Örebro universitet
Institutionen för medicinska vetenskaper Kandidatuppsats, 15 HP
Maj 2018
Feber i samband med avlägsnande av
uretärkatetrar vid urinavledning
________________________________________
Version 2
Författare: Irya Larsson Handledare: Tomas Jerlström Överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro
2
Förkortningar
USÖ – Universitetssjukhuset Örebro UVI - Urinvägsinfektion
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 4
Inledning ... 5
Syfte ... 5
Material och metoder ... 6
Resultat ... 8
Diskussion ... 10
Slutsats ... 13
4
Sammanfattning
Bakgrund – På USÖ noterades att ett flertal patienter drabbades av feber efter borttagning av uretärkatetrar som placerats i uretärerna efter en urinavledningsoperation. Detta gav upphov till en rutinändring där urinodling tas och riktad antibiotika administreras inför
kateterutsättning. Det finns studier som har visat effekt av antibiotikaprofylax på kateterassocierade urinvägsinfektioner och även på feberincidens efter avlägsnande av
uretärstentar, medan andra studier indikerar en icke-signifikant effekt av antibiotikaprofylax i samband med kateterutsättning.
Syfte – Att undersöka om administrering av antibiotika i samband med avlägsnande av
uretärkatetrar resulterar i en lägre incidens av feber som uppstår efter kateterutsättning jämfört med om antibiotika ej ges, samt att ta reda på om detta påverkar vårdtidens längd.
Metoder – Studien inkluderade 200 patienter (143 män och 57 kvinnor) som opererats med urinavledning på USÖ vid något tillfälle under åren 2006-2012. Uppgifter inhämtades via retrospektiv journalgranskning.
Resultat – Andelen som insjuknade i feber efter kateterutsättning var tio procent av de som fick antibiotika respektive tolv procent av de som ej fick antibiotika (p=0.592).
Feberfrekvensen varierade mellan urinavledningstyperna. Andelen drabbade var 28 procent, 6 procent respektive 0 procent av patienter opererade med ortotopt blåssubstitut, urostomi respektive kontinent kutan urostomi (p<0.001). Vårdtiden per patient var tolv dygn i gruppen som drabbades av nytillkommen feber och elva dygn i gruppen som ej drabbades (p=0.151). Slutsatser - Antibiotikaprofylax tycks ej minska incidensen av feber som uppstår efter
borttagning av uretärkatetrar, och ej heller påverka vårdtidens längd. Feberincidensen varierar mellan urinavledningstyperna, varav patienter opererade med ortotopt blåssubstitut har den högsta frekvensen feberinsjuknanden.
5
Inledning
De mer aggressiva formerna av lokaliserad urinblåsecancer med påföljande borttagning av urinblåsan är den vanligaste orsaken till att urinavledning krävs. Ibland utförs även
urinavledning på grund av svår inkontinens, kronisk inflammation i urinblåsan eller skador till följd av cancerbehandling i form av kirurgi eller strålning. Det finns tre huvudsakliga metoder för urinavledning. Dessa är icke-kontinent urinavledning (urostomi/Brickeravledning),
kontinent icke-ortotopisk urinavledning (kontinent kutan urostomi/Kockblåsa) och ortotopisk urinavledning (ortotopt blåssubstitut), där den förstnämnda är totalt dominerande [1-3]. Vid Urologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) användes samtliga nämnda metoder för urinavledning. Efter operation insätts temporära uretärkatetrar för att skydda förbindelsen mellan uretärerna och det tarmsegment som används vid avledningen, det vill säga ureteroenteroanastomosen, och katetrarna tas bort nio dagar senare. Förekommande komplikationer efter en sådan operation inkluderar bakteriell kolonisation och infektion, där den vanligaste infektionen är urinvägsinfektion (UVI) [1,4-6]. UVI kan orsaka feber hos dessa patienter, och de flesta febrila urinvägsinfektionerna uppkommer inom sex månader från operation i den så kallade tidiga postoperativa fasen [7,8]. Med hjälp av profylaktisk antibiotikabehandling kan frekvensen av både postoperativa infektioner, vilket inkluderar urinvägsinfektioner, och kateterassocierade urinvägsinfektioner potentiellt minskas [9-12]. Det har även observerats att antibiotikaprofylax kan minska incidensen av feber som
uppkommer efter borttagning av uretärstentar [13]. Andra studier indikerar en icke-signifikant effekt av antibiotikaprofylax i samband med kateterborttagning [14,15]. På USÖ noterades att ett flertal patienter drabbades av feber efter att uretärkatetrarna togs bort, vilket gav upphov till en rutinändring år 2010 där urinodling tas och riktad antibiotika administreras före borttagningen. Syftet med studien är att undersöka om administreringen av antibiotika har resulterat i en lägre incidens av feber hos dessa patienter, och hur detta i sådana fall påverkar vårdtidens längd.
