Institutionen för hälsovetenskap
Patienter med multiresistenta bakterier
– En litteraturbaserad studie om upplevelser av mötet med vården
Caroline von Brömsen, Maria Björkbacke
Examensarbete i omvårdnad på grundnivå Sjuksköterskeprogrammet
Institutionen för Hälsovetenskap Höstterminen 2020
Patienter med multiresistenta bakterier
-En litteraturbaserad studie om upplevelser av mötet med vården Patients with multi-resistant bacteria
-A literature-based study regarding experiences of the encounter with healthcare Författare Caroline von Brömsen och Maria Björkbacke
Handledare Anh Truong Examinator Åsa Roxberg
Institution Högskolan Väst, Institutionen for hälsovetenskap Arbetets art Examensarbete i omvårdnad, 15 hp.
Program/kurs Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp.
Termin/år HT 2020
Antal sidor 12
Abstract
Multi-resistant bacteria are a growing problem worldwide. In relation to the bacteria spreading, the proportion of patients with multi-resistant bacteria also increase. In nursing, the encounter is described as a central part and works to ensure that the patient can express their feelings. How the meeting takes place has a great impact on whether the patient experiences suffering or not. A professional approach and knowledge regarding patients experience of the encounter as well as communication, forms a basis for the nurse to be able to meet the patient's unique needs in the encounter. The aim of this study is to describe how patients with multi-resistant bacteria experience the encounter with healthcare. This is a literature study is based on analysis of qualitative studies. The ten articles that make up the work have been analysed using a five-step model. This resulted in two main themes and five sub-themes, which describe the experience of the meeting. The results describe how the staff's hygiene routines, attitudes and knowledge affect how patients experience the encounter. It also highlights the impact of the isolation in which patients are cared for and the stigmatization that was experienced during the encounter. In summary, it showed that patients with multi-resistant bacteria are at risk of experiencing an encounter that is stigmatizing. Patients experienced feelings such as guilt and shame due to the healthcare staff´s routines and attitudes in the meeting.
Keywords
Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med examensarbetet var att beskriva hur patienter med multiresistenta bakterier upplever mötet med vården. Sammanfattningsvis visade resultatet att patienter med multiresistenta bakterier riskerar att uppleva ett stigmatiserande möte. Det framkom att vårdpersonalens hygienrutiner och den isolering patienterna vårdades i hade en stor påverkan kring patientens upplevelse av mötet. Dessa aspekter och hur de hanterades av personalen beskrevs flertalet gånger som begränsande och kränkande av patienterna. Vårdpersonalens kunskap kring ämnet och deras attityd i mötet uttrycktes återkommande som bristande, vilket skapade känslor som skam och skuld hos patienten.
Anledningen till att ämnet valdes är den aktuella spridningen av multiresistenta bakterier, vilket också innebär att andelen patienter med multiresistenta bakterier ökar. Inom omvårdnad beskrivs mötet som en central del och syftar till att säkerställa att patienten får möjlighet att uttrycka sina känslor. Relaterat till att multiresistenta bakterier utgör ett hot mot folkhälsan, finns det också vissa bestämmelser kring hur vården utformas för att undvika spridning. Dessa åtgärder kan påverka hur patienten upplever mötet med vården, vilket även omfattar huruvida lidande skapas eller lindras hos patienten. För att patienters unika behov ska kunna tillgodoses i mötet med vården är det viktigt att sjuksköterskan har ett professionellt bemötande, kunskap om hur patienterna upplever mötet och en kännedom kring hur kommunikationen kan påverka patientens upplevelse. För att kunna beskriva patienters upplevelser i examensarbetet, användes befintlig forskning som fokuserar på personers subjektiva erfarenheter. Övergripande beskrivet sammanställdes tio vetenskapliga artiklar, vilka utgjorde examensarbetets resultat. Genom detta tillvägagångssätt kunde skillnader och likheter belysas och diskuteras med bland annat sjuksköterskans professionella bemötande.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Multiresistenta bakterier ... 1
Patienters upplevelser av mötet med vården ... 2
Professionellt bemötande ... 2
Kommunikation ... 3
Teoretiska utgångspunkter ... 3
Lidande ... 3
Sjuksköterskans ansvar och förhållningssätt i mötet med patienten ... 4
Problemformulering ... 4 Syfte ... 5 Metod ... 5 Litteratursökning ... 5 Urval ... 5 Analys ... 6 Resultat ... 6
Hälso- och sjukvårdens rutiner påverkar relationen med vårdpersonalen ... 6
Vård i isolering utan förklaring skapar osäkerhet ... 7
Vårdpersonalens skyddsutrustning begränsar interaktionen ... 7
Vårdpersonalens förhållningssätt påverkar tilliten till vården ... 7
Vårdpersonalens beteende inger en känsla av frid eller ensamhet ... 7
Vårdpersonalens kunskap är bristande ... 8
Känslor av utanförskap ... 8
Diskussion ... 8
Resultatdiskussion ... 9
Hälso- och sjukvårdens rutiner påverkar relationen med vårdpersonalen ... 9
Vårdpersonalens förhållningssätt påverkar tilliten till vården ... 9
Metoddiskussion ... 10
Slutsatser ... 12
Praktiska implikationer ... 12
Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans kompetensområde ... 12
Bilagor
Bilaga I - Översikt systematisk informationssökning
Bilaga II - Mall för kvalitetsbedömning
1
Inledning
Antibiotikaresistens har observerats över hela världen och utgör en del av de tio största hoten gentemot den globala folkhälsan (World Health Organization [WHO], 2020). Bakteriers resistens mot antibiotika är ett växande problem även i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2019). WHO (2015) beskriver en övergripande kunskap om att vilken person som helst kan drabbas av resistenta bakterier. Enligt Regeringskansliet (2020) utgör vård- och omsorgsmiljöer en särskild risk för utveckling och spridning av resistenta bakterier, då det kan överföras mellan människor och i vår miljö. I vårdkontext uppger WHO (2015) vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal tillämpar adekvata hygienrutiner för att motverka spridning. I en studie av Wiklund m.fl. (2015) uppgav sjuksköterskor en rädsla för att bli smittad eller smitta någon anhörig med extended spectrum beta-lactamase (ESBL). Det framkom även att några sjuksköterskor upplevde skam för hur dem tidigare behandlat patienter med ESBL, på grund av deras rädsla. Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver att omvårdnad och bemötande ska baseras på respekt oavsett vem patienten är och oavsett sjukdomstillstånd. En ökning av bakterier som utvecklat resistens mot flertalet antibiotika innebär även en ökning av patienter med multiresistenta bakterier. Med detta i åtanke är det angeläget att undersöka hur patienter med multiresistenta bakterier upplever mötet med vården, med förhoppning att bidra med en ökad förståelse kring ämnet.
Bakgrund
Nedan följer specificering av multiresistenta bakterier, patientens upplevelser av mötet med vården, professionellt bemötande, en teoretisk utgångspunkt samt sjuksköterskans ansvar och förhållningssätt.
Multiresistenta bakterier
WHO (2020) beskriver att antimikrobiella läkemedel, vilket inkluderar antibiotika, blir allt mer ineffektiva relaterat till olämplig och överdriven användning. Ineffektiv antibiotikabehandling grundar sig i att bakterier utvecklar en resistens gentemot läkemedlet, vilket kan leda till svårbehandlade infektioner och en ökad risk för dödsfall. Enligt Regeringskansliet (2020) är förlängd sjukdomstid och minskade möjligheter att skydda patienten med antibiotikabehandling, vid exempelvis operation, konsekvenser av bakteriers resistens. European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC, 2008) beskriver antimikrobiell resistens som mikroorganismens karaktär och inte som en sjukdom. Med avseende för bakteriers resistens är rätt antibiotikabehandling av stor vikt för att ett önskvärt behandlingsresultat ska kunna uppnås. Enligt Ericson och Ericson (2018) uppstår multiresistens när bakterier utvecklat resistens gentemot flertalet antibiotika vilket också bekräftas av Swedres-Svarm (2019). ECDC (2008) nämner Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA), Vancomycinresistenta enterokocker (VRE), ESBL, multiresistent Pseudomonas aeruginosa och Clostridium difficile som några exempel på multiresistenta bakterier.
