http://www.diva-portal.org
Preprint
This is the submitted version of a paper presented at Workshop för historisk idrottsforskning 2015.
Citation for the original published paper: Svensson, R. (2015)
Att analysera Svenska fotbollförbundets tränarutbildningsmaterial: Ett metodpaper med empirisk illustration.
In: Workshop för historisk idrottsforskning 2015, Örebro. 22-23 okt, 2015 (pp. 1-18).
N.B. When citing this work, cite the original published paper.
Permanent link to this version:
1
Att analysera Svenska fotbollförbundets
tränarutbildningsmaterial - ett
metodpaper med empirisk illustration
Robert Svensson
Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro universitet
2
Syfte
3
Varför SvFF:s tränarutbildningsmaterial?
5
6
Steg 1: Vad?
7
Steg 3: Konsekvenser i termer av styrning?
Steg 4: Vilken tränarposition konstitueras?
SvFF:s tränarutbildningsmaterial – urval och tillgänglighet
8
9
Analysstegen med empirisk illustration
11 Knäna och fötterna skall föras rakt framåt. Vid framåtpendling dras underbenet
nära sätet, möt marken med framförda benet något böjt. Fotisättningen [sic] rakt framåt och på fotbladet.
Vanliga fel: Knän och fötter föras [sic] snett. Löpning på hela foten. ”Vev” saknas (Ingevik, 1962, p. 2).
Tid: 30-45 minuter
Plats: Helst kuperad skogsterräng
1. Uppvärmningsjogging; lugn, jämn takt ca 10 min + lätt gymnastik. 2. Ganska hård löpning (3/4-fart) ca 5 min. – 1200 m.
3. Gång ca 3 min.
4. Vind-sprintning (d.v.s. jogging-sprintning-gång) ca 5 min. 5. Snabb gång ca 3 min.
6. Ryck i lämplig uppförsbacke ca 3-10 gånger 10-50 m. ca 5 min. 7. Långsam jogging ca 5 min.
8. Hård löpning ca 2 min. 9. Lugn joggning ca 3 min. (Ingevik, 1962, p. 7)
Det som gör konditionsträningen något komplicerad är att vi förfogar över två olika motorer. En förbränningsmotor där Fett och socker + syre -> Energi + koldioxid och vatten. En spjälkningsmotor där Glykogen -> Energi + mjölksyra. Den senare s k startmotorn använder vi alltså i början när syretillförseln är otillräcklig. Självfallet måste fotbollsspelare ha båda motorerna i trim med tanke på fotbollsspelets
12 karaktär av växling mellan hård ansträngning och lugnare förflyttning på planen
(Ingevik, 1963, p. 3f).
Ungefär 8 % av skadorna är lokaliserade till denna region. Vid sparkar mot bröstet eller buken, eller vid kraftiga sammanstötningar kan det uppkomma skador på den muskulatur och på de skelettdelar framför allt revben och kotor, som omgiver bröst- respektive bukorganen. Vid en revbensskada anger spelaren alltid smärta och ömhet över det skada revbenet och dessa symtom är särskilt framträdande vid djupandning och direkt tryck mot det skada revbenet. Om vid en sådan skada spelaren efter en tid skulle klaga över håll i sidan med försvåra andning, kan detta bero på att det samtidigt med revbensskadan uppkommit en blödning eller utgjutning i lungsäcken.
I de flesta fall rör det sig om mindre kontusioner av revbenen med smärre sprickbildningar i desamme. I många fall kan smärtan lindras betydligt av en stadigt lagd fast binda över bröstkorgen. Läkaren har också möjligheten att med injektion av ett bedövningsmedel åstadkomma smärtlindring, och upprepade sådana injektioner kan ibland medföra besvärsfrihet efter någon vecka. Vi komplicerade fall ska alltid röntgenundersökning och behandling utföras på sjukhus. (Liljedahl, 1963, p. 3).
Steg 2: Hur ska kunskaperna förmedlas?
14 Har man någon olat undvik den under träningen. Det kan vara ett ständigt
återkommande ord, det kan vara en svordom, det kan vara att man kliar sig i håret. Så småningom blir man till åtlöje (Bergman, 1962, p. 2)
En visselpipa kan mycket väl användas då man vid övning vill ha en snabb och gemensam igångsättning. Som lystringssignal på planen är den speciellt användbar. Pipan skall användas med urskiljning till några få saker där man verkligen fordrar lystring och stillhet samt där man fordrar snabbhet (Bergman, 1962, p. 2).
