Lärplattan som ett digitalt undervisningsverktyg : Förskollärares attityder kring digital kompetens

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Huvudområde: Pedagogik

__________________________________________________________________________________________

Lärplattan som ett digitalt undervisningsverktyg

Camilla Skoglund & Malin Vikström

Självständigt arbete: Förskolepedagogik V

15 högskolepoäng

Vårterminen 2020

Sammanfattning

Ett förnyande av förskolans läroplan (Skolverket, 2018) där begreppen undervisning och digital kompetens skrevs in och förtydligades ledde oss till frågor om vad kan det innebära att arbeta med digitala verktyg i förskolan och hur den nya digitala tekniken tas emot av förskollärare. Denna studie undersöker förskollärares attityder till digitala verktyg som en del av förskolans undervisning och om förskollärares ålder påverkar inställningen till de digitala verktygen. Genom en kvantitativ enkätstudie där 89 verksamma förskollärare deltog sammanställdes deras svar. I denna studie vill vi beskriva och undersöka om det går att synliggöra olika samband vilket utfördes genom korstabeller.

Resultatet av denna studie visar att förskollärares ålder och synen på den egna digitala kompetensen inte påverkar användandet av digitala verktyg i någon större utsträckning. Förskollärares attityd till att arbeta med digitala verktyg i förskolans undervisning är positiv då många använder digitala verktyg i sin undervisning och ganska ofta. I studiens resultat framgår det att förskollärare överlag tycker att digitala verktyg kan ha en positiv inverkan i barns språkutveckling. En möjlig generationsklyfta blir inte synlig i denna studie då resultatet påvisar att det inte finns någon större skillnad mellan förskollärares ålder och hur förskollärare skattar sin egen digitala kompetens.

Nyckelord

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

1.2 Uppsatsens disposition ... 2

2 Bakgrund ... 4

2.1 Digital kompetens ... 4

2.2 Vad är undervisning i förskolan? ... 5

2.3 Förskollärares kompetens med digitala verktyg ... 6

2.4 Lärplattans möjligheter i barns språkutveckling och undervisning ... 7

3 Tidigare forskning ... 9

3.1 Redovisning av litteratursökning ... 9

3.2 Digital natives ... 9

3.3 Vad innebär digital kompetens för förskollärare? ... 10

3.4 Undervisning med lärplattan ... 11

3.4.1 Språkutveckling med hjälp av lärplattan ... 13

3.5 Sammanfattning och koppling till frågeställningar ... 14

4 Metod ... 16 4.1 Enkätstudie ... 16 4.2 Ansats ... 16 4.3 Urval ... 17 4.4 Skapande av enkät ... 18 4.5 Etiska överväganden ... 20

4.6 Analys av det empiriska materialet ... 21

5 Resultat ... 24

5.1 Univariat analys av variabler ... 24

5.2 Bivariata analyser av variabler ... 28

5.4 Lärplattan som verktyg i barns språkutveckling ... 34

6 Diskussion ... 36

6.1 Metoddiskussion ... 36

6.2 Resultatdiskussion ... 37

6.2.1 Kunskap och undervisning ... 37

6.2.2 Lärplattans möjligheter i undervisning. ... 40

6.2.3 Lärplattans möjligheter i barns språkutveckling. ... 42

6.3 Fortsatt forskning ... 44 6.4 Avslutande reflektioner ... 45 7 Referenser ... 46 8 Bilagor ... 49 8.1 Bilaga A, Informationsbrev ... 49 8.2 Bilaga B Enkäten ... 51 8.3 Bilaga C, Litteratursökningar ... 54

1

1 Inledning

Barn av idag föds in i en digitaliserad värld - den moderna tekniken i form av mobiler, lärplattor och datorer är en naturlig del av deras liv, lärande och utveckling. [...] Tekniken är inte längre ett under, utan ett självklart, smidigt och snabbt verktyg för att kommunicera, arbeta och lära tillsammans (Bruce & Riddersporre, 2019, s. 42).

Undervisning kan ofta relateras till skolans värld och det i sig kan uppfattas som något som inte ska bedrivas i förskolan. Förskolan är dock sedan 2010 en del av det svenska skolväsendet, vilket står skrivet i Skollagen (SFS 2010:800). Den 1 juli 2019 fick förskolan en ny läroplan, Lpfö 18 (Skolverket, 2018). Begrepp som undervisning och digital kompetens skrevs in i den nya läroplanen och blev en del av förskolans verksamhet. Detta kan bero på den samhällsförändring som sker i Sverige där samhället blir mer digitaliserat. En kraftig utveckling inom teknik har lett fram till att vi idag har tekniska artefakter såsom datorer, smarta mobiltelefoner, elbilar och tv-spel. Barn som växer upp i Sverige idag växer upp med digitala verktyg redan från födsel då de flesta hem har mobiltelefoner, datorer och andra digitala verktyg (Bjurulf, 2013). Utvecklingen av digital teknik har skett på relativt kort tid och medför ökade krav på förskollärare. Digital teknik är något som förskollärare måste ta till sig och förstå för att kunna använda sig utav den i förskolan då även barnen ska utveckla en digital kompetens. Däremot är det inte alltid självklart att förskollärarna anser sig ha en tillräckligt digital kompetens där de verkligen förstår syftet med att använda digitala verktyg. Det kan vara svårare för många äldre förskollärare att anpassa sig till digital teknik då de hastigt har fått anpassa sig till den rådande utvecklingen (Bruce & Riddersporre, 2019). Att undersöka hur förskollärarna värderar sin egen digitala kompetens och hur digitala verktyg används i förskolan blir i denna studie aktuella.

Forskning betonar att förskolläraren spelar en viktig roll i användandet av digitala verktyg i förskolans undervisning (se Couse & Chen, 2010; Neumann & Neumann, 2013). Vidare finns det forskning som lyfter fram möjligheter till att barns språkutveckling främjas när barn får använda sig utav digitala verktyg i språkundervisningen (Neumann & Neumann, 2013). I förskolans läroplan Lpfö 18 (Skolverket, 2018) framgår det tydligt att barns språkutveckling har en betydande roll och tillsammans med digitala verktyg kan barns språkutveckling främjas. Betydelsen av främjandet av barns språkutveckling som både forskning och förskolans läroplan Lpfö 18 lyfter fram riktas därför denna studie ett fokus mot barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg. Tidigare forskning understryker även att förskollärares attityder mot digitala

2

verktyg spelar en roll i hur dessa används i förskolans verksamhet (se Forsling, 2011; Marklund & Dunkels, 2016). Vidare visar forskning att det finns viss osäkerhet hos förskollärare i användandet av digitala verktyg (se Forsling, 2011; Flewitt, Kucirkova, Messer, 2015; Masoumi, 2015). Det finns relativt lite ny forskning om förskollärares perspektiv på sin egen digitala kompetens och vad deras attityder är kring att arbeta med digitala verktyg specifikt i förskolans undervisning. Detta motiverar vår studie som samhällsaktuell och av betydelse för förskolans verksamhet. Vår studie kommer att bidra till en kunskap om huruvida det fortfarande kan anses finnas en generationsklyfta mellan förskollärare idag eller inte när det kommer till den digitala kompetensen. Kunskapen som denna studie producerar kan komma att ha betydelse för förskolans verksamhet på så sätt att den kan bidra med en generell förståelse för förskollärares attityder kring att bedriva en mer digitaliserad undervisning. För att samla in data som ger en generell bild och synliggör eventuella samband har en kvantitativ metod tillämpats genom en enkätundersökning.

1.1 Syfte och frågeställningar

I läroplanen Lpfö 18 (Skolverket, 2018) står det att barnen ska utveckla en adekvat digital kompetens i förskolan vilket ställer krav på förskollärare själva att besitta sådana kunskaper. Syftet med studien blir därför att på ett generellt plan undersöka hur förskollärare i olika generationer värderar sin egen digitala kompetens och huruvida förskollärares attityder kring lärplattan påverkar i vilken utsträckning som lärplattan används till undervisningen. Då barns språkutveckling är aktuellt i denna studie blir ett ytterligare syfte att undersöka användandet av lärplattan som ett digitalt undervisningsverktyg i samband med barns språkutveckling.

Frågeställningar som studien utgår från är följande:

• Finns det några samband mellan förskollärares ålder och synen på den digitala kompetensen?

