rb.pdf> (hämtad 2020-06-24).
3 Carlsson Juhlin, Helena. OA-publicering och APC:er vid Linnéuniversitetet, 2018,
<http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96678> (hämtad 2020-06-23).
Ahlström, Ida & Rudholm, Lynn. Open access till artiklar 2018: Årlig uppföljning av öppen
tillgång till artiklar registrerade i DiVA, 2019,
ingår även hybridtidskrifter. Till skillnad från dessa avtal, där
universitetsbiblioteken har en klar bild av kostnaderna, är APC:er för ett lärosäte utspridda över organisationen och svåra att överblicka. För att Bibsam ska kunna förhandla fram rimliga villkor för de transformativa avtalen behövs en nationell överblick av kostnaderna för APC.
Metod
Öppen tillgång till artiklar
Data från DiVA hämtades den 18 juni 2020. Urval gjordes på Referee-granskade artiklar och forskningsöversikter publicerade 2019, där författaren vid
publiceringstillfället affilierades till Linnéuniversitetet, se Bilaga 1: Urval i DiVA för exakt urval. Detta urval gjordes på samma sätt som i tidigare års rapporter för att kunna vara jämförbart. Data till Figur 2 hämtades enligt samma kriterier, dock något senare, den 9 september 2020, och antal artiklar blev därför något högre.9
För att komplettera med information om vilka av dessa artiklar som är publicerade i hybridtidskrifter respektive helt öppna tidskrifter användes Unpaywalls Simple Query Tool. Verktyget använder DOI för att identifiera artiklar. Data från
Unpaywall kopplades ihop med data från DiVA i Excel. Artiklar i data från DiVA utan DOI kontrollerades manuellt på artikelns sida hos respektive tidskrift. För att kunna se nivå för respektive artikel i Norska listan användes programmet ProDiver. ProDiver används för den årliga bibliometriska utvärderingen vid Linnéuniversitetet och innehåller bland annat data från DiVA. Data från ProDiver extraherades enligt samma urval som ovan och kopplades ihop med data från DiVA och Unpaywall i Excel.
Kostnader för öppen tillgång
För att kunna presentera Linnéuniversitetets kostnader för publicering i öppet tillgängliga tidskrifter har två tillvägagångssätt använts. Kostnader för transformativa avtal och rabattavtal med förlag hämtades från UB:s konto i ConsortiaManager. För Springer Compact redovisas inte kostnader för
publiceringsdelen, i detta fall har vi gjort en beräkning baserat på föregående års kostnader. Kostnader relaterade till publiceringspotten hämtades från registret som finns kopplat till ansökan om bidrag från potten.
För att kunna sammanställa de kostnader som inte kanaliserats genom UB gjordes sökningar i Agresso på konto 57951 (Författaravgifter APC (Article Processing Charges)), 57952 (Kringkostnader avseende Open Access-publicering), 5621 (Tryckning) och 5793 (Övriga tjänster). De två förstnämnda kontona infördes 2017, i enlighet med rekommendationer från SUHF,10 för att lättare kunna spåra denna typ
av kostnader.
9 Figur 2 har sammanställts automatiskt genom ett Python-program skrivet av Ida Ahlström.
10 SUHF. Rekommendation gällande redovisning av kostnader för open access, 2017,
<https://suhf.se/app/uploads/2019/03/REK-2017-2-Rekommendation-redovisning-av-Även informationen om kostnader kopplades ihop med data från DiVA i Excel. Data för år 2018 hämtades från förra årets rapport och underlag.11 Omräkningar från
andra valutor än SEK har gjorts med hjälp av valutakurser från Riksbanken.12
Resultat
Öppen tillgång till artiklar
698 referee-granskade artiklar med publiceringsår 2019 hittades och 412 av dem var öppet tillgängliga. Av de öppet tillgängliga artiklarna var 250 publicerade i helt öppna tidskrifter, och 152 publicerade i hybridtidskrifter. 10 av de öppet tillgängliga artiklarna var öppet tillgängliga på grund av att en pdf-fil laddats upp till posten i DiVA, parallellpublicerade. Resterande 286 av de undersökta artiklarna var inte öppet tillgängliga (Figur 1).
Figur 1. Andel öppet tillgängliga artiklar vid Linnéuniversitetet 2019.
Antalet artiklar i DiVA har fördubblats mellan 2010 och 2019. Mellan 2018 och 2019 syns en liten minskning av antalet artiklar, men andelen öppet tillgängliga artiklar fortsätter att öka och har ökat varje år sedan 2010. Överst i varje stapel i Figur 2 syns den totala mängden artiklar per år, och i den gula delen syns andelen artiklar som gjorts öppet tillgängliga i helt öppna tidskrifter och i hybridtidskrifter.
ej öppna 41% helt öppna 36% hybrid 22% parallell-publicerade 1% öppna 59%
Figur 2. Antal artiklar och andel öppet tillgängliga vid Linnéuniversitetet 2010–2019.