Enligt Regeringskansliet (2020) utgör smittskyddsenheter och vårdhygiensenheter en väsentlig del gällande framtagande och implementering av kunskap om resistenta bakterier. Smittskyddslag (SFS 2004:168) förklarar hur smittskyddet skall ligga till grund för att skydda samhällets befolkning från spridning av smittsamma sjukdomar, vilka kategoriseras som allmänfarliga-, smittsamma- och samhällsfarliga sjukdomar. Enligt Smittskyddslag (SFS
2
2004:168) klassas MRSA som en allmänfarlig sjukdom, vilket också innebär att MRSA är anmälningspliktig och skall smittspåras vid förekomst. Enligt smittskyddsförordningen (SFS 2004:255) är infektioner som orsakats av ESBL och VRE klassificerade som smittsamma sjukdomar, även dessa är anmälningspliktiga. Swedres-Svarm (2019) har framställt en rapport beträffande antal anmälda fall av multiresistenta bakterier år 2019 i Sverige. Rapporten redogjorde för en procentuell jämförelse mellan år 2018 och 2019, där ESBL och ESBL med karbapenemasaktivitet (ESBL-CARBA) påvisades ha en ökning med 3,6 % respektive 40 %. MRSA och VRE rapporterades ha en nedgång med 0,2 % respektive 48 %. Swedres-Svarm (2019) redovisade även statistik för antal fall per 100 000 invånare under år 2019 där ESBL presenterades en siffra på 104 fall, ESBL-CARBA 1,9 fall, MRSA 37 fall och VRE 2,2 fall.
Patienters upplevelser av mötet med vården
Mötet beskrivs som en central del av omvårdnaden och verkar till att patienten ska tillåtas uttrycka sina känslor (Holopainen m.fl., 2019). Holopainen m.fl. (2014) har beskrivit att mötet mellan sjuksköterska och patient kunde uppmärksamma patientens lidande, genom att patientens förståelse för dennes unika situation belystes. Mötet med sjuksköterskan kunde även stödja patienten i att finna en känsla av kontroll över sin kropp och tillvaro i samband med sjukdom. Johnsson m.fl. (2019) beskrev att patientens förväntningar med mötet var att möta någon som kunde tillföra en förklaring kring den process patienten befann sig i. Utifrån ett patientperspektiv förklarade Snellman m.fl. (2012) att vårdpersonalens personliga kvalitéer utgjorde en grund för hur meningsfullt och vårdande mötet upplevdes. En vårdande relation kunde uppnås när patienten upplevde sig få tröst, blev bekräftad och fick möjligheten att lära känna vårdpersonalen. Patienter uttryckte att vårdpersonal med personliga kvalitéer såsom tålamod, känslighet, vänlighet och förståelse kunde förmedla styrka och en känsla av hopp (Snellman m.fl., 2012).
Snellman m.fl. (2012) förklarade att adekvat information, deltagande och ömsesidighet från båda parter i mötet utgjorde grunden för att ett möte, som upplevdes meningsfullt, skulle kunna framträda. Engagemang och värme visade sig vara extra avgörande för patienter som genomgick svåra livssituationer. Hälso- och sjukvårdspersonalens uppförande i mötet beskrevs vara avgörande gällande om patienten fann känslan av bekräftelse eller exkludering i mötet. Enligt Gustafsson m.fl. (2013) utgjordes grunden i ett meningsfullt möte av subjektiva upplevelser, där upplevelsen av trygghet beskrevs vara central. Snellman m.fl. (2012) belyste vikten av personalens tillgänglighet när patienten var i behov av stöttning, exempelvis i form av fysisk kontakt som genererade värme, då det kunde leda till att patienten upplevde sig må bättre. Även närhet beskrevs som en viktig aspekt och exemplifierades med att personalen tog sig tid att sitta vid patientens säng och bekräfta den eventuella sorg som patienten genomgick.
Professionellt bemötande
Definitionen av ett professionellt bemötande beskrivs med grundinställningen att alla patienter ska bemötas med respekt och omtanke (Socialstyrelsen, 2015). Vikten av ett professionellt bemötande stärks av Patientlag (SFS 2014:821). “Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.” (SFS 2014:821, kap 1, 6 §). Enligt Socialstyrelsen (2019) är bemötande en viktig beståndsdel för att delaktighet, patientsäkerhet och patientinflytande ska kunna främjas. Socialstyrelsen (2015) belyser komplexiteten av bemötande relaterat till att varje människa är unik, vilket också innebär att varje individ uppfattar saker på olika sätt. Ett respektfullt bemötande inkluderar att vårdpersonalen lyssnar på patienten med hänsyn till vad som faktiskt sägs i mötet. Fossum (2019) har benämnt bemötande som en central del av vården, vilket beskrevs omfatta hur
3
samtal genomförs med utgångspunkter i bland annat kroppsspråk, ögonkontakt och hur vårdpersonalen hälsade på patienten.
Kommunikation
Enligt Socialstyrelsen (2019) utgör kunskap om kommunikation en grund för att vårdpersonal ska kunna tillgodose patientens unika behov i mötet. Bäärnhielm m.fl. (2020) beskrev en välfungerande kommunikation som grundläggande för att patienten skulle kunna uppleva ett gott bemötande. Nilsson och Waldemarson (2016) beskrev kommunikation som ett verktyg för att känslor och tankar skulle kunna förmedlas, med avsikten att något skulle bli gemensamt. Enligt Socialstyrelsen (2015) är kommunikation som präglas av lyhördhet och öppenhet väsentligt för att patienten ska kunna bli välinformerad. Johnsson m.fl. (2019) har benämnt kommunikation som en omvårdnadsaktivitet, vilket beskrevs kunna stärka patientens position i förhållandet med vården. Socialstyrelsen (2015) betonar inte enbart vikten av kommunikation utan också vikten av att individanpassa informationen, för att varje patient ska kunna ta till sig den.
Timmermann m.fl. (2017) beskrev att ett kommunikativt möte utgörs av beröring, icke verbal kommunikation och den ton som vårdpersonalen använde vid mötet. Vid verbal kommunikation beskrevs tonen gentemot patienten som väsentlig, för främjandet av energi och känslan av upplyftning hos patienten. Enligt Enqvist (2019) påverkades mötet i en större utsträckning av det kroppsspråk och den röst som användes vid kommunikationen. Språk och ordval uppgavs inte ha en lika stor inverkan för hur mötet upplevdes. Detta bekräftades av Timmermann m.fl. (2017) som förklarade att icke verbal kommunikation var grundläggande för att patienten skulle kunna uppleva trygghet, bekräftelse och acceptans. Denna kommunikationsform beskrevs också kunna bidra till att patienten kände sig välkomnad i mötet. Ögonkontakt, om den också uttryckte intresse, var av stor vikt för att patienten skulle uppleva att vårdpersonalen lyssnade vid mötet. Även kroppsspråket hade en inverkan på upplevelsen av mötet. Ett upptaget kroppsspråk kunde bidra till att patienten upplevde sig vara en börda. Baserat på patientens unika förutsättningar och behov beskrev Holopainen (2019) att sjuksköterskan borde vara reflekterande kring om en övergripande ickeverbal kommunikation var att föredra i mötet. Enligt Timmermann m.fl. (2017) genomlyses vårdpersonalens moral och etiska värderingar genom både verbal och icke verbal kommunikation. Detta kan anknytas till Holopainen m.fl. (2019) som beskrev vikten av att sjuksköterskan såg människan bakom patienten, eftersom det återspeglades i sjuksköterskans sätt att vara.
Teoretiska utgångspunkter
Dahlborg Lyckhage (2017) beskriver att patientens upplevelse av lidande utgör en central del av vårdandets innehåll. Nedan följer en specificering av begreppet lidande.
