Post-stroke fatigue och dess påverkan
på aktivitetsutförandet
En scoping review
Huvudområde: Arbetsterapi
Författare: Sara Brage Jalmelin & Angelica Weckman Handledare: Wallescka Östlund
Sammanfattning
Bakgrund: Post-stroke fatigue är ett vanligt förekommande symtom, av de individer som drabbas av stroke upplever cirka hälften fatigue. Symtomen kan bero på en kombination av stroke och svårigheter med att hantera den nya situationen.
Syfte: Identifiera hur aktivitetsutförandet påverkas för individer med post-stroke fatigue utifrån tidigare forskning i ämnet.
Metod: Studiens design var en scoping review. Sökning av litteratur resulterade i 16 artiklar samt sju artiklar från manuella sökningar. Resultatet baseras på totalt 23 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys på samtliga artiklars resultat genomfördes.
Resultat: Resultatet av denna studie visar att majoriteten av individer som drabbas av stroke upplever fatigue som ett problem i vardagen, som individen har svårt att hantera. Post-stroke fatigue har en negativ påverkan och begränsar individens aktivitetsutförande. Arbetsterapeutisk rehabilitering för individer med post-stroke fatigue visar positiva och ihållande effekter och kan minska individens subjektiva upplevelse av symtomet.
Slutsats: Individer med post-stroke fatigue har svårigheter med att anpassa och acceptera sin nuvarande livssituation. Aktivitetsutförande påverkas negativt då dessa individer saknar förståelse för hur deras fatigue ska hanteras. En arbetsterapeut kan underlätta för individer med post-stroke fatigue och hitta strategier för att hantera sin nuvarande livssituation.
Nyckelord: Aktivitet, arbetsterapi, delaktighet, livskvalité, meningsfullhet, rehabilitering, strategier, upplevelse och aktivitetsutförande
Tack
Författarna vill rikta ett stort tack till Wallescka Östlund för god handledning och gott samarbete under uppsatsens gång.
Summary
Title: Post-stroke fatigue and its impact on activity performance – A scoping review
Background: Post-stroke fatigue is a common symptom, of the individuals affected by stroke
experiencing about half fatigue. The symptoms may be due to a combination of stroke and difficulty in coping with the new situation.Aim: The purpose was to identify how the execution of activities is affected for individuals with post-stroke fatigue based on previous research on the subject.
Method: The design of the study was a scoping review. Literature search resulted in 16 articles as well as seven articles from manual searches. The result is based on a total of 23 scientific articles. Content analysis on the results of all articles was conducted.
Results: The results of this study show that the majority of stroke sufferers experience fatigue as a problem in everyday life, which the individual has difficulty coping with. Post-stroke fatigue has a negative impact and restricts the individual's activity performance. Occupational therapeutic
rehabilitation for individuals with post-stroke fatigue shows positive and lasting effects and can reduce the individual's subjective experience of the symptom.
Conclusion: Individuals with post-stroke fatigue have difficulty adapting and accepting their current life situation. Activity performance is negatively affected as these individuals do not understand how their fatigue should be handled. An occupational therapist can facilitate individuals with post-stroke Fatigue and find strategies to deal with their current life situation.
Keywords: Activity, activity embodiment, experience, meaning, Occupational Therapy, participation, quality of life, rehabilitation and strategies.
Thanks
The authors would like to extend a big thank you to Wallescka Östlund for good guidance and good cooperation during the course of thesis.
Innehållsförteckning
1.
Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 1
2.1 Fatigue ... 1 2.2 Arbetsterapi ... 2 2.3 Teoretisk förankring ... 2 - PEOP-modellen ……….22.4 Delaktighet och meningsfullhet i aktivitet ... 3
3. Syfte ... 4
4. Metod ... 5
4.1 Design ... 5 4.2 Urvalsmetod ... 5 4.3 Datainsamling ... 6 4.4 Dataanalys ... 7 4.5 Etiska överväganden ... 85. Resultat ... 9
5.1 Individens aktivitetsutförande påverkas av post-stroke fatigue ... 9
- Vardagen är en utmaning ………..9
- Aktivitetsutförandet påverkas av individens delaktighet och meningsfullhet i aktivitet ……….10
5.2 Arbetsterapeutens arbete bör vara klientcentrerad och möjliggöra för aktivitet ... 11
- Arbetsterapeutisk rehabilitering för individer med post-stroke fatigue ……….…….11
6. Diskussion ... 13
- Metoddiskussion ………..…13 - Resultatdiskussion ………15 - Fortsatta studier ………187. Slutsatser ... 19
8. Referenser ... 20
Bilagor... 26
1
1. Inledning
Stroke är ett offentligt och globalt hälsoproblem (Tulek et al., 2018). Stroke drabbar cirka 25 000 individer årligen i Sverige, där 74% av de drabbade är 70 år eller äldre (Socialstyrelsen, 2020). Hälften av personerna som drabbas av stroke upplever ofta fatigue (extrem trötthet) efter insjuknandet som påverkar deras vardagliga aktiviteter negativt (Annoni et al., 2008). Fatigue är ett vanligt
förekommande problem hos individer som drabbats av stroke och problemet ökar över tid. Post-stroke fatigue (extrem trötthet efter stroke) upplevs som en negativ påverkan på individens
funktionsförmågor. Fatigue kan bero på en kombination av stroke och oförmåga att hantera den nya livssituationen. Post-stroke fatigue leder ofta till svårigheter i rehabiliteringsprocessen där individen kan ha svårt att återfå förlorade funktioner (Park et al., 2009). Arbetsterapeuten fokuserar på att alla individer har rätt till att utföra meningsfulla aktiviteter eller vardagliga aktiviteter, då dessa aspekter har en inverkan på folkhälsan. Arbetsterapeuter kan arbeta med individer som lider av post-stroke fatigue som på grund av sin fatigue har nedsatt aktivitetsförmåga och svårt att hantera sin vardag (Taylor & Kielhofner, 2017; Kroksmark, 2014).
2. Bakgrund
2.1 Fatigue
Författarna i denna litteraturstudie valde att använda sig av fatigue och post-stroke fatigue som begrepp genom hela studien. Efter stroke kan flertalet symtom uppkomma som begränsar individen i dennes vardagsaktiviteter. Symtom som kan uppkomma efter stroke är exempelvis fatigue (Hu & Stibrant Sunnerhagen, 2018). Begreppet fatigue innefattar hjärntrötthet, extrem trötthet och mental trötthet (Asp & Ekstedt, 2014). Begreppet fatigue innebär mental trötthet eller en extrem upplevelse av trötthet och kan uppkomma till följd av stroke och är en patologisk eller kronisk trötthet (Asp & Ekstedt, 2014). Begreppet fatigue definieras på engelska som en “the awareness of a decreased capacity for physical or mental activity due to an imbalance in the availability, utilization, or restoration of resources needed to perform activity” (Michael et al., 2006). Begreppet post-stroke fatigue innebär att tröttheten uppkommit efter individen drabbats av stroke. Den engelska
definitionen för individer med post-stroke fatigue är “a feeling of early exhaustion developing during mental activity, with weariness, lack of energy, and aversion to effort” (Staub & Bogousslavsky, 2001). Fatigue innebär en obalans och är ett vanligt symtom efter stroke. Vid fatigue kan symtomen bland annat vara koncentrationssvårigheter, ökad uttröttbarhet och minnessvårigheter. Att drabbas av stroke påverkar individens förmåga att använda, återställa och aktivera psykiska och fysiska resurser vilket kan leda till fatigue (Michael et al., 2006). Fatigue är en osynlig funktionsnedsättning om den är kognitiv och kan vara svår för omgivningen och samhället att förstå (Internmedicin, 2019; Björkdahl, 2015).
2
2.2 Arbetsterapi
Syftet med arbetsterapi är att möjliggöra individens aktivitetsutförande utifrån de förmågor individen besitter, för att individen ska få en så fungerande vardag som möjligt (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018). Arbetsterapeuter arbetar med olika tillvägagångssätt beroende på individens nuvarande
situation och förmågor (Richards et al., 2005). Inom arbetsterapi används aktivitet som ett redskap för att tillämpa, anpassa och analysera aktiviteter med specifika syften (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018). Arbetsterapeuter fokuserar på aktivitet för att förbättra en individs hälsa. Arbetsterapin grundar sig att hälsan påverkas av en individs aktiva livsstil. Några av arbetsterapeutens styrkor är problemlösning och kreativitet samt att utgå från att varje enskild individ och situation är unik, där fokus ligger på att uppnå en så fungerande och meningsfull vardag som möjligt. Att motivera och stödja individen till att möjliggöra för kognitiva, sociala och fysiska förmågor är en viktig aspekt (Taylor & Kielhofner, 2017). För att uppnå bästa möjliga resultat av rehabiliteringen krävs det att arbetsterapeuten väljer
intervention utefter individens unika situation (Taylor & Kielhofner, 2017; Erlandsson & Persson, 2020).
