KLIMATOLOGI Nr 12, 2015
Underlag till kontrollstation 2015 för
anpassning till ett förändrat klimat
Lotta Andersson, Anna Bohman, Lisa van Well, Anna Jonsson, Gunn Persson och
Johanna Farelius
Andersson L., Bohman A., van Well L., Jonsson A., Persson G. och Farelius J. (2015). Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat. SMHI Klimatologi Nr 12, SMHI, SE-601 76 Norrköping, Sverige.
KLIMATOLOGI Nr 12, 2015
Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till
ett förändrat klimat
Lotta Andersson, Anna Bohman, Lisa van Well, Anna Jonsson, Gunn Persson och
Johanna Farelius
Förord
Klimatförändringarna medför att Sverige blir både varmare och blötare. Risken för
extremväder ökar med tillhörande problem för viktiga samhällsfunktioner. Kommunerna och andra lokala aktörer är de som står för huvuddelen av genomförandet av konkreta åtgärder och praktisk implementering av klimatanpassningsarbetet i Sverige. För att klimatanpassning ska kunna genomföras på lokal och regional nivå krävs dock nationellt stöd.
Regeringen har, mot den bakgrunden, gett Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i uppdrag att följa upp och analysera det arbete med klimatanpassning som skett sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007. Inom uppdraget har bedömningar gjorts av återstående behov av åtgärder, och förslag lämnas på fortsatt arbete med klimatanpassning. Det behövs en nationell färdplan för att de samhällsekonomiska kostnaderna ska hållas så låga som möjligt. Viktiga delar i en sådan färdplan är anpassning av regelverk och att tydliggöra roller och ansvar samt strategier och mål. Det är nödvändigt att snabbt klarlägga hur kostnader fördelas mellan olika aktörer, och hur det säkerställs att resurser finns tillgängliga till prioriterade åtgärder.
Vi vill även framhålla att klimatanpassning inte enbart är en lokal och nationell fråga. Sverige bör som aktiv medlem i EU driva klimatanpassningsfrågan framåt. Speciellt bör Sverige verka för ökad användning av EU-fonder till klimatanpassning. Dessutom bör svensk klimatanpassningspolitik ta hänsyn till att Sverige även påverkas indirekt av klimatförändringar som sker i andra länder.
Vi har identifierat behov av såväl forsknings- som utvecklingsinsatser, som
långtidsövervakning av klimatförändringar och dess effekter. Att tillgängliggöra kunskap, beslutsstöd, prognos- och varningssystem är en av nycklarna till verkningsfullt arbete. Vi konstaterar också att näringslivet och försäkringsbranschen har viktiga roller att spela i klimatanpassningsarbetet när frågor kring risker, investeringsbeslut och nya
affärsmöjligheter kommer att stå i fokus.
Vår förhoppning är att denna rapport kan bidra till ännu bättre förutsättningar för att klimatanpassa Sverige.
Rolf Brennerfelt Generaldirektör
Sammanfattning
När klimatet förändras påverkas människor och deras egendom, företag, kommunal och statlig verksamhet, vilket gör att såväl myndigheter, kommuner, företag som enskilda fastighetsägare måste agera.
Översvämningar, värmeböljor, ras och skred är bara några exempel på vad vi behöver rusta oss för. Vi ska möta klimatförändringar som sker här i Sverige, men vi måste också anpassa oss till vad klimatförändringar i andra länder innebär för Sverige.
Kostnaderna för klimatanpassning kan bli höga, men bedöms av bland andra EU-kommissionen ändå löna sig i förhållande till de skadekostnader som uppstår om inga åtgärder vidtas.
Klimatanpassningsarbetet i Sverige har gått framåt under de senaste åren. Några exempel på myndighetsuppdrag är Nationell höjddatabas, Ras- och skredkarteringen av Göta älvdalen, Dricksvattenutredningen, länsstyrelsernas regionala handlingsplaner för klimatanpassning, samt inrättandet av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts arbete med regeringsuppdraget att utarbeta underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat, visar på stort behov av fortsatta insatser. Denna rapport ger förslag till en färdplan för
klimatanpassningen i Sverige. Slutsatserna handlar framförallt om att arbetet måste bedrivas långsiktigt, att roller och mandat förtydligas samt att en bättre samordning mellan olika aktörer uppnås.
De viktigaste slutsatserna för fortsatt arbete är:
Regelverk behöver anpassas, roller och ansvar samt strategier och mål måste tydliggöras
Prioriterade forsknings- och utvecklingsinsatser, som fyller identifierade kunskapsbehov inklusive långtidsövervakning, behöver finansieras Kunskap, beslutstöd och prognos- och varningssystem behöver göras mer
tillgängliga
Hur kostnader ska fördelas mellan olika aktörer och hur resurser till prioriterade åtgärder ska säkerställas, behöver klarläggas
Uppdraget har inneburit att sammanställa kunskap om nuvarande och framtida risker och konsekvenser för samhället av ett förändrat klimat, till exempel effekter på samhällsviktiga funktioner och människors hälsa. Arbetet har också omfattat en kartläggning över vad som genomförts sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen presenterades år 2007. Utifrån det underlaget har målet varit att beskriva behoven och lämna förslag på åtgärder för anpassning av olika delar av samhället. Hänsyn har tagits till EU:s strategi för klimatanpassning. Arbetet har bedrivits i bred samverkan med myndigheter, kommuner, forskare,
branschorganisationer och andra näringslivsrepresentanter.
Redovisningen av uppdraget omfattar en huvudrapport samt 18 bilagor. Huvudrapportens tredje kapitel är en syntes av rapportens alla förslag, och kan ses som färdplanen för att säkerställa att Sverige klimatanpassas.
Summary
As the climate changes, actors on all levels and in all sectors will be affected. Thus it is imperative that authorities, municipalities, businesses and individual property owners all take action.
Flooding, heat waves, landslides and erosion are only a few examples of the challenges that that society faces and needs to prepare for. Sweden must adapt to the impacts of a changing climate, as well as the indirect effects of climate change impacts in other parts of the world. The costs of adaptation can be high, but the European Commission, among others, has deemed that it still pays to adapt in relation to the costs incurred if no action is taken. Climate adaptation initiatives in Sweden have advanced significantly in recent years.
Notable examples include governmental missions for a national elevation database, landslide risk mapping in the Göta Älv River Valley, the Swedish drinking water investigation, the County Administrative Boards’ regional climate change action plans, and the establishment of the National Knowledge Centre for Climate Adaptation.
The Swedish Meteorological and Hydrological Institute’s mission to survey, analyse and follow-up on climate adaptation work in Sweden has shown that there is still a considerable need for further measures. This report provides proposals for a road map for climate
adaptation in Sweden and concludes that climate adaptation is best conducted in a long-term manner, that roles and responsibilities should be made more transparent, and that better coordination among the many actors involved in climate adaptation is necessary. The most important conclusions for continued work are:
Laws and regulations need to be adapted; roles and responsibilities as well as strategies and goals should be made clearer.
Priority and funding should be given to research and development measures that fill an identified knowledge-gap, including long-term monitoring.
Knowledge and decision support as well as prognoses and warning systems should be more accessible.
There is a need to outline how the costs of adaptation should be distributed among actors and how resources for prioritised measures can be guaranteed.
This mission has compiled knowledge of the current and future risks and consequences for society of a changing climate, such as effects on vital societal functions and human health. The mission has also surveyed the work that has been done since the publication of the final report of the Swedish Commission on Climate and Vulnerability in 2007. From this
background material our goal has been to describe the gaps and challenges and provide suggestions for how adaptation can be approached in various sectors of society. The EU Strategy on Adaptation to Climate Change has been an important point of departure. The work has been performed in cooperation with national and regional authorities,
municipalities, researchers, sectoral organisations and representatives of the private sector This report is comprised of a main report and 18 annexes. Chapter 3 of the main report is a synthesis of all of the proposals made throughout the document and as such can be seen as a road map to ensure that Sweden adapts to a changing climate.