• Vilken attityd har förskollärare inför att arbeta med digitala verktyg i sin undervisning? • I vilken utsträckning anser förskollärare att digitala verktyg i undervisningen bidrar till

barns språkutveckling?

1.2 Uppsatsens disposition

Denna text består utav sex kapitel och disponeras på följande sätt: Kapitel ett består av en inledande del med syfte och frågeställning. Kapitel två består av en beskrivande bakgrund där

3

relevant litteratur skrivs fram. Därefter i kapitel tre tas tidigare forskning upp. Kapitel fyra beskriver studiens metod, hur analysen av studiens empiri genomförts samt etiska ställningstaganden diskuteras. I kapitel fem redovisas studiens resultat med beskrivande text samt korstabeller. Kapitel sex består av en diskussion kring valet av metod, avslutande diskussion där tidigare forskning och bakgrund kommer relateras till studiens resultat samt förslag på vidare forskning.

4

2 Bakgrund

Detta kapitel kommer genom relevant litteraturgenomgång behandla digital kompetens, vad undervisning i förskolan kan innebära och vad som står i förskolans styrdokument om undervisning. Vidare behandlas förskollärares kompetens med digitala verktyg. Slutligen behandlas lärplattans möjligheter i undervisning och barns språkutveckling. Användningen av begreppet digitala verktyg i denna text syftar till lärplattan och avser därmed iPads, surfplattor eller liknande.

2.1 Digital kompetens

Digital kompetens kan vara ett svårtolkat begrepp att förstå vad det innebär i en förskolekontext. I Lpfö 18 beskrivs digital kompetens som följande:

Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information (Skolverket, 2018, s. 9).

Skolverket förklarar vad de anser att digital kompetens är vilket de gör utifrån fyra olika aspekter. Den första aspekten handlar om att lösa olika problem och att omsätta idéer till handling. Den andra aspekten handlar om att använda och förstå de digitala verktygen och olika medier. Den tredje aspekten menar Skolverket (2020) är att digital kompetens handlar om att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt. Den fjärde och sista aspekten handlar om att förstå hur digitaliseringen påverkar samhället. För att uppnå en adekvat digital kompetens, som beskrivs i Lpfö 18, krävs det att alla dessa fyra aspekter samverkar med varandra (Skolverket, 2020). Tidig utveckling av digitala kunskaper är viktigt för barnen då dessa kunskaper är nödvändiga för framtiden och kommande yrkesliv (Bjurulf, 2013). Barnen i förskolan bör lära sig använda olika digitala verktyg på ett kreativt sätt i förskolan för att lägga en grund till att utveckla den digitala kompetens som är nödvändig i dagens samhälle. Den generation som växer upp i dagens samhälle har en vardag och fritid som formas av en stor medieanvändning. Barnen och ungdomarna växer upp med många olika digitala redskap och kan därför kallas för digitalt infödda eller mediagenerationen (Bjurulf, 2013). Även innan barnen börjar på förskolan har många redan stora erfarenheter kring användandet av surfplattor dock skiljer det sig mycket mellan olika barn. Att reglera dessa skillnader är en roll som förskolan har och det blir viktigt

5

att visa barnen olika sätt att använda surfplattorna på. Begreppet digitalisering behöver inte gälla bara surfplattor då digitalisering finns runtomkring oss i exempelvis klockor och kameror (Pallin, 2019, 6 september).

2.2 Vad är undervisning i förskolan?

Definitionen av begreppet undervisning förklaras på följande sätt i skollagen: “sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (SFS 2010:800, 1kap, 3§). Undervisning som begrepp skrevs in i Skollagen år 2010 och där står det att även förskollärarna ska bedriva undervisning (Eidevald & Engdahl, 2018). För att se till så att alla skolor och förskolor i landet följer de lagar, regler och läroplaner som finns gör Skolinspektionen regelbundet granskningar av verksamheterna (Skolinspektionen, 2020). Efter en genomförd granskning av Skolinspektionen visade det sig i rapporten som kom år 2016 att undervisningsbegreppet ansågs som otydlig och att det upplevdes som svårt att förklara vad undervisning innebar i praktiken. Dessutom uppgav många förskollärare att de inte kunde se hur de skulle bedriva en undervisning. Dessa aspekter sammantaget ledde till att undervisning förtydligades i den nya läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Eidevald & Engdahl, 2018).

Undervisning i förskolan skiljer sig åt från skolans undervisning på så sätt att den inte alltid kan vara uppstyrd och förutbestämd eftersom förskollärarna ska uppmuntra barnens intressen genom att lyssna in barnen (Eidevald & Engdahl, 2018). Undervisning i förskolan ska bedrivas med både beprövad erfarenhet från förskollärare men även grundas i vetenskaplig kunskap. Det måste finnas en helhetssyn på undervisningen som bedrivs i förskolan där förskollärarna i sin undervisning bör se till hela läroplanen. Det innebär att pedagogerna inte endast bör bedriva undervisning utifrån enstaka läroplansmål om specifika ämnesområden, utan de måste även inkludera mål om exempelvis normer (Eidevald & Engdahl, 2018). I förskolans värld sker undervisning dels genom spontana tillfällen där förskolläraren fångar upp något som barnen visar intresse för, och dels genom planerade undervisningstillfällen där förskolläraren har planerat och utformat aktiviteter utifrån ett bestämt syfte (Sheridan & Williams, 2018).

I och med den nya läroplanen Lpfö 18 blev det tydligt att det gjorts vissa förändringar. Begreppet undervisning skrevs in och det förtydligades att förskollärare var den yrkeskategori som skulle planera för hur undervisningen skulle utföras. Däremot är det inte endast förskolläraren som ska bedriva undervisningen ensam, utan det är hela arbetslaget som ska

6

medverka i undervisningen (Skolverket, 2018). I förskolans läroplan definieras vad undervisning innebär på följande sätt:

Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen. Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden (Skolverket, 2018, s.7).

2.3 Förskollärares kompetens med digitala verktyg

För många vuxna är digitala verktyg en ny erfarenhet som kan tyckas vara skrämmande och svårt. Det är en förutsättning att förskollärare har kunskaper om digitala verktyg för att de ska kunna förstå barnen då olika digitala verktyg tar upp barnens tid. Genom olika kompetensutvecklingar kan denna osäkerhet kring digitala verktyg minska och istället för att vara skrämmande blir verktygen en resurs (Bjurulf, 2013). En kompetensutveckling kan vara att förskollärarna tar tillvara på de erfarenheter och kunskaper som erfarits. Även personlighet och engagemang krävs för att bygga upp sin kompetens. Genom att arbetslaget samtalar och diskuterar regelbundet och lyfter fram olika tankar och idéer växer även förskollärarnas kompetenser. Det handlar även om att skaffa sig mer teoretiska kunskaper för att utveckla sin kompetens (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015).

I digitaliseringen har förskollärare en nyckelroll där god pedagogisk kompetens och en didaktisk flexibilitet krävs. Dessutom krävs det en förmåga att använda olika lärverktyg vid olika tillfällen, både digitala verktyg såsom lärplattan och traditionella artefakter. Det kan handla om att veta när man ska använda sig utav ett träpussel eller lägga ett digitalt pussel i lärplattan (Pallin, 2019, 6 september). Susanne Kjällander (2019) lyfter vikten av att förskollärare bör vara medvetna om när och vad lärplattan används till. Däremot är det viktigt att förskolläraren känner av och kan begränsa tillfällen med lärplattan om det skulle behövas.

Om förskollärare ska kunna erbjuda barnen digitala verktyg så behöver dessa verktyg vara tillgängliga i förskolans verksamhet. Dessutom behöver förskollärarna besitta den kompetens och kunskap som krävs för att använda de digitala verktygen. Förskollärarna behöver därför besitta en digital kompetens för att kunna utmana och stimulera barnens intresse för de möjligheter som de digitala verktygen ger. Tillgången till de digitala verktygen leder inte automatiskt till att barnen lär sig använda dessa, inte heller säkerställer det att barnens lärande stimuleras. Om de digitala verktygen däremot används på ett pedagogiskt sätt där det finns ett syfte med användandet, kan de vara en resurs i förskolan som hjälper barnen i deras lärande (Bjurulf, 2013).