Syfte
Att undersöka om administrering av antibiotika i samband med avlägsnande av uretärkatetrar resulterar i en lägre incidens av feber som uppstår efter kateterutsättning jämfört med om antibiotika ej ges, samt att ta reda på om detta påverkar vårdtidens längd.
6
Material och metoder
PatienterStudien inkluderade 200 patienter som opererats med urinavledning vid Urologiska kliniken på USÖ vid något tillfälle under åren 2006-2012, varav 143 av patienterna var män och 57 var kvinnor. Uppgifter inhämtades via retrospektiv journalgranskning av totalt 230 journaler, varav 30 exkluderades av olika skäl (Figur 1). Hälften av patienterna opererades med urinavledning före kliniken beslutade att rutinmässigt administrera antibiotika inför borttagning av uretärkatetrarna (2006-2010) och resterande patienter opererades efter att rutinen införts (2010-2012). Öppnade journaler n=230 Exkluderade på grund av otillgängligt journalformat n=24
Exkluderade på grund av utebliven temperaturregistrering efter kateterutsättning n=3 Exkluderade på grund av icke-följsamhet till protokoll n=3
Patienter inkluderade i studie n=200
Figur 1. Exkludering av patienter Datainsamling
Ur varje journal noterades om urinodling gjorts i nära anslutning till kateterutsättning, svaret på den eventuella odlingen, om antibiotika administrerats i samband med att katetrarna avlägsnats, om patienten fått en nytillkommen feber, vårdtidens längd från operationsdagen, om vårdtiden förlängts på grund av en uppkommen feber efter kateterborttagning, antalet extra vårdtidsdygn till följd av en eventuell feber, eventuella andra komplikationer som medfört att vårdtiden förlängts och slutligen vilken typ av urinavledning som erhållits.
Definitioner
En eventuell urinodling skulle ha gjorts inom 4 dygn före kateterutsättning för att räknas som aktuell. Antibiotika räknades som givet om det hade administrerats före katetrarna
7
avlägsnades, under samma dygn som de utsattes. En nytillkommen feber definierades som en uppmätt kroppstemperatur på minst 38°C som uppstod efter kateterutsättning under samma eller nästkommande dygn, under förutsättning att patienten inte hade feber vid tillfället för katetrarnas avlägsnande och ej heller under föregående dygn. Vid förekomst av feber under dygnet innan eller vid tidpunkten för katetrarnas avlägsnande, räknades det endast som en nytillkommen feber om kroppstemperaturen ökade efter kateterborttagning med minst 1°C i förhållande till den högsta uppmätta temperaturen under nämnda period. En
vårdtidsförlängning på grund av feber efter kateterutsättning ansågs ha inträffat om patienten i övrigt var redo för hemgång, men fick stanna åtminstone ett extra dygn med febern som given orsak. Vårdtidsförlängning till följd av andra komplikationer ansågs ha skett om det i
vårdpersonalens noteringar fanns en eller flera givna komplikationer som förklarade varför vårdtiden översteg 10 dygn.
