Västkustens medeltida städer – eller vem har nytta av städer

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Hans Andersson

Title

Västkustens medeltida städer – eller vem har nytta av städer

Issue

10

Year of Publication

1985

Pages

38–44

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Västkustens medeltida städer

—

eller

vem

har

_nytta

_av

städer

av

Hans Andersson

Nästan alla städer utmed Västkusten har medeltida

ursprung.

Ändå

uppvisar den tidigaurbanisering¬

eni detta område_{särdrag,somskiljer den från ut¬}

vecklingen i andra delaravdetnuvarandeSverige.

Deskillnadersomfinns_{gördet intressantattgöra}

några reflexioneröverden medeltida stadsutveck¬

lingen och vilka faktorersomkan tänkasstyraden¬

na.Denna_{uppsatsblirenvariation påett temasom}

jag tagitupptidigare iBebyggelsehistorisktidskrift (Andersson 1982).

Västkusten kan man _{naturligtvis definiera lite} olika. I detta _{sammanhang tänker jag begränsa}

mig till det områdesomsträckersig från Hallands sydgräns till Bohuslänsnordgräns. Undermedelti¬

den varområdetdelat mellantreländer. Halland

hörde till _{Danmark, Bohuslän till Norge och en} smalkorridor däremellanvarsvensk.Dettroligaär

emellertidatt _{Sverige först nådde fram tillkusten i}

mitten på 1200-talet i enlighet med vad Gunnar

Olsson i en nu _{klassisk uppsats hävdade (Olsson}

1953). Sedan går det inte hellerattbortse ifrånatt

under olika_{perioderintogrespområden ellerdelar}

avområdenaenrelativt_{självständig ställninggent¬}

emot moderlandet. Det mest _{betydande och kan¬}

ske _{viktigaste utslaget av detta inföll i slutet av}

1200-tal och_{börjanav1300-talet, då betydandede¬}

larav nuvarande Västsverigesamlades under her¬

tig Erik, en av Magnus Ladulås söner med

för-svarspunkter på Hunehals i Norra Halland,

Ragn-hildsholmen vid _{Kungahälla, Lödöse} samt Dala¬

borg i Dalsland. Vid andra tillfällen behärskades

delar av områdena av _{grannlandet..Exempel på}

dettaärdeframstötarsomsvenskarna_{gjorde iBo¬} huslän under 1400-talet med resultat bl aattKarls¬

borgs fästesöderomHamburgsund kom till. Den¬ na kom fö att _utnyttjas avGustav Vasa närhan

höll delar av Bohuslän som _{förvaltningscentrum}

fram till _början av 1530-talet. Allt detta visar

egentligenbaraattvirörossiettgränsområde.Det

somvar_{viktigtvarframför alltattnå kusten,attfå} godahamnmöjligheterdär. Karlsborgärettmyc¬

ket_{tydligt exempel pådetta.}

Låt oss _{då presentera städerna utmed Västkus¬} ten.'"

De halländska städerna har lokaliserats _{på ett}

nästanenahanda sätt, möjligen Varberg undanta¬

get.Deligger vid ellernäramynningenavdemest

betydandeåarna. Detta har naturligtvis inte bara

med_{självavattenföringenattgörautanockså med}

att ådalarna var _{viktiga kommunikationsstråk in}

motSmåland och_{Västergötland. SåliggerLaholm} vid _{Lagan, Falkenberg,}somunder medeltidenun¬

der en _{period faktiskt var två städer, vid}

_Atran,

Övraby

ochdess efterföljareHalmstadvid Nissan

och_{Kungsbacka vid Kungsbackaån.Deolikastä¬}

derna mednamnet_{Varberg låg inte vid Viskandi¬}

rektmenstod inärakontaktmed Viskans_dalgång och dess_{dalgånginmotMarks härad i Västergöt¬} land.

Den äldsta av städerna bör

_Övraby

_{vara. Där} kan de äldsta _{urbaniseringskrlterierna påvisas.} 1264nämnsför förstagången dominikanerklostret

där. Arkeologiskt har emellertid betydligt äldre bosättning påvisats. Materialet antyderatt denna går tillbaka till 1000-talet. Ortens karaktär då är emellertid oklar.