Innehållsförteckning
1
UPPDRAGET ... 1
1.1 Metodik ... 1
1.1 Vilka som har bidragit till rapporten ... 6
2
ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KLIMATANPASSNING ... 7
3
SYNTES AV FÖRSLAG FÖR ATT KLIMATANPASSA SVERIGE ... 10
3.1 Anpassa lagar och regelverk, samt tydliggör roller, ansvar, strategier och mål14 3.2 Säkerställ att prioriterade forsknings- och utvecklingsinsatser genomförs ... 25
3.3 Tillgängliggör kunskap, databaser, beslutsstöd, prognoser och varningar, samt klimatanpassningsteknik ... 28
3.4 Klarläggande av hur finansiering fördelas mellan olika aktörer, samt säkerställande av resurser ... 33
4
ETT KLIMAT OCH EN FRAMTID I FÖRÄNDRING ... 36
4.1 Observerade klimatförändringar och framtidens klimat ... 36
4.2 Att planera för framtiden ... 45
5
FRAMGÅNGSFAKTORER OCH BARRIÄRER FÖR
KLIMATANPASSNING ... 51
6
VAD KAN VI LÄRA FRÅN ANDRA LÄNDER? ... 53
7
STYRNING OCH RAMVERK FÖR KLIMATANPASSNING ... 54
7.1 EU:s klimatanpassningsstrategi ... 55
7.1.1 Användning av EU:s struktur- och investeringsfonder ... 63
7.2 Östersjöstrategin – hantering av gränsöverskridande utmaningar ... 66
7.3 Nationellt arbete med klimatanpassning ... 69
7.4 Regionalt och lokalt arbete med klimatanpassning ... 80
7.4.1 Länsstyrelsernas arbete ... 80
7.4.2 Kommunernas arbete ... 85
7.5 Styrning, ansvarsfördelning och samordning ... 92
7.6 Näringslivets och civilsamhällets roll ... 98
7.6.1 Civilsamhällets och den enskildes roll i klimatanpassningsarbetet ... 98
7.6.2 Ett näringslivsperspektiv på klimatanpassning ... 99
8
SNABBA, LÅNGSAMMA, DIREKTA OCH INDIREKTA EFFEKTER107
8.1 Naturolyckor ... 1088.1.1 Översvämningar ... 111
8.1.2 Ras, skred och erosion ... 121
8.1.3 Skogsbränder ... 126
8.2 Samordning av katastrofriskreducering och klimatanpassning ... 128
8.3 Indirekta effekter av klimatförändringar i omvärlden ... 133
9
KLIMATANPASSNING INOM OLIKA SEKTORER... 144
9.1.1 Integrerad vattenförvaltning ... 146
9.1.2 Dricksvatten ... 150
9.1.3 Dagvatten och spillvatten... 154
9.2 Kommunikationer ... 157
9.3 Tekniska försörjningsystem ... 163
9.4 Bebyggelse, byggnader och kulturarv ... 169
9.4.1 Bebyggelse och byggnader ... 169
9.4.2 Kulturarv... 174
9.5 Areella näringar och besöksnäringen ... 182
9.5.1 Jordbruk ... 182 9.5.2 Skogsbruk ... 190 9.5.3 Renskötsel ... 197 9.5.4 Fiskerinäring ... 202 9.5.5 Besöksnäring ... 206 9.6 Hälsa... 208
9.7 Naturmiljön och miljömålen ... 219
9.7.1 Naturmiljön ... 220
9.7.2 Miljömålen ... 227
10
INFORMATION OM NUVARANDE OCH FRAMTIDA KLIMAT ... 231
10.1 Prognoser och varningar för extremt väder och dess effekter ... 231
10.2 Övervakning av klimatförändringar och dess effekter ... 234
10.3 Utvärdering av framtida klimatförändringar ... 241
11
NATIONELLA DATABASER OCH FJÄRRANALYS ... 243
11.1 Tillgång till öppna geodatabaser ... 244
11.2 Samverkansprojektet svensk geoprocess ... 245
11.3 Nationella databaser med geologisk och hydrogeologisk information ... 246
11.4 Nationella databaser med information om ras, skred och erosion ... 248
11.5 Nationell höjddatabas ... 251
11.6 Nationell kartdatabas för vegetation och marktäcke ... 252
11.7 Historiska flygbilder, ortofoton, samt historiska arkiv och kunskapssamlingar254 11.8 Hydrografisk kartering ... 256
11.9 Geodata i tre dimensioner ... 258
11.10 Information om bottentopografi för svenska kusten ... 260
11.11 Samverkan kring fjärranalys och klimatanpassning ... 261
12
FORSKNINGSVÄRLDENS ROLL ... 264
12.1 Hantering av kunskapsluckor ... 265
12.2 Samverkan mellan forskare, näringsliv, civilsamhället och myndigheter ... 267
12.3 Identifiering av kunskapsluckor och prioriteringar av offentlig finansiering ... 269
13
KUNSKAPSSTÖD TILL SAMHÄLLET ... 270
13.1 Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI ... 271
13.1.1 Klimatanpassningsportalen ... 273
13.2 Kunskapsförsörjning från sektorsmyndigheter ... 273
13.3.1 Kunskapsstöd till länsstyrelser ... 278
13.3.2 Kunskapsstöd till kommuner ... 279
13.3.3 Kunskapsstöd till näringsliv ... 280
13.3.4 Kunskapsstöd till allmänheten ... 280
13.3.5 Utbildning om klimatanpassning ... 281
13.4 Tematiska kompetenscentra för klimatanpassning ... 283
13.4.1 Kompetenscentrum för kulturmiljö i förändrat klimat ... 283
13.4.2 Kompetenscentrum för hälsa i ett förändrat klimat ... 283
13.4.3 Kompetenscentrum för säker dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat ... 284
13.4.4 Kompetenscentrum för jordbrukets vattenhushållning i ett förändrat klimat ... 287
13.4.5 Kompetenscentrum för hållbart markbyggande i ett förändrat klimat ... 288
14
KONSEKVENSBEDÖMNING ... 289
14.1 Varför står mänskligheten inför ett så stort gemensamt problem som klimatförändring? ... 289
14.1.1 Utmaningar med dagens incitamentsstrukturer ... 290
14.1.2 Utmaningar att hantera i konsekvensanalyserna ... 290
14.2 Konsekvenser av huvudförslagen ... 291
14.2.1 Anpassning av regelverk, samt tydliggörande av roller och ansvar, strategier och mål291 14.2.2 Genomförande av prioriterade forsknings- och utvecklingsinsatser som fyller identifierade kunskapsbehov inklusive långtidsövervakning ... 293
14.2.3 Tillgängliggöra kunskap, databaser, beslutsstöd samt prognos- varningssystem och klimatanpassningsteknik ... 293
14.2.4 Klarläggande av hur finansiering fördelas mellan olika aktörer, samt säkerställande av resurser ... 294
1
1 Uppdraget
Regeringen har gett Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i uppdrag att i samarbete med berörda myndigheter följa upp och analysera det arbete med klimatanpassning som skett sedan Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande Översvämningshot – Risker och åt-gärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern (SOU 2006:94) och slutbetänkande Sverige inför klimatförändringarna (SOU 2007:60). Uppdraget har även i relevanta delar genomförts i samar-bete med Dricksvattenutredningen (L2013:02). En bedömning har gjorts av återstående behov av åtgärder med förslag på fortsatt arbete med klimatanpassning.
Uppdraget har inneburit att ge ett aktuellt underlag för att kunna bedöma framstegen i arbetet med att klimatanpassa Sverige. Denna rapport med dess bilagor syftar till att kunna användas dels för att säkerställa att arbetet, med anpassning i de olika sektorerna och regionerna, fortskri-der på ett ändamålsenligt sätt, dels att ge ett stöd i arbetet med att prioritera de mest angelägna insatserna. Underlaget belyser även hur tvärsektoriellt arbete kan utvecklas.
Uppdraget har fokuserat på konsekvenserna för samhället av ett förändrat klimat. Hänsyn har tagits till vad som sägs i kommissionens meddelande En EU-strategi för anpassning till
klimat-förändring (KOM (2013) 216) och till resultat som framkommit i regeringens uppdrag att
utar-beta underlag om forskning och kunskap om klimatförändringar (M2013/3203/KI) samt till Miljömålsberedningens (M2010:04) uppdrag om en långsiktigt hållbar markanvändning. I uppdraget har ingått att:
1. Göra en uppdaterad sammanställning av kunskapen om nuvarande och framtida risker och konsekvenser för samhället av ett förändrat klimat på lokal, regional och nationell nivå, med utgångspunkt från bland annat analys av slutsatserna i utredningen Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheteter (SOU 2007:60) och utifrån aktuellt kunskapsbaserat underlag.
2. Kartlägga och analysera åtgärder som har genomförts sedan Klimat- och
sårbarhetsutredningen presenterades eller som man planerar att genomföra i Sverige för att anpassa samhället till successiva klimatförändringar och extrema väderhändelser. 3. Utifrån analysen av kunskapsläget kring klimatförändringarna och dess effekter, samt
kartläggningen av genomförda åtgärder, beskriva behovet och lämna förslag på ytterli-gare åtgärder för anpassning av olika delar av samhället.