7

Kjällander (2019) betonar att förskollärare har en viktig roll i barns användning av lärplattan. Det ska inte tas för givet att barnen förstår lärplattan bara för att de använder den. Det är förskollärarens uppgift att med stöttning guida barnen så att de får den kompetens som de behöver för att använda lärplattan på ett sätt som leder till ett lärande för barnen. Barnen behöver scaffolding av förskollärare för att kunna använda lärplattan på ett sätt som möjliggör ett lärande (Kjällander, 2019). Scaffolding innebär att förskolläraren stöttar barnet genom verbalt stöd så att barnet tar sig framåt i sitt lärande (Säljö, 2011).

2.4 Lärplattans möjligheter i barns språkutveckling och undervisning

I detta avsnitt lyfter vi fram lärplattans möjligheter som ett digitalt verktyg för förskollärare att arbeta med i förskolans undervisning samt hur barnen själva använder lärplattan som ett verktyg.

Barns språkutveckling är något som lyfts fram i läroplanen Lpfö 18 som en del som ska läggas stor vikt vid (Skolverket, 2018). Förskolans uppgift är att uppmuntra barnen till att kommunicera på de olika sätt som barnen uttrycker som intressant. Genom att hela arbetslaget i förskolan uppmuntrar barnen till att använda sig av flera olika uttrycksformer än endast det verbala språket i deras kommunikation, skapas förutsättningar för barns språkutveckling. Barnen behöver kunna förmedla egna idéer och upplevelser både med och utan digitala verktyg för att på så sätt erövra nya språkliga kunskaper (Skolverket, 2018). För att barnen ska kunna erövra nya språkliga kunskaper så behöver barnen i förskolan använda sig utav olika språkliga resurser (Liberg, 2017). Det är därför viktigt att förskolan och artefakter stödjer den kommunikativa utvecklingen hos barnen. Under barnets första år är det viktigt att vuxna i omgivningen finns där och bemöter barnets uttryck genom exempelvis imitationer. I förskolan kan det exempelvis innebära att förskolläraren repeterar och vidareutvecklar det barnet har sagt genom att förklara, ställa frågor, ge kommentarer eller påståenden. När barnen blir äldre är det kompisarna som utgör en betydelsefull del i språkutvecklingen. En annan del som är betydelsefull i barns språkutveckling är böcker, spel, filmer och upplevelser som kan erfaras genom digitala verktyg. De digitala verktygen bidrar till barns språkutveckling då dessa öppnar upp för samtal där barnen får återberätta och beskriva sina upplevelser. I dessa samtal får barnen möjligheter till att jämföra, argumentera och förklara. Alla dessa aspekter tillsammans möjliggör ett erövrande av nya språkkunskaper (Liberg, 2017). I förskolans läroplan, Lpfö 18 står det att det är förskolläraren som ska ansvara för att barnen utmanas och stimuleras i sitt lärande, men det är hela arbetslagets uppgift att skapa förutsättningar till både undervisning och

8

språkutveckling. I detta arbete ingår det att barnen ska få använda digitala verktyg i sitt lärande. Genom digitala verktyg ska barnen också få erfara nya kunskaper (Skolverket, 2018).

Karin Jönsson (2014) menar att lärplattan kan användas av barnen som ett verktyg i deras skapande och erbjuder barnen fler möjligheter till att uttrycka sig när det verbala språket eller finmotoriken inte räcker till. Lärplattan skapar även möjligheter för barn att berätta sagor, bearbeta upplevelser och spela in filmer. Genom att använda lärplattan som ett digitalt verktyg i berättandet bidrar det till ett främjande av språkutvecklingen hos barnen. Dessutom förtydligar Jönsson (2014) att barns användande av lärplattan inte hindrar dem från att använda sig utav andra artefakter, barnen ritar fortfarande teckningar med papper och pennor och de leker fortfarande ute med andra barn.

Lärplattan kan med fördel även användas som ett digitalt verktyg när det kommer till barns läsning och det är ett verktyg som blir allt mer vanligare att använda i förskolan. Genom lärplattan kan barn erbjudas tillgång till e-böcker med animationer och ljudeffekter tillsammans med de fysiska böckerna (Hermansson & Olin-Scheller, 2019). När e-böcker används i lärarledd undervisning kan förskolläraren öppna upp för samtal genom att referera till egna erfarenheter om e-bokens innehåll för att sedan bjuda in barnen att berätta om deras erfarenheter. I berättelsen kan förskolläraren välja att pausa för att på så sätt bjuda in barnens tankar och reflektioner om det som har hörts. Förskollärarens roll blir inte bara att samtala utan även instruera barnen så att de erfar den digitala kompetensen som krävs för att läsa e-boken på egen hand. När barn använder e-böcker på egen hand pausar, diskuterar och reflekterar de med varandra under läsningen. När barnen repeterar efter berättarrösten, ser texten på lärplattan samt diskuterar med varandra skapar detta möjligheter för en ökad förståelse för den lästa e-bokens innehåll som leder till en positiv effekt i barnens språkutveckling (Hermansson & Olin-Scheller, 2019).

Även om det finns många fördelar med att använda digitala verktyg i barns språkutveckling så är det inte helt problemfritt. En konsekvens med digitala verktyg är att en del barns läsförståelse påverkas negativt då dessa barn upplever svårigheter med att läsa en text på en skärm. Vid läsning på en skärm får barnet bearbeta bilder, texter, ljud och musik på en och samma gång. Detta kan bli mer kognitivt krävande för vissa barn jämfört med läsning av en traditionell bok (Kjällander, 2019).

9

3 Tidigare forskning

Detta kapitel kommer att behandla tidigare forskning inom digitalisering i förskolan. Först kommer en redovisning vår litteratursökning sedan kommer begreppet digital natives behandlas. Vidare lyfts digital kompetens och forskning kopplat till undervisning. Kapitlet avslutas med forskning kring språkutveckling i samband med digitalisering.

3.1 Redovisning av litteratursökning

För att kunna ta del av forskning som gjorts inom digitalisering i förskolan har vi använt oss utav olika sökmetoder. Databaser som användes vid litteratursökningen var ERIC (EBSCO), Taylor & Francis Online och Nordic Base of Early Childhood Education and Care. Vi har använt oss av fritextsökningar i Google samt i Google Scholar. I den forskning som vi fick fram genom sökningarna valdes de texter ut som var mest relevanta för studiens syfte. Vi har även i dessa texter valt att titta på vilka referenser som har använts där och på så vis gjort en kedjesökning för att ta del av ännu mer forskning och på så sätt kunna använda oss även utav dessa. Vid sökningarna säkerställdes att artiklarna var vetenskapliga genom granskning av artikeln. Artiklarna som sedan valdes ut var peer reviewed, vilket innebär att artiklarna är granskade av andra forskare. Sökningarna har riktats mot vetenskapliga tidskrifter där artikeln är skriven av forskaren eller forskarna själva. I sökningarna användes sökord som förskola, förskollärare, barns språkutveckling, barns språkande, digitalisering, digitala verktyg, digital kompetens, preschool, preschool teachers, digital tools samt digital natives. Dessa sökord har sedan använts i olika kombinationer.

3.2 Digital natives

Tekniken förändras ständigt och ny teknik som datorer och lärplattor fortsätter att förändras och utvecklas. Resultatet i Leslie Couse och Dora Chens (2010) studie tydliggör att det är nödvändigt för förskollärare att utforska och införskaffa sig kunskaper om den nya digitala tekniken. Detta för att förskolläraren ska kunna på ett effektivt sätt integrera digital teknik i förskolans verksamhet. Dessutom redogör resultatet för att lärplattan är ett givande verktyg att använda tillsammans med förskolebarn. Detta motiveras genom att lärplattan ger förskollärarna ett annat verktyg för att uppnå läroplanens strävansmål som handlar om att barnen ska förberedas till att vara digitalt kompetenta medborgare (Couse & Chen, 2010).

Robyn Zevenbergen (2007) redogör i en vetenskaplig artikel att de som är födda på 1980-talet och fram tills idag växer upp i en digitaliserad värld och kan benämnas som digital natives.

