Arbetsterapeutiska interventioner för äldre som drabbats av en demenssjukdom. En litteraturstudie.

Arbetsterapeutiska interventioner för äldre som drabbats av en

demenssjukdom

En litteraturstudie

Occupational therapy interventions for older people with dementia

A literature study

Författare: Elsa Bäckrud & Sigge Larsson

Hösten: 2019

Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro Universitet

Örebro universitet Examinator: Carin Fredriksson, universitetslektor, Örebro universitet Örebro Universitet

2

Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi. Svensk titel: Effekten av arbetsterapi för äldre personer som drabbats av en demenssjukdom.

En litteraturstudie

Engelsk titel: Effects of occupational therapy for older people with dementia.

A literature study

Författare: Elsa Bäckrud & Sigge Larsson Datum: 2020-01-27

Antal ord: 5410 Sammanfattning:

Bakgrund: Demenssjukdom är ett vanligt sjukdomstillstånd bland äldre. En demenssjukdom

medför nedsättningar av kognitiva funktioner vilket i sin tur kan leda till att

aktivitetsförmågan hos personer som drabbats påverkas negativt. Arbetsterapeutiska interventioner för personer med sjukdomen genomförs bland annat i syfte att bibehålla aktivitetsförmåga. På grund av att demenssjukdom är ett brett sjukdomstillstånd med ett stort spann mellan olika former av nedsättningar finns det behov av översiktliga sammanfattningar av tillgängliga interventioner. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt för äldre personer med demenssjukdom utifrån Toglias dynamiska interaktionsmodell. Metod: Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som är hämtade från en systematisk sökning i databaserna Cinahl Plus With Full Text och Medline. Som utgångspunkt för kvalitetsgranskningen användes frågor ur Willman. Artiklarna analyseras med hjälp av Toglias dynamiska interaktionsmodell. Resultat:

Resultatet presenteras utifrån tre områden – person, omgivning och aktivitet. Studiens resultat visar att det finns en stor bredd av arbetsterapeutiska interventioner för personer med

demenssjukdom. Interventionerna som redovisades i denna litteraturstudie var av olika typ och gavs till deltagare med olika grad av demenssjukdom. Arbetsterapeutiska interventioner visade sig ha effekt på deltagarnas minnesförmåga, förmåga att utföra aktiviteter i hemmet, måluppfyllnad och livskvalitet. Hos deltagare med måttlig demenssjukdom hade

interventionerna inte lika stor effekt, de effekter som uppnåddes i denna patientgrupp var också mer kortsiktiga. Interventioner i form av hjälpmedel hade effekt oavsett deltagarnas grad av kognitiv nedsättning. Slutsats: De typer av arbetsterapeutiska interventioner som beskrivits i denna litteraturstudie är; anpassning av miljö, formulering av individuella mål, minnesträning och träning av kognitiv förmåga. Arbetsterapeuter som möter personer med demenssjukdom har en stor variation av interventioner att använda sig av men behöver vara lyhörda för personens individuella symtombild.

Sökord: Arbetsterapi, interventioner, effekt, aktiviteter i dagliga livet (ADL) och demenssjukdom

3

Innehållsförteckning

Sammanfattning...2 1. Inledning...5 2. Bakgrund...5 2.1 Demenssjukdom...5

2.1.1 Kognitiva funktioner och minnesnedsättning...5

2.1.2 Prevalens och incidens av demenssjukdom i Sverige...5

2.2 Arbetsterapi...5

2.2.1 Toglias dynamiska interaktionsmodell...6

2.2.2 Person, aktivitet och miljö...6

2.2.3 Arbetsterapeutiska interventioner för personer med demenssjukdom...6

2.3 Problemformulering...7 3. Syfte...7 4. Metod...7 4.1 Design...7 4.2 Litteratursökning...7 4.3 Urval...9 4.4 Kvalitetsgranskning...10 4.5 Dataanalys...11 4.6 Etiska överväganden...11 5. Resultat...11

4 5.1 Artikelbeskrivning...11 5.2 Personfaktorer...12 5.3 Arbetsterapeutiska interventioner...12 5.3.1 Anpassning av miljö...12 5.3.2 Individuella mål...12 5.3.3 Gruppinterventioner...13

5.3.4 Minnesträning och träning av kognitiv funktion...13

5.4 Effekter...13

5.4.1 Utförandet av vardagliga aktiviteter och måluppfyllnad...13

5.4.2 Kognitiv förmåga och minnesförmåga...13

5.4.3 Livskalitet...14 6. Diskussion...14 6.1 Resultatdiskussion...14 6.2 Metoddiskussion...15 6.3 Slutsats...17 Referenslista...18 Bilaga 1 Bilaga 2

5

1. Inledning

Antalet människor som insjuknar i en demenssjukdom ökar ständigt (1). När människor drabbas av en demenssjukdom försämras den fysiska ochkognitiva förmågan. Detta leder till en nedsatt aktivitetsförmåga, vilket i sin tur kan resultera i att det blir svårt att utföra

vardagliga aktiviteter självständigt (2). Personer som drabbats av demenssjukdom är en stor patientgrupp inom arbetsterapi. På grund av att demenssjukdom är ett brett sjukdomstillstånd med ett stort spann mellan olika former av nedsättningar finns det behov av översiktliga sammanfattningar av tillgängliga interventioner. Denna studie har utförts i syfte att belysa arbetsterapeutiska interventioner för äldre personer som drabbats av en demenssjukdom.

2. Bakgrund

2.1 Demenssjukdom

Demens är en degenerativ sjukdom (3). Detta innebär att personen drabbas av en varaktig kognitiv nedsättning som gradvis försämras, ofta med ett smygande förlopp (4).

Demenssjukdom kan exempelvis orsakas av stigande ålder men kan även orsakas på grund av bristsjukdomar, neurologiska sjukdomar och trauma (4).

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) finns tydliga kriterier som måste uppfyllas för att kunna ställa diagnos demenssjukdom. Dessa kriterier är nedsättning av minnesfunktion och tankeförmåga samt förändrat beteende och svårighet att tänka abstrakt (4). För att få en uppfattning om personens kognitiva funktioner används ofta bedömningsinstrumentet Mini-mental state examination (MMSE) (5).

2.1.1 Kognitiva funktioner och minnesnedsättning

En demenssjukdom innebär olika svårighetsgrader av minnesnedsättning. Svårighetsgraderna beskrivs som mild, måttlig eller svår (4). Under kategorin demenssjukdom ingår bland annat Alzheimers sjukdom, Lewy-body demens med parkinson och frontotemporal sjukdom (1). Personer som drabbats av en demenssjukdom får kognitiva nedsättningarsom påverkar det vardagliga aktivitetsutförandet (6). Kognitiva nedsättningar kan bidra till svårigheter att utföra vardagliga arbetssysslor.När minnet sviktar har personen lätt att falla tillbaka i gamla vanor vilket resulterar i svårigheter i utförandet av aktiviteter (6).

2.1.2 Prevalens och incidens av demenssjukdom i Sverige

I Sverige insjuknar män tidigare än kvinnor i en demenssjukdom. När män insjuknar sker det ofta vid cirka 65 års ålder medan kvinnor ofta insjuknar mellan 75 och 89 års ålder (1, 2). Incidensen för demenssjukdom i Sverige uppskattas till 20 000 – 25 000 varje år och en trolig ökning väntas med åren. Socialstyrelsen antyder att prevalensen för demenssjukdom kommer att stiga betydligt.

2.2 Arbetsterapi

Inom Arbetsterapin studeras människans förmåga att utföra vardagliga aktiviteter (7, 8). En av de centrala målen inom arbetsterapiär att hjälpa personer att bibehålla aktivitetsförmåga vid sjukdom, kognitivochfysisk funktionsnedsättning. Arbetsterapi används för att få en ökad förståelse för personens aktivitetsförmåga (7). Genom bedömningsinstrument som ADL-taxonomin och kognitiva checklistor kartläggs aktivitetsförmågan både före och efter arbetsterapeutiska interventioner (7, 8). Det finns olika arbetsterapimodeller som beskriver personers aktivitetsförmåga i förhållande till sin omgivning och en av dem är Toglias dynamiska interaktionsmodell (9)

6

2.2.1 Toglias dynamiska interaktionsmodell

Modellen har sin grund i neurologin och används vid förvärvade hjärnskador. Fokus i

modellen är återställa kognitiva nedsättningar. En viktig utgångspunkt i modellen är hjärnans plasticitet. Med detta menas att den har en förmåga att kompensera för skadade nervbanor och att personer med förvärvad hjärnskada därför kan återfå förmågan att genomföra aktiviteter i vardagen (9). Modellen går att tillämpa vid demenssjukdom eftersom dess huvudsymtom är den kognitiva nedsättningen. Skillnaden i arbetet med personer med demenssjukdom är att interventionerna syftar till att bibehålla förmåga, snarare än att återfå förmåga. En annan utgångspunkt i modellen är att bedömning och intervention sker samtidigt/parallellt. Modellen är indelad i tre områden – person, aktivitet och miljö.