1.1 Metodik
Arbete som gjorts vid genomförandet av uppdragets tre steg (figur 1) redovisas i detta kapitel.
Figur 1. Uppdragets tre steg.
1. Ny kunskap eller identifierad brist på kunskap som påverkar/bör
påverka
klimatanpassningsarbetet?
2. Vad är
genomfört/planeras och vad har det lett till – nationellt,
regionalt, lokalt ? Identifierade hinder?
3. Förslag
på
prioriterade
åtgärder
2
Uppdaterad sammanställning av kunskapsläget
Uppdateringen av kunskapsläget genomfördes i samarbete med berörda sektorsmyndigheter samt länsstyrelser, kommuner och representanter från forskarsamhället.
Analyserna har gjorts med utgångspunkt från vilken ny kunskap som har tillgängliggjorts sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60).
Följande frågor besvarades av berörda sektorsmyndigheter innan de deltog i en workshop: Vil-ken ny kunskap har tillkommit sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen? Har ni underlag som sammanfattar kunskapsläget inom ert område? Vilken dokumentation finns? Var finns doku-mentationen? Finns det pågående arbeten? Vilken kunskap saknas? Vilka experter/ forskargrup-per som vi bör kontakta?
Svaren sammanställdes, samt diskuterdes vid en workshop, som arrangerades vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut den 4 april 2014. Inbjudan till forskare för deltagande i workshopen skedde i linje med de rekommendationer som vi fick från sektorsmyndigheterna. Workshopen hade 61 deltagare från Boverket, Folkhälsomyndigheten, Havs- och
vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Karlstads universitet, kommuner, Lantmäteriet, Linköpings universitet, Lunds universitet, länsstyrelser, Mistra-SWECIA, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Regeringskansliet, Sametinget, Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, SEI (Stockholm Environment Institute), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Statens geotekniska institut, Statens veterinärmedicinska anstalt, Svenska kraftnät, Svenskt Vatten, Sveriges geologiska undersökning, Trafikanalys, Trafikverket, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Umeå universitet och Uppsala universitet.
Baserat på dialoger vid workshopen uppdaterades den preliminära kunskapssammanställningen och deltagarna fick sedan tillbaka de uppdaterade texterna, med möjlighet att kommentera och komplettera. Kunskapssammanställningen redovisas i bilaga 1: Risker, konsekvenser och sår-barhet för samhället av förändrat klimat – en kunskapsöversikt1. Sektorsmyndigheterna fick även möjlighet att redovisa sina svar, med avseende på kunskapssammanställning som bilaga till redovisningen av uppdraget. Sådana bilagor finns från Folkhälsomyndigheten2, Havs- och vattenmyndigheten3, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap4, Skogsstyrelsen5 , Statens geotekniska institut6 och Statens veterinärmedicinska anstalt7.
Kunskapssammanställningen (bilaga 1) innehåller en bilaga med en sammanställning och länkar till länsstyrelsernas rapporter kring risker och konsekvenser av ett förändrat klimat, samt verk-tyg och åtgärder. Sedan sammanställningen gjorts har även samtliga länsstyrelsers
handlingsplaner publicerats. Såväl länsstyrelsernas handlingsplaner för klimat som
sammanställningen av länsstyrelsernas rapporter har varit till stor användning, speciellt för kapitel 8.1 (naturolyckor), samt kapitel 9 (klimatanpassning inom olika sektorer).
1
Bilaga 1: Risker, konsekvenser och sårbarhet för samhället av förändrat klimat – en kunskapsöversikt1. SMHI Klimatologi Nr 10. SMHI, SE-601 76 Norrköping, Sverige.
2 Bilaga 8: Folkhälsomyndigheten: Sammanställning kring hälsoeffekter och genomgång av åtgärder till
SMHI:s regeringsuppdrag.
3
Bilaga 9: Havs- och vattenmyndigheten: Uppdatering av kunskapsläget sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen Hav, vatten och fisk.
4 Bilaga 11. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB): Underlag till SMHI om
kunskapsläget för nuvarande och framtida risker och konsekvenser för samhället av ett förändrat klimat.
5
Bilaga 13: Skogsstyrelsen: Exempel på ny kunskap och analys om klimatförändringars effekter på skogen som tillkommit sedan Klimat- och sårbetsutredningen genomfördes 2006-2007. PM
6 Bilaga 14. Statens geotekniska institut (SGI): PM till Kontrollstation 2015 för anpassning till ett
förändrat klimat.
7
3 Dessutom har ett antal separata kunskapsöversikter med specifika inriktningar genomförts. En av översikterna (bilaga 3) består av en internationell utblick över klimatanpassningsarbete i andra länder med liknande samhällsstyrning som Sverige (Danmark, Canada, Tyskland) med syfte att klarlägga vad vi kan lära från andra länder8. Det redovisas även kort i kapitel 6. En bedömning vid genomförandet av uppdraget är att klimatförändringarnas indirekta effekter och deras betydelse för Sverige bör uppmärksammas som en viktig komponent vid klimatanpass-ning, eftersom dessa indirekta effekter på sikt kan få stor genomslagskraft i Sverige. Det redo-visas i bilaga 49 och sammanfattas i kapitel 8.3. Vid diskussion under uppdragets genomförande poängterades såväl från sektorsmyndigheter, näringsliv som av forskare att en kunskapsöversikt inte kan begränsas till naturvetenskapliga och tekniska aspekter. Dessutom krävs att forskning och kunskap med avseende på styrning och planering av klimatanpassning används som un-derlag för fortsatt arbete med klimatanpassning. En kunskapsöversikt relaterad till det ges i bilaga 610. Denna kunskapsöversikt har tagits hänsyn till vid formuleringen av kaptitel 7, där styrning och ramverk för klimatanpassning redovisas för såväl EU-nivå, Östersjöregionen, nationell- regional- och lokal nivå.
Kartläggning och analyser av åtgärder som har genomförts
Arbetet med kartläggning av analyser av åtgärder som har genomförts sedan Klimat- och sårbar-hetsutredningen har, efter samråd med regeringskansliet, fokuserat på en uppföljning av kapitel 9 (Anpassning till ett förändrat klimat) i regeringens proposition En sammanhållen klimat- och
energipolitik - Klimat (2008/09:162). Detta kapitel är det som refereras till, bland annat av EU
som Sveriges klimatanpassningsstrategi.
Detta arbete inleddes med en genomgång av kapitel 9 i Klimatpropositionen med syfte att sam-manställa de förslag som gavs. Eftersom de olika texterna i kapitlet har skrivits i delvis olika format, kunde det i några fall vara svårt att definiera vad som var ett förslag, respektive en re-kommendation. I vissa fall var det tydligt vilka myndigheter som föreslogs få ett uppdrag, i andra fall inte. Sammanfattningsvis definierades 58 förslag. Dessa förslag skickades till de myndigheter som de var riktade till. I de fall det var oklart, gjorde vi en egen bedömning av detta. Följande frågor ställdes i samband med utskicket: Har förslaget genomförts? Vilka andra viktiga klimatanpassningsåtgärder har er myndighet bidragit till sedan 2007? Dessutom frågades om åtgärdena haft några sektorsöverskridande komponenter, samt vad åtgärderna hade fått för effekt. Dessutom frågades om behovet av ytterligare åtgärder.
Frågorna kring viktiga klimatanpassningsåtgärder sedan 2007, samt behov av ytterligare åt-gärder skickades även till Sveriges Kommuner och Landsting, samt till branschorganisationerna Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv och Svenskt Vatten.
Svaren sammanställdes och diskuterades vid en workshop som hölls lunch till lunch vid Sve-riges meteorologiska och hydrologiska institut den 3-4 september 2014. Workshopen hade 56 deltagare från Boverket, Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruks-verket, Karlstads universitet, kommuner, Lantmäteriet, Linköpings universitet, Livsmedels-verket, länsstyrelser, NaturvårdsLivsmedels-verket, Mistra-SWECIA, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Post- och telestyrelsen, Regeringskansliet, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Statens geotekniska institut, Statens veterinärmedicinska anstalt, Stockholm Environment Institute, Structor Miljöbyrå AB, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv, Svenskt Vatten, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Trafikanalys, Trafikverket och Totalförsvarets forskningsinstitut.