Lidande
Eriksson (2015) beskriver lidande som en del av livet och belyser det faktum att varje människas lidande är unikt. Det finns ingen bestämning av vad som kan orsaka lidande vilket innebär att orsaken kan grundas i vad som helst. Eriksson (2015) beskriver tre olika former av lidande som kan framträda i vårdsammanhang, vilka benämns som livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Livslidande grundas i människans upplevelser av det egna livet och innefattar insikt av ensamhet och begränsningar. Sjukdomslidande framträder i samband med behandling och sjukdom, medan vårdlidande upplevs i en vårdsituation och beskrivs som ett onödigt lidande. Vårdlidande kan delas in i kategorier vilka utgörs av fördömelse och straff, maktutövning, utebliven vård och kränkning av patientens värdighet. Den sistnämnda kategorin är starkt kopplad till vårdlidande då kränkning av patientens
4
värdighet beskrivs vara den form som mest frekvent utgör orsaken för vårdlidande. Enligt Eriksson (2015) är det ofta människan som utgör orsaken till lidande hos en annan människa. Direkta och konkreta handlingar som kan kränka patientens värdighet och skapa lidande är exempelvis en nonchalans i samtal med patienten. Det kan också ske på ett mer abstrakt vis, exempelvis genom en bristande etisk hållning där patienten inte ges plats och utrymme i vårdsammanhanget.
Sjuksköterskans ansvar och förhållningssätt i mötet med patienten
Grundinställningen hos vårdpersonal bör enligt Eriksson (2015) präglas av en vilja för att lindra lidande. En förutsättning för att lindra lidande grundar sig i en vårdkultur där patienten upplever sig bli respekterad och välkomnad. Huruvida patienten känner sig respekterad beror på om patienten upplever sig bli tagen på allvar och om vårdpersonalen förmedlar att de tror på patientens utsagor. Erikssons (2015) beskrivning av vad som kan tillbringa känslan av respekt i mötet kan kopplas till det Nåden m.fl. (2002) skrivit om bekräftelse. Nåden m.fl. (2002) beskrev vikten av att sjuksköterskan var öppen och bekräftande i mötet, för att patienten skulle tillåtas att dela sina bördor och för att mötet skulle upplevas som helande. Vikten av sjuksköterskans sätt att bemöta patienten beskrevs även av Holopainen m.fl. (2019) som visade att sjuksköterskans positivitet i bemötandet verkade avgörande, för att patienten skulle känna tillit för sjuksköterskans kompetens.
Svensk sjuksköterskeförening (2014) beskriver vikten av att sjuksköterskan uppmärksammar det faktum att en patient som är beroende av vård är i en utsatt position. För att patienten ska uppleva tillit och lindrat lidande i mötet krävs det att sjuksköterskan handlar utifrån respekt för patientens värdighet, självbestämmande och integritet. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) uppger att alla individer i vårt samhälle är berättigade vård på lika villkor där respekt för människans enskilda värde tas i beaktning. Det finns i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) krav på att en god vård ska uppfyllas, vilket inkluderar att patientens behov av trygghet ska tillgodoses av vården.
Holopainen m.fl. (2019) beskrev att det var sjuksköterskans ansvar att skapa förutsättningar som syftade till att underlätta mötet med patienten. Detta stärks av Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) som säger att vården ska främja en god kontakt mellan hälso- och sjukvårdpersonal och patient. Sjuksköterskans empatiska och stöttande inställning för att bevara patientens värdighet beskrevs som en förutsättning av Holopainen m.fl. (2019). Dessa förutsättningar för ett gott bemötande skulle kunna skapas av sjuksköterskans öppenhet och villighet till att kommunicera med patienten. Enligt Johnsson m.fl. (2019) var det viktigt att sjuksköterskan bekräftade patientens berättelse i mötet, eftersom det främjade patientens upplevelse av att bli sedd som en person.
Problemformulering
Forskning beskriver att mötet med patienter utgör en central del i omvårdnaden. Det framkommer att bemötande har en betydande roll i huruvida patienten upplever att lidande skapas eller lindras i mötet. Forskning med utgångspunkt i sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med multiresistenta bakterier påvisade att mötet påverkades negativt av sjuksköterskans rädsla för att bli smittad. En viktig del av sjuksköterskans grundläggande ansvarsområde beskrivs som lindring av lidande. Med tanke på att lidande kan skapas i mötet samt att multiresistenta bakterier är ett växande problem finns det behov av ytterligare forskning om hur patienterna upplever mötet. Kunskap om patienternas upplevelse skulle
5
kunna bidra till ett omvårdnadsarbete som verkar förebyggande vad gäller uppkomst av lidande i mötet.
Syfte
Syftet är att beskriva hur patienter med multiresistenta bakterier upplever mötet med vården.
Metod
Examensarbetet utformades som en litteraturbaserad studie vilket innebar att den utgick ifrån en metod med grund i analys av kvalitativ forskning, vars modell har beskrivits av Friberg (2017). Enligt Friberg (2017) kan analys av kvalitativ forskning skapa en fördjupad förståelse gällande patienters upplevelser i ett vårdsammanhang. Metoden har en utgångspunkt i analys av kvalitativa studier och avser att resultera i en sammanställning som kan verka vägledande inom omvårdnad.
Litteratursökning
Vid de systematiska sökningarna, som utgjorde grunden för examensarbetets resultat, användes databasen Cinahl. Östlundh (2017) beskriver att Cinahl innehåller information inom omvårdnadsvetenskap, vilket gör databasen lämplig för att hitta forskning inom omvårdnad. Genom användning av ämnesordlista och en inledande informationssökning formades lämpliga sökord, vilka kombinerades på olika sätt; life experience*, patient* experience*, multiresistant bacteria, resistant* bacteria, ESBL, MRSA, VRE. Sökorden utvecklades under arbetets gång vilket resulterade i tillägg av följande sökord; caring, nursing, relationship, kind treatment, clostridium difficile. I den systematiska sökningen användes en boolesk söktekning vilket möjliggjorde att flertalet söktermer kunde kopplas samman och ett önskvärt resultat kunde framställas. Östlundh (2017) förklarar att en boolesk söklogik gör det möjligt att kombinera sökorden med användning av operatorn AND. Användning av operatorn OR möjliggör ett bredare resultat ur sökningen då något, eller flera, av de valda sökord som kombineras kan framträda i resultatet. Trunkering användes i sökningen vilket enligt Östlundh (2017) möjliggör att olika böjningar av det valda ordet kan framträda i sökningens resultat.
En sökning gjordes också i databasen PubMed, som enligt Östlundh (2017) främst innehåller kunskap inom medicin men även omvårdnadsrelaterad forskning. Vid denna sökning hittades en artikel som tidigare framkommit i en sökning som genomförts i Cinahl, vilket presenteras i bilaga I. Utöver detta ledde sökningen i PubMed inte till att någon ytterligare artikel valdes. Vidare genomfördes en osystematisk sökning vilket resulterade i att en artikel inkluderades. Samtliga sökningar resulterade totalt i att tio artiklar inkluderades. Sökningarna i databasen Cinahl genomfördes med följande avgränsningar; Peer reviewed, engelsk skrift och publikationsdatum 2010–2020. På grund av att avgränsningen Peer reviewed inte gick att tillämpa i PubMed, avgränsades sökningarna i denna databas endast med engelsk skrift och publikationsdatum 2010–2020.
Urval
Det övergripande inklusionskriteriet baserades på examensarbetes syfte, vilket innebar att upplevelsen av mötet med vården utgick från patienter med multiresistenta bakterier. Eftersom det fanns begränsad forskning inkluderades artiklar som inte endast undersökte mötet med vårdpersonal. Dessa artiklar hade bland annat syftet att undersöka patienters upplevelse av att leva med multiresistenta bakterier där mötet med vården ingick som en del. Dessutom
6
inkluderades studier som använde mixad metod. Från dessa studier lyftes den kvalitativa delen i resultatet ut och analyserades. Samtliga tio artiklar inkluderades och gick vidare till analys.
Analys
Vid analys av de artiklar som utgjorde grunden för examensarbetets resultat användes Fribergs (2017) femstegsmodell. I enlighet med Fribergs (2017) modell startade analysarbetet med att samtliga tio artiklar lästes igenom, flertalet gånger, i sin helhet med ett visst fokus på studiernas resultat. Friberg (2017) beskriver steg två som identifiering av nyckelfynd i artiklarnas resultat där det sker ett ställningstagande, gällande vad som är av relevans för den forskningsfråga som präglar analysen. Ställningstagandet grundades i examensarbetets aktuella syfte, vilket var att beskriva upplevelser av mötet med vården utifrån patienter med multiresistenta bakterier. I överensstämmelse med steg tre i Fribergs (2017) modell genomfördes en sammanställning av de tio artiklarnas resultat, vilket möjliggjorde att en överblick över de delar som avsågs att analyseras kunde skapas. Vidare visar Friberg (2017) att processens fjärde steg utgår ifrån att samtliga sammanställningar relateras till varandra för att möjliggöra att likheter och skillnader kan identifieras och då skapa nya övergripande teman. Två huvudteman som framställdes genom ett arbete utefter Fribergs (2017) fjärde steg var; hälso- och sjukvårdens rutiner påverkar relationen med vårdpersonalen, vårdpersonalens förhållningssätt påverkar tilliten till vården. I enlighet med det femte steget i Fribergs (2017) modell avslutades analysarbetet med en tydlig presentation av nya teman, vilka blir presenterade och redogjorda för under resultat.