Etik
Studien utfördes inom ramarna för klinisk kvalitetssäkring med godkännande av verksamhetschefen, vilket innebär att patienterna ej har kännedom om att uppgifter har inhämtats från deras journaler. För patienter som i framtiden tar del av denna studie, och som någon gång under perioden 2006-2012 opererats med urinavledning i Örebro, skulle detta potentiellt kunna ge upphov till känslor av obehag över att deras journal möjligen har blivit granskad. Det som inhämtats från journalerna är relativt okänsliga uppgifter, varav flera rör klinikens arbete och rutiner snarare än själva patienten. Uppgifterna sammanfattas och presenteras i avidentifierad form så att inget enskilt fall kan kännas igen. Studien kan
eventuellt vara användbar för att bedöma om profylaktisk antibiotikaadministrering till denna specifika patientgrupp är gynnsam eller ej med avseende på en förändrad feberincidens och påverkan på vårdtid, vilket kan vara till nytta för framtida patienter.
Statistisk metod
Patientdemografin analyserades med hjälp av χ2-test och Mann-Whitney U-test. Jämförelsen
mellan gruppen som drabbats av feber och gruppen som inte drabbats gjordes med hjälp av χ2
-test, Fishers exakta test och Mann-Whitney U-test. Vid analysen av antibiotikabehandlingen till patienterna som opererats med ortotopt blåssubstitut respektive urostomi användes χ2-test. Skillnaden i vårdtid samt variationen i medianålder mellan urinavledningstyperna undersöktes med Kruskal-Wallis test. Vårdtidsförlängningen till följd av feber analyserades med χ2-test och Mann-Whitney U-test. Statistisk signifikans bestämdes som p-värde < 0.05.
8
Resultat
Totalt 125 av patienterna fick antibiotika samma dag som uretärkatetrarna avlägsnades, varav 31 av dessa opererades innan den nya rutinen var införd. Antalet patienter som ej fick
antibiotika var 75, varav 6 av dessa opererades efter införandet av rutinen. För
patientdemografi se Tabell 1. Medianåldern i gruppen som mottog antibiotika var 67 år, medan medianåldern i gruppen som ej fick antibiotika var 65 (p=0.014). Vårdtiden per patient var ett dygn längre i gruppen som ej mottog antibiotika jämfört med den andra gruppen (p=0.018). Vid exklusion av de patienter som drabbats av vårdtidsförlängande komplikationer fås en vårdtid på tio dygn i antibiotikagruppen respektive elva dygn i andra gruppen
(p<0.001). Totalt drabbades 38 procent av patienterna i antibiotikagruppen av någon typ av vårdtidsförlängande komplikation, medan 20 procent drabbades i den andra gruppen (p=0.113). Av de totalt 113 urinodlingarna som togs innan kateterutsättning var 41 procent positiva för Koagulasnegativa stafylokocker, 22 procent positiva för Enterococcus faecalis, 15 procent positiva för Escherichia coli och 9 procent positiva för Staphylococcus aureus.