Om universitetets öppet tillgängliga artiklar för 2019 delas upp per fakultet (Figur 3) syns, precis som för 2018, att Fakulteten för hälso- och livsvetenskap (FHL) har den största andelen av dessa, 42 %, medan Ekonomihögskolan (FEH) har den minsta, 7 %.
Figur 3. Linnéuniversitetets öppet tillgängliga artiklar 2019 uppdelade per fakultet.
ej öppna 41% helt öppna 36% hybrid 22% parallell-publicerade 1% FEH 7% FHL 42% FKH 16% FSV 16% FTK 19% Antal publikationer
Från 2018 till 2019 har Fakulteten för konst och humaniora (FKH) ökat sin andel av universitetets öppet tillgängliga artiklar, medan Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) har minskat sin andel. De andra fakulteternas andelar är i stort sett
oförändrade (Figur 4).
Figur 4. Linnéuniversitetets öppet tillgängliga artiklar 2017–2019 uppdelade per fakultet.
Vid en jämförelse av fakulteternas andelar öppet tillgängliga artiklar publicerade 2019 framgår att fakulteterna för konst och humaniora (FKH) och
samhällsvetenskap (FSV) har störst andel öppet tillgängliga artiklar, 66 % vardera. Ekonomihögskolan (FEH) har den lägsta andelen, 35 %. Alla fakulteter har ökat sina andelar öppet tillgängliga artiklar mellan 2017 och 2019, även om antalet artiklar har minskat för två av fakulteterna. Fakulteten för teknik (FTK) har ökat sin andel öppet tillgängliga artiklar mest av fakulteterna jämfört med föregående år, 24 procentenheter. För 2019 har de öppna artiklarna delats upp i två kategorier, baserat på om de gjorts öppet tillgängliga i helt öppna tidskrifter eller hybridtidskrifter. Tidigare år gjordes inte denna uppdelning. Total andel öppet tillgängliga artiklar för 2019 framgår till höger om respektive stapel. Störst andel artiklar publicerade i hybridtidskrifter har FSV, 30 %, medan FKH har störst andel artiklar publicerade i helt öppna tidskrifter, 46 % (Figur 5).
9% 33% 21% 17% 20% 7% 42% 12% 21% 18% 7% 42% 16% 16% 19% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% FEH FHL FKH FSV FTK 2017 2018 2019
Figur 5. Fakulteternas antal artiklar och andelar öppet tillgängliga 2017–2019.
Artiklar i Norska listan
Delas de undersökta artiklarna in i de olika nivåerna i Norska listan syns att det största antalet artiklar publicerade i tidskrifter som räknas till nivå 2 inte är öppet tillgängliga. Det framgår också att de flesta artiklar är publicerade i tidskrifter som räknas till nivå 1, oavsett tillgänglighet (Figur 6).
Figur 6. Linnéuniversitetets artiklar 2019 uppdelade på typ av öppen tillgång och nivå i Norska listan.
Även i Figur 7 syns att FHL har publicerat flest antal artiklar av fakulteterna. Här syns även samma mönster som för hela universitetet sammantaget, nämligen att de flesta artiklar publicerade i tidskrifter som räknas till nivå 2 inte är öppet
tillgängliga. Procentsiffrorna visar inbördes fördelning av nivå per typ av öppen tillgång. 28% 27% 87% 71% 72% 0 50 100 150 200 250 300 350
öppna hybrid ej öppna nivå 2 nivå 1 nivå 0 25% 29% 20% 30% 50% 42% 51% 51% 46% 40% 63% 36% 26% 34% 33% 15% 20% 20% 30% 26% 0 50 100 150 200 250 300 2017 2018 2019 2017 2018 2019 2017 2018 2019 2017 2018 2019 2017 2018 2019 FEH FHL FKH FSV FTK
öppna hybrid ej öppna
35%
62%
66%
Figur 7. Fakulteternas artiklar publicerade 2019 uppdelade på typ av öppen tillgång och nivå i Norska listan.
Kostnader för avtal
Transformativa avtal
UB har genom Bibsam slutit så kallade transformativa avtal med ett antal förlag. Dessa avtal skiljer sig från de traditionella avtalen genom att det förutom
läsrättigheter även ingår, för forskaren, förbetalda publiceringskostnader i förlagets tidskrifter. Genom dessa avtal förflyttas kostnader för publicering från fakulteterna till UB.