10

De som är uppväxta innan den digitala teknologin uppkom kan benämnas som digital

immigrants då de har växt upp utan de digitala verktygen. Detta skapar en lucka mellan olika

generationer då den tidigare generationen inte besitter samma digitala kunskaper som den nuvarande generationen har. Zevenbergen (2007) förtydligar i artikeln att det kan krävas större ansträngningar av personer från den tidiga generationen att lära sig den nya tekniken än vad den nuvarande generationen behöver. Det blir därför viktigt att lyfta skillnader mellan digital

natives och digital immigrants för att kunna diskutera vilken betydelse dessa klyftor får mellan

generationer i förskolans undervisning. I enlighet med Couse och Chen (2010), betonar Zevenbergen (2007) att det är viktigt att förskolläraren tar sig an den nya tekniken för att kunna skapa en undervisning för barnen som anpassar sig efter den nuvarande generationens uppväxtförhållanden. Däremot menar Murat Akçayır, Hakan Dündar och Gökçe Akçayır (2016) att det inte går att anta att alla som är födda på 1980-talet och därefter automatiskt kan kallas för digital natives. Digitala kunskaper kan inte endast baseras på vilket år en person är född. Resultatet av deras studie visar att beroende på var en person är uppväxt och vilka socioekonomiska förutsättningar som finns kan de digitala kunskaperna variera. Sonia Casillas Martín, Marcos Cabezas González & Francisco José García Peñalvo (2019) påvisar att de lärarstudenter som deltog i deras studie inte har den digitala kunskapen som krävs för att kunna kallas digital natives. Resultatet lyfter även fram att lärarstudenterna behöver mer kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) inför sitt kommande yrke. Det är nödvändigt att mer undervisning om IKT ska finnas redan i lärarutbildningarna. Detta för att den blivande läraren ska kunna både förstå och använda IKT i de tidiga skolårens undervisning (Casillas Martín et al., 2019).

3.3 Vad innebär digital kompetens för förskollärare?

Karin Forsling (2011) förklarar i sin artikel vad det innebär för förskollärare att besitta en digital kompetens vilket är att de ska kunna lagra information, hämta fram information och kommunicera med hjälp av digitala medier. Det finns dock vissa hinder för att förskolläraren ska kunna utveckla dessa kompetenser. Dels finns det en viss osäkerhet bland förskollärare kring användandet av digitala verktyg och dels bristen på kunskap om hur förskollärare ska hantera dessa verktyg spelar en roll. Det kan exempelvis innebära att en förskollärare har svårt att se hur de ska kombinera att arbeta på ett traditionellt sätt samtidigt som de ska få in ett arbetssätt med de nya digitala verktygen. Det i sin tur kan resultera i att de förskollärare som

11

upplever sig osäkra låter barnen använda dessa som lekmaterial och inte som ett undervisningsverktyg (Forsling, 2011).

Leif Marklund och Liza Dunkels (2016) har genomfört en online etnografisk studie som synliggör att förskollärare i Sverige idag har olika synsätt på lärplattans möjligheter i undervisningen. Det finns förskollärare som är övertygade om att lärplattan ger fler möjligheter i undervisningen och det finns de som fortfarande är osäkra kring införandet av lärplattor i förskolans verksamhet (Marklund & Dunkels, 2016). Förskollärare som har mer erfarenheter kring att arbeta med digitala verktyg kan omfamna tekniken i större utsträckning än de förskollärare som har mindre erfarenheter och känner sig osäkra. När nya tekniker tas in och används i verksamheten möjliggör det för både personal och barn att utveckla sina digitala färdigheter (Flewitt, Kucirkova & Messer, 2015).

3.4 Undervisning med lärplattan

Davoud Masoumi (2015) konstaterar att det finns flera olika aspekter kring användandet av informations- och kommunikationsteknik, IKT. IKT kan exempelvis vara en dator eller en lärplatta. Lärplattan kan berika förskolans praktik och ses som en kompletterande artefakt som kan utöka förskollärares praktiska arbete samt ses som ett extra verktyg i undervisningen. Lärplattan kan hjälpa förskollärare att hitta resurser och kunskaper som de behöver. Dessutom får förskollärare större möjligheter genom lärplattan att motivera och främja barnens samarbete och sociala färdigheter. I Masoumis (2015) studie visar resultatet att om lärplattan används som en teknisk artefakt stimulerar det barnen till längre och mer sammansatta samtal. Barn är ofta nyfikna på att utforska nya saker samt att barn har en vilja att dela sina upptäckter med sina kompisar. Detta antyder att om lärplattan eller annan digital teknik flätas in i förskolans verksamhet ger det möjligheter för barnen att lära sig olika sociala färdigheter. IKT kan även ses som ett sätt att underhålla barnen och hålla dem sysselsatta men det är svårt att definiera gränsen mellan pedagogik och underhållning när det gäller verksamheten i förskolan. När man använder lärplattan utan något pedagogiskt syfte kan det handla om att barnen tittar på någon film eller använder sig utav något spel. Detta görs ofta tillsammans med andra barn men det kan vara väldigt oklart om och vad de lär sig.

Resultatet av Masoumis (2015) studie belyser även det faktum att det finns en attityd hos förskollärare där IKT i förskolan anses vara både onödigt och svårt att planera in i verksamhetens aktiviteter. Det i sin tur leder till att IKT uppfattas som ett hot mot det traditionella arbetssätt som präglat förskolan. Att lärplattor och andra digitala verktyg anses

12

som onödigt att använda sig utav i verksamheten grundar sig i en föreställning om att barnen redan har tillgång till dessa hemma och därför menar förskollärare att det istället är viktigt att barnen i förskolan får ta del av mera traditionella aktiviteter. Motståndet mot digitala verktyg grundas även i förskollärares osäkerhet och kunskapsbrister om digital teknik som leder till att förskollärarna väljer att inte använda sig av den digitala tekniken (Masoumi, 2015).

Couse och Chen (2010) förklarar att om förskollärare ska kunna tillgodose varje barns behov vid ett lärande krävs det att förskolläraren är lyhörd. Är förskolläraren lyhörd kan hen bistå med rätt scaffolding, stöttning. De betonar också att förskolläraren har en viktig roll i barnens möte med ny teknik för att ett lärande ska ske. Även Michelle M. Neumann och David L. Neumanns (2013) studie visar på betydelsen av att förskolläraren erbjuder rätt scaffolding till barnen då det är det mest optimala i undervisningen. Barnen får nya kunskaper och nya erfarenheter som främjar deras läs- och skrivfärdigheter om de får kombinera både digitala verktyg och traditionella verktyg i förskolan.

Genom att barn anpassar sig till den nya tekniken och lär sig använda den samt genom barnets intresse och engagemang för tekniken, är lärplattan ett potentiellt inlärningsverktyg för små barn (Couse & Chen, 2010). Införandet av lärplattor ger lovande möjligheter till ökade kunskaper i läs- och skrivkunnighet då det finns applikationer som kan hjälpa barnen att utöka sitt ordförråd. Det finns applikationer som barn kan använda sig utav för att skapa sina egna berättelser och på så sätt utvecklas barnets läs- och skrivkunnighet. Att ha möjlighet att bära med sig lärplattan gör att barnens koncentration och engagemang stimuleras. Möjligheten till att bära med sig lärplattan gör den mer tillgänglig för alla barn och på så sätt engageras barnen i att använda lärplattan. Barnens engagemang bidrar till ett främjande av barnens läs- och skrivkunnighet (Flewitt, Kucirkova & Messer, 2015). Applikationer till lärplattan har tidigare kritiserats för att hämma kreativiteten hos barn men Susanne Kjällander och Farzaneh Moinian (2014) motbevisar detta då en studie som de har genomfört fastställer att barn är kreativa när de använder de applikationer som är tillgängliga vilket leder till att barnen erfar ny kunskap. Rosie Flewitt, Natalia Kucirkova och David Messer (2015) poängterar att digitala verktyg behöver vävas in i verksamhetens struktur för att dess potential ska synliggöras, och inte ses som ett verktyg som måste användas bara för att det står med i ett styrdokument.

Maryam Bourbour (2020) beskriver att om digital teknik finns med som ett tillvägagångssätt i förskolans undervisning har tekniken potential att ge förskolläraren möjligheter att stötta barn i deras lärande. Bourbour (2020) poängterar även att förskollärare behöver förstå varför, vad, hur och i vilken utsträckning den digitala tekniken kan gynna förskollärarens undervisning. Förskolläraren har en stor roll när det kommer till hur digital

13

teknik kan användas i förskolans utbildning (Bourbour, 2020). Även om det finns forskning (se Forsling, 2011; Flewitt, Kucirkova & Messer, 2015; Masoumi, 2015) som redogör för förskollärares osäkerhet kring användandet av digital teknik, visar resultatet av Bourbours (2020) studie att förskollärare generellt har en positiv inställning till digital teknik. Trots denna positiva inställning till användningen av digital teknik finns det ingen garanti för att förskollärare kommer använda sig av den i sin undervisning på ett meningsfullt sätt. Beroende på hur förskollärare planerar och strukturerar sin undervisning med exempelvis lärplattan som undervisningsverktyg, kan förskolläraren synliggöra fördelarna med den digitala tekniken (Bourbour, 2020).

