Patienters erfarenheter av kommunikation med
sjukvårdspersonal via tolk när språkbarriärer råder
En litteraturstudie med systematisk sökningPatients experiences of communication with caregivers through
interpreter when language barriers occur
A literature review with systematic search
Författare: Jacqueline Hultkrantz och Maria Sarkis
VT 2020
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Kerstin Prignitz Sluys, universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro Universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Sjukvårdspersonal möter dagligen patienter som talar olika språk och har normer som kan skilja sig från deras egna. Vid avsaknad av ett gemensamt språk mellan sjukvårdspersonal och patient försvåras sjukvårdspersonalens arbete, vilket kan leda till komplikationer. Användning av professionella tolkar och familjemedlemmar som agerar tolk är vanligt förekommande för att underlätta kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patient.
Syfte: Syftet var att beskriva hur språkbarriärer samt användning av tolk upplevs i vården av patienter.
Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes via databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Åtta vetenskapliga artiklar användes i resultatredovisningen.
Resultat: I studien framkommer fyra kategorier: patientens erfarenheter av kommunikation vid språkbarriärer, kunskap och förståelse för patientens kultur, patientens upplevelser av närstående som tolk och patientens erfarenheter av professionella tolkar, och två subkategorier: oroligheter med närstående som tolk och konsekvenser med professionella tolkar.
Slutsats: Patienterna beskrev tolken som ett hjälpmedel för att underlätta kommunikationen vid språkbarriärer. Det fanns patienter som var både positivt och negativ inställda till användning av professionella tolkar. En del patienter föredrog närstående som tolkar men uttryckte oro över den översatta informationens noggrannhet.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1 2. BAKGRUND ... 1 2.1 Språkbarriärer i vården ... 12.2 Kommunikation i hälso- och sjukvården ... 1
2.2.1 Professionell omvårdnad ... 2
2.3 Transkulturell omvårdnad ... 2
2.3.1 Teoretisk referensram ... 3
2.4 Kommunikation via tolk ... 3
3. PROBLEMFORMULERING ... 4 4. SYFTE ... 4 5. METOD ... 4 5.1 Design ... 4 5.2 Datainsamling ... 4 5.2.1 Sökstrategi ... 4 5.2.2 Urval ... 5 5.2.3 Kvalitetsgranskning av artiklar ... 5 5.3 Dataanalys ... 6 5.4 Forskningsetiska överväganden ... 6 6. RESULTAT ... 6
6.1 Patientens erfarenhet av kommunikation vid språkbarriärer ... 7
6.2 Kunskap och förståelse för patientens kultur ... 7
6.3 Närstående som tolk ... 7
6.3.1 Oroligheter med närstående som tolk ... 7
6.4 Professionella tolkar ... 8
6.4.1 Oroligheter med professionella tolkar ... 8
6.5 Resultatsammanfattning ... 8 7. DISKUSSION ... 9 7.1 Metoddiskussion ... 9 7.2 Resultatdiskussion ... 10 8. SLUTSATS ... 12 REFERENSER ... 13 BILAGA 1 BILAGA 2
1
1. Inledning
En ökande immigration i Sverige har medfört att antalet människor i landet som har svårigheter att förstå samt att tala det svenska språket ökar i samhället och även inom vården. Kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patient kan bli bristfällig på grund av svårigheter i att kommunicera med varandra. Patienter som inte talar samma språk som sjukvårdspersonalen har svårt att förmedla hur de mår och ställa frågor samt att förstå den information som sjukvårdspersonal givit. Språkbarriärer utgör ett stort problem för patientens individuella omvårdnadsbehov. Sjukvårdspersonalen behöver ha tillgång till olika verktyg som till exempel tolk för att hantera språkbarriärerna på bästa möjlig sätt.
2. Bakgrund
2.1 Språkbarriärer i vården
Ordet språkbarriärer kommer från engelskans ‘’language barrier’’ som senare översatts till svenska. Språkbarriärer enligt Collins dictionary (2020) definieras som frånvaro av kommunikation mellan människor som talar olika språk. Det är svårt att ta ställning till diagnos när inte tolk är närvarande eller när patienten uttrycker hälsa och sjukdom på ett annat sätt än sjukvårdspersonal (Hjelm, Hörnsten & Udo, 2020). Språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient kan vara skadlig för patientens hälsa (Turner & Madi, 2019). Bristande kommunikation leder till missförstånd, ingen trovärdig rapport till annan sjukvårdspersonal vid skiftbyte och brist för förtroende som i sin tur påverkar patientens behandling negativt (ibid).
Engelsktalande och icke-engelsktalande patienter har jämförts i en undersökning av Hu (2018) där språkbarriärer mellan sjukvårdspersonal och patient lett till allvarliga konsekvenser. Konsekvenserna berodde på medicinska fel, försenade behandlingar och problem med informerat samtycke (ibid). Kommunikationen mellan sjukvårdspersonalen och patienter försvåras när språkbarriärer råder (McCarthy, Cassidy, Graham & Tuohy, 2013).
Språkbarriärer bidrar till att kommunikationen brister vilket leder till att patienten får en sämre förståelse för sina hälsoproblem och behandlingar (McCarty et al., 2013). Sämre förståelse för hälsoproblem kan akut eller i längden få skadliga effekter på patientens hälsa (ibid).
2.2 Kommunikation i hälso- och sjukvården
Kommunikation beskrivs som en sammansättning av kroppsliga och språkliga handlingar samtidigt (Baggens & Sandèn, 2013). Under kommunikationsprocessen visar människor känslor, attityder, tankar om omvärlden och om olika sakförhållanden (ibid). För att diagnostik och val av behandling ska bli ändamålsenliga bör sjuksköterskan vara lyhörd och kommunicera på patientens villkor. För att förebygga biverkningar, avvikelser samt komplikationer bör patient och sjuksköterska ha en välfungerande kommunikation. Risk för vårdskador ska bevaras så liten som möjligt. Sjuksköterskan bör anpassa information, ordval samt undvika medicinsk terminologi utefter patiens förutsättningar (Socialstyrelsen, 2019).
För att en legitimerad sjuksköterska kunna ansvara för och leda ett omvårdnadsarbete behöver sjuksköterskan kunna samverka med patienten för ett säkert omvårdnadsarbete av god kvalité
2 (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). En av många skyldigheter en legitimerad sjuksköterska har gentemot patient är kommunikation. Genom kommunikation kan sjuksköterskan etablera en förtroendefull relation till både patient och närstående (ibid). I kompetensbeskrivningen av Svensk sjuksköterskeförening (2017a) ska en legitimerad sjuksköterska kunna bedriva god och säker vård genom säker kommunikations- och informationsöverföring.
Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ska så långt det är möjligt vara tvåvägs-riktad (Mitchell, 2014). En legitimerad sjuksköterskas ansvar är att budskap skall nå patienten i bästa mån (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). En effektiv kommunikation mellan vårdpersonal och patient leder inte bara till god omvårdnad och behandling utan det ökar också patientens autonomi (Mitchell, 2014).
2.2.1 Professionell omvårdnad
Ett professionellt ansvar en legitimerad sjuksköterska har är att följa upp, beskriva och lära av resultaten av sitt omvårdnadsarbete och bidra till en kvalitetsutveckling (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Med professionell omvårdnad innebär det att sjuksköterskan har kunskap inom det vetenskapliga förhållningssättet, praktiska färdigheter och teoretisk kunskap samt etik. För en god grund för hög kvalitet i sjuksköterskans arbete behövs god kunskap inom området omvårdnad. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om de fem kärnkompetenserna som är: evidensbaserad vård, samverkan i team, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, informatik och säker vård för att uppnå professionell omvårdnad (ibid).