2.3 Teoretisk förankring
PEOP-modellen
Person-Environment-Occupation-Performance model (PEOP-modellen) är en arbetsterapeutisk modell där aktivitetsutförandet har en betydande roll. Syftet med modellen är att den ska kunna tillämpas på både individ- och gruppnivå av arbetsterapeuter, för att beskriva aktivitetsutförandet hos individer. Modellens utformning belyser samspelet mellan person, miljö och aktivitet samt hur dessa faktorer påverkar aktivitetsutförande. Begreppen viljekraft, vanebildning och
utförandekapacitet i MoHO (Taylor & Kielhofner (2017). beskrivs i PEOP-modellen som inre
faktorer hos individen. Dessa faktorer innefattar exempelvis fysiologiska, kognitiva och psykologiska faktorer samt den subjektiva upplevelsen av meningsfullhet, drivkraft och kapacitet (Baum et al., 2015). Fatigue innebär en obalans och är ett vanligt symtom efter stroke. Vid fatigue kan symtomen bland annat vara koncentrationssvårigheter, ökat utröttbarhet och-/eller minnessvårigheter (Michael et al., 2006). Aktivitetsutförandet som påverkas av yttre faktorer är miljön som innefattar sociala, fysiska, politiska, kulturella och teknologiska faktorer, dessa kan innebära hinder eller möjliggöra för aktivitetsutförandet (Baum et al., 2015). Argentzell och Leufstadius (2010) nämner att individer uppnår god hälsa och delaktighet vid tillfredsställelse i sitt aktivitetsutförande av dagliga
aktiviteter. Författarna har valt att fokusera på aktivitetsutförandet för individer med post-stroke fatigue och vad som påverkar förutsättningarna för ett fungerande aktivitetsutförande, därför kan modellen kopplas till studien då samtliga av modellens faktorer har en påverkan på individens aktivitetsutförande. Modellen belyser även vikten av samspelet mellan faktorerna för ett fungerande aktivitetsutförande, vilket har en betydande roll för studien.
3
2.4 Delaktighet och meningsfullhet i aktivitet
Fyra komponenter som spelar viktig roll i att uppleva delaktighet och meningsfullhet i aktivitet är att aktiviteten ska passa individens behov, värderingar, intressen och förmågor (Fisher & Nyman, 2007). Begreppet meningsfullhet grundar sig i vad individen upplever som betydelsefullt och viktigt, vilket i sin tur leder till hälsa och välbefinnande hos individen (Taylor & Kielhofner, 2017). Aktiviteter som individen utför bör ge energi, glädje och vara meningsfulla samt innefatta nödvändiga aktiviteter för en fungerande vardag, detta genom att möjliggöra för att hitta en balans mellan olika aktiviteter (Kroksmark, 2014). Individens egen uppfattning om meningsfullheten i aktivitet är en förutsättning för delaktighet och för att kunna se möjligheter i aktiviteten. Vad som uppfattas som meningsfullt i aktivitet är individuellt och begreppet måste därför betraktas med ett dynamiskt synsätt (Erlandsson & Persson, 2020).Individens engagemang och delaktighet i utförandet av aktiviteter bygger på hur meningsfull den är för individen (Fisher & Nyman, 2007). Att utföra meningsfulla aktiviteter och uppleva delaktighet är ett mänskligt behov, drabbas en individ av funktionsnedsättning och därmed inte kan utföra önskade aktiviteter, kan det leda till att livskvalitén förändras och individen får en lägre självkänsla (Taylor & Kielhofner, 2017). En av grunderna inom arbetsterapi är att “människan kan påverka sin hälsa genom aktivitet och delaktighet” (Kroksmark, 2014). Arbetsterapeuten möjliggör för individens delaktighet i aktivitet genom att utgå från individens behov och syn på situationen (Sveriges Arbetsterapeuter, 2012). Meningsfullhet är en del i arbetsterapins historia och är en betydelsefull faktor vid aktivitet som genererar hälsa (Erlandsson & Persson, 2020).
För att bibehålla och uppnå god hälsa samt välbefinnande är det viktigt att uppleva mening och värde i vardagliga aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014). Post-stroke fatigue har en negativ påverkan på individens aktivitetsutförande i vardagliga livet (Blomgren et al., 2019). Att uppleva fatigue är ett vanligt och oroväckande symptom för individer som drabbats av stroke (Lewis et al., 2011). Fatigue är ett tillstånd som är en utmaning för individen och är ett forskningsområde som är viktigt att studera då det är svårt för individen att hitta en balans i vardagen och hantera dagliga aktiviteter (Jonasson et al., 2018). Författarna ansåg att detta är ett viktigt område och önskade beskriva kunskapsluckor inom ämnet genom en scoping review.
4
3. Syfte
Syftet var att identifiera hur aktivitetsutförandet påverkas för individer med post-stroke fatigue utifrån tidigare forskning i ämnen.
5
4. Metod
4.1 Design
För att besvara studiens syfte valdes scoping review (litteraturundersökning) som design. Syftet med scoping review är att värdera samt sammanställa relevant litteratur inom ett område som sedan kan användas i praktiken och bidra till värdefull kunskap (Kristensson, 2014). Scoping review var aktuellt i denna studie då författarna ville identifiera tidigare forskning inom det valda området. Detta utfördes genom att inkludera relevant funnet material, för skapa en översikt av resultatet. Författarna utgick från Levac et al. (2010) struktur för scoping review i studien som innefattar stegen:
• Steg 1: Identifiera forskningsfrågan • Steg 2: Identifiera relevanta studier • Steg 3: Studieurval
• Steg 4: Kartläggning av data
• Steg 5: Samla, sammanställa och rapportera resultat
• Steg 6: Konsultation - är frivilligt och innebär presentation av studiens resultat och
konsulterar med möjliga intressenter för att få perspektiv på studiens preliminära resultat, som bygger på att bevisa och erbjuda en högre nivå. Detta steg valde författarna att exkludera från studien.
4.2 Urvalsmetod
Studiens första steg var att identifiera forskningsfrågan, detta för att anpassa artikelsökningarna och finna relevant litteratur (Levac et al., 2010). Forskningsfrågorna till studien var:
• Hur påverkas aktivitetsutförandet hos individer med post-stroke fatigue?
• Hur kan arbetsterapeuten arbeta med individer som drabbats av post-stroke fatigue?
Studiens andra steg innebar att identifiera relevanta studier med hjälp av lämpliga databaser och sökord (Levac et al., 2010). För att identifiera relevanta artiklar använde författarna sökstrategier via olika källor i metoden, elektroniska databaser och referenslistor. De databaserna som användes vid start av litteratursökningen var AMED, CINAHL with Full Text samt PUbMed, som senare i arbetets gång kompletterades med databasen PsycINFO. Sökningarna ledde till totalt 218 träffar (se Bilaga 1). Författarna hade tillgång till databaserna via Jönköping Universitets hemsida. Samtliga valda
databaser svarade till studiens ämnesområde. Databaserna valdes utefter sökområdet Occupational Therapy, där alla relevanta databaser för arbetsterapi fanns tillgängliga. Detta hittades genom att gå in på Jönköping Universitet → Databaser A-Ö → ALL SUBJECTS → OCCUPATIONAL THERAPY. Författarna använde tekniken “boolesk söklogik” vid sökningarna. Syftet med denna teknik var att använda olika operatorer, exempelvis AND, NOT och OR (Friberg, 2017). Litteratursökningen av relevanta vetenskapliga artiklar relaterade till studiens ämne dokumenterades (se Bilaga 1).
6
Författarna tog fram inklusions- och exklusionskriterier för att avgränsa studiens artiklar. Inklusionskriterier som valdes av författarna var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2001–2019, vara skrivna av internationella och nationella författare, samt att artiklarna skulle finnas tillgängliga i fulltext. Ytterligare inklusionskriterium var att samtliga artiklar skulle vara publicerade på svenska eller engelska och samtliga artiklar vetenskapligt skrivna, det vill säga artiklarna skrivna av en eller flera forskare, publicerade i en vetenskaplig tidskrift med god vetenskaplig kvalité samt ha en referenslista där vetenskapligt pålitliga referenser ingår. Studiens resultat innefattade kvalitativa och kvantitativa studier, där dessa studier inkluderade deltagare i alla åldrar samt kön. Slutligen valde författarna att alla artiklars titlar skulle innehålla begreppen stroke och/eller fatigue och/eller
Occupational Therapy (arbetsterapi). Exklusionkriterier som författarna valde var att utesluta artiklar som handlar om fatigue efter andra diagnoser än stroke. Ett exklusionskriterium var artiklar med interventioner eller forskning som inte går att koppla till arbetsterapi, exempelvis medicinsk behandling. Ytterligare ett exklusionskriterium var att artiklar som är en systematic review exkluderades från studien.