Laholmnämnsförsta_{gången i Kung Valdemars}

Jordebok ca _{1231, då ett torg (forum) omtalas.}

Hur detta skall tolkas dv s omdet finnsentätbe¬

byggelse på platsen för det nuvarande torget är

tveksamt. Mendet finns_{omständigheter}somtyder på äldre rötter. Kyrkan ären S:t Clemens-kyrka,

som avErik Cinthioharknutits tillkungamakten.

menkanskeocksåenäldremarknadsplatspåplat¬

sen_{Köpingesomliggerstraxintill.LarsRedin har} utvecklat några olika hypoteser kring detta i sin

medeltidsstadsrapportom Laholm(nr 39).

Det äldsta Varberg, Getakärreller Gamla

Var-berg går också ner i 1200-talet. Det nämns första gångeni samband med den norske kungen Håkon

Håkonssons _{krigståg mot Halland 1256. Både}

myntfynd och senaregjorda arkeologiska under¬ sökningar har visat påatthär funnitsentätbebyg¬

gelse under 1200-talets hälft. Fortfarandeär dock

inte karaktären _{på orten klarlagd vid denna tid¬}

punkt,menattdetvaritnågotmeränenbyärup¬

penbart (Carlsson 1983).

Övraby

efterträddesavBroktorp,somsnartfick namnet Halmstad. 1322 fick den sina _privilegier.

1344 har dominikanerna _{flyttat till den nyaplat¬} sen. Varför denna _{stadsförflyttning} ägt rum är

oklart.

En företeelsesomi nordisk medeltidshistoriaär

ovanlig men som Halland inte har mindre än tre

exempel på undermedeltidenär närtvåstäder exis¬ terar_{parallelltmed varandra pånäraavstånd. Inte} långt från Getakärrtillkommer i börjanav

1400-talet _{Ny-Varberg. Borgmästare nämns där 1443}

och 1462 får orten ett karmeliterkloster. _{Ny Var¬}

berg och Getakärr existerade samtidigt fram till

1500-taletsslut.Detfinns docktecken_påattGeta¬ kärr får alltmindre_{betydelse. Det}ärocksådenna

stad somförst försvinner.

Till dubbelstäderna får vi också räkna Gamla

ochNyaFalkenberg. Som städer hör de med stor sannolikhet till 1400-talet. Men _{ursprungligenvar}

Falkenberg namnetpåenborg sombyggsvid

Ät-ransöstrastrand i slutetav 1200-talet. Orten får då

en administrativ och _{politiskt central ställning på} gränsen mellan Norra och SödraHalland. Gamla

och _Nya Falkenberg existerar samtidigt fram till

mitten av _{1500-talet, då Nya Falkenberg försvin¬} ner.

Om _{Kungsbacka och Gåsekil skall räknas som}

dubbelstäder kanskeärtveksamtmendet ärändå

inte alldeles omotiverat att ställa frågan. Kungs¬

backas äldsta_{urbaniseringskriterierdaterarsig till}

1408. Området hadeenviss centralitet redan tidi¬

gare. Inte långt från platsen låg Hunehals borg

frånslutetav_{1200-talet, där vi}vet atthanseater har

bedrivit handel. Medan_{Kungsbacka kom}att trots

vissa hotexistera fram till våra_{dagar har Gåsekil}en

mycketkort historia. Stadennämns förstagången

1481 och 1539 dras_{privilegierna in. Den tycks ha}

legat där Gottskär nuligger. Kanske har dess roll

varitattkanaliseraden_{bondeseglationsomi alla ti¬} der_{tycksha funnits påonsalalandet.}

Går vi sedan till Bohuslänärbilden inteså an¬ norlunda. Bohuslän hade_{egentligen bara} en stad avnationell_{betydelse under medeltidenoch detvar}

Kungahälla. Men den stadens storhetstid tog slut någon gång efter 1300. De övriga två, Marstrand

ochUddevalla,fickegentligen aldrig någon rollut¬

överden lokala.