3.4.1 Språkutveckling med hjälp av lärplattan

Neumann och Neumann (2013) förtydligar att barns språkutveckling kan utvecklas med hjälp av lärplatta. Genom att barn redan i tidig ålder får tillgång till digitala redskap där de själva får utforska bokstäver, ord och symboler, ökar det potentialen för barns språkutveckling. Vid användandet av lärplatta bör kvaliteten på applikationerna som används av barnen kontrolleras av förskollärarna så att de håller en bra standard. Många applikationer som riktar sig till små barn saknar samarbetsövningar och problemlösningar (Neumann & Neumann, 2013). Resultatet av Masoumis (2015) studie fastslår att applikationer kan i många avseenden vara utformade som ett sätt att hålla barnen sysselsatta och på så sätt inte ha någon relevans kopplat till läroplanen. Barn har en tendens att ha ett intresse för att titta på tecknade filmer och serier tillsammans med sina kamrater (Masoumi, 2015). Förskollärare bör se digitala redskap som ett komplement till den traditionella språkundervisningen i förskolan, vilket innebär att förskollärare bör utforska applikationerna och hur de på bästa sätt kan använda sig utav dessa i undervisningen (Neumann & Neumann, 2013). Om förskollärare inleder dialoger med barn som arbetar med lärplattan istället för att se lärplattan och dess applikationer som barnens egen arena kan det bidra till att förbättra barnens språkutveckling (Marklund & Dunkels, 2016). Genom både scaffolding från förskollärare samt att förskolan har tillgång till applikationer med bra kvalitet är ett optimalt tillvägagångssätt för att främja barns språkutveckling. Att använda lärplattor som ett digitalt verktyg i språkundervisning i förskolan har potential till att främja barns språkutveckling (Neumann & Neumann, 2013).

Beth Beschorner och Amy Hutchinson (2013) gjorde en studie om hur förskollärare med hjälp av lärplatta använde specifikt utvalda applikationer genom handledning i språkundervisning. Innehållet var utvecklat för att möta läroplanens mål om utveckling och lärande och olika applikationer introducerades under studiens gång av förskollärarna. Barnen

14

fick genom applikationerna möta problemlösning, skrivning och talande. Resultatet visade att barn kan utveckla kunskaper om tryckta bokstäver i digitala kontexter med hjälp av en lärplatta. Lärplattan erbjuder unika möjligheter i användandet av läsning, skrivning, lyssnande och språkande inom en och samma kontext. Återkommande användning av lärplattan kan bli en social aktivitet för barnen då de ofta samtalar och samarbetar då de använder lärplattan (Beschorner & Hutchinson, 2013). Lärplattans funktioner kan anpassas och därför blir lärplattan ett verktyg som är passande för små barn som exempelvis inte har lärt sig läsa och skriva ännu (Kjällander & Moininan, 2014). Resultatet av en studie genomförd av Monica McGlynn-Stewart, Shelley Murphy, Ivorie Pinto, Emma Mogyorodi och Thien Nguyen (2018) visar att användandet av digital teknik tillsammans med bilderböcker har en potential att stödja barn i deras läs- och skrivutveckling. Resultatet belyser även att användandet av digital teknik kan gynna barnens sociala, emotionella och kognitiva utveckling.

I Marklund och Dunkels (2016) studie undersöktes förskollärares avsikter vid användandet av lärplattor i syfte att stötta barns språkutveckling. Flera olika aspekter hur användandet av lärplattor diskuterades. Förskollärarna diskuterade användningen främst i relation till språkutveckling eller kunskaper och färdigheter som barnen behöver när de går i skolan. Resultatet av studien konstaterar att förskollärarna tar stöd hos sina kollegor för att konstruera aktiviteter som bidrar till lärande och som följer läroplanen. Diskussionerna som återgavs indikerar på att många förskollärare är osäkra på de potentialer som lärplattan kan ge upphov till.

3.5 Sammanfattning och koppling till frågeställningar

I avsnittet om tidigare forskning har vi visat på betydelsen av att förskollärare tar del av den nya tekniken för att kunna använda digital teknik i undervisningen i förskolan. Forskningen bekräftar att en positiv inställning till digital teknik generellt sett finns hos förskollärare. Däremot påtalar forskning att det finns en osäkerhet hos förskollärare att använda ny digital teknik. Forskning synliggör även att det finns en viss kunskapsbrist när det kommer till förskollärares digitala kompetens. Kan ålder och kompetens hos förskolläraren påverka attityder kring att använda den nya digitala tekniken? En av de hypoteser som låg till grund för denna studie var att generellt sätt så skulle den äldre generationens förskollärare värdera sin digitala kompetens som lägre än den yngre generationens förskollärare på grund av att de inte har samma digitala förutsättningar från början. En fråga som även blev intressant att undersöka utifrån ålderns betydelse var om det gick att urskilja vissa samband mellan ålder på förskollärare

15

och lärplattans användningsområde. Här upplever vi att vår studie bidrar till en viss kunskap om ålderns betydelse i användandet av lärplattan som undervisningsverktyg i förskolan.

Forskningen pekar på att den osäkerhet som förskollärare upplever inför att använda digitala verktyg kan leda till negativa konsekvenser för undervisningen genom att förskollärarna inte intresserar sig för att utveckla sin digitala kompetens. Forskning visar på att barns lärande och utveckling kan främjas med hjälp av lärplattan därför blir det viktigt för förskollärare att utveckla en digital kompetens. Vår studie kan bidra till att synliggöra samband i frågor som berör hur förskollärare anser sig besitta digitala kunskaper och om de använder sig utav dessa kunskaper i språkundervisningen. En enkätundersökning ger oss en generell förståelse för detta samt att vi genom enkäten kan undersöka olika samband.

16

4 Metod

I följande avsnitt kommer vi att beskriva valet av metod, vår ansats samt hur urvalsprocessen för denna studie utfördes. Därefter presenteras skapandet av vår enkät och de etiska ställningstaganden som gjorts. Slutligen presenteras analysprocessen. För att kunna besvara våra frågor har vi valt som metod att göra en enkätstudie.

4.1 Enkätstudie

Enkätstudiens syfte är att undersöka samband mellan förskollärares ålder, digital kompetens, attityder kring användandet av lärplattan och hur dessa attityder påverkar användandet av lärplattan samt huruvida lärplattan kan främja barns språkutveckling. Enkäten utformades utifrån våra frågeställningar med fokus på lärplattan som undervisningsverktyg både generellt och i språkundervisning. Motivet till att utföra en enkätstudie grundar sig i att vi ville få fram en generell bild av hur förskollärare i Sverige ser på deras digitala kompetens och attityder till lärplattor. En enkätstudie gav oss en möjlighet att samla in och behandla information från fler respondenter än om vi hade utfört intervjuer, då Bjørndal, (2005) menar att genom att göra en enkätstudie finns det inte några begränsningar för hur många som kan delta i studien. Dessutom tror vi att respondenterna överlag upplever att de kan svara mer sanningsenligt på en enkät då det blir mer anonymt än vid en intervju. Däremot kan vi genom en enkät inte få djupare information genom våra frågor på samma sätt som vid en intervjustudie (Bjørndal, 2005). Fördelen med att kunna samla in information på en generell nivå och kunna göra jämförelser mellan respondenterna vägde tyngre för oss i vårt val av metod. Vi valde även en internetbaserad enkätundersökning där enkäten skickades ut via mail till rektorer på olika förskolor som i sin tur skulle vidarebefordra detta till deras förskollärare. Fördelen med att använda oss utav en internetbaserad enkätundersökning är att den insamlade datan automatiskt kan sammanställas genom ett program som sammanställer statistik (David & Sutton, 2016). I vårt fall skapade vi vår enkät via verktyget Google formulär som är ett verktyg för att skapa enkäter och datainsamlingar. Därigenom kunde all insamlad data sammanställas och analyseras.