4.3 Datainsamling
Studiens tredje steg innebar studiens urval av litteratur (Levac et al., 2010). Litteratursökningen ledde till totalt 218 träffar och 17 dubbletter som exkluderades, vilket resulterade i 168 lästa titlar. Därefter läste författarna 74 abstrakt. De artiklar som inte stämde överens med studiens syfte och därmed inte var relevanta valdes bort, vilket resulterade i totalt 44 artiklar att analysera. De artiklar som inte överensstämde med studiens inklusions- och exklusionskrieterier valdes också bort vilket resulterade i 16 utvalda artiklar i fulltext. Samtliga 16 utvalda artiklar ansåg författarna svarade till studiens syfte och frågeställningar, därmed bedömdes de användbara i studiens resultat. Av de 16 utvalda artiklarna utfördes en genomgång av samtliga artiklars referenslistor. Utifrån dessa referenslistor valdes 19 artiklars titlar ut. Författarna läste samtliga 19 artiklars abstrakt och utifrån abstrakten valdes 11 artiklar ut för ytterligare analys. Detta för att se om de uppfyllde studiens inklusions- och exklusionskriterer samt om de svarade till studiens syfte och frågeställningar. Det resulterade i ytterligare totalt 7 relevanta artiklar som lästes i fulltext och svarade till studiens resultat. Totalt användes 23 olika artiklar i resultatet. Sammanfattning av processen vid inkludering av studiens artiklar redovisas i ett flödesschema enligt Moher et al. (2009), se Figur 1 samt en litteraturöversikt, se Bilaga 1.
7
Figur 1. Översikt PRISMA flödesschema enligt Moher et al. (2009).
4.4 Dataanalys
Studiens fjärde steg innebar kartläggning av data från den granskade litteraturen (Levac et al., 2010). De utvalda artiklarna analyserades och lästes igenom ett flertal gånger. Författarna läste igenom artiklarnas metod, resultat och diskussion som kunde kopplas till studiens syfte och frågeställningar i denna studie. Författarna antecknade ner all relevant information som skulle kunna vara användbart till studiens resultat. Studiens valda artikelöversikt utgår från Levac et al. (2010), i studien
inkluderades rubrikerna: författare/år, land, studiens syfte, deltagare, metod, etisk godkännande samt studiens viktigaste resultat och slutsats (se Bilaga 2). Efter detta genomfördes steg fem i analysen som innebar att samla, sammanställa och rapportera resultatet. En tematisk analys utfördes för att
strukturera upp resultatet med hjälp av huvudteman och underteman (Levac et al., 2010). Huvudteman och underteman i resultatet framtogs genom att jämföra skillnader och likheter i artiklarna utefter studiens syfte, frågeställningar och resultat. De aspekter som liknade varandra kopplade författarna ihop och utformade olika teman. Resultatet av studien redovisas utifrån huvudteman och underteman. I studiens resultat ingick totalt 23 artiklar som presenteras i Bilaga 2.
8
Författarna delade upp resultatet i olika teman utifrån artiklarnas fynd som presenteras i studiens resultat.
Inom kvalitativ forskning bedöms artiklarna utifrån begreppet trovärdighet. Detta begrepp innebär att bedöma och beskriva en kvalitativ studies omfattande hållbarhet (Kristensson, 2014). Författarna bedömde samtliga artiklarnas hållbarhet utifrån resultatens trovärdighet, om resultaten är användbara i andra sammanhang, resultatens verifierbarhet samt stabiliteten i resultaten. Inom kvantitativ
forskning används begreppen validitet och reliabilitet som är två övergripande sätt att förklara studiernas kvalité. Författarna studerade de utvalda artiklarnas validitet och reliabilitet genom att bedöma om studiernas resultat svarade till studiens syfte samt om studien är framtagen på ett tillförlitligt sätt.
4.5 Etiska överväganden
Att ha ett kritiskt förhållningssätt i skrivprocessen och vid val av artiklar är viktigt (Friberg, 2017). Författarna använde sig av artiklar som i största möjliga mån var etiskt granskade. I Bilaga 2 presenteras rubriken etiskt godkännande. Författarna läste igenom etiska överväganden i samtliga utvalda artiklar. Av studiens 23 använda artiklar är det totalt 22 artiklar som det tydligt framgick etisk godkännande samt muntligt eller skriftligt samtycke av deltagarna. Endast en artikel i studiens resultat saknade tydligt etiska överväganden (se Bilaga 2). Författarna utgick från etiska
forskningskrav, som innefattar krav i etisk prövning och undersöka relevansen i studien (Kristensson, 2014). Under granskningen av studierna användes ett engelskt-svenskt ordlexikon.
9
5. Resultat
Utifrån analys och urval av relevanta artiklar för studien utformades totalt två huvudteman med tre tillhörande underteman. I huvudtema ett presenteras: Individens aktivitetsutförande påverkas av post-stroke fatigue med tillhörande underteman: Vardagen är en utmaning och Aktivitetsutförandet påverkas av individens delaktighet och meningsfullhet i aktivitet. I huvudtema två presenteras: Arbetsterapeutens arbete bör vara klientcentrerat och möjliggöra för aktivitet med tillhörande undertema: Arbetsterapeutisk rehabilitering för individer med post-stroke fatigue (se Tabell 3).
Tabell 3 översikt av huvudteman och underteman i resultatet utformade enligt Levac et al. (2010).
5.1 Individens aktivitetsutförande påverkas av post-stroke fatigue
Vardagen är en utmaning
Sammanvägning och analys av fem studiers resultat visar att individer upplever post-stroke fatigue som ett av de mest problematiska och vanligaste symtom efter stroke. Majoriteten upplever även att post-stroke fatigue är ett stort problem i vardagen som upplevs som extrem och är ett bestående symptom lång tid efter insjuknandet. Detta leder till en kamp för individen att återgå till ett så normalt och fungerande liv som möjligt (Crosby et al., 2012; Kirkevold et al., 2012; Rowe et al., 2009; van de Port et al., 2007; van Der Werf et al., 2001). Analysen av de inkluderade studiernas resultat visade att individer med fatigue upplever en omfattande förändring i sin livssituation, vilket skapar en känsla av frustration gentemot sin fatigue. Detta på grund av att de har svårigheter med att hantera sina begränsningar och acceptera sig själva i den nuvarande situationen. Detta kan vara svårt för omgivningen att förstå, vilket kan leda till att individerna känner sig missförstådda. Individer med post-stroke fatigue upplever missnöje då de inte har den ork de önskar till att utföra önskade
aktiviteter på ett effektivt sätt, då dem vill känna sig oberoende i utförandet av aktiviteter (Alenjung et al., 2019; Flinn & Stube., 2010; Hareide et al., 2011; Young et al., 2013).
Analys av tre artiklarnas resultat visar att individer med post-stroke fatigue upplever sin fatigue annorlunda jämfört med hur det var innan de drabbades av stroke, detta gör att de känner sig mer begränsade i aktivitet än tidigare (Barbour & Mead, 2012; Flinn & Stube, 2010; Young et al., 2013). Resultatet av analysen i studierna visar att individerna har svårigheter med planering, strukturering, organisering samt aktivitetsutförande utefter sin nuvarande förmåga och nedsättningar. Detta leder till att deras upplevelse av sitt aktivitetsutförande är begränsat och får ofta ett oönskat bortfall av
10
aktiviteter som påverkar deras självkänsla negativt (Alenljung et al., 2019; Carlsson et al., 2004; Hareide et al., 2011). Sammanvägning av tre studiers resultat visar att individer som drabbats av post-stroke fatigue upplever begräsningar i energikrävande aktiviteter i vardagen, vilket leder till att vardagen förändras och individerna upplever svårigheter med att hantera och utföra önskade
aktiviteter i vardagen. Aktiviteterna tar längre tid att utföra och individerna upplever att de fortare blir trötta under aktivitet och behöver mer vila, pauser och sömn efter sin stroke för att återfå energi, jämfört med innan insjuknandet. Det leder exempelvis till att deras fatigue påverkar vila, sömn, arbete och sociala aktiviteter negativt (Alenljung et al., 2019; van de Port et al., 2007; van Der Werf et al., 2001). Post-stroke fatigue har en markant negativ effekt på individens livskvalité, vilket leder till att individen blir passiv och omotiverad i aktivitetsutförandet och begränsar antalet utförda aktiviteter i vardagen. Detta resulterar i att individen upplever aktivitetsutförandet som mindre meningsfullt och givande. Därför är det extra viktigt för de drabbade individerna att lära sig använda sin energi på rätt sätt. (Hareide et al., 2011; Carlsson et al., 2004; Rowe et al., 2009; Unsworth & Cunningham., 2002; Young et al., 2013).