2.2.2 Person, aktivitet och miljö

Toglias tredelade dynamiska interaktionsmodell beskriver personfaktorer, aktivitetsfaktorer och miljöfaktorer (9). Personfaktorer innefattar bland annat individens förväntningar, attityder, livsstil och mående. Strategier på personnivå kan finnas på ytlig nivå - utantillinlärning samt på djupare nivå - konceptuell förståelse. I Toglias modell är

självkännedom en viktig komponent för att förstå den egna kognitiva förmågan, egna styrkor och svagheter (9). Genom att förstå sig på sina egenskaper kan individen ändra sitt beteende och ta hjälp av strategier för att bättre lyckas i utförandet av aktiviteter.Ju större nedsättning av kognitiv förmåga desto fler strategier kan behövas för att uppnå resultat i en viss aktivitet. Användning av strategier kan möjliggöra för personen att genomföra aktiviteter som tidigare upplevts som meningsfulla, exempelvis att tillaga en favoritmåltid i sin bostad. Aktiviteter är familjära när de utförs i den egna hemmiljön och utförs då oftast bättre och snabbare än i andra sammanhang (9).

Social kontext är en viktig miljöfaktor (9). Den sociala kontexten kan underlätta kognitiva funktioner genom att strukturera och förenkla miljön för att underlätta lärandet genom att välja rätt miljö för vald aktivitet. I den kulturella kontexten inkluderas närstående för att kunna stötta individen i den kognitiva återhämtningsprocessen. Den fysiska kontexten ger information om vad som underlättar eller är ett hinder för arbetsförmågan hos individen. Olika miljöer, föremål, verktyg och resurser kan användas för att underlätta

aktivitetsförmågan hos individen vid vald aktivitet.

2.2.3 Arbetsterapeutiska interventioner för personer med demenssjukdom

I Toglias modell finns det två typer av interventioner: strategier som ökar självmedvetenheten och strategier som ska förbättra förmågan att utföra en uppgift. Exempel på strategier som ökar självmedvetenheten är att inför en uppgift ta ställning till hur en uppgift kommer att genomföras, hur lång tid det kommer ta och vilka hinder som kan uppstå. Exempel på strategier som förbättrar förmågan att utföra en uppgift är att bryta ner en uppgift i mindre steg eller att placera föremål i den ordning som de ska användas.

Andra vanligt förekommande strategier är externa minnesstrategier och externa minneshjälpmedel så som anteckningsböcker och påminnelsealarm (9).

Individuella arbetsterapeutiska interventioner fokuserar på träning av kognitiva svårigheter i en viss miljö. Arbetsterapeutiska interventioner som genomförs i grupp innebär träning av olika kognitiva strategier tillsammans med andra. Fördelar med gruppinterventionen är att den kan öka deltagarnas självmedvetenhet samt skapa möjlighet att jämföra olika strategier att genomföra samma uppgift (9).

7 Innan arbetsterapeuten genomför en intervention med en person med demenssjukdom behöver arbetsterapeuten göra en bedömning av personens kognitiva förmåga. Med hjälp av den kognitiva checklistan kan arbetsterapeuten göra en bedömning av personens ADL- förmåga (8). Den kognitiva checklistan är individanpassad för att skapa en förståelse för individens förmåga och behov (10). Minnestester, så som Mini Mental Test (MMT) och Mini Mental State Examination (MMSE) används. I dessa tester får personen bland annat följa en lista med minnesord och svara på frågor inom tidsorientering (5). Efter att arbetsterapeuten gjort en bedömning av ADL- förmågor samt kognitiva förmågor kan intervention genomföras (8,10).

Arbetsterapeutiska interventioner som riktas till personer med demenssjukdom ska förebygga och kompensera för brister vid utförandet av aktiviteter (6). En intervention kan stödja vid kognitiv nedsättning för att hjälpa till i vardagen och motverka passivisering (7). Andra former av arbetsterapeutiska interventioner är funktionsträning, strategier och anpassning (11). Via dessa går det att göra förändringar i miljön, utföra repetitiv träning av vardagliga aktiviteter samt stödja i vardagen genom påminnelser (11).

2.3 Problemformulering

Den åldrande befolkningen ökar globalt. Detta gör att fler människor insjuknar i en

demenssjukdom (1, 12). Ett av de mest vanliga symtomen på demenssjukdom är kognitiva funktionsnedsättningar. När en person får kognitiva nedsättningar försämras

aktivitetsförmågan (6). Detta kan innebära att personer med demenssjukdom får problem med att utföra sina vardagliga aktiviteter. Arbetsterapi anses utgöra ett viktigt stöd för denna patientgrupp, i syfte att bibehålla personers aktivitetsförmåga (7, 12).

Det finns ett behov av systematiska översikter som beskriver olika arbetsterapeutiska

interventioner som används till denna patientgrupp. Det finns en stor spridning i de kognitiva nedsättningarna som kan vara beroende av vilket stadium av demenssjukdom en person befinner sig i. Översikter som beskriver arbetsterapeutiska interventioner kan ge vägledning till arbetsterapeuten i det kliniska arbetet när denne behöver avgöra vilken intervention som passar bäst utifrån personens individuella kognitiva nedsättningar.

3 Syfte

Syftet med studien är att belysa arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt för äldre personer med demenssjukdom utifrån Togliasdynamiska interaktionsmodell.

4 Metod

4.1 Design

Studiens design är en litteraturöversikt som gjorts i syfte att kartlägga kunskap och forskning inom det aktuella området. I denna litteraturstudie användes systematisk sökning i två

databaser vilket är en lämplig metod för att finna relevanta vetenskapliga artiklar (13). Genom att göra en litteraturöversikt över aktuell forskning samt en syntes av denna kommer ny kunskap att kunna sammanställas.

4.2 Litteratursökning

För att finna relevanta vetenskapliga artiklar inom det valda området genomfördes ett flertal fritextsökningar utan några begränsningar. Ostrukturerade pilotsökningar utan inkludering och exkludering rekommenderas för att få en snabb överblick av databasernas innehåll (13). På detta sätt skapas en uppfattning om hur många artiklar som finns inom det valda området. Pilotsökningar genomfördes i databaserna Cinahl Plus with Full Text (CINAHL), Pubmed

8 samt Medline. Dessa databaser är inom ramen för hälso- och sjukvårdsområdet och var

vägledande i utforskande av evidens kring arbetsterapi. Efter utförd pilotsökning användes sökord, även kallade indextermer, vid sökningen i databaserna (13). Indextermer är nyckelord som används för att ta reda på innehållet i artiklarna. Genom att exempelvis välja arbetsterapi som indexterm kommer artiklar som innehåller detta nyckelord fram i sökningen (13). De två databaser som användes var Cinahl Plus with Full Text och Medline. Pubmed och Medline innehåller samma sökbas. Medline användes eftersom sökningen i denna databas liknar Cinahl (13).

Sökningen fortsatte med hjälp av MeSH- termer. Willman (13) beskriver att MeSH termer strävar efter att avgränsa sökningen för att kunna finna relevanta artiklar som passar in på de sökord som eftersträvas. MH finns i databasen för Cinahl och MeSH i Medline. I de olika databaserna är båda MeSH- termer. När sökning sker med MeSH inkluderas

underkategorierna i sökordet.

Sökningen med ordet “(MH "Occupational Therapy+")”, vilket är ett av huvudbegreppen i litteraturstudien. Ordet söktes som MeSH- term under Cinahl suggest subject headings och i Medline. Det betyder att allt som innehåller Occupational therapy (arbetsterapi) kommer fram i sökningen. “Occupational Therap*” skrevs även som fritext för att ge fler träffar och för att utöka sökningen ännu mer (13). Symbolen “*”(trunkering) används för att ge fler träffar av ett sökord eller begrepp.

För att finna vetenskapliga artiklar delades sökorden in i så kallade block (13). OR sattes mellan sökorden för att öka antalet träffar i sökningen. När OR används breddas sökningen mer eftersom den kopplar samman sökorden. På detta sätt kan alltså flera söktermer

tillsammans skapa fler träffar. När blocken hade kombinerats med OR användes istället ordet AND för att sammanställa samtliga block i en sökning. När AND används avgränsas

sökningen och det blir färre träffarnär blocken kombineras (13). Genom att lägga ihop blocken med AND hittades artiklar som användes i denna litteraturstudies resultat. Sökorden som användes var: Occupational therapy, Activities of Daily Living, Intervention, Treatment, Effect, Outcome och Dementia. För att se hur dessa sökord framkom via indexord,

fritextsökning och trunkeringar, finns en sökmatris. Se tabell I.