Ser vi till derasbelägenhet har Kungahälla och

Uddevalladet _gemensamt med de halländskastä¬ derna att de _{låg där större vattendrag mynnade i}

havet: _{Kungahälla vid Nordre älv och Uddevalla} vid Bäveån. Marstrands_{lägeärhelt unikt. Denlåg}

vidennaturhamn_påenö. Den har heltsaknatom¬

land ochvarit helt beroendeav_{tillgången på fisk i} havet _{däromkring. Staden är i detta avseende att} likna vid Skanör-Falsterbo i Skåne. Det är helt

uppenbartattstadenskonjunkturer iäldre tid varit

helt beroendeav_{havsfångstenävenomnaturham¬} nen såsom enav natthamnarna utmed bohuskus¬

tenvarit_{viktig för sjöfarten. Men i sig har denna} inte kunnatskapaenstad.

Kungahälla har traditionellt dateratstidigt,men

deäldsta_{belägeni skriftligt materialhör till} 1130-talet. Hittills har det _{arkeologiska materialet inte} gett några ledtrådar som varit äldre än slutet av

1100-talet.Påsenaretidharemellertid_{fynd kom¬}

mitsom_{ger ossanledningattomprövaosspå den}

punkten. Klart äremellertid att 1200-talets andra

hälft varit _{mycket viktig för staden.}

Fransciska-nerkloster _{tillkommer, Ragnhildsholmen likaså} och det äldre Kastelle kloster_byggsom.Detärrim¬

ligen i linje med Håkon Håkonssons intresse för

området i mitten av 1200-talet. Men när Bohus

börjar byggas 1308 sker uppenbarligen en

tyngd-punktsförskjutningmotdenna plats. Bakomdetta

ligger ocksåandrafaktorer, somattskeppen blivit störreoch kanskeatt_{tillgängligheten i deninre älv¬}

armenökat. Konsekvenserna för _{Kungahälla blir}

emellertidattstaden _{tycks försvinna in ienhisto¬} risk _{halvskymning. Det är dock först när staden}

bränts 1612 som den _{flyttas tillBohus.}

Marstrands äldsta stadskriterium är från slutet

av _{1200-talet, 1291, då franciskanernas kyrka}

Vilken karaktär ortenhar haftär numeraännu

mer tveksamt sedan nya arkeologiska undersök¬ ningar genomförts där. Dessavisarattden

bebygg-bara ytani detta skede varit mycketliten (Carlsson

1984). 1363nämnsi alla fall två byamänvarföror¬

ten då i alla fall nått en viss utveckling. Vi skall dock integöraossnågraöverdrivna förväntningar på ortensstorlek. Somvi redansagt harden varit

helt beroendeav_{fiskekonjunkturerna.}

Uddevalla är _{betydligt senare. Denna stad har}

tillkommit i slutetav 1400-talet.Uddevalla kanses

som ett försök från norsk sidaatt dra till_sighan¬ deln från svenska områden som Dalsland och Värmland med framför allt_{järn ochträ.Idetta fall} blev den enkonkurrenttill den nygrundadesvens¬ kastaden_{NyaLödöse inom Göteborgs nuvarande} stadsområde.

NyaLödöse,somalltsåvarsvenskstad, fick sina

privilegier 1473 och tog då över Gamla Lödöses

roll _{på den svenska sidan} som en internationell

handelsstad. GamlaLödöse vid Götaälv,ca3 mil

norr om _{Göteborg, kan spåras tillbaka till} 1100-talet, när det gäller bosättning. Under 1100-talet

utvecklade _{sig orten till en betydande plats med i}

varje fall tre kyrkor, kastal ochmynttillverkning.

Den hade livliga kontakter med olika områden i

Västeuropa. Detvisar deomfattande arkeologiska undersökningar som genomförts där (Carlsson

1982). Denna utveckling fortsatte också under

1200- och 1300-talen. Eftersom den underflera år¬ hundraden var _{Sveriges västligaste stödjepunkt}

fick denen _{utomordentligstor ochviktig roll för}

Sverige. När NyaLödöse kom till flyttades denna

rollövertill dennaortochdärefter i sinturtillsam¬ mans också med andra _{inslag till det nuvarande}

Göteborg närden staden tillkom 1621. Intressant är att hela tiden från Gamla Lödöse och framåt måstevi räkna älven och de kontaktområdenden¬ na_{gav somGöteborgs och dessföregångaresupp¬}

land. För alla dessa har tex Värmland _{spelat en}

viktigroll. Frånsenaretider känner vi väl degöte¬

borgska köpmännens intressen i detta landskap.