Aktivitetsutförandet påverkas av individens delaktighet och meningsfullhet i
aktivitet
En analys av två studiers resultat visar att individens livssituation och delaktighet i sociala aktiviteter påverkas negativt på grund av fatigue. Individer med post-stroke fatigue har svårigheter med struktur, kontroll, initiativtagande och värderingar i vardagen. Vid konfrontation av utmaningar i aktivitet utvecklas omprioriteringar och medvetna bortval av aktiviteter. Individer som anpassar sig har lättare att minska känslan av upplevd fatigue som ett problem i vardagen. Individer som får utföra önskade aktiviteter är mer delaktiga i utförandet. Det finns en koppling mellan upplevelse av tillfredsställelse och deltagandet i vardagliga aktiviteter. Strokedrabbade individer med kraftigare symtom efter stroke upplever en högre grad av fatigue i sitt utförande av vardagliga aktiviteter än de individer som inte har dessa begränsningar. Detta gör att individens delaktighet i aktiviteter påverkar tillfredställelsen hos individer med fysiska och/eller kognitiva begränsningar. Individens medvetenhet av sin nuvarande situation och förmågor spelar en viktig roll i delaktigheten i att fatta beslut i sin rehabilitering. Om individen inte är motiverad i sin rehabilitering blir det svårt att utveckla sina förmågor. Det är då extra viktigt som arbetsterapeut att arbeta klintcentrerat och utgå från vad individen själv uppfattar som viktigt och meningsfullt (Bergström et al., 2017; Carlsson et al., 2004; Daniëls et al., 2002; Elf et al., 2016).
Analys av inkluderade studiernas resultat visar att individer med post-stroke fatigue behöver lägga mer tid på utförandet av aktiviteter och vissa upplever en ökad känsla av fatigue under/-och efter utförandet av aktivitet. Den subjektiva upplevelsen av tillfredsställelse vid utförandet av aktiviteter minskade när individerna utförde aktiviteter som inte upplevdes meningsfulla. De belyser svårigheter med att utföra aktiviteter i dagliga livet, som exempelvis hushållsaktiviteter. På grund av ökad post-stroke fatigue upplever individer en utmaning med att fortsätta skapa meningsfullhet i aktiviteter, vilket ledde till en känsla av obalans och oförmåga i utförandet av aktivitet (Bergström et al., 2017; Carlsson et al., 2004; Elf et al., 2016; Kristensen et al., 2014).
11
5.2 Arbetsterapeutens arbete bör vara klientcentrerad och möjliggöra för
aktivitet
Analys av två studies resultat visar att som arbetsterapeuter arbetar klientcentrerat, där det är viktigt att skapa ett förtroende och god samarbetsrelation med individen under rehabiliteringen. Detta innefattar att lyssna och respektera individens önskemål för öka motivationen i rehabiliteringen. Om individen inte är motiverad i sin rehabilitering blir det svårt att utveckla sina förmågor. Individer med post-stroke fatigue behöver ofta stöttning i motivation, engagemang, vilja och deltagandet i utförandet av aktiviteter som anpassas utefter individens tillstånd och förmågor. Det är då extra viktigt att finna rätt strategier och arbeta klintcentrerat genom att motivera, stötta, möjliggöra och utgå från individens behov och målsättning, samt vad individen själv belyst som viktigt och meningsfulla. Detta för att kunna hantera sin fatigue på ett bättre sätt (Alenjung et al., 2019; Daniëls et al., 2002; Flinn & Stube, 2010; Guidetti & Tham., 2002; Hughes, 2009).
Analysen av tidigare studiers resultat visar att arbetsterapeuter arbetar med olika interventioner för att möjliggöra utförandet av meningsfulla aktiviteter för individen, vilket är en avgörande aspekt i val av intervention. Som arbetsterapeut är det viktigt att se behovet av realistiska mål som individen har kapacitet att uppnå. Realistiska mål ska kunna uppnås och innefatta aktiviteter som leder till meningsfullhet och positiva upplevelser för individen. Att individen är medveten om sina nedsättningar är en avgörande aspekt för att tillsammans med arbetsterapeuten kunna sätta upp meningsfulla och realistiska mål, som i sin tur ökar motivationen i rehabiliteringsprocessen
Arbetsterapeuten kan träna med individen i dagliga aktiviteter för att främja delaktighet i utförandet av aktivitet Daniëls et al., 2002; Latham et al., 2006; Smallfeild & Karges, 2009).
Arbetsterapeutisk rehabilitering för individer med post-stroke fatigue
En analys av resultatet från två studier visar att individer som drabbats av post-stroke fatigue upplever svårigheter och hinder i att vara självständiga i vardagliga aktiviteter. Individer som tar del av
arbetsterapeutiskt rehabilitering upplever en högre grad av självständighet i dagliga livet, jämfört med de individer som inte tar del av arbetsterapeutisk rehabilitering. Arbetsterapeuten kan möjliggöra för individen att kunna hantera sin vardag på ett bättre sätt med hjälp av anpassade strategier. Individer upplever positiva erfarenheter och effektiv förbättring av livskvalitén till följd av arbetsterapeutisk rehabilitering, vilket leder till att de upplever en känsla av att vara mindre begränsade i sitt
aktivitetsutförande. Individerna upplever också att de lättare kan hantera sin nuvarande livssituation och energibesparing med hjälp av arbetsterapeutiskt rehabilitering, där de får lära sig att använda rätt verktyg och strategier. Detta i sin tur leder till minskad känsla av sin post-stroke fatigue. Även träning i aktivitet samt rehabilitering som är anpassad utefter individens behov visar på goda ihållande effekter och kan minska individens upplevelse av post-stroke fatigue (Hareide et al., 2011; Hughes, 2009; Kristensen et al., 2014; Landi et al., 2006; Unsworth & Cunningham., 2002; Zedlitz et al., 2012).
12
Sammanvägning av inkluderade artiklarnas resultat visar att individer med post-stroke fatigue upplever en utmaning med att hantera sin fatigue, individer upplever att de behöver nya metoder, strategier och tillvägagångssätt för att anpassa vardagliga aktiviteter och roller. En strategi för att lättare kunna hantera sin vardag kan vara att anpassa dagliga rutiner för att få tillbaka roller som på grund av sin post-stroke fatigue förlorat. Detta innebär att individer planerar dagarna utefter sin kapacitet och avsätta mer tid för vila, vilket i sin tur leder till att önskade aktiviteter kan utföras på ett mer tillfredsställande sätt. Att hitta strategier för att hantera förlust av roller är något som visat sig vara fördelaktigt för den drabbade individen för att kunna acceptera, anpassa och hantera sin vardag. En annan strategi som har en betydande roll för individer med post-stroke fatigue är att hitta en balans mellan fungerande rutiner och sömn och vila i det dagliga livet. Det är även viktigt med rätt mängd stimulering, energibesparing samt inkludera vila som en del av sin vardag vid post-stroke fatigue (Alenjung et al., 2019; Flinn & Stube, 2010; White et al., 2012).
Analys av studies resultat visar att individer med post-stroke fatigue upplever att miljöer med olika typer av stimuli, som exempelvis mycket ljud- och ljus, leder till en ökad förlust av uthållighet och energi. Miljön är en aspekt som kan påverka individens post-stroke fatigue negativt. Arbetsterapeuten arbetar med att anpassa miljön som individen befinner sig i genom strategier för anpassningar i den fysiska miljön, för att individen lättare ska kunna förstå verkligheten och sin nuvarande livssituation. Att anpassa miljön under rehabilitering underlättar för individen att förstå verkligheten och sin nuvarande livssituation. Arbetsterapeuter arbetar även med att medvetet utmana individen i okända eller inte anpassade miljöer under rehabiliteringen. Detta för att träna individen i okontrollerade aktiviteter och situationer som kan uppstå i vardagen. Att individen använder kunskap om sin egen förmåga och miljön stödjer utförandet av önskade aktiviteter (Alenljung et al., 2019; Guidetti & Tham, 2002).