För att uppnå professionell omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan kommunicerar med patienterna (Probst & Imhof, 2016). Kommunikation har en avgörande roll när det gäller omvårdnadsprocessen och det är genom kommunikation som sjuksköterskan, utifrån patientens hälsa, utföra bedömningen (ibid). Omvårdnadsprocessen är en central del inom omvårdnadens teori och praktik. Processen handlar om att samla in data om patienten, diagnostisera, planera för omvårdnaden, genomföra och utvärdera (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).
2.3 Transkulturell omvårdnad
Transkulturell omvårdnad definieras enligt Jirwe, Momeni och Emami (2014) som att sjuksköterskan har en helhetssyn på patienten. Sjuksköterskan är uppmärksam samt lyhörd på patientens kulturella bakgrund. Transkulturell omvårdnad innebär att vården ska vara meningsfull, säker och kulturellt anpassad för patienter. Betydelsen av att ta hänsyn till patientens kulturella bakgrund nämnde Florence Nightingale redan på 1800-talet. Det är av stor vikt att öka sjuksköterskans medvetenhet kring patientens kultur och betydelsen av kulturen för patientens omvårdnad. Det är flera olika aspekter hos patienter med annan kulturell bakgrund som påverkar dennes liv, det kan till exempel vara språk, tro, religion och syn på familj. Sjuksköterskan bör ha kunskap om den kulturella bakgrunden patienterna har för att kunna bedriva god omvårdnad (ibid).
Leininger och McFarland (2006) beskrev människan som en kulturvarelse. De menade att människan består av familj, kultur, samhälle samt grupp och inte enbart som en enskild individ. I många kulturer är dessa aspekter som avgör det centrala och inte den enskilde personen. Vårdandet bör därför inte enbart fokusera på relationen mellan sjuksköterska och patient utan även ta hänsyn till aspekterna som en del av patienten. Anpassad omvårdnad skall erbjudas utefter patientens kulturella förutsättningar. För ett framgångsrikt arbete behöver sjuksköterskan ha kunskap om hur patienten upplever begreppet hälsa (ibid).
3 2.3.1 Teoretisk referensram
Soluppgångsmodellen används som komplement till teorin ‘’Cultural care theory’’ av Leininger (2002). Modellen används som ett hjälpmedel för sjuksköterskor och annan vårdpersonal att kunna upptäcka faktorer relaterade till kulturell stress, smärta och fördomar (ibid). Modellen utvecklades på 1970-talet för att skapa en förståelse för de grundläggande delarna inom den transkulturella omvårdnaden (Jirwe et al., 2014). Modellen används på så sätt att när information samlas in av sjuksköterskan om patienten stiger ‘’solen’’ på samma sätt som sjuksköterskans nivå av förståelse för patienten i sin helhet (Christensen, 2014). I modellen ingår de fyra faserna: bedömning, planering, genomförande och utvärdering. Målet med modellen är att sjuksköterskan ska tillämpa en kulturellt kompetent omvårdnad. Leininger menar att kultur och vård måste beaktas tillsammans och båda är lika viktiga för människans hälsa, välbefinnande och överlevnad (ibid).
2.4 Kommunikation via tolk
Tolken används som en kommunikationslänk som har ansvar för att föra över information till mottagaren, det vill säga patienten (Hjelm et al., 2020). God kommunikation är avgörande för god vård och omvårdnad (Turner & Madi, 2019). Patienter som inte behärskar det svenska språket skall vid kontakt med vård ha tillgång till tolk som sjukvården arrangerar (SFS 2017:900). Även med hjälp av tolk kan kommunikationen och översättningar brista. Sjukvårdspersonal kan i dessa fall inte förstå patientens ohälsa för att kunna bidra till en god och säker vård (Madi & Turner, 2019). Inom hälso- och sjukvården är det vanligt förekommande att både professionella tolkar och anhöriga agerar tolk vid vårdbesök (Hjelm et al., 2020).
Tolkar som delar samma kultur, dialekt och hemland kan ge användbara observationer om patienten som till exempel beteende och uttryck (Turner & Madi, 2019). För att underlätta för tolken rekommenderas att meningarna är korta och välformulerade utan jargong, formspråk eller skämt för att undvika förvirring och missförstånd. Det är också viktigt med pauser mellan meningarna för att tolk skall hinna översätta den information som ges till patient och sjukvårdspersonal (ibid).
Manninen (2020) beskriver att användandet av tolk är viktigt för patientsäkerheten när patienter inte kan göra sig förstådda på svenska. Patienterna måste ges möjlighet att få beskriva sina symtom och förstå vilken behandling som föreslås. När det inte finns tillgång till tolk medför detta konsekvenser för patientsäkerheten som försenad behandling, att fel behandling ges och att sjukvårdens resurser inte utnyttjas effektivt. Det hindrar dessutom vårdpersonal från att ge en jämlik vård (ibid).
Användandet av tolk inom sjukvården har både sina fördelar respektive nackdelar (Malmsten, 2019). Tolkanvändning har dessvärre inneburit en risk för negativa konsekvenser för patientsäkerheten då det funnits brister i kvaliteten i tolkningen eller att tolkningen uteblivit. Vid användandet av informella tolkar vid vårdmötet som till exempel anhöriga har det visat sig vara problematiskt då hälso- och sjukvården har saknat kontroll över vad som sägs (ibid). Många patienter föredrar att ha familj eller vänner som tolk då patienterna kan känna obehag att berätta om sina personliga hälsoproblem till en okänd individ (Turner & Madi, 2019).
4
3. Problemformulering
Sverige har blivit ett allt mer mångkulturellt land vilket innebär att även vården kommer att möta patienter med annan kulturell bakgrund samt patienter som kommer att vara i behov av tolk. Kommunikationen är basen till en effektiv vårdrelation. Vid språkbarriärer brister basen till en effektiv vårdrelation, då är det vanligt med tolk som bygger upp vårdrelationen med att bidra till att effektivisera kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patient. Genom att förstå patientens kulturella bakgrund samt förstå patientens hälsa och sjukdom kan
omvårdnaden bli effektiv och personcentrerad. Tidigare studier visar på att patienter till följd av språkbarriärer kände osäkerhet och oro vilket påverkar sjukvårdspersonalens arbete till att främja hälsa. Det finns därför behov av att få ökad kunskap om patientens erfarenheter av kommunikationen med sjukvårdspersonal via tolk för att kunna bemöta patienter med olika kulturella bakgrunder och samtidigt erbjuda patienterna en patientsäker och personcentrerad omvårdnad.
4. Syfte
Syftet var att beskriva hur språkbarriärer samt användning av tolk upplevs i vården av patienter.
5. Metod
5.1 Design
Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk litteratursökning (Kristensson, 2014). Det innebär att litteraturen inom ett specifikt område söktes fram systematiskt som sedan granskats och sammanställts. Designen var en deskriptiv design där databaserna Cinahl plus, Pubmed och Medline användes.
5.2 Datainsamling
5.2.1 SökstrategiNyckelorden som baserades på syftet utformade sökorden som var: erfarenhet, kommunikation, närstående, patient, språkbarriär och tolk. Sökorden översattes till engelskans motsvarigheter. För att få fram ett större utbud av relevanta artiklar har synonymer till sökorden använts. Utifrån de ovanstående sökorden söktes vetenskapliga artiklar där två eller flera av sökorden utgjorde en sökning. Booleska operatorerna AND eller OR användes i kombination med sökorden för att vidga sökningarna (Kristensson, 2014).
Sökningar i samtliga databaser har gjorts med kontrollerade ämnesord.
I databasen CINAHL användes ämnesordet communication barriers* tillsammans med fritextord: patient perspective, interpreter, relatives och translating. Fritextorden kombinerades med de booleska operatorerna AND och OR som resulterade i 109 artiklar. I databasen PubMed användes ämnesordet communication barriers* tillsammans med fritextord: patient, family och translating. Fritextorden kombinerades med booleska operatorn AND som resulterade i 45 artiklar. I databasen Medline användes ämnesordet communication barriers* tillsammans med fritextord: interpreter och patient experience. Fritextorden kombinerades med booleska operatorn AND som resulterade i 78 artiklar. Totalt lästes 39 abstrakt och åtta artiklar inkluderades i litteraturstudiens resultatdel (bilaga 1).