8 Bilaga 3: Internationell utblick över klimatanpassningsarbete med fokus på kommunalnivå. Vulturius G.
och Olsson O., SEI.
9 Bilaga 4: Klimatförändringarnas indirekta effekter och deras betydelse för Sverige: Underlag till
SMHI:s uppdrag inför Kontrollstation 2015. Mobjörk M. och Johansson B., FOI.
10 Bilaga 6: Svensk forskning om klimatanpassning inom styrning och planering. CSPR Briefing No 12,
4
Sveriges Kommuner och Landsting kunde tyvärr inte delta i workshopen. Därför hölls ett separat möte direkt efter workshopen, med fokus på såväl arbetet som sker i kommuner och landsting, som på behovet av ytterligare åtgärder.
Baserat på dialoger vid workshopen uppdaterades den preliminära kartläggningen och analysen av vad som genomförts sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen. Sammanställningen redovisas i bilaga 211, samt har inkluderats i huvudrapporten, med fokus på kapitel 8.1 om naturolyckor, samt kapitel 9 om klimatanpassning i olika sektorer.
Identifikation av behov och förslag på ytterligare åtgärder
Vid workshopen den 3-4 september 2014 initierads även dialogen med sektorsmyndigheter, länsstyrelser, kommuner, branschorganisationer och forskare kring behov av och förslag på ytterligare åtgärder för att säkerställa att Sverige kan anpassas till ett förändrat klimat.
I samband med workshopen presenterade Stockholm Environment Institute sitt bidrag till utred-ningen runt vad vi kan lära från klimatanpassningsarbete i andra länder (bilaga 3). Dessutom presenterades erfarenheter från länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare med avseende på möjligheter och barriärer för klimatanpassning i Sverige.
Gemensamma diskussioner och gruppdiskussioner hölls kring frågorna: Har rätt åtgärder priori-terats? Är de vetenskapligt underbyggda och transparenta? Bygger de på sektorsintegrering och samverkan? Hänsyn till lokala/regionala förhållanden? Synergier med hänsyn till extrema väderhändelser i dagens klimat? Robusta så att de kan ”uppdateras” när ny kunskap finns? Identifikation av barriärer - kopplat till, bland annat, samförstånd om vad klimatanpassning är, finansiering och tid, politisk vilja och engagemang, luckor i kunskapsunderlag, brister i kommunikation mellan forskning och tillämpning, lagstiftning. Vad finns för möjligheter och hinder för vertikal och horisontell samordning, samt för sektorsöverskridande samarbete och samproduktion – hur kan möjligheterna utnyttjas och hindren övervinnas? Delar av det som kom fram i dessa diskussioner sammanfattas i kapitel 5.
En genomgång gjordes av den resultattavla för klimatanpassning som EU kommer att anta. I samband med det gjordes en gruppövning med syfte att utvärdera hur väl Sverige uppfyller denna resultattavla idag, samt vilka ytterligare åtgärder som krävs för att den ska uppfyllas på ett sätt som är ändamålsenligt för Sverige. Det redovisas i kapitel 7.1. Flera av de förslag som kom fram har dessutom arbetats in i olika delar av denna rapport.
Baserat på en uppföljning av svaren på frågan om identifierade ytterligare behov som skickades till sektorsmyndigheter, regionala myndigheter, kommuner, branschorganisationer samt forskare innan workshopen (se stycket ovan), samt på det som kom fram under workshopen initierades arbetet med att identifiera behov och förslag på ytterligare åtgärder. Några myndigheters inspel kring såväl deras arbete med klimatanpassning som definierade behov av åtgärder finns med som bilagor till denna rapport12.
Ett mycket viktigt underlag till prioritering av ytterligare åtgärder är länsstyrelsernas handlingsplaner för klimatanpassning, något som samtliga länsstyrelser haft som regeringsuppdrag att ta fram. Dessa presenterades i juni 2014. Med utgångspunkt från regeringsuppdraget om regionala handlingsplaner har länsstyrelserna prioriterat och gjort inriktningar i sina handlingsplaner som avspeglar länens i många fall unika förutsättningar och regionala utmaningar. Vissa åtgärder är därmed mer prioriterade i vissa delar av landet, andra åtgärder i andra delar. Cirka hälften av länsstyrelserna har inkluderat förslag på åtgärder på
11 Bilaga 2. Uppföljning av kapitel 9 i Anpassning till ett förändrat klimat i regeringens proposition
2008/09:162. SMHI, SE-601 76 Norrköping, Sverige.
12
Bilaga 10. Livsmedelsverket: Samordningsansvar och arbete för en minskad klimatpåverkan. Bilaga 12. Riksantikvarieämbetet: Bilaga till slutrapport i SMHI:s regeringsuppdrag att utarbeta underlag till
kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat, Bilaga 16. Sveriges geologiska undersökning (SGU): PM angående SGUs arbete med klimatanpassning. Bilaga 17. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Fortlöpande miljöanalys vid SLU. Promemoria
5 nationell nivå. Det innebär inte att övriga länsstyrelser inte har önskemål om nationella åtgärder för att underlätta länsstyrelsernas arbete, utan snarare att de har avgränsat uppdraget med handlingsplanen till att enbart inkludera regional och lokal nivå. Som en del av vårt uppdrag har vi gjort en sammanställning av de åtgärdsförslag länsstyrelserna redovisar i sina regionala handlingsplaner för klimatanpassning13. I denna åtgärdskatalog finns sektorsvis såväl som sektorsövergripande förslag från länsstyrelserna redovisade. I sammanställningen listas åtgärdsförslagen och förslag till ansvarig aktör för genomförande eller initiering av åtgärden. Förslagen, såväl som utpekade ansvariga, är i flera fall en syntes av flera liknande förslag från ett antal länsstyrelser. För att få en exakt formulering av förslag från respektive län måste läsaren utgå från originaltexterna i de 21 handlingsplanerna. Innehållet i dokumentet har stämts av och godkänts av länsstyrelserna.
Vid detta arbete togs även hänsyn till kommissionens meddelande En EU-strategi för
anpassning till klimatförändring (KOM (2013) 216), samt resultat som framkommit i
regeringens uppdrag att utarbeta underlag om forskning och kunskap om
klimatförändringar(M2013/3203/KI) och Miljömålsberedningens (M2010:04) uppdrag om en långsiktigt hållbar markanvändning.
Dessutom har inspel gjorts från bland annat en workshop kring prioritering av åtgärder i samband med plattformen för naturolyckors planeringsdagar i Sandö 20-22 maj 2014, diskussioner i samband med presentation av uppdraget vid Göteborgs stads seminarium i Almedalen 2 juni 2014, Nordisk klimatanpassningskonferens i Köpenhamn 25-27 augusti 2014, samt vid en workshop vid Klimatanpassning Sverige 24 september 2014. Östersjöperspektivet har inkluderats genom presentation och diskussion av uppdraget under två av de
rundabordssamtal som anordnats av Council of the Baltic Sea States med representanter från medlemsländerna. Syftet med rundabordssamtalen är att verka som en plattform för diskusson och kunskapsutbyte, samt verka för förbättrat samarbete runt klimatanpassning mellan olika aktörer i regionen. Det första mötet hölls i Warszawa den 29 april 2014, det andra i Tallinn den 12 november 2014.
Initialt fanns planer på att även anordna ännu en större workshop med fokus på åtgärder. Vi beslutade dock att det var mer tidsoptimalt att istället erbjuda de som ville stämma av förslag med oss till ett mer informellt möte. Det hölls på Riksantikvarieämbetet den 6 november 2014, med deltagande från Lantmäteriet, Riksantikvarieämbetet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Statens geotekniska institut, samt Sveriges geologiska undersökning. Preliminära texter med förslag har stämts av med relevanta nationella myndigheter, länsstyrelserna och branschorganisationer. Ett särskilt möte har anordnats med Sveriges Kommuner och Landsting.
Under arbetets gång framförde många att det är viktigt att även näringslivet inkluderas i arbetet med klimatanpassning av Sverige. Därför ordnades fyra näringslivsdialoger med följande fokus: 1) Företag där produktionen i Sverige påverkas (tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund); 2) Företag där produktionskedjan i andra delar av världen påverkas (tillsammans med Svenskt Näringsliv); 3) Företag som har risk som affärsidé (tillsammans med Svensk Försäkring), samt 4) Företag som har klimatanpassning som affärsidé (tillsammans md Tillväxtverket och ASSET – Föreningen svensk miljöteknik). Resultaten från dessa dialoger presenteras i bilaga 5, samt sammanfattas i kapitel 7.6.2. Slutsatser från dessa dialoger har även inkluderats i de förslag till prioriterade åtgärder som ges i huvudrapporten.