Tabell 1. Patientdemografi Antibiotika n=125 Ej antibiotika n=75 P-värde Patienter Män (%) Kvinnor (%) 87 (61) 38 (66) 55 (39) 20 (34) 0.573 Ålder (median) 67 (23-83) 65 (17-78) 0.014 Diabetes 14 7 0.677 Urinavledningstyp Urostomi / Brickerdeviation (%) Ortotopt blåssubstitut (%)
Kontinent kutan urostomi / Kockblåsa (%)
94 (63) 28 (65) 3 (43) 56 (37) 15 (35) 4 (57) 0.527
Urinodling före kateterutsättning Positiv (%) Negativ (%) Ej tagen 89 (93) 12 (71) 24 (28) 7 (7) 5 (29) 63 (72) <0.001 Vårdtid
Vårdtid i dygn per patient (median) 11 (8-106) 12 (10-63) 0.018
Vårdtid i dygn per patient, exklusive patienter drabbade av vårdtidsförlängande komplikationer (median)
10 (8-15) 11 (10-14) <0.001
Vårdtidsförlängande komplikationer
9
Totalt 21 patienter drabbades av en nytillkommen feber (se Tabell 2). Andelen som
insjuknade var tio procent av de som fick antibiotika respektive tolv procent av de som ej fick antibiotika (p=0.592). Vårdtiden per patient var inte statistiskt signifikant längre bland de som fick nytillkommen feber jämfört med de som ej fick det (p=0.151). Det fanns en statistiskt signifikant skillnad i andelen feberdrabbade vid respektive urinavledningstyp, 28 procent av de som opererats med ortotopt blåssubstitut fick feber medan 0 procent av de som opererats med kontinent kutan urostomi samt 6 procent av de som opererats med urostomi drabbades (p<0.001). Av de 43 som opererats med ortotopt blåssubstitut hade 65 procent fått antibiotika och 35 procent ej fått antibiotika. Av de som administrerats antibiotika fick 21 procent feber, medan 40 procent av de som ej administrerats antibiotika drabbades (p=0.196). Av de 150 som opererats med urostomi hade 63 procent fått antibiotika och 37 procent ej fått det, varav 6 procent av de som administrerades antibiotika fick feber och 5 procent av de som inte
behandlades drabbades (p=0.798). För medianålder och vårdtid vid respektive urinavledningstyp se Tabell 3.
Tabell 2. Jämförelse mellan feberinsjuknade och ej insjuknade
Nytillkommen feber n=21 Ej nytillkommen feber n=179 P-värde Antibiotika Antibiotika administrerat (%) Antibiotika ej administrerat (%) 12 (10) 9 (12) 113 (90) 66 (88) 0.592 Antibiotikaindikation
Administrerat specifikt inför kateterutsättning (%) Administrerat på annan indikation (%)
10 (11) 2 (6)
84 (89) 29 (94)
0.493
Urinodling före kateterutsättning Positiv (%) Negativ (%) Ej tagen 10 (10) 3 (18) 8 (9) 86 (90) 14 (82) 79 (91) 0.582 Ålder Ålder (median) 65 (51-76) 66.5 (17-83) 0.357 Vårdtid
Vårdtid i dygn per patient (median) 12 (10-22) 11 (8-106) 0.151
Vårdtidförlängande komplikationer, exklusive feber efter kateterutsättning
Antal drabbade (%) 8 (14) 51 (86) 0.361
Urinavledningstyp
Urostomi / Brickerdeviation (%) Ortotopt blåssubstitut (%)
Kontinent kutan urostomi / Kockblåsa (%)
9 (6) 12 (28) 0 (0) 141 (94) 31 (72) 7 (100) <0.001
10
Tabell 3. Jämförelse urinavledningstyper
Urostomi Ortotopt blåssubstitut Kontinent kutan urostomi P-värde
Ålder (median) 68 (23-83) 63 (41-75) 53 (17-60) <0.001
Vårdtid i dygn per patient (median) 12 (8-106) 11 (10-63) 11 (9-13) 0.687
Av de 21 patienter som insjuknade i feber fick 8 patienter förlängd vårdtid på grund av detta (se Tabell 4). Av dessa hade 37.5 procent fått antibiotika och 62.5 procent ej fått antibiotika (p=0.136). Antalet extra vårdtidsdygn per patient skiljde sig inte åt mellan de som fått antibiotika och de som ej fått antibiotika (p=0.464).
Tabell 4. Förlängd vårdtid
Antibiotika Ej antibiotika P-värde
Antal patienter drabbade av nytillkommen feber 12 9
Antal patienter vars vårdtid förlängdes på grund av feber efter kateterutsättning (%)
3 (37.5) 5 (62.5) 0.136
Antal extra vårdtidsdygn per patient med förlängd vårdtid (median) 1 (1) 1 (1-3) 0.464
Diskussion
Frågeställningarna var huruvida en profylaktisk administrering av antibiotika inför
borttagning av uretärkatetrar kan minska frekvensen av feber som uppkommer hos patienterna efter detta, samt vilken eventuell påverkan det har på vårdtidens längd.