5 5.2.2 Urval
Inklusionskriterier för studien var artiklar som publicerades mellan år 2014-2020, Bortsett från artiklar valda från databasen Pubmed som begränsningen var på fem år. Artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade/peer reviewed, innehålla fulltext och vara skrivna på engelska. Samtliga artiklar skulle inkludera patienter, anhöriga och tolk. Vetenskapliga artiklar som användes i studien valdes utifrån en kvalitativ ansats för att fånga artiklar som behandlade både erfarenheter och upplevelser. Exklusionskriterier för studien var patienter med funktionshinder som till exempel afasi och dövhet samt artiklar utifrån sjukvårdspersonal.
Databaserna valdes för att de inkluderar artiklar i både medicin och omvårdnadsvetenskap. Totalt identifierades 232 studier från de utvalda databaserna och samtliga titlar lästes igenom varav 39 titlar, som svarade mot syftet, vars abstrakt lästes igenom. Efter att abstrakten lästes igenom kvarstod 17 artiklar som lästes i sin helhet av båda författarna och diskuterades utifrån inklusions- och exklusionskriterierna. Av de 17 artiklarna gick åtta artiklar vidare till kvalitetsgranskning och som användes i resultatet (figur 1).
Figur 1. Flödesschema över artikelsökning
5.2.3 Kvalitetsgranskning av artiklar
Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes genom granskningsmall för kvalitativ metod (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2014). Artiklarna granskades av båda författarna och därefter diskuterade författarna artiklarnas kvalitet. För att studien ska kunna bedömas besvarades frågorna med ja eller nej gällande artikel. ‘’Ja’’ svar betyder att det kriterium inom kvalitetsbedömningen i granskningsmallen uppfylls. Kvalitetsgranskningen består av totalt 21 frågor. Kvalitén bedömdes på så sätt att studier som svarade ‘’ja’’ på 0-7 kriterier bedömdes som låg kvalité. Studier som svarade ‘’ja’’ 7-14 kriterier bedömdes som medelhög kvalité och studier som svarade ‘’ja’’ på 14-21 kriterier bedömdes som hög kvalitet. Poängen samlades sedan ihop efter kvalitetsgranskningen av artiklarna. Samtliga artiklar som kvalitetsgranskades inkluderades i studien. Kvalitetsgranskningen redovisas i artikelmatriser (bilaga 2).
6
5.3 Dataanalys
En integrerad analys genomfördes enligt Kristensson (2014) i fyra steg. Artiklarna lästes igenom av båda författarna och därefter diskuterades artiklarna. För att få fram relevanta fynd från resultatet var det viktigt att författarna inte blandade in sin förförståelse utan hade ett objektivt synsätt när artiklarna lästes igenom. Kategorier och subkategorier identifierades utifrån de nyckelfynd som valdes genom identifiering av likheter och skillnader i de valda artiklarna. I det sista steget sammanställdes resultatet.
5.4 Forskningsetiska överväganden
Det fanns flera övervägande att ta ställning till när artiklarna valdes. Dessa övervägande handlade om att deltagarna i artiklarna skulle blivit informerade, inte fick skadas och att de hade rätt att bestämma själva om de vill vara med i en studie (Kjellström, 2014). Deltagarna i artiklarna har lämnat sitt samtycke och inga personuppgifter redovisas i artiklarna för att identifiering av deltagare skall kunna vara möjlig. De databaser som användes i studien inkluderar endast artiklar som uppfyller etiska riktlinjer av vetenskapliga studier. Båda författarna granskade artiklarna objektivt och bortsåg från sin förförståelse. Det var även viktigt att artiklarna som valdes var relevanta för studiens syfte.
6. Resultat
De artiklarna som användes i studien var genomförda i Australien, Belgien, Nederländerna, Norge, Schweiz, Sverige och USA. Fyra kategorier framkom genom dataanalysen: Kommunikation vid språkbarriärer, kunskap och förståelse för patientens kultur, Närstående som tolk och Professionella tolkar. Subkategorierna som framkom var: Konsekvenser med närstående som tolk och oroligheter med professionella tolkar, se tabell 1.
Tabell 1. Kategorisering av resultatet
Kategori Subkategori Relevanta studier
Patientens erfarenhet av
kommunikation vid språkbarriärer
White et al., (2019) Ikhilor et al., (2018) Czapka et al., (2019) Kunskap och förståelse för
patientens kultur
White et al., (2019) Sturman et al., (2017) Krupic et al., (2016)
Garcia-Jimenez et al., (2019) Närstående som tolk Oroligheter med närstående
som tolk White et al. (2019) Czapka et al. (2019) Zendedel et al. (2016) Krupic et al. (2016) Garcia-Jimenez et al. (2019) van Eechoud et al. (2017) Professionella tolkar Oroligheter med professionella
tolkar Ikhilor et al., (2018) Czapka et al., (2019) Sturman et al., (2017) Zendedel et al., (2016) Krupic et al., (2016) White et al., (2019) Garcia-Jimenez et al., (2019)
7
6.1 Patientens erfarenhet av kommunikation vid språkbarriärer
Patienter som inte har ett gemensamt språk med sjukvårdspersonalen upplevde kommunikationen som besvärande och begränsande (Ikhilor, Hasenberg, Asefaw, Phelke-Milde & Cignacco, 2018; White, Plompen, Tao, Micallef & Haines, 2019). Vården upplevdes av patienterna som att relationen mellan patient och sjukvårdspersonal var bristfällig på grund av språkbarriärer (ibid). Patienterna beskrev det som ett avstånd i relationen mellan patient och sjukvårdspersonal (Ikhilor et al., 2018). Den begränsade kommunikationen orsakade känslor som frustration och isolering som var anmärkningsvärt för patienter med begränsad familj eller socialt stöd (White et al., 2019). Känslor som hjälplöshet och överväldigande i situationen upplevdes av patienterna på grund av svårigheter att kommunicera (Czapka, Gerwing & Sagabakken, 2019). Det var omöjligt för patienterna att få sitt nuvarande hälsoproblem presenterat. Patienterna beskrev att de upplevde känslomässiga besvär under sjukhusvistelsen. Känsla av oro och osäkerhet förstärktes av språkbarriärer (ibid).
6.2 Kunskap och förståelse för patientens kultur
Sjukvårdspersonalens kunskapsbrister gällande patientens kultur och språk visade sig begränsa kommunikationen (Sturman, Farley, Claudio & Avila, 2017; Garcia-Jimenez, Calvo-Friedman, Singer & Tanner, 2019). Kommunikationsbarriären påverkade hälsokvaliteten, patientsäkerheten och patientens tillfredsställelse (ibid). Sjukvårdspersonalen respekterade patientens kulturella aspekter vilket minskade patientens rädsla inför vårdmötet (White et al., 2019). Det uppskattades av patienten att sjukvårdspersonalen tog hänsyn till den kulturella bakgrunden till exempel vid begäran av att få en kvinnlig tolk vid gynekologiska besök (Krupic, Hellström, Biscevic, Sadic & Fatahi, 2016). En typisk kulturell faktor som patienter upplyste om var att familjemedlemmar inte översätter allt som sägs för att skydda patienten från att bli oroliga (Krupic et al., 2016; White et al., 2019).