4.2 Ansats

Vår undersökning har en icke-experimentell design vilket innebär att data har samlats in från redan befintliga grupper i sociala miljöer. Den icke-experimentella designen är skapad för forskning i sociala miljöer där designer såsom fallstudiedesign, longitudinell design och

17

tvärsnittsdesign finns. Inom samhällsvetenskaplig forskning är den vanligaste designen tvärsnittsdesign (David & Sutton, 2016). Tvärsnittsdesign innebär att data samlas in under en förutbestämd tidsperiod eller kontinuerligt under exempelvis ett år. Ett exempel på hur urvalet kan göras i en tvärsnittsdesign är att forskaren gör ett urval av vilka som ska delta i undersökningen som kan baseras på ett geografiskt område (David & Sutton, 2016). Den data som registreras med hjälp av exempelvis ett frågeformulär, registrerar olika kännetecken som sedan används för att beskriva och se olika samband. Däremot bör forskaren se över antalet deltagare i en tvärsnittsdesign. Om forskningen görs på ett litet antal deltagare producerar detta sannolikt inte tillräckligt med data för att kunna se och urskilja samband (David & Sutton, 2016). Dessutom bör forskningsresultat som beskriver samband mellan olika variabler inom samhällsforskning tolkas med försiktighet. När det kommer till forskning där den mänskliga faktorn undersöks går det inte att dra slutgiltiga slutsatser om ett absolut samband. Där blir det forskarens ansvar att fastställa om det överhuvudtaget finns tillräckligt med data för att kunna konstatera att det finns ett samband. Därför är det även viktigt att tänka på hur resultatet av korstabellerna skrivs fram. Resultatet går endast att tolkas av forskaren då den insamlade datan endast “speglar” verkligheten, det går att se tendenser till samband men det går inte att fastslå att det är den reella sanningen (David & Sutton, 2016).

Genom enkätsvaren vill vi, i relation till studiens syfte, undersöka om det finns olika samband mellan vissa svar. Detta kommer med fördel genomföras med hjälp av en tvärsnittsdesign och tidigare forskning. Vi är medvetna om att vår data inte kan fastslå att resultatet stämmer överens med alla förskollärare i Sverige. Därför är vi försiktiga i vår tolkning av data och kan endast beskriva vissa tendenser till samband i vårt resultat.

4.3 Urval

Populationen för denna studie är förskollärare då det är den grupp som vi genom enkätstudien vill studera. Valet av att endast inkludera förskollärare grundar sig i att det är förskollärare som har ett högre ansvar än övriga pedagoger när det kommer till undervisningen i förskolan, samt att förskollärarna har en högre avslutad utbildning. För att finna våra respondenter använde vi oss utav ett klusterurval. Ett klusterurval är en urvalsteknik som med fördel tillämpas när spridningen av den valda populationen är geografiskt stor (David & Sutton, 2016). Katarina Eriksson Barajas, Christina Forsberg & Yvonne Wengström (2013) skriver att populationen kan delas upp i olika grupper exempelvis olika kommuner. Tillvägagångssättet för vårt klusterurval gjordes genom att vi valde ut ett län i Sverige. Därefter skrevs alla kommunala

18

förskolor i länet upp, detta för att vi skulle kunna göra ett obundet slumpmässigt urval. Enligt Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) är ett obundet slumpmässigt urval när varje urvalsenhet, tilldelas ett specifikt nummer som sedan slumpmässigt genereras fram. För att kunna göra detta urval tilldelades varje urvalsenhet, i detta fall alla kommunala förskolor i länet, ett unikt nummer. Ett obundet slumpmässigt urval gjordes sedan utifrån dessa nummer vilket genererade 50 förskolor som valdes ut. Nästa steg vi gjorde var att skriva en lista på alla rektorer för dessa förskolor. En upptäckt som gjordes var att fem rektorer var rektorer för fler än en förskola. I och med detta gjordes ett nytt obundet slumpmässigt urval på de förskolor som inte valts ut vid första urvalet för att vi skulle få fram fem nya förskolor. Återigen skrevs rektorerna från dessa förskolor upp på listan vilket resulterade i att vi till slut fick en lista över 50 rektorer.

Dessa rektorer mailade vi sedan ut enkäten till samt ett informationsbrev (se bilaga A). I informationsbrevet informerade vi rektorerna om vår studie samt att vi önskade hjälp med att vidarebefordra enkäten till de förskollärare som arbetade på förskolan. Det finns dock inga garantier för att det endast är förskollärare som har besvarat vår enkät då vi inte fysiskt har samlat in data samt att vi inte vet om rektorerna endast vidarebefordra mailet till förskollärarna eller till hela arbetslaget. I informationsbrevet nämner vi att det är förskollärare som är den population vi vill undersöka. Vi har även i enkäten en fråga om hur länge respondenten har varit verksam förskollärare. Detta anser vi säkerställer till viss del att respondenter som inte är förskollärare inte besvarar enkäten.

4.4 Skapande av enkät

Arbetsprocessen vid skapandet av frågorna som enkäten skulle bestå utav började med en överblick av syfte och frågeställningar, därefter gjordes ett första utkast på formuleringarna av frågorna. Vidare tog vi emot respons från vår handledare. För att säkerställa att respondenterna skulle förstå frågorna genomfördes en pilotstudie. Enkätfrågorna bör testas på personer som tillhör den population som studien är till för (David & Sutton, 2016). Två personer valdes ut som tillhör målpopulationen, vilket i denna studie är förskollärare. Vi valde två personer som var bekanta till oss då vi ansåg att dessa två personer var tillförlitliga och kunde delge oss deras åsikter om enkätens frågor och struktur. Detta togs i beaktande och därefter bearbetades frågorna ytterligare för att sedan färdigställas.

Arbetet kring att formulera enkätfrågor är en tidsödande process som fordrar engagemang och mycket tid (David & Sutton, 2016). Ett val vi gjorde var att majoriteten av frågorna var slutna frågor. En fördel med detta är att respondenten inte själv behöver lägga tid på att skriva

19

ett eget svar. Om frågorna går fort att svara på är respondenterna i allmänhet mer villig att delta i undersökningen. Vid slutna frågor är även analysen mer lätthanterlig, vilket är en fördel för forskaren (David & Sutton, 2016). Då syftet med denna studie är att undersöka samband mellan förskollärares ålder, digital kompetens, attityder kring användandet av lärplattan och hur dessa attityder påverkar användandet av lärplattan samt huruvida lärplattan kan främja barns språkutveckling, passar det därför att använda slutna frågor i enkäten. Genom att alla respondenter får samma svarsalternativ att välja mellan skulle det kunna vara lättare att visa på eventuella samband. Endast en fråga i vår enkät var en så kallad öppen fråga som krävde ett öppet svarsalternativ. En fördel med öppna frågor är dock att svaren kan bidra till en djupare förståelse för respondentens svar på frågan. Däremot är en nackdel med detta att det krävs mer tid till att bearbeta resultatet (Bjørndal, 2005). I den öppna frågan som fanns i enkäten fick respondenterna själva fylla i antalet år som de arbetat som förskollärare. Den frågan var alltså inte utformad för att svara något mer ingående, utan mer för att få in data över hur länge de varit verksamma som förskollärare.

Det behöver även finnas en rad olika svarsalternativ vid slutna frågor i en enkät som respondenten får välja mellan. I vår enkätkonstruktion valde vi att använda en 4-gradig skala av svarsalternativ där intervallet går från 1 till 4 där 1 är “inte alls” eller ”aldrig” och 4 är “mycket” eller ”alltid”. Ett exempel på en fråga med det svarsintervallet är “Hur viktigt tycker du det är att använda lärplattan som undervisningsverktyg i förskolan?” (se bilaga B). Att endast ha svarsalternativ på en 4-gradig skala var ett aktivt val av oss då vi ville att respondenterna skulle behöva göra ett tydligare ställningstagande i frågan. Vid en 5-gradig skala finns det alltid ett svarsalternativ i mitten som kan anses som neutralt vilket kan innebära att respondenterna lägger sitt svar där och inte tar ett lika stort ställningstagande i frågan. Däremot fanns det en medvetenhet hos oss om att vissa personer kan välja att inte delta i enkäten. Genom att vi försökte formulera frågor som inte skulle uppfattas som känsliga frågor, fanns det ändå en förhoppning hos oss att detta inte skulle påverka ett större bortfall av respondenter.

