FOU2007_6 Idrottsrörelsens samverkan med skolan inom ramen för Handslaget

(1)

Idrottsrörelsens samverkan

med skolan inom ramen för

Handslaget

(2)

9 789197 733328 ST O C K H O LM J A N U A R I 2 00 8 | A N D R ÈN & H O LM | O M SL A G SF O T O : J oh an W in gb or g

Nr Författare Titel Övrigt

2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet

2007:2 Book Karin Arenors lokalisering, betydelse och användning. Malmö högskola

En studie av Handslaget finansierade arenor i Malmö

2007:3 Carlson Rolf Etnicitet och kulturell mångfald inom föreningsidrotten – en analys av GIH

Handslagets första år

2007:4 Ericsson Ingegerd Behöver idrottsledare i skolan utbildning? Malmö högskola

Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan?

2007:5 Eriksson Charli, Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Örebro universitet

Johansson Margareta,

Ulvmyr Camilla,

Virtanen Peter B.

2007:6 Fagrell Birgitta, Idrottsrörelsens samverkan med skolan inom ramen för Handslaget GIH

Gustavsson Tommy.

2007:7 Fundberg Jesper, Idrottens mittcirkel. Om mångfald och normalitet inom några Handslagsprojekt Uppsala universitet/

Pripp Oscar. Malmö högskola

2007:8 Gerrevall Per Handslaget och de demokratiska värdena Växjö universitet

2007:9 Fahlén Josef Näridrottsplatser och spontanidrott Umeå universitet

2007:10 Hannula Rauni, Idrottens samverkan med skolan i Hallands län. En utvärdering av Hallandsmodellen Högskolan i Halmstad

Hinic Hansi,

Johnson Urban.

2007:11 Kolfjord Ingela Från projekt till modell. Helamalmö – motion, integration och brottsförebyggande arbete. Malmö högskola 2007:12 Larsson Håkan, Som hand i handsken - en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? GIH

Svender Jenny.

2007:13 Lundvall Suzanne Handslagets Speciella insatser med inriktning mot mångfald och integration -

en kvalitativ utvärdering GIH

2007:14 Oddner Frans Handslaget – ett socialisationsprojekt? Malmö högskola

2007:15 Karp Staffan, I skuggan av fotbollen – Handslagsprojektens betydelse för mindre idrotter Umeå universitet

Olofsson Eva,

Söderström Tor.

2007:16 Eriksson Sten, Handslaget – från idé till utvärdering. Om projekt, ekonomi och verksamhet. Idrottshögskolan/

Kristén Lars, Göteborgs universitet

Patriksson Göran,

Stråhlman Owe.

2007:17 Patriksson Göran, Att rätta mun efter matsäcken – förutsättningar för att bedriva projekt om Idrottshögskolan/

Stråhlman Owe. kostnadseffektivitet Göteborgs universitet

2007:18 Peterson Tomas När fälten korsas. Om Handslagsprojekt på skoltid Malmö högskola

2007:19 Redelius Karin, Idrottsledare som dörröppnare - Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang GIH Thedin Jakobsson Britta.

2007:20 Sundberg Gun Samhällsekonomiska värdet av skolsamverkan i Handslaget Uppsala universitet

2007:21 Jonsson Elin, Kampen mot droger i idrottsrörelsen – Handslagets avtryck i verksamheten Mälardalens högskola

Sörensen Stefan,

Tillgren Per,

Wallin Emmie.

2007:22 Åkesson Joakim Var hamnade handslagspengarna? – ”Stor” blev större och ”liten” kunde inte

hänga med Malmö högskola

(3)

Förord

I början av 2003 beslutade riksdagen om ett ”Handslag med idrotten”, en satsning över fyra år på den breda barn- och ungdomsidrotten. Sammanlagt har idrottsrörelsen tilldelats en miljard kronor. Dessa medel har använts för att öppna dörrarna till idrotten för fler. Delområden har varit att samverka med skolan, satsa på flickidrotten, delta i kampen mot droger samt hålla tillbaka avgifterna.

Fler än 8000 idrottsföreningar har medverkat och närmare 50 000 satsningar har startats med målet att fler barn och ungdomar ska börja idrotta och stanna kvar längre inom idrotten. Det innebär att nära 75 procent av de idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet har deltagit i Handslaget. 67 specialidrottsförbund och 21 distriktsidrottsförbund har medverkat genom att fördela medel till idrottsföreningarnas satsningar.

Det är viktigt att lära av Handslaget. Nya idéer har testats, nya målgrupper har rekryterats och idrot-ten har verkat på nya arenor. Erfarenheterna av satsningarna är värdefulla för att utveckla och förbättra verksamheten. Därför har Riksidrottsförbundet (RF) avsatt betydande medel för att utvärdera Hand-slaget. En del av utvärderingen innebär att forskare vid universitet och högskolor har gjort en oberoende granskning och belysning av Handslagets olika verksamheter.

RF valde att i samarbete med Centrum för Idrottsforskning (CIF) utlysa möjligheten att lämna förslag på forskningsprojekt kring Handslaget. 23 olika projekt erhöll stöd för att utvärdera och analysera satsningen utifrån en mängd olika perspektiv. Forskningsprojekten är baserade på den fria forskningens villkor och därmed inte styrda eller påverkade av RF. Med tanke på den mycket omfattande verksamhet Handslaget utgör är det inte möjligt att med 23 forskningsprojekt ge en heltäckande utvärdering. De ger dock var för sig nedslag i olika områden och tillsammans en bild av den unika Handslagssatsningen. Vi hoppas att du finner denna och de övriga forskningsrapporterna lärorika och tänkvärda för en fortsatt utveckling av barn- och ungdomsidrotten.

Karin Mattsson

(4)

(5)

Innehåll

Introduktion ...7

Syfte och tillvägagångssätt ...9

Bortfall och bortfallsanalys ...9

Teoretisk referensram ...10

Resultat ...12

Allmän beskrivning av skolornas arbete med fysisk aktivitet ...12

Daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen ...13

Fysisk aktivitet totalt i skolan ...13

Orsaker till att skolan inte erbjuder Daglig fysisk aktivitet ...14

Handslaget ...15

Former för samverkan inom Handslaget ...16

Skolan som arena för maktkamper ...18

(6)

(7)

Idrottsrörelsens samverkan med skolan inom ramen för Handslaget 7

Introduktion

Under senare tid har vi nåtts av oroande rapporter om såväl skolan som om befolkningens hälsosta-tus.1_{Förenklat kan man säga att skoldebatten}

handlar en förment bristfällig skola där svenska elever tycks halka efter i jämförelse med andra länder2_{medan hälsodebatten handlar om att vi}

blir allt fetare, speciellt barnen. Detta väcker oro. Denna debatt har också nått ämnet idrott och hälsa. Missnöjet bland debattörerna har gällt att ämnets timtilldelning minskat i och med infö-randet av den nya läroplanen, Lpo 94, men också att ämnet i alltför stor grad är ett färdighetsämne som fått sin legitimitet genom att vara ett roligt ämne och inte genom att vara ett kunskapsämne. Men även om ämnet klassas av många elever som ett av grundskolans roligaste ämne så är det en grupp, både flickor och pojkar, som inte anser att ämnet idrott och hälsa har något att erbjuda dem. Denna grupp elever är inte heller fysiskt aktiva på sin fritid.

Ett exempel på hur idrottsämnet uppfattas fram-kom i ett debattinlägg i en lokaltidning i Falun av en politiker med speciellt intresse för bl a skolfrågor. Debattinlägget hade rubriken ”Skolan kan inte vara bäst på allt” och avhandlade idrotts-ämnet i skolan. Sammanfattningsvis gick artikeln ut på att skribenten uppfattar idrottsämnet som oflexibelt och gammalmodigt. Han efterlyser en större individanpassning av ämnet där resurserna borde satsas på dem som inte är fysiskt aktiva på sin fritid. Lösningen ser han i att ett större samarbete mellan idrottsföreningar och skolorna etableras. Han skriver bl a:

”Min pojke och 1000-tals andra idrotts-ungdomar i Dalarna har således mycket små behov av organiserad idrottsunder-visning under skoltid. Idrottsföreningarna är helt enkelt mer kompetenta och har mycket bättre förutsättningar än skolan att bedriva idrottsträning för dessa ung-domar. … Skall skolan leva upp till målen med idrottsundervisningen så krävs helt enkelt målinriktat samarbete med världen utanför skolan. Skolan kan nämligen inte vara bäst på allt.”