Springer Nature
Springer Compact (2017–)
Sedan 2017 ingår publiceringskostnader i avtalet med Springer. Publiceringsdelen av avtalet särredovisades fram till och med 2018. Från och med 2019 ges bara ett totalpris för både publicering och läsning. För 2019 har kostnaden för
publiceringsdelen räknats ut enligt totala kostnaden för avtalet - läsavgiften för 2018 x 5 %. I avtalet ingår publiceringskostnader i cirka 1 600 av förlagets
hybridtidskrifter, kallade Open Choice. I Figur 8 syns att kostnaden för avtalet ökar år för år. 0% 8% 20% 11% 33% 28% 4% 33% 31% 6% 27% 21% 0% 25% 26% 94% 92% 80% 84% 64% 71% 83% 67% 66% 92% 73% 76% 91% 75% 74% 0 20 40 60 80 100 120 140 öppna hybr id ej
öppna öppna hybr
id
ej
öppna öppna hybr
id ej öpp na öppna hybr id ej
öppna öppna hybr
id
ej
öppna
FEH FHL FKH FSV FTK
Figur 8. Kostnad för avtalet Springer Compact 2017–2019.
Kostnad 2019: 1 156 675 kronor, varav publiceringskostnaden beräknad till 480 000 kronor
Antal godkända artiklar: 31 Pris per artikel: 15 484 kronor
Fördelade per fakultet syns att Fakulteten för teknik (FTK) står för den största andelen godkända artiklar 2019 (Figur 9).
Figur 9. Antal godkända artiklar i avtalet Springer Compact 2019 fördelade per fakultet.
Springer Nature Fully OA (juli 2019–)
Springer Nature Fully OA är ett första pilotavtal inom Bibsam-konsortiet där forskningsfinansiärer står för en del av kostnaden. Vetenskapsrådet, Forte, Formas och Vinnova har beslutat att tillsammans finansiera 50 procent av den totala kostnaden för publiceringsavgifterna per år under avtalsperioden juli 2019 – december 2021. Avtalet medger för forskaren fri publicering i förlagets helt öppna tidskrifter, 459 stycken. Avtalet ingår som en del i paraplyavtalet med Springer Nature och är inte transformativt eftersom det inte ingår några läsrättigheter, men ingår ändå i detta avsnitt i rapporten.
0 tkr 277 tkr 403 tkr 480 tkr 511 tkr 540 tkr 600 tkr 677 tkr 0 tkr 200 tkr 400 tkr 600 tkr 800 tkr 1,000 tkr 1,200 tkr 1,400 tkr 2016 2017 2018 2019 publicering läsning FEH: 5 FHL: 5 FKH: 1 FSV: 1 FTK: 19 FEH 16% FHL 16% FKH 3% FSV 3% FTK 62%
Kostnad 2019: 37 588 kronor (enbart publiceringsdel) Antal godkända artiklar: 8
Pris per artikel: 4 699 kronor Artiklarnas fördelning per fakultet: FHL: 6
FTK: 2
Artiklar från Springer i DiVA
Från 2017 syns en liten ökning i antal artiklar som publicerats på Springer förlag av författare vid Linnéuniversitetet. Andelen artiklar som publiceras öppet kan ses öka (Figur 10).
Figur 10. Antal artiklar i DiVA publicerade på Springer av Linnéuniversitetets forskare 2017–2019.
Taylor & Francis (2018–)
Avtalet med Taylor & Francis blev ett transformativt avtal 2018. Kostnaden för publiceringsdelen är i princip densamma 2018 som 2019, medan kostnaden för läsning ökat något. 2019 uppgår den totala kostnaden för avtalet med Taylor & Francis till cirka 668 500 kronor. Publiceringsdelen för 2019 uppgår till 39 315 kronor (Figur 11). Publiceringsdelen i avtalet gäller fri publicering i förlagets hybridtidskrifter, cirka 2 300 titlar.
46 63 73 24 19 13 0 20 40 60 80 100 2017 2018 2019 öppen ej öppen
Figur 11. Kostnad för avtalet med Taylor & Francis 2017–2019.
Kostnad 2019: 669 784 kronor, varav publiceringsdel 39 315 kronor Antal godkända artiklar: 40
Pris per artikel: 983 kronor
Fördelade per fakultet syns det att Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) står för lite mindre än hälften av artiklarna som gått under avtalet 2019, medan Fakulteten för teknik (FTK) står för det minsta antalet, tre stycken (Figur 12).
Figur 12. Antal godkända artiklar under avtalet med Taylor & Francis 2019 fördelade per fakultet.