Tabell 1, Sökmatris Nr Sökord Cinahl Plus with full text Medline Urval 1 Relevanta titlar Urval 2 Relevanta artiklar efter att ha läst abstract Urval 3 Totalt exkluderade dubbletter Urval 4 Inkluderade artiklar efter att ha läst urval 2 i fulltext S1 (MH/MeSH"Occupational Therapy+") OR Occupational therap* 49 282

58 394

S2 (MH/MeSH "Activities of Daily Living+") 60 753 62 396

9 S3 intervention* OR Treatment* 12 232 58 5 427 804

S4 Effect* OR Outcome* 18 231 13 103 391 82

S5 S2 OR S3 OR S4 229 3063

123 600 17

S6 (MH/MeSH"Dementia+") OR Dementi* 76 325

12 5847

S7 S1 AND S5 AND S6 560 683

S8 Cinahl Plus with full text

Peer Reviewed,English text, 2009-2019, Age +65

118 49 18

1

7

S9 Medline

Peer Reviewed, English text, 2009-2019,

Age +65

66 17 11 3

Sökdatum: 2019-10-23

4.3 Urval

I sökningen användes inklusionskriterier och exklusionskriterier för att finna artiklar (13). Med “Avgränsa forskningsproblemet och fastställ huvuddragen i sökningen” menas att sökningen bör avgränsas för att finna rätt information för uppgiftens huvudmål genom att avgränsa sökningen (13). Avgränsningar i sökningen som utfördes var ”peer review”, engelsk språk/text, år 2009 - 2019 och ålder 65 år+. Detta gjordes för att finna artiklar där forskningen är ny inom det valda området (13). Under urvalsprocessen lästes 118 titlar i Cinahl. Detta resulterade i att 49 artiklar innehöll sökord som ansågs relevanta. Efter att ha läst artiklarnas abstrakt kvarstod 18 artiklar. I Cinahl exkluderades artiklar på grund av att titel och abstract hadefel innehålloch var därför inte användbara i arbetet med denna litteraturstudie.

10

Figur 1, Flödesschema som visar urvalsprocessen

Efter granskning av artiklar från båda databaserna kunde en dubblett exkluderas. Efter detta valdes även 17 artiklar bort eftersom dessa inte innehöll rätt nyckelord. De ord som saknades var “arbetsterapi”, “intervention” och “demens”. Ännu en artikel valdes bort eftersom den hade retrospektiv design (13). En illustration om hur urvalsprocessen gick till kan ses i figur 1.

4.4 Kvalitetsgranskning

Som utgångspunkt för kvalitetsgranskningen användes frågor ur Willman et al (14). För att ta reda på om en studie är trovärdig skall den granskas noga. Innehållet bör presentera pålitliga metoder vilka kan användas som underlag för en litteraturstudie (13, 15). Metoder som anses ha starkast bevisvärde är randomiserade kontrollerade studier (RCT). I RCT- studier sker en randomisering av deltagarna till en experimentgrupp som får intervention och en

kontrollgrupp (14).Kontrollgruppen får ingen intervention. I en RCT-studie används en kontrollgrupp för att kunna påvisa resultat vid en utfallsmätning (13). Fem artiklar (17, 18, 19, 20, 22) som inkluderats i denna litteraturstudie är RCT-studier. RCT-studier anses även ha ett högt kvalitésvärde när de innehar “Golden standard”. Golden standard betyder att studien har det högsta möjliga evidensvärdet (14).

I litteraturstudien inkluderades en fall-kontrollstudie (23) vilket är ett tillvägagångssätt som anses uppfylla tillförlitlighet och trovärdighet (14). En studie (21) hade en multipel baslinje intrasubject design. Två studier i litteraturstudien använde kvalitativ metod (24, 25).

Artiklar efter problemställning och inklusionskriterier Cinahl och Medline n=184

Artiklar efter läst titel i Cinahl och Medline n=66

Artiklar efter abstract i Cinahl och Medline n=29

Efter dubbletter n=28

Efter läst fulltext exkluderades 18 artiklar:

Nyckelord/ämnesord saknades n=8 Ej arbetsterapi som yrkeskategori n=5

Beskrev ej interventioner n=5

Relevanta artiklar efter fulltext i Cinahl och Medline n=10

11 Dessa studier följde tillvägagångssätt för att uppnå trovärdighet men anses ha lågt

kvalitetsvärde (13).

En av de studier som inkluderades i litteraturstudien har kvasiexperimentell design (26). Den kvasiexperimentella studien anses trovärdig trots att den saknar randomisering eftersom den använder sig av en interventionsgrupp och en kontrollgrupp (13). Denna studie anses ha ett medelhögt kvalitetsvärde eftersom ingen randomisering genomfördes.

(13). Kvalitetsgranskningen är beskriven i tabell 2, bilaga 1.

4.5 Dataanalys

Efter att ha analyserat titel och abstrakt på ett flertal artiklar inkluderades 10 relevanta vetenskapliga artiklar i denna litteraturstudie. Artiklarna granskades genom att varje enskild studie lästes var för sig. I en artikelanalys redovisas de granskade studiernas syfte, metod och de resultat som studierna gav inom det sökta området (13). För att kunna värdera om

artikelförfattarna använt sig av ett etiskt förhållningssätt lästes artiklarna i fulltext för att avgöra om dess metoder var etiskt användbara (13). Efter att noga granskat artiklarna efter inklusionskriterier och exklusionskriterier kunde relevant information inhämtas (15). En innehållsanalys (16) genomfördes vid den djupare analysen av artiklarna med hjälp av Toglias dynamiska interaktionsmodell (9). Ett deduktivt angreppsätt (16) användes genom att

artiklarnas innehåll analyserades och fördes in under kategorierna person, omgivning och aktivitet. Innehållsanalysen resulterade i informationen som ses över i tabell 3, bilaga 2.

4.6 Etiska överväganden

I litteraturstudien granskade författarna artikelförfattarnas forskningsetiska överväganden (15). Artiklarna som inkluderades var etiskt godkända av en etikprövningsnämnd (24), en etisk kommitté eller en forskningskommitté(17, 18, 19, 20, 22, 25, 26), samt ett universitets granskningsnämnd (21, 23). I nio artiklar beskrev författarna att samtycke från deltagarna inhämtats (18, 19, 20, 22, 23, 24, 25, 26).I sex av studierna fanns skriftligt samtycke från deltagarna (18, 19, 23, 25, 26).I tre av studierna beskrevs det att endast muntligt samtycke inhämtats(20, 22, 24). I en artikel fanns ingen beskrivning av att informerat samtycke hade ägt rum och artikelförfattarna diskuterade inte frågan i artikeln (17).

I arbetet med denna litteraturstudie gjordes forskningsetiska överväganden (15). I en

litteraturstudie berör dessa överväganden i huvudsak hur författarna förhåller sig till insamlat källmaterial (13, 15). Författarna har förhållit sig till forskningsetiska principer vid

genomförandet av denna litteraturstudie genom att noggrant sätta sig in i artiklarnas innehåll. Detta för att kunna analysera och redovisa resultaten på ett rättvisande sätt (15). Olika frågor diskuterades innan arbetet startade. En av dessa frågor var om denna litteraturstudie skulle kunna bidra med mer kunskap inom det område som valts att studeras. En annan fråga som författarna diskuterade var om resultaten i denna studie skulle riskera att bli missvisande.

5. Resultat

5.1 Artikelbeskrivning

I litteraturstudien inkluderades 10 vetenskapliga artiklar (17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26). Artiklarna publicerades mellan år 2009 – 2019. De hade genomförts i Korea (17), Indien (18), USA (19, 20, 23), Spanien (21), Sverige (22), Frankrike (24), Brasilien (25), Irland (26).

12 Fem studier använde sig av RCT som design (17, 18, 19, 20, 22). I dessa studier undersöktes kognitiv förmåga, aktivitetsutförande, motivation samt om interventionen kunde motverka progression av demenssjukdomen hos(totalt 559) deltagare med demenssjukdom, Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.

I en artikel (21) användes en multipel baslinje intrasubject-design för att studera ADL samt kognitiva funktioner hos 21 deltagare med Alzheimers sjukdom. En studie var en fall-kontrollstudie med en deltagare (23). I denna studie undersöktes förbättring av

funktionsförmåga hos en person med Lewy body demens. I en artikel (24) hade författarna genomfört en prospektiv observationsstudie för att studera kognitiv förmåga,

aktivitetsförmåga och livskvalitet hos 317 deltagare med demenssjukdom. En studie hade kvalitativ design (25) med fem deltagare som hade demens av mild eller måttlig grad. Deltagarna fick löpande svara på öppna frågor om deras upplevelse av sitt deltagande i interventionen i syfte att fånga deras problem och behov. I den kvasiexperimentella studie som inkluderades (26) studerades minnesförmåga, livskvalitet samt funktionsförmåga hos 60 deltagare med lindrig kognitiv störning, mild kognitiv svikt och tidig demenssjukdom.

Bilaga 1 visar en sammanställning av artiklarnas design, metod och resultat. Bilaga 2 visar en sammanställning av studiernas deltagare, omgivningsfaktorer, interventioner samt

interventionernas effekt.

5.2 Personfaktorer

De diagnosticerade formerna av demenssjukdom som beskrivs i artiklarna var Alzheimer sjukdom (17, 19, 20, 21, 24), mild och måttlig demenssjukdom (18, 21, 25), Lewy body demens (23), vaskulär demens (20), mild kognitiv svikt (18, 26) samt självrapporterade minnessvårigheter (18). Även i enskilda artiklar inkluderades deltagare med olika grader av minnesnedsättning (18). Minnesnedsättningarnas svårighetsgrad återfanns därför inom ett stort spann, från självrapporterade minnessvårigheter till demens av måttlig grad. I fem studier (20, 22, 23, 24, 26) användes Mini Mental State Examination för att få ett objektivt mått på demenssjukdomens svårighetsgrad som en del av studiens inklusionskriterier. De deltagare med mest utvecklad svårighetergrad av demens bodde på ett vårdboende (22). I resterande studier bodde deltagarna i egen bostad.