Kateterisering i urinvägarna är en stark riskfaktor för vårdrelaterad urinvägsinfektion [16], vilket i sin tur kan orsaka feber hos patienter [7]. I en tidigare studie påvisades att
administrering av antibiotika inom 48 timmar före kateterborttagning minskade risken för bakteriuri [10]. I andra studier har det observerats att antibiotikaprofylax inför borttagning av katetrar i urinvägarna tycks minska incidensen av påföljande feber och urinvägsinfektion [11-13]. Det finns dock även studier som indikerar en icke-signifikant effekt av
antibiotikaprofylax på urinvägsinfektion som uppkommer efter kateterutsättning [14,15]. Resultatet i denna studie förväntades överensstämma med den studie som specifikt studerade feberincidens efter stentborttagning och som påvisade en betydande effekt av
antibiotikaprofylax [13], men ingen signifikant reduktion av feberincidens till följd av antibiotikabehandling kunde påvisas. Hashimoto et al. hade ej i sin rapport definierat inom vilket tidsintervall de noterade feber [13], vilket möjligen delvis kan förklara skillnaden i resultat. Vid granskning av indikationen för antibiotika sågs ej någon betydande skillnad
11
mellan febergruppen och den andra gruppen, ungefär lika stora andelar drabbades av feber oberoende av om antibiotika var riktat specifikt mot bakterierna funna i urinodlingen (efter resistensbestämning) eller om antibiotika gavs på annan indikation och därmed ej
nödvändigtvis hade effekt på eventuella uropatogener. Något som däremot upptäcktes var en tydlig koppling mellan urinavledningstyp och insjuknande i feber efter avlägsnandet av uretärkatetrar. Andelen som fick feber var 6 procent av urostomipatienterna och 0 procent av de som opererats med kontinent kutan urostomi, medan 28 procent av de som opererades med ortotopt blåssubstitut drabbades. Detta har setts även i tidigare studier, van Hemeljrijck et al. noterade att risken att drabbas av olika komplikationer varierade mellan olika typer av urinavledningar [5]. Urinvägsinfektion är en av de vanligaste komplikationerna efter urinavledningsoperation [7,8], men det tycks föreligga en högre risk att drabbas av urinvägsinfektion hos de som opererats med ortotopt blåssubstitut eller kontinent kutan urostomi, jämfört med de som opererats med urostomi (Brickerdeviation) [5]. Shigemura et al. fann att antibiotikaprofylax tycks kunna bidra till en lägre frekvens av postoperativa infektioner, inklusive urinvägsinfektioner, hos de som opererats med ortotopt blåssubstitut [9]. En sådan effekt av antibiotikaprofylax till de som opererats med ortotopt blåssubstitut kunde inte påvisas i denna studie, men det noterades att ungefär en femtedel av de som mottagit antibiotika fick feber medan två femtedelar av de som ej mottagit antibiotika drabbades, vilket eventuellt kan indikera en effekt, om än ej statistiskt signifikant.
Vårdtiden per patient var elva dygn i gruppen som fick antibiotika före kateterborttagning och tolv dygn i den andra gruppen. Detta var en signifikant skillnad som dock ej förklaras av en specifik påverkan på feberfrekvens efter kateterutsättning, eftersom ungefär lika stora andelar av de som behandlats respektive de som inte behandlats, fick feber. Vid exkludering av samtliga patienter som drabbats av vårdtidsförlängande komplikationer kunde fortfarande en betydande skillnad ses mellan antibiotikagruppen och den andra gruppen, vilket antyder att skillnaden möjligen beror på exempelvis nya rutiner snarare än en effekt av själva
antibiotikat. Vårdtiden per patient var tolv dygn för de som drabbats av nytillkommen feber efter kateterutsättning och elva dygn för de som ej drabbats, men skillnaden var ej statistiskt signifikant. Av de 21 patienter som drabbades av nytillkommen feber fick endast 8 förlängd vårdtid. Av dessa åtta patienter hade majoriteten ej fått antibiotikaprofylax, men detta var inte heller statistiskt signifikant. Ingen betydande skillnad i antalet extra vårddygn till följd av febern kunde ses mellan de som fått antibiotika och de som ej fått antibiotika. Således tycks det ej föreligga någon signifikant påverkan på vårdtiden av varken antibiotikaprofylax inför
12
kateterutsättning eller eventuella fall av nytillkommen feber efter katetrarnas avlägsnande. Tiden spenderad på sjukhus vid operation med ortotopt blåssubstitut eller urostomi har i en tidigare studie noterats vara 13 dygn (medelvärde) per patient i båda grupper [17]. För patienterna i denna studie var medianvårdtiden elva dygn (ortotopt blåssubstitut) respektive tolv dygn (urostomi), räknat från operationsdagen.