I följande kapitel finns förutom löpande text några sammanfattande rutor. Formuleringar som direkt är kopplade till förslag är markerade med svart kursiv text.
13 Bilaga 7. Identifierade behov av åtgärder för klimatanpassning en syntes av förslag i länsstyrelsernas
6
1.1 Vilka som har bidragit till rapporten
Denna rapportering är ett regeringsuppdrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och har gjorts i bred samverkan och i samråd med andra myndigheter, kommuner, branschorganisationer och forskare.
Rapporten har författats av Lotta Andersson, Gunn Persson (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) samt Anna Bohman och Anna Jonsson (Linköpings universitet) och Lisa van Well (Statens geotekniska institut). Konsekvensanalysen (kapitel 14) har genomförts av Enheten för samhällsekonomiska analyser vid Naturvårdsverket, under ledning av Johanna Farelius.
Uppdraget har genomförts i samverkan och samråd med:
Argomento GIS, Boverket, COWI, Council of the Baltic Sea States (CBSS), Dina, Dricksvattenutredningen, Eksjö kommun, Energimyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Folksam, Formas, Föreningen Svensk Miljöteknik (ASSETT), Försvarets forskningsinstitut (FOI), GIS och IT AB, GISPROCESS AB, Göteborgs stad, Havs- och vattenmyndigheten, Hushållningssällskapet, If, Jordbruksverket, Karlstads universitet, Konjunkturinstitutet, Lantbrukarnas Riksförbund, Lantmäteriet, Livsmedelsindustrierna, Livsmedelsverket, Ljungby kommun, Länsförsäkringar, Länsstyrelserna, Mistra-SWECIA, Moderna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, NOAQ Flood protection AB, Post och telestyrelsen, Regeringskansliet, Riksantikvarieämbetet, Rymdstyrelsen, Sametinget, Sirius, Sjöfartsverket, Skanska Sverige AB, Skogsindustrierna, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens geotekniska institut, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statistiska centralbyrån, Stockholm Environment Institute, Svebio, Swedavia, Sweco, Svenska kraftnät, Svenska Miljöinstitutet (IVL), Svensk Energi, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv, Svensk Turism AB, Svenskt Vatten, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges Kommuner och Landsting, Sydvatten, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), Tillväxtverket, Totalförsvarets forskningsinstitut, Trafikanalys, Trafikverket, Tyréns, Trygg Hansa, Umeå universitet, Uppsala universitet, Vetenskapsrådet, Wavin, WSP Sverige AB, Zurich, 4C Strategies.
Gregor Vultarius och Olle Olsson (Stockholm Environment Institute) har författat bilaga 3 med internationell utblick över klimatanpassningsarbete med fokus på kommunalnivå.
Malin Mobjörk och Bengt Johansson (Totalförsvarets forskningsinstitut – FOI) har författat bilaga 4 om klimatförändringarnas indirekta effekter och deras betydelse för Sverige. Anna Jonsson (Catalysator 67) och Cecilia Wyser (Pussel klimatkonsult) ansvarade för näringslivsdialogerna och för dess rapportering i bilaga 5.
Mattias Hjerpe, Erik Glaas, Sofie Storbjörk, Anna Jonsson (Linköpings universitet), samt Ebba Brink och Christine Wamsler (Lunds universitet) har författat bilagan om svensk forskning om klimatanpassning inom styrning och planering (bilaga 6). Ebba Brink och Christine Wamsler har även aktivt bidragit till och kommenterat flera kapitel i huvudrapporten.
Under sommaren 2014 var Max van Meeningen projektanställd vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för att gå igenom samtliga länsstyrelsers handlingsplaner för klimatanpassning. Syntesen från detta arbete (bilaga 7) bygger på denna sammanställning. Samtliga involverade myndigheter har erbjudits möjlighet att bidra med bilagor till denna rapportering. Bilagor finns från Folkhälsomyndigheten (bilaga 8), Havs- och vattenmyndigheten (bilaga 9), Livsmedelsverket (bilaga 10), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (bilaga 11), Riksantikvarieämbetet (bilaga 12), Skogsstyrelsen (bilaga 13), Statens geotekniska institut (bilaga 14), Statens veterinärmedicinska anstalt (bilaga 15), Sveriges geologiska undersökning (bilaga 16), samt Sveriges lantbruksuniversitet (bilaga 17).
Flera forskare varit behjälpliga under processens gång genom att bidra till huvudrapporten och Kunskapssamanställningen i bilaga1. Tack till Tor Broström (Uppsala universitet) Bertil Forsberg (Umeå universitet), Hans Hansson (Lunds universitet), Bertil Johansson
7 universitet), Kaisa Raitio (Sveriges lantbruksuniversitet) och Julie Wilk (Linköpings
universitet).
Slutligen har många kollegor på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut varit behjälpliga på olika sätt. Vi vill speciellt tacka Sten Bergström och Alexandra Ohlsson som bidragit till kunskapssammanställningen (bilaga 1).
Stort Tack för allas medverkan till att göra denna rapportering möjlig!
2 Att skapa förutsättningar för klimatanpassning
“What we need is enough mitigation to avoid unmanageable climate change and enough adaptation to manage unavoidable climate change.”
“We´re doing some mitigation, we´re doing some adaptation, we´re doing some suffering… What´s up for grabs – what´s at stake – is the future mix of mitigation and adaptation and suffering. And minimizing the amount of suffering in that mix, which is certainly what we want to do, can only be achieved by doing a lot of mitigation and a lot of adaptation.”
2010 Kavli Prize Science Forum Keynote Address John P. Holdren, US Presidential Science Advisor
Världen hotas av flera stressfaktorer varav klimatförändring är en. Andra exempel är
demografiska förändringar, säkerhetspolitiska omvälvningar och förändringar i markanvändning och miljö. Dagens och framtidens ledarskap står således inför stora samhällsförändringar, där klimatförändringarna är en komponent av flera som påverkar samhällets sårbarhet.
Effekterna av klimatförändringarna är således en kombination av hur stora klimatförändringarna blir och hur sårbart vårt samhälle är.
För att möta såväl klimatförändringar som andra förändringar krävs en anpassning av samhället. Möjligheterna för att stärka samhällets anpassning till klimatförändringar är nära förknippade med hur världen klarar av att begränsa klimatutsläppen. Nivån på klimatförändringarna är en avgörande fråga, såväl som tidsperspektivet för förändringarna, eftersom ett långsammare förlopp ger större förutsättningar till anpassning. Klimatanpassning och utsläppsbegränsande åtgärder är således sammankopplade.
Som uttryckt i citatet ovan finns det dock inte längre möjlighet att eliminera behovet av klimatanpassning genom att helt fokusera klimatarbetet på utsläppsminskningar. Därför krävs nu en ökad förståelse av behovet av klimatanpassning. Vi vill dock markera att anpassning till variationer och förändringar av klimatförhållanden är något som mänskligheten alltid har hanterat, men att det under de närmaste årtiondena kommer att konsumera mer tid och resurser än tidigare i historien.
För att möta klimatförändringar krävs att strukturer som försvårar anpassning låses upp, samt att det skapas incitament för att genomföra klimatanpassning. Det kräver långsiktiga men ändå flexibla spelregler, samt att samarbete mellan olika aktörer underlättas.
Klimatförändringar behöver dock inte enbart innebära problem. Vi vill i denna rapporering även lyfta fram de möjligheter som ett förändrat klimat kan innebära, för bland annat besöksnäringen, jordbruket och skogsbruket, genom att ett förändrat klimat på längre sikt kan leda till ökad lönsamhet. Dessa möjligheter består av en kombination av att förändringar i Sverige delvis gynnar dessa näringar, samtidigt som förhållanden i andra delen av världen försämras. Möjligheterna kommer dock inte av sig själva, även tillvaratagande av möjligheter kräver anpassning. En annan potential för Sverige ligger i de möjligheter för företag med lösningar på samhällsutmaningar kopplat till klimatanpassning, t ex kopplat till översvämningsskydd och skydd av infrastruktur med mera, samt för företag som erbjuder konsulttjänster kopplade till informationsförsörjning och annat stöd för klimatanpassning, såväl i Sverige som
8
Den nya STERN-rapporten (2.0)14 konstaterar att osäkerheter inte bör vara ett skäl till passivitet, eftersom negativa effekterna av klimatförändringar innebär stora samhällskostnader över hela spannet med osäkerheter. Ett rationellt tillvägagångsätt är därför att genomföra åtgärder idag, för att på så sätt försäkra sig mot verkliga, om än svårkvantifierbara framtida risker. Rapporten lyfter fram att anpassningsåtgärder är kontextspecifika, men att de i allmänhet innebär krav på kompletterande åtgärder vid beslut på alla nivåer, från individer till regeringar.