5.3 Arbetsterapeutiska interventioner 5.3.1 Anpassning av miljö

I tre av de inkluderade artiklarna hade interventionen specifikt innehållit en anpassning av deltagarnas hemmiljö (20, 23, 26). Interventionerna utfördes av arbetsterapeuter i deltagarnas hem (20, 23) och i öppen vård (26). Anpassningarna utgjordes av kompensatoriska

hjälpmedel (20, 23) och externa minneshjälpmedel som till exempel att använda en kalender eller dosett (26). Syftet med anpassningarna i deltagarnas miljö var att deltagarna skulle få hjälp med att uppnå sina mål och öka funktionsförmågan i hemmet.

5.3.2 Individuella mål

I fem av studierna fick deltagarna tillsammans med en arbetsterapeut formulera individuella mål att arbeta med under interventionen (19, 20, 21 ,23, 26). Målen var kopplade till de aktiviteter som deltagaren eller dess närstående ansåg vara mest meningsfulla i vardagen. I samtliga studier utfördes träningen mot de individuella målen enskilt och i hemmiljön. Deltagarnas vårdgivare involverades i interventionen och i träningen. Målen som arbetades

13 mot var kopplade till aktiviteter i hemmet, ADL (19, 20, 21, 23) och minnesförmåga i

vardagen, tex att minnas namn och tider för läkarbesök (26).

5.3.3 Gruppintervention

I fyra studier utgjordes interventionen av en arbetsterapeutledd gruppintervention efter ett visst program (17, 22, 25, 26). Sessionerna var mellan 45 och 70 minuter långa och ägde rum fem gånger per vecka under sex månader (17), två gånger i veckan under fyra månader (22), sju tillfällen varannan vecka under 6 månader (25), en gång i veckan under sex veckor (26). I en studie bestod interventionen av flera olika typer av insatser (”multidomän”) som erbjöds i ett rullande schema (17). I två studier hade interventionen ett specifikt fokusområde –

sinnesintryck (25) och minnets olika delar och funktion (26). I en studie jämfördes en social aktivitet (samtalsgrupp med ämnen i form av trädgårdsskötsel, kungafamiljen eller välkända författare och konstnärer) med en högintensiv träning (22) i syfte att se vad som är mest motiverande.

5.3.4 Minnesträning och träning av kognitiv funktion

Minnesträning och kognitiv träning utfördes både i grupp (17, 26) och individuellt (18, 20, 21) samt både som den huvudsakliga interventionen (26) och som en del av ett större batteri med interventioner (17, 18, 20, 21). Minnesträningen bestod av träning av namnet på olika arbetsredskap (17) och av kulturella företeelser och välkända miljöer (17, 21, 22).

Minnesträning kunde också bestå av att specifikt träna på olika typer av minne, så som korttidsminne och prospektivt minne (26). Den kognitiva träningen bestod av tekniker för att lära sig ny information och övning i att upprätthålla uppmärksamhet och koncentration (20, 21), högläsning, bildpussel och att utföra aktiviteter med ”fel” hand (18).

5.4 Effekter

5.4.1 Utförandet av vardagliga aktiviteter och måluppfyllnad

I fyra studier hade interventionerna effekt på förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet, ADL (18, 21, 23, 24). Intervention innehållande en individuell kombination av flera olika komponenter som genomfördes i hemmet hade en signifikant effekt på ADL-förmågan inom området påklädning hos personer med Alzheimers sjukdom (21). En liknande intervention innehållande en individuell kombination av träningskomponenter gav en signifikant förbättring av utförandet vid deltagarens uppsatta målaktiviteter (23). Arbetsterapeutiska interventioner i hemmiljö hos personer med Alzheimers sjukdom och andra former av demens förbättrade deltagarnas utförandekapacitet under tiden för interventionen, men resultaten var inte kvarstående vid uppföljning efter sex månader (24). En arbetsterapeutisk intervention utförd i hemmet hos deltagare med Alzheimer sjukdom med glesa besök under två års tid förbättrade däremot inte deltagarnas förmåga att utföra ADL och den succesiva försämringen av funktionerkunde inte bromsas (19). I tre studier hade interventionen effekt på deltagarnas individuellt uppsatta mål och måluppfyllnad mätt enligt COPM (20, 23, 26).

5.4.2 Kognitiv förmåga och minnesförmåga

Specifik träning av olika typer av minne hade effekt på minnesförmågan hos deltagare i ett tidigt stadium av demenssjukdom direkt efter interventionen, men effekterna var inte bestående vid uppföljning efter tre månader (26). Interventioner som syftade till att upprätthålla uppmärksamhet och koncentration förbättrade minnesförmågan hos deltagare med Alzheimer sjukdom vilket rapporterades både i självskattning (20, 21) och påvisades på fMRI (20). Minnesträning av namn på redskap och föremål förbättrade förmågan att känna igen dessa föremål hos personer med Alzheimers sjukdom (17). Implementering av externa

14 minneshjälpmedel gav en signifikant ökning av deltagarnas användning av externa

minnesstrategier, oavsett typ av kognitiv nedsättning (26).

5.4.3 Livskvalitet

I tre studier (18, 25, 26) förbättrade interventionen deltagarnas livskvalitet.

Arbetsterapiprogram innehållande flera komponenter (”multidomän”) samt gruppintervention med fokus på minnesträning förbättrade deltagarnas livskvalitet, oavsett typ av kognitiv nedsättning (18, 26), i en studie var däremot inte effekten bestående vid uppföljning efter tre månader (26). Intervention i grupp med syfte att fånga upplevelser och behov hos fem deltagare med mild och måttlig demens observerades en ökning av deltagarnas livskvalitet (25).

6 Diskussion

6.1 Resultatdiskussion

Syftet med den här litteraturstudien var att belysa arbetsterapeutiska interventioner för äldre personer med demenssjukdom. Interventionerna som redovisades i denna litteraturstudie var av olika typ och gavs till deltagare med olika grad av demenssjukdom. Arbetsterapeutiska interventioner visade sig ha effekt på deltagarnas minnesförmåga, förmåga att utföra aktiviteter i hemmet, måluppfyllnad och livskvalitet. Hos deltagare med måttlig

demenssjukdom hade interventionerna inte lika stor effekt (26), de effekter som uppnåddes i denna patientgrupp var också mer kortsiktiga (24). Interventioner i form av hjälpmedel (26) hade effekt oavsett deltagarnas grad av kognitiv nedsättning.

Interventioner enligt Toglias modell kan fokusera på personen, interventionen (uppgiften), omgivningen eller en kombination av alla tre (27). Träning kan alltså utföras i flera

sammanhang. I de inkluderade studierna fokuserar interventionerna på samtliga områden i Toglias modell, ofta i kombination. Interventioner som fokuserar på personen och personliga strategier kan till exempel handla om minnesträning (17, 26). Interventioner som fokuserar på uppgiften kan till exempel handla om specifik träning av personliga vardagliga aktiviteter i hemmet (20). Interventioner som fokuserar på omgivningen kan till exempel handla om att involvera närstående (23).

Ingen av de inkluderade studierna har uttalat berört strategier som ökar självmedvetenhet så som de beskrivs av Toglia (9). Många interventioner har dock delar som bidrar till ökad självmedvetenhet hos deltagarna. När deltagarna formulerar mål och skattar sin

utförandekapacitet före en intervention (20, 21, 23) kan detta vara ett sätt medvetandegöra sin egen förmåga.

Träning av strategier är mer framgångsrika när den som tränar är medveten om målet för träningen och kan självövervaka (9). Demenssjukdom påverkar oundvikligen personens förmåga till detta, speciellt i senare stadier av sjukdomen. I det arbetsterapeutiska arbetet med personer med demenssjukdom är det därför viktigt att involvera närstående i träningen när de till viss del kan kompensera för detta (19, 20, 23, 26).

På grund av svårigheter med inlärning fungerar personer med kognitiva nedsättningar bättre i välbekanta miljöer (28). Anpassningar av miljön i vilken träningen utförs har betydelse för personer med demenssjukdom. Interventioner i hemmiljö verkar vara effektiva när det gäller träning av ADL (23, 24, 27).

15 Sensorisk stimulans förbättrar beteendeproblematik (29). Vid en intervention som innehåller sensorisk stimulans får deltagarna använda olika sinnen som lukt, smak och känsel (25). Syftet med detta är att deltagarna ska få förankring till nuet, skapa förståelse för vem man är och framkalla minnen. Sensorisk stimulans är en effektiv intervention för att förbättra beteendeproblematik som ofta uppstår i ett senare stadium av demenssjukdomen (29). När interventionen genomförs i grupp kan det leda till att deltagare börjar samtala med varandra, känna tillhörighet med andra och skapa känsla av autonomi (25).