Artikeln besvarades av sju idrottslärarutbildare

1 Nationella utvärderingen av grundskolan samt Mål för folkhälsan prop. 2002/03:35.

2 Timms 2003 se även PISA 2003 www.skolverket.se 2007-10-29. 3 Falu kuriren, 2003-01-20, ledare - opinion, Skolan kan aldrig vara

bäst på allt.

från Högskolan Dalarna. En av idrottslärarutbil-darna hävdar:

”Forskningen har visat att det ur ett folk-hälsoperspektiv är bättre att människor, framförallt ungdomar, får kunskap och erfarenhet av mer motionsbetonade aktivi-teter än att skolas in i tävlingsidrotten. Det ger en bättre beredskap och större sanno-likhet att man senare i livet ska vara fysiskt aktiv. … Jag vill hävda att skolan, i det här fallet idrottslärarna i idrott och hälsa, är bäst på att förmedla detta!”

Debatten visar att det finns en stor skillnad i hur idrottslärarutbildaren ser på målet med ämnet idrott och hälsa i skolan kontra den syn politikern har. Idrottslärarutbildaren representerar en mer holistisk syn på ämnet idrott och hälsa och de har en vidare definition av ämnet (d v s de värden som framhålls i kursplanen för idrottsämnet skrivs fram) medan politikern är mer inriktad på att ämnet syftar till idrottsträning.

I sitt svar till idrottslärarna och idrottslärarutbil-darna ondgör sig politikern över det han kallar teoretisk gymnastik:

”… Inlägget från de sju idrottslärarutbil-darna på Högskolan har dock en märklig slagsida åt det teoretiska hållet. Man får intrycket att de står för något slags ”teore-tisk gymnastik”. Stämmer detta intryck är det mycket oroväckande om vi nu är över-ens om att det stora problemet är att en del av skoleleverna rör sig alldeles för lite.”

Trots skillnaden i syn på vad idrottsämnet ska vara till för, finns en grundläggande likhet i po-litikerns och idrottslärarnas utgångspunkt; oron över att det finns skolelever som rör sig alldeles för lite. De fysiskt inaktiva barnen ger således näring åt folkhälsodebatten men håller också skoldebatten vid liv. Att en del elever rör sig för lite är således både ett folkhälsopolitiskt problem och ett skolpolitiskt problem där både skola och idrottsrörelse medverkar i debatten.

Under samma tidsperiod, närmare bestämt den 27 februari 2003, utfärdade Skolverket på uppdrag av regeringen en förordning om

änd-4 Falu kuriren, 2003-02-0änd-4, debatt, Idrott och hälsa är ett kunskaps-ämne för alla elever.

5 Falu kuriren, 2003-02-11, ledare – opinion, Illavarslande motstånd och teoretisk gymnastik.

(8)

ring av 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet.6_{Tillägget i läroplanen innebär att}

”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skol-dagen”.7_{Att ändra i läroplanens allmänna del är}

en mycket ovanlig åtgärd i Sverige. Förändringar i den allmänna delen i en läroplan sker i huvud-sak i samband med att en ny läroplan formuleras. Men detta var inte den enda politiska åtgärd som vidtogs. Införandet av daglig fysisk aktivitet i läroplanen kompletterades med ytterligare tre åtgärder (se nedan). Idrottsrörelsen tilldelas t.ex. medel från Svenska spels överskott. Detta projekt fick namnet ”Handslaget”. En viss del av handslagsmedlen öronmärktes för ett intensifierat samarbete med skolan. Likväl som det är mycket ovanligt att läroplanens allmänna del förändras är det också ovanligt att intressenter utanför sko-lan tilldelas medel av staten för att verka i skosko-lan. Åtgärderna att införa daglig fysisk aktivitet är i sig mycket intressant att studera men kommer inte enbart att utgöra fokus i förestående rapport. Intresset rör sig istället i huvudsak kring hur skolan och idrottsföreningar samverkar genom Handslaget, speciellt den del av Handslaget som öronmärkts för ett intensifierat samarbete mel-lan idrottsföreningar och skomel-lan. Hur ser denna samverkan ut och hur uppfattar skolans rektorer Handslaget? Ser rektorerna Handslaget som en del av en strategi för att påverka barn och ungdomar till ökad fysisk aktivitet och som ett sätt att nå de fysiskt inaktiva barnen? Handslaget som handlar om det intensifierade samarbete med skolan kan emellertid inte avskiljas vare sig från hur ämnet idrott och hälsa organiseras i skolan eller från implementeringen av daglig fysisk ak-tivitet inom skolans ram. De politiska åtgärderna som riktades mot skola respektive idrottsrörelsen kan således inte behandlas var för sig utan måste ses som en sammanhållen politisk strategi. Den strategi vi åsyftar framkommer i ett pressmedde-lande från februari 2003 där dåvarande utbild-ningsminister Tomas Östros dra upp riktlinjer för de förändringar som senare genomförs under våren samma år.

1. Daglig fysisk aktivitet för alla barn skrivs in i läroplanen.

2. Uppdrag till Skolverket att följa upp ändring-en i läroplanändring-en.

3. Ett nationellt resurscentrum för idrott och hälsa inrättas vid Örebro universitet.

6 SKOLFS 2003:17. 7 Lpo 94, s 5.

4. Handslaget med idrottsrörelsen – idrottsmil-jarden.8

En annan viktig utgångspunkt beträffande idrottsföreningens samverkan med skola är att idrottsrörelsen och skolan verkar under helt olika förutsättningar. Tomas Peterson har i en artikel i Svensk idrottsforskning pekat på idrottsrörelsens och skolans olika förutsättningar. Idrottsföre-ningarna karakteriseras av att nästan alla ledare arbetar ideellt och att utbildningsnivån är låg åtminstone vad gäller kunskaper om det obli-gatoriska skolväsendet och skolans värdegrund. Engagemanget bygger alltså på frivillighet både avseende aktiva och ledare. Vad beträffar styrdo-kument så saknar idrottsrörelsen sådant utan det är upp till varje förening att fritt tolka idrotts-rörelsen policydokument Idrotten vill.9_Skolans

förutsättningar är däremot helt annorlunda. Verksamheten styrs av detaljerade anvisningar i läroplaner och kursplaner. Vidare sker kontinuer-ligt kontroller från staten att gällande styrdoku-ment efterlevs. De flesta lärarna är professionellt utbildade och de är anställda. Slutligen omfattas grundskolan av skolplikt, d v s om en individ skulle vägra infinna sig skulle han/hon i slutän-den kunna hämtas av polisen. Detta är några av de grundläggande skillnader som Peterson pekar på i sin artikel. Vidare framför han tankar om vad staten har för avsikt med Handslaget och då specifikt målområdet samverkan med skolan. Peterson menar att en rimlig slutsats är att syftet med Handslaget är att staten ser idrottsföreningar som ett verktyg för att öka den fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar som inte redan är fy-siskt aktiva och att idrottsföreningarna kan skapa ett intresse för fortsatt aktivitet på fritiden.10

Man kan emellertid fråga sig varför ämnet idrott och hälsa och idrottslärarna inte utgjorde mål-grupp i politikernas strävan att uppnå ökad fysisk aktivitet. Hur kan man förstå detta? Nationella utvärderingen av grundskolan (NU – 03) 11_och

speciellt utvärderingen av ämnet idrott och hälsa ger en fingervisning om att man från skolpo-litiskt håll vill ändra på ämnets innehåll och framtoning. Samtidigt som det från politiskt håll markeras att skolorna skall medverka i att aktivera eleverna fysiskt lyfts andra budskap fram i utvärderingen av ämnet idrott och hälsa. I NU-03 framförs kritik mot att ämnet omfattar

8 Skolbarn behöver röra på sig,. www.regeringen.se pressmedde-lande 2003-02-01.

9 Idrotten vill, www.rf.se

10 Svensk idrottsforskning nr 3 (2005), När fälten korsas. 11 Nationella utvärderingen av grundskolan, rapport 253 Idrott och

(9)

allt för mycket fysisk aktivitet. Dessutom påpe-kas att undervisningen i idrott och hälsa lämnar för lite utrymme åt diskussion och reflektion över t ex hälsa och livsstil. Ämnet uppfattas alltså av utvärderarna som ett aktivitetsämne och inte som ett kunskapsämne. Detta vill man ändra på. Det blir omöjligt i detta läge att ålägga idrottslärarna att ta hand om mer fysisk aktivitet inom ämnets ramar eftersom man vill förändra ämnet från att vara ett aktivitetsämne till att bli ett kunskaps-ämne. Ökad fysisk aktivitet måste sålunda bli en angelägenhet för hela skolan. Det uppstår således en paradoxal situation; idrottsämnet kritiseras för att vara alltför inriktat på fysisk aktivitet och för att idrottsrörelsen har en för stor inverkan på idrottsämnet samtidigt som idrottsrörelsen tillde-las öronmärkta medel för att intensifiera samver-kan med skolan och skolan uppmanas att öka den fysiska aktiviteten.