Resultat
Analysarbetet resulterade i två huvudteman och fem subteman, vilka syftar till att beskriva patienters upplevelser av mötet med vården. Sammanställning av samtliga teman presenteras i tabell 1.
Tabell 1. Sammanställning av huvudteman och subteman.
Hälso- och sjukvårdens rutiner påverkar relationen med vårdpersonalen
Vård i isolering utan förklaring skapar osäkerhet
Vårdpersonalens skyddsutrustning begränsar interaktionen
Vårdpersonalens förhållningssätt påverkar tilliten till vården
Vårdpersonalens beteende inger en känsla av frid eller ensamhet
Vårdpersonalens kunskap är bristande
Känslor av utanförskap
Hälso- och sjukvårdens rutiner påverkar relationen med vårdpersonalen
Temat beskriver patienters upplevelser av att vårdas i isolering och hur vårdpersonalens användning av skyddsutrustning påverkar mötet för patienten.7
Vård i isolering utan förklaring skapar osäkerhet
Som konsekvens till att patienterna hade multiresistenta bakterier blev de ofta vårdade i enkelrum, vilket vissa patienter upplevde som positivt och föredrog därför det (Barratt m.fl., 2010; Skyman m.fl., 2014; Wiklund m.fl., 2018). Dock uppgav patienterna att de inte alltid fick en förklaring av personalen kring anledningen för rutinen (Barrat m.fl. 2010; Wiklund m.fl., 2018). När information saknades upplevde patienterna ofta en osäkerhet och mycket tankar då de inte förstod situationen (King. m.fl., 2019). När patienterna fick information och kunde få en förståelse kring att de behövde vårdas i isolering accepterade de till slut åtgärden (Skyman m.fl., 2010). Isoleringsvården gav upphov till flertalet känslor såsom rädsla, skuld, frustration och ilska. Patienter beskrev dock att en öppen dörr och utsikt medförde positiva aspekter för att de skulle kunna hantera vården i isolering (Barratt m.fl., 2010). Isolering uppfattades generellt som kränkande och begränsande i relation till att patienterna var instängda (Barratt m.fl., 2010; Goldsack m.fl., 2014; Skyman m.fl., 2010). Patienter upplevde att isoleringen påverkade relationen med vårdpersonalen då det alltid fanns en specifik orsak till att personalen kom in på rummet, exempelvis när patienterna skulle få mediciner (Skyman m.fl., 2010).
Vårdpersonalens skyddsutrustning begränsar interaktionen
Patienter upplevde personalens skyddsutrustning som nedvärderande och uttryckte att det orsakade en social barriär mellan parterna. Patienter beskrev att personal vid vissa tillfällen stod i en liten glipa i dörröppningen och pratade, istället för att gå in i rummet med skyddsutrustning (Barratt m.fl., 2010). I vissa fall observerade patienter att vårdpersonal tog på sig ett förkläde direkt i anslutning som de kom in i rummet (King m.fl., 2019). Patienter som var medvetna kring den rätta klädseln som personalen skulle använda vid omvårdnaden, upplevde det som skrämmande att möta personal som inte tillämpade den (Skyman m.fl., 2016). Patienter uttryckte en oro för att någon annan patient skulle bli smittad när personalen inte tillämpade adekvat skyddsutrustning (Barratt m.fl., 2010). Patienterna beskrev även känslan av att personalen var klädd i stridsklädsel (Skyman m.fl., 2010). Överdriven användning av skyddskläder, som hela overaller och masker, upplevdes speciellt skrämmande vid vårdkontakten och ledde till en förstärkt känsla av att vara farlig (Lindberg m.fl., 2014; Skyman m.fl., 2016; Wiklund m.fl., 2013).
Vårdpersonalens förhållningssätt påverkar tilliten till vården
Detta tema belyser patienters upplevelser av vårdpersonalens beteende samt upplevelsen av personalens kunskap kring multiresistenta bakterier och hur det påverkar det professionella bemötandet. Det beskriver även patienters upplevelse av stigmatisering och de känslor som framkallades vid mötet med vården.
Vårdpersonalens beteende inger en känsla av frid eller ensamhet
Patienter upplevde ett respektfullt beteende hos personalen och upplevde att de gjorde sitt yttersta för att kunna ge patienterna en så bra vård som möjligt. När patienterna upplevde personalen som respektfull trivdes de på avdelningen (Wiklund m.fl., 2018). Patienter som fått behandling på en infektionsklinik uttryckte att personalen var professionell i mötet (Lindberg m.fl., 2014; Skyman m.fl., 2014). Patienter som även vårdats på andra avdelningar upplevde dock inte samma positiva aspekter där, utan menade på att de mött personal som hade ett oskäligt beteende. Detta hade en negativ påverkan för patientens upplevelse av deras bevarade värdighet (Skyman m.fl., 2014). När patienterna upplevde att de blev professionellt omhändertagna ingav det en känsla av frid. Patienter beskrev upplevelsen av att deras diagnos
8
kunde medföra en risk för att mötet med vårdpersonal påverkades negativt. Detta på grund av ett oprofessionellt bemötande, vilket upplevdes vara grundat i ett ignorant beteende från personalen (Skyman m.fl., 2016). Hur vårdpersonalen agerade uttrycktes kunna skapa en känsla av ensamhet. Det framkom att personalen inte alltid skakade hand med patienter vid välkomnandet för att slippa tvätta händerna efter kontakten (King m.fl., 2019). Patienter uttryckte att de utsatts för vårdpersonal med ett ignorant beteende och ett bemötande präglat av bristande respekt, vilket ledde till att patienterna kände sig obekväma (Wiklund m.fl., 2013). Patienter upplevde att de blev olikt behandlade jämfört med andra som vårdades på avdelningen (Goldsack m.fl., 2014; Skyman m.fl., 2010). Särbehandlingen förtydligades med att personalen tog längre tid på sig att svara på larm när patienten ringde på larmklockan (Goldsack m.fl., 2014).
Vårdpersonalens kunskap är bristande
Det upplevdes som skrämmande för patienterna att möta personal som inte hade kunskap om multiresistenta bakterier (Skyman m.fl., 2016). Patienterna uttryckte att personalen inte lyssnade när de ställde frågor i mötet, vilket tillslut resulterade i att patienterna slutade ställa frågor (Wiklund m.fl., 2013). Det tolkades som att personalen antingen inte hade tid till att svara eller på grund av att de saknade kunskap gällande de frågorna som patienterna ställde (Barratt m.fl., 2010; Wiklund m.fl., 2013). Personalens kunskap upplevdes ibland som bristfällig (Andersson m.fl., 2011; Lindberg m.fl., 2014). Patienter uttryckte sig ibland behöva informera personalen i mötet på grund av personalens okunskap, vilket upplevdes som skrämmande (Skyman m.fl., 2016).
Känslor av utanförskap
Flertalet patienter beskrev återkommande hur mötet med vårdpersonalen framkallade känslan av att vara ovälkommen och smittad av pesten (Lindberg m.fl., 2014; Skyman m.fl., 2014; Wiklund m.fl., 2013). När patienterna upplevde ett oprofessionellt beteende ingav det en känsla av att vara utomstående (Skyman m.fl., 2016). Patienter uppgav att de vid några tillfällen blivit tillsagda att de inte fick sitta i väntrum tillsammans med andra patienter (Skyman m.fl., 2016; Skyman m.fl., 2010). Beskrivelsen av att bli särbehandlad redan vid ankomst till hälso- och sjukvården upplevdes som sårande och bidrog till en rädsla för att smitta andra (Skyman m.fl., 2010). Stigmatiseringen beskrevs som en chock och sammankopplades ofta med känslor som skuld och skam (Andersson m.fl., 2011; Skyman m.fl., 2010). Känslor av att vara smittsam och smutsig framkallades när patienterna befann sig i vården, trots att de var medvetna om att omständigheterna inte var orsakat av dem själva. Känslorna som uppkom höll sig kvar långt efter att patienterna blev utskrivna från sjukhuset (King m.fl., 2019).