DetärdennarollsomUddevallasatte_{ifråga, dock}

endast med _{partiell framgång.}

Ser vinutill demedeltida städerna ivästerkanvi

urskilja några viktiga drag. De ligger imötetmel¬

lan havet och _{viktiga landsvägar. Ettmärkligt}un¬

dantag ärhär Marstrand. Kanskeockså Gåsekil i

detta avseende skiljer sig från de övriga.

Övraby

och Laholm_{liggervisserligen ganska långt in}men

har _{genom Nissanresp Lagan ändåkontakt utåt.} KontakternautåtmotVästeuropavisar sig också i

det _fyndmaterialsomkommit fram i arkeologiska

undersökningart exi Gamla Lödöse ochGetakärr

(Carlsson 1982, 1983). Devästliga inslagen ärbe¬ tydligt starkare häränt exiöstraSverigeavnatur¬

liga skäl(Broberg—Hasselmo 1981). Men det kan¬

skemestslåendeärändå i_{jämförelse med}

Östsveri-ge och Skåne det relativt svagastadsväsende som

funnits i detta område. _{Kronologiskt har det} ut¬ vecklats under_{lång tid.Demånga}

stadsförflyttnin-garnaliksom dubbelstäderna tyder påattlokalise¬

ringarna antingen varit osäkra ellerattdet funnits

konkurrerande intressen bakom städerna. Detta kanockså_{tyda på}attunderlagetförstädernavarit

dåligt. Det kan ocksåvisaattden centrala maktens

möjligheteratthävda sina intressen varit mindre i

resp rikens periferier än i de centrala områdena.

Manhar iett_{tidigt skedenöjt sig mednågrastödje¬} punkter såsomt exLödöse. Det kanvaravärt att

utveckla dettalitemer,därförattvi här kanske har

en _{viktig utgångspunkt förtolkningavdentidiga}

urbaniseringen.

Under olika tider harmaniforskningen lagt oli¬

ka tonvikt vid de faktorersom _{ligger bakomden}

medeltida_{urbaniseringen. Ibland har}manmycket

starkt betonat de formellakriterierna: stadslagar, privilegieretc. I andra har de ekonomiska fakto¬

rerna_{dragits fram}somdeallena avgörande. Detta

har då_{avspeglat sig i definitioner mananväntför}

begreppet stad.

Diskussionen visar hur svårt detär att_{fånga in}

detta _{mångtydliga begrepp. Men vi kan beskriva}

orternautifråntregrupperi kriterier.Detförstatar

hänsyn tillortens funktioner i förhållande till sitt

omland. _Fungerardensomcentralort iettelleran¬

natavseende:_{ekonomiskt, administrativt, kyrkligt} etc?Denandragruppenkriterier visar hurortenser

ut:har dentätbetyggelse, hurserbebyggelseplanen

ut.Ärdentätorteller inte? Den_tredjegruppentar fastapå de formellakriterierna. Har den privilegi¬ er,stadslag, rådsborgmästare,sigilletc.Förattva¬

ra en _{högmedeltida stad måste orten både vara} centralort, tätortoch hasärskilda privilegier. Un¬

der andratider kan de sistnämnda kriteriernava¬

riera.

Det är inte _{självklart att det skall vara så här.} Stadenärkanske inteallsnödvändig förattspetsa

till _{något. På Island har}mankunnat konstateraett

centralortssystem avheltannatslag. Där kanman

talaom_{centralområden, där olikacentralfunktio¬} ner är _{spridda på olika platser: hamnplats, tings¬} plats, hövdingens gårdetc.Varje plats harencent¬ ral funktion att_{fylla (Thorlaksson 1977). Liknan¬}

de_{system har diskuterats för området kring Kal¬} mar i den _{nyligen utkomna stadshistoriken över} staden _{(Blomkvist 1979). I skenet} av detta skulle

man kunnase städerna som _{något framtvingat, i}

varje fall tillskapat. Det har funnitsettintresseatt samla skilda funktioner_{påettochsammaställe för}

attkunna kontrollera och behärskadessa, framför

allt den ekonomiska verksamheten. Det _framgår

inte minstavde_{privilegiersomfinnsbevarade från}

medeltiden. Ett_{inslagattläggamärketilldärvidär} förbudet mot _{landsköpet, som finns redan i det}