6.3 Närstående som tolk
Patienterna använde sig av närstående som tolkar i många situationer i vårdmöten då närstående till patienten vanligtvis följde med vid besöken (Czapka et al., 2019). Patienterna beskrev att de uppskattade att närstående agerade som tolk vid besöken eftersom patienterna litade på dem (Zendedel, Schouten, van Weert & van den Putte, 2016; Garcia-Jimenez et al., 2019). Främst på grund av deras förtroende eftersom de var övertygade om att närstående skulle agera i deras bästa intresse och att deras närstående inte skulle avslöja känslig information till andra (ibid). Patienterna kände tillit till sin familj för att vara involverade i beslut (White et al., 2019; van Eechoud, Grypdonck, van den Noortgate, Deveugele & Verhaghe, 2017). Patienterna var medvetna om att de utsatte familjen för stressande situationer på grund av utmaningen att tolka medicinsk information samt att säkerställa korrekt informationsutbyte (ibid).
6.3.1 Oroligheter med närstående som tolk
Patienterna uttryckte sin oro över den översatta informationens noggrannhet eftersom de medicinska termerna i modersmålet kunde skilja sig åt från det gemensamma språkets motsvarigheter (Garcia-Jimenez et al., 2019; White et al., 2019). Trots det tillät patienterna att deras närstående tolkade åt dem (Zendedel et al., 2016). Patienterna uttryckte att de själva ville bestämma över de medicinska besluten, men samtidigt ville de också vända sig till närstående och sjukvårdspersonal om råd (ibid).
8 Orolighet uppstod vid vårdbesök där barn till patienter närvarade (Garcia-Jimenez et al., 2019). Patienterna beskrev att det var saker som patienterna själva inte ville att barnen skulle få veta (ibid). Patienterna beskrev även att närstående blev chockerade över saker som sjukvårdspersonalen hade informerat om (Krupic et al., 2016). Närstående till patienten ska då ha ändrat sitt beteende och tonläge i rösten (ibid). Patienterna var medvetna om att all information sjukvårdspersonalen gav inte förmedlades av närstående (van Eechoud et al., 2017).
6.4 Professionella tolkar
Patienterna uppfattade tolken som den primära samtalspersonen (Zendedel et al., 2016). Med det menades att tolken var den person som talade för patienterna och svarade sjukvårdspersonalen (ibid). Patienterna upplevde tolkarna som ett hjälpmedel för att underlätta kommunikationen med sjukvårdspersonalen (Sturman et al., 2017). Det förekom att patienterna inte upplevde att sjukvårdspersonalen tog hänsyn till deras modersmål och att olika dialekter kunde förekomma vid beställning av tolk (Krupic et al., 2016). I vissa fall fick patienten en tolk som hade en annan dialekt, men som var från samma ursprungsland som patienten. Det berodde på att sjukvårdspersonalen trodde att språken var likadana, men var ovetandes om att det fanns olika dialekter till språket som förändrade innebörden av informationen (ibid).
Patienterna beskrev tolken som trevlig, tålmodig, neutral, översätter allt, talar sanning samt förvränger inte information vid besök (Garcia-Jimenez et al., 2019). Tolkarna har tystnadsplikt men trots det uppgav patienterna att de var oroliga för konfidentialitet (Garcia-Jimenez et al., 2019; Zendedel et al., 2016).
6.4.1 Oroligheter med professionella tolkar
De förväntningar som patienterna hade var att tolkarna skulle vara professionella och förmedla korrekt översättning av information (Krupic et al., 2016; White et al., 2019). Deras förväntningar överensstämde inte alltid med verkligheten. Situationerna var istället att tolkarna var försenade, inte anlände på bokad tid, felaktig tolkning av information, brist på professionalism, arroganta och inte tillgängliga efter kontorstid (ibid). Det var vanligt förekommande att det var brist på tolk samt att sjukvårdspersonalen glömt att beställa tolk inför vårdmötet (Czapka et al., 2019). Det var svårt för patienterna att redogöra för sina hälsoproblem för sjukvårdspersonalen. Patienterna blev frustrerade och gav upp eftersom de inte hade blivit tilldelade hjälpmedel för att få möjlighet att uttrycka sin hälsa (ibid).
Frånvaron av tolk gjorde patienterna besvikna, ledsna, arga och frustrerade tillsammans med stress och ångest (Krupic et al., 2016). De kände sig maktlösa över situationen när tolkar inte dyker upp på planerat vårdbesök som för patienten var viktigt. Patienterna beskrev upplevelsen som ett sorgligt ögonblick (ibid). Den begränsade tillgängligheten av tolkar resulterade i att sjukvårdspersonalen gav mycket information till patienterna på kort tid (Ikhilor et al., 2018). Det överväldigade patienterna att få all information under vårdmötet som de inte förstod. Även det beskrev patienterna som oroväckande (ibid).
6.5 Resultatsammanfattning
Studiens syfte var att upplysa hur språkbarriärer och användning av tolk upplevs i vården av patienter. I föreliggande studie framkom det att patienterna kände sig maktlösa och hjälplösa när kommunikation mellan dem och sjukvårdspersonal skulle ske. Vid vissa tillfällen beställde
9 sjukvårdspersonalen tolk inför vårdmötet med patienten men trots det uppkom komplikationer vid en del vårdmöten. Användning av tolk beskrevs som både positivt och negativt av patienterna. En del patienter upplevde att tolkar inte närvarade på bokad tid, hade annan dialekt än vad patienterna själva hade och att tolkarna upplevdes som oprofessionella. På grund av det uppskattade patienterna att närstående och familjemedlemmar tolkade för de vid vårdmötet.
7. Diskussion
7.1 Metoddiskussion
En litteraturstudie med systematisk sökning valdes som design för examensarbetet inom den givna tidsramen. Åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats valdes till arbetet. Eftersom studien är inriktad på patienternas upplevelser av språkbarriärer och användning av tolk i vårdmötet ansågs kvalitativa studier vara optimala för arbetet (Kristensson, 2014). Då kvalitativa artiklar valdes innebar detta en minskad generaliserbarhet eftersom de kvalitativa studierna inte är tänkta att generalisera studier (ibid).
Val av databaser valdes utifrån att sökningarna skulle fokusera på både omvårdnad och medicin. I de databaserna gjordes sökningar med endast ett gemensamt ämnesord. Det kan ses som en styrka i studien för att öka sannolikheten för relevanta artiklar som svarade på syftet. Det kan även ses som en svaghet då varierade ämnesord i de valda databaserna kunnat resultera i ett bredare urval av artiklar. För att litteraturstudien skulle få en högre tillförlitlighet och trovärdighet genomfördes sökprocessen gemensamt av båda författarna (Kristensson, 2014).
Inklusionskriterier i litteraturstudien var begränsade till 2014-2020 för att få fram relevanta och aktuella artiklar, vilket kan ses som en styrka. Begränsningen att artiklarna skulle vara peer reviewed ökade litteraturstudiens tillförlitlighet och trovärdighet. För att samtliga artiklar som söktes fram skulle vara på ett begripligt språk användes begränsningen ‘’english language’’. Det som skulle vara specifikt för patienterna i de valda åtta artiklarna var behovet av tolk på grund av avsaknad av gemensamt språk gentemot sjukvårdspersonal. Studiens exklusionskriterier var artiklar som var inriktade på specifika områden som akutsjukvård, afasi, dövhet etc. eftersom bristande kommunikation och språkbarriärer samt användning av tolk förekommer i de flesta vårdsammanhang.
Studierna som valdes att ha med var genomförda i Australien, Belgien, Nederländerna, Norge, Schweiz och USA. En stor utbredning av studier världen över med likartade resultat sågs som en styrka och giltighet av båda författarna. Studierna som valdes till litteraturstudien visar på att språkbarriärer och användning av tolk inte bara utgör ett hinder i den svenska hälso- och sjukvården utan också i andra länder. Inga tydliga skillnader mellan kommunikation vid språkbarriärer och användning av tolk i de länder som inkluderades i litteraturstudien uppmärksammades.