13
6. Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med scoping review är att beskriva samt kartlägga kunskap inom ett specifikt ämne, detta för att skapa en så bred och tydlig sammanställning av all relevant material (Levac et al., 2010). Scoping review var den mest relevanta och lämpliga metoden då studiens syfte var att identifiera hur
aktivitetsutförandet påverkas för individer med post-stroke fatigue utifrån tidigare forskning i ämnet. Scoping review möjliggöra för en djupgående kunskapssammanställning av studiens ämnesområde. Levac et al. (2010) struktur användes för att finna mer kunskap inom det valda området, finna relevanta artiklar och studieurval till studien, kartläggning av data samt samla, sammanställa och rapportera resultat i studien. Detta för att lättare kunna beskriva vad som framkommit i resultatet. Sjätte steget i Levac et al. (2010) exkluderades från studien då det inte ansågs vara relevant. Att exkludera detta steg kan dock leda till att studiens validitet minskar då viktig information från intressenter saknas.
Frågeställningarna till studien formulerades om flertalet gånger under arbetets gång för att kunna besvara studiens syfte och resultat. Vid studiens start att användes tre databaser: AMED, CINAHL with Full Text och PubMed som fanns tillgängliga via Jönköping Universitetsbiblioteks hemsida. Dessa databaser kompletterades under studiens gång med databasen PsycINFO. Detta valdes för att få fram fler relevanta artiklar som svarade till studiens syfte, vilket resulterade i ytterligare två användbara artiklar. Att använda databaser som gick att finna på Jönköping Universitetsbiblioteks hemsida var till fördel för författarna då de var väl bekanta med biblioteket, databaserna och dess sökstrategi. För att få fram de mest relevanta databaserna för arbetsterapi användes sökområdet Occupational Therapy. Boolesk söklogik användes vid sökningarna av artiklar för att lättare kunna komprimera och formulera sökord som en vägledning för att få fram relevanta sökord och artiklar.
Inklusions- och exklusionskriterier utformades för att avgränsa sökningen efter relevanta artiklar som stämde överens med studiens syfte och frågeställningar. Ett inklusionskriterium var artiklar skrivna mellan år 2001–2019. Intervallen på 18 år framkom efter att artikelsökningen i början där
årsintervallen var mellan år 2009–2019 visade att ämnet för studien hade begränsad forskning. Syftet, frågeställningar samt årsintervall formulerades då om för att lättare finna artiklar som gick att koppla till studiens syfte och frågeställningar. Det resulterade i mer aktuell forskning för studiens ämne. Artiklarna skulle vara skrivna av internationella och nationella författare samt finnas tillgängliga i fulltext. Detta för att få en bredare sökning och för att denna studie ska kunna användas som faktabas även utanför Sverige. Detta för att få kunskap och fakta från fler länder och inte endast från Sverige, för att ge studien en bredare spridning av överförbarhet. Att artiklarna skulle vara publicerade på svenska eller engelska var ett inklusionskriterium då författarna behärskade dessa språk bäst.
Ytterligare inklusionskriterium var att samtliga artiklar skulle vara vetenskapligt skrivna. Detta för att styrka studiens innehåll, resultat samt öka studiens trovärdighet. Studiens resultat skulle innefatta kvalitativa och kvantitativa studier, där studierna skulle inkludera deltagare i alla åldrar och kön. Dessa inklusionskriterierum valdes för att inte ville begränsa sökningen, utan ville möjliggöra för alla
14
deltagares uppfattningar oavsett ålder och kön. Slutligen valdes det att samtliga artiklars titlar skulle innehålla begreppen stroke och/eller fatigue och/eller Occupational Therapy. Detta valdes för att sökningen skulle avgränsas och svara till studiens syfte. Begreppet Occupatioanl Therapy lades till under studiens gång vid artikelsökningen, då det innan var svårt att finna relevanta artiklar om arbetsterapeutens arbete för individer med post-stroke fatigue.
Exklusionskriterier som valdes var att utesluta artiklar som handlar om fatigue efter andra diagnoser än stroke. Fatigue kan uppstå efter andra diagnoser utöver stroke, men då studiens syfte riktade in sig på individer med post-stroke fatigue var artiklar med andra diagnoser inte relevanta för denna studie. Ytterligare exklusionkriterium var att bortse från artiklar som innefattade interventioner eller
forskning som inte gick att koppla till arbetsterapi, exempelvis medicinsk behandling. Då en av
studiens frågeställningar handlade om hur arbetsterapeuten kan arbeta med personer med post-stroke fatigue var interventioner utöver detta inget som var relevant för studien. Artiklar som är en
systematic review exkluderades då litteraturstudier endast ska byggas på vetenskapliga artiklar.
Från databaserna användes 16 artiklar i studien, en genomgång av samtliga artiklars referenslistor för att finna fler användbara artiklar till studien, vilket resulterade i ytterligare 7 användbara artiklar. Att använda relevanta artiklar referenslistor valde författarna som ett sätt för att finna ytterligare artiklar som var användbara i studiens resultat. PRISMA Flow Diagram (Moher et al., 2009) användes för att förbättra flödet i urval av artiklar till studiens resultat. Litteraturöversikt användes för att få en tydligare överblick av de använda databaserna och dess sökord samt de olika stegen i urval av artiklar till resultatet. Artiklarna analyserades och lästes igenom ett flertal gånger för att skapa en grundlig förståelse, få en helhetsbild och förståelse av artiklarnas innehåll men även för att se eventuella skillnader och likheter (Friberg, 2017). Författarna läste igenom och antecknade relevant information från de utvalda artiklarnas metod, resultat och diskussion, för att senare i arbetet lättare kunna sammanfatta relevant information från artiklarna som kunde kopplas till studiens resultat.
Artikelöversikten utgick från Levac et al. (2010) och innefatta rubrikerna: författare/år, land, studiens syfte, deltagare, metod, etisk godkännande samt studiens viktigaste resultat och slutsats. Det valdes för att kunna strukturera upp resultatet som framkom i artiklarna på ett mer tydligt sätt. Tematisk analys användes där huvudteman och underteman togs fram till studiens resultat, detta för att strukturera upp resultatet. Att använda huvudteman och underteman nämner Levac et al. (2010) som ett effektivt sätt för att presentera resultatredovisning.
Begreppet trovärdighet valde författarna att utgå från vid analysen av de kvalitativa studierna för att bedöma i vilken utsträckning studiernas resultat presenterade trovärdigheten i studiernas tolkning av data. Att undersöka de kvantitativa studiernas validitet och reliabilitet valde författarna för att se om studiernas data samlats in på ett tillförlitligt och rätt sätt. Trots att etiskt godkännande inte är ett krav vid scoping review valde författarna att använda ett kritiskt förhållningssätt vid val av artiklar samt utgå från etiska forskningskrav (Friberg, 2017; Kristensson, 2014). Artiklar som var etisk granskade valdes i största möjliga mån för att uppnå högre trovärdighet i studiens resultat. Rubriken etiskt godkännande som presenteras i artikelöversikten (Bilaga 2) användes för att tydliggöra översikten av
15
etiska aspekter. De etiska övervägandena lästes igenom i artiklarna för att undersöka artiklarnas etiska innehåll och överväganden, detta för att öka resultatets trovärdighet. Författarna diskuterade om den artikel som saknade etiska överväganden skulle inkluderas i studiens resultat eller inte. Författarna kom fram till att inkludera artikeln trots dess brist på etiska överväganden då den var seriöst genomförd och stämde överens med studiens inklusionskriterium. Artiklar på engelska användes i studiens resultat, därför användes ett engelskt-svenskt ordlexikon för att minimera risken för misstolkningar.
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera hur aktivitetsutförandet påverkas för individer med post-stroke fatigue utifrån tidigare forskning i ämnet. Resultatet går att koppla till denna studies teoretiska grund PEOP-modellen (Baum et al., 2015) där modellen belyser samspelet mellan person, miljö och aktivitet samt hur dessa faktorer påverkar aktivitetsutförandet. Resultat visar att majoriteten av individerna upplever fatigue som ett problem långt tid efter insjuknandet i stroke (Crosby et al., 2012). Detta styrks av van de Port et al. (2007) studie som visar att fatigue var ett problem hos 68% av individerna sex månader efter stroke, samt 74% av individerna upplevde fatigue som ett problem ett år efter insjuknandet i stroke (van de Port et al., 2007). Post-stroke fatigue har en negativ inverkan på individens livskvalité och aktivitetsutförande. Individer med post-stroke fatigue upplevde ett behov av professionellt stöd för att kunna hantera sin vardag. Unsworth & Cunningham (2002) nämner att individer som fått ta del av arbetsterapeutiska intervention ansåg att deras förmåga att kunna utföra vardagliga aktiviteter samt att deras livskvalité förbättrats under den arbetsterapeutiska
rehabiliteringen. Detta var även något som arbetsterapeuterna upplevde förbättrades under individernas rehabilitering (Unsworth & Cunningham., 2002).