Om möjligt bör texten från börja vara dold för auditoriet, detta går bra om man har skjutbara eller svängbara tavlor, man kan också göra anteckningar och skisser på lämpligt material som går att visa för auditoriet. Texter och skisser skall vara utfört i ett kraftigt tydligt manér”(Bergman, 1962, p. 3).
15
16
17 Alsarve, D. (2014). I ständig strävan efter framgång? : föreningsdemokratins innehåll och villkor i
Örebro sportklubb 1908-89. Örebro: Örebro universitet.
Bergman, B. (1962). Metodik. Välkommen till rikskursen och yrkestränarkursen på Bosön 1962. Svenska Fotbollförbundets Tekniska kommitté.
Dean, M. (1999). Governmentality : power and rule in modern society. Thousand Oaks, Calif. ;: SAGE. Fahlström, P. G., & Hageskog, C.-A. (2010). Kreativ coaching : när det snurrar i bollen. Stockholm:
SISU idrottsböcker.
Foucault, M., Burchell, G., Gordon, C., & Miller, P. (1991). The Foucault effect : studies in
governmentality : with two lectures by and an interview with Michel Foucault. Chicago: Univ.
of Chicago Press.
Foucault, M., & Faubion, J. D. (2002). The essential works of Foucault, 1954-1984. Vol. 3, Power. London: Penguin.
18 Foucault, M., & Gordon, C. (1980). Power/knowledge : selected interviews and other writings
1972-1977. Brighton: Harvester P.
Hoye, R. (2012). Sport management [Elektronisk resurs] : principles and applications. London: Routledge.
Ingevik, I. (1962). Löp- och snabbhetsträning för fotbollsspelare. Löpteori. Välkommen till Rikskursen på Bosön 1963 SvFF. Svenska Fotbollförbundets Tekniska kommitté.
Ingevik, I. (1963). Några principer vid fysisk träning med fotbollsspelare. Välkommen till rikskursen på Bosön 1963. SvFF. Svenska Fotbollförbundets Tekniska kommitté.
Jones, R. L., Armour, K. M., & Potrac, P. (2003). Constructing Expert Knowledge: A Case Study of a Top-level Professional Soccer Coach. Sport, Education and Society, 8(2), 213-229. doi: 10.1080/13573320309254
Liljedahl, S.-O. (1963). Skador. Välkommen till rikskursen på Bosön 1963. Svenska Fotbollförbundets Tekniska kommitté.
Lindqvist, B. (1963). Förslag till teknisk och taktisk instruktion. Välkommen till rikskursen på Bosön 1963. SvFF. Svenska Fotbollförbundets Tekniska kommitté.
Lindqvist, B. (1967). Till kursledarna vid fortsättningskurserna 1967. SvFF. Svenska Fotbollförbundets Tekniska kommitté.
Lundahl, C. (2007). Den populära pedagogiken-om hur ett kunskapsområde formas i det moderna samhället. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 2006(2).
Miller, P., & Rose, N. S. (2008). Governing the present : administering economic, social and personal
life. Cambridge: Polity.
Peterson, T. (1993). Den svengelska modellen: svensk fotboll i omvandling under efterkrigstiden. Lund: Arkiv.
Rose, N. (1999). Powers of freedom : reframing political thought. Cambridge: Cambridge University Press.
Sandin, B., & Säljö, R. (2006). Utbildningsvetenskap : [ett kunskapsområde under formering]. Stockholm: Carlsson.
Stoszkowski, J., & Collins, D. (2015). Sources, topics and use of knowledge by coaches. Journal of
Sports Sciences, 1-9. doi: 10.1080/02640414.2015.1072279
Sund, B. (1997). Fotbollens maktfält : svensk fotbollshistoria i ett internationellt perspektiv. Solna: Svenska fotbollförl.
SvFF. (1962a). Dagsprogram vid rikskursen och yrkestränarkursen 1962. Välkommen till rikskursen och yrkestränarkursen på Bosön 1962. SvFF. Svenska Fotbollförbundets Tekniska kommitté. SvFF. (1962b). Välkommen till rikskursen och yrkestränarkursen på Bosön 1962. SvFF. Svenska
Fotbollförbundets Tekniska komitté.
SvFF. (1963). Välkommen till rikskursen på Bosön 1963. SvFF. Svenska Fotbollförbundets Tekniska kommitté.
Thurén, T. (1997). Källkritik. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Townsend, R. C., & Cushion, C. (2015). Elite cricket coach education: a Bourdieusian analysis. Sport,
Education and Society(ahead-of-print), 1-19.
Walters, W. (2012). Governmentality : critical encounters. London: Routledge.
Yttergren, L. (2012). Träna är livet : träning, utbildning och vetenskap i svensk friidrott, 1880–1995. Malmö: idrottsforum.org.