Som nämnt ovan granskades materialet av båda författarna, en så kallad triangulering för att få ett tillförlitligt resultat som inte baserades på någons förförståelse (Kristensson, 2014). Det var även tänkt att trianguleringen kunde stärka verifierbarheten. Med verifierbarhet menades att studiens resultat skulle finnas representerat i de artiklar som samlades in (Kristensson, 2014). De artiklar som valdes skulle granskas objektivt för att få fram trovärdigt material att använda i resultatet.
10 Bland de artiklar som samlades in fanns både manliga och kvinnliga deltagare. Tre artiklar innehöll endast kvinnliga deltagare medan resterande artiklar inkluderade både manliga och kvinnliga deltagare vilket kunde ses som en styrka i studien. Båda författarna har resonerat om studiens resultat kan överföras till liknande kontexter (Kristensson, 2014).
I metoddelen granskades hur urval hade utförts och hur data samlades in samt eventuella bortfall. Under arbetets gång fick artiklar tas bort då de var av låg kvalité. Det insamlade materialet granskades objektivt för att resultatet inte skulle baseras på egna värderingar och författarnas förförståelse.
I studien valde författarna att använda order vårdpersonal, som inkluderar bland annat läkare, undersköterskor och sjuksköterskor, då språkbarriärer berör kommunikationen mellan alla yrkesprofessioner inom vårdyrket och inte enbart en yrkesprofession.
7.2 Resultatdiskussion
Resultatet visar att kommunikationen är ett viktigt verktyg för sjukvårdspersonalens arbete och att språkbarriärer kan utgöra ett hinder för sjukvården. I tidigare studier framkom det att språkbarriärer kunde medföra flera konsekvenser som inte enbart påverkade patienterna, utan även sjukvårdspersonalen (McCarty et al., 2013). Konsekvenserna berodde bland annat på medicinska fel och försenade behandlingar (ibid). I Ali & Watsons (2017) studie beskrevs sjukvårdspersonalens syfte till att leverera effektiv, säker och kvalitetsvård, därför ska sjukvårdspersonalen hitta användbara metoder att kommunicera med patienten på. Bland vårdpersonal noterade sjukvårdspersonalen att kommunikation via tolk inte alltid är genomförbart, särskilt när en patient var under stress, upplevde smärta eller var påverkad av medicinering eller anestesi (ibid). Det som framkom i Socialstyrelsen (2019) var att sjukvårdspersonalen skulle anpassa kommunikationen, ordval och undvika medicinsk terminologi efter patientens förutsättningar. Även här beskrevs det hur viktigt det var att sjukvårdspersonalen anpassade kommunikationen gentemot patienten. Genom att anpassad kommunikation kan en mer personcentrerad vård uppnås.
I resultatet beskrivs det hur patienter upplevde när sjukvårdspersonal inte har tillräckligt med kunskap om patienternas kultur och olika dialekter som påverkar översättning av information (Krupic et al., 2016). Tolk används inom sjukvården som ett hjälpmedel för att underlätta kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patient. Vad som framgick i resultatet var att patienter uppskattade när sjukvårdspersonalen tog hänsyn till deras kulturella bakgrund vilket framgick i Krupic et al., (2016). Därmed minskade patienters rädsla inför vårdmötet vilket beskrivs i White et al., (2019). Här tycks det vara av stor vikt att ta hänsyn till patientens kultur eftersom kunskapsbrister i patientens kultur visade sig begränsa kommunikationen (Sturman et al., 2017).
I resultatet framkom ett exempel på en situation där en kvinnlig patient uppskattade att sjukvårdspersonalen tog hänsyn till hennes önskemål om en kvinnlig tolk vid en gynekologisk undersökning, (Krupic et al. 2016). Tankar kring denna situation är att vårdpersonalen bör ta hänsyn till patientens önskemål gällande tolk då det finns situationer där patienten känna sig mer bekväm att få en tolk av samma kön som patienten själv som i exemplet ovan. På så sätt vågar patienten uttrycka sig om det är en tolk som han eller hon känner sig bekväm med. Patienter beskrev hur överväldigande och stressande det var för dem att kommunicera via tolk som inte har samma dialekt som de själva (Krupic et al., 2016). Relationen vid liknande
11 situationer kan bli negativt influerade av tolken. Det kan även resultera till svårigheter att implementera en personcentrerad vård och att patienterna inte ges möjlighet att uttrycka sina hälsobehov på grund av stress och oro. Möjlighet till att patienten ska få samma individanpassad tolk genom hela vårdtiden skulle kunna vara en metod att minska både patientens stress och oro. Det kan även vara en utgångspunkt för att patient och tolk skall kunna få en förtroendefull relation och att patienten känner en säkerhet till att uttrycka sin hälsa. Även om möjligheten skulle finnas uppgav en del patienter i studien av Garcia-Jimenez et al., (2019); Zendedel et al., (2016) att de var oroliga för konfidentialitet trots att tolkarna har tystnadsplikt. I dessa situationer var det vanligt att patienterna ville ha sina familjemedlemmar, närstående eller vänner som tolk. Genom att ta reda på patientens önskemål av tolk kunde en mer personcentrerad omvårdnad ges.
Det fanns både för- och nackdelar med att ha familjemedlemmar som tolkade. I studien av Krupic et al., (2016) framkom det att patienterna var medvetna om att deras närstående inte förstod allt sjukvårdspersonalen informerade om eller att närstående valde att inte översätta all information till patienten. Patienterna förstod att anledningen till att närstående inte valde att översätta allt kunde handla om att närstående ville skydda dem (ibid). Med begreppet ’’skydda’’ undanhöll familjemedlemmarna en del medicinsk information, eftersom de ansåg att patienterna skulle få en större oro om de själva visste hur sjuka de egentligen var. Det beskrev van Eechoud et al., (2016) tydligt i sin studie där familjemedlemmar bidrar till en positiv inställning hos patienterna. Genom att de närstående inte översatte allt kunde de närstående bidra med att hålla patienten lugn och därmed inte förvärra deras hälsotillstånd. Om familjemedlemmarna skulle berätta att patienterna hade en svår sjukdom kunde det finnas risk att patienterna stressade upp sig och blev oroliga, vilket kunde förvärra deras hälsotillstånd. Samtidigt skulle detta kunna leda till frustration hos patienten om information om patientens hälsotillstånd hålls hemligt av anhöriga. Även om patienterna hade ett större förtroende för sina familjemedlemmar hade kommunikationen fler brister än kommunikation med professionella tolkar. Familjemedlemmar var tillgängliga dygnet runt, men hade bristande kunskaper i hur man tolkade och bristande kunskap i medicinsk terminologi (ibid). Trots det valde många patienter att ha sina närstående som tolk eftersom de kände att närstående ville deras bästa (Sturman et al., 2017). Andra patienter uppskattade de professionella tolkarna eftersom de inte ville att sina närstående skulle veta om deras sjukdomstillstånd (ibid).
Upplevelser av språkbarriär och kommunikation via tolk kan även ses utifrån sjuksköterskans synvinkel, därför valdes även det ämnet att diskuteras. Liksom patienternas upplevelse av tolk, beskrev sjuksköterskorna att tolkanvändningen skapade en bättre förståelse för patienternas situation samt att få ta del av patienternas upplevelse av ohälsa (Riafi, Janlöv & Garmy, 2018). Det möjliggjorde för sjuksköterskan att identifiera patientens hälsoproblem (Riafi et al., 2018). Tillsammans med tolk kan sjuksköterskan även få kunskap om patientens kulturella bakgrund som enligt Leininger (2002) har en stor betydelse för omvårdnaden. Leiningers (2002) soluppgångsmodell är något som sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan använda sig utav för att kunna utöva kulturanpassad omvårdnad. För att kunna etablera en god kommunikation behöver sjuksköterskan kunna analysera information om patienten, däribland kulturbaserad preferenser och etnisk bakgrund. Sjuksköterskans användning av modellen kan faktorer relaterat till bland annat kulturell stress och fördomar upptäckas (ibid). Det underlättar sjuksköterskans arbete för god omvårdnad då patienter har olika kulturella bakgrunder och olika etiska principer. Patienterna i studierna upplevde någon form av stress inför och under vårdsammanhang. Kunskap och erfarenhet inom området ger sjuksköterskan en chans till att reducera patienternas upplevelse av stress. Soluppgångsmodellen kan användas för att omvårdnaden för patienten ska bli personcentrerad. Studien av Ali och Watson (2017) var
12 sjukvårdspersonalen uppmärksammade på att kommunikation via tolk inte alltid är effektivt när patienten är under stress och upplevde smärta. Leiningers (2002) soluppgångsmodell hade kunnat användas i fallet för att omvårdnaden skulle blivit personcentrerat.