Vidare bör påpekas att en grupp som är cen-tral i sammanhanget men som inte inbjöds att vara med och diskutera vare sig förändringen av läroplanen eller att idrottsrörelsen tilldelas öronmärkta medel för att intensifiera samver-kan med skolan, är skolornas rektorer. Rektorn är ansvarig för all verksamhet inom respektive skola, även för, som i detta fall, samverkan med idrottsrörelsen och rektor är den som ska se till att förändringen i läroplanen efterlevs. Det är därför speciellt intressant att undersöka hur rektorerna uppfattat läroplansförändringen och erbjudandet om samverkan med idrottsrörelsen genom ”Handslaget”.

Syfte och tillvägagångssätt

Syftet med utvärderingen är belysa idrottsrörel-sens intensifierade samarbete med skolan inom ramen för Handslaget i relation till implemente-ringen av daglig fysisk aktivitet i grundskolan. • I vilken utsträckningar genomförs daglig

fysisk aktivitet i 100 grundskolor?

• Hur mycket organiserad fysisk aktivitet er-bjuds elever i grundskolan?

• Av vilka anledningar genomförs inte daglig fysisk aktivitet?

• I vilken utsträckning samverkar grundsko-lorna med idrottsrörelsen inom ramen för Handslaget?

• Hur är aktiviteterna utformade och vilka elever deltar?

• Hur uppfattar rektorerna att samarbetet med idrottsrörelsen fungerat?

Under vintern 2005 arbetades ett frågeformulär

fram och testades under våren i en kommun i Stockholms län. Efter en analys av enkätsvaren arbetades delar av enkäten om och ett nätba-serat frågeformulär utformades. Den slutliga urvalsgruppen kom att bestå av 80 slumpmässigt utvalda kommunala grundskolor och 20 slump-mässigt utvalda friskolor från fyra län. Skolorna valdes utifrån följande kriterier: - Geografisk spridning över landet (Två

gles-bygdslän och två mer tättbefolkade län) - Glesbygd och mer befolkningstäta områden - Kommunala grundskolor och friskolor - Olika typer av grundskolor (år 1-3, år 1-7, år

6-9, år F – 9.)

Under hösten 2005 skickades det nätbaserade frågeformuläret ut till rektorerna. Enkäten var uppbyggd kring ett antal frågeområden: • allmän information om skolan, t ex antalet

elever, om skolan jobbar med timplan eller ej, • ämnet idrott och hälsa med frågor om t ex

hu-ruvida skolan har utbildade idrottslärare eller ej, antalet idrottslektioner och idrottslektioner-nas längd,

• miljön för fysisk aktivitet med frågor om skolgårdens utseende, tillgången på lokaler och andra arenor för fysisk aktivitet såsom simhall, planer för bollspel, skridskoåkning mm, daglig fysisk aktivitet, med frågor om omfattning, typer av aktiviteter, utvärdering och uppföljning

• ”Handslaget” med frågor om omfattning, aktiviteternas utformning och vilka elever som aktiviteterna vänder sig till.

Bortfall och bortfallsanalys

Antalet deltagare framgår av tabellen nedan. Tabell 1. Medverkande skolor uppdelat på län.

Kommunala

grundskolor Friskolor Totalt

Län Antal Procent Antal Procent Procent

Län 1 14 70 5 100 76

Län 2 14 70 5 100 76

Län 3 16 80 4 80 80

Län 4 15 75 5 100 80

Totalt 59 74 19 95 78

Län 1 och 2 tillhör kategorin mer tättbefolkade medan län 3 och 4 är glesbygdslän. Svarsfrekven-sen från friskolorna är, som framgår av tabellen mycket hög. Endast en skola valde att inte delta i undersökningen. Bland de kommunala skolorna var bortfallet större, 21 av 80 skolor besvarade inte frågeformuläret.

(10)

En bortfallsanalys genomfördes och 11 av de sko-lor som inte besvarade frågeformuläret kontak-tades. Rektorn på skolan fick besvara frågan om de har daglig fysisk aktivitet och/eller samarbete med idrottsrörelsen inom ramen för Handslaget. Nio av elva skolor hade vare sig daglig fysisk ak-tivitet eller något samarbete med idrottsrörelsen inom ramen för Handslaget. Grundskolor som inte har daglig fysisk aktivitet och/ eller samver-kan genom Handslaget är alltså överrepresenterad i bortfallsgruppen. Man kan därför konstatera att resultatet är något positivare avseende daglig fysisk aktivitet och samverkan genom Handslaget på grund av bortfallet.

Teoretisk referensram

Daglig fysisk aktivitet är som påpekades i intro-duktionen en förändring i läroplanen. Forskning visar att det många gånger uppstår problem i samband med implementering av nya läropla-ner i skolan.12_{Ett exempel på forskning kring}

läroplansreformer genomfördes i samband med införandet av en ny läroplan 1980. Projektet gick under namnet ”Skolans arbetsplatsproblem” (SKARP) och ansvariga forskare var Arfwedson och Lundman. Deras centrala fråga var ”Varför är skolor så olika”? Analysinstrument som de använde är ett begrepp som de kallar skolkod. Ett sammanfattande analysinstrument, som betecknar de ”sätt att tänka och handla” som varje existerande skolverklighet framkallar hos de människor som arbetar i denna verk-lighet (d v s på en bestämd skola/arbetsplats) – en verklighet som de anställda också i sin tur påverkar.13

Syftet med att använda sig av skolkodsbegreppet var att försöka urskilja gemensamma tanke- och handlingsmönster vid var och en av de undersök-ta skolorna. Lärarkåren på de olika skolorna är en heterogen grupp och det finns konflikter och olikheter inom och mellan olika ämnesområden. Trots detta anser författarna att de funnit starka indicier på en kollektivt existerande skolkod som har betydelse för de olika skolornas förändrings-benägenhet.14

Vilka faktorer påverkar då skolkoden och vilka konsekvenser får gällande skolkod för

perso-12 Arfwedson, Gerhard & Lundman Lars (1984), Skolpersonal och skolkoder, Om arbetsplatser I förändring, se även Lindensjö B & Lundgren U (2000) Utbildningsreformer och politiskstyrning. 13 Arfwedson, Gerhard & Lundman Lars (1984), Skolpersonal och

skolkoder, Om arbetsplatser I förändring, s 240. 14 Ibid.

nalen på de olika skolorna? Författarna lyfter fram betydelsen av både den yttre och den inre kontexten.

Den yttre kontexten

a. Skolorna har i olika hög grad anknytning till sin orts upptagningsområdes tradition och historia. På mindre orter var detta mer utpräg-lat än på större.

b. Karaktären hos ortens näringsliv påverkar befolkningens syn på t ex vilka förväntningar de har på skolan. Föräldrarnas syn traderas till barnen som tar med sig den till skolan. c. Mindre orter tenderar att i en högre grad ha

lärare med förankring i hemkommunen, vil-ket Arfwedson och Lundman menar ytterli-gare förstärker den lokala skolkoden.15

Konsekvenserna av ovanstående är att skolkoden tenderar att bli starkare och mer stabil på mindre orter. Mindre städers expanderande förortsom-råden visar en mindre stabilitet, dels beroende på att lärarkåren till en större andel är inflyttad från andra orter, dels genom att lokala traditioner saknas, delvis eller helt .16

Skolkoden påverkas också av en inre kontext. Den inre kontexten är beroende av skolans yttre kontext vilken sätter gränserna för det utrymme den inre kontexten kan få och för en rad andra interna skolförhållanden. Som exempel på interna förhållanden anges skolans historiska tradition, t ex kan skolor med en lång historia ha kvar traditioner som härstammar från realskolan/folk-skolan.17

En tredje faktor som Arfwedson och Lundman menar inverkar på skolorna är systemkontexten. Med systemkontexten åsyftas centrala regelsys-tem och organisation.