Reminiscence (ihågkomst-träning) en metod som går ut på att se tillbaka på sitt liv genom att samtala om minnen och personens bakgrund (17). Fördelarna med denna metod är att den kan bekräfta personens identitet och skapa trygghet. För personer med demenssjukdom är träning av att minnas kulturella företeelser och vardagliga miljöer en viktig del av rehabiliteringen (4). Denna typen av träning görs med fördel i en gruppaktivitet tillsammans med andra (17, 25) men kan också utgöra en del av en intervention (21).

Vid demenssjukdom syftar interventioner ofta mot att bibehålla den kognitiva förmågan och genom det motverka den gradvisa försämringen som är en del av sjukdomsförloppet (17, 19). Det går inte att fastställa att arbetsterapeutiska interventioner kan bromsa sjukdomsförloppet hos en person med demenssjukdom. Det kan möjligtvis vara så att interventioner som pågår under upp till två år (19) har sämre förutsättningar att få effekt jämfört med interventioner som pågår under betydligt kortare tid (20). Under loppet av två års tid finns risken att deltagares sjukdomstillstånd försämras (5).

Förskrivning av hjälpmedel och anpassning av den fysiska miljön är två centrala delar i arbetsterapeutiska interventioner (27, 30)vilka har visat sig ha god effekt för äldre med demenssjukdom (20, 26).

Arbetsterapeutiska interventioner kan genomföras tillsammans med äldre personer med demenssjukdom med alla grader av kognitiv nedsättning. Som arbetsterapeut kan man både arbeta preventivt med personer med lindrig kognitiv svikt och att arbeta med att upprätthålla förmågor och anpassningar av miljön hos personer med demens i ett senare skede. I arbetet som arbetsterapeut är det därför viktigt att ha kunskap om både behov och förmågor/kapacitet hos en person med demens. En och samma intervention kan motverka ytterligare försämring hos personer med mild kognitiv svikt och hos personer med ett tidigt stadium av demens och fungera som en ”booster” för nyinlärning av förlorade förmågor (26). Samma intervention kan alltså erbjudas till olika patientgrupper men med olika syften (26). Vikten av att ge rätt intervention till rätt person – att i det kliniska arbetet att erbjuda interventioner som passar deltagare med en viss grad av demenssjukdom.

6.2 Metoddiskussion

En litteraturstudie genomfördes för att belysa arbetsterapeutiska interventioner som genomförs för personer med kognitiva nedsättningar orsakade av olika former av

demenssjukdom. En allmän litteraturstudie var passande att genomföra för detta ändamål när syftet med en litteraturstudie är att göra en kartläggning av den kunskap som finns inom det område som valts att studera (16). I litteraturstudien har författarna använt sig av 10

vetenskapliga artiklar vars innehåll har analyserats och sammanställts.

Artikelsökningen genomfördes i två databaser, Cinahl with Fulltext och Medline. Dessa databaser täcker ämnesområdena för arbetsterapi och rehabilitering. Inklusionskriterier för studien var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2009–2019, ha engelsk text, vara

16 peer reviewed samt baseras på personer med åldern 65 år och uppåt. Andra artiklar som exkluderades var de som inte beskrev arbetsterapeutiska interventioner, ej hade relevanta ämnesord eller var litteraturstudier. Avgränsningen i publikationsår ansågs viktig för att kunna fånga upp den mest aktuella kunskapen. Både kvantitativa och kvalitativa studier inkluderades för att fånga upp bredden inom området. Det fanns en risk att relevanta artiklar exkluderades på grund av avgränsningarna. En sökning i ytterligare databaser hade möjligen kunnat resultera i att fler relevanta artiklar hittats.

Sökorden som valdes hämtades i huvudsak från litteraturstudiens syfte. Dessa ord var: ”Occupational therapy”, ”Activities of daily living”, ”Dementia”, ”Intervention”, ”Effect”. För att öka bredden på sökningen användes synonymer till orden. Dessa synonymer var ”Treatment” och ”Outcome”. Detta gjorde att ett flertal artiklar som ansågs relevanta hittades. Fler synonymer hade ökat chanserna till att finna fler relevanta artiklar. Valet att använda sökfrasen ”Activities of daily living” gjordes med tanke på kopplingen mellan

demenssjukdom och aktiviteter i vardagen. Det är tänkbart att även ett färre antal sökord hade varit tillräckligt för att hitta relevanta artiklar på området.

Artiklarna analyserades utifrån Toglias dynamiska interaktionsmodell (9) vars tre områden – person, omgivning och intervention, låg till grund för analysmatrisen, se bilaga 2. Att använda Toglias modell var passande för syftet i denna litteraturstudie. Modellen underlättade

förståelsen för artiklarnas innehåll när dessa analyserades.

En studie är tillförlitlig om den har svarat på dess syfte och eventuella frågeställningar det vill säga undersökt det författarna menat att göra (31). För att öka trovärdigheten/validitet i denna litteraturstudie har artiklarnas innehåll analyserats noggrant. För att studera artiklarnas

kvalitet användes analysfrågor ur Willman et al. (14). Artiklarna granskades också för att säkerställa att studierna var etiskt godkända.

Begreppet generaliserbarhet syftar till i vilken grad studiens resultat går att överföra till andra sammanhang (31). Det är svårare att uttala sig om denna studies generaliserbarhet. Hade författarna till denna litteraturstudie valt ett mer avgränsat område att belysa, tex beskrivit en specifik typ av intervention för en avgränsad urvalsgrupp hade studiens resultat möjligen blivit mer generaliserbart.

En studie är reliabel när den är genomförd på ett sätt som går att upprepas (31).

I denna litteraturstudie är metoden tydligt beskriven i form av flödesschema över urval och tabeller i form av sökmatris, artikelmatris och analysmatris. Detta ökar möjligheterna till upprepning av det valda tillvägagångssättet samt till granskning av studiens metod.

En styrka med denna studie är att studierna i de inkluderade artiklarna är utförda i flera olika länder och inte begränsade till ett visst geografiskt område. Demenssjukdom finns över hela världen där arbetsterapeutiska interventioner fyller en viktig funktion. Artiklarnas spridning över länder kan också medföra en svaghet med studien eftersom kulturella faktorer kan ha betydelse för hur interventionerna som beskrivits kan användas i arbetsterapipraxis.

Arbetsterapeutiska interventioner för äldre personer med demenssjukdom behövs och är viktiga för denna patientgrupp. Demensspektrumet är brett och det är viktigt för

arbetsterapeuter att ta hänsyn till personers individuella kognitiva nedsättning vid planering av interventioner. Detta har betydelse med tanke på att personer i ett tidigt stadium av sjukdomen har goda chanser att med strategier och hjälpmedel, fortsätta vara självständiga i

17 utförande av vardagsaktiviteter. För personer med måttlig eller medelsvår demenssjukdom är arbetsterapeutiska interventioner också betydelsefulla för att förbättra aktivitetsförmågan. Detta trots att den gradvisa försämringen av kognitiva funktioner inte går att stoppa.

6.3. Slutsats

Att belysa arbetsterapeutiska interventioner för personer med demenssjukdom är relevant med tanke på att antalet människor som drabbas av sjukdomen ökar. De typer av arbetsterapeutiska interventioner som beskrivits i denna litteraturstudie är; anpassning av miljö, formulering av individuella mål, minnesträning och träning av kognitiv förmåga. Interventionerna har visat sig förbättra minnesförmågan, förmågan att utföra aktiviteter i hemmet och livskvaliteten hos personer med demenssjukdom.

Litteraturstudien har uppmärksammat att arbetsterapeutiskt arbete är en central del i demensvården. Arbetsterapeuter som möter personer med demens har en stor variation av interventioner att använda sig av men behöver vara lyhörda för personens individuella symtombild.

Förslag till fortsatt forskning inom detta område är att studera en specifik intervention riktad till personer med en viss form av demenssjukdom. Detta skulle kunna ske i form av en kvalitativ studie där arbetsterapeuter med erfarenhet från området intervjuas om minnesträning för personer med måttlig demenssjukdom.

18

Referenslista

1. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Demenssjukdomar, en systematisk litteraturöversikt [Internet]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2006. SBU-rapport; 172. [citerad 15 oktober 2019]. Hämtad från:

http://www.demenscentrum.se/globalassets/myndigheter_departement_pdf/06_sbu_de menssjukdomar_sammanfattn.pdf (s.3–71).

2. McLaren AN, La Mantia MA, Callahan CM. Systematic review of non-farmacologic interventions to delay functional decline in community-dwelling patients with

dementia. Aging & Mental Health. 2013; 17(6): 655–666.