37 tkr 39 tkr 543 tkr 606 tkr 630 tkr 0 tkr 200 tkr 400 tkr 600 tkr 800 tkr 2017 2018 2019 publicering läsning FEH: 5 FHL: 9 FKH: 6 FSV: 17 FTK: 3 FEH 12% FHL 22% FKH 15% FSV 43% FTK 8%
Antal artiklar publicerade på Taylor & Francis av forskare vid Linnéuniversitetet är i stort sett detsamma mellan 2017 och 2019. Andelen öppet tillgängliga artiklar har ökat år för år (Figur 13).
Figur 13. Antal artiklar i DiVA publicerade på Taylor & Francis förlag av Linnéuniversitetets forskare 2017–2019.
Cambridge Core (2019–)
Avtalet med Cambridge blev ett transformativt avtal 2019. För 2018 ingick mindre än en artikel per organisation inom Bibsam, varav Linnéuniversitetet publicerade en av dem. För 2019 ingår APC-kostnader för ett obegränsat antal publiceringar i Cambridges tidskrifter. En större ökning av kostnaden kan ses mellan 2018 och 2019, då avtalet blev ett transformativt avtal (Figur 14). I avtalets publiceringsdel ingår kostnader både i förlagets hybridtidskrifter och de helt öppna.
Figur 14. Kostnad för avtalet med Cambridge 2017–2019. 12 42 60 72 42 25 0 20 40 60 80 100 2017 2018 2019 öppen ej öppen 89 tkr 95 tkr 40 tkr 102 tkr 0 tkr 40 tkr 80 tkr 120 tkr 160 tkr 2017 2018 2019
Kostnad 2019: 141 527 kronor (varav publiceringsdelen uppgår till 40 000 kronor) Antal godkända artiklar: 2 (båda FKH)
Pris per artikel: 20 000 kronor
13 respektive tio artiklar som publicerats på Cambridge University Press har registrerats i DiVA för åren 2018–2019 (Figur 15).
Figur 15. Antal artiklar i DiVA publicerade på Cambridge University Press av Linnéuniversitetets forskare 2018–2019.
Oxford Journals (2019–)
I avtalet med Oxford University Press ingår kostnader för publicering i förlagets hybridtidskrifter, 313 stycken. En något större prisökning kan ses från 2018–2019 då avtalet blev transformativt, än för 2017–2018 (Figur 16).
Kostnad 2019: 263 770 kronor, varav publiceringskostnad 25 464 kronor. Antal godkända artiklar: 0
Summering, transformativa avtal
De transformativa avtalen har 2019 kostat totalt 2 269 344 kronor för universitetet. Endast publiceringsdelarna har kostat 622 367 kronor. Kostnaden för Springer Fully OA har finansierats genom publiceringspotten som administreras av UB. 81 artiklar har publicerats via de transformativa avtalen 2019, vilket ger en snittkostnad per
4 5 9 5 0 5 10 15 2018 2019 öppen ej öppen
Figur 16. Kostnad för avtalet Oxford Journals 2017–2019.
25 tkr 184 tkr 199 tkr 236 tkr 0 tkr 100 tkr 200 tkr 300 tkr 2017 2018 2019 publicering läsning
Rabattavtal
American Chemical Society, ACS (2017–2019)
Avtalet innebär en fast rabatt på 1 000 USD. 2019 betalade UB cirka 116 000 kronor i prenumerationer för deras tidskrifter och då ingår rabatt på
publiceringskostnad. Ingen ACS-artikel har publicerats öppet tillgänglig av
Linnéuniversitets forskare under 2019. 2020 har avtalet gjorts om för att i stället bli transformativt.
American Institute of Physics, AIP (2019–)
Avtalet med AIP är 2019 ett första pilotavtal. För Linnéuniversitetets del gäller fri publicering i en tidskrift, Journal of Mathematical Physics. Ingen artikel av författare från Linnéuniversitetet har publicerats i tidskriften under 2019. Avtalet kostar 40 000 kronor och inkluderar läsrättigheter för 17 tidskrifter.
De Gruyter (2019–)
Avtalet med De Gruyter kostar 99 421 kronor för 2019 och medger 90 % rabatt i förlagets hybridtidskrifter och 30 % i deras helt öppna tidskrifter. Avgifterna faktureras UB i efterskott. 2019 publicerades en artikel från Linnéuniversitetet inom avtalet.