Författarna lyfter fram hur de undersökta sko-lorna nära nog hämningslöst kritiserar olika re-formförsök. Samtliga av de undersökta skolorna uppvisar ett motstånd mot införandet av Lgr 80. Men Arfwedson och Lundman ser motståndet mer som en positiv funktion för de olika skolor-na, än som ett tecken på att lärarkåren är bakåt-strävare. Eftersom reformer inom skolvärlden drabbar arbetssituationen för alla lärare, ung och gammal, erfaren och oerfaren, på ett likartat sätt, är det massiva motståndet begripligt. För de flesta lärare innebär reformer med andra ord ett hot, ett

15 Ibid, s 246.

16 Arfwedson, Gerhard & Lundman, Lars (1984), Skolpersonal och skolkoder, Om arbetsplatser I förändring.

(11)

hot mot deras kompetens. Detta skiljer lärarna från andra grupper i samhället. Reformer inom skolan är inte enbart en fråga om att ändra rutiner och arbetssätt utan innebär även en ändring av synsätt och ideologi. Ovanstående anser förfat-tarna vara en förklaring till att motståndet mot förändringar är så stark hos lärarkåren. Men det finns andra förklaringar som de anser är än mer centrala. 18

En sådan faktor är den starka genomströmningen av människor. Arfwedson och Lundman uttryck-er det så här:

På tre år byts eleverna på ett skolstadium ut till hundra procent, samtidigt som medel-åldern inom elevgruppen hela tiden förblir konstant. Inga kumulativa effekter i fråga om kunskap och erfarenheter bland eleverna un-derlättar rutinerna: när eleverna fått erfaren-heter och kunskaper till en viss nivå, lämnar de skolan och tar dem med sig, varpå hela processen startar om från ”noll”.19

Även lärarkåren inom en skola förändras i större eller mindre omfattning från läsår till läsår vilket också inverkar på skolkoden. Vid en större om-sättning av lärare blir skolkoden svagare vilket resulterar i att skolan kommer att sakna gemen-samma spelregler, vilket i sin tur får konsekvens för hur eleverna behandlas. Vid en försvagad skolkod kommer eleverna att utsättas för dubbla budskap, vilket gör dem förvirrade. Detta påver-kar i sin tur lärarnas arbetssituation.20

Svårigheten att implementera nya läroplaner, menar Arfwedson och Lundman, har sin grund i att den inre och yttre kontexten alltid blir mer utslagsgivande än systemkontexten.

En speciell typ av genomgripande förändring av skolors inre kontext initieras av staten och kallas ”reform” eller ”ny läroplan”. När en sådan förändring införs i den ständiga ström av mångdimensionell förändring, som skolans verksamhet i praktiken utgör, blir effekten för det mesta homeopatisk: utspädningen blir stor, effekterna oftast ringa. Yttre och inre kontextförändringar blir praktiskt taget alltid mer utslagsgivande än förändringar i system-kontexten. 21

Förklaringen till svårigheten med implemente-ringen av nya läroplaner ligger med andra ord i

18 Ibid. 19 Ibid, s 249. 20 Ibid. 21 Ibid, s 250.

de lokala förhållanden som råder vid respektive skola.

Ett annat sätt att förstå benägenheten till föränd-ring är att ta fasta på att det finns klyftor mellan tre olika beslutsnivåer inom skolvärlden. Längst upp finns formuleringsarenan, d v s den politiska nivån där t ex en ny läroplan, eller som i det här fallet tillägget om att införa daglig fysisk aktivi-tet, formuleras. Ett problem som uppstått i och med kommunaliseringen av skolan är att politiker i riksdagen beslutar om hur de övergripande rikt-linjerna för skolornas arbete ska se ut, medan det är kommunpolitikerna som har huvudansvaret för genomförandet av förändringar som t ex införan-det av daglig fysisk aktivitet i grundskolan. Formuleringsarenan är med andra ord delad i en central arena och en rad lokala arenor där varje kommun reproducerar och transformerar centrala riktlinjer efter egna förutsättningar. Transforme-ringen av riktlinjer för skolan sker dels på kom-munalpolitisk nivå, dels på skolnivå där rektorn, som är ansvarig för verksamheten inom varje skola, har ett avgörande inflytande över vilka förändringar som genomförs lokalt på skolorna.22

Den andra lokala arenan, där transformeringen sker, kallar Lindensjö och Lundgren för transfor-merings- och medieringsarenan. Författarna beto-nar att propositioner och riksdagsbeslut förmedlas medialt, tolkas medialt och transformeras medialt i dagens samhälle. Lindesjö och Lundgren pekar på att det finns relativt lite forskning om vad som händer när politisk styrning av utbildning trans-formeras och medieras. De hävdar att den senaste tidens utveckling också medfört att information kan spridas mycket snabbare och mer effektivt än förut och att den ökande konkurrensen inom me-dia inneburit att, för att nå fram med ett budskap måste starkare signaler skickas ut idag än vad som behövdes tidigare. Politiker måste också ta hänsyn till hur olika reformer uppfattas medialt.23

Den tredje arenan där beslut fattas är belägen inom själva skolan. Skolan är den arena där den politiska styrningen av utbildningen ska implementeras och realiseras. Denna arena kallas följaktligen realiseringsarenan. Vad som händer på realise-ringsarenan ser lite olika ut beroende på vilken implementeringsnivå som studeras. Lindensjö och Lundgren pekar på två huvudlinjer, writing” och ”Field-implementation”. ”Guideline-writing” åsyftar tjänstemannanivån där politiskt fattade beslut omsätts till bindande regler för

sko-22 Lindensjö B & Lundgren U, P (2000), Utbildningsreformer och politisk styrning, ss 173 – 175.

(12)

lorna. En del forskare menar att förklaringen till reform-misslyckanden till stor del ligger i hur det lokala administrativa tjänstemannaledet tolkar politiska beslut, d v s vilka riktlinjer och regler som skrivs in i den lokala kommunala skolplanen. ”Field-implementation” avser det led där reformer ska verkställas, d v s lärarkåren.24

I Sverige äger av tradition den enskilde läraren rätt att själv bedöma hur undervisningen ska bedrivas. Rektorernas pedagogiska ledning, visar forskningen, har begränsade möjligheter att påverka den enskilde lärarens val av innehåll och sätt att undervisa. Forskare som undersökt detta framför att för att en reform ska kunna ge-nomföras måste den uppfattas som väsentlig för lärarna, d v s innebära en vinst för dem.25

Sammanfattningsvis visar forskning att skolan har uppvisat ett motstånd mot reformförsök. Arfwedson och Lundman som undersökt en-skilda skolor konstaterat att det existerar olika skolkoder på de undersökta skolorna. Vilken typ av skolkod som utvecklats ger i sin tur olika benägenhet att ta till sig reformer. Lindensjö och Lundgren visar att det ofta finns ett glapp mel-lan formuleringsarenan och realiseringsarenan. Lindensjö och Lundgren pekar också på att det i ett decentraliserat skolsystem finns ett behov av att reformförsök förankras lokalt, d v s att lokala politiker, rektorer och lärare förstår och kan ta till sig de motiv som finns för en förändring, annars blir risken att centrala riktlinjer tolkas på olika sätt lokalt.26_{Daglig fysisk aktivitet i skolan}

är ett beslut taget på den centrala formuleringsa-renan, d v s på direkt uppmaning av dåvarande utbildningsminister Tomas Östros. Handslaget är likaledes beslutat på central nivå. Konsekven-serna av glapp mellan formulerings- och realise-ringsarenan kan visa sig i att både omfattningen av och inriktningen på den fysiska aktiviteten och samverkan med Handslaget i grundskolorna kan se väldigt olika ut beroende på hur de cen-trala riktlinjerna tolkats lokalt.

Resultat

Resultatdelen inleds med en beskrivning av hur den organiserade fysiska aktiviteten i stort ser ut på de undersökta skolorna, dels avseende idrotts-ämnet omfattning, dels i vilken utsträckning grundskolorna arbeta med daglig fysisk aktivitet. Därefter presenteras undersökningens centrala

24 Ibid ss 176 – 177. 25 Ibid, s 177. 26 Ibid, s 178.

resultat d v s Handslagets målområde att intensi-fiera samarbetet med skolorna.