Utöver tolk som hjälpmedel finns digitala verktyg som används för att förbättra kommunikationen mellan patient och personal inom hälso- och sjukvården (Panayiotou, Gardner, Williams, Zucchi, Maschitti-Meuter, My Goh, You, Chock, Logiudice, Lin, Haralambous & Batchelor, 2019). Patienten ges då möjlighet att kunna uttrycka sina hälsobehov och behöver därmed inte invänta tolk. Användning av teknik kan ses som en komplettering till tolkanvändning (ibid). Även om medicinska tolkar används som hjälpmedel i kommunikationen är det ett kostsamt alternativ och dessutom kan inte tolkarna täcka upp alla språk som talas i världen (Dignity Health Editorial Team, 2019).
8. Slutsats
Studien visar att en andel av patienterna var positivt inställda på att använda professionella tolkar för att underlätta kommunikationen, medan andra patienter inte hade något förtroende för dem. Det var vanligt förekommande att familjemedlemmar hade brister i medicinsk terminologi vilket var en stor risk för missförstånd och felaktig information. Både professionella tolkar och familjemedlemmar som tolkar har sina fördelar respektive nackdelar. Sjuksköterskan bör skapa förutsättningar för att patienter som inte talar samma språk skall kunna bli delaktig i sin vård. En ökad tillgänglighet och tillgång av professionella tolkar inom sjukvården bör eftersträvas i största mån för att minska risk för undanhållande av information.
Behovet av vidare forskning gällande tolk inom hälso- och sjukvården har identifierats. Bristande kunskaper gällande tolk i vårdande sammanhang finns och hur man som sjukvårdspersonal i samarbete med tolk kan uppnå en vård av god kvalité. Brist på kvalitativa studier som fokuserar på konsekvenser och risker som kan förekomma vid kommunikation med tolk. Fler studier utifrån patientperspektiv vore att föredra, eftersom det är viktigt att belysa patientens upplevelse av kommunikationen och omvårdnaden för att det ska uppmärksammas av sjuksköterskan och kunna jobba mot en förbättring.
13
Referenser
* = Använda referenser i resultatet
Ali, P. A. & Watson, R. (2017). Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurse’s perspecitives. Journal of Clinical Nursing, (27), 1152-1160. doi: 10.1111/jocn.14204
Baggens, C. & Sandén, I. (2013). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I F. Friberg & J. Öhlén. (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 205-206). Lund: Studentlitteratur.
Billhult, A. & Gunnarsson, R. (2013). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (1 uppl., s.305-314). Lund: Studentlitteratur.
Christensen, S. (2014). Enhancing Nurses’ Ability to Care Within the Culture of Incarceration, Journal of Transcultural Nursing, 25(3), 223-231.
doi:10.1177/1043659613515276
*Czapka, E. A., Gerwing, J. & Sagabakken, M. (2019). Invisible rights: Barriers and
facilitators to access and use of interpreter services in health care settings by Polish migrants in Norway, Scandinavian Journal of Public Health, 47, 755-764.
doi:10.1177/1403494818807551
Collins. Language barrier. Hämtad 31 mars, 2020, från Collins Dictionary, https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/language-barrier
Dignity Health (2019). Technology: Overcoming the Language Barrier in Health Care. Hämtad 7 maj, 2020, från Dignity Health, https://www.dignityhealth.org/articles/overcoming-the-language-barrier-in-health-care-with-technology
*Garcia-Jimenez, M., Calvo-Friedman, A., Singer, K. & Tanner, M. (2019). Patient experiences with use of telephone interpreter services: An exploratory, qualitative study of Spanish-speacking patient at an urban community health center. Narrative Inquiry in Bioethics, 9(2), 149-162. doi: 10.1353/nib.2019.0027
Hjelm, K., Hörnsten, Å., & Udo, C. Praktiska råd: Rätt till tolk. Hämtad 31 mars, 2020, från Vårdguiden, https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-transkulturellt-perspektiv/praktiska-rad/
Hu, P. (2018). Language barriers: How professional interpreters can enhance patient care. Radiologic Technolog, 89(4), 409-411.
http://www.radiologictechnology.org/content/89/4/409.extract
*Ikhilor, O. P., Hasenberg, G., Asefaw, F., Phelke-Milde, J. & Cignacco, E. (2018). Communication barriers in maternity care of allophone migrants: Experiences of women, healthcare professionals, and intercultural interpreters. Leading Global Nursing Research, (75), 2201- 2210. doi:10.1111/jan.14093
14 Jirwe, M., Momeni, P., & Emami, A. (2014). Kulturell mångfald. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s. 342-357). Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2014). Forskningsetik. I A. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 70-71). Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.
*Krupic, F., Hellström, M., Biscevic, M., Sadic, S. & Fatahi, N. (2016). Difficulties in using interpreters in clinical encounters as experienced by immigrants living in Sweden. Journal of Clinical Nursing, (25), 1721-1728. doi: 10.1111/jocn.13226
Leininger, M. (2002). Cultural care theory: A major contribution to advanced transcultural nursing knowledge and practices. Journal of Transcultural Nursing, 13(3), 189-192. doi:10.1177/10459602013003005
Leininger, M. M. & McFarland, R. M. (2006). Culture care diversity and universality: a world nursing theory. Massachusetts. Från
https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=NmY43MysbxIC&oi=fnd&pg=PR5&dq=Leini nger+et+al.+(2006)&ots=Jlhnhd47a0&sig=IBozv05w9N4nYL2JrwH7mXYDbxk&redir_esc =y#v=onepage&q=Leininger%20et%20al.%20(2006)&f=false
Louw, B. (2016). Cultural competence and ethical decision making for health care professionals. Humanities and Social Sciences, 4(2-1), 41-52.
doi:10.11648/j.hss.s.2016040201.17
Malmsten, J. (2019). Språktolkning inom hälso- och sjukvård: En fråga om mänskliga rättigheter. Malmö: Kunskapscentrum migration och hälsa, Hämtad 6 april, 2020, från, https://vardgivare.skane.se/siteassets/3.-kompetens-och-utveckling/sakkunniggrupper/kc-
migration-o-halsa/spraktolk-inom-halso--och-sjukvard---en-fraga-om-manskliga-rattigheter.pdf
Manninen, B. (2020). Att använda tolk. Hämtad 6 april, 2020, från Vårdgivarguiden,
https://vardgivarguiden.se/administration/patientadministration/tolktjanster/att-anvanda-tolk/ McCarty, J., Cassidy, I., Graham, M.M. & Tuohy, D. (2013). Conversation through barriers of language and interpretation. British Journal of Nutrition, 22(6), 335-339.
Mitchell, G., Porter, S. & Manias, E. (2014). A critical ethnography of communication processes involving the management of oral chemotherapeutic agents by patients with a primary diagnosis of colorectal cancer: study protocol. Journal of Advanced Nursing, 71(4), 922-932. doi:10/1111/jan.12565
Panayiotou, A., Gardner, A., Williams, S., Zucchi, E., Maschitti- Meuter, M., My Goh, A., You, E., WH Chock, T., Logiudice, D., Lin, X., Haralambous, B & Batchelor, F. (2019). Language translation apps in health care settings: Expert opinion. JMIR Mhealth Uhealth, 7(4). doi:10.2196/11316.