äldsta _{privilegiet för Jönköping från 1284, det}

äldsta bevarade från det medeltida_{Sverige.Ettan¬}

natindirekt indicium i denna_{riktningärattde fles¬}

ta av de _{högmedeltida städerna hade en kunglig}

borgsom var endel i den äldsta fögderiindelning¬

en.Oavsett hurmanvill_{kronologiskt tolka förhål¬} landet mellan_{borg och stad}—vem varförst—vi¬

sardettapå stadensomettuttryck förcentralmak¬

tens intressen. Det är_{ju också kungen somutfär¬}

darprivilegier,äveniettsådant fall därenenskild

fårtillåtelseatt_grundaenstad. Exempel på dettaär

när_{biskopenavLinköpingavMagnus Ladulås får} privilegiet attgrunda Berga i Småland 1271. Men

och det ärdet intressanta i vårdiskussion: för att genomföra ett sådant ”program” krävs resurser

och administrativa _{möjligheter. Det har knappast}

funnitsöverhela landet. Det visar också den reella

stadsutvecklingen.Detskerenkraftfull utveckling i

_Östsverige,

_{framför allt kring Mälaren. Det} av¬

speglar centralmaktens tyngdpunkt,somdenkom

attbli framför allt från 1200-talet.

Här har stadsväsendet _{uppenbarligen fått en}

stark genomslagskraft. I andra områden ser vi

dock att t ex den ekonomiska verksamhet helt

utanför städernaär_{ganska omfattande. Ta}exem¬

pelvis bondeseglationen. För Hallands del har Al¬

bertSandklefstuderat denna_{(Sandklef 1973). Vis¬}

serligenärhans material ihuvudsak från 1500-talet

och framåtmendet finns_{ingen anledning att inte}

tro attförhållandena i medeltid varit likartade.Där finns alltsåen _{betydande verksamhet utanförstä¬}

derna. Hur omfattande vet vi _{naturligtvis inte.}

Från Bohuslän känner vienrad_{hamnplatser från}

nyare tid, somocksårimligen har tidigareanor. I

Västergötland kan vi funderaöverknallarnas roll.

Där, i södra Västergötland, fanns sedan medeltid

enlitenstad, Bogesund, mendetär först med till¬

komstenavBorås i_börjanav 1600-taletsom myn¬

digheternapåett ellerannatsätt försöker få bukt

med denna handelsverksamhet.

Tesen äralltså att ett utifrån _pålagt

”stadssys-tem” iflerafall,närdet inte kangesetttillräckligt understöd,har svårtattkonkurrera medettredan

befintligt centralortssystem. Derelativtsvaga stä¬

dersomvi finner_{på Västkusten skulle alltså kunna} förklaras medattde_{aldrig ficketttillräckligteko¬} nomiskt _{underlag bl}a genom att mycket av den

ekonomiska verksamheten _{gick dem förbi. Detta} vorevärtatt merai_{detalj studera. Bl aborde i be¬}

tydligt större utsträckning än hittills de centrala

funktionernas_{spridningpå Västkusten underme¬} deltid studeras.

Vi har redan_{tidigare hävdat attstäderna är ett}

utslag av centralmaktens intressen. Detgäller sä¬

kerligen under högmedeltid.Det ärmöjligtattbil¬

den blir litemer_{splittrad under senmedeltid.Detta}

hänger dåsammanmed kungamaktens oförmåga atthävda_{sig i rikenas perifera delar. Det finnsan¬}

tydningar, attde halländska dubbelstäderna skulle

kunnavara_{uttryck för detta. Iminst har familjen} Totts intressen i _{Varberg och Falkenberg diskute¬}

rats _{(senast i Brobergs och Redins}

medeltidsrap-porter 31 resp43, en annan uppfattning har dock nyligen lagts fram avAndrén 1985 s. 109). Skall

man se_{resp”dubbelstäder”sominbördes konkur¬}

rerande orter? I_{Västergötland finner vi flera städer}

där man med _{fog kan undra} om inte biskopen i

Skara har haftett stort_{inflytande på tillkomstenav}

städerna: _{Falköping, Skövde (Klackenberg,}

me-deltidsstadsrapporterna 27 och28). Stormännens

intressenhar_{naturligtvis varit desamma}somkung¬

ens:attfå kontrollöverframförallt den ekonomis¬

ka verksamheten i området.