Allmän beskrivning av skolornas

arbete med fysisk aktivitet

Traditionellt har den fysiska aktiviteten i skolan främst genomförts inom ramen för idrottsämnet. I och med tillägget i läroplanen 2003, där det markeras att skolorna ska sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet, har idrottslä-rarna inte längre det totala ansvaret för elevernas fysiska aktivitet. Fysisk aktivitet är numer också en angelägenhet för hela skolan. Idrottsämnet har enligt Sandahl,27_{i och med införandet av Lpo/Lpf}

94 fått vidkännas en tidsmässig nedskärning. Resultatpresentationen inleds med en redovisning av idrottsämnets omfattning, och d v s antal till-fällen och hur timtilldelningen ser ut på skolorna.

Tabell 2. Antal idrottslektioner i år F till år 9. Procent.

År Inga lektioner En lektion Två lektioner Tre lektioner eller fler F 2 62 34 2 1 38 58 4 2 33 62 5 3 13 76 11 4 4 83 13 5 4 86 10 6 6 85 9 7 6 83 11 8 6 85 9 9 6 88 6

Tabellen visar att det från år 3 och uppåt är van-ligast att eleverna har två lektioner i veckan. Det bör uppmärksammas att i förskoleklasser domi-nerar en lektion i veckan. En skola har angivit att de inte har någon idrottsundervisning för försko-lebarnen. Vid en jämförelse mellan länen fram-kommer inte någon skillnad. Inte heller är det någon skillnad mellan friskolor och kommunala skolor. Det är generellt två lektioner i veckan som gäller på de flesta grundskolor i de fyra länen. Omfattningen av ämnet idrott och hälsa är också naturligtvis beroende av hur långa lektionerna är. Nedan framgår variationen på lektionernas längd i olika år.

27 Sandahl, Björn (2005), Ett ämne för alla? Normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning 1962 – 2002. ss 94 – 95.

(13)

Tabell 3. Lektionslängd idrottsämnet år F – 9. Procent. År Lektionslängd 20 -50 min Lektionslängd 60 min Lektionslängd 70-80 min F 50 42 8 1 53 42 5 2 53 42 5 3 72 24 5 4 56 41 3 5 54 42 4 6 47 48 5 7 44 56 8 44 50 6 9 44 56

Det råder som synes stor variation mellan grund-skolorna i lektionslängd, framförallt i de tidiga åren. Den vanligaste lektionslängden ligger mel-lan 40 – 60 minuter.

En sammanfattning av tabell två och tre visar att de flesta elever i de undersökta skolorna har någonstans mellan 40 – 60 min idrott två gånger per vecka, men det finns exempel på skolor som har två lektioner omfattande 20 - 30 minuter per vecka. Det finns skolor som har ett 80 minuters-pass idrott per vecka. En grundskola har fem 60- minuters lektioner per vecka. Variationen är som synes stor och huruvida timtilldelningen reducerats eller ej är svårt att säga något eftersom variationerna mellan skolorna är stora.

Denna bild av ämnet idrott och hälsa visar att en mindre andel barn får behovet av daglig fysisk aktivitet tillfredställt inom ämnet idrott och hälsa medan andra barn inte tillnärmelsevis når upp till Folkhälsoinstitutet rekommendationer.28

Daglig fysisk aktivitet inom

ramen för skoldagen

En intressant fråga är vilket genomslag tillägget i läroplan för grundskolan, Lpo 94, om att skolan ska erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet, haft ute på skolorna.

I figur 1 framgår hur skolorna besvarat frågan om de erbjuder alla eller endast vissa klasser daglig fysisk aktivitet.

Figur 1. Andel klasser som erbjuds daglig fysisk aktivitet. Procent. (n = 78)

28 Fysisk aktivitet och folkhälsa, www.fhi.se 2007-10-29.

Av skolorna anger 47 % att alla klasser erbjuds daglig fysisk aktivitet. Slår man ihop kategorier-na alla klasser och vissa klasser så framgår det att 82 % av de undersökta grundskolorna erbju-der någon form av daglig fysisk aktivitet för sina elever. Det är således 18 % av skolorna som inte hörsammat kravet på daglig fysisk aktivitet. I slutrapporten från Myndigheten för skolutveck-ling29_{framkommer att det verkar vara lättare att}

finna vägar för daglig fysisk aktivitet i grund-skolans år 1 – 6 än i år 7 – 9. En jämförelse av hur daglig fysisk aktivitet genomförs inom olika skolformer stärker detta påstående.

Figur 2. Daglig fysisk aktivitet i skolan. Uppdelat på år. Procent. (n= 75)

Figuren visar att det är betydligt vanligare med daglig fysisk aktivitet i grundskolor som har år F – 6 än för övriga skolformer. Resultatet är signifikant.

En närmare analys av grundskolorna i gruppen F – 9 gjordes. Denna visar att på 20 av 24 grund-skolor anger rektorerna att den dagliga fysiska aktiviteten genomförs i år F – 6. Slutsatserna i slutrapporten från Myndigheten för skolutveck-ling och resultatet från vår undersökning stärker således varandra. Skolorna har lättare att finna former för daglig fysisk aktivitet för den yngre elevgruppen.

Fysisk aktivitet totalt i skolan

I diskussionen om daglig fysisk aktivitet i grund-skolorna är det av intresse att dels se vilka olika lösningar skolorna tar till för att uppfylla kravet om daglig fysisk aktivitet, dels belysa variationen i den totala fysiska aktiviteten i skolorna. Ett tänkbart sätt att lösa kravet på fysisk aktivitet, är att skolan erbjuder ”daglig fysisk aktivitet” de dagar då eleverna inte har idrott och hälsa på schemat. En annan lösning är att daglig fysisk aktivitet erbjuds oavsett den schemalagda

un-29 Slutrapport, Särskilt uppdrag att stödja och följa skolornas arbete med att genomföra ändringar som gjorts i Lpo 94 samt Lpf 94, i syfte att stärka skolans ansvar att erbjuda daglig fysisk aktivitet. www.skolutveckling.se 2005-10-02.

(14)

dervisningen i ämnet idrott och hälsa. En tredje variant kan vara att skolan löser daglig fysisk aktivitet med hjälp av samverkan med Handsla-get. (Det senare återkommer vi till.)

Figur 3. Daglig fysisk aktivitet relaterat till sche-malagd undervisning i idrott och hälsa. Procent. (n = 59)

Som figuren visar finns det skillnader i hur sko-lorna löser tillägget i läroplanen om daglig fysisk aktivitet. En del skolor (39 %) agerar utifrån ett kompletterande synsätt: de erbjuder daglig fysisk aktivitet de dagar idrott och hälsa inte förekom-mer på schemat. Andra (51 %) tolkar läroplans-tillägget som att den dagliga fysiska aktiviteten skall genomföras oavsett om man har idrott och hälsa på schemat eller inte.

Som tidigare visats är det vanligare med dag-lig fysisk aktivitet för de yngre elevgrupperna. Är det så att det är skolorna med år 7 – 9 som kompletterar med daglig fysisk aktivitet de dagar då eleverna inte har någon schemalagd idrottsun-dervisning? En analys av dessa skolor gav inget stöd för ett sådant antagande. Det är lika vanligt att grundskolor kompletterar med daglig fysisk aktivitet i yngre år som i de äldre.

Orsaker till att skolan inte

erbju-der Daglig fysisk aktivitet

Som visades i figur 1 angav 18 % av grundsko-lorna att de inte implementerat daglig fysisk aktivitet. På frågan om varför, svarade rektorerna enligt tabellen nedan.

Tabell 4. Angivna orsaker till att inte erbjuda Daglig fysisk aktivitet. Antal (n = 21)

Orsak Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 1. Känner ej till förordnings-texten 1 1 4 14 2. Prioriterar andra saker 3 4 10 4 3. Tiden räcker inte till 2 9 5 4 4. Personalen på skolan saknar kompetens 1 4 16 5. Upplever det svårt att hantera organiserandet 2 8 7 3 6. Otydliga riktlinjer 3 2 9 6

Av tabellen framgår att tiden, organiserandet och prioritering av andra saker är de vanligaste anledningarna till att skolorna inte implementerat daglig fysisk aktivitet. (Endast svarsalternativ 2 och 4 har fyllts i av samtliga rektorer. Övriga svarsalternativ har ett internt bortfall)

Samma svarsmönster framkom på en öppen fråga där rektorer som har implementerat daglig fysisk aktivitet kunde framföra eventuella problem och hinder som de upplevt vid implementeringen. Ett återkommande svar från flera rektorer var, att det som varit de största hindren är just tiden och organiserandet. Framförallt är det rektorer på grundskolor som har år 7 - 9 som framför detta. En annan faktor som flera rektorer för fram, är att det är svårt att få lärarna att ställa upp på att genomföra daglig fysisk aktivitet. En av rektorer-na uttrycker sig så här. ”Lärarrektorer-na har ibland svårt

att förstå betydelsen av fysisk aktivitet, tycker då att det äter tid.” Liknande svar återkommer hos

flera rektorer.