När det gäller antibiotikabehandling till patienter med urinavledning finns olika
rekommendationer beroende på urinavledningstyp. I en studie som inkluderade patienter med kontinent kutan urostomi hittades bakterier i de flesta urinprover som togs [18]. Det verkar vara så att bakterierna snarare koloniserar än infekterar och Akerlund et al. anser därför att asymtomatisk bakteriuri hos dessa patienter ej bör behandlas med antibiotika [19]. Hos patienter med urostomi upptäcktes i en studie att den avstötta slemhinnan i tarmsegmentet var kraftigt koloniserat med bakterier, vilka även kunde hittas i urinen, men att i princip inga bakterier adhererade till de kolumnära cellerna i tarmsegmentet [20]. I en senare studie återfanns liknande resultat, det observerades att bakterier började dyka upp i urinen efter avslutad postoperativ antibiotikabehandling redan 10-13 dygn efter operation, men även där sågs frånvaro av bakterieadherens till tarmsegmentets celler [21]. Hos patienter med ortotopt blåssubstitut är bakteriuri vanligt. Bakterierna tycks kolonisera den nya blåsan, och därför rekommenderas ej antibiotikabehandling vid asymtomatisk bakteriuri [22,23]. Profylaktisk antibiotikabehandling till dessa patienter verkar störa bakteriernas kolonisation snarare än att minska bakteriemängden [24]. Det råder dock kontrovers kring antibiotikabehandling till dessa patienter. Studer et al. förespråkar administrering av antibiotika även i frånvaro av symtom till patienter med ortotopt blåssubstitut [25]. Med tanke på att ett flertal studier påvisar signifikans av antibiotikaprofylax på postoperativa- och kateterassocierade
urinvägsinfektioner samt uppkommen feber efter kateterborttagning [9-13], kan inte resultatet i denna studie avfärda den nya rutinen helt. Möjligen har dock administreringen av antibiotika inför kateterutsättning en viktigare roll bland patienter med ortotopt blåssubstitut jämfört med patienter som mottagit andra urinavledningstyper, då dessa var överrepresenterade i
febergruppen. Ingen skillnad i feberfrekvens sågs bland urostomi-patienterna, oberoende av om antibiotika mottagits eller ej, vilket eventuellt kan indikera ett mindre behov av
antibiotikaprofylax i denna patientgrupp. Bland de som opererats med kontinent kutan urostomi drabbades ingen av nytillkommen feber efter kateterutsättning, men dessa patienter var så få att det är svårt att dra några sannolika slutsatser av det. I enlighet med de studier som påvisar bakteriell kolonisation snarare än infektion av urostomi och kontinent kutan urostomi
13
[18-21], och med resultatet i denna studie i åtanke, skulle möjligen rutinen kunna ändras så att urostomi-patienterna ej administreras antibiotika vid asymtomatisk bakteriuri medan
patienterna med ortotopa blåssubstitut fortsättningsvis får antibiotikaprofylax trots frånvaro av symtom, vilket är i linje med rekommendationerna från Studer et al. [25].