15 Riafi, E., Janlöv, A-K. & Garmy, P. (2018). Public health nurses’ experiences of using
interpreters when meeting with Arabic-speaking first-time mothers. Public Health Nursing. (35), 574-580. doi: 10.1111/phn.12539
Probst, S. & Imhof, L. (2016). Management of language discordance in clinical nursing practice: a critical review. Institute of Nursing, 30, 158-163.
doi:doi.org/10.1016/J.APNR.2015.07.005
SFS 2017:900. Tolkning och översättning. Hämtad 9 april, 2020, från, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forvaltningslag-2017900_sfs-2017-900
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Mall för kvalitativ forskningsmetodik - Patientupplevelser. Hämtad 9 april, 2020, från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf *Sturman, N., Farley, N., Claudio, R. & Avila, P. (2017). Improving the effectiveness of interpreted consultations: Australian interpreter, general practitioner and patient perspectives. Health and Social Care, (26), 233-240. doi: 10.1111/hsc.12504
Socialstyrelsen. (2019, juni). Kommunikation och informationsöverföring. Hämtad 31 mars, 2020, från Socialstyrelsen,
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/kommunikation-och-informationshantering
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 4 april, 2020, från Svensk sjuksköterskeförening,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kvalitet. Hämtad 15 april, 2020 Från Svensk sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/Vi-arbetar-med/Kvalitet/
Turner, B. & Madi, H. (2019). Communications with patients from whom English is not their first language. Practical Neurology, (19), 536-540. Doi:10.1136/practneurol-2018-002014 *van Eechoud, I., Grypdonck, M., van den Noortgate, N., Deveugele, M. & Verhaghe, S. (2017). Balancing truth-telling: relatives acting as translators for older adult cancer patients of Turkish or northwest African origin in Belgium. European Journal of Cancer Care, (26), 1-12. doi:10.1111/ecc.12498
Van Rosse, F., de Bruijne, M., Suurmond, J., Essink-Bot, ML & Wagner, C. (2015). Language barriers and patient safety risks in hospital care: A mixed methods study. International Journal of Nursing Studies, 54, 45-53.
doi:doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2015.03.012
*White, J., Plompen, T., Tao, L., Micallef, E & Haines, T. (2019). What is needed in culturally competent health care systems? A qualitative exploration of culturally diverse
16 patients and professional interpreters in an Australian healthcare setting. BMC Public Health, 19(1096), 1-8. doi:10.1186/s12889-019-7378-9
*Zendedel, R., Schouten, B.C., van Weert, J. C. M. & van den Putte. B. (2015). Informal interpreting in general practice: Comparing the perspectives of general practitioners, migrant patient and family interpreters. Patient Education and Counseling, (99), 981-987.
Bilaga 1 - Sökmatris
Databas med begränsningar Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2020-04-29 Kl: 17:00 English language Peer reviewed 2014-2020 S1 MH communication barriers 1,637 st 0 st 0 st 0 st S2 S1 AND patient perspective 122 st 0 st 0 st 0 st S3 S1 AND S2 AND interpreter 26 0 st 0 st 0 st S4 S1 AND S2 AND S3 OR relatives 70,546 st 0 st 0 st 0 st S5 S1 AND S2 AND S3 OR S4 AND translating 109 st 109 st 20 st 3 st Pubmed 2020-04-29 Kl: 20:00 5 years full text S1 Communication barriers 6,463 st 0 st 0 st 0 st S2 S1 AND patient 3,983 st 0 st 0st 0 stDatabas med begränsningar Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien S3 S1 AND S2 AND Family 949 st 0 st 0 st 0 st S4 S1 AND S2 AND S3 AND translating 45 st 45 st 10 st 1 st Medline 2020-04-29 Kl:22.30 2014-2020 English language Peer reviewed S1 MH ‘’Communication barriers’’ 1,517 st 0 st 0 st 0 st S2 S1 AND interpreter 277 st 0 st 0 st 0 st S3 S1 AND S2 AND patient experience 78 st 78 st 9 st 4 st
Bilaga 2 - Artikelmatris
Författare, år, titel,tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Czapka, E. A., Gerwing, J. & Sagbakken, M. 2019 Invisible rights: Barriers and facilitators to access and use of interpreter services in health care settings by Polish migrants in Norway. Scandinavian Journal of Public Health, (47) 755-764. Norge.
The purpose of this study is to identify language barriers and facilitators to Polish migrants’ accesses and use of interpreter services in Norway when health care is needed.
Inklusionskriterier: Polska immigranter med begränsad norska och tidigare
erfarenhet av vård i Norge. n=19 varav 8 män och 11 kvinnor. Deltagare mellan 30-60 år.
Design: Kvalitativ studie. Urval och datainsamling: Snöbollsurval med semistrukturerad intervju. Bortfall: Ej rapporterat. Dataanalys: Transkribering av intervjuer, innehållsanalys. Styrkor: Stor åldersskillnad på deltagare. Stort antal deltagare. Transkribering skedde direkt eller dagen efter intervjuerna. Deltagarna gav sitt informerade samtycke i skriftligt format.
Hög vetenskaplig kvalité. Svagheter: Inget i studien som tyder på att det råder datamättnad.
Korta inspelade intervjuer på 30-70 minuter.
Förekomst av bias som inte beskrivs utförligt.
Patienterna fick ofta information på ett språk de inte förstod om
sitt hälsotillstånd. Patienterna kände sig hjälplösa att beskriva sitt hälsotillstånd för sjukvårdspersonal utan tolk. Vid brist på tolk agerade vanligtvis familjemedlemmar eller vänner som tolk. Tolk kunde även arrangeras per telefon.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr. och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Garcia-Jimenez, M., Calvo-Friedman, A., Singer, K. & Tanner, M.
2019
Patient experiences with the use of telephone interpreter services: An exploratory, qualitative study of Spanish-speaking patients at an urban community health center. Narrative Inquiry in Biothics, 9(2), 149-162. USA.
The purpose of the study is to investigate patients´ experiences over the telephone and what obstacles exist with the service.
Inklusionskriterier: Deltagarna är minst 18 år gamla. Spanska som
modersmål. Deltagarna ska ha varit i kontakt med sjukvård via tolk inom ramen av 12 månader.
n=13
Design: Kvalitativ studie. Urval och datainsamling: Intervjuer med inspelade fokusgruppsdiskussioner. Bortfall: Ej rapporterat Dataanalys: Grounded Theory Styrkor: Små fokusgrupper för att få en djupare diskussion med deltagarna. Samtliga intervjuer varade ungefär 60 minuter.
Hög vetenskaplig kvalité Svagheter: Brett
åldersintervall. Endast kvinnor var med i studien. Forskarna beskriver att det finns risk för bias i studien.
Patienters erfarenheter av tolkarna var att tolkarna var tålmodiga, trevliga och översatte allt som sades. Mer optimalt att använda
professionella tolkar än familjemedlemmar som tolkar eftersom medicinska termer är svåra att översätta och
missförstånd kan på så sätt uppstå.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Ikhilor, P. O.,
Hasenberg, G., Kurth, E., Asefaw, F., Phelke-Milde, J. & Cignacco, E. 2018 Communication barriers in maternity care of allophone migrants: Experiences of women, healthcare professionals, and intercultural interpreters.
Leading Global Nursing Research, (75), 2200-2210. Schweiz. The aim is so describe communication barriers faced by migrant women in health care from their perspectives, health care professionals and intercultural interpreters. Inklusionskriterier: Gravida kvinnor från Albanien, Eritrea och Kosovo som inte talar eller endast talar enkla fraser på tyska.