Diskussion
Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva hur patienter med multiresistenta bakterier upplevde mötet med vården. Resultatet diskuteras utifrån formulerade huvudteman, för att med en tydlighet kunna belysa både positiva och negativa aspekter. Under metoddiskussionen diskuteras samtliga val som gjorts under arbetsprocessens förlopp.
9
Resultatdiskussion
Resultatet som framställts påvisade både positiva och negativa aspekter vad gäller patienters upplevelse av mötet med vården. Det faktum att patienternas uppfattningar skilde sig kan kopplas till Socialstyrelsens (2015) beskrivning av att varje individ uppfattar saker på olika sätt relaterat till den unika människan.
Hälso- och sjukvårdens rutiner påverkar relationen med vårdpersonalen
Resultatet visade att patienterna upplevde en begränsad kontakt med vårdpersonalen på grund av deras vård i isolering och vårdpersonalens tillämpning av skyddsutrustning. Isoleringens påverkan konstaterades även av Gammon och Hunt (2018). Gammon och Hunt (2018) förklarade att isoleringsvården kunde leda till känsloaspekter som ensamhet, vilket kunde relateras till examensarbetets resultat. Resultatet visade att isoleringsvård generellt uppfattades som kränkande och medförde känslor som skuld och osäkerhet. Dessa känsloaspekter kunde sammankopplas med patientens värdighet, vilket beskrivs utgöra en grund för att patienten ska kunna uppleva trygghet och för att sjuksköterskan ska kunna lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Det framkom i resultatet att anledningen till isoleringsvård inte alltid förklarades för patienten, även i de fall som enkelrum beskrevs vara uppskattat. Detta skulle kunna tolkas som en upplevelse av att informationen saknades, vilket skulle kunna ha orsakat den uppgivna känslan av osäkerhet. Vid de fall informationen saknades väcktes en frågeställning om informationen helt uteblev eller om den inte var individanpassad. Om informationen inte var anpassad efter den unika personens förmåga kan det leda till att patienten inte kunde ta till sig den (Socialstyrelsen, 2015). Som tidigare nämnt ställs det enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) krav på att patientens behov av trygghet ska tillgodoses av vården. Vid de tillfällen som osäkerhet framkom i resultatet skulle det kunna diskuteras kring hur personalen försökt minska den osäkerhet som upplevts av patienterna, samt vad den egentliga orsaken till osäkerheten grundade sig i. Gammon och Hunt (2018) har beskrivit att isoleringen påverkade patienternas förmåga att hantera den situation de befann sig i. Detta skulle kunna kopplas till examensarbetets resultat, som visade att isoleringsvården upplevdes medföra mycket tankar kring patientens aktuella situation. Patienternas beskrivning i detta examensarbete visar emellertid att vissa aspekter kunde hjälpa dem att hantera vården i isolering. Detta skulle kunna tyda på att isoleringsvården i sig inte var ett stöd i att hantera situationen, vilket motstrider det som framkom i Gammon och Hunts (2018) studie.
I resultatet framkom det att personal inte alltid steg in i rummet när de pratade med patienten. Denna handling skulle kunna kopplas till Erikssons (2015) beskrivning av konkreta handlingar, vilka kan orsaka ett upplevt lidande för patienten. Det kan vidare diskuteras hur detta påverkar patientens upplevelse av att känna sig välkomnad i mötet. Enligt Eriksson (2015) är upplevelsen av ett gott välkomnande en förutsättning för att patienten också ska uppleva sig bli respekterad. Med tanke på Enqvists (2019) beskrivning, att icke verbal kommunikation har en stor betydelse för vad som uppfattas i mötet, skulle nämnd handling kunna ha en stor inverkan på patienternas generella upplevelse av mötet. Med denna kunskap skulle det kunna ifrågasättas om patienten skulle upplevt ett positivt möte om handlingen som upplevdes sårande inte alls ägt rum.
Vårdpersonalens förhållningssätt påverkar tilliten till vården
Patienter uttryckte att personalens respektfulla beteende var det som fick dem att trivas när de var inlagda på sjukhuset. Detta skulle kunna kopplas till Erikssons (2015) beskrivning av ett lindrat lidande, vilket skapar förutsättningen för att patienten ska kunna känna sig välkommen.
10
De patienter som upplevde trivsel och ett positivt bemötande från personalen skulle enligt Holopainen m.fl. (2019) också kunna uppleva en större trygghet i förhållande till sjuksköterskans kompetens. Detta kan jämföras med de patienter som upplevde bemötandet som oskäligt och som upplevde sig bli olikt behandlade, jämfört med övriga patienter på avdelningen. Den upplevda särbehandlingen skulle kunna resultera i att dessa patienter hade en mindre tillit till personalen. De patienter som uttryckt att personalen saknade kunskap hade själva känt ett behov av att förklara vad multiresistenta bakterier innebar, vilket också skulle kunna vara kopplat till en misstro för personalens kompetens. Enligt Johnssons m.fl. (2019) behövde patienten få tillgång till information för att denne skulle kunna förstå sin sjukdom och tillkommande vård. Det faktum att resultatet belyser patientens upplevelse av att vara den part som delger information i mötet, skulle kunna påverka patientens förmåga av att kunna hantera den situation som denne befann sig i. Om patienten upplevde en bristande information från personalen, skulle det enligt Snellman m.fl. (2012) kunna resultera i att mötet inte kunde upplevas som meningsfullt.
Patienter uttryckte att personalen tog lång tid på sig att komma till deras rum när de ringde på larmklockan. En upplevd minskad uppmärksamhet från personalen framkom också i Gammon och Hunts (2018) studie. I examensarbetets resultat uttryckte patienter att personalen undvek att skaka hand vid välkomnandet, med motiveringen att slippa tvätta händerna efter kontakten. Det går att diskutera hur denna handling tolkats utifrån de normer som reglerar sociala sammanhang. Enligt Nilsson och Waldemarson (2016) är en handhälsning förväntad och välkommen i vissa kulturer, medan det i andra kulturer kan uppfattas som kränkande. När detta icke verbala budskap väljs bort skulle det kunna tolkas som en viktig social handling (Nilsson & Waldemarson, 2016). Om patienterna som upplevt att personal valt att inte skaka hand vid välkomnandet också lever i en kultur där handslag är förväntat skulle personalens medvetna val att avstå kunna uppfattas som kränkande. Ignoranta handlingar och ett ovälkomnande beteende från personalen skulle återigen kunna kopplas till Erikssons (2015) beskrivelse för vad som kan skapa ett lidande. De negativa känsloaspekterna som patienterna upplevde i samband med mötet höll sig kvar långt efter de blivit utskrivna från sjukhuset. Gammon och Hunt (2018) har beskrivit att negativa känsloaspekter hos patienten skulle kunna resultera i ångest och depression, vilket i sin tur skulle kunna förlänga återhämtningsprocessen för patienten. Eriksson (2015) beskriver att livslidandet omfattar känslan av ensamhet. Om känslor som skam och känslan av utanförskap fortlöper när patienten kommer hem, vilket påvisades i examensarbetets resultat, skulle det kunna resultera i ett livslidande för patienten.
Metoddiskussion
Examensarbetet utformades som en litteraturstudie, vilket innebar att den baserades på kvalitativ forskning. Friberg (2017) beskriver att en kvalitativ studie har målet att kunna ge en ökad förståelse. Med användning av kvalitativa studier som underlag för examensarbetet, kunde patienternas personliga upplevelser sammanställas och på så vis belysas. Vid analysprocessens sista steg, där artiklarna sammanställdes, diskuterades det om en litteraturöversikt skulle kunna stärkt resultatet om huruvida ett gott bemötande upplevdes av patienterna. Kvantitativa studier ansågs dock inte kunna medföra en fördjupad förståelse kring hur mötet upplevdes.