3. Grefberg N, redaktör. Medicinboken, Orsak Symtom Diagnostik Behandling. 1: a upplagan. Stockholm: Liber AB; 2013.

4. Abrahamsson B. Demens - omsorg och omvårdnad. 1: a upplagan. Stockholm: Bonnier utbildning AB; 2003.

5. Dehlin B, Rundgren Å. Geriatrik. 3: e upplagan. Lund: Studentlitteratur AB; 2014. 6. Lundin L, Mellgren Z. Psykiska funktionshinder - Stöd och hjälp vid kognitiva

funktionsnedsättningar. (red). 2: a upplagan. Lund: Studentlitteratur AB; 2012. 7. Sveriges Arbetsterapeuter. Vad gör en arbetsterapeut [Internet]. Stockholm: Sveriges

Arbetsterapeuter; 2018 [uppdaterad 2018-10-12; citerad 2019-10-17]. Hämtad från:

https://www.arbetsterapeuterna.se/profession/om-arbetsterapi/vad-goer-en-arbetsterapeut/

8. Sonn U, Törnquist K. ADL-Taxonomin – en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter; 2001.

9. Cole MB, Tufano R. Applied Theories in Occupational Therapy. New Jersey: SLACK incorporated; 2008.

10. Andersson AK, Blomstrand I, Dahm L, Gustafsson S, Göthlin H, Lund Å, et al. Kognitiv Checklista vid arbetsterapeutisk bedömning av ADL-förmåga. Örebro: Regionförbundet; 2012. (s. 2 - 11).

http://www.demenscentrum.se/globalassets/kognitiv-checklista_orebro.pdf

11. Björkdahl A. Kognitiv rehabilitering – Teoretisk grund och praktisk tillämpning. 1: a upplagan. Lund: Studentlitteratur AB; 2015.

12. Yuill N, Hollis V. A Systematic Review of Cognitive Stimulation Therapy for Older Adults with Mild to Moderate Dementia: An Occupational Therapy Perspective. Occupational Therapy International. 2011; 18: 163–186.

13. Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C. Evidensbaserad omvårdnad, En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. 3: e upplagan. Lund; Studentlitteratur AB; 2011. 14. Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B. Evidensbaserad omvårdnad - En

bro mellan forskning och klinisk vetenskap. 4: e upplagan. Lund: Studentlitteratur AB; 2016.

15. Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa perspektiv: 3:e upplagan. Stockholm: Liber AB; 2011.

16. Eriksson Barajas K, Forsberg C, Wengström Y. Systematiska litteraturstudier i

utbildningsvetenskap, Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1: a upplagan. Stockholm: Natur och kultur; 2013.

17. Kim HJ, Yang Y, Oh J, Oh S, Choi H, Kyoung HK, Kim SH. Effectiveness of a Occupational cognitive intervention program in patients with Alzheimer’s disease. Geriatrics Gerontology international. 2016; 16: 191 - 199.

18. Kumar P, Tiwari SC, Sreenivas V, Kumar N,Tripathi RK. Profile of Older Adults in Memory Outpatients´ Clinic Setting and effectiveness of Novel occupational Therapy Intervention in Patients with Mild to Moderate Dementia. Indian Journal of Physiology and Occupational Therapy. 2013;7(3): 297 - 302.

19 19. Callahan CM, Boustani MA, Schmid AA, LaMantia MA, Austrom MG, Miller DK,

Gao S, Ferguson DY, Lane KA, Hendrie HC. Targeting Functional Decline in Alzheimer Disease A Randomized Trial. 2017; 166 (3): 164 - 171.

20. Clare L, Linden DEJ, Phil D, Woods RT, Whitaker R, Evans SJ, Parkinson CH, van Paasschen J, Nelis SM, Hoare Z, Yuen KSL, Rugg MD. Goal- Oriented Cognitive Rehabilitation for People With Early-Stage Alzheimer Disease: A Single - Blind Randomized Controlled Trial of Clinical Efficacy. American Journal of Geriatric Psychiatry. 2010; 18 (10): 928 - 939.

21. Ávila A, De-Rosende-Celerio I, Torres G, Vizcaíno M, Peralbo M, Durán M.

Promoting functional independence in people with Alzheimer’s disease: Outcome of a home-based occupational therapy intervention in Spain. Health Soc Care Community. 2018; 26:734-743.

22. Sondell A, Rosendahl E, Sommar JN, Littbrand H, Lundin-Olsson L, Lindelöf N. Motivation to participate in high-intensity functional exercise compared with a social activity in older people with dementia in nursing homes. PLoS One. 2018;13(11): 14 – 13.

23. Ciro CA, Hershey LA, Garrison D. Enhanced Task - Oriented Training in a Person With Dementia With Lewy Bodies. American Journal of Occupational Therapy. 2013; 67(5): 556 – 563.

24. Pimouguet C, Le Goff M, Wittwer J, Dartigues JF, Helmer C. Benefits of Occupational Therapy in Dementia Patients: Findings from a Real-World Observational Study. 2017;56(2): 509 – 517.

25. de Alcantara M, Bezerra Torres Mattos, Pires Camargo Novelli M. Sensory Memory Workshop: An account of experience 2019;(1): 208 – 216.

26. Coe Á, Martin M, Stapleton T. Effects of An Occupational Therapy Memory Strategy Education Group Intervention on Irish older Adults´ Self-Management of Everyday Memory Difficulties. Occupational Therapy in Health Care. 2019; 33 (1): 37 - 63. 27. Crepeau Blesedell E, Cohn ES, Schell Boyt BA. Willard & Spackman’s Occupational

Therapy. 11: e upplagan. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2008. 28. Kielhofner G. Conceptual Foundations of Occupational Therapy Practice. 4: e

upplagan. Philadelphia: F. A. Davis Company; 2009.

29. Kim SY, Yoo EY, Jung MY, Park SH, Park JH. A systematic review of the effects of occupational therapy for persons with dementia: A meta-analysis of randomised controlled trials. NeuroRehabilitations. 2012; 31: 107 - 115.

30. Vinning Radomski M, Trombly Latham CA. Occupational Therapy for Physical Dysfunction. 6: e upplagan. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2008. 31. Polit DF, Tatano Beck C. Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for

20

Bilaga 1

Tabell 2, Artikelmatris

Författare Titel Syfte Design Metod Resultat (efter intervention) Kvalitet

Kim et al. (2016) Korea (17) Effectiveness of a community-based multidomain cognitive intervention program in patients with Alzheimer’s disease Utvärdera effektiviteten av multidomänt program för patienter med Alzheimers sjukdom (AS) Randomiserad kontrollerad studie (RCT) 53 deltagare Interventionsgrupp (n=32) och en kontrollgrupp (n=21). GDS, QOL-AD, MMSE, CDR, CDR-SB, Interventionsgruppen visade signifikant skillnad i utfallmätningar av kognition/ word-list recalltest, p=0,03. Ingen signifikant skillnad på övriga områden efter kognitiv intervention för

interventionsgrupp.

Heller ingen signifikant skillnad för kontrollgrupp.

Ingen skillnad på CDR poäng. På CDR-SB visades signifikant förbättring /förbättring i interventiongruppen. Ingen skillnad av symtom/utveckling av demenssjukdom. Hög Kumar et al. (2013) Indien (18)

Profile of Older Adults in Memory Outpatients' Clinic Setting and effectiveness of Novel Occupational Therapy Intervention in Patients with Mild to Moderate Dementia

Undersöka effekter av nyutvecklad arbetsterapi för personer med mild till svår demenssjukdom. Randomiserad kontrollerad studie (RCT) 71 patienter Minnesklinik Experimentgrupp/interventionsgrupp (Arbetsterapi och medicin)

kontrollgrupp (enbart medicin) 5 veckor.

Inom områdena för ADL, fysiskt aktivitetsutförande, depression och livskvalitet visades statistiskt signifikanta förbättringar för gruppen som fick intervention med nyutvecklat

arbetsterapiprogram.

På kognitionen (MMSE) visades ingen signifikant förbättring i någon av grupperna efter intervention.

Trots detta fanns ändå synliga förbättringar i

experimentgruppen.

21 Callahan et al. (2016) USA (19) Targeting Functional Decline in Alzheimer Disease: A Randomized Trial. Utreda om arbetsterapi försenar nedsättningar av funktioner för personer med en demenssjukdom. Randomiserad kontrollerad (klinisk) studie (RCT) 180 deltagare

Interventionsgrupp (omvårdnad och arbetsterapi i hemmet)

Kontrollgrupp (omvårdnad i hemmet) ADCS, ADL, SPPB och SPSM användes som bedömningsinstrument. 24 sessioner under 2 års tid.

Ingen skillnad gällande förbättringar mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp. Det gick inte att se att arbetsterapi försenade progression av demenssjukdom. Hög Clare et al. (2010) Amerika/USA (20) Goal-oriented cognitive rehabilitation for people with early-stage Alzheimer disease: a single-blind randomized controlled trial of clinical efficacy. om CR ger förbättringar på utförandet av vardagliga aktiviteter. (Inom vissa områden).

Enkelblindad Randomiserad studie. (RCT)

69 deltagare

Medicinering minst 4 veckor innan intervention.

MMSE, COPM och neurologiskt test utfördes.

CR/kognitiv rehabilitering gav signifikant förbättring när det kom till måluppfyllelse och tillfredsställelse inom vardagliga aktiviteter. Hög Avila et al. Spanien (2017) (21) Promoting functional independence in people with Alzheimer disease: outcomes of a home based occupational therapy intervention in Spain.

Att utvärdera effekterna av en intensiv intervention bestående av flera komponenter utförd i hemmet. Kvantitativ studie Multipel baslinje intrasubject design

21 deltagare tillsammans med 21 respektive vårdgivare.