Lindensjö och Lundgren pekar på för att en reform ska få genomslag är det viktigt att lärarna uppfattar den som väsentlig.30_{En av rektorerna}

ringar in problematiken ”Det är svårt att få alla

att äga uppdraget och ta ansvar för det. Några ser inga vinster med detta”. I skolor som har år

30 Lindensjö B & Lundgren U, P (2000), Utbildningsreformer och politisk styrning, s 177.

(15)

7 – 9 anger flera rektorer att eleverna är svåra att motivera. Rektorerna upplever också att det är svårt att hitta aktiviteter som attraherar de äldre eleverna. För yngre åldrar är t ex promenader den vanligaste aktiviteten. En rektor pekar på problemet med att hitta aktiviteter för de äldre eleverna, ”Ju äldre eleverna blir, ju svårare blir

det att aktivera dem till enkla aktiviteter såsom promenader”.

En annan faktor som Lindensjö och Lundgren framför är att kommunaliseringen av skolan inneburit att reformer från den centrala formule-ringsarenan tolkas och tranformeras till direkta direktiv för rektorerna på den lokala formule-ringsarenan (också kallad transformeringsa-renan). Vilka direktiv har då rektorerna fått avseende daglig fysisk aktivitet?

Figur 4. Direktiv angivet i Kommunens skolplan för daglig fysisk aktivitet i skolan. Procent. (n = 77)

Figuren visar att en påfallande stor del av rekto-rerna (71 %) inte fått någon hjälp från den lokala formuleringsarenan i tolkningen av hur daglig fysisk aktivitet ska erbjudas eleverna. Det är med andra ord upp till rektorerna på dessa skolor att efter egen förmåga följa de centrala direktiven. På den lokala formuleringsarenan, där den lokala skolplanen utarbetats, har av någon anledning inte daglig fysisk aktivitet varit av något större intresse för kommunala skolpolitiker. Det finns således ett glapp mellan skolpolitiker på den centrala formuleringsarenan och skolpolitiker på den lokala formuleringsarenan. Detta underlät-tar naturligtvis inte direkt implementeringen av daglig fysisk aktivitet.

Handslaget

I RF:s rapport Handslagets första år framkom-mer att under perioden 1 januari – 30 november har 3027 föreningar fått stöd för sammanlagt 4481 projekt inom ramen för Handslagets fem målområden. Statistik visar att 27 % av

projek-ten rört målområdet inprojek-tensifierat samarbete med skolan. Sammanlagt har 1333 projekt genomförts avseende intensifierat samarbete med skolan un-der Handslagets första år. I rapporten framkom-mer också att syftet med samarbetet med skolan är att idrottsföreningar ska nå barn och ungdomar som man annars har svårt att engagera. Distrikts-förbunden har fått intensifierat samarbete med skolan som en speciell uppgift.31

För att ge skolan exempel på hur en samverkan med lokala idrottsföreningar kan se ut har RF publicerat en skrift Barn i rörelse – sju

skolexem-pel. RF:s dåvarande ordförande Gunnar Larsson

skriver i inledningstexten att det pågår ett inten-sivt arbete ute på skolorna för att leva upp till förordningstexten avseende daglig fysisk aktivi-tet.32_{Bakom denna formulering kan man ana att}

idrottsrörelsen inte känner sig främmande för att hjälpa skolorna att leva upp till förordningstex-tens krav, även om detta inte är det primära syftet med Handslaget.

Problemet är att dock det inte finns någon mer omfattande undersökning av hur många skolor som arbetar med daglig fysisk aktivitet och i vilken utsträckning olika skolor samverkar med lokala idrottsföreningar inom ramen för Hand-slaget. Myndigheten för skolutveckling är den statliga instans som är satt att utvärdera imple-menteringen av den dagliga fysiska aktiviteten. Slutrapporten presenterades hösten 2005. I rap-porten framkommer att skolans samverkan med idrottsrörelsen genom Handslaget inte i någon större utsträckning används för att öka elevernas fysiska aktivitet. Bara några få kommuner har hänvisat till Handslaget i sin rapportering om hur de arbetar med daglig fysisk aktivitet. Merparten av kommunerna som angett att man samverkar genom Handslaget presenterar inte heller några exempel på vad, hur eller under vilka former samverkan sker.33

RF:s anger att 1333 projekt med syftet att intensi-fiera samarbetet med skolan genomfördes under det första året. Slutrapporten från Myndigheten för skolutveckling och vår utvärdering, (se nedan) tyder på att skolorna inte utnyttjat Handslaget för att uppfylla förordningstextens krav på daglig fysisk aktivitet.

31 Handslagets första år, s 1, www.rf.se 2005-04-21.

32 Barn i rörelse – sju skolexempel, s 1, www.rf.se, 2005-04-21. 33 Slutrapport, Särskilt uppdrag att stödja och följa skolornas arbete Slutrapport, Särskilt uppdrag att stödja och följa skolornas arbete

med att genomföra ändringar som gjorts i Lpo 94 samt Lpf 94, i syfte att stärka skolans ansvar att erbjuda daglig fysisk aktivitet. s 13.

(16)

Men i vilken omfattning samverkar idrottsföre-ningar med skolan genom Handslaget och hur uppfattar rektorerna Handslaget i relation till till-lägget i läroplanen om daglig fysisk aktivitet?

Figur 5. Andel skolor som samverkar med idrotts-rörelsen inom ramen för Handslaget Procent. (n = 78)

Figuren visar att 33 av rektorerna d v s 43% anger att skolan samverkar genom Handslaget. I motsats till slutrapporten från Myndigheten för skolutvecklings där man uppger att få skolor anger att man använder Handslaget kan vi kon-statera att en förhållandevis stor andel av vår undersökningsgrupp anger att de samverkar med idrottsföreningar inom ramen för Handslaget. Huruvida ”Handslaget” används som ett sätt att genomföra daglig fysisk aktivitet för eleverna framgår av figuren nedan.

Figur 6. Omfattning av samverkan med Hand-slaget vid implementeringen av daglig fysisk aktivitet. Procent.

Figuren visar att huvuddelen av rektorerna inte uppfattar samarbetet med idrottsrörelsen inom ra-men för Handslaget som ett sätt att uppfylla den dagliga fysiska aktiviteten i grundskolan. Ytterligare en analys genomfördes för att kart-lägga eventuella samband mellan Handslaget och daglig fysisk aktivitet. Frågan var om grundsko-lorna som uppger att de erbjuder daglig fysisk aktivitet i en högre utsträckning också använder

sig av Handslaget än grundskolor som uppger att de inte har daglig fysisk aktivitet. I analysen framkom inget sådant samband. Det finns både skolor som har daglig fysisk aktivitet och de som inte har daglig fysisk aktivitet som samverkar med idrottsrörelsen. Denna analys stärker ytter-ligare den tidigare slutsatsen att Handslaget inte ses som ett sätt att nå målsättningen att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet.

Former för samverkan inom

Handslaget

Skolorna som samverkar med idrottsrörelsen genom Handslaget uppger en rad olika samver-kansformer. Den vanligaste formen är att idrotts-föreningar kommer ut i skolorna och informerar om sin verksamhet. Frågeställningen gav möjlig-het att kryssa för fler alternativ och flera skolor angav flera samverkansformer än en.

Tabell 5. Antal aktiviteter genom samverkan med Handslaget.

En aktivitet Två aktiviteter Tre aktiviteter Fyra aktiviteter

8 skolor 14 skolor 7 skolor 2 skolor

Tabell 5 visar att åtta skolor använder sig av endast en form av samarbete, där information var den vanligast förekommande. Fjorton av grund-skolorna uppgav att samverkan bestod både av information och prova på dagar eller deltagande i idrottsföreningars aktiviteter. Sju skolor uppgav att samverkan bestod av information, deltagande i idrottsföreningars aktiviteter och att idrotts-ledare kom till skolan och ledde verksamheter. Slutligen angav två av skolorna att de kombinerar fyra av alternativen. Den ena skolan använde sig av information, prova på dagar, idrottsledare i skolan och att eleverna erbjuds delta i idrottsföre-ningens aktiviteter, på den andra skolan användes kombinationen information, prova-på-dagar, idrottsledare i skolan och skolans idrottsförening. Många olika specialidrottsförbund har varit delaktiga i samverkan med skolan (20 st). Vissa skolor har samarbetat med olika special idrotts-förbund i syfte att eleverna ska få prova på många olika idrotter medan en del samarbetat med enstaka förbund i riktade projekt. Det mest vanligt förekommande samarbetet är med lokala orienteringsklubbar (9 skolor). En del skolor samverkar med lokala simklubbar i den ordinarie simundervisningen.