Med avseende för att examensarbetets syfte var att beskriva patienters upplevelser av mötet med vårdpersonalen, planerades sökord som encounter eller meeting att användas. Sökningar som genomfördes med ovanstående sökord genererade väldigt få träffar, som dessutom inte passade för examensarbetets syfte. Sökorden fick i relation till detta breddas, vilket resulterade i att sökorden patient* experience* och life experience* användes. I och med användning av
11
sistnämnda sökord påträffades studier vars resultat inte endast fokuserade på patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal, men innehöll delar kring det. Med stöd av Fossum (2019) formulerades ytterligare sökord; kind treatment och relationship, som verkade för att finna lämpliga studier för det aktuella syftet. I de systematiska sökningarna tillämpades avgränsningar, vilka har beskrivits under litteratursökning. Avgränsningar gällande publiceringsdatum tillämpades för att examensarbete skulle grunda sig i aktuell forskning. Ambitionen var att finna studier som var gjorda efter 2015 då ämnet blivit mer och mer aktuellt. På grund av att det fanns begränsad forskning om valt ämne fick detta justeras, vilket kan ha en påverkan gällande resultatets överförbarhet.
Samtliga artiklar som ligger till grund för resultatet i examensarbetet granskades enligt mallar, avsedda för kvalitetsgranskning, från Högskolan väst (bilaga II). Sju artiklar bedömdes vara av medelkvalité och tre av hög kvalité. Willman m.fl. (2016) beskriver att artiklar med hög kvalité bör utgöra en större grund i resultatet. För att tillmötesgå detta har vi eftersträvat en sortering där minst en artikel av hög kvalité inkluderats under samtliga subteman. En artikel som publicerats i en tidskrift tillhörande Elsevier saknade ett angivet etiskt godkännande. Elsevier (2020) kräver dock att samtycken och tillstånd ska finnas, vid de tillfällen som personlig information eller falluppgifter används, vilket motiverade att denna artikel inkluderades i examensarbetet.
Trovärdighet i en studie kan bedömas utifrån begreppen tillförlitlighet, giltighet, delaktighet och överförbarhet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Författarna till detta examensarbete eftersträvade att beskriva samtliga ställningstaganden genom hela analysprocessens förlopp, vilket enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) är grundläggande för att tillförlitlighet ska kunna uppnås. Giltighet beskrivs enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) utgå från hur väl det fenomen som avsetts att undersökas har lyfts fram och presenterats i studiens resultat. För kunna tillmötesgå detta har vi försökt att beskriva utgångspunkter som bemötande och patienters upplevelser av vad som kännetecknade ett meningsfullt möte. Lundman och Hällgren Graneheim (2017) hävdar att delaktighet bedöms utifrån hur väl forskarna tar avstånd från sina egna värderingar och lyfter fram deltagarens röst. Med tanke på att vi båda har erfarenhet av att vårda patienter med multiresistenta bakterier på infektionsklinik och intensivvårdsavdelning skulle det kunna finnas en risk för att förförståelsen kan ha påverkat studiens resultat. Trots befintlig förförståelse har författarna försökt vara neutrala under analysarbetet, för att personliga erfarenheter inte skulle influera resultatet i examensarbetet. För att minimera risken för snedvridning, i relation till egna tankar, har författarna frekvent haft diskussioner och tagit gemensamma beslut i hela arbetsprocessens förlopp.
Enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) kan överförbarhet bedömas med frågeställningen av hur väl resultatet kan överföras till andra grupper och sammanhang. När författarna åter diskuterar överförbarhet i examensarbetets resultat noterades både svagheter och styrkor. Inkluderade studier har genomfört sina undersökningar både nationellt och internationellt, vilket skulle kunna vara en positiv aspekt gällande resultatets överförbarhet. Med tanke på att ämnet blivit mer aktuellt kan detta innebära att vårdpersonalen fått mer kunskap om multiresistenta bakterier. Sammanfattningsvis anses delar av resultatet kunna vara överförbart, dock är det enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017) upp till läsaren att avgöra.
12
Slutsatser
Hälso- och sjukvårdens rutiner och personalens förhållningssätt beskrivs ligga till grund för hur patienterna upplever mötet. Negativa känsloaspekter som patienter återkommande beskrivit i samband med mötet är skam, skuld samt känslan av att vara farlig. När patienter med multiresistenta bakterier söker vård förekommer det en risk för att mötet upplevs som stigmatiserande. För att kunna reducera risken för ett upplevt lidande hos patienten i mötet bör sjuksköterskan ha ett professionellt bemötande, kunskap kring multiresistenta bakterier samt en insikt i hur mötet kan upplevas av patienten.
Praktiska implikationer
Resultatet i examensarbetet kan medföra en ökad förståelse kring hur patienter med multiresistenta bakterier upplever mötet med vården. Utifrån ett individperspektiv kan examensarbetets resultat bidra till en reducerad risk för ett upplevt lidande för dessa patienter i olika vårdsammanhang. Med åtanke i att sjuksköterskans grundinställning bör vara att lindra lidande, är denna kunskap betydelsefull för omvårdnad. Ur ett samhällsperspektiv är denna kunskap väsentlig med anledning av att multiresistenta bakterier är ett globalt växande problem.
Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans
kompetensområde
För att utveckla den individuella kunskapen kring ämnet anser vi som blivande sjuksköterskor att kunskapsluckan i befintlig forskning måste åtgärdas. Det faktum att begränsad forskning finns att tillgå gör det problematiskt att erhålla ytterligare kunskap gällande syftet i nuläget. Med tanke på att examensarbetet har visat hur den icke verbala kommunikationen påverkar hur mötet upplevs, anser vi att det är väsentligt att införskaffa mer kunskap kring detta. Genom att utöka kunskapen och reflektera kring hur den egna icke verbala kommunikationen kan tolkas av patienten, kan vi bli mer medvetna om vad som kan reducera risken för att ett lidande skapas i mötet. Det är också av stor vikt att vi införskaffar en fördjupad kunskap kring innebörden av multiresistenta bakterier och dess spridning. En utvecklad kunskap kan medföra att vi som blivande sjuksköterskor kan sprida kunskapen vidare på vår blivande arbetsplats, till både kollegor och patienter. Detta är av vikt då det framkommer, i examensarbetets resultat, att sjuksköterskans kunskap om multiresistenta bakterier påverkar hur mötet upplevs av patienten. Vad gäller framtida studier finns det ett stort behov av forskning som fokuserar på att undersöka hur mötet med vården upplevs, för patienter med multiresistenta bakterier. Ytterligare forskning inom området kan bidra med större möjligheter, för både blivande och yrkesverksamma sjuksköterskor, i ett arbete som motverkar lidande i mötet med patienten.
13
Referenslista
*Artiklar som ingår i analysen
*Andersson, H., Lindholm, C., & Fossum, B. (2011). MRSA – global threat and personal disaster: patients’ experiences. International Nursing Review, 58(1), 47–53.
https://doi.org/10.1111/j.1466-7657.2010.00833.x
*Barratt, R., Shaban, R., & Moyle, W. (2010). Behind barriers: patient’s perceptions of source isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Australian Journal of Advanced Nursing, 28(2), 53–59. https://www.ajan.com.au/index.php/AJAN
Bäärnhielm, S., Reichenberg, K., Gabrielsson, K., & Fossum, B. (2020). Gott professionellt bemötande kan stärka den utsatta patienten: Kunskap, självreflektion och vårdenhetens arbetssätt kan skapa förutsättningar för ett bra möte. Läkartidningen. 117.
https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/EditorialFiles/SD/%5bFTSD%5d/FTSD.pdf
Dahlborg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl., s. 25–36). Studentlitteratur.
Elsevier (2020). Patient consent. https://www.elsevier.com/about/policies/patient-consent
Enqvist, B. (2019). Utlämnad, liten och sårbar. I B, Fossum (Red.), Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (3. uppl., s. 113–122). Studentlitteratur.
Ericson, T., & Ericson, E. (2018). Bakteriologi. I E. Ericson, T. Ericson & B. Kan (Red.), Klinisk mikrobiologi: Infektioner, Immunologi, Vårdhygien (5. uppl., s.43–114). Liber.
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. (2. uppl.). Liber.