Frontiers (2018–2019)
Avtalet med Frontiers började gälla 1 juli 2018 och ger 10 % rabatt på
publiceringsavgifter i alla förlagets 64 tidskrifter. Det är kostnadsfritt att delta i ramavtalet och varje organisation betalar endast för de artiklar som publiceras. Motkravet är att Frontiers kan skicka fakturorna för artiklarna till en adress, UB, i stället för att skicka dem till respektive forskare. För 2019 kunde två artiklar kopplas till avtalet och kostade tillsammans cirka 37 500 kronor. För 2018 var kostnaden för sju artiklar 140 000 kronor. Båda åren har kostnaden tagits ur den publiceringspott
100 tkr 98 tkr 116 tkr 0 tkr 50 tkr 100 tkr 150 tkr 200 tkr 2017 2018 2019
läsning och rabatt
Publiceringspotten
Publiceringspotten infördes i oktober 2018 som en del i arbetet med att stödja omställningen till öppen tillgång och som ett komplement till de transformativa avtal som endast slutits med ett fåtal förlag. Potten uppgick 2018 till 250 000 kronor, och 2019 till 500 000 kronor. Potten administreras av UB och för att få medel beviljade krävs att artikeln publiceras i en helt öppen tidskrift.
Under 2019 inkom 44 ansökningar, varav 23 uppfyllde kriterierna. Fyra av ansökningarna är under handläggning när denna rapport skrivs. En av ansökningarna som beviljades rörde ett kapitel i en bok och inte en artikel. Anledningen till att ansökningar avvisas är oftast på grund av att tidskriften är en hybridtidskrift, och inte en helt öppen tidskrift. Ansökningar kan även avvisas på grund av att den sökandes finansiär redan erbjuder möjlighet att finansiera APC-kostnader.
De beviljade ansökningarna har genererat en kostnad på ungefär 343 000 kronor. Potten har precis som 2018, även använts för att finansiera de artiklar som ingår i avtalet med Frontiers, cirka 37 500 kronor. 2019 användes även medel ur potten för att finansiera det transformativa avtalet Springer Nature Fully OA, cirka 38 600 kronor. Totalt under 2019 användes ungefär 419 000 kronor ur potten.
Figur 18. Antal godkända och avvisade artiklar i Linnéuniversitetets publiceringspott 2018–2019.
Fördelas de beviljade medlen från publiceringspotten per fakultet syns att Fakulteten för hälso- och livsvetenskap (FHL) står för den största delen. Fakulteten för konst och humaniora (FKH) har varken beviljats eller ansökt om medel ur potten (Figur 19). 7 23 4 8 17 0 10 20 30 40 50 2018 2019
Kostnader verifierade i Agresso
Vid sökningarna i Agresso för verifikationsår 2019 hittades 64 fakturor som kunde kopplas till kostnader för publicering med öppen tillgång. På de för ändamålet avsedda kontona 57951 (Författaravgifter APC (Article Processing Charges)) och 57952 (Kringkostnader avseende Open Access-publicering) hittades 35 respektive 28 fakturor. En av fakturorna hittades på konto 5793 (Övriga tjänster). På konto 5621 (Tryckning) hittades ingen faktura som kunde kopplas till kostnader för öppen tillgång.
28 av de 64 fakturorna betalades under 2018–2019 via ovan nämnd publiceringspott och räknas bort i detta avsnitt. De fakturor som behandlas i detta avsnitt är de 36 som betalats av någon av universitetets fakulteter. Hälften av artiklarna är
publicerade i helt öppna tidskrifter och hälften i hybridtidskrifter (Figur 20). Två av artiklarna publicerade i hybridtidskrifter har inte gjorts öppet tillgängliga. Kontakt förs med berörda förlag och författare om detta.
Figur 20. Antal verifierade artiklar i Agresso för Linnéuniversitetet 2017–2019.
24 24 18 19 17 18 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 2017 2018 2019
FEH: 4 artiklar, 33 810 kronor FHL: 13 artiklar, 213 817 kronor FKH: 0 artiklar
FSV: 2 artiklar & 1 kapitel, 45 727 kronor FTK: 5 artiklar, 49 510 kronor FEH 10% FHL 62% FSV 13% FTK 15%
De verifierade kostnaderna i Agresso för 2019 uppgick till cirka 596 000 kronor varav cirka 60 % använts för publicering i hybridtidskrifter. För 2017–2018 var denna siffra cirka 64 % respektive 50 %. Under åren 2018 och 2019 har lika mycket kostnader för APC i hybridtidskrifter kunnat verifieras i Agresso, 363 000 kronor (Figur 21).
Figur 21. Linnéuniversitetets verifierade APC-kostnader i Agresso 2017–2019.
Snittkostnaden per APC i Agresso var för 2019 totalt cirka 16 600 kronor. Snittkostnaderna för hybridtidskrifter respektive helt öppna tidskrifter ligger på ungefär samma nivå 2017–2019 (Figur 22).