Ökade investeringar kommer således att behövas inom ett stort spektrum av områden med syfte att bland annat säkra en mer motståndskraftig infrastruktur och vattenförsörjning; starkare kustskydd och översvämningsskydd; samt införande av nya tekniker inom jordbruk, skogsbruk, fiske och andra sektorer, såväl som förbättrade meteorologiska prognoser och varningssystem för extremt väder, samt insatser kopplade till ökad social trygghet, hälso- och sjukvård.
De faktiska behoven av konkreta åtgärder för klimatanpassning har ett lokalt fokus då effekterna av klimatförändringen är olika på olika platser men också beroende på att olika samhällens sårbarhet för klimatförändringar skiljer sig åt mellan såväl som inom olika länder. Åtgärder för att förbättra anpassningsarbetet tas upp i IPPC:s rapportering AR515. Till exempel nämns nationell samordning av lokala myndigheters anpassningsarbete samt vikten att få med den privata sektorn i anpassningsarbetet. Som ett första steg i anpassningsarbetet poängteras betydelsen av att reducera sårbarheten och exponeringen för nuvarande klimatvariationer. För att kunna göra ett bra anpassningsarbete krävs ett beslutsstöd som är anpassat till sammanhanget och målgruppen. En bättre beredskap och kunskap om vad klimatförändringen kan medföra kan bidra till bättre planering som minskar risken för oönskade överraskningar. Hinder för
anpassningsarbetet som tas upp är begränsade ekonomiska och mänskliga resurser men också brist på verktyg för uppföljning och övervakning av åtgärderna. Andra hinder kan vara otillräckliga observationer, att forskning saknas eller att förväntningarna på resultaten är orealistiska. Det finns också en risk att felaktiga anpassningsåtgärder sätts in. Exempel kan vara att man lägger för stor vikt vid kortsiktiga effekter istället för att finna långsiktiga men flexibla (adaptiva) lösningar. En konsekvens kan bli att insatta åtgärder skapar behov av ytterligare skyddsåtgärder i framtiden.
Det faktum att behoven av klimatanpassningsåtgärder ser mycket olika ut i olika delar av Sverige gör att det kan vara kontraproduktivt att lyfta upp en eller ett par identifierade regionala problem som i nationellt perspektiv viktigare än andra. Det riskerar att skymma andra regioners behov. Genom att satsa tillgängliga resurser på några få ”säkra kort” riskera man dessutom att missa problem som ännu inte har uppmärksammats. Exempel på regional sårbarhet för klimatförändringar visas i figur 2.
I pressmeddelandet från klimat- och miljöminister Åsa Romson den 24 november 201416 fördes det fram att Göteborg är en av de svenska städer som har störst utmaningar vad gäller
klimatanpassning. Översvämningar är redan vanliga och kommer att bli ett större problem i framtiden med ökad nederbörd och på sikt stigande havsvattennivåer. Till det kommer ökad risk för skred i bland annat Göta älvdalen. Regeringen har målsättningen att intensifiera arbetet med att anpassa Göteborg och övriga Sverige till ett förändrat klimat och lyfter fram att pengar som satsas på skyddande åtgärder idag snabbt sparas in i skadekostnader. Klimat- och miljöministern lyfte även fram att klimatanpassning är en global samhällsutmaning som kräver nya tekniska lösningar, där svenska företag har god potential att leda utvecklingen, vilket öppnar upp för nya jobb och marknader. Dessutom lyfte ministern fram att otydlighet om vem som har ansvar för genomförande och finansiering av klimatanpassningsåtgärder gör att åtgärder inte vidtas och att det därför finns ett behov av att förtydliga hur ansvarsfördelningen ser ut, både inom den offentliga sektorn men även mellan offentlig och privat sektor.
I samband med kontrollstation 2015, till vilket denna rapport är ett underlag, avser regeringen presentera hur klimatanpassningsarbetet i Sverige långsiktigt bör utvecklas.
14 http://newclimateeconomy.report/ 15 http://www.ipcc.ch/report/ar5/wg2/ 16
9 HALLANDS LÄN: Risk
för dammbrott i fem av länets sex kommuner. Risk för att saltvatten
tränger in i grundvattnet. SKÅNE LÄN: Stigande
havsnivåer hotar 23 000 bostadshus. Risk för erosion. Dricksvattenkvaliten hotad. BLEKINGE LÄN:
10 000 hushåll med vatten från egen brunn kan få problem med dricks-vattenkvalitet. Avlopps-reningsverk vid kusten hotas av stigande havsnivåer och översvämningar.
KALMAR LÄN: 500
byggnader hotas om havsnivåerna stiger. Risk för brist på dricksvatten under sommartid.
GOTLANDS LÄN:
Sårbar elförsörjning. Hög risk för föroreningar och salt i dricksvattnet. Ökad kusterosion får konsekvenser för infrastruktur och bebyggelse. KRONOBERGS LÄN: Den kommunala omsorgen är dåligt anpassad för värmebölja. Risk för förorenat dricksvatten.
Figur 2. Exempel på sårbarhet för klimatförändring i olika län baserat på
länsstyrelsernas handlingsplaner för klimatanpassning. Exemplen är en bearbetning av en sammanställning från Dagens Samhälle 2015:1.
JÖNKÖPINGS LÄN:
Risk för kemisk
förorening av dricksvatten vid översvämningar och skyfall. Sårbart
järnvägsnät.
VÄSTRA
GÖTALANDS LÄN:
Skredrisk i Göta älvdalen. Översvämningsrisk vid Vänern.
ÖREBRO LÄN: För små
dagvattensystem klarar inte skyfall. Många kommuner saknar reservvattentäkter. Avsaknad av tjäle leder till ökade stormskador i skogen.
VÄRMLANDS LÄN:
Översvämningsrisker vid Vänern. Stormfällningar och översvämningar kan påverka vägnätet.
VÄSTMANDLANDS LÄN: Ökad risk för
skadeinsekter i skogs- och lantbruk. Otillräcklig markavvattning.
ÖSTERGÖTLANDS LÄN: Farliga ämnen från
förorenade områden kan spridas vid skyfall. Användning av ytvatten ger sårbar dricksvatten-försörjning. För små Va -system kan sprida föroreningar.
DALARNAS LÄN:
Kylanläggningar saknas inom sjuk- och äldrevård. Ökad spridning av bakterier och virus vid varmare klimat. JÄMTLANDS LÄN: Stora utmaningar för renskötsel. Ändrade förutsättningar för tjäle påverkar vägarnas tillstånd. SÖDERMANLANDS LÄN: Problem vid höjda
havsnivåer och vatten-nivåer i Mälaren STOCKHOLMS LÄN: Otillräcklig dagvatten-hantering. Risk för översvämning. Dricks-vattenkvaliten hotad. UPPSALA LÄN: Gamla system för dagvatten-hantering är otillräckliga GÄVLEBORGS LÄN:
Bara två av tio kommuner har påbörjat arbete med hälsofrågor och
smittspridning. Ingen av länets kommuner har någon strategi för skred- och översvämningsrisk i befintlig bebyggelse. NORRBOTTENS LÄN: Dricksvattenkvaliteten hotad. Risk för försämrade vägar. VÄSTERNORRLANDS LÄN: Risk för ras och
skred i älvdalarna. Otillräckliga
dagvattensystem. Risk för översvämningar vid järnvägar och vägar, bl.a. E4.
VÄSTERBOTENS LÄN: Risk för ras och
skred i bebyggda områden, exempelvis Umeå och Vindeln. Sårbart ytvattenverk i Skellefteå.
10
3 Syntes av förslag för att klimatanpassa Sverige
Detta kapitel är en syntes av de förslag på fortsatt arbete med klimatanpassning som diskuteras i följande delkapitel. Denna syntes är vårt förslag på en färdplan för att säkerställa att Sverige klimatanpassas.