Vid en enkätkonstruktion menar Maria Hjalmarsson (2014) att det är viktigt att även reflektera över ordningsföljden av frågorna och att frågor som är inom samma tema behandlas samtidigt. Detta har vi tillämpat i vår enkätkonstruktion då vi valde att börja med bakgrundsfrågor som ålder och antal verksamma år som förskollärare. Därefter delade vi upp enkäten i två avsnitt där två teman presenterades för att tydliggöra vad frågorna i det avsnittet skulle handla om. För att enkäten skulle upplevas som tydlig och strukturerad användes samma typsnitt genom hela enkäten samt att frågorna presenterades på samma sätt.

20 4.5 Etiska överväganden

Det är av stor vikt att forskaren i sin forskning reflekterar över de etiska aspekterna innan forskningen börjar och att dessa även tillämpas under och efter forskningsprocessen. Vetenskapsrådet (2017) beskriver två begrepp inom etiska överväganden, de skiljer mellan

forskningsetik och forskaretik. Forskningsetiken innebär att etiska frågor ställs gentemot

forskningsdeltagare. Frågorna handlar om hur forskaren i sin forskning ska kunna skydda forskningsdeltagare mot skador eller kränkningar i samband med forskningen. Forskaretik är en annan viktig del för forskaren att tillämpa. Det handlar om forskarens egna ansvar när det kommer till forskningen i sig, vilket innebär forskarens roll och det ansvar som bör tas vid publicering av forskningsresultaten (Vetenskapsrådet, 2017). Vid forskning bör forskaren även ta generaliserbarheten i beaktande och kunna dra en slutsats om att den grupp respondenter som ingått i forskningen är representativ för hela populationen (David & Sutton, 2016). Populationen för denna studie är förskollärare och ska därigenom representera alla förskollärare. I metoddiskussionen tas det upp huruvida urvalet i denna studie kan representera hela populationen förskollärare.

En annan viktig del som ingår i forskaretiken är att forskaren ska vara transparent i sin forskning. Att korrekt registrera och bearbeta insamlade data är något en forskare ska göra. Förfalska eller försköna data som samlats in är en allvarlig förseelse och är inte acceptabelt (David & Sutton, 2016). Vi visar på en transparens gentemot läsaren genom att tydligt beskriva och förklara hur vi gått tillväga. Programmen som vi använt oss av och genom en tydlig presentation av våra analyser i form av tabeller och diagram ger vi läsaren en transparent insyn i vår data där läsaren själv kan syna datan. Den insamlade data som vi har fått har genererats genom ett program där endast de som har mottagit och återsänt enkäten är den data som har behandlats av oss. Genom att data registrerades och sammanställdes via Google formulär är det med stor sannolikhet att registreringen av data är korrekt. Däremot är det viktigt att även forskaren kontrollerar datan. Den sammanställda datan från Google formulär kontrollerades av oss vid den univariata analysen som en ytterligare åtgärd för att minimera risken av felregistrerade data. Då vi har använt oss av både dataprogram och våra egna kontroller av data är sannolikheten stor att vi varken har förfalskat eller förskönat data och därmed säkerställer att korrekt insamlade data redovisas.

Vetenskapsrådet (2002) skriver att för att skydda forskningsdeltagare vid forskning ska fyra huvudkrav tillämpas vid forskning. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren måste informera forskningsdeltagagaren om syftet med forskningen. Det ska även framgå att det är

21

frivilligt att delta i forskningen och beskriva hur resultatet kommer att presenteras. I vår studie tillämpades informationskravet genom att deltagarna har delgivits ett informationsbrev där studiens syfte fanns beskrivet. Deltagarna fick även ta del av vilken sorts undersökning det handlar om samt hur resultatet kommer att presenteras. Samtyckeskravet innebär att forskningsdeltagaren själv ska kunna besluta om huruvida den vill delta i forskningen eller inte. Om forskningsdeltagande beslutar sig för att inte delta eller avbryta ska det inte få några negativa konsekvenser (David & Sutton, 2016). Samtyckeskravet tillämpades genom informationsbrevet där deltagarna informerades om att ett deltagande i enkäten var frivilligt. En nackdel med enkäten är att när enkäten är inskickad går det inte för deltagaren att avbryta sin medverkan i studien. Genom att enkäten behandlas konfidentiellt kan vi inte veta vilken inskickad enkät som tillhör vilken deltagare. Vi vet endast vilka rektorer det är som vi har bifogat enkäten till, vi vet däremot inte vilka förskollärare som rektorerna i sin tur vidarebefordrade enkäten till. Vetenskapsrådet (2002) menar att konfidentialitetskravet innebär att om personuppgifter finns ska dessa endast hanteras av forskaren. En personuppgift är en uppgift som kan kopplas samman med en fysisk person och dessa behöver behandlas enligt personuppgiftslagen och personuppgiftsförordningen (Vetenskapsrådet, 2017). Konfidentialitetskravet innebär också att skydda den enskilda individen.

Konfidentialitetskravet har delvis tillgodosetts i denna studie genom att vi inte vet vem som har svarat på enkäten samt att vi inte har frågat efter namn eller adress. Däremot har vi frågat om vilket åldersspann deltagarna tillhör och antal år som verksam förskollärare, vilket är personliga uppgifter. Det går däremot inte att till 100 procent säkerställa anonymitet då enkäten är webbaserad och kan spåras genom datorns IP-adress. I vår studie är vi inte intresserade av personlig information därmed blir det inte aktuellt för oss att försöka spåra någon respondent genom hens dators IP-adress. Nyttjandekravet innebär att forskningen som genomförs inte får användas till något annat än det som deltagaren informerats och samtyckt till (Vetenskapsrådet, 2002). Detta krav tillämpar vi genom att vi endast kommer att använda insamlade data till denna studie och inte använda den i något annat syfte. Insamlad data kommer dessutom inte att spridas vidare till andra forskare och den kommer att förstöras efter avslutad studie.

4.6 Analys av det empiriska materialet

Efter stopptiden för enkäten hade passerat sammanställdes alla enskilda svar. Enkäten utformades genom Google formulär. Genom Google formulär genererades resultatet av deskriptiv statistik automatiskt av dataprogrammet. Sammanställningen bestod av tårtdiagram

22

och stapeldiagram. Vidare kunde vi utläsa fördelningen av svaren både genom procentandelar och antal. Vi började med att göra en univariat analys av enkätsvaren, vilket betyder att vi fördjupade oss i den deskriptiva statistiken. Den univariata analysen går ut på att varje enskild variabel analyseras var för sig (David & Sutton, 2016). Det första steget vi gjorde var att centralmåtten för alla svar togs fram. Centralmått är ett mått som används för att sammanfatta hur svaren på frågorna är fördelade. Det finns tre olika centralmått som kan användas för att sammanfatta hur svaren är fördelade på en fråga, typvärde, median och medelvärde. Typvärde är det värde som är vanligast förekommande värdet för en variabel (David & Sutton, 2016). Att ta ut centralmåtten i vår insamlade data utfördes genom att ett typvärde för alla svar togs fram. Det synliggjorde vilket värde eller mått som är det mest förekommande i svaren. Därefter blev det andra steget att undersöka hur spridningen av respondenternas svar var fördelade i varje fråga. Genom att undersöka spridningsmåtten ger det information om hur de olika värdena är spridda, det vill säga om respondenterna har svarat lika eller om svaren är fördelade på många olika svarsalternativ (David & Sutton, 2016). I denna studie undersöktes det om huruvida de olika enkätsvaren i varje fråga hade en hög eller låg spridning. Genom att fördjupa oss i varje enskild variabel på detta sätt lärde vi känna vår data bättre. I slutet av den univariata analysen togs sju av våra elva frågor fram som vi utifrån tidigare forskning såg som relevanta att fortsätta den bivariata analysen med. I resultatet kommer vi visa typvärde och spridningsmått på dessa sju frågor genom beskrivande text och stapeldiagram för att skapa en tydlig bild gentemot läsaren.