Mycketavdet somsagtshär ärnaturligtvis hy¬

poteser. Men det går inteatt komma ifrånatt det

medeltida stadsväsen som vi har att göramed på

Västkusten först så_{småningom vinnerstadga. Vi}

vetocksåattdetfunnits ekonomiskt konkurreran¬ de system, t ex manifesterat genom

bondesegla-tion. Denhypotetiska bildmanvillprövaförväst¬

kustens städeräralltså_{följande. Visserligenhar}

rp-lativt_{många städer etablerats på Västkusten både}

genom centralmaktensoch genomvissastormäns

försorg. Menstäderna har aldrigen sådan styrka

attde_{slagituteller i väsentlig grad minskat den äld¬} re _{centralfunktionsstruktur, som funnits i områ¬} det. Båda dessa _{”system” fungerat sida vid sida.}

Desom_{levat i det äldre systemet har inte haftnå¬}

gonglädjeavstäderna.Detvarcentrala eller inåg¬

rafall_{regionala makthavare med förebilderutom¬} lands som för sina intressen _{skapade städerna.}

Nästa_{stegblev i och för sigattinvånarna i städer¬}

na,borgarna, naturligtvis blev angelägnaatthävda

sina exklusiva intressen. Fick de inte _{tillräckligt}

stöd från centralmaktens sida kunde fortfarande

andra _{opererapå deras marknad. Det ärtroligen} detta somsker på Västkusten. Så blir Västkusten

också från stadshistorisk synpunktett mycket in¬ tressant _{forskningsområde för att} studera spän¬

ningen centralt och regionalt precis som forskare från helt andra _{discipliner hävdat, mest konse¬}

kvent kanske Olof Hasslöf.

HansAndersson,f 1936, fil lic ihistoria,

länsantik-varie i_{Göteborgs och Bohus län. Publicerat studier}

i framföralltstadshistoriska och stadsarkeologis-ka ämnen. Harlett_{projektet Den tidiga urbanise¬}

ringens konsekvenser för nutida planering. (Me¬

deltidsstaden).

Beskrivningarnaav respstäder bygger pä Medeltidsstadens

rapporterenligt följande.

Medeltidsstaden

20 Övraby,Halmstad (Jan-Erik Augustsson)

21 GamlaLödöse_{(Kristina Carlsson och Rune Ekre)} 22 Marstrand_{(Margareta Hasselmo)}

23 Uddevalla_{(Margareta Hasselmo)} 25 _{Kungsbacka—Gåsekil (BirgittaBroberg)} 27 _{Falköping (Henrik Klackenberg)} 28 Skövde_{(Henrik Klackenberg)}

29 Kungahälla (Hans Anderssön)

31 Varberg (Birgitta Bröberg)

32 Laholm_{(Lars Redin)} 43 _{Falkenberg(Lars Redin)}

60 Nya Lödöse (Anna Järpe)

Litteratur

Anderssön, H, 1982, Städer iöstochväst-regional stadsutveck¬ ling under medeltiden {Bebyggelsehistorisk tidskrift 3 1982)

Andrén, A, 1985, Den urbanascenen.Städer och samhälle i det

medeltida Danmark. Bonn—Malmö 1985_(Acta

archaeolo-gicalundensia.Seriesin 8°. Nr 13)

Blomkvist, N, 1979, Kalmarsuppkomstoch äldsta tid. (Kalmar

stadshistoria 1.Kalmar)

BrobergB-Hasselmo,M, 19SI, Keramik, kammar och skorfrån

7medeltida städer._{FyndstudieStockholm}

(Riksnatikvarie-ämbetet och Statenshistoriskamuseer.Medeltidsstaden₃₀₎

Carlsson, K, 1982, Importkeramik, Gamla Lödöse. Stockholm (Lödöse—västsvenskmedeltidsstäd III:2)

Carlsson, K, 1983, Geto^örr Riksantikvarieämbetet. Rapport Carlsson, K, 1984, Marstrand, Drottninggatan i Marstrand