Studien pågick i 6,5 månad.

12 veckor med intervention, 6 veckor med uppehåll och 8 veckor med replikation av intervention.

Procenten av självständiga deltagare ökade.

ADL/BI= Förbättringar men ej signifikant förbättring inom Badning, grooming och toalettbesök efter intervention. Signifikant förbättring visades inom området påklädning efter intervention.

Kognitiva funktioner/ LOTCA-G= Statistisk signifikant förbättring inom 4 deltest under kategorierna Orientering/ tid och rum, Visiomotor/Lägaa pussel, Minne/uppmärksamhet och konsentration. medelhög Sondell et al. (2018) Sverige (22) Motivation to participate in high-intensity functional exercise compared with a social activity in

Att utvärdera motivationen hos äldre personer med demenssjukdom i aktivitetsprogram bestående av högintensiv kluster-randomiserad kontrollerad interventionsstudie 186 deltagare

Aktiviteter genomfördes i grupper med 3–8 deltagare.

Interventionen pågick i fyra månader.

Under de enskilda sessionerna var det ingen skillnad i motivation mellan grupperna.

22

older people with dementia in nursing homes.

träning jämfört med sociala aktiviteter.

Fem sessioner ägde rum under varje tvåveckorsperiod.

Varje session var 45 minuter.

Under interventionens gång ökade motivationen under sessionerna i träningsgruppen. I gruppen med social aktivitet sjönk istället motivationen. Motivationen till att gå till sessionen ökade över tid i båda grupperna, den största ökningen skedde i gruppen med social aktivitet.

Motivationen under sessionerna var större än motivationen att ta sig till sessionerna i båda grupper. Den största skillnaden fanns i träningsgruppen. Ciro et al. (2013) USA (23) Enhanced Task-Oriented Training in a Person With Dementia With Lewy Bodies

Att beskriva processen och effekter av interventioner för en person med DLB (Lewy body- Demens.

Single case, Fall- kontroll studie. pre/post-test

En deltagare

Bedömningsinstrument COPM. FIM.

Eftermätning med GAS och COPM STOMP

Aktivitetsutförandet förbättrades vid två av deltagarens tre

uppsatta mål. Låg Pimouguet et al. (2016) Frankrike (24) Benefits of Occupational Therapy in Dementia Patients: Findings from a Real-World Observational Study

Att undersöka om arbetsterapi gav effekt för demenspatienter.

kvalitativ studie. (prospektiv observationsstudie?)

421 deltagare vid start.

382 deltagare vid uppföljning efter tre månader.

317 deltog i uppföljning efter sex månader.

Utfallsmått: MMSE,

DAD (Disability in Dementia)

Deltagarnas kognitiva förmåga var stabil under tiden

interventionens gång. Resultat på MMSE förändrades inte mellan baslinjemätning och uppföljning vid sex månader.

Deltagarnas funktionsförmåga var stabil under interventionen

23

NPI (Neuropsychiatric inventory) Quality of Life - skattning

men hade signifikant försämrats vid uppföljning efter sex månader.

Neuropsykiatriska besvär minskade signifikant mellan baslinjemätningen och

uppföljningen efter tre månader. Deltagarnas livskvalitet ökade, ökningen var dock inte signifikant.

Vårdgivarnas börda minskade signifikant i samband med interventionen. de Alcantara et al. (2019) Brasilien (25) Sensory Memory Workshop: An account of experience

Att ta reda på upplevelsen av vardagliga aktiviteter genom deltagande i workshop.

Kvalitativ studie 5 deltagare

Intervjuer efter varje intervention 7 träffar varannan vecka under 5 månader.

Upplevde större livsglädje. Förbättringar av hälsa och socialt nätverk. Låg Coe et al. (2019) Irland (26) Effects of An Occupational Therapy Memory Strategy Education Group Intervention on Irish Older Adults’ Self-Management of Everyday Memory Difficulties

Att använda arbetsterapeutiska strategier för att hantera minnesnedsättning i vardagen för personer med SMC, MCI och tidig demenssjukdom. Kvasiexprementell studie. 60 deltagare (bortfall, n = 13) SMC ( n = 14) MCI ( n = 33)

Tidiga stadier av demenssjukdom (n = 13)

Rivermead Behavior Memory, självskattning

MSEG Under 6 veckor

Uppföljning efter 3 månader.

Förbättringar på lång sikt för de med tidigt stadium av

demenssjukdom.

Förbättringar på kort sikt för personer med utvecklad demenssjukdom.

24 Analysmatris. Bilaga 2

Författare Person Omgivning Aktivitet Effekter Kim et al. (17) Alzheimers sjukdom

n= 53 Medelålder: 78.48 ± 1.45 år Kvinnor: 37 st, 69 % n= 32 interventionsgrupp n=21 kontrollgrupp Deltagarna hade testats Clinical Dementia rating (CDR) =1 eller hade problem med kognitiv nedsättning.

Saknade andra diagnoser som kan orsaka

kognitiva nedsättningar.

Seongong-gu Center for Dementia (Korea) Två erfarna arbetsterapeuter genomförde interventionerna. Grupp Inomhus Använde redskap Musikinstrument Gröna växter Blommor 6 månader

Aktivitet 5 gånger per vecka enligt schema Varje aktivitet pågick i 1 timma per gång Deltagarna fick genomgå:

- Minnesträning av namnet på olika arbetsredskap och hur de användes. - Minnesträning av bilder föreställande

välkänd natur, nationell kultur och familjära miljöer.

- Måla naturbilder. - Plantera växter och göra

blomsterarrangemang.

- Spela melodier och ackord eller skapa rytmer.

Förbättringar skedde för deltagarna i den kognitiva interventionsgruppen. Förmågan att känna igen olika föremål och att namnge dessa förbättrades.

Denna typ av intervention kan vara hjälpsam för människor med demenssjukdom, att bibehålla kognitiv funktion och att öka deltagande i social aktivitet.

Bättre psykiskt mående.

Lätta börda för anhöriga el. vårdgivare.

Kumar et al. (18) 71 personer 60 år och äldre. Kognitiva nedsättningar till följd av Mild cognitive impairment, MCI (Förstadium/mild demens) (n=40) Minnessvårigheter utan andra funktionsmässiga nedsättningar. Måttlig demenssjukdom, Måttliga nedsättningar (n=21) med tecken på afasi, svårigheter med P-ADL, I-ADL och ökande

Genomfördes på minnesklinik, Geriatric Medicine, AIIMS, New Dheli,avdelning för Geriatrik och mental hälsa (Indien)

Informerat samtycke. Individuellt/enskilt

Nyutvecklad arbetsterapiprogram tillsammans med medicin.

5 veckor 10 sessioner

Varje session pågick i 1 timma och 10 minuter Deltagarna fick genomgå:

Avslappning i 10 min

Fysisk övning/ träning i 10 min Personliga aktiviteter i 15 min Kognitiv träning i 20 min Rekreationsaktiviteti 15 min

Minskning av depression Ökad självständighet inom ADL. Deltagarna fick bättre fysisk förmåga. Generellt förbättrades deltagarnas livskvalitet.

25

neuropsykiatriska symtom. I övrigt friska, läskunniga och kunde förstå enkla

meningar/anvisningar.

Callahan et al. (19)

57 personer med möjlig eller sannolik Alzheimers sjukdom. Medelålder 79,6 år. Bosatta i regionen Engelsktalande (landets modersmål) Godkände hembesök självständigt.

Bland vissa deltagare i interventionsgruppen fanns sjuklighet i form av diabetes (30%), hjärt och kärlsjukdom, depression. Medelresultat på MMSE:19,4

Genomfördes vid Eskenazi Health, en

folkhälsoorganisation som verkar i Indianapolis, Indiana. Arbetsterapeutledd intervention Vårdgivare medverkar Hade en tillgänglig (caregiver) vårdgivare

(Tillgång till telefon)

Intervention i deltagarnas hem.

Formulerar mål med deltagare och tränar mot måluppfyllelse.

Hembesök i tre omgångar (cykler) som pågick under totalt två års tid. Omgång 1: Åtta sessioner 90 min/gång Varannan vecka 16 veckor.

Vid varje besök introducerade arbetsterapeut en ny uppgift.

Omgång 2: Åtta sessioner 90 min/gång Var fjärde vecka. Omgång tre: Åtta sessioner Under ett år.

Mellan sessionerna kunde deltagarna ha telefonkontakt med arbetsterapeuten.

Ingen förbättring på förmåga att utföra ADL efter intervention. Ingen effekt på deltagarnas nedåtgående fysiska och kognitiva funktioner.

Clare et al. (20) 69 personer med tidigt stadium av Alzheimers sjukdom och blandad Alzheimer och vaskulär demens.

MMSE: ≥18. Ingen samsjuklighet i form av psykisk

Anhöriga medverkade i form stöd under de sista 15 minuterna av varje session. En erfaren arbetsterapeut administrerade studiens intervention.

Studien genomfördes i deltagarnas hem i North Wales, UK.

Individuell, mål-fokuserad kognitiv rehabilitering. 8 sessioner per vecka.

1 timma per session.