Resultatet visar att individer som drabbats av post-stroke fatigue har svårigheter med att hantera sin vardag och få ett så normalt liv som möjligt. Deras symtom gör att de begränsas i utförandet av aktiviteter och inte längre kan utföra aktiviteter på ett önskat sätt. Det överensstämmer med det Johansson och Rönnbäck (2014a); Johansson och Rönnbäck (2014b) skriver
om fatigue och hur individens livssituation påverkas samt att individer med fatigue upplever begränsningar i vardagliga livet. Detta leder till att de flesta individer med post-stroke fatigue har svårigheter med att acceptera situationen som de befinner sig i. Individer känner att de inte har den ork som de tidigare haft samt upplever svårigheter med att skapa meningsfullhet i
vardagen och i aktiviteter, på grund av att deras fatigue. Fatigue är något som individerna hela tiden påminns om, vilket kan leda till obalans och oförmåga i aktivitetsutförandet för individen.
Individens aktivitetsutförande var också en betydande faktor för resultatet. Individen begränsas i utförandet av aktivitet på grund av sin fatigue och har inte tillräckligt eller rätt verktyg för att kunna hantera sin situation på egen hand. Eilertsen et al. (2013) studie rapporterar att individer begränsas i aktivitet på grund av att de fortare blir trötta i sitt aktivitetsutförande och får minskad
energi. Individer får ofta begränsa sina aktiviteter för att orka med vardagen, vilket gör
16
aktivitetsutförandet. De känner sig inte längre delaktiga i sociala aktiviteter på samma sätt. Individerna upplever att de behöver mer tid för paus och vila för att orka med vardagen och de aktiviteter som de önskar utföra. Johansson & Rönnbäck (2014a); Johansson & Rönnbäck (2014b) skriver att individer med fatigue kan ha svårigheter med att finna balans mellan aktivitet och vila i sin vardag. Resultatet visar att individer som har lättare att anpassa sig utefter sin situation upplever sin fatigue som en mindre begränsning i sin vardag. Tillfredsställelse och deltagande i önskade aktiviteter har en koppling till varandra. Det kan medföra att individen upplever en starkare känsla av meningsfullhet i aktivitetsutförandet. Att aktivitetsutförandet har en påverkan på individens upplevelse av tillfredsställelse styrker Law et al. (1990) i sin studie. Graden av medvetenheten som individen har för sina förmågor och begräsningar spelar en viktig roll i individens delaktighet i
rehabilitering. Om individen upplever en högre grad av medvetenhet för sin situation, är det lättare att utveckla sina förmågor och göra framsteg i sin rehabilitering och hantering av
vardagen. Detta styrker Johansson et al. (2012) som nämner i sin studie att individer som blir medvetna om sin nuvarande livssituation i ett tidigt stadie efter insjuknandet är en viktig aspekt för att skapa goda förutsättningar för att individen ska bli så självständigt i sin vardag som möjligt.
Resultatet visar att det är viktigt för individer med post-stroke fatigue att lära sig hantera och använda sin energi på rätt sätt under dagen vilket är något som en arbetsterapeut kan stödja individen
med. Som arbetsterapeut är det viktigt att då ha PEOP-modellen (Baum et al., 2015) i åtanke vid dessa möten samt arbeta klientcenterarat och utgå från vad individen belyser som meningsfullt och viktigt, för att öka individens delaktighet, underlätta rehabiliteringen, skapa en god samarbetsrelation mellan individ och arbetsterapeut. Detta resultat stärks av Christiansen (1996) skriver att arbetsterapeuten använder olika åtgärder för att möjliggöra delaktighet i aktivitet och rehabilitering för
individen. Fisher (2009) nämner att delaktighet i aktivitet ökar individens tillfredställelsen i vardagliga aktiviteter. Det innebär att arbetsterapeuten arbetar med att skapa en god yrkesmässig relation för att individen ska känna sig trygg i sin rehabilitering.
Denna studies resultat visar att arbetsterapeuten stöttar individen för att finna motivation, engagemang och vilja till att lära sig hantera sin vardag och sin nya livssituation som post-stroke fatigue innebär. Det är även viktigt att utgå från individens begräsningar och förmågor i rehabiliteringen för att göra individen mer mottaglig. Resultatet av studien visar att för individer med fatigue kan små aktiviteter vara utmanande och leda till utmattning. Individen kan då
tillsammans med arbetsterapeuten finna rätt och anpassade strategier för att individen ska kunna få en så fungerande och hanterbar vardag som möjligt trots sin fatigue. För individer med
post-stroke fatigue kan anpassade strategier vara avgörande i upplevelsen av meningsfullhet och möjliggöra självständighet för individen i vardagen. Strategier kan innebära verktyg för energibesparing och träning i aktivitet. En annan viktig aspekt i arbetsterapeutens arbete är att motivera och engagera individen för att möjliggöra för individen i dennes vardag. För att välja rätt intervention för individen med post-stroke fatigue är det viktigt att utgå från vad individen anser vara viktiga aktiviteter och som de själva önskar att kunna utföra, utefter det ska arbetsterapeuten i största möjliga mån möjliggöra för dessa meningsfulla aktiviteter. Det är även viktigt att hålla rehabiliteringen på en realistisk nivå, för att
17
individen inte ska tappa motivation och engagemang. Kristensen et al. (2012) nämner att arbetsterapeuten möjliggör för att skapa meningsfullhet i aktivitetsutförandet så att individen upplever kontroll och engagemang i sin situation.
Att anpassa den arbetsterapeutiska rehabiliteringen visar i resultatet att det leder till en känsla av att vara mindre begränsade i sitt aktivitetsutförande hos individerna. Det leder till att individerna lättare kan hantera sin fatigue. Strategier kan göra att individen hittar nya metoder och tillvägagångssätt för att lättare hantera sin vardag, roller och aktiviteter. Resultatet visar att miljöer med mycket stimuli kan påverka individens fatigue negativt. Detta är något som arbetsterapeuten kan arbeta med genom att anpassa strategier i individens fysiska miljö och minimera onödigt stimuli så individen kan spara sin energi eller hantera sin fatigue på ett bättre sätt. Här är det av stor vikt att individen har kunskap om sin förmåga och nedsättning för att veta vilka stimuli som är energikrävande i miljön. Detta resultat styrks av De Oliveira et al. (2010) som nämner att anpassningar av miljön kan underlätta för individen och strukturera dagliga aktiviteter. Detta går att koppla till studiens teoretiska förankring PEOP-modellen och begreppet Environment (miljö) som visar på att denna faktor bör vara
fungerande i individens vardag för att skapa förutsättning för individens aktivitetsutförande.
På vilket sätt kan den kunskap som framkommit användas av
arbetsterapeuter i den dagliga verksamheten?
Studiens resultat presenterar en förståelse för hur aktivitetsförmågan hos individer med post-stroke fatigue påverkas. Detta kan vara till nytta för arbetsterapeuter ute i verksamheter som känner behov av att få en bredare förståelse och ny kunskap för hur individer med post-stroke fatigue påverkas. Det framgår även i studiens resultat hur arbetsterapeuten kan arbeta med individer som drabbats av post-stroke fatigue. Denna litteraturstudie bidrar förhoppningsvis till en ökad och bättre förståelse för individer med post-stroke fatigue, hur individer påverkas i sin vardag och aktivitetsutförande samt arbetsterapeutens arbete för dessa individer.
Kan resultatet underlätta förståelsen för vissa klienter eller rent av leda till en
förändring av arbetsmetoder och/eller förhållningssätt inom arbetsterapi?
Individer som drabbats av post-stroke fatigue kan genom denna studie få en bredare kunskap och förståelse för sitt tillstånd. Genom studien kan individen även få redskap och tips med sig som underlättar samt gör vardagen mer hanterbar, samt kan få en större förståelse för hur
arbetsterapeuten arbetar. Post-stroke fatigue är en osynlig funktionsnedsättning som kan vara svår för omgivningen att förstå. Denna studie kan därför även hjälpa den drabbade individens anhöriga och bekanta att få mer kunskap om tillståndet och hur individen påverkas av fatigue. Detta i sin tur kan leda till att individen känner att han eller hon får mer stöttning i sin situation och därmed känner sig bättre förstådd och kan få stöd att lättare att hantera sin situation.