Figur 22. Snittkostnad per APC i Agresso för Linnéuniversitetet 2017–2019.
Fördelade per fakultet syns att Fakulteten för hälso- och livsvetenskap (FHL) står för den största andelen av de verifierade APC-kostnaderna för 2019, 336 000 kronor, 58 % (Figur 23). 317 tkr 348 tkr 233 tkr 417 tkr 363 tkr 363 tkr 0 tkr 200 tkr 400 tkr 600 tkr 800 tkr 2017 2018 2019
helt öppen tidskrift hybridtidskrift
13 tkr 15 tkr 14 tkr 22 tkr 21 tkr 23 tkr 0 tkr 5 tkr 10 tkr 15 tkr 20 tkr 25 tkr 2017 2018 2019
Figur 23. Linnéuniversitetets verifierade APC-kostnader i Agresso 2019 fördelade per fakultet.
FHL:s andel av kostnaderna kan ses ha minskat från föregående år. 2018 kunde 71% av kostnaderna verifierade i Agresso kopplas till FHL.
Figur 24. Linnéuniversitetets verifierade APC-kostnader (tkr) i Agresso 2017–2019 fördelade per fakultet.
Kostnader totalt
När kostnader för publiceringsdelarna i de transformativa avtalen räknas samman med kostnader som tagits ur publiceringspotten och verifierade APC-kostnader i Agresso, framgår att universitetet betalat ungefär 1 600 000 kronor under 2019. I
19 499 48 93 107 41 510 50 46 64 35 336 29 65 112 0 100 200 300 400 500 600 FEH FHL FKH FSV FTK 2017 2018 2019 FEH: 34 902 kronor FHL: 335 879 kronor FKH: 29 265 kronor FSV: 65 018 kronor FTK: 111 540 kronor FEH 6% FHL 58% FKH 5% FSV 11% FTK 20%
Figur 25. Linnéuniversitetets verifierade kostnader för APC 2017–2019.
2019 har 1 003 000 kronor av universitetets kostnader för publicering med öppen tillgång kanaliserats genom UB. I Figur 26 framgår UB:s del av de verifierade kostnaderna i procent.
Figur 26. Kostnader för öppet tillgängliga artiklar som kanaliserats genom UB 2017–2019.
Diskussion
Öppen tillgång till artiklar
Andelen öppet tillgängliga artiklar ökar år för år för alla universitetets fakulteter (Figur 5). Antalet registrerade artiklar i DiVA har däremot minskat något från 2018 till 2019 och därmed bryts den ökning av antal artiklar som pågått sedan 2012 (Figur 2). Det verkar främst vara Fakulteten för teknik (FTK) som står för denna minskning (Figur 5).
Uppmaningen som gick ut till universitetets forskare att registrera sina publikationer
277 tkr 481 tkr 622 tkr 734 tkr 711 tkr 596 tkr 208 tkr 381 tkr 0.0 mkr 0.5 mkr 1.0 mkr 1.5 mkr 2.0 mkr 2017 2018 2019
transformativa avtal Agresso publiceringspotten
277 tkr 481 tkr 622 tkr 208 tkr 381 tkr 27% 49% 63% 0.0 mkr 0.2 mkr 0.4 mkr 0.6 mkr 0.8 mkr 1.0 mkr 1.2 mkr 2017 2018 2019
distansundervisning i och med coronapandemin, vilket skulle kunna innebära att registrering i DiVA prioriterades lägre. Om minskningen beror på eftersläpning i registreringen eller att det faktiskt publiceras färre artiklar vet vi inte i dagsläget, men det bör visa sig i nästa års rapport. Vad detta innebär för andelen öppet tillgängliga artiklar bör även det visa sig i nästa års rapport.
Fördelningen mellan fakulteterna vad gäller universitetets öppet tillgängliga artiklar är i stort sett oförändrad. Fördelningen följer det publiceringsmönster som finns för artiklar i olika ämnesområden, där naturvetenskapliga ämnen publicerar mer i artikelform än exempelvis humaniora. Att Fakulteten för hälso- och livsvetenskap (FHL) har publicerat den största andelen av universitetets öppet tillgängliga artiklar, 42 % (Figur 4) beror främst på att de publicerar mer i artikelform än de andra fakulteterna och inte på den inbördes andelen öppet tillgängliga artiklar. FHL har publicerat 59 % av sina artiklar öppet tillgängligt, medan Fakulteten för konst och humaniora (FKH) publicerat en större andel, 68 %, öppet tillgängliga (Figur 5). Om den nya bibliometriska indikatorn för meritering av publicering i öppet tillgängliga tidskrifter får någon effekt för antalet artiklar som publiceras öppet tillgängliga syns i statistiken tidigast nästa år. Eftersom andelen öppet tillgängliga artiklar ökat år för år sedan 2010 behöver ökningen vara signifikant för att det ska gå att dra några sådana slutsatser.