Design: Kvalitativ studie. n=36.
Urval och datainsamling: Fokusgruppsdiskussion med semistrukturerad intervju. Bortfall: Ej rapporterat. Dataanalys: Kodade intervjuer, kompletterat med ATLAS.TI software 7.0.
Styrkor:
Långa diskussioner i fokusgrupperna. Stort antal deltagare för studien inom två befolkningsgrupper. Hög vetenskaplig kvalité. Svagheter:
Studien var endast begränsad till två befolkningsgrupper med olika sociokulturella egenskaper och
migrationshistorik. Tolkarna förstod inte informationen helt om hur FGD skulle gå till.
Kommunikationen reducerades till ett minimum utan tolk och var således tillräcklig för att information gällande behandling och hantera förväntningar och behov. Vårdmötet blir
individuellt beroende på vilken kulturell bakgrund patienten har.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Krupic, F., Hällström, M., Biscevic, M., Sadic, S. & Fatahi, N. 2016 Difficulties in using interpreters in clinical encounters as experienced by immigrants living in Sweden. Journal of Clinical Nursing, 25, 1721-1728. Sverige.
The purpose of this study is to follow a group of immigrants’ experiences of interactions with primary health care through an interpreter.
Inklusionskriterier: Studien inkluderade patienter med bakgrund från Bosnien, Kroatien, Kosovo och Somalien.
Design: Kvalitativ design. Urval och datainsamling: semistrukturerade intervjuer med fokusgrupper.
n=29
Bortfall: n=5.
Dataanalys: Innehållsanalys
Styrkor: Forskarna var tydliga och noga med hur känsliga personuppgifter hanterades och bevarades. Mångfald i etnisk bakgrund, ålder och kön hos deltagarna betraktades som styrka. Stort antal deltagare. Hög vetenskaplig kvalité. Svagheter: Ingen gemensam bakgrund hos deltagarna bidrog med att deltagarna minskade öppenheten i FGD. Tolkarnas översättning kan ha översatts bokstavligt istället för att tolkar korrekt.
Patienterna var inte alltid nöjda med tolken som närvarade vid besöken. Tolkarna var sena inför besöket, hade liten
förståelse för medicinska termer och upplevdes oprofessionella.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Sturman, N., Farley, R., Claudio, F. & Avila, P. 2017 Improving the effectiveness of interpreted consultations: Australian interpreter, general practitioner and patient perspectives.
Health and Social Care,
(26), 233-240. Australien.
The purpose of this study was to investigate health care
professionals,
interpreter and patients experiences of
interpreted
consultations and to identify important learning issues for future training.
Inklusionskriterier: Sjukvårdspersonal, tolk och patient. begränsat engelskt tal.
n=15
Design: Kvalitativ studie. Fokusgruppsdiskussioner. Urval och datainsamling: Subjektivt urval.
Semistrukturerad intervju. Bortfall: Ej rapporterat. Dataanalys: Inte beskrivet.
Styrkor: 4 månader för datainsamling. Stort antal deltagare. Semistrukturerade intervjuer som varade mellan 45-60 minuter. Tydligt tidsspann när data samlades in.
Hög vetenskaplig kvalité. Svagheter: Antalet deltagare är inte beskrivet i texten utan finnes i tabellen. Ingen
datanaalys beskrivet i studien.
Alla deltagare var enade om att de inte kunde förlita sig på familjemedlemmar som agerar tolk utan att
professionella tolkar bör användas. Tolkarna ansåg att de fick inta positionen att vara känslomässiga istället för läkarna.
Telefontolkningen ansågs inte som effektivt då den icke-verbala ledtrådar gavs.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Van Eechoud, I., Grypdonck, M., Leman, J., Van den Noortagate, N., Deveugele, M. & Verhaeghe, S. 2017 Balancing truth-telling: relatives acting as translators for older adult cancer patients of Turkish or northwest African origin in Belgium. European Journal of Cancer Care. (26), 1-12. Belgien.
The purpose of this study was to provide an insight in the process when relatives act as interpreter for an older family member whom is diagnosed with cancer.
Inklusionskriterier: Patienter med ursprung från Turkiet eller nordvästra Afrika. Familjer med en äldre närstående som är diagnostiserad med cancer. Tolk.
Design: Kvalitativ design. Urval och datainsamling: 50 år och äldre. n=43. Intervjuer Bortfall: n=11. Dataanalys: Grounded theory. Styrkor:
Långa intervjuer (ca. 97 min). Stort antal deltagare med endast 25% bortfall.
Hög vetenskaplig kvalité. Svagheter: Urval och
datainsamling vagt beskrivet. All sjukvårdspersonal var inte villiga att fråga potentiella deltagare om tillstånd för forskarna att kontakta dem.
Familjemedlemmar till de äldre patienterna användes som tolk. Patientens
familjemedlemmar bidrog till en positiv attityd.
Sanningshalten i översättningarna kunde variera mellan
familjemedlemmarna relaterat till personliga och känslomässiga reaktioner.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
White, J., Plompen, T., Tao, L., Micallef, E & Haines, T. 2019 What is needed in culturally competent healthcare systems? A qualitative exploration of culturally diverse patients and professional interpreters in an Australian healthcare setting. BMC Public Health, (19) 1-8. Australien.
The purpose of this study is to explore patients experience with limited English proficiency and professional interpreters in an acute hospital setting. Inklusionskriterier: Patienter som var inlagda på Dandenong sjukhus år 2015-2016 och som har Grekiska, Kinesiska, Dari och
Vietnamesiska.
Design: Kvalitativ design. Urval och datainsamling: n=12 patienter n= 11 professionella tolkar. semistrukturerad intervju med fokusgrupper. Bortfall: Ej rapporterat. Dataanalys: Innehållsanalys.
Styrkor: Tydligt vad som ska studeras och exakt mellan vilka år patienterna ska ha varit inlagda på sjukhus. Hög vetenskaplig kvalité. Svagheter: Litet urval av deltagande patienter till studien. Inte bara fokus på patienternas erfarenheter.
Patienterna kunde inte lita på de professionella tolkarna, dels för att de var okända och att de kunde vara vilka som helst som lyssnade till patienternas privatliv och hälsa. Det gjorde patienterna obekväma.
Patienterna föredrog att ha med sina familjemedlemmar vid vårdbesöken som istället kunde tolka för de.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Zendedel, R., Schouten, B. C., van Weert, J.C.M. & van den Putte, B. 2016 Informal interpreting in general practice: Comparing the perspectives of general practitioners, migrant patients and family interpreters.
Patient Education and Counseling. (99),
981-987.
Nederländerna.
The purpose of this study is to explore differences in general practitioners, migrant patient and family interpreters on interpreters’ role.
Inklusionskriterier: imigranta deltagare från turkiet bosatta i Holland som besöker sjukvård minst en gång om året. Samtliga deltagare var kvinnor. Design: Kvalitativ design. Urval och datainsamling: n=54.
Snöbollsurval med
semistrukturerad intervju. Bortfall: Ej rapporterat. Dataanalys:
Innehållsanalys med kodning med MAXQDA.
Styrkor: Stort urval av deltagare till studien.
Hög vetenskaplig kvalité. Svagheter: Endast kvinnliga patienter som deltagare och ett fåtal män som tolkdeltagare. 54 deltagare där endast 21 av de ingick i studien, ingen tydlig beskrivning om varför en del intervjuer valdes bort.
Patienterna beskrev tolkarna som den primära
samtalspersonen dock var det patienter som inte hade någon tillit till de
professionella tolkarna eftersom de trodde att tolkarna inte kunde hålla sekretess. De valde istället att ha sina
familjemedlemmar som tolk främst på grund av deras trohet eftersom de var övertygade om att närstående skulle agera i deras bästa intresse och att deras närstående inte skulle avslöja känslig information till andra.