Vid bivariata analyser blir det möjligt att synliggöra ett samband mellan olika variabler. En vanlig teknik för den bivariata analysen inom samhällsvetenskap är att göra så kallade korstabeller. I en korstabell ställs två variabler upp mot varandra genom att en oberoende variabel ställs i en kolumn och en beroende variabel ställs i raden (David & Sutton, 2016). Genom detta sätt att se på data kan vi analysera om de två variablerna (i detta fall frågor ur enkäten) har ett samband på ett grundligare sätt. Vid en analys där ett samband mellan två olika variabler ska analyseras kan sambandet ses som kausala, vilket innebär att det finns en orsak/verkan-relation mellan dessa (David & Sutton, 2016). Efter den bivariata analysen var utförd kunde vi konstatera att de samband vi såg inte kan anses som kausala. Det vi kan beskriva genom vårt resultat är tolkningar av vissa tendenser till möjliga samband mellan olika variabler, då samhällsforskning ska tolkas med försiktighet. Trots den försiktighet som behövs inom samhällsforskning kommer vi att beskriva olika variabler utifrån begreppen oberoende och beroende variabel.

23

För att undersöka olika samband mellan olika variabler kommer detta göras genom korstabeller. Detta innebär att två variabler kommer att ställas mot varandra för att sedan undersöka eventuella samband. En oberoende variabel är den egenskap som tros eller förutsätts vara den variabel som påverkar en annan variabel. Beroende variabel är då den variabel, egenskap, som den oberoende variabeln tros påverka. Den oberoende variabeln benämns i matematiska termer som x-variabeln och den beroende benämns som y-variabeln (David & Sutton, 2016). I tabellerna nedan kommer x-variabeln, den variabel som tros påverka en annan variabel, finnas i kolumnen. Y-variabeln, den variabel som tros påverkas av en annan variabel, kommer finnas i raden.

Korstabellernas olika variabler som har undersökts bygger på en hypotes om att den digitala kunskapsnivån hos förskollärare som tillhör det äldsta åldersspannet är låg. Det vill säga att de förskollärare anser sig inte ha tillräckligt med kunskaper för att använda lärplattan som ett undervisningsverktyg. Enligt vår hypotes innebär detta även ett antagande om att de yngre förskollärarna anser sig ha den digitala kunskapen som krävs för att använda lärplattan i sin undervisning. Andra samband som vi ansåg var intressanta att undersöka var om huruvida syftet med användandet sker utifrån den kunskap förskolläraren anser att hen besitter. Kan det vara så att ju mindre digital kunskap förskollärare anser sig ha, desto mindre används lärplattan som ett undervisningsverktyg? En annan hypotes vi utgick från var att ju äldre förskollärarna är desto mindre viktigt anses det att använda lärplattan som ett undervisningsverktyg generellt men även i barns språkutveckling.

24

5 Resultat

Här nedan kommer resultatet av den genomförda enkätstudien att presenteras. Deltagarna i studien benämns som respondenter. Totalt valde 89 respondenter att svara på enkäten. Först presenteras variabler var för sig med beskrivande text och sedan presenteras variablerna i form av diagram. Därefter undersöks samband mellan olika variabler vilket kommer att presenteras genom korstabeller.

5.1 Univariat analys av variabler

I diagram 1 redovisas svaren till frågan i vilket åldersspann respondenterna tillhör samt hur många respondenter som tillhör respektive åldersspann. Här kan vi se att fyra av respondenterna är under 25 år, 29 av respondenterna är mellan 26 - 35 år, 26 av respondenterna är mellan 36 - 45 år, 18 av respondenterna är mellan 46 - 55 år, 12 av respondenterna är mellan 56 - 66 år och ingen respondent är över 67 år. Typvärdet för denna fråga blir 26 - 35 år då flest av respondenterna svarar att de är mellan 26 - 35 år. Spridningen i denna fråga är relativt hög då svaren är fördelade på nästintill alla svarsalternativ. Inget av svarsalternativen har en svarsfrekvens där mer än hälften av respondenterna har svarat samma svarsalternativ.

Diagram 2 visar hur respondenterna har svarat på frågan i vilket syfte de anser att lärplattan används mest till i den dagliga verksamheten. 39 av respondenterna anser att lärplattan används mest i administrativt syfte, 38 respondenter anser att lärplattan används i undervisningssyfte, åtta respondenter anser att lärplattan används av barnen utan en vuxens närvaro och fyra respondenter anser att lärplattan används till något annat. Här går det att utläsa att de två största syftena som respondenterna anser att lärplattan används mest till i den dagliga verksamheten är i administrativt syfte och i undervisningssyfte. Typvärdet för denna fråga blir administrativt syfte då flest av respondenterna svarade detta alternativ på frågan om vilket syfte de anser att lärplattan används mest till i den dagliga verksamheten. Spridningen i denna fråga är en relativt låg spridning då majoriteten av svaren koncentreras på två av fyra svarsalternativ.

Diagram 3 visar hur respondenterna svarat på frågan om hur viktigt de tycker det är att använda lärplattan som undervisningsverktyg i förskolan. Respondenterna har fått svara på en skala från ett till fyra där en etta står för inte alls, en tvåa för ganska lite, en trea för ganska mycket och en fyra står för mycket. En av respondenterna har svarat en etta, 15 av respondenterna har svarat en tvåa, 49 av respondenterna har svarat en trea och 24 av respondenterna har svarat en fyra. Typvärde för denna fråga blir tre vilket innebär att respondenterna tycker att det är ganska viktigt att använda lärplattan som undervisningsverktyg. Spridningen i denna fråga är låg då över hälften av respondenterna har svarat en trea.

25

Diagram 4 visar hur respondenterna svarat på frågan om hur ofta de använder lärplattan som ett verktyg i undervisning. Respondenterna har svarat på en skala från ett till fyra där en etta står för aldrig, en tvåa står för sällan, en trea står för ofta och en fyra står för alltid. En av respondenterna har svarat en etta, 37 av respondenterna har svarat en tvåa, 46 av respondenterna har svarat en trea och fem av respondenterna har svarat en fyra. Typvärdet för denna fråga blir då en trea. Spridningen i denna fråga är relativt låg då majoriteten av svaren är koncentrerade på två av fyra svarsalternativ.

Diagram 5 visar hur respondenterna svarat på frågan om de anser att de har tillräckligt med kunskaper för att använda en lärplatta i undervisningssyfte. Respondenterna fick i denna fråga välja mellan svarsalternativen ja, ganska, nej och vet ej. 38 respondenter har svarat ja, att de har tillräckligt med kunskaper, 41 respondenter har svarat att det har ganska tillräckligt med kunskaper, tio respondenter har svarat nej, att de inte har tillräckligt med kunskaper. Typvärdet i denna fråga blir då svarsalternativet ganska, då flest respondenter valt detta alternativ. Spridningen i denna fråga är en relativt låg spridning då majoriteten av svaren koncentreras på två av fyra svarsalternativ.

Diagram 6 visar hur respondenterna svarat på frågan om hur viktigt de tycker det är att använda lärplattan som undervisningsverktyg i barns språkutveckling. Respondenterna har svarat på en skala från ett till fyra där en etta står för inte alls och en fyra för mycket. Fyra respondenter har svarat en etta, 23 respondenter har svarat en tvåa, 45 respondenter har svarat en trea och 17 respondenter har svarat en fyra. Typvärdet för denna fråga blir då svarsalternativ tre. Spridningen i denna fråga är låg då strax över hälften har svarat samma svarsalternativ.

Diagram 7 visar hur respondenterna svarat på i vilken grad de anser att användandet av lärplattan kan bidra till barns språkutveckling. Respondenterna har svarat på en skala från ett till fyra där en etta står för inte alls och en fyra för mycket. Tre av respondenterna har svarat en etta, 13 av respondenterna har svarat en tvåa, 50 av respondenterna har svarat en trea och 23 av respondenterna har svarat en fyra. Typvärdet för denna fråga blir då svarsalternativ tre. Spridningen i denna fråga är låg då över hälften har svarat samma svarsalternativ.

Nedan kommer diagram presenteras över de sju olika variablerna som har presenterats i resultatet ovan.

26 4 29 26 18 12 0 0 10 20 30 40 50 Under 25år 26-35år 36-45år 46-55år 56-66år Över 67år

Hur gammal är du?

Diagram 1 39 ₃₈ 8 4 0 10 20 30 40 50

Vad anser du lärplattan används

mest till i den dagliga

verksamheten?

1 Inte alls 2 Ganska lite 3 Ganska mycket

4 Mycket

Hur viktigt tycker du det är att

använda lärplattan som

undervisningsverktyg i förskolan?

1 Aldrig 2 Sällan 3 Ofta 4 Alltid

Hur ofta använder du lärplattan som

ett verktyg i undervisningen?