Antalet artiklar som gjorts öppet tillgängliga med hjälp av parallellpublicering ligger på samma nivå som året före och bedöms spela en liten roll i övergången mot öppen vetenskap, om någon alls (Figur 2). Antalet öppet tillgängliga artiklar i
hybridtidskrifter och helt öppna tidskrifter förväntas öka i och med övergången. Det verkar vara ovanligt att publicera artiklar i tidskrifter som inte ingår i Norska listan eller som rankats som nivå 0 och som samtidigt räknas som refereegranskade. Detta gäller oavsett öppen tillgång eller ej. De flesta artiklar publicerade i tidskrifter som räknas till nivå 2 är inte öppet tillgängliga. Det ser alltså ut som att prestigefulla och välrenommerade tidskrifter väljs före tidskrifter som är öppet tillgängliga. Det kan också vara så att detta speglar hur fördelningen av öppet tillgängliga tidskrifter ser ut mellan nivåerna totalt sett i Norska listan (Figur 6).
Kostnader för öppen tillgång
Från 2017 till 2019 har antalet transformativa avtal ökat från ett till fyra stycken. De transformativa avtalen gör att kostnaderna för APC blir lättare att överblicka, men också att en större del av kostnaderna kanaliseras genom UB av det som
fakulteterna stått för tidigare. Den del av universitetets publiceringskostnader som kanaliserats genom UB har därför ökat markant sedan 2017, då det första
transformativa avtalet tecknades, från 27 % till 63 % (Figur 26). Det förs just nu diskussioner om hur en modell för fördelning av APC-kostnader kan se ut, både vid Linnéuniversitetet men också nationellt.
I två av UB:s transformativa avtal har få eller inga artiklar publicerats under 2019. En orsak kan vara att avtalen är nya för 2019 och kännedomen om dem därför varit låg. Vår erfarenhet är också att förlagens flöden för att ta emot artiklar utvecklas och
och med att systemen och flödena förbättras. 2020 har dessutom antalet transformativa avtal ökats till att innefatta de sex största förlagen.
En annan anledning till att de två nya transformativa avtalen inte utnyttjats i så stor grad kan vara att det varit svårt att utläsa vilka tidskrifter som ingår i avtalen. Från och med juli 2020 tillhandahåller UB SciFree Journal Search Tool,13 en ny söktjänst
för att hitta tidskrifter med förbetalda publiceringsavgifter. Tjänsten riktar sig i första hand till forskare som vill ha information om vilka tidskrifter de kostnadsfritt eller rabatterat kan publicera sig öppet tillgängligt i.
Olika fakulteter vid universitetet använder avtalen olika mycket. UB har försökt täcka upp flera ämnesområden genom att teckna fler avtal. Fakulteten för hälso- och livsvetenskap (FHL) är den fakultet som publicerat flest artiklar via det nya avtalet Springer Nature Fully OA. I de andra avtalen står andra fakulteter för det största nyttjandet. FHL står för majoriteten av kostnaderna i publiceringspotten, 62 % (Figur 19). Kanske har forskare vid FHL sökt bidrag ur publiceringspotten eftersom de tidskrifter som ingår i de transformativa avtalen eller rabattavtalen inte är tidskrifter som de brukar publicera sig i. FHL:s andel av kostnaderna i Agresso ses minska (Figur 24) och det är möjligt att kostnaden i stället tas via
publiceringspotten.
Vi ser att publiceringspotten är fortsatt viktig för att kunna stödja de forskare som vill publicera sig hos mindre förlag, som UB inte har ingått något transformativt- eller rabattavtal med. Via publiceringspotten kan UB även bevilja bidrag för monografier och bokkapitel, vilket innebär att även de fakulteter och institutioner som bedriver forskning där artiklar inte är det främsta publiceringssättet då kan utnyttja det stöd för finansiering av öppet tillgängliga artiklar som erbjuds via UB. Den totala kostnaden som tagits fram i rapporten ska ses som en minimikostnad för universitetet (Figur 25). För avtalen med förlag och för publiceringspotten har UB en tydlig bild av kostnaderna. I Agresso begränsades utsökningarna till några få konton, och om författaren själv betalat APC-avgift och sedan fått ersättning för utlägg genom universitetets personalsystem Primula är det nästan omöjligt att spåra kostnaden i Agresso. Detta talar för att kostnaderna för APC som betalas direkt av fakulteterna egentligen är större. I förra årets rapport uppskattades potentiella kostnader till cirka 690 000 kronor, utöver de kostnader som kunnat verifieras, och utgjorde 33 % av de möjliga kostnaderna.14 Det är möjligt att de potentiella
kostnaderna för 2019 skulle blivit ungefär lika stora.