(Skrifter utgivnaavBohuslänsmuseumoch Bohuslän hem¬ bygdsförbundnr11)

Olsson, G, 1953, Sverige och landet vid Göta älvs mynning under

medeltiden(Göteborgs högskolas årsskrift 1953:3) Sandklef, A, 1973,Allmogesjöfart,Göteborg

Thorlaksson, H, 1977,Urbaniseringstendenserpå Island i

mid-delalderen {Urbaniseringsprosessen i Norden. I

Middelal-dersteder. Det XVII. Nordiskahistoriskermote Trondheim 1977.Red.GretheAuthénBlom, Oslom fl)

Summary:

The

West

Coast’s meciieval

towns

—

or

who

benefits from towns?

by Hans Andersson

The essay considers the towns along the West

Coast of Sweden which _{during the Middle Ages} was dividedbetween_{Denmark, Sweden and Nor¬}

way.However, thearea was ontheperiphery of all

three _{kingdoms. The oldest towns, Lödöse and}

Kungahälla, appeared nolater than around 1100.

The 13th_{century towns}are

Övraby,

Laholmand

Getakärr in Halland andMarstrand inthe_county of_{Bohus, the latter perhapswith acertaindegree} of doubt from whatcanbe deduced fromrecentar¬

chaeological investigations. Othertownsdate from

the 14th and 15th_century.

Onecan characterise urbanisation on the West

Coastin_{roughlythefollowingway.Thetownsare}

atthejuxtaposition of the seaandimportant land routes.A clear_{exception in this}caseis Marstrand which is_{right out}onthe seaward skerries comple¬ tely dependentonsearoutesandwithouta hinter¬

land. ThecontactswithWestern_Europeareclearly

indicated in the finds made in_{archaeological inve¬}

stigations, for example in GamlaLödöse and Geta¬

kärr. The Western features are _{significantly} strongerhere than,for example, in Eastern Sweden

forobviousreasons.Butwhatismost_{strikingper¬} haps is the relatively weak urbanisation that took

place in this region ifone compares, forexample,

thisareawith Eastern Sweden and Scania. Chrono¬

logically the West Coast towns have developed

over a_{long period and the large number ofmove¬}

ments oftowns as well as _{parallel towns indicate} that locations were either uncertainor that there existed other interests which_{competed against the}

towns. The situation also shows _{perhaps, that the} central_{powers’ opportunitiestouphold their inte¬}

restswereless in the_{respective kingdom’s periphe¬} ries.Atan_{earlystagetheyweresatisfied withsome} bases.

In the essayit is maintainedthatit isthe central

powers’ interests which at first hand reflect the

founding oftowns. Theresources for thisexisted

only in certain centralareas. A powerful develop¬ ment took _{place in Eastern Sweden particularly} around Mälaren which reflects the _principalcon¬

centration of the central_{powerswhichwasthecase} above all from the 13th century. Inthemoreperi¬ pheral partstheestablishment oftownscould not be _{given sufficient support and it} was therefore

moredifficult to defeatthe_{competing oldercent¬}

ralised system.Duringthe laterMiddleAgesitcan also be taken into consideration_{perhaps that there}

wereotherinterested _{parties, prominentindividu¬} als, who came inas promotersoftown establish¬ ment albeit with less resourches than the central

powers.

The_{hypothesisput forward in theessay canbe}

summarisedasfollows._{Naturallyarelativelylarge} number oftownshave been establishedonthe East

Coast both _{through the} agencyofthe central po¬

wers and _{through certain prominent individuals.}

But the towns have never had such _{strength that}

theycould defeat orreduceto any real extentthe

older centralised structure which existed in the

area.Both_{these systemshavefunctioned side bysi¬}

de.Tothosewho_{had lived under the old systemthe}

towns_broughtnoreal benefit.Itwasthecentralor

in some cases the_{regional rulers who established}

towns for theirowninterests. The next _stagethat

followedwasthat the inhabitants inthetowns, the

citizens _{themselves, naturally became anxious to} protecttheir interests. Iftheywerenotgiven suffi¬

cient support from the centralpowers then others

could still competein their market which is probab¬ lywhat took place on theWest Coast. The West

Coast in this respectisaninteresting field in which

to_{study thetensions that existed between thecent¬}