Syftet var att arbeta med deltagarnas individuellt uppsatta mål. För att uppnå målen fick deltagarna hjälp i form av praktiska hjälpmedel och strategier, tekniker för att lära sig ny information, träning av bibehållen uppmärksamhet och koncentration samt tekniker för stresshantering.

För personer i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom kan kognitiv rehabilitering med uttalat fokus på individuellt uppsatta mål signifikant öka måluppfyllnad och tillfredsställelse, mätt enligt COPM.

Självskattning och fMRI efter 6 månader visades också signifikant bättre inlärnings- och

minnesförmåga i gruppen som fick kognitiv rehabilitering.

26

sjukdom eller annan neurologisk sjukdom. Medicinering i form av en stabil dos

Acetylcholinesteras inhiberande medicin, (AChEI), sedan minst 4 veckor.

Exempel på mål var att komma ihåg vissa moment kopplade till hushållsarbete, använda en mobiltelefon, bibehålla koncentration under matlagning och att komma ihåg andra personers namn.

Avila et al. (21)

21 deltagare med respektive vårdgivare boende i egna hem ≥ 70 år i ett tidigt stadium av Alzheimer sjukdom.

Mild demens (steg 4 enligt GDS). Fysisk och psykisk förmåga att tillgodogöra sig interventionen.

Studien genomfördes i den spanska regionen Galicia och städerna Corona, Santiago de Compostela och Lugo, i nordvästra Spanien. Deltagarnas vårdgivare var samtliga över 18 år. Inga andra samtidiga arbetsterapeutiska eller andra ickemedicinska insatser av något slag.

Interventionen pågick under 6,5 månader. 12 veckor intervention

6 veckor uppehåll

8 veckor replikerad intervention Aktivitet 2 gånger/vecka Sessioner 90 minuter långa.

Tillsammans med en arbetsterapeut formulerades för deltagarna meningsfulla aktiviteter och uppgifter, vilka sedan var i fokus för träningen.

Deltagarna fick sedan ta del en individuell kombination av aktiviteter inom sex områden: meningsfulla aktiviteter, kognitiv träning,

psykomotorisk träning, anpassning i hemmet, stöd till vårdgivare och träning av färdigheter inom ADL.

Förbättringar av flera kognitiva funktioner som gjort deltagare mer självständiga i utförande av ADL.

Positiv effekt på bibehållande av kognitiva färdigheter. Sondell et al. (22) 186 deltagare. Boende på vårdboende. Diagnostiserade med demenssjukdom. 65 år och äldre. Utförde ej personlig ADL självständigt. Kunde resa sig själva från stol med armstöd med hjälp av en person. MMSE ≥ 10

Hörande

Förståelse av svenska språket väl nog att kunna medverka vid

bedömning.

Umeå, Sverige

Vårdboendemiljö vårdpersonal tillgängliga dygnet runt Egna lägenheter

Läkare kopplad till boendet gav godkännande till deltagandet för varje person.

Närmast anhörig gav muntligt samtycke till medverkan.

Två Fysioterapeuter, Arbetsterapeut och arbetsterapiassistent med

Fysiska träning i fem kategorier: I form av ett

träningsprogram, ”high- intensity Functional Exercise” (HIFE). 39 övningar som utförs i funktionella

positioner liknande de som används i vardagen. Statisk och dynamisk balansövning kombinerat med nedre benstyrka-övningar i gående och stående position. Nedre benstyrka tränades även med balansstöd.

Deltagarna fick börja med uppvärmning och turades om att träna och ta pauser.

Social gruppaktivitet: Strukturerad kring olika ämnen att samtala om som kan intressera äldre personer. Exempelvis vildmark, Kungafamiljen,

trädgårdsskötsel, bakning, semestrar, välkända författare och konstnärer.

Motivationen till att gå till sessionen ökade över tid i båda grupperna, den största ökningen skedde i gruppen med social aktivitet.

Deltagarna motiverades att fortsätta delta i aktiviteter.

27

erfarenhet av att arbeta med

personer med kognitiv nedsättning medverkade. Graden av intensitet på fysiska träningen var individuellt anpassad.

Individuellt Gruppaktivitet Använde namnbrickor Deltagarna fick verbal uppmuntran under träningen.

Deltagarna fick utföra aktiviteter tillsammans: Sång, samtal, lyssna på musik och poesi och titta på bilder från tidningar och böcker kopplade till de utvalda ämnena. Fick också titta på föremål, plantor och kryddor.

Alla fick fritt ställa frågor under tiden .

Den som höll i interventionen hade en aktiv roll och deltog i samtalen och uppmuntrade varje deltagare att delta.

Ciro et el. (23) En person 73 år diagnostiserad med Lewy body demens sedan 2 år. Förändringar av minnesfunktion, bilateral höftartros, ländryggssmärtor, osteoporos, tillfälliga hjärtklappningar. Sömnsvårigheter och dåsighet/sömn under dagen. Fallriskfrekvens 1x/vecka Svårt att utföra vardagliga aktiviteter självständigt.

Gott humör, humoristisk och god social förmåga.

Hemmiljö, ranch i USA. Vård i eget hem av två anställda vårdpersonal.

Boende med make som stod för huvudsakligt stöd.

Vårdgivare medverkade, stöttade under interventionen. Arbetsterapeuter utförde intervention.

Under två sessioner före interventionen skapade arbetsterapeuten en terapeutisk relation samt formulerade mål enligt COPM, tillsammans med deltagaren och dess vårdgivare.

Arbetsterapeuten formulerade sedan en, för deltagaren, specifik intervention.

Arbetsterapeuten övervägde vilka hjälpmedel som skulle användas, vilka förändringar i miljön som skulle utföras samt delmål.

Sessioner utfördes sedan i hemmet. 2-3 h/dag. fem dagar/veckan.

1 timma ägnades att träna på varje mål. Varje timma inleddes med att arbetsterapeuten introducerar målet för sessionen och initierade sedan en repetitiv, avgränsad träning av en viss aktivitet enligt errorless learning (tillsägelse när deltagare gjorde fel) – paradigmet.

Deltagarens mål var att:

Ställa sig upp från fåtöljen på ett säkert sätt. Borsta tänderna.

Ta på glasögonen.

Deltagaren började kunna föreställa sig/förutse vad arbetsterapeuten ville hen skulle utföra här näst under träningen.

28

Pimouguet et al. (24)

Äldre personer (n=421) med Alzheimers sjukdom eller annan typ av demenssjukdom som bor i eget hem. Tidigt stadium av demenssjukdom, MMSE mer än 18, troligt MMSE >15 Begränsade att ha en fungerande vardag.

Aquitaine, Södra Frankrike där arbetsterapi blev implementerat i 28 olika miljöer.

Arbetsterapeuter Hemmiljö

Vårdgivare/närstående deltog

Inlärning om användning av kompensatoriska hjälpmedel och strategier för att förbättra aktivitetsutförande.

Huvudsaklig vårdgivare/Närstående tränades att använda effektiv övervakning, problemlösning och coopingstrategier för att upprätthålla patientens sociala deltagande.

Några sessioner riktades mot att initiera och förbereda stödet för hemsjukvård efter intervention med arbetsterapi.

Kan vara effektiv för att bibehålla kognition och funktionalitet och reducera psykiatriska symtom hos patienter med demenssjukdom.

För de personer med tidiga stadium av demenssjukdom kan mer nytta dras av interventionen.

Gav effekt på deltagarnas utförandekapacitet.

De Alcantara et al. (25)

5 äldre personer med diagnosticerad mild till måttlig demenssjudom deltog.

(MND, major

neurocognitive disorder och LND,…)

Var i ett gynnsamt kognitivt, fysiskt, motoriskt och

psykologiskt tillstånd för att kunna få hjälp utanför sitt hem. Inga allvarliga nedsättningar i

kommunikationsförmåga eller inlärningsförmåga.

Statliga universitetet i Sao Paulo – Campus Baixada Santista, Santos SP Brasilien. Vårdgivare/omsorgsperson Vårdpersonal

Arbetsterapeut

(Utarbetad av personer handledda av en arbetsterapeut).

tillfälle 1: Individuella samtal med deltagarna och följeslagare om förväntningar och samtycke.

tillfälle 2: Göra namnskylt och presentera sig.

tillfälle 3: Stimulering av luktsinnet, deltagare luktar på nio olika typer av mat utan att se den. Para ihop doften med bild på maträtt.

tillfälle 4: Stimulering av känsel – smak och luktsinnet. De fick först identifiera frukter endast via doft och sedan tillreda en fruktsallad.

tillfälle 5: Stimulering av hörselsinnet. Fick lyssna på välkända ljud och sånger.

tillfälle 6: Konversation om deltagandet i workshopen. tillfälle 7: Festa Junia! Deltagarna, vårdgivare/familj samt vårdpersonal festade tillsammans.

Deltagarna upplevde mer livsglädje efter intervention. Fick mer tillgång till socialt nätverk. Hälsoförbättringar.

Coe et el. (26) I övrigt friska äldre personer (n=47)

Naas General hospital, Öppenvård på sjukhus i Irland.

”Memory strategy education group (MSEG)