Vid sammanställningen av de kostnader för öppet tillgänglig publicering som tagits av fakulteterna själva framgår att det fortsatt är dyrare att publicera i
hybridtidskrifter än i helt öppna. I snitt har publicering i helt öppna tidskrifter kostat cirka 14 000 kronor, och publicering i hybridtidskrifter cirka 23 000 kronor (Figur 22). Snittkostnaden för publicering inom de transformativa avtalen är cirka 7 700 kronor, vilket trots avtalens ökande kostnader ändå verkar vara det billigaste alternativet för universitetet i stort. Ju fler som publicerar genom avtalen desto
13 SciFree Journal Search Tool, <https://app.scifree.se/lnu>.
14 Uppskattningen gjordes genom att för varje öppet tillgänglig artikel med publiceringsår
2018 i DiVA undersöka om Linnéuniversitetet var ”corresponding author”. I de fall det stämde, och där ingen faktura kunnat spåras i Agresso, undersöktes APC-avgifterna för
mindre blir också snittkostnaden per artikel. Detta kompenseras dock av förlagen genom att kostnaderna för avtalen ökar år för år. I detta sammanhang känns det viktigt att nämna de tidskrifter som inte tar ut någon avgift för att göra artiklar öppet tillgängliga. I förra årets rapport framgår att 23 % av de öppet tillgängliga artiklarna var publicerade i tidskrifter som inte tog ut någon APC-avgift.
På UB ser vi en ökning av frågor som rör vilka tidskrifter som omfattas av de transformativa avtalen. Detta kan innebära att forskarna ser detta som ett av kriterierna när de väljer en tidskrift att publicera sig i. De senaste åren kan vi se en snabbare ökning av antalet artiklar som publicerats öppet tillgängligt (Figur 2), något som delvis skulle kunna förklaras med de transformativa avtalen. Förutom att styra publiceringen av artiklar till mer öppen tillgång är det möjligt att dessa avtal i vissa fall styr publiceringen till de förlag som avtalen ingåtts med, något som inte är syftet. De transformativa avtalen är ännu så pass nya att några slutsatser inte kan dras vad gäller styrning till enskilda förlag (Figur 10, Figur 13, Figur 15).
Bilaga 1: Urval i DiVA
Utgivningsår: 2019 Organisation(id): Linnéuniversitetet Publikationstyp: Artikel i tidskrift Artikel, forskningsöversikt Status: PubliceradTyp av innehåll: Refereegranskat INTE
Underkategori: Meeting abstract Editorial material Dagstidning
Endast poster som granskats av personal på UB ingår i statistiken.
Korrekt information om nivå enligt den lokala varianten av norska listan finns inte i DiVA utan har hämtats från ProDiver.
http://lnu.diva-portal.org/smash/export.jsf?format=csvall2&addFilename=true&aq=[[{"dateIssued" :{"from":"2019","to":"2019"}},{"organisationId":"4853","organisationId-Xtra":false},{"publicationTypeCode":["review","article"]},{"publicationStatus":"pu blished"},{"contentTypeCode":["refereed"]}]]&aqe=[[{"publicationSubtype":["new sItem","editorialMaterial","meetingAbstract"]}]]&aq2=[[]]&onlyFullText=false&n oOfRows=9999&sortOrder=title_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc
Bilaga 2: Tabell 1, artiklar 2019
Tabell 1. Antal artiklar 2019 uppdelat på fakultet, typ av öppen tillgång och nivå i Norska listan.
nivå 0 nivå 1 nivå 2 totalt
hela Lnu 23 540 135 698 ej öppna 3 207 76 286 helt öppna 18 216 16 250 hybrid 2 108 42 152 parallell 0 9 1 10 FEH 1 73 12 86 ej öppna 0 45 11 56 helt öppna 1 16 0 17 hybrid 0 12 1 13 FHL 10 219 64 293 ej öppna 1 80 32 113 helt öppna 7 102 13 122 hybrid 2 37 19 58 FKH 7 77 20 104 ej öppna 1 23 11 35 helt öppna 6 36 1 43 hybrid 0 14 7 21 parallell 0 4 1 5 FSV 2 80 17 99 ej öppna 1 25 7 33 helt öppna 1 30 2 33 hybrid 0 22 8 30 parallell 0 3 0 3 FTK 4 111 24 139 ej öppna 0 42 15 57 helt öppna 4 40 0 44 hybrid 0 27 9 36 parallell 0 2 0 2