European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC). (2008). Factsheet for experts - Antimicrobial resistance.
https://www.ecdc.europa.eu/en/antimicrobial-resistance/facts/factsheets/experts
Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsomyndigheten utvärderar ny ersättningsmodell för viktiga antibiotika.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2019/juni/folkhalsomyndigheten-utvarderar-ny-ersattningsmodell-for-viktiga-antibiotika/
Fossum, B. (2019). Kommunikation och bemötande. I B, Fossum (Red.), Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (3. uppl., s. 27–76). Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. (3. uppl., s. 129–139). Studentlitteratur.
Gammon, J., & Hunt, J. (2018). Source isolation and patient wellbeing in healthcare settings. British Journal of Nursing, 27(2), 88–91. https://doi.org/10.12968/bjon.2018.27.2.88
14
*Goldsack, J. C., DeRitter, C., Power, M., Spencer, A., Taylor, C. L., Kim, S. F., Kirk, R., & Drees, M. (2014). Clinical, patient experience and cost impacts of performing active surveillance on known methicillin-resistant Staphylococcus aureus positive patients admitted to medical-surgical units. American Journal of Infection Control, 42(10), 1039–1043.
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2014.07.011
Gustafsson, L-K., Snellma, I., & Gustafsson, C. (2013). The meaningful encounter: patient and next-of-kin stories about their experience of meaningful encounters in health-care. Nursing Inquiry, 20(4), 363–371. https://doi.org/10.1111/nin.12013
Holopainen, G., Kasén, A., & Nyström, L. (2014). The space of togetherness – a caring encounter. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(1), 186–192.
https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2012.01090.x
Holopainen, G., Nyström, L., & Kasén, A. (2019). The caring encounter in nursing. Nursing Ethics, 26(1), 7-16. https://doi.org/10.1177/0969733016687161
Johnsson, A., Wagman, P., Boman, Å., & Pennbrant, S. (2019). Striving to establish a care relationship—Mission possible or impossible? —Triad encounters between patients, relatives and nurses. Health Expectations, 22(6), 1304–1313. https://doi.org/10.1111/hex.12971
*King, C., Grandison, T., Cawthorne, J., & Currie, K. (2019). Patient experience of hospital screening for carbapenemase‐producing Enterobacteriaceae: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 28(21-22), 3890–3900.
https://doi.org/10.1111/jocn.14982
*Lindberg, M., Carlsson, M., & Skytt, B. (2014). MRSA-colonized persons' and healthcare personnel's experiences of patient-professional interactions in and responsibilities for infection prevention in Sweden. Journal of infection and public health, 7(5), 427–435. https://doi.org/10.1016/j.jiph.2014.02.004
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (3. uppl., s. 219–234). Studentlitteratur.
Nilsson, B., & Waldemarson, A-K. (2016). Kommunikation: samspel mellan människor. (4. uppl.). Studentlitteratur.
Nåden, D., & Eriksson, K. (2002). Encounter: a fundamental category of nursing as an art. International Journal for Human Caring, 6(1), 34–40. https://doi.org/10.20467/1091-5710.6.1.34
Regeringskansliet. (2020). Svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens: 2020–2023. https://www.regeringen.se/4a48a4/contentassets/e6b8543c9df3470ab3addc416652acca/svens k-strategi-for-arbetet-mot-antibiotikaresistens-2020-2023.pdf
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
15 SFS 2014:821. Patientlag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 SFS 2004:255. Smittskyddsförordning. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/smittskyddsforordning-2004255_sfs-2004-255 SFS 2004:168. Smittskyddslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168
*Skyman, E., Bergbom, I., Lindahl, B., Larsson, L., Lindqvist, A., Thunberg Sjöström, H., & Åhrén, C. (2014). Notification card to alert for methicillin-resistant Staphylococcus aureus is stigmatizing from the patient’s point of view. Scandinavian Journal of Infectious Diseases, 46(6), 440–446. https://doi.org/10.3109/00365548.2014.896029
*Skyman, E., Lindahl, B., Bergbom, I., Thunberg Sjöström, H., & Åhrén, C. (2016). Being met as marked - patients’ experiences of being infected with community-acquired
methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(4), 813–820. https://doi.org/10.1111/scs.12309
*Skyman, E., Thunberg Sjöström, H., & Hellström, L. (2010). Patients’ experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(1), 101–107. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2009.00692.x
Snellman, I., Gustafsson, C., & Gustafsson, L-K. (2012). Patients' and caregivers' attributes in a meaningful care encounter: similarities and notable differences. ISRN nursing, 2012,
320145. https://doi.org/10.5402/2012/320145
Socialstyrelsen. (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig: Handbok för vårdgivare, chefer och personal. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-4-10.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Jämlik hälsa, vård och omsorg.
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/jamlik-halsa-vard-och-omsorg/
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Strategi för kvalitetsutveckling inom omvårdnad. https://www.swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cd9ad/1584346978390/strategi% 20f%C3%B6r%20kvalitetsutveckling%20inom%20omv%C3%A5rdnad.pdf
Swedres-Svarm. (2019). Sales of antibiotics and occurrence of resistance in Sweden.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/fb80663bc7c94d678be785e3360917d1/s wedres-svarm-2019.pdf
Timmermann, C., Uhrenfeldt, L., & Birkelund, R. (2017). Ethics in the communicative encounter: seriously ill patients’ experiences of health professionals’ nonverbal
communication. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(1), 63–71. https://doi.org/10.1111/scs.12316
16
Wiklund, S., Fagerberg, I., Örtqvist, Å., Broliden, K., & Tammelin, A. (2015). Staff
experiences of caring for patients with extended-spectrum β-lactamase–producing bacteria: A qualitative study. American Journal of Infection Control, 43(12), 1302–1309.
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2015.07.008
*Wiklund, S., Hallberg, U., Kahlmeter, G., & Tammelin, A. (2013). Living with extended-spectrum β-lactamase: A qualitative study of patient experiences. American Journal of Infection Control, 41(8), 723–727. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2012.10.009
*Wiklund, S., Örtqvist, Å., Berlin, A., Stamm, C., & Broliden, K. (2018). Experiences and consequences of living with extended-spectrum β-lactamase–producing bacteria: A
qualitative study. American Journal of Infection Control, 46(12), 1394–1399. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2018.05.014
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (4. uppl.). Studentlitteratur.
World Health Organization (WHO). (2020). Antimicrobial resistance.
https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/antimicrobial-resistance
World Health Organization (WHO). (2015). Global action plan on antimicrobial resistance.
https://strama.se/wp-content/uploads/2016/04/GlobalActionPlan-on-antimicrobial-resistance.pdf
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl., s. 59–82). Studentlitteratur.
Bilaga I Översikt systematisk informationssökning
Cinahl
20201109 Sökord/ämnesord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 resistan* bacteria 8 717 S2 multiresistant bacteria 201 S3 patient* experience* 200 440 S4 S1 OR S2 8 757 S5 S3 AND S4 157 Avgränsningar: Peer review, engelska, 2010–2020 119 119 12 8 5 Cinahl
20201109 Sökord/ämnesord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 ESBL 1 340 S2 MRSA 733 455 S3 VRE 934 S4 patient* experience* 200 440 S5 life experience* 95 657 S6 S1 OR S2 OR S3 8 286 S7 S4 OR S5 254 572 S8 S6 AND S7 209 Avgränsningar: Peer review, engelska, 2010–2020 119 119 12 4 2 (5) *
*I denna sökning valdes fem artiklar till resultatet, dock hade tre av dem redan förekommit i tidigare sökning från Cinahl. Här valdes alltså två artiklar till uppsatsens resultat.
PubMed
20201110 Sökord/ämnesord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 multiresistant bacteria [MeSH Major Topic] 1 725 S2 patient* experience* 57 239 S3 S1 AND S2 33 Avgränsningar: Engelska, 2010–2020 12 12 4 1 0 (1) *
*I denna sökning valdes inga ytterligare artiklar till resultatet, dock hade en artikel förekommit ur en tidigare sökning i Cinahl.