Studien beskriver konsekvenserna av fatigue och att varje individ upplever sin post-stroke fatigue olika. Därför är det extra viktigt som arbetsterapeut att arbeta klientcentrerat och vara medveten om
18
konsekvenser av fatigue, samt vad varje individ uppfattar som meningsfullt för att möjliggöra för bästa möjliga rehabilitering. Att arbetsterapeuten har dessa aspekter i åtanke vid mötet med en individ som drabbats av post-stroke fatigue möjliggör för en god samarbetsrelation och gör individen trygg och motiverad i sin rehabilitering.
Fortsatta studier
Under genomförandet av denna litteraturstudie identifierade författarna en begränsning av litteratur och vetenskapliga artiklar som beskriver hur aktivitetsutförandet påverkas för individer med post-stroke fatigue, samt hur arbetsterapeuten kan arbeta med dessa individer. Detta var något som författarna noterade i ett tidigt stadie av litteraturstudien. På grund av begränsad litteratur och vetenskapliga artiklar är studiens område ett ämne som författarna ansåg behöver utvecklas och berikas med ytterligare kunskap. En utökad beskrivning av mer konkreta arbetsterapeutiska åtgärder, hur individer med stroke fatigue drabbas i vardagen samt arbetsterapeutens arbete inom post-stroke fatigue behöver lyftas fram. Vidare forskning inom detta område kan i framtiden ske via kvalitativa intervjustudier med arbetsterapeuter och individer som lider av post-stroke fatigue. Detta för att få fram arbetsterapeutiska metoder, de drabbade individernas upplevelser av symtomet och hur de upplever den arbetsterapeutiska rehabiliteringen. Sådana studier skulle kunna bidra med värdefulla perspektiv gällande erfarenheter och upplevelser som har en betydande roll inom studiens
19
7. Slutsatser
Individer med post-stroke fatigue upplever en kamp att återgå till ett så normalt och fungerande liv som möjligt efter insjuknande. Aktivitetsutförandet hos individer som lider av post-stroke fatigue påverkas negativt då deras fatigue ofta tar över, vilket leder till oönskat bortfall av aktiviteter på grund av brist på energi. Arbetsterapeuter är ett stöd för dessa individer så dem kan tillhandahålla rehabilitering med träning i aktivitet och anpassade strategier, som kan underlätta för individer med post-stroke fatigue. Arbetsterapeuter utgår från varje enskild individs nuvarande situation och tar tillsammans med klienten fram strategier som möjliggör för individen att kunna utföra meningsfulla aktiviteter på ett mer önskvärt sätt.
20
8. Referenser
Argentzell. E, & Leufstadius, C. (2010). Teoretiska grunder inom psykosocial arbetsterapi. C.
Leufstadius. (red). Aktivitet & relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Annoni, J. M., Staub, F., Bogousslavsky, J., & Brioschi, A. (2008). Frequency, characterization and therapies of fatigue after stroke. Neurological Sciences, 29. (2), 244–246.
https://doi.org/10.1007/s10072-008-0951-0
Alenljung, M., Ranada, Å., & Liedberg, G. (2019). Struggling with everyday life after mild stroke with cognitive impairments – The experiences of working age women. British Journal of Occupational Therapy, 82(4), 227–234. https://doi.org/10.1177/0308022618800184
Asp, M., & Ekstedt, M. (2014). Trötthet, vila och sömn. i A.-K. Edberg, & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa (2:a uppl., ss. 363-419). Lund: Studentlitteratur.
Barbour, V., & Mead, G. (2012). Fatigue after Stroke: The Patient’s Perspective. Stroke Research and
Treatment, 2012(2012), 6. https://doi.org/10.1155/2012/863031
Baum CM, Christiansen C, Bass JD. (2015). The person-environment-occupation-performance (PEOP) model. I: Christiansen C, Baum CM, Bass JD, redaktörer. Occupational therapy: performance,
participation and well-being. 4 uppl. Thorofare, N.J.: SLACK; 2015. s. 49-55.
Bergström, A., Guidetti, S., Tham, K., & Eriksson, G. (2017). Association between satisfaction and participation in everyday occupations after stroke. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 24 (5), 339-348. https://doi.org/10.1080/11038128.2016.1245782
Björkdahl, A. (2015). Kognitiv rehabilitering, Teoretisk grund och praktisk tillämpning. Lund: Studentlitteratur.
Blomgren, C., Samuelsson, H., Blomstrand, C., Jern, C., Jood, K., & Claesson, L. (2019). Long-term performance of instrumental activities of daily living in young and middle-aged stroke survivors-Impact of cognitive dysfunction, emotional problems and fatigue.(Research Article)(Report). PLoS ONE, 14(5), e0216822.https://doi.org/10.1371/journal.pone.0216822
Carlsson, G., Möller, A., & Blomstrand, C. (2004). A qualitative study of the consequences of “hidden dysfunctions” one year after a mild stroke in persons Disability and Rehabilitation, 26(23), 1373–1380.
21
Christiansen C. (1996). Three perspectives on balance in occupation. In R. Zemke & F. Clark (eds.) Occupational science: The evolving discipline (pp. 431-451). Philadelphia: F.A. Davis
Crosby, G., Munshi, S., Karat, A., Worthington, E., & Lincoln, N. (2012). Fatigue after stroke: frequency and effect on daily life. Disability and Rehabilitation, 34(8), 633–637.
https://doi.org/10.3109/09638288.2011.613517
Daniëls, R., Winding, K., & Borell, L. (2002). Experiences of Occupational Therapists in Stroke Rehabilitation: Dilemmas of Some Occupational Therapists in Inpatient Stroke Rehabilitation.
Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 9(4), 167–175.
https://doi.org/10.1080/11038120260501190
De Oliveira Assis, L., Tirado, M., De Melo Pertence, A., Pereira, L., & Mancini, M. (2010). Evaluation of cognitive technologies in geriatric rehabilitation: a case study pilot project. Occupational Therapy
International, 17(2), 53–63. https://doi.org/10.1002/oti.290
Elf, M., Eriksson, G., Johansson, S., von Koch, L., & Ytterberg, C. (2016). Self-Reported Fatigue and Associated Factors Six Years after Stroke.(Research Article)(Report). PLoS ONE, 11(8), e0161942. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0161942
Eilertsen, G., Ormstad, H., & Kirkevold, M. (2013). [Review of Experiences of poststroke fatigue:
qualitative meta‐synthesis]. Journal of Advanced Nursing, 69(3), 514–525.
https://doi.org/10.1111/jan.12002
Erlandsson, L., & Persson, D. (2020). ValMO-modellen : arbetsterapi för hälsa genom görande (Andra upplagan). Studentlitteratur.
Fisher, A. (2009). Occupational therapy intervention process model: A model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupation-based interventions. Fort Collins, Colorado: Three Star Press.
Fisher, A., & Nyman, A. (2007). OTIPM : en modell för ett professionellt resonemang som främjar
bästa praxis i arbetsterapi . Nacka: Förb. Sveriges arbetsterapeuter.
Flinn, N., & Stube, J. (2010). Post‐stroke fatigue: qualitative study of three focus groups. Occupational
Therapy International, 17(2), 81–91. https://doi.org/10.1002/oti.286
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl.). Studentlitteratur.
Guidetti, S., & Tham, K. (2002). [Review of Therapeutic strategies used by occupational therapists in
22
https://doi.org/10.1002/oti.168
Hareide, L., Finset, A., & Wyller, V. (2011). Chronic fatigue syndrome: a qualitative investigation of young patient’s beliefs and coping strategies. Disability and Rehabilitation, 33(22-23), 2255–2263. https://doi.org/10.3109/09638288.2011.568663
Hu, X., Wester, P., & Stibrant Sunnerhagen, K. (2018). Rehabilitering efter stroke - Socialstyrelsens strokeriktlinjer medför nya utmaningar. Läkartidningen, 115(51-52).
Hughes, J. (2009). Chronic Fatigue Syndrome and Occupational Disruption in Primary Care: Is There a Role for Occupational Therapy? The British Journal of Occupational Therapy, 72(1), 2–10.
https://doi.org/10.1177/030802260907200102
Internmedicin. (2019). Hjärntrötthet. Hämtad 2020-04-02 från:
https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5834
Johansson, B., Bjuhr, H., & Rönnbäck, L. (2012). Mindfulness-based stress reduction (MBSR) improves long-term mental fatigue after stroke or traumatic brain injury. Brain Injury, 26(13-14), 1621–1628. https://doi.org/10.3109/02699052.2012.700082
Johansson, B., & Rönnbäck, L. (2014a). När hjärnan inte orkar: Om hjärntrötthet. Recito.