I denna studie finns flera svagheter. Studien är retrospektiv och inte en randomiserad kontrollerad studie. Durationen av uretärkateteriseringen hos respektive patient har ej registrerats. Vilken typ av antibiotika som har givits i respektive fall har inte heller noterats. Bedömning av huruvida en patient fått förlängd vårdtid till följd av feber efter
kateterutsättning och det eventuella antalet extra dygn, var i vissa fall svårt eftersom detta baserades på vårdpersonalens anteckningar och eftersom ett flertal patienter drabbades av både feber och andra komplikationer. I fall av feberförekomst före och i nära anslutning till borttagningen av katetrarna försvåras möjligheten att avgöra om en eventuell feber efter katetrarnas avlägsnande är relaterad till själva kateterutsättningen eller till något annat, och därmed om den bör räknas som nytillkommen eller ej. Tidsintervallet som en eventuell feber kunde uppstå under var möjligen något kort, åtminstone i jämförelse med andra studier där man kollade på urinvägsinfektioner upp till 14 dygn efter kateterutsättning [11,14,15].
Slutsats
Profylaktisk administrering av antibiotika tycks ej resultera i en lägre incidens av feber efter borttagning av uretärkatetrar, jämfört med om antibiotika ej ges i detta patientmaterial. Antibiotikaprofylax förefaller ej heller påverka vårdtidens längd.
Det finns en betydande skillnad i feberincidens mellan de olika urinavledningstyperna, varav patienter opererade med ortotopt blåssubstitut har den högsta frekvensen av insjuknande i feber. Möjligen har denna grupp av urinavledningspatienter en större nytta av
antibiotikaprofylax jämfört med övriga två grupper.
Tillkännagivanden
Ett stort tack till Tomas Jerlström för introduktion till projekt, utmärkt handledning, hjälp och snabba svar.
14
Referenser
1. National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases. Urinary Diversion [Internet]. Bethesda: NIDDK, NIH; 2013 [citerad 2018-01-10] Hämtad från:
https://www.niddk.nih.gov/health-information/urologic-diseases/urinary-diversion
2. Cancerfonden. Urinblåsecancer [Internet]. Stockholm: Cancerfonden; 2016 [uppdaterad 2016-12-21; citerad 2018-01-11]. Hämtad från:
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/urinblasecancer
3. American Cancer Society. Types of Urostomies and Pouching Systems [Internet]. Atlanta: American Cancer Society; 2017 [uppdaterad 2017-06-12, citerad 2018-05-07]. Hämtad från:
https://www.cancer.org/treatment/treatments-and-side-effects/physical-side-effects/ostomies/urostomy/types.html
4. Prcic A, Begic E. Complications after ileal urinary derivations. Med Arch. 2017 Oct;71(5):320–4.
5. van Hemelrijck M, Thorstenson A, Smith P, Adolfsson J, Akre O. Risk of in-hospital complications after radical cystectomy for urinary bladder carcinoma: population-based follow-up study of 7608 patients. BJU Int. 2013 Dec;112(8):1113–20.
6. Hautmann RE, de Petriconi RC, Volkmer BG. Lessons learned from 1,000 neobladders: the 90-day complication rate. J Urol. 2010 Sep;184(3):990-4.
7. Hyun Kim K, Hyun Suk Y, Yoon H, Sik Chung W, Suk Sim B, Hyeon Lee D. Febrile urinary tract infection after radical cystectomy and ileal neobladder in patients with bladder cancer. J Korean Med Sci. 2016 Jul;31(7):1100-4.
8. Mano R, Baniel J, Goldberg H, Stabholz Y, Kedar D, Yossepowitch O. Urinary tract infections in patients with orthotopic neobladder. Urol Oncol. 2014 Jan;32(1):50.e9-14. 9. Shigemura K, Tanaka K, Matsumoto M, Nakano Y, Shirakawa T, Miyata M, et al. Post-operative infection and prophylactic antibiotic administration after radical cystectomy with orthotopic neobladder urinary diversion. J Infect Chemother. 2012 Aug;18(4):479-84. 10. Hustinx WN, Mintjes-de Groot AJ, Verkooyen RP, Verbrugh HA. Impact of concurrent antimicrobial therapy on catheter-associated urinary tract infection. J Hosp Infect. 1991 May;18(1):45-56.