Cinahl
20201123 Sökord/ämnesord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 Kind treatment 4 305 S2 Relationship 365 579 S3 Nursing 696 044 S4 Caring 45 828 S5 Patient* Experience* 201 081 S6 Multiresistant bacteria 205 S7 Resistan* bacteria* 17 842 S8 ESBL 1 373 S9 MRSA 6 585 S10 VRE 963 S11 Clostridium difficile 5 690 S12 S1 OR S2 OR S3 OR S4 1 053 479 S13 S6 OR S7 OR S8 OR S9 OR S10 OR S11 28 389 S14 S5 AND S12 AND S13 81 Avgränsningar: Peer review, engelska, 2010–2020 50 50 5 4 2 (3) *
*I denna sökning valdes tre artiklar till resultatet, dock hade en av dem redan förekommit i tidigare sökning från Cinahl. Här valdes alltså två artiklar till uppsatsens resultat.
Bilaga II Mall för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod
Följande mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ metod används. Mallen är utformad av Eva Brink och Inga Larsson (2019). Institutionen för hälsovetenskap, Högskolan Väst.
Kvalitetsbedömning
2019–07 Ja Nej Vet ej
Speglar artikelns titel innehållet? Finns det ett teoretiskt perspektiv? Är tidigare forskning beskriven?
Är problemområdet tydligt presenterat och motiverat?
Är syftet tydligt formulerat? Är metoden beskriven? Är metoden motiverad? Är kontexten presenterad? Är förförståelsen redovisad? Är urvalet relevant (inklusions- och exklusionskriterier)?
Är datainsamlingen tydligt beskriven? Är analysen tydligt redovisad?
Är forskningsetiska aspekter redovisade? Svarar resultatet mot syftet?
Är resultatet klart och tydligt?
Diskuteras resultatet gentemot bakgrund? Finns det en ”röd tråd” i artikeln? Diskuteras studiens svagheter? Diskuteras studiens trovärdighet? Diskuteras överförbarhet?
Är slutsatserna relevanta utifrån studiens resultat? Granskningens sammanvägda bedömning av
Mall för kvalitetsbedömning av studie med kvantitativ metod
Följande mall för kvalitetsgranskning av studier med kvantitativ metod används. Mallen är utformad av Eva Brink och Inga Larsson (2019). Institutionen för hälsovetenskap, Högskolan Väst.
Kvalitetsbedömning
2019–07 Ja Nej Vet ej
Speglar artikelns titel innehållet? Finns det ett teoretiskt perspektiv? Är tidigare forskning beskriven?
Är problemområdet tydligt presenterat och motiverat?
Är syftet tydligt formulerat? Finns en hypotes beskriven? Är metoden beskriven? Är statistisk metod adekvat? Är datainsamling tydligt beskriven? Är instrument valida och reliabla? Är populationen identifierad? Är urvalet representativt? Finns bortfallsanalys?
Är analysen tydligt redovisad?
Är forskningsetiska aspekter redovisade? Svarar resultatet mot syfte och hypotes? Är resultatet klart och tydligt?
Diskuteras resultatet gentemot bakgrund? Finns det en ”röd tråd” i artikeln? Diskuteras studiens svagheter? Diskuteras validitet och reliabilitet? Diskuteras resultatens generaliserbarhet?
Är slutsatserna relevanta utifrån studiens resultat? Granskningens sammanvägda bedömning av
artikelns kvalitet Låg Medel Hög
Bilaga III Översikt analyserade vetenskapliga artiklar
Problem och syfte Ansats och
metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt resultat Kvalitets-gransknin g Wiklund m.fl., (2018) Sweden Problem: Rädsla, kunskapsbrist, för lite personal, stress och brist på
ledarskap är faktorer som kan leda till brist på respekt gentemot patienter med ESBL. Syfte: Öka förståelsen kring erfarenheter och konsekvenser av att bära på ESBL. Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Personer som nyligen diagnostiserats med ESBL under 2016 i Sverige. Ett randomiserat urval genomfördes. Sexton personer accepterade förfrågningen och inkluderades i studien. Deltagarna upplevde en brist på information gällande vad bärarskapet av ESBL innebar för dem och i deras dagliga liv. Deltagarna upplevde ingen brist på respekt från vårdpersonalen. Hög Wiklund m.fl., (2013) Sweden Problem: Bristande kunskap kring upplevelsen av att vara infekterad med ESBL producerande bakterier Syfte: Beskriva patienters upplevelse av att få diagnosen ESBL. Kvalitativ studie med utgångspunkt i grundad teori. Intervjuer låg till grund för datainsamlingen. Forskarna skickade ut brev till läkare på olika instanser och bad dem att skicka ut brev till patienter, med diagnosen ESBL. Sju personer som hade diagnosen ESBL utgjorde studiegruppen. Informationen från hälso- och sjukvården kunde i vissa fall ses som bristfällig gällande bärarskapet av ESBL och dess betydelse. Medel Andersson m.fl., (2010) Sweden Problem: Bristande kunskap gällande patientens upplevelser av kunskap om MRSA och hur det
påverkar patientens dagliga liv. Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Ett icke-randomiserat urval framställdes och bestod av personer som var bärare av MRSA. Urvalet valdes Majoriteten av personer som fick diagnosen MRSA upplevde det som en traumatisk upplevelse. Medel
Syfte: Ta reda på och beskriva patienters kunskap, uppfattningar och erfarenheter av att ha MRSA. av en författare och två MRSA- team i Stockholm. Det slutgiltiga urvalet bestod av femton personer. Barratt m.fl., (2010) New Zealand Problem: Begränsad kunskap kring upplevelser av att vårdas i isolering i relation till MRSA. Syfte: Undersöka erfarenheter av isolering i relation till MRSA hos patienter som var inlagda på en akutvårdsmiljö i Nya Zeeland. Kvalitativ studie med en utgångspunkt i fenomenologi. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett medvetet urval framställdes och resulterade i tio deltagare. Chefer för avdelningarna identifierade och rekryterade potentiella deltagare. Deltagarna som inkluderades vårdades under isolering för infektion med MRSA under tre dagar eller mer. Vissa patienter upplevde positiva aspekter gällande att vårdas i ett enkelrum, dock var den övergripande upplevelsen negativ. Medel Skyman m.fl., (2014) Sweden Problem: För att varna hälsovårdssystem om att patienter bär på multiresistenta bakterier används ett underrättelsekort, i avsaknad av elektroniska varningssystem. Kortets påverkan och upplevelsen kring det har sällan utvärderats. Syfte: Förklara hur patienter använder sitt Kvantitativ studie med enkäter som datainsamling. Utöver dessa enkätfrågor uppmanades deltagarna att även skriva kommentarer om deras personliga erfarenheter kring deras underrättelsekort. Icke randomiserat urval. Två patientgrupper som fått MRSA fick ta del av samma enkät, ena gruppen genomförde enkäten 2004 och andra 2011. Totalt medverkade tvåhundratvå personer i studien. Majoriteten av deltagarna hade kvar sitt kort och kände ansvar kring att inte föra
infektionen vidare. Trots att de kände sig utpekade på ett negativt sätt i samband med att de fick sitt kort.
Kvant: Medel Kval: Medel
underrättelsekort gällande MRSA bärarskap, hur de upplever att ha och behöva visa upp det när de söker vård, samt deras åsikter kring det. Skyman m.fl., (2016) Sweden Problem: Patienter med MRSA upplever sig ofta vara smittad av pesten vid
sjukhusvistelser. Det finns begränsad kunskap om
patientens
upplevelse av vård och vardag, efter att förvärvad MRSA om vård och vardag. Syfte:
Att avslöja och tolka annars friska patienters
upplevelser av vård och deras vardag efter att ha fått samhällsförvärvad MRSA. Kvalitativ studie utformad genom en hermeneutisk fenomenologisk metod. Data samlades in via intervjuer. Urvalet valdes genom en data bas som hade information om alla patienter som fått MRSA. Sjutton patienter som fått MRSA i samhället tillfrågades att delta i studien varav tolv deltog. Deltagarna menar på att genom deras infektion riskerar de att uppleva ett dåligt bemötande med oprofessionell vårdpersonal. Hög Skyman m.fl., (2010) Sweden Problem: Patienter som fått MRSA på annan avdelning blev flyttade till isolering på infektionskliniken. Det finns begränsad forskning om patientens upplevelser av att ha fått MRSA och sedan vårdas i isolering. Syfte: Kvalitativ studie där intervjuer användes som datainsamling. Teoretiskt urval där förfrågningar skickades ut via post. Totalt deltog sex patienter i studien. Deltagarna upplevde isolering som kränkande och begränsande. Hög