Johansson, B., & Rönnbäck, L. (2014b). Evaluation of the Mental Fatigue Scale and its relation to Cognitive and Emotional Functioning after Traumatic Brain Injury or Stroke. International Journal of Physical Medicine and Rehabilitation, 2(1), 1-7.
Jonasson, A., Levin, C., Renfors, M., Strandberg, S., & Johansson, B. (2018). Mental fatigue and impaired cognitive function after an acquired brain injury. Brain and Behavior, 8(8), n/a–n/a. https://doi.org/10.1002/brb3.1056
Kirkevold, M., Christensen, D., Andersen, G., Johansen, S., & Harder, I. (2012). Fatigue after stroke: manifestations and strategies. Disability and Rehabilitation, 34(8), 665–670.
https://doi.org/10.3109/09638288.2011.615373
Kristensen, H., Borg, T., & Hounsgaard, L. (2012). Aspects affecting occupational therapists’ reasoning when implementing research-based evidence in stroke rehabilitation. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 19(2), 118–131. https://doi.org/10.3109/11038128.2011.556197
Kristensen, H., Postat, A., Poulsen, T., Jones, D., & Minet, L. (2014). Subjective experiences of occupational performance of activities of daily living in patients with mild stroke. International
23
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur och Kultur, Stockholm.
Kroksmark, U. (2014). Hälsa och aktivitet i vardagen : ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv . Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter.
Landi, F., Cesari, M., Onder, G., Tafani, A., Zamboni, V., & Cocchi, A. (2006). Effects of an
Occupational Therapy Program on Functional Outcomes in Older Stroke Patients. Gerontology, 52(2), 85–91. https://doi.org/10.1159/000090953
Latham, N., Jette, D., Coster, W., Richards, L., Smout, R., James, R., … Horn, S. (2006). Occupational therapy activities and intervention techniques for clients with stroke in six rehabilitation
hospitals.(Report). AJOT: American Journal of Occupational Therapy, 60(4), 369–36978.
https://doi.org/10.5014/ajot.60.4.369
Law, M., Baptiste, S., Mccoll, M., Opzoomer, A., Polatajko, H., & Pollock, N. (1990). The Canadian Occupational Performance Measure: An Outcome Measure for Occupational Therapy. Canadian Journal of Occupational Therapy, 57(2), 82–87. https://doi.org/10.1177/000841749005700207
Levac, D., Colquhoun, H., & O’Brien, K. (2010). Scoping studies: advancing the methodology. Implementation Science, 5(1), 69. https://doi.org/10.1186/1748-5908-5-69
Lewis, S., Barugh, A., Greig, C., Saunders, D., Fitzsimons, C., Dinan-Young, S., … Mead, G. (2011). Is Fatigue After Stroke Associated With Physical Deconditioning? A Cross-Sectional Study in Ambulatory Stroke Survivors. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 92(2), 295–298.
https://doi.org/10.1016/j.apmr.2010.10.030
Michael, M., Allen, K., & Macko, F. (2006). Fatigue After Stroke: Relationship to Mobility, Fitness, Ambulatory Activity, Social Support, and Falls Efficacy. Rehabilitation Nursing Journal, 31(5), 210– 217. https://doi.org/10.1002/j.2048-7940.2006.tb00137.x
Moher, D., Liberati, A., Tetzlaff, J., Altman, D.G. (2009). Prisma flow diagram. Prisma: Transparent reporting of systematic reviews and meta-analyses.
http://prisma-statement.org/PRISMAStatement/FlowDiagram
Park, Y., Chun, H., Kang, H., Lee, A., Kim, R., & Shin, J. (2009). Functional Outcome in Poststroke Patients With or Without Fatigue. American Journal of Physical Medicine & Rehabilitation, 88(7), 554–558. https://doi.org/10.1097/PHM.0b013e3181a0dae0
24
Richards, L., Latham, N., Jette, D., Rosenberg, L., Smout, R., & Dejong, G. (2005). Characterizing Occupational Therapy Practice in Stroke Rehabilitation. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 86(12), 51–60. https://doi.org/10.1016/j.apmr.2005.08.127
Rowe, V., Blanton, S., & Wolf, S. (2009). Long-Term Follow-Up After Constraint-Induced Therapy: A Case Report of a Chronic Stroke Survivor. The American Journal of Occupational Therapy, 63(3), 317–322. https://doi.org/10.5014/ajot.63.3.317
Smallfield, S., & Karges, J. (2009). Classification of occupational therapy intervention for inpatient stroke rehabilitation.(Report). AJOT: American Journal of Occupational Therapy, 63(4), 408–40813.
https://doi.org/10.5014/ajot.63.4.408
Socialstyrelsen. (2020). Statistik om stroke. Hämtad 2020-04-28 från:
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/stroke/
Staub, F., & Bogousslavsky, J. (2001). Fatigue after Stroke: A Major but Neglected Issue. Cerebrovascular Diseases, 12(2), 75–81. https://doi.org/10.1159/000047685
Sveriges Arbetsterapeuter. (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter.
Sveriges Arbetsterapeuter. (2018). Vad gör en arbetsterapeut? Hämtad 2020-03-31 från:
https://www.arbetsterapeuterna.se/profession/om-arbetsterapi/vad-goer-en-arbetsterapeut/
Taylor, R., & Kielhofner, G. (2017). Kielhofner’s model of human occupation : theory and application (Fifth edition.). Wolters Kluwer.
Tulek, Z., Poulsen, I., Gillis, K., & Jönsson, A. (2018). Nursing care for stroke patients: A survey of current practice in 11 European countries. Journal of Clinical Nursing, 27(3-4), 684–693.
https://doi.org/10.1111/jocn.14017
Unsworth, C., & Cunningham, D. (2002). Examining the Evidence Base for Occupational Therapy with Clients following Stroke. The British Journal of Occupational Therapy, 65(1), 21–29.
https://doi.org/10.1177/030802260206500105
van Der Werf, S., van Den Broek, H., Anten, H., & Bleijenberg, G. (2001). Experience of Severe Fatigue Long after Stroke and Its Relation to Depressive Symptoms and Disease Characteristics. European
Neurology, 45(1), 28–33. https://doi.org/10.1159/000052085
van de Port, I., Kwakkel, G., Schepers, V., Heinemans, C., & Lindeman, E. (2007). Is Fatigue an Independent Factor Associated with Activities of Daily Living, Instrumental Activities of Daily Living and Health-Related Quality of Life in Chronic Stroke? Cerebrovascular Diseases, 23(1), 40–45. https://doi.org/10.1159/000095757
25
Young, C., Mills, R., Gibbons, C., & Thornton, E. (2013). Poststroke Fatigue: The Patient Perspective.
Topics in Stroke Rehabilitation: Understanding and Measuring Impairments Following Stroke,
20(6), 478–484. https://doi.org/10.1310/tsr2006-478
White, J., Gray, K., Magin, P., Attia, J., Sturm, J., Carter, G., & Pollack, M. (2012). Exploring the experience of post-stroke fatigue in community dwelling stroke survivors: a prospective qualitative
study. Disability and Rehabilitation, 34(16), 1376–1384.
https://doi.org/10.3109/09638288.2011.645111
Zedlitz, M., Rietveld, C., Geurts, C., & Fasotti, C. (2012). Cognitive and Graded Activity Training Can Alleviate Persistent Fatigue After Stroke: A Randomized, Controlled Trial. Stroke, 43(4), 1046–1051. https://doi.org/10.1161/STROKEAHA.111.632117
26
Bilagor
Bilaga 1. Litteraturöversikt
Sökord, databas, inklusionskriterier Antal träffar (bortvalda dubbletter)Valda abstrakt Valda artiklar Inklusionskriterier: publicerade 2001–2019, engelska AMED Experiences AND Occupational performance AND stroke AND
activities AND daily living
6 3 1
CINAHL with Full Text Poststroke
AND fatigue AND patient AND perspective
6 (1) 3 2
Patients experience AND Occupational Therapy AND stroke
rehabilitation
107 (12) 26 3
Experience AND post-stroke fatigue AND stroke AND strategies
7 (2) 4 2
Activity training AND
fatigue after stroke 27 (2) 7 1
PsycINFO
Occupational Therapy AND fatigue
after stroke
2 2 1
Fatigue AND patient's AND strategies AND experience 13 9 1 PubMed Satisfaction AND participation AND everyday AND
Occupations after stroke
4 2 1
Fatigue AND activities AND daily living AND quality of life AND stroke 46 18 4 Manuell sökning 7 Bortvalda artiklar 58 Totalt 218 74 16