15
11. Pfefferkorn U, Lea S, Moldenhauer J, Peterli R, von Flüe M, Ackermann C. Antibiotic prophylaxis at urinary catheter removal prevents urinary tract infections: a prospective randomized trial. Ann Surg. 2009 Apr;249(4):573-5.
12. Wolters HH, Palmes D, Lordugin E, Bahde R, Senninger N, Hölzen JP, et al. Antibiotic prophylaxis at urinary catheter removal prevents urinary tract infection after kidney
transplantation. Transplant Proc. 2014 Dec;46(10):3463-5.
13. Hashimoto J, Takashi S, Kurimura Y, Takeyama K, Kunishima Y, Tsukamoto T. Clinical relevance of single administration of prophylactic antimicrobial agents against febrile events after removal of ureteral stents for patients with urinary diversion or reconstruction. Int J Urol. 2010 Feb;17(2):163-6.
14. van Hees BC, Vijverberg PL, Hoorntje LE, Wiltink EH, Go PM, Tersmette M. Single-dose antibiotic prophylaxis for urinary catheter removal does not reduce the risk of urinary tract infection in surgical patients: a randomized double-blind placebo-controlled trial. Clin Microbiol Infect. 2011 Jul;17(7):1091-4.
15. Wazait HD, Patel HR, van der Meulen JH, Ghei M, Al-Buheissi S, Kelsey M, et al. A pilot randomized double-blind placebo-controlled trial on the use of antibiotics on urinary catheter removal to reduce the rate of urinary tract infection: the pitfalls of ciprofloxacin. BJU Int. 2004 Nov;94(7):1048-50.
16. Uckay I, Sax H, Gayet-Ageron A, Ruef C, Mühlemann K, Troillet N, et al. High
proportion of healthcare-associated urinary tract infection in the absence of prior exposure to urinary catheter: a cross-sectional study. Antimicrob Resist Infect Control. 2013 Feb 7;2(1):5. 17. Gburek BM, Lieber MM, Blute ML. Comparison of studer ileal neobladder and ileal conduit urinary diversion with respect to perioperative outcome and late complications. J Urol. 1998 Sep;160(3):721-3.
18. Akerlund S, Berglund B, Kock NG, Philipson BM. Voiding pattern, urinary volume, composition and bacterial contamination in patients with urinary diversion via a continent ileal reservoir. Br J Urol. 1989 Jun;63(6):619-23.
19. Akerlund S, Campanello M, Kaijser B, Jonsson O. Bacteriuria in patients with a continent ileal reservoir for urinary diversion does not regularly require antibiotic treatment. Br J Urol. 1994 Aug;74(2):177-81.
16
20. Bruce AW, Reid G, Chan RC, Costerton JW. Bacterial adherence in the human ileal conduit: a morphological and bacteriological study. J Urol. 1984 Jul;132(1):184-8. 21. Chan RC, Reid G, Bruce AW, Costerton JW. Microbial colonization of human ileal conduits. Appl Environ Microbiol. 1984 Dec;48(6):1159-65.
22. Suriano F, Gallucci M, Flammia GP, Musco S, Alcini A, Imbalzano G, et al. Bacteriuria in patients with an orthotopic ileal neobladder: urinary tract infection or asymptomatic bacteriuria? BJU Int. 2008 Jun;101(12):1576-9.
23. Wood DP Jr, Bianco FJ Jr, Pontes JE, Heath MA, DaJusta D. Incidence and significance of positive urine cultures in patients with an orthotopic neobladder. J Urol. 2003
Jun;169(6):2196-9.
24. Wullt B, Holst E, Steven K, Carstensen J, Pedersen J, Gustafsson E, et al. Microbial flora in ileal and colonic neobladders. Eur Urol. 2004 Feb;45(2):233-9.
25. Studer UE, Stenzl A, Mansson W, Mills R. Bladder replacement and urinary diversion. Eur Urol. 2000 Dec;38(6):790-800.