Syntesen kompletteras i övriga kapitel med specifika förslag som rör såväl styrning och ramverk (kapitel 7), beredskap för att möta direkta, indirekta och kumulativa effekter av
klimatförändringar (kapitel 8), behov av klimatanpassning inom olika sektorer, med fokus på insatser på nationell nivå (kapitel 9), behov av information om nuvarande och framtida klimat (kapitel 10), behov av nationella databaser och fjärranalys som stöd för klimatanpassning (kapitel 11), forskningsvärldens roll i klimatanpassningsarbetet (kapitel 12) samt kunskapsstöd till olika delar av samhället (kapitel 13). En konsekvensanalys av förslagen i detta kapitel ges i kapitel 14, samt i bilaga 18.
Som bakgrund ger vi i kapitel 4 en översikt av kunskapsläget avseende observerade
klimatförändringar och framtidens klimat, samt en diskussion kring planering under osäkerhet. Vi lyfter även fram att det inte finns osäkerheter enbart kring framtida klimat utan även avseende andra framtidsscenarier. Dessa scenarier har ofta ett globalt perspektiv och i detta sammanhang är det även viktigt att öka beredskapen för de effekter indirekta globala klimatförändringar kan ha för Sverige. Som en bakgrund till de förslag vi tagit fram, sammanfattas i kapitel 5 diskussionerna från en av de workshops som hölls som en del av uppdraget. Denna diskussion identifierar de 56 deltagarnas bild av framgångsfaktorer och barriärer för klimatanpassning. I kapitel 6 redovisas några erfarenheter från andra länder, som vi tror kan ge inspiration till klimatanpassningsarbetet i Sverige.
En färdplan för att säkerställa Sveriges klimatanpassning
Klimatanpassning av Sverige kräver förtydligande av roller och mandat för aktörer på olika nivå (från nationell till lokal) (figur 3), med en tydlighet för vad respektive aktör ska göra och vad de ska bidra med till andra aktörer. En sammanfattning av förslag om olika aktörers roller ges i tabell 1.
Det hittillsvarande klimatarbetet i Sverige har tagit utgångspunkt i avgränsade sektorer och fokuserat på att identifiera och åtgärda de direkta konsekvenser som klimatförändringarna kan få för dessa sektorer. Det krävs nu även en samordning mellan sektorer på olika nivåer för att hitta synergier och undvika målkonflikter. Behovet av samarbete över sektorsgränserna gäller även identifikationen och hanteringen av de indirekta effekter av globala klimatförändringar som kan påverka Sverige.
En hållbar klimatanpassning kräver dessutom kontinuitet. I dagsläget har länsstyrelsens klimatsamordnarfunktion och Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI en finansiering som sträcker sig till december 2015. Flera länsstyrelser påpekar i sina
handlingsplaner att det krävs kontinuerlig finansiering för implementering och uppföljning av klimatanpassningarbetet. Tidigare initiativ som haft nationell finansiering, till exempel Statens veterinärmedicinska anstalts centrumbilding Klimatförändringar och djurhälsa
(anslagsfinansierad 2009-2011), tappar kraft när den tidsbegränsade finansieringen avslutas. För att säkerställa att klimatanpassningsarbetet i Sverige får god fart innnan de
samhällsekonomiska kostnaderna av bristande anpassning överstiger kostnaderna för
anpassning, krävs att genomförandet av en nationell färdplanen sker i relativt snar framtid. En ambition bör vara att de genomförs innan år 2020.
När det gäller inbördes prioritering av de åtgärder som föreslås i övriga kapitel, har vi valt att inte göra någon prioritering, vare sig i tiden, eller med avseende på vad som är viktigast. De flesta av förslagen riktar sig till den nationella nivån. Vi föreslår att regeringen tillsätter en klimatanpassningskommitté som löpande stöd för beslut om prioriterade åtgärder. Arbetet sker i takt med att kunskapsläget uppdateras och effekter av klimatförändringar och
11 Beslut om genomförande av konkreta åtgärder sker främst på lokal och regional nivå. För regional nivå är det länsstyrelsernas handlingsplaner som är styrande dokument. För lokal nivå är det främst kommunernas egna prioriteringar som styr. Många, speciellt mindre, kommuner saknar dock fortfarande resurser att såväl prioritera som genomföra prioriterade åtgärder, varför en förstärkning av kommunernas möjligheter till klimatanpassningsarbete krävs.
Sammanfattningsvis ser vi att Sverige har behov av en tydlig färdplan som säkerställer:
1) Anpassning av regelverk, samt tydliggörande av roller och ansvar, strategier och mål. 2) Genomförande av prioriterade forsknings- och utvecklingsinsatser som fyller identifierade
kunskapsbehov inklusive långtidsövervakning.
3) Tillgängliggörande av kunskap, beslutsstöd och prognos- och varningssystem.
4) Klarläggande av hur kostnader fördelas mellan olika aktörer, samt säkerställande av resurser till prioriterade åtgärder.
Figur 3. Aktörer på olika nivåer som är av relevans för klimatanpassning i Sverige. En färdplan för klimatanpassning i Sverige måste tydligt klarlägga såväl olika aktörers ansvar och
resurser, som samspelet mellan olika aktörer.
Nationell nivå
regeringen, expertkommitté,
myndighetskoordinering, kunskapsscentrum för
klimatanpassning, expert- och sektorsmyndigheter
Regional nivå
l
änsstyrelser, regionförbund,landsting
Lokal nivå
kommuner
N
äringsliv
b
ran
sc
h
o
rg
an
isa
tion
er
EU,
Östersjöstrategin
For
sk
ar
samh
älle
t
Medborgare
(tex. fastighetsägare)
12
Tabell 1. Föreslagen färdplan för samordning av klimatanpassning Regering och departement med rådgivande funktioner En kontaktpunkt för klimatanpassning utses inom de departement som berörs av klimatanpassning och ett departementsöverskridande forum etableras. Det
departementsöverskridande forumet säkerställer att klimatanpassningsaspekter inkluderas i fler regeringsuppdrag än de som berör medel som är direkt avsatta till för klimatanpassning. Regeringen utser ett ansvarigt departement för klimatanpassning, som även leder det departementsöverskridande forumets arbete
Regeringen deltar aktivt i EU samarbetet, inklusive i EU:s regionala Östersjösamarbete. Regeringen tar fram en nationell strategi, tillsammans med en handlingsplan som kan stämmas av mot EU:s resultattavlas processmål.
Regeringen utreder hur kostnader för klimatanpassning bör finansieras, samt hur ansvaret ska fördelas.
Regeringen ser över lagstiftning och regelverk så att de är ändamålsenliga för klimatanpassning av Sverige.
En rådgivande nationell expertkommitté för klimatanpassning tillsätts. En initial uppgift är att ta fram underlag till en nationell strategi och handlingsplan. Kommitténs arbete leds av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.
SMHI rapporterar prioriterade forsknings- och utvecklingsbehov, samt behov av
tillgängliggörande av kunskap, databaser och beslutsstöd till den nationella expertkommittén och regeringen, som underlag till utformning av regeringsuppdrag och till
forskningspropositionen för 2017-2020.
Miljömålsrådet beaktar specifikt hur klimatförändringar påverkar arbetet med miljömålen. Naturvårdsverket får, som tilläggsuppdrag till den fördjupade utvärderingen av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, i uppdrag att sammanställa en översyn av miljömålsarbete med hänsyn till klimatförändringar i tidsperspektivet 2020-2100.
Nationell myndighetssamordning
SMHI får övergripande ansvar för samordning av nationella myndigheters arbete, samt för samordning mellan regionala och nationella myndigheter. Dessutom ansvarar SMHI för nationell samordning relaterat till tillgängliggörande av kunskap och kunskapsstöd. MSB bidrar med samordning av att förebygga och hantera olyckor och kriser i dagens och framtida klimat.
Naturvårdsverket bidrar med samordning av klimatförändringsaspekter i miljömålsarbetet. SMHI etablerar ett gemensamt forum som säkerställer att de tre myndigheternas nationella samordningsansvar koordineras.
13 Underlag till uppföljning och utvärdering av nationella strategier och handlingsplaner
SMHI har huvudansvar för nationella och internationella uppföljningar och
utvärderingar.
MSB bidrar till de delar som rör förebyggande arbete och hantering av olyckor och kriser.
Naturvårdsverket bidrar till de delar som rör klimatförändringar och miljömål.
Underlag till prioriterade forsknings- och utvecklingsinsatser, samt tillgängliggörande av kunskap och beslutsstödsverktyg
SMHI tar fram underlag för prioriteringar av behov av forsknings- och utveckling, databaser, verktyg och stöd, samt dialog med forskningsfinansiärer.