(17)

I RF:s rapport Handslagets första år markeras, som redan påpekats, att syftet med samarbetet med skolan är att idrottsföreningar ska nå barn och ungdomar som man annars har svårt att engagera.34_{Med hänsyn till ovannämnda syfte är}

det av intresse att lite närmare belysa vilka elever och klasser som varit engagerade inom hand-slagsprojektet.

Figur 7. Andel klasser som deltar på idrottsrörel-sens aktiviteter. Procent.

Figuren visar att över hälften av rektorerna, (56 %) uppger att det endast är vissa klasser som deltar i verksamheten. Till skillnad mot den tidigare ana-lysen där sambandet mellan daglig fysisk aktivitet och skolår kunde fastställas, d v s att daglig fysisk aktivitet är vanligare i yngre åldrar, kan inte ett så-dant samband fastställas när det gäller samarbete med Handslaget.

Nästa fråga av intresse är vilka elever som hand-slagsprojekten nått fram till på de undersökta grundskolorna.

Figur 8. Vem deltar på idrottsrörelsens aktivite-ter? Procent.

Tolkningen av ovanstående figur måste göras med en viss försiktighet. På frågan om vilka elever som deltar visar det sig att en fjärdedel av rektorerna inte vet. Det är inte är så konstigt, speciellt på stora skolor, där rektorn knappast kan ha kontroll över verksamhet på mikronivå. Det

34 Handslagets första år, s 1, www.rf.se 2005-04-21.

som däremot bör uppmärksammas är att ingen

av rektorerna anger att den målgrupp som anges i RF:s syfte är också den som främst deltar. Det

verkar med andra ord som att rektorerna inte uppfattat att Handslaget är ett projekt som riktar sig speciellt mot elever som inte sedan tidigare är verksam inom idrottsrörelsen. En fjärdedel av

rektorerna uppger att det är främst de redan ak-tiva som deltar. Är det kanske så att aktiviteterna som idrottsföreningarna har genomfört främst attraherar de som redan är aktiva inom idrottsrö-relsen?

Om målgruppen är de ungdomar och barn som idrottsrörelsen annars har svårt att nå är en rimlig tanke att aktiviteternas utformning måste anpas-sas för att nå dem som tidigare inte attraherats av idrottsrörelsens utbud eller som kanske har provat på men inte tyckt att det var någonting för dem. Nedan redovisas hur rektorerna uppfattar att aktiviteterna är upplagda.

Figur 9. Aktiviteternas anpassning till skolan. Procent.

Figuren visar att drygt en tredjedel av rektorerna inte vet hur aktiviteterna är utformade, vilket kan tyckas märkligt då det i detta fall är aktörer som inte tillhör skolan som bedriver verksamhet med skolans elever. En tredjedel av rektorerna har uppfattningen att den verksamhet som bedrivs är anpassad för skolan. En välvillig tolkning är att dessa aktiviteter till viss del är anpassade för de elever som RF anger som målgrupp. Den återstående tredjedelen av rektorerna har uppfattningen att verksamheten inte är anpassad för skolan utan genomförs som vilken idrottsträning som helst. Som tidigare visats angav över hälften av rekto-rerna att samverkan genom Handslaget bestod i att eleverna erbjöds att delta i idrottsförening-ars aktiviteter. Samverkan med skolan genom Handslaget syftar till, som RF:s rapport visar, att rekrytera de som inte är aktiva inom idrottsrörel-sen. Det verkar finnas två olika strategier för att värva inaktiva elever. En del föreningar försöker

(18)

rekrytera med strategin att presentera en skolan-passad verksamhet och en del genom att presen-tera sin ”vanliga” verksamhet. Vad som ligger bakom de olika strategierna är svårt att utläsa utifrån frågeformuläret eftersom idrottsledarna inte ingått i undersökningen.

Vi vill också framhålla att huvuddelen av de 33 rektorer (88 %) som samverkat med idrottsrörel-sen är positiva till denna samverkan och att de gärna ser en utökad samverkan. En del rektorer har framför att anledningen till att de inte sam-verkar med idrottsföreningar är att ingen idrotts-förening har hört av sig. En annan synpunkt som lyfts fram är att en del rektorer tycker att det är underligt att idrottsrörelsen fått pengarna och inte skolan. En åsikt som i sig inte är konstig; skolan åläggs via en förändring av läroplanen att öka den fysiska aktiviteten för barn och ungdo-mar medan en utomstående aktör tilldelas medel för att verka i skolan där målet är att värva fler barn och unga till sin verksamhet.

Sammanfattningsvis visar utvärderingen att de möjligheter elever på grundskolan har till orga-niserad fysisk aktivitet, det må vara daglig fysisk aktivitet, fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa eller fysisk aktivitet bedriven inom Handslaget, varierar mycket mellan de undersökta grundsko-lorna. Bortfallsanalysen visade också att omfatt-ningen av den fysiska aktiviteten förmodligen är lägre än vad som framkommit i utvärderingen eftersom flertalet av de skolor som ej svarat uppger att de inte hade vare sig daglig fysisk aktivitet eller samverkan genom Handslaget. De finns grundskolor som har idrott och hälsa 60 mi-nuter fem gånger i veckan, daglig fysisk aktivitet varje dag och samarbete med idrottsrörelsen inom ramen för ”Handslaget”. Å andra sidan finns det motsatta exempel som visar att skolan erbjuder elever 20 – 30 minuter idrott och hälsa per vecka och det är allt. Man kan fråga sig om det överhu-vudtaget är meningsfullt att genomföra lektio-ner i idrott och hälsa inom en så liten tidsram. Undervisningen i svenska grundskolor ska enligt skollagen vara likvärdig.35_{Man kan emellertid}

starkt ifrågasätta likvärdigheten beträffande möjligheterna till organiserad fysisk aktivitet på de undersökta skolorna. En annan bild som framträder är att det företrädesvis är i år 3 – 6 som eleverna erbjuds goda möjligheter till fysisk aktivitet. Framförallt är de mest vanligt förekom-mande med daglig fysisk aktivitet i dessa år men många handslagsaktiviteter är också inriktade mot dessa åldrar.

35 Skollag (1985:1100), www.riksdagen.se 2007-10-29.

Skolan som arena för

maktkamper

I introduktionen lyftes en lokal debatt upp som ett exempel på hur diskussionen kring idrottsäm-net i skolan ser ut. Två divergerande synsätt på ämnet idrott och hälsa framförs i debatten. Det ena synsättet, framfört av en politiker, visar att målet man ser med ämnet är idrottsträning och att det finns intressenter utanför skolan som är bättre på att ta hand om detta än skolan. Han ser dessutom en fara i att ämnet blir ett kunskaps-ämne eller, som han formulerar det; att det blir ”teoretisk gymnastik”. I det andra synsättet fram-fört av idrottslärarutbildarna framtonar vikten av att idrottsämnet ska vara ett kunskapsämne, vilket stämmer väl överens med slutsatserna i NU – 03. Ovanstående är ett exempel om hur skolunder-visningen, och i detta fall hur idrott och hälsa ämnets ska bedrivas, både kan tolkas och trans-formeras via en medieringsarena utanför skolan. Men det är inte endast idrottsintresserade politi-ker eller engagerade idrottslärarutbildare som har synpunkter på ämnet idrott och hälsa. Skolan har blivit, menar vi, en arena för maktkamper. Å ena sidan har en folkhälsopolitiskdiskurs där fysisk aktivitet är det centrala budskapet, infiltrerat skolan. I den folkhälsopolitiska diskursen kopp-las fysisk inaktivitet samman med övervikt och fetma. Larmrapporter duggar tätt där budskapet är att vi blir fetare och fetare och rör oss mindre och mindre vilket utgör ett allvarligt samhälls-problem. En del av lösningen på problemet tycks ligga i att få stor som liten, gammal som ung att bli mer fysiskt aktiv. Åtgärdspaketet med

”Hand-slaget”, inrättandet av NCFF samt förändringen

av läroplanen innebar att aktörer utanför skolan kunde infiltrera skolan och implementera olika folkhälsopolitiska strategier.