MSB bidrar genom prioriteringar som görs inom Nationell plattform för arbete med naturolyckor, samt beställer forskning inom området samhällsskydd och beredskap.
Naturvårdsverket bidrar genom samordning av prioriteringar kopplade till miljömålsarbetet. SMHI tillgängliggör befintlig kunskap, verktyg och stöd för klimatanpassningsarbete. SMHI ansvar för driften av den nationella klimatanpassningsportalen som är den naturliga ingången för aktörer som söker information om och stöd för klimatanpassning.
Nationell sektoriell samordning
Nationella sektors- och expertmyndigheter tar fram och följer upp nationella mål och handlingsplaner för sina respektive ansvarsområden.
Myndigheterna får inskrivet i sina instruktioner hur de ska initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbete.
Regional samordning
Länsstyrelserna får regionalt samordningsansvar för klimatanpassningsarbetet i länen. I arbetet ingår stöd till och samordning mellan kommuner och andra aktörer i länet, samt samordning med nationella myndigheter. Länsstyrelserna ska följa upp sina handlingsplaner, samt bidra till nationell rapportering och uppföljning.
Lokal samordning
Kommunerna får nationell finansiering för en tidsbegränsad samordnad funktion med syfte att säkerställa att klimatanpassning integreras i kommunens arbete med utgångspunkt från lokala förutsättningar.
I avvaktan på att nya finansieringsformer trätt i kraft, utökas anslaget för skydd mot naturolyckor, så att MSB:s beviljandegrad bättre motsvarar faktiska behov.
Färdplanen för klimatanpassning bör kopplas till Miljömålsberedningens uppdrag om ett klimatpolitiskt ramverk17. Denna har till syfte att föreslå ett nytt långsiktigt klimatmål för Sveriges minskning av nationella utsläpp av växthusgaser till år 2050.
Miljömålsberedningens uppdrag innebär även att utreda om det bör införas en klimatlag, det vill säga ett utvecklat regelverk för politiska beslut om utsläppsminskningar. Dessutom utreds förslaget om ett oberoende expertorgan för kvalitetssäkring, till exempel ett klimatpolitiskt råd.
Förslag kring detta finns i kapitel 7 (förslag 7:1).
17
14
3.1 Anpassa lagar och regelverk, samt tydliggör roller, ansvar,
strategier och mål
Lokal och regional nivå i fokus
Kommunerna och andra lokala aktörer är de som står för huvuddelen av genomförandet av konkreta åtgärder och praktisk implementering av klimatanpassningsarbetet i Sverige.
Genom att naturförutsättningar och klimatpåverkan samt samhällsförhållanden varierar mellan olika delar av Sverige skiljer sig behov av, såväl som resurser till, genomförande av
klimatanpassning. Sverige har kommunalt självstyre, vilket innebär att kommuner sköter lokala och regionala angelägenheter under eget ansvar i den lokala befolkningens intresse. Vi ser inte behov av lagförslag eller andra nationella styrmedel som kringgår det kommunala självstyret. Eftersom kommunerna är så pass olika finns det inte en modell som är optimal för alla. Vi ser dock behov av att se över lagstiftning och regelverk för att säkerställa att lokalt och regionalt klimatarbete kan ske med ett tidsperspektiv som tar hänsyn till klimatförändringar, samt för att undvika målkonflikter. Vi föreslår även ett nationellt stöd i form av finansiering av en
tidsbegränsad samordnande funktion för klimatanpassning med syfte att ge kommuner resurser till att lägga grunden till sektorsintegrerat klimatanpassningsarbete på det sätt som respektive kommun bedömer är optimalt utifrån lokala förhållanden. Målsättningen är att klimatanpassning ska integreras i kommunala verksamheter.
Länsstyrelsen ansvarar för regional samordning av klimatanpassning. Samtliga länsstyrelser presenterade i juni 2014 sina regionala handlingsplaner18. Denna samordnande regionala funktion är central för såväl regional samordning som för samordning mellan nationell, regional och lokal nivå. Vi ser det därför som centralt att denna funktion får långsiktig finansiering.
Nationell nivå måste säkerställa processer som möjliggör klimatanpassning
För att klimatanpassning ska kunna genomföras på lokal och regional nivå krävs nationellt stöd. Det gäller, bland annat, en harmonisering av lagstiftning och regelvek för att undvika
målkonflikter och säkerställa att beslut är hållbara i ett längre tidsperspektiv. Dessutom krävs nationella mål och strategier kopplade till olika sektorer, som lägger upp en färdväg för hur klimatanpassning ska integreras. Samma gäller för miljömålen. Dessutom krävs en samordande funktion för att säkerställa synergier och undvika konflikter mellan sektorer eller miljömål. Slutligen är en tydlig plan för finansiering av klimatanpassning nödvändig, där olika aktörers ansvar tydliggörs och en strategi finns för hur olika typer av finansiering kan samverka för att säkerställa att identifierade behov av klimatanpassning kan genomföras.
Nedan följer prioriterade förslag på åtgärder, med syfte att anpassa regelverk, samt tydliggöra roller och ansvar, strategier och mål:
a) Arbeta aktivt inom EU och andra internationella sammanhang, samt ta fram en nationell
strategi och handlingsplan för klimatanpassning i linje med EU:s resultattavla
Klimatanpassning är inte enbart en nationalstatsfråga. Sverige bör som aktiv medlem i EU verka för att klimatanpassningsmål nås genom att ta en ledande roll i arbetet med att stärka
integrationen av klimatanpassning i politikområden och finansieringsprogram. Sverige bör verka för ökad användning av EU-fonder till klimatanpassning. Det kan göras såväl genom att analysera hur fonderna kan användas under nuvarande period (2014-2020), som genom att verka för ytterligare möjligheter under kommande programperiod.
Det bör, bland annat, ske genom svensk representation i arbetsgrupp 6 inom EU:s kommitté för klimatförändringar, samt via den svenska nationella kontaktpunkten för kontakt mellan
18 Länkar till länsstyrelsernas handlingsplaner finns på klimatanpassningsportalen.
http://www.klimatanpassning.se/roller-och-ansvar/vem-har-ansvaret/regionala-handlingsplaner-for-klimatanpassning-1.77455. En syntes av förslagen i handlingsplanerna finn i Bilaga 7.
15 medlemsländer och med kommissionen. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut representerar idag Sverige i dessa funktioner.
Som en del av EU:s klimatanpassningsstrategi är EU:s resultattavla för nationell beredskap för klimatanpassning under framtagande. Sverige bör ta fram en strategi och en handlingsplan för en klimatanpassningspolitik som säkerställer att vi uppfyller dessa mål på ett sätt som är ändamålsenligt för Sverige och därmed lägger grunden för verkningsfullt
klimatanpassningsarbete. Ett centralt syfte med strategin är att tydliggöra den ansvarsfördelning som råder och som framöver ska råda mellan stat, kommun, näringsliv och enskilda. Underlag till strategin och handlingsplanen föreslås en nationell expertkommitté för klimatanpassning (förslag 3:4) ta fram, vars arbete leds av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Detta förslag diskuteras mer utförligt i kapitel 7.3.
En viktig del av arbetet med strategin och handlingsplanen är att klarlägga roller, ansvar och möjlighet till stöd. Ansvaret fördelas mellan nationella och regionala myndigheter, kommuner, näringsliv och branschorganisationer, forskarsamhället, samt det civila samhället (figur 3). Roller behöver förtydligas kopplat till olika steg i arbetet med klimatanpassning (figur 4). Strategin bör även säkerställa tillgång till mötesplatser mellan såväl nationella och regionala myndigheter, som mellan kommuner, näringsliv och forskningsvärlden. Det diskuteras mer utförligt i kapitel 7.5.
Figur 4. Stegen i klimatanpassningsprocessen enligt det anpassningsverktyg som utvecklats av EU-kommissionens European Climate Adaptation Platform19.
Vi föreslår att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut får huvudansvar att sammanställa underlag till nationella och internationella uppföljningar och utvärderingar av nationella strategier och handlingsplaner. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreslås bidra till de delar som specifikt rör förebyggande och hantering av olyckor och kriser i dagens och framtida klimat. Naturvårdsverket föreslås bidra till de delar som rör hantering av klimatförändringar vid uppföljning av miljömålen.
19 http://climate-adapt.eea.europa.eu/adaptation-support-tool Etablera anpass- nings-arbetet Identifiera risker och sårbar-heter Identifera möjliga an-passnings åtgärder Välja anpass- nings-åtgärder Genomföra åtgärder Övervaka och föja upp