Å andra sidan har en skolpolitisk diskurs, där fo-kuseringen på fysisk aktivitet ifrågasätts medan ämnets kunskapsdimension framtvingat en debatt om innehåll och utformning av ämnet idrott och hälsa. I denna debatt framkommer också kri-tiska synpunkter på idrottsrörelsens inverkan på ämnet. Skolan är, som Peterson framför, utsatt för kontroller av hur läro- och kursplanernas mål efterlevs. I den skolpolitiska diskursen är kun-skap det centrala, d v s att eleverna inte ”bara” ska genomföra aktiviteter utan vikten ska läggas vid reflektion och diskussion av aktiviteternas innebörd för t ex hälsan.

I figur 4 visade vi att en påfallande stor del av rektorerna uppger att de (71 %) inte fått någon

(19)

hjälp från den lokala kommunala formulerings-arenan i tolkningen av tillägget i läroplanen eller hur man skall hantera Handslaget. Vi menar att detta är ett tecken på att det finns ett glapp mellan den centrala formuleringsarenan och den lokala kommunala formuleringsarenan. Konse-kvenserna av detta blir att tillägget i läroplanen och samverkan med idrottsrörelsen genom Hand-slaget tolkas och transformeras på huvuddelen av skolorna på skolnivå, d v s på realiseringsarenan. Det är med andra ord rektorn som utifrån de lokala förutsättningarna som får göra så gott de kan. Lindensjö och Lundgren framför att för att en reform ska kunna genomföras måste lärarna känna att den ger en vinst för dem. Flera rekto-rer har framfört att det finns ett motstånd bland en del lärare mot läroplanstillägget. Med stöd från den lokala formuleringsarenan hade både implementeringen med daglig fysisk aktivitet och samverkan med Handslaget underlättats.

Det visar sig också i vår undersökning att imple-menteringen ser olika ut på skolorna, t ex när det daglig fysisk aktivitet. En del skolor kompletterar idrottsämnet med daglig fysisk aktivitet och en del ser daglig fysisk aktivitet som en angelägen-het för hela skolan d v s daglig fysisk aktivitet sker oavsett om eleverna har idrott och hälsa på schemat eller inte. Handslaget uppfattas inte av huvuddelen av rektorerna som ett sätt att lösa den dagliga fysiska aktiviteten. I RF:s riktlinjer för samarbete med skolan anges att det främsta syftet med samarbetet med skolan är att engagera barn och ungdomar som inte sedan tidigare är verksamma inom idrottsrörelsen. Rektorernas uppfattning ger inte stöd för att handslagsak-tiviteterna är speciellt anpassade för ovanstå-ende målgrupp. Det finns tydligen glapp mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan även inom RF. Idrottsföreningarna har, liksom rektorerna, haft svårt att realisera intentionerna från formuleringsarenan. Distriktsförbunden kan betraktas som en lokal formuleringsarena. Föreningarna hade förmodligen behövt mer hjälp från den lokala formuleringsarenan, d v s från distriktsförbunden, för att hitta framgångsrika samverkansformer med skolorna. Kommunala skolpolitiker och ordföranden i distriktsför-bunden borde ha diskuterat hur de tillsammans skulle ha kunnat underlätta för rektorerna på realiseringsarenan.

Skillnaderna både i fysisk aktivitet och i sam-verkan med idrottsrörelsen kan förstås utifrån att skolorna utvecklat olika skolkoder. Dessa koder vilar i sin tur på olika diskurser. En del skolor har utvecklat en skolkod starkt påverkad av en

folk-hälsopolitisk diskurs. Skolan ställer därför upp på att erbjuda fysisk aktivitet som ett led i kampen mot inaktivitet och fetma. Fysisk aktivitet genom handslagsaktiviteter är lika välkomna som akti-viteter ordnade av skolans eldsjälar. Huvudsaken är att barnen rör på sig och inte vem det är som tar initiativet till fysisk aktivitet. Handslagsakti-viteter, promenader, vandrande skolbussar eller förlängda raster är verksamheter som på intet sätt stör denna skolkod.

På andra skolor är skolkoden mer utformad från en skolpolitisk diskurs. Skolan skall vara centrum för lärande och skolans främsta uppgift är att stödja barn och ungdom i kunskapsprocessen. Dessa skolor erbjuder förmodligen daglig fysisk aktivitet mer eller mindre integrerad i ordinarie undervisning. Man försöker helt enkelt att und-vika allt för mycket stillasittande i klassrummet och strävar efter att lägga undervisningen utanför klassrummets väggar. Skolor som arbetar inom denna diskurs har kanske svårare att acceptera varför skolan skall vara en arena där idrottsrörel-sen kan värva nya medlemmar men välkomnar utomhuspedagogik, pedagogiska promenader och ”klassrumsgympa”.

Man kan helt enkelt konstatera att olika skolkoder ger mer eller mindre utrymme åt utomstående aktörer. Skolor gör motstånd mot infiltrering på realiseringsarenan om skolorna inte förstår vinsten med att släppa in aktörer i skolan. Det intensifierade samarbetet mellan skola och idrottsföreningen kan bli framgångsrikt i de skolor där lärarna ser en vinst med detta samar-bete och där skolkoden och idrottsföreningens kod överensstämmer. Det räcker således inte med att idrottspolitiker eller folkhälsopolitiker har goda intentioner med sina aktioner om man inte på de lokala formuleringsarenorna hjälper till att anpassa dessa intentioner till de lokala förhål-landena. Vår undersökning visar att den lokala formuleringsarenan kanske var den svaga länken i förändringsarbetet. Skolpolitiker och ordföran-den i distriktsförbunordföran-den borde ha funderat både över hur de kunnat underlätta för rektorerna på realiseringsarenan att implementera daglig fysisk aktivitet och på vilket sätt de kunnat medverka i att utveckla ett intensifiera samarbetet mellan skola och idrottsförening. Vissa distriktsförbund har lyckats med detta, verkar det som. Dessa för-bund borde RF, idrottspolitiker och skolpolitiker närgranska.

(20)

Referenser

Arfwedson, Gerhard & Lundman, Lars (1984), Skolpersonal och skolkoder, Om arbetsplatser i för-ändring, Stockholm: Liber.

Barn i rörelse – sju skolexempel, www.rf.se 2005-04-21.

Falu kuriren (2003), Skolan kan inte vara bäst på allt, ledare – opinion, 2003-01-20.

Falu kuriren (2003), Idrott och hälsa är ett kunskapsämne för alla elever, debatt, 2003-02-04.

Falu kuriren (2003), Illavarslande motstånd och teoretisk gymnastik, ledare – opinion, 2003-02-11. Handslagets första år, www.rf.se 2005-04-21.

Idrotten vill, www.rf.se

Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf, P. (2000), Utbildningsreformer och politisk styrning, Stockholm:

HLS Förlag.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklasser och fritidshem 1994, (Lpo 94) www.

skolverket.se 2007-10-29.

Nationella utvärderingen av grundskolan (2005), rapport 250, sammanfattande huvuddel, www.

skolverket.se 2007-10-29.

Nationella utvärderingen av grundskolan (2005), rapport 253, Idrott och hälsa, www.skolverket.se

2007-12-01.

PISA (2003), www.skolverket.se 2007-10-29.

Pressmeddelande (2003), Skolbarn behöver röra på sig, www.regeringen.se, 2003-02.01.

Peterson, Tomas (2005), När fälten korsas, Svensk idrottsforskning nr 3.

Proposition 2002/03:35, Mål för folkhälsan, www.fhi.se 2007-10-29.

Sandahl, Björn (2005), Ett ämne för alla? Normer och praktiker i grundskolans idrottsundervis-ning 1962-2002, Stockholm: Carlssons bokförlag.

SKOLFS 2003:17, www.skolverket.se 2007-10-29. Skollag (1985:1100), www.riksdagen.se 2007-10-29.

Myndigheten för skolutveckling, Slutrapport, Särskilt uppdrag att stödja och följa skolornas arbete med att genomföra ändringar som gjorts i Lpo 94 samt Lpf 94, i syfte att stärka skolans ansvar att erbjuda daglig fysisk aktivitet, www.skolutveckling.se 2005-10-02.

(21)

(22)

Idrottens Hus, 114 73 Stockholm • Tel: 08-699 60 00 • Fax: 08-699 